Utgiftsområde 24 Näringsliv

Fru talman! Sverige befinner sig i ett exceptionellt politiskt läge. Aldrig tidigare har vi mer än tre månader efter ett val inte haft en regering på plats. Aldrig tidigare har en majoritet av riksdagen röstat bort en statsminister utan att ha en plan för vad som ska komma sedan. Och aldrig tidigare har vi som ett resultat därav haft en övergångsbudget på riksdagens bord.

Det innebär inte att vi kan utgå ifrån att detta är en engångsföreteelse. Så som det politiska landskapet utvecklar sig, här såväl som i vår omvärld, måste vi utgå ifrån att det kan hända igen, och vi måste inse att vi nu sätter praxis inte bara för här och nu utan kanske för lång tid framöver. Detta har varit vägledande för hur vi socialdemokrater har valt att hantera processen, såväl i Regeringskansliet som här i riksdagen.

Som ett resultat av att statsministern röstades bort fick vi en övergångsregering som administrerar i enlighet med regeringsformen. Den kan inte ta politiska initiativ, den kan inte avgå och den kan inte utlysa nyval. Men den måste lämna en budget till riksdagen inom en fastslagen tidsram. I enlighet med detta förhandlades det fram principer för hur en övergångsbudget skulle se ut, vad den skulle innehålla och vad den inte kunde innehålla, brett förankrat hos en majoritet av riksdagens partier.

Den budget som lades fram levde upp till samtliga kriterier och principer. Det var inte en budget som gav uttryck för något partis politiska viljeinriktning utan en budget som förberedde för att en nytillträdd regering skulle ha ett så stort mandat och handlingsutrymme som möjligt att lägga fram en ändringsbudget utifrån sin politiska plattform.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Det är ganska rimligt skulle man kunna tycka utifrån det läge vi befinner oss i att en övergångsregering utan politiska befogenheter lägger fram en övergångsbudget i avvaktan på att en ny regering tillträder. Lika rimligt borde det vara att den budgeten släpps igenom. Det borde ligga i allas intresse att vi nu sätter praxis som innebär ansvarstagande och ordnade processer, och vi borde alla tycka att en ny regering, vilken det än blir, borde få äga och ta ansvar för statsbudgeten. Allt annat är fullkomligt orimligt och omdömeslöst.

Tyvärr har det visat sig att ansvarstagande och gott omdöme inte längre är något som man kan förvänta sig av alla partier i Sveriges riksdag. För trots att vi har att ta ställning till en budget som till punkt och pricka följer de principer som i stort sett alla var överens om skulle gälla för en övergångsbudget valde flera partier med Moderaterna i spetsen att ändå lägga fram egna budgetmotioner. Man gjorde det med motiveringar som "det finns samhällsutmaningar som inte kan vänta" och "vi har en övergångsregering, men vi har inte en övergångsriksdag", vilket förstås är sant men inte relevant.

Stora samhällsutmaningar hanteras inte bäst i en budgetmotion. De kräver en regering på plats som har mandat och befogenheter att agera och att ta ansvar.

I tider med en övergångsregering faller det tyngre, inte lättare, på riksdagen att vara sansad, att utöva självdisciplin och att sätta Sveriges bästa framför partipolitiskt taktikspel. Vi är, som sagt, ingen övergångsriksdag. Vi är Sveriges riksdag. Med det följer ansvaret att se till att landet kan styras.

Den process som vi nu bevittnar är tyvärr inte ett uttryck för vare sig sans och balans eller för ordning, reda och ansvar. Efter att först ha lämnat in egna motioner på temat av vad hjärtat är fullt av, bestämde sig Moderaterna och Kristdemokraterna för att det inte var stökigt nog utan att de dessutom under pågående budgetprocess skulle skriva ihop sig om ett gemensamt förslag med nya texter och nya budgettabeller. Sverigedemokraterna ville naturligtvis inte vara sämre, så de röstade först igenom Moderaternas och Kristdemokraternas ramar för att sedan, i vanlig ordning, inte ta ansvar för sitt agerande. 45 minuter efter att ramarna var klubbade i kammaren stöddes innehållet av endast 4 av utskottets 17 ledamöter. De lyckades gå från ogenomtänkt till direkt oseriöst.

Då är det största bekymret inte ens att vi nu fattar beslut som är dåligt eller obefintligt genomarbetade, där konsekvenserna för myndigheter, kommuner och individer inte är överblickbara, utan att vi med detta nu sätter en ny praxis inte bara för hur en övergångsbudget ska hanteras utan också för hur vi respekterar överenskommelser och för vilket ansvar riksdagen tar för ordning och reda.

Fru talman! Låt mig vara tydlig. Alla partier har alltid rätt att motionera på alla förslag som kommer från en regering. Det är det ingen som ifrågasätter. Men det innebär inte att det alltid är lämpligt. Vad som är lämpligt är vad vi formerar praxis kring. Praxis förändras över tid, genom överenskommelser eller genom hur vi väljer att agera.

Låt mig vara ännu tydligare. Kritiken handlar inte heller om att riksdagen fäller regeringens budget. Det har hänt förr, och det kommer sannolikt att hända igen. Men det normala och rimliga när det händer är att regeringen har valmöjligheten att avgå eller utlysa nyval. Det är något som denna regering som bekant inte kan göra. Vi har alltså ett exceptionellt läge, något som borde ha fått alla partier att sansa sig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Avslutningsvis ska jag säga några ord om utgiftsområde 24. De förändringar som låg i övergångsregeringens budget på området var alla ett resultat av de principer som man varit överens om skulle gälla för en övergångsbudget. De förändrade ramarna, som röstades igenom av Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna, och det nya innehållet till följd av ramarna, som sedermera bara stöddes av Moderaterna och Kristdemokraterna, är i allt väsentligt sådant som varit aviserat sedan tidigare av den förra regeringen och som således sannolikt skulle ha genomförts av en ny regering oavsett.

Jag kan konstatera att om budgetmotionerna är något att gå på, vilket man får utgå från att de är givet argumenten för vikten av att lägga fram dem, är ambitionsnivån för området näringspolitik, utrikeshandel, export och investeringsfrämjande skrämmande låg.

Vi socialdemokrater har inte väckt någon motion, då vi alltjämt anser att övergångsbudgeten borde ha gått igenom. Vår avsikt är att formulera vår politik på området i en ändringsbudget eller i en motion på en sådan.

Då vi inte står bakom det rambeslut som har tagits avstår vi från att delta i beslutet om anslagsfördelningen inom utgiftsområdet och hänvisar till Socialdemokraternas, Vänsterpartiets och Miljöpartiets särskilda yttrande.

(Applåder)

I detta anförande instämde Patrik Engström och Åsa Eriksson (båda S).

Fru talman! Jag reagerade på några punkter i det som Jennie Nilsson sa. Hon antydde att det skulle vara oansvarigt att riksdagen fattar beslut om en enskild motion som svar på en budgetproposition. Jag tycker inte det, fru talman. I och med detta får vi fler poliser, kortare vårdköer, längre skoldagar, starkare försvar, sänkt skatt för alla som jobbar, sänkt skatt för alla pensionärer och en rad företagarreformer. Jag tycker tvärtom att det är ganska ansvarstagande.

Jennie Nilsson antydde också att detta inte skulle vara fullt berett. Vi har i näringsutskottet och i andra riksdagsutskott, tror jag, vinnlagt oss att följa de lagkrav som handlar om beredning av ärenden. Många av dessa förslag har förberetts i Regeringskansliet och kan anses vara fullt beredda. Vi var också tydliga vid näringsutskottets beredning av ärendet att det står alla ledamöter fritt att komma med förslag, till exempel om vi skulle be någon särskild myndighet eller någon annan att komma till utskottet. Socialdemokraterna och Jennie Nilsson kom inte med sådana förslag utan stod i utskottet helt bakom att detta kan anses fullt berett i enlighet med gällande regler.

Fru talman! Slutligen handlar det om huruvida man tycker att det ska genomföras reformer eller inte. Jag kan ha respekt för att man säger att vi ska vänta, som Jennie Nilsson säger. Det är absolut en rimlig ståndpunkt. Men att antyda att detta inte skulle vara berett eller att det skulle vara oansvarigt tycker jag inte är ett tillständigt sätt i riksdagens process.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Fru talman! Jag tackar Lars Hjälmered för frågan. På samma sätt som Lars Hjälmered och Moderaterna redogör för budgeten i en helhet och listar ett antal olika förslag som skälet till att de gör detta - de stora samhällsutmaningar som de vill adressera - beskriver jag den otillräckliga beredningen utifrån ett helhetsperspektiv. Det är korrekt att det på utgiftsområde 24 inte fanns anledning att göra någon ytterligare beredning, eftersom det i budgetmotionen inte gjordes någonting som var annorlunda än det som regeringen redan hade gjort med anledning av övergångsbudgeten eller som var aviserat sedan tidigare.

Däremot har vi sett förslag på andra utskottsområden, till exempel om marginalskatteeffekter på pension på 300 procent, som har fått ändras. Det har saknats pengar på anslag, och man har fått backa fram och tillbaka i flera omgångar. Det är inte ett uttryck för ett väl berett förslag.

Med detta sagt vill jag egentligen bara konstatera att jag tycker att det är oansvarigt att göra det som man gör. Man kunde ha adresserat alla dessa samhällsutmaningar på ett ordnat sätt i en ändringsbudget från den nya regering som tillträder - allt utom skattesänkningar. Det som man nu gör är att se till att en ny regering, som inte tror att ett sjätte jobbskatteavdrag är lösningen på gängkriminalitet, för långa sjukhusköer eller brister i LSS, nu får ett starkt begränsat handlingsutrymme för att kunna hantera dessa samhällsutmaningar. Det tycker jag är ett stort problem, och jag tycker att det är oansvarigt givet det läge som vi befinner oss i. Det borde ha varit allas prioritering i nuläget att fokusera på att få en regering på plats.

(Applåder)

Fru talman! Jag har respekt för om en socialdemokrat eller någon annan säger: Låt oss vänta lite grann och återkomma senare. Det är en fullt rimlig utgångspunkt. Jag delar inte den.

Vi hade en valkampanj för inte så länge sedan då vi moderater och andra stod inför väljarna och ställde ut ett antal löften om skolan, vården, näringslivet och annat. Då tycker jag att det är en rimlig utgångspunkt att man som företrädare i riksdagen också lägger fram konkreta förslag. Det är precis det som bland andra Moderaterna har gjort. Men det är totalt fem partier som har kommit med olika typer av ändringsförslag. Det är klart att vissa justeringar måste få göras i denna beredning.

Men det är också klart och tydligt att detta för näringsutskottets del är fullt berett enligt alla gängse regler och lagar. Det innebär att man kan ställa frågan: Ska vi då vänta för att genomföra viktiga företagarreformer, vänta med att se till att pensionärerna får skattesänkningar eller vänta med att ta tag i cancerköerna eller skolsatsningarna? Jag tycker inte det, fru talman.

(Applåder)

Fru talman! Problemet är att vi inte ser några stora företagarreformer i den budget som är framlagd. Det är ett problem i sig, vilket i så fall antyder att detta inte är en prioriterad politisk fråga. Vi kan också konstatera att det finns ett antal samhällsutmaningar som resten av oss ser men som bevisligen inte är samhällsutmaningar för Moderaterna och för den koalition som står bakom denna budget. Jag kan nämna klimat, miljö och jämställdhet som tydliga exempel där de till och med väljer att dra ned i detta läge. Det är egentligen inte poängen. Den stora poängen och det stora problemet är att det nu sätts en praxis som betyder att inga regler längre gäller. Det borde vara ett bekymmer för alla partier i denna riksdag, och det förtjänar kritik.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

(Applåder)

Fru talman! Under alldeles för lång tid har vårt näringsliv blivit bortprioriterat från den politiska dagordningen. De forna regeringarnas naiva passivitet inför samhällets destruktiva utveckling har inneburit att den enskilda individen i dag har betydligt mer påtagliga problem än regelkrångel och höga marginalskatter.

När det är uppemot en tredjedel av befolkningen som känner stor oro över brottsligheten i samhället får självklart deras personliga trygghet större fokus i deras liv än hur de påverkas av en annalkande lågkonjunktur.

När kvinnor i alldeles för stor utsträckning inte vågar gå utanför dörren och våldtäktsstatistiken skjuter i höjden lär de förmodligen tänka föga på hur en skatt på investeringssparkonton påverkar deras långtidssparande.

Om granatattacker och gängskjutningar är ett återkommande fenomen i området där du bedriver din verksamhet lär du knappast tycka att onödig byråkrati är ett i sammanhanget särskilt stort problem för ditt företag.

När du som handlare tvingas fly från det utsatta område inom vilket du har verkat under decennier hamnar knappast kompetensförsörjning högt upp på din önskelista för ett gott näringslivsklimat.

Om du varje morgon oroar dig för huruvida nattliga stöldräder mot din lagerlokal har ägt rum lär du knappast bekymra dig alltför mycket över dina elkostnader.

Fru talman! Exempel likt dessa tar aldrig slut. Min poäng är att den allmänna opinionen i Sverige har värderat frågor kopplat till primärt migration och kriminalitet markant högre än de näringsrelaterade frågorna - självklart av fullt förklarliga skäl. Det har i sin tur lett till att nödvändiga reformer och åtgärder har uteblivit, men trots det har de samhällsproblem som stulit allt fokus endast blivit värre.

Givet denna bakgrund är jag glad över att Sverigedemokraterna lyckats rösta igenom en budget som åtminstone i viss utsträckning satsar resurser på brottsbekämpning och rättsväsen samtidigt som besparingar görs på migrationsområdet. Även om det är långt ifrån tillräckligt är det ett steg i rätt riktning, och jag välkomnar det. Med Sverigedemokraternas politik hade vi förvisso kunnat ta itu med dessa problem i än större utsträckning och sakta men säkert återupprätta ett land präglat av trygghet och tillhörighet.

Fru talman! Jag vill dock hävda att det oaktat rådande omständigheter på andra områden är mer än dags att ge näringspolitiken högre prioritet för att säkerställa svensk konkurrenskraft och skapa förutsättningar för en stark tillväxt i hela landet. Sverigedemokraterna ser därför djupt allvarligt på att svensk tillväxt per capita är lägst i hela OECD, att svenskt regelförenklingsarbete halkar efter, att det svenska handelsnettot sjunker och att vår konkurrenskraft försämras. Vår välfärd är redan i dag alldeles för eftersatt för att vi ska ha råd med försämrade tillväxtmöjligheter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Lägg därtill, fru talman, att vi i dag är en del av en internationell och global marknad där svenska företag konkurrerar med bolag från hela världen gällande både marknadsandelar och personal. För att klara av denna globala konkurrens krävs ett gediget regelförenklingsarbete, ett slut på onödig gold-plating och ett betydligt effektivare myndighetsväsen. Då marknaden dessutom blir alltmer kunskapsorienterad är det i längden ohållbart att Sverige är det land inom OECD där det lönar sig allra minst att utbilda sig - i alla fall om vi vill ha en möjlighet att konkurrera om internationell kompetens och därmed slippa se oss bli omsprungna av andra ekonomier.

Fru talman! De mest framgångsrika studiekamraterna jag hade på universitetet ser det knappast ens som ett alternativ att jobba i Sverige. Kanske kan de göra det i framtiden, när de önskar stadga sig, men i nuläget finner de få skäl att betala en av världens högsta marginalskatter för ett arbete som de lika väl kan utföra i ett annat land. De skattesänkningar som genomförs i och med den nya budgeten kommer förhoppningsvis att i viss utsträckning minska denna problematik. Behovet av större reformer både inom utbildningsväsendet och på arbetsmarknaden kvarstår dock.

Fru talman! Den verklighet för Sveriges näringsliv jag precis har beskrivit är allt annat än positiv, och det mesta tyder på att nästa lågkonjunktur kommer att slå hårt mot både välfärd och välstånd. Behovet av att förbättra situationen för både näringsidkare och anställda blir därför alltmer tydlig.

Givet detta känns det bra att Sverigedemokraterna aktivt bedriver en näringspolitik som huvudsakligen gagnar små och medelstora företag, samtidigt som vi gör det mer lönsamt att jobba hårt och att utbilda sig. Våra satsningar på bland annat företagsutveckling och innovation, turistfrämjande och starta-eget-bidrag för yrkesverksamma lägger tillsammans med vår övriga politik grunden för ett starkare näringsliv som står bättre rustat inför nästa lågkonjunktur.

Fru talman! Sveriges näringsliv har under alldeles för lång tid blivit bortprioriterat till förmån för de problem tidigare regeringar har skapat. Med Sverigedemokraternas politik hade dessa utbredda samhällsproblem bekämpats på riktigt, och frågor om arbetsmarknad, handel och näringsliv hade förhoppningsvis snart kunnat få det fokus de förtjänar och behöver. Det förändrar dock inte det faktum att vi redan nu gör vad vi kan för att säkerställa ett gott näringslivsklimat som möjliggör hög konkurrenskraft och, i förlängningen, svensk tillväxt och svenskt välstånd.

(Applåder)

Fru talman! I sitt anförande talade Tobias Andersson ganska mycket om konkurrenskraft och näringslivets möjligheter. Det slående när det gäller svensk ekonomi, svensk industri och stora delar av näringslivet är att vi är väldigt handelsberoende; det pratas ibland om att ungefär hälften av ekonomin i Sverige kommer av import och export. Vår egen inre marknad är lite för liten, och många företag ser sig nödgade att sälja till andra länder. Det man gör där grundar naturligtvis jobb, företag och skatteintäkter i Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Två tredjedelar av den svenska exporten går till EU:s inre marknad. Sverigedemokraterna vill lämna EU och den inre marknaden. Jag vill inte säga att EU är perfekt på något sätt, fru talman - vi känner alla till de kantigheter som finns - men för många företag i till exempel min egen hemstad Göteborg är det ju en fördel om man kan sälja en bilmodell till en halv miljard invånare på EU:s inre marknad än om vi har skilda regelverk. Det är likadant för många andra typer av produkter och tjänster.

Stockholms Handelskammare har låtit företaget Oxford Economics utreda vad det skulle innebära för Sverige att lämna EU, och det visade sig att det skulle kunna skada svensk ekonomi. Det skulle vara skadligt både för hushåll och för företag, och det skulle försämra för Sveriges möjligheter att bedriva handel och få investeringar. Det skulle försämra produktivitetsutvecklingen och försämra möjligheterna för svenska företag att hitta kompetens inom EU-området. Sammantaget skulle det hämma tillväxten.

Därför, fru talman, vill jag fråga Tobias Andersson: Varför vill Sverigedemokraterna kasta ut svenska företag i en osäker situation genom att förorda att vi lämnar EU och den inre marknaden?

Fru talman! Denna fråga har ledamoten Hjälmered ställt både till mig tidigare och under fyra års tid till min kollega. Han har förmodligen fått snarlika svar, där vi gång på gång har konstaterat det faktum att Sverigedemokraterna inte driver på för någon hård exit.

I stället är vi snarare kritiska till stora delar av EU-samarbetet, inte bara kopplat till de stora kostnader det innebär för svensk del utan även kopplat till det faktum att det begränsar svenskt självbestämmande. Vår kritik mot Europeiska unionen har dock aldrig haft sin grund i vare sig frihandel eller den inre marknaden, vilket Sverigedemokraterna är starkt positiva till. Jag är helt övertygad om att ledamoten Hjälmered är väl medveten om detta, fru talman.

Ledamoten Hjälmered beskriver dock att även Moderaterna i viss utsträckning är kritiska till EU-samarbetet. Jag vet också att Moderaterna i olika sammanhang har uttryckt kritik mot inte minst den sociala pelaren, som i allt större utsträckning har blivit en del av EU-samarbetet. Min fråga tillbaka till ledamoten Hjälmered, fru talman, måste därför bli hur det kom sig att han och de andra moderaterna i näringsutskottet inte uttryckte kritik mot det EU-förslag som nyligen låg på utskottets bord och där den sociala pelaren var en del. I förslaget exemplifierades kostnaderna kopplade till detta med att man genom strukturfonder och annat skulle finansiera till exempel boende och arbete för migranter inom Europeiska unionen.

Om ledamoten Hjälmered har haft svårt att förstå Sverigedemokraternas EU-politik har jag kanske än svårare att förstå den EU-politik som Moderaterna bedriver. Är det så att ledamoten Hjälmered tycker att Europeiska unionen borde fokusera på att ordna bostäder och arbeten åt migranter som befinner sig i EU?

Fru talman! Svaret på Tobias Anderssons fråga är nej. Moderaterna har varit tydliga med att vi är emot den sociala pelaren. I detta konkreta fall handlar det om att huvudparten av sammanhållningspolitiken i denna del går till helt andra saker än just den sociala pelaren. Men Moderaterna är i grunden emot detta. En del av de initiativ som den förutvarande regeringen har tagit på detta område har vi varit kritiska till, och det tänker vi fortsätta att vara.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Jag går tillbaka till huvudfrågan, fru talman, som handlar om synen på EU.

Man kan möjligen drömma och säga att vi skulle lämna EU men att vi hoppas på ett väldigt generöst frihandelsavtal. Jag är dock inte säker på att det är detta som är alternativet.

Jag tycker att man kan titta både på den brittiska situationen och på vad som händer om man kraftfullt lämnar EU. Jag tror att det vore direkt skadligt för viktiga svenska företag runt om i landet, som har vant sig vid att dra nytta av den inre marknaden. Till exempel kan ett företag som utvecklar en bilmodell sälja denna till alla kunder på hela den europeiska marknaden. Jag tror att det skulle vara direkt skadligt att lämna EU på det sätt som Sverigedemokraterna förordar.

Fru talman! Jag vill återigen upplysa ledamoten Hjälmered om att Sverigedemokraterna på intet sätt driver på för att lämna Europeiska unionen. Vi är snarare frihandelsvänliga och positivt inställda till den inre marknaden, vilket ledamoten Hjälmered har hört både från mig och från andra sverigedemokrater under en längre tid. Jag får väl upprepa det nästa gång denna fråga kommer upp på bordet i kammaren, fru talman.

Det stämmer att det bara var en del av det ärende som vi hade på bordet som berörde husering av migranter genom den sociala pelaren, men det fanns fortfarande stora kostnader kopplade till detta. Jag tycker att det är bekymmersamt att det parti som ledamoten Hjälmered företräder aktivt motsätter sig den sociala pelaren men passivt låter den glida förbi i utskottet.

Fru talman! Jag har en fråga till Sverigedemokraternas ledamot - eller herr ledamoten.

Ledamoten talar om Sverigedemokraternas budget, men samtidigt ställde sig Sverigedemokraterna bakom Moderaternas och Kristdemokraternas budget. När vi sedan satte oss i utskottet avstod Sverigedemokraterna från att ställa sig bakom utgiftsområdet.

Detta kan jag bara läsa som att ni antingen vill skapa kaos i politiken eller har fått något i gengäld av Moderaterna och Kristdemokraterna, och då skulle jag gärna vilja veta vad det är.

Fru talman! Jag tackar för frågan.

Kaos i politiken har ju rått i åtminstone fyra år, och det är ett kaos som Vänsterpartiet aktivt har bidragit till att skapa.

Gällande budgeten drev Sverigedemokraterna på för vår budgetmotion i den utsträckning som gick. Däremot ansåg vi att det var fullt befogat att stödja en budgetmotion som innehöll bland annat ca 12 miljarder extra till rättsväsendet, ca 22 miljarder extra till försvaret och ytterligare miljarder till kommuner och landsting för deras välfärd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Jag tycker att det är märkligt att det är jag som får frågan om den budget vi valde att stödja när Vänsterpartiet, som ofta försöker att framställa sig som välfärdens förespråkare och dess största förkämpar, valde att inte stödja en budgetmotion med riktade satsningar på ca 5 miljarder extra till kommunernas och landstingens välfärd.

Fru talman! Min fråga till ledamoten Varas är därmed: Varför valde Vänsterpartiet att inte stödja en budgetmotion med riktade satsningar på 5 miljarder till kommuner och landsting? Varför tycker inte ledamoten Varas att kommunerna och landstingen borde få mer pengar för att kunna säkerställa en bättre välfärd? Detta är den välfärd som ledamoten Varas parti ofta talar så väl om.

Fru talman! De 5 miljarder till kommunerna som ni i Sverigedemokraterna pratar om har flera ledamöter lyft fram. Jag kan ifrågasätta dem, eftersom ni har dragit ned på både arbetsmarknadsåtgärder och utbildningsåtgärder för väldigt mycket pengar. Detta kommer bland annat att innebära att folk kommer att behöva försörjningsstöd för att klara vardagen.

Nästa fråga jag skulle vilja ställa till ledamoten är följande: Ledamoten talade om trygghet, men var för ledamoten in den ekonomiska ojämlikhet som råder i landet? Just nu råder den största ekonomiska ojämlikheten på de senaste 30 åren, och ni har ställt er bakom en budget som arbetar aktivt emot trygghet.

Fru talman! Föga förvånande håller jag inte med om den bild som ledamoten Varas målar upp. Tvärtom: Vår budgetmotion gick än längre, men den budgetmotion vi har röstat igenom driver på för skattesänkningar, primärt för låg- och medelinkomsttagare. Detta innebär att personer som i nuläget inte har så mycket pengar att röra sig med får mer pengar att röra sig med.

Vi har dessutom passat på att sänka skatten för pensionärerna. Jag har svårt att förstå varför ledamoten Varas, som påstås stå på de svagas sida, inte tycker att pensionärer ska få mer pengar i plånboken när skatten är betald varje månad. Varför tycker inte ledamoten Varas att de som i dag inte tjänar så mycket ska få mer pengar i plånboken när skatten är betald?

För mig och för Sverigedemokraterna är det självklart, fru talman, att vi måste säkerställa att låg- och medelinkomsttagare samt pensionärer betalar lägre skatt. Det var därför vi röstade på Moderaternas budgetmotion när vår egen hade fallit.

Fru talman! Häromveckan besökte jag Umeå tingsrätt. Det är inte någonting som jag gör varje dag, men det var ett väldigt intressant mål som jag har följt under en längre tid. Det handlar om att ägare av fjällnära skog i Västerbottens inland har stämt staten för att de inte får bruka sin skog och för att de inte heller får någon ersättning från staten för densamma.

Staten menar att detta inte handlar om pågående markanvändning. Detta uttryck är ganska nytt; Kammarkollegiet och Skogsstyrelsen började använda det 2016.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Detta har skapat mycket lidande för många skogsägare. Inte minst gäller detta Hanna och Albin, som jag träffade. De gjorde sitt livs investering när de 2012 lånade 1,6 miljoner. De trodde att de skulle kunna bruka sin skog. De hade ju tittat på skogsbruksplanen, och där hade Skogsstyrelsen pekat ut vilka områden som var möjliga att bruka. När de två år senare ville göra detsamma fick de inte det, och sedan fick de inte heller någon ersättning.

Tror ni här inne verkligen att banken bryr sig om argument som "det här är inte pågående markanvändning" eller "vi får inte några pengar, för vi får inte avverka"? Nej, de bryr sig inte om det; de vill ha sina pengar i alla fall.

Detta är en katastrof för Hanna och Albin men även för andra ägare av fjällnära skog - skogsbrukare och företagare. Det finns över 3 000 personer som äger fjällnära skog. Det som har hänt för dem är att markvärdet på deras skog har sjunkit drastiskt, eftersom detta naturligtvis skapar osäkerhet.

Och inte bara det: Om nu staten, mot förmodan, skulle vinna detta mål, vet ni vad som händer då? Jo, då kan det hända att detta blir ett slags praxis som kan användas i andra områden i Sverige. Staten skulle då inte behöva betala ut någon ersättning till folk som inte får bruka sin skog eftersom det inte rör sig om pågående markanvändning. Ni förstår ju själva.

Fru talman! Det är för mig helt oacceptabelt att den svenska staten ska få bete sig så här mot människor. Om man investerar i skog gör man det, antar jag, för att man ska kunna bruka den. Vad är annars vitsen? Är det meningen att vanligt folk ska vara biologer för att över huvud taget kunna köpa skog, så att man kan identifiera lavar och murklor som finns i området?

Missförstå mig rätt - självklart är det bra att bevara höga naturvärden, men då måste också skogsägaren, det vill säga företagaren, få betalt. Har inte staten råd med det ska staten inte heller lägga en våt filt över området.

Fru talman! Jag anser därför att det är problematiskt att detta har fått gå så otroligt långt. Ni i Socialdemokraterna satte inte ned foten när ni hade chansen, och jag tror att de förstår problemet. Ni hade kunnat stå upp för ägande- och brukanderätten och förtydligat regleringsbrev till berörda myndigheter när det gäller ersättning vid avsättning av skog. Dessvärre gjorde ni inte det, utan ni lade er i stället platt för Miljöpartiets politik. Dessa dubbla signaler har skapat en oro som påverkar svenskt skogsbruk och svensk skogsindustri negativt. Det är allt annat än bra eftersom skogen är ett av de fundament som Sverige står på inkomstmässigt.

Fru talman! Skogsbruk har under lång tid setts som en säker investering. Men när staten gör alltmer intrång i brukanderätten utan att ersätta enskilda skogsägare får det följdverkningar. Det gäller naturligtvis inte minst dem som drabbas, men även bankerna börjar dra öronen åt sig. För någon vecka sedan läste jag Dagens industri, som hade talat med olika typer av banker som sa att de nu kommer att inkludera det politiska läget som ett viktigt kriterium när de ska besluta om långivning för skogsfastigheter.

All den osäkerhet som drabbar skogsägare kommer att få effekter på jobb och företagande, inte minst på landsbygden. Det kan vi inte tillåta. Dessutom är skogen viktig för att ersätta olja och andra fossila råvaror, vilket är en förutsättning för att vi ska nå våra miljömål och klara klimatomställningen. Därför är det olyckligt att skogsproduktion emellanåt framställs som något slags motpol till miljön.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

För att svensk skogsindustri ska må bra och för att vi ska kunna ställa om till ett mer hållbart samhälle behövs tydliga besked från en kommande regering om vad det är för skogspolitik som gäller.

Fru talman! Nu har jag pratat mycket och brinnande om skogen. Det är ett stort intresse för mig. Jag kommer från ett skogslän, Västerbotten, där skogen betyder mycket, så jag får be lite om ursäkt för att jag lägger så mycket energi på detta.

Fru talman! Jag kommer att avsluta med att säga några ord om kvinnors företagande. Det är en annan fråga som jag brinner för och som jag önskar att vi kunde tala mer om i denna kammare och även i vårt utskott.

Det är nämligen så, fru talman, att i dag är bara var fjärde företagare i Sverige kvinna. Det är inte jättebra. Betyget är ganska dåligt med tanke på att Sverige är ett av världens mest jämställda länder. Det som har bidragit till jämställdheten har också lett till att vi har färre företagare bland kvinnor. Många kvinnor började arbeta på 60- och 70-talet. De gick från att vara hemmafruar - det gäller till exempel min mamma och många andras mammor - till att gå in i offentlig sektor. Denna bransch har i princip varit stängd för företagande ända fram till 2009, då alliansregeringen införde rätten att välja utförare inom vård, skola och omsorg. Då började kurvorna för kvinnors företagande att peka uppåt, men när diskussionerna om att sätta ett vinsttak på välfärdsföretagen dök upp sjönk siffrorna igen. Det tror jag att de flesta i kammaren känner till.

Vad kan man då göra för att stimulera fler kvinnor att starta och driva företag? En sak som har blivit tydlig för mig när jag har rest runt i landet och träffat företagande kvinnor är osäkerheten med socialförsäkringssystemet. Det är något som många nämner. Det ses över nu, vilket är jättebra.

Centerpartiet föreslår också en satsning på invandrarkvinnors företagande. Det är något som Almi satsade mycket på tidigare, och jag vet att Socialdemokraterna tittade på det åtminstone i sin förra budget. Det är bra, och detta är en satsning som jag hoppas att man kommer att fokusera mer på även framöver.

Jag tycker också att man behöver sätta fokus på Ung Företagsamhet, för vi vet att många unga som börjar med detta på gymnasiet fortsätter att driva företag senare. Det gäller inte minst tjejer.

Avslutningsvis vill jag säga att vi under ett par års tid har drivit ett opolitiskt projekt här i riksdagen som kallas för Womengage. Det handlar om att man ska uppmärksamma frågan om kvinnors företagande och hur vi ska få fler kvinnor att vilja satsa på entreprenörskap. Det är inte något tycka-synd-om-projekt, utan det handlar om att vi vill att fler partier ska uppmärksamma frågan. Vi vill att det ska vara något som är partipolitiskt obundet så att det ska hålla över tid. Om fler kvinnor startar företag påverkar det dessutom svensk ekonomi positivt.

Vi kommer nu att bilda ett advisory board, en rådgivande plattform, där näringsliv och politik möts. Jag känner mig jättepeppad över detta. Jennie Nilsson från Socialdemokraterna kommer också att vara med. Det kommer att bli spännande, och jag hoppas att vi ska få återkomma och berätta mer om det här vid tillfälle. Varmt tack för att ni har lyssnat!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

(Applåder)

I detta anförande instämde Annika Qarlsson (C).

Fru talman! Den 1 juli 2017 trädde den så kallade kemikalieskatten i kraft. Redan där och då riktades kritik mot den. I en värld där e-handel blir allt enklare och vanligare upplevdes det som djupt naivt att tro att skatten skulle göra någon större skillnad, då det som konsument är lätt att ta sig runt den.

Kritikerna menade därför att skatten kanske endast skulle komma att försämra svensk konkurrenskraft utan att alls begränsa spridningen av de kemikalier man hävdade att man ville motverka. Detta förstärktes inte minst av det faktum att skatten tas ut med 10 procent även om den berörda varan är fri från de kemikalier man avsåg att begränsa.

Fru talman! Cirka ett och ett halvt år har nu gått sedan kemikalieskatten infördes, och de första utvärderingarna har börjat komma. I Svenskt Näringslivs rapport Greenwash? En analys av svenska miljöskatters effektivitet, slås fast att skatten är ineffektiv om syftet är att förbättra miljön. Även Handelns Utredningsinstitut har granskat kemikalieskatten och kritiserat skatteintäkterna, som det första året endast uppgick till 1,3 miljarder. Det är långt ifrån de beräknade 2,4 miljarderna. Som om inte detta vore nog räknar man dessutom med att mellan 600 och 1 400 arbetstillfällen har gått förlorade i Sverige som en konsekvens av skatten i fråga.

Fru talman! Dessvärre är Centerpartiet inte bara positivt till denna uppenbart misslyckade och missriktade skatt; man uttrycker dessutom i sin budgetmotion att man önskar vidga den till att innefatta fler varor.

Min fråga till ledamoten Lindahl gäller därför vilka argument Centerpartiet har för kemikalieskatten och dess utvidgning samt hur dessa argument kan väga tyngre än näringslivets kritik, de förlorade arbetstillfällena och de uteblivna skatteintäkterna.

Fru talman! Tack så mycket, ledamoten, för frågan! Jag kan inte svara direkt, för jag är inte insatt i kemikalieskattens inverkningar. Om jag minns rätt har jag fått frågan förut av en företrädare för Sverigedemokraterna, så det är en favorit i repris från detta parti. Jag måste alltså be att få återkomma i frågan.

Däremot vill jag gärna ställa en fråga tillbaka nu när jag har ledamoten på plats. Sverigedemokraterna vill gärna låta påskina att de är landsbygdens företrädare. Jag undrar över det som gäller riskkapital till landsbygden och norra Sverige. När regeringen drog tillbaka Inlandsinnovation, det vill säga de 2 miljarder som riktades till företagen i norra Sverige, i Värmland och i Dalarna, gick ni med på det. Som ledamoten kanske förstår dräller det inte direkt av riskkapital där. I stället har man flyttat det hela till ett statligt riskkapitalbolag med säte i Stockholm. 50 procent av allt riskkapital i Sverige finns här.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Jag undrar därför varför Sverigedemokraterna tyckte att det var en bra idé att flytta riskkapital som skulle ha gått till orter som behöver det så väl som dessa utsatta områden gör. Varför gick ni med på att flytta och centralisera detta till Stockholm?

Fru talman! Om Centerpartiet bedriver en destruktiv politik för näringslivet kommer både jag och mina kollegor att återupprepa de frågor som Centerpartiet inte har svar på i nuläget. Förhoppningsvis får vi svar någon gång när ledamoten Lindahl har valt att sätta sig in i de frågor som hon vet kan ställas.

Om ledamoten Lindahl hade läst vår utgiftsområdesmotion hade hon varit medveten om att vi riktar resurser mot till exempel Almi, som bedriver marknadskompletterande finansiering och företagsrådgivning, bland annat med tydliga krav på att man borde ha fler lokala kontor. Att vi inte skulle värna om glesbygden eller norra Sverige är alltså direkt felaktigt. Det faktum att vi dessutom lägger utökade resurser på regional tillväxt talar återigen om detta för ledamoten Lindahl.

Jag hade gärna velat ha exempel på om Centerpartiet upplever att det finns några konkreta, positiva effekter av kemikalieskatten, som man så varmt förespråkar.

Fru talman! "En destruktiv politik för näringslivet." Problemet med Sverigedemokraterna är att ni precis som många andra är storstadsfixerade. Ni talar fint om landsbygden, men i slutänden händer det inte så mycket.

Om landsbygdens företag är så viktiga för Sverigedemokraterna, varför tillät ni att 2 000 miljoner flyttades från dessa områden till Stockholm, där det redan dräller av riskkapital? Kom inte och säg till mig att ni kommer att tillföra 2 000 miljoner i riskkapital till dessa områden, för det är inte sant.

En annan fråga som riksdagsledamoten inte heller kommer att kunna svara på men som är en karamell att suga på så här över jul är: Varför röstar ni nej till infrastruktur i hela landet, till exempel Norrbotniabanan, som är oerhört viktig för basindustrin?

(Applåder)

Fru talman! I måndags firade vi 100 år av demokrati i Sverige. Om man läser om vår korta parlamentariska historia finner man att Moderaterna vid ett flertal tillfällen ställt sig på fel sida av de demokratiska rättigheter vi känner till i dag. Därför blev jag inte förvånad över att högern valde att agera odemokratiskt i den här processen.

Men jag vill be er att lyfta blicken och titta på det som händer i Ungern just nu. Där har folket tröttnat på det fascistiska partiets lögner och protesterar massivt på gatorna. Jag hoppas att Sverige inte får uppleva samma odemokratiska process som Ungerns folk har fått.

Jag ska ägna mitt anförande åt att titta på den ogenomtänkta och okristliga budget som ligger i dag. Jag undrar hur många jobbskatteavdrag högern är innovativ nog att införa. Stannar ni vid 100 eller 200? Antagligen blir det så många som möjligt så länge de rikaste vinner på det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Ni väljer att slopa flygskatten trots att klimatets utmaningar inte väntar i framtiden utan är här och nu. Flygskatten är ett minimum av det vi behöver göra.

Ni slopar avdragsrätten för fackavgift. Det ska alltså bli dyrare att bli medlem i den organisation som representerar dig när det gäller bland annat löneförhandlingar och arbetsmiljö. Det är ett ideologiskt arbete för att försvaga facken, vilket är absurt när det egentligen blir enklare för arbetsgivare att förhålla sig till en gemensam arbetarorganisation.

Arbetsförmedlingen får mindre anslag och räknar med att minska personalstyrkan med 1 400 personer. Arbetsförmedlingen räknar också med att begränsa antalet introduktionsjobb för nyanlända, långtidsarbetslösa och funktionshindrade, alltså de grupper som har svårast att komma in i arbete.

Sverige har inte bara den största ekonomiska ojämlikheten där inkomstskillnaderna har ökat mest under de senaste 30 åren. Budgeten lägger därtill skattesänkningar och RUT-bidrag till de rika. Vill ni verkligen få samhället att hålla ihop?

Högern kommer att säga att det har lett till nya jobb och att så många nyttjar till exempel RUT-bidraget. Men bidraget ges främst till höginkomsttagare. Bidraget ges visserligen även till äldre, men det har sin förklaring. De äldre köper tjänsterna bara för att de inte får den hemtjänst de borde ha. Det är en rättighet som borde vara självklar oavsett storlek på plånbok.

Dessutom har arbetarna inom RUT-tjänsteföretagen de sämsta arbetsvillkoren.

I princip jobbar alltså högern aktivt med att ge bidrag till de rika, dölja det riktiga hemtjänstbehovet och subventionera branscher som har de sämsta arbetsvillkoren utan att göra något åt det.

Investeringsstödet för hyresrätter dras in. Varför? Jo, för att högern är hyresrättsfientlig.

Hyresrätten är en grym, modern tanke som går ut på att bygga billiga gemensamma bostäder som ger tak över huvudet till alla. Men nu dras uppemot 5 000 bostäder in som räknade med investeringsstöd. Det är skandal i dagens bostadssituation.

Vilket samhälle vill vi i Vänsterpartiet då se som kan gynna näringslivet? Vi vill att unga ges möjlighet att få en framtid genom en utbildning som öppnar vägar oavsett var man står eller var man bor. Det ska vara kvalitetsutbildningar där resurserna går till personalen, eleverna och material. På så sätt säkrar vi kompetensförsörjningen för framtiden.

Vi vill att nyanlända ska komma snabbt och bra in i arbete, och för det behövs arbetsmarknads- och utbildningsåtgärder - något som ni har dragit in på.

Vi vill att alla som behöver ett hem ska ha ett hem, och hyresrätten är en garant för det. Vi vill inte ha bostadslösa familjer som trängs på vandrarhem. Vi vill inte att unga som flyttar till en annan ort för jobb ska tvingas ta lån eller bo på en oseriös andrahandsmarknad. Folk ska ha annan huvudvärk än att behöva flytta runt och må dåligt på grund av bostadssituationen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Vi vill att kollektivtrafiken ska vara en viktig komponent i hur människor tar sig fram och tillbaka till jobb, skola och fritid. Kollektivtrafiken ska vara predominerande och lättillgänglig.

Vi vill att de som väljer att bli företagare ska ha ett socialt skyddsnät, och de ska inte behöva oroa sig för att konkurreras ut av ohederliga företag. Vi vill att rimliga löner och arbetsvillkor ska gälla, och vi vill inte sänka kvaliteten på arbetslivet.

Vi vill stötta de alternativa energislagen genom att satsa på utbyggnaden av förnybara energikällor för att lyckas ställa om Sverige till ett fossiloberoende land. Det innebär inte bara att vi behöver investera mer. Det kommer även att skapa nya jobb och utveckla näringslivet. Här måste staten vara tongivande. Nya tekniker är ofta kostsamma, men genom statliga investeringar kan även små företag ta del av utvecklingen.

Slutligen: En modern arbetsdag ska vara sex timmar. Det gör att folk blir mindre sjuka, håller längre, orkar mer och har tid att ta hand om sina barn och utöva sina fritidsintressen. Med tanke på den tekniska utvecklingen är det hög tid att börja tala om arbetstidsförkortning.

Vi vill helt enkelt utveckla Sverige, inte dra isär Sverige.

Jag hänvisar till det särskilda yttrandet från S, MP och V och avstår från att delta i beslutet.

(Applåder)

Fru talman! Tre saker: För det första tyckte jag att det lät som att Lorena Delgado Varas sa att det som skedde här i riksdagen med budgetbeslutet var odemokratiskt. Hon får gärna förklara sig. Grundlagen är tydlig med att finansmakten ligger hos riksdagen och att det är riksdagen som bestämmer över inkomster och utgifter. Man kan möjligen ogilla beslut som fattas, men jag hoppas att hon inte menade att det var odemokratiskt.

För det andra pekade Lorena Delgado Varas med rätta på en del av de samhällsproblem vi har i Sverige med otrygghet och vårdköer. Men Sverige har alltså det minsta antalet poliser på tio år efter att Vänsterpartiet har stött Socialdemokraternas och Miljöpartiets styre. Vidare har vårdköerna fördubblats de senaste fyra åren. Vi försöker stegvis med denna budget ta tag i en del av detta.

Men, fru talman, till frågan. Inför valet intervjuades Jonas Sjöstedt i SVT. Där fick han frågor om partiprogrammet och förslagen om att avskaffa ägandet. I anslutning till detta frågade Expressen: Du vill avskaffa kapitalismen och att stora företag ska upphöra. Hur ska detta ske i praktiken? Sjöstedt svarade att det kan ske på många sätt.

Fru talman! Jag skulle vilja ställa samma fråga till Lorena Delgado Varas. Ni i Vänsterpartiet vill avskaffa kapitalism och vill även att stora företag ska upphöra. Hur ska det ske i praktiken?

Fru talman! Kapitalismen står för en rad utmaningar som vi har i samhället. Dels driver den på konsumtionssamhället, som vi har stora problem med i dag, dels driver den på en ökning av de ekonomiska ojämlikheterna mellan olika grupper i samhället. Det skapar i sig en otrygghet, vilket vi ser i dag och som ni väldigt mycket pekar på.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Vi vill alltså inte ha ett kapitalistiskt system, eftersom det ger ett orättvist samhälle. Vi skulle kunna prata ganska mycket om ägande. Man kan prata om kollektivt ägande, till exempel att arbetare tar mer plats i ägandet, småföretag och så vidare. Det finns en rad olika sätt att driva företag i samhället utan att det ska vara kapitalistiskt.

Angående det odemokratiska som jag nämnde håller jag fast vid det. Vi har ju en övergångsregering, och när ni röstade igenom er budget tillsammans med bland annat Sverigedemokraterna blev situationen att vi i dag har en övergångsregering som är tvungen att hålla sig inom de ramar som ni röstade igenom.

Jag tycker faktiskt att det är odemokratiskt. Det här är en ny process. Vi har aldrig varit i den här situationen tidigare, och vi hade kommit överens om att övergångsbudgeten inte skulle vara en politisk budget utan bara upprätthålla myndigheterna i väntan på en regering som tar över.

Det blir en väldigt konstig situation när ansvaret för er budget läggs på en övergångsregering.

Fru talman! Jag skulle nog inte använda ordet "odemokratisk". Man kan möjligen, om man har en annan uppfattning, till exempel använda ord som "olämpligt" eller liknande. Det vill säga, om riksdagen fattar ett i grunden demokratiskt beslut om en statsbudget för nästa år är det inte odemokratiskt.

Det är riktigt att vi har en övergångsregering, men vi har inte en övergångsriksdag. Vänsterpartiet eller något annat parti har alltså inte hindrats att komma med en egen budgetmotion. Man får jättegärna på goda grunder vara kritisk mot valda delar eller en helhet, men jag tycker att vi ska akta oss för att kalla det som skedde för odemokratiskt.

Jag vill komma tillbaka till frågan om ägande, för jag tycker ändå att det är intressant. Nu var det några månader sedan Jonas Sjöstedt intervjuades i SVT:s partiledarutfrågning, och då fick han frågor om man ska kunna ha till exempel privata banker, Ikea, H&M och den typen av företag. Han svajade väl lite och sa att det kanske man inte skulle behöva i det långa loppet.

Jag tycker ändå att det här handlar om principer. I en liberal ekonomi kan man ha olika ägandeformer, men frågan är: Kan man i Vänsterpartiets samhälle äga någonting och vara egen företagare?

Fru talman! Det är klart att man kan ha ett ägande. Det finns olika sorters företag som man kan ha, till exempel småföretag och kollektivt ägda företag. Där ser vi lite annorlunda på det jag kallar för ett icke-kapitalistiskt samhälle.

Däremot jobbar vi såklart för ett mer rättvist samhälle med mindre ekonomiska ojämlikheter, ett samhälle med hållbara företag och en politik som möter de klimatutmaningar vi har i dag. Det ser jag inte i er budget.

Fru talman! Jag är liberal, och jag tycker inte att livet ska vara ett lotteri. Du ska ha möjlighet och frihet att göra det du själv vill, och tillsammans ska vi göra det möjligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Sverige behöver därför mer liberal politik. Liberalernas budgetmotion för 2019 innehåller bland annat reformer för sänkta skatter på jobb och företagande. Liberalerna vill att det ska löna sig att driva företag och ta risker.

Om hela Sverige ska leva måste det finnas jobb. Som liberal och tidigare företagare vet jag att bättre företagsvillkor skapar fler jobb. Fler jobb i växande företag betyder ökade skatteintäkter, vilket i sin tur finansierar exempelvis vår gemensamma välfärd.

I Sverige måste det också vara lika självklart att vara anställd som att vara självanställd. Det börjar givetvis redan i skolan. I gymnasiet jobbar Ung Företagsamhet och har en mycket viktig roll. Men samtidigt måste det börja i ännu tidigare ålder. Den svenska normen säger att du ska vara anställd. Frågar du vilken fem- eller sexåring som helst är inte företagare det som ligger top of mind, om du möjligtvis inte kommer från en företagarfamilj. Normer är till för att brytas, och denna norm är något vi måste krossa snarast.

Fru talman! Under föregående mandatperiod har en rad skattehöjningar på jobb och företagande införts, vilket försvårar för främst småföretag att växa. Vad svenska företag behöver är mindre, inte mer, inblandning av politiken och det offentliga.

Det behövs långsiktiga förutsättningar för ett mer innovativt och kreativt näringsliv. Det handlar om villkoren för entreprenörskap, företagande samt forskning och utveckling. Det handlar om att kunna attrahera rätt kompetens, om skatter och en väl fungerande infrastruktur, men det handlar också om förutsättningarna för en stabil och konkurrenskraftig elförsörjning, något som dessvärre hotas av en otillräcklig energiöverenskommelse.

Vi behöver först och främst se till att minska företagens regelbörda. I en undersökning från 2017 svarade över 60 procent av företagen att de upplever regelkrångel som en av de viktigaste frågorna att hantera. Hela 64 procent svarar att regelbördan har blivit tyngre jämfört med för två år sedan. Dessutom har Sverige tappat i den internationella rankningen över de senaste åren. Det är dags att vi gör slag i saken och startar ett aggressivt förenklingsarbete.

Svensk arbetsmarknad gynnar personer som har varit anställda länge. Dagens strikta arbetsrätt gör det riskfyllt att anställa och svårt att behålla nyckelpersoner i dåliga tider för små och medelstora företag. Vi vill därför ändra turordningsreglerna så att kompetens ska avgöra vem som behöver lämna arbetsplatsen och inte hur länge man har jobbat där.

Parallellt behövs också ett ökat arbetsrättsligt stöd för att förstärka omställningen för uppsagda personer. Därför vill Liberalerna exempelvis införa en obligatorisk a-kassa.

Fru talman! Vi lever i en snabbrörlig värld där avstånden mellan länder och världsdelar minskat avsevärt i och med globalisering och digitalisering. Digitaliseringen har medfört att affärer och avtal kan ingås med blixtens hastighet med hela den fria världen som marknad. Företagets fysiska placering spelar inte så stor roll så länge internetnärvaron kan garanteras.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Med en it-strategi som inkluderar hela landet gynnas entreprenörskap i Sverige som helhet. På arbetsmarknaden kommer en fortsatt digitalisering att leda till stora strukturomvandlingar. Jobb inom industrin och tjänstesektorn kommer att försvinna och nya kommer att tillkomma. Denna utveckling är inte unik för vår tid; vi har sett motsvarigheter i tidigare industriella effektiviseringsskeenden.

Fru talman! I Sverige har vi stora problem med kompetensförsörjning. Det påverkar inte minst landsbygden som får allt svårare att hitta, locka och för den delen rekrytera kompetent personal. Men genom att avståndet mellan länder och världsdelar minskat kan företagare i Sverige hitta kompetens utanför landets gränser. Sverige ska vara ett attraktivt land som människor med viktig kompetens vill flytta till.

Arbetskraftsinvandring handlar om Sveriges tillväxt och konkurrenskraft. Ett företag i Karlstad, Make My Day, skulle leta efter personal. De hittade inte personal vare sig i Värmland eller någon annanstans i Sverige, utan de hittade den i USA. Då fick de till svar att det kunde ta uppemot ett år innan de fick igenom alla papper, vilket är högst olyckligt.

Det har blivit tydligt att regelverket måste förbättras då de så kallade kompetensutvisningarna fortsätter. Att ansöka om arbetstillstånd ska gå snabbt och enkelt, och handläggningstiderna måste kortas. Det är centralt att Migrationsverket ges tillräckliga resurser och ett tydligt uppdrag att korta handläggningstiderna för arbetstillstånd.

Fru talman! När Liberalerna var i regeringsställning drev vi på för att förbättra företagsklimatet. Sänkt bolagsskatt och införandet av RUT- och ROT-avdragen gjorde svarta jobb vita och bidrog till att fler företag växte fram.

Den politik som bedrivits under den föregående mandatperioden har dessvärre stoppat den positiva utvecklingen. Det syns när det gäller RUT-branschen, där tillväxten helt stannat av på grund av försämringar avseende RUT-avdraget. Det drabbar i många fall kvinnor, ofta utrikes födda kvinnor, eftersom de i större utsträckning än män driver företag och verkar inom RUT-branschen.

Fru talman! För oss liberaler är företagandet både ett uttryck för individens möjlighet att förverkliga sina drömmar och en grundförutsättning för vårt gemensamma samhällsbygge. Det är genom företagens möjlighet att växa som jobb skapas.

Genom att minska företagens regelbörda, se till att systemen för exempelvis sjukpenning, arbetslöshetsförsäkring och föräldrapenning likställs med att vara anställd och en moderniserad arbetsrätt skapar vi trygghet för företagare och anställda, ett starkare företagsklimat och framför allt fler jobb.

Jag står givetvis bakom Liberalernas budget och ber kammaren notera vårt särskilda yttrande. Vi kommer därför även att avstå i beslutet.

Fru talman! Vi har att debattera ett betänkande som inte har så stora politiska skillnader i sig. Jag tänkte därför inte spendera så mycket tid på att diskutera det. Jag ska kortfattat med några ord ändå kommentera processen för detta. I en tid då det mesta av praxisen är satt ur spel måste man hålla sig till vissa principer och vara försiktig i hur man hanterar situationen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

År 1974 ritade Arthur Laffer upp det som kom att kallas för Lafferkurvan på en servett på en middag. Det var väldigt slarvigt vet vi i efterhand med Lafferkurvan. Vi vet att den inte är särskilt klok. Det är ungefär lika slarvigt att rita en statsbudget på en servett.

Återigen handlar det inte om sak först och främst utan om principer. Övergångsregeringen var tydlig med vad man hade för grundläggande principer i framtagandet av övergångsbudgeten. Det var dessutom principer som brett förankrades i Sveriges riksdag.

Utöver principerna som skulle gälla för framtagandet av övergångsbudgeten sa man också att det finns reformer som inte riktigt kan vänta. Även dem förankrade man brett i riksdagen. Därför är ett varsamt hanterande av hela situationen att hålla sig till vissa principer som man gemensamt har diskuterat. Det är vad högern inte har gjort i det här fallet.

Jag ska ändå snudda vid vad det får för konsekvenser i sak. Bortsett från det viktigaste med principerna skapar det också förvirring och problem för bland annat näringslivet. Nu vet vi till exempel att det råder oro inom näringslivet för vad som händer med Industriklivet. Stora delar av de andra klimatinvesteringsprogrammen rycks undan från bland annat näringslivets omställningsarbete.

Många av de gröna beredskapsjobb som sker runt omkring i landet försvinner. Man monterar ned stora delar av klimatarbetet. Nu nämner jag saker som ligger utanför det här betänkandet. Jag visar på vad som blir konsekvenserna av att inte hantera situationen varligt. Det får naturligtvis konsekvenser.

Från Miljöpartiets sida kommer vi inte att delta i beslutet utan har i stället ett särskilt yttrande där vi bland annat yttrar oss om processen och vad som är rimligt att göra i det här läget.

Fru talman! Lorentz Tovatt sa i talarstolen att vi ska tala om principer. Låt oss göra det. Handelspolitiken är ett område för sådana.

När EU-parlamentet skulle rösta om ett handelsavtal med Ghana vädjade Ghanas talman om att EU skulle godkänna handelsavtalet. Miljöpartiet röstade nej. Nobelpristagaren Aung San Suu Kyi uppmanade EU-parlamentet att godkänna EU:s förslag till ensidigt borttagande av alla tullar mot Burma med undantag för vapen. Miljöpartiet röstade nej.

En annan nobelpristagare, Malala Yousafzai, var i EU-parlamentet och uppmanade att man skulle godkänna ett handelsavtal med Pakistan. Miljöpartiet röstade nej. MP har också röstat nej till handelsavtal med Kanada, Sydkorea, häromveckan med det fattiga landet Samoa och i förra veckan också med Japan.

MP röstar alltså konsekvent nej till alla handelsavtal med rika länder och fattiga länder och även när man uppmanas och uppmuntras av såväl talmän som Nobelpristagare. Varför, Lorentz Tovatt?

Fru talman! Tack, Lars Hjälmered, för frågan!

Vi i Miljöpartiet har i våra styrande dokument, våra principprogram och vårt partiprogram tydliga skrivningar om att vi står upp för en friare handel. Det är utgångspunkten för vår handelspolitik. Men handelspolitiken kan naturligtvis inte få dominera över alla andra politikområden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Det vi har sett den senaste tiden på handelsområdet är att de avtal som sluts i större utsträckning än tidigare trampar in på staters självbestämmande och de grundläggande principer som styr rättsstaters beslutanderätt och liknande. Det är någonting som vi har varit skeptiska till. Det gäller inte minst att man ska kunna stämma stater om de går emot handelsavtal med demokratiskt fattade beslut.

Svaret på den generella frågan är att vi är positivt inställda till mer frihandel i världen. Vi vet att det är viktigt för fattigdomsbekämpningen och också för fredsarbetet globalt. Men när det kommer till de enskilda avtalen behöver vi göra avvägningar vad gäller demokratiskt beslutsfattande. Det gäller till exempel hur mycket man tar hänsyn till miljö och klimat i avtalen och så vidare.

Fru talman! Nu försökte jag göra en granskning av inte bara vad Miljöpartiet har sagt utan hur man har agerat i Europaparlamentet som är med och ger mandat och röstar fram avtal. Miljöpartiet har röstat nej till avtal med Ghana, Burma, Pakistan, Sydkorea, Kanada, Samoa och nu senast med Japan.

Man kan ha rimliga invändningar om tvistemekanismer och även, som Lorentz Tovatt säger, miljöargument. Noterbart är ändå att avtalet mellan EU och Japan såvitt jag vet är det första och det hittills enda handelsavtalet där man har en hänvisning till Parisavtalet, klimatavtalet. Man väver in det i handelsförhandlingarna. Trots det säger alltså MP nej.

Jag kan ha missat någonting. Finns det något handelsavtal med något land Miljöpartiet kan tänka sig rösta ja till?

Fru talman! Tack, Lars Hjälmered, för replikskiftet!

Jag svarar ungefär samma sak som jag svarade tidigare. Vi står principiellt absolut bakom en friare handel i världen. Det strävar vi också efter på olika sätt. Regeringen har de senaste fyra åren ingått en rad avtal. Jag tycker att Lars Hjälmered lite målar fan på väggen här.

Principen är fast. Vi ska ha friare handel i världen. Men jag har aldrig hört att Lars Hjälmered haft synpunkter på just detta med till exempel skiljeprocesser och miljö i avtalen. Det är någonting som Miljöpartiet har behövt ha, eftersom det inte är någon annan som har lyft fram det.

Det kommer vi att fortsätta att ha. Vi kommer inte att gå med på avtal som helt enkelt stoppar demokratiskt valda politiker att fatta beslut och gör så att företag kan stämma länder.

(forts. § 11)

Näringsliv

Fru talman! För inte så länge sedan träffade jag en handlare hemma i Göteborg. Han har en matbutik i en av Göteborgs förorter som är rejält brottsutsatt. I stället för att fokusera på sina matvaror och kunder har han kommit att bli närmast en säkerhetsexpert för sig själv och för sin butik men framför allt för sin personal. Med detta har det i ärlighetens namn också kommit en uppgivenhet från hans sida vad gäller det han upplever som samhällets flathet, låga straff och polisbrist.

En sådan här budgetdebatt handlar bland annat om den här matvaruhandlaren som med rätta kan känna att samhället har svikit. Vi löser inte alla problem med en budget. Men han och andra ska veta att vi med den här budgeten får fler poliser som kan vara med och återta tryggheten i Göteborg och på andra ställen. Satsningar på polis, tull och övrigt rättsväsen är för mig och för oss viktiga företagarreformer. Företagare drabbas på samma sätt som alla andra av den utbredda otryggheten.

På Lindholmen i Göteborg jobbar tusentals personer med att utveckla nya lastbilar, bilar och bussar. Varje år läggs det miljardbelopp på ny teknik och forskning. Forskning som bedrivs i dag kan ligga till grund för jobb lite längre fram.

Fordonsindustrin hemma i Göteborg påminner egentligen om annan industri och annat näringsliv i den delen att man är verkligt global. Man finns på ganska många ställen lite varstans i världen. Man säljer mycket av det man producerar till andra delar av världen. Men man är också betydelsefull på de orter där man finns runt om i landet.

Vi som politiker utvecklar såklart inte nytt stål eller nya bilar. Däremot har vi en roll och ett ansvar i fråga om vilka samlade förutsättningar fordonsindustrin eller andra branscher, som skog, kemi eller annat, får för att fortsätta verka i Sverige. Där ser vi att man möter en tuff internationell konkurrenssituation.

Jag tycker alltså att dagens budgetdebatt även handlar om fordonsutvecklarna i Göteborg och på andra ställen. De ska veta att vi satsar mer på forskning nästa år med den budget som riksdagen beslutar om. Göteborgarna ska också veta att det blir en riktad satsning till just elektrifiering av fordon, som är ett framtida och viktigt område.

Mycket fungerar bra i Sverige. Men annat manar också till eftertanke i den här globala världen. Låt mig ta två exempel, fru talman.

Det första handlar om fordonsindustrin och de autonoma självkörande fordonen. Det tog SMP-regeringen två och ett halvt år att få fram ett regelverk som möjliggör för test av självkörande bilar i vanlig trafik. Det är inte rimligt att det ska ta så lång tid. Det är dessutom inte rimligt när regelverket i sig säger att man inte får köra snabbare än 60 kilometer i timmen, och den självkörande bilen kräver att det sitter en människa bakom ratten och håller en hand på ratten när man testar. Som politiker måste vi fundera lite mer brett kring vilka förutsättningar vi ger sådan viktig industri för att testa och utveckla, i det här fallet, nya fordon och framför allt bli lite snabbare på det.

Det andra exemplet handlar om hamnproblemen i Göteborg. Det har varit ett återkommande ämne i den här kammaren, fru talman. Alla som har satt sig in i detta vet att det är direkt skadligt för svensk ekonomi och svensk industri. Det har lett till direkta kostnader på flera miljarder för näringslivet. Trots det har det tagit flera år att få fram förslag som kan täppa till problemen. Riksdagen är inte ens i närheten av att fatta ett beslut.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Om vi menar allvar med konkurrenskraft och svenskt näringsliv är regelverket för självkörande fordon och hamnproblemen typexempel där vi både måste fatta rätt beslut och ha förmåga att fatta beslut snabbare.

Med den här budgeten finns det särskilda principer för vilka förslag en övergångsregering har när man lämnar en övergångsbudget. Men att en övergångsregering är bunden av vissa principer fråntar inte riksdagen rätten och för den delen även ansvaret att besluta om statens budget. Det är tydligt i våra grundlagar att finansmakten ligger i riksdagen. Det är vi som ska fatta beslut om inkomster och utgifter. Sedan väljer vissa partier att avstå från att lägga egna budgetförslag. Det står dem fritt. Men jag tycker att det är rimligt att man går fram med det man har lovat i valet, på det sätt som bland andra Moderaterna har gjort. Sverige kan nämligen inte vänta på reformer.

Det är bra att vi fattar beslut om åtgärder som stärker Sverige inför utmaningar som kommer framgent. Det handlar om saker som vårdköer, trygghetskris, integration av nyanlända och näringslivets konkurrenskraft.

Några principer för oss i den här budgeten från Kristdemokraterna och Moderaterna har varit att återupprätta samhällskontraktet med fler poliser, starkare försvar, kortare vårdköer och mer pengar till kommunerna. Vi vill rusta ekonomin för enskilda och samhället genom att sänka skatten för alla pensionärer och för alla som jobbar. Det ska vara lika möjligheter i Sverige genom inte minst riktade skolsatsningar med längre skoldagar på lågstadiet, tioårig grundskola, fler karriärtjänster, utökad lovskola. Detsamma gäller för det tekniska basåret.

Vi vill också ha en långsiktigt hållbar migrationspolitik och bättre integration. Vi tycker att man ska förlänga den tillfälliga lagen och utreda framtida migrationsregler kombinerat med att nu genomföra reformer såsom tredubblat RUT-avdrag - detta för att fler nyanlända ska kunna få ett riktigt arbete.

Vad blir då effekten av den här budgeten för en enskild företagare? Ja, det kan bero på var i landet man bor och vilken bransch man verkar i. Som avslutning vill jag nämna några exempel.

För det första handlar det om 3:12-regelverket. I dag är det skattemässigt missgynnat att sälja till sitt barn jämfört med att sälja sitt företag till en extern part. Det är inte rimligt. I den här budgeten ser vi till att ändra på detta så att det blir samma skatteregler som gäller. På det sättet gynnar man familjeägande och långsiktigt ägande.

För det andra blir det ökade pengar till väg- och järnvägsunderhåll, vilket är viktigt för ett handelsberoende land som Sverige.

För det tredje ska det göras en utbyggnad av bredband, vilket är viktigt om man ska vara företagare och verka i alla delar av landet.

För det fjärde gäller det krispaketet till det viktiga lantbruket i Sverige. Det har gått på knäna efter sommarens torka. Det är en jätteviktig insats.

För det femte handlar det om ett tredubblat RUT-avdrag som vi vet är en kostnadseffektiv och bra reform som leder till att många människor går från utanförskap till arbete.

Man löser inte allt. Det finns mycket kvar, fru talman. Men med den här budgeten blir det fler poliser, kortare vårdköer, längre skoldagar, ett starkare försvar, sänkt skatt för alla som jobbar, sänkt skatt för alla pensionärer och en serie av olika företagarreformer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Med detta yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)

Fru talman! Vi kristdemokrater anser att det lokala näringslivets förutsättningar är avgörande för Sveriges tillväxt. Utan företag har vi ingen välfärd. Det är inte första och troligtvis inte sista gången jag säger det i den här talarstolen.

En god välfärd förutsätter ett konkurrens- och livskraftigt näringsliv som kan skapa fler arbetstillfällen och en ökad tillväxt, såväl socialt som ekonomiskt och miljömässigt. Sverige behöver mer än någonsin ett företagsklimat som lägger grunden för fler jobb och för människor med olika slags bakgrund.

Skapandet av tillväxt handlar om att våga satsa på utvecklingen av företag som ger arbetstillfällen och därmed en ökad konsumtion. Här krävs långsiktiga villkor och förutsättningar på lokal nivå där det offentliga samspelar med näringslivet.

Fru talman! Under föregående mandatperiod hade jag förtroendet och förmånen att vara kommunpolitiker och kommunalråd i Täby kommun i Stockholms län. Jag arbetade dagligen med att försöka förbättra företagsklimatet, se på och lyssna till företagen, samarbeta och kroka arm för att skapa goda förutsättningar. Det är först då som tillväxt kan ske. Ingenting av detta kan tas för givet. Vi politiker ska inte bara sitta och titta på och tro att detta löser sig av sig självt.

En grundförutsättning för ett gott företagsklimat är att företag har råd och möjlighet att anställa. Ett sätt var att avskaffa den särskilda löneskatten för föräldrar.

Oavsett om det gäller första anställningen eller steget att starta ett företag måste trösklarna in på arbetsmarknaden sänkas. Regelförenklingar i takt med att digitaliseringen effektiviserar måste beaktas i större utsträckning än vad som görs i dag. Det handlar om att effektivisera administrationen, vilket också i sin tur handlar om att välja arbetssätt och samtidigt välja bort. Vi kan inte fortsätta att ha ett digitalt system samtidigt med ett manuellt system för säkerhets skull. Vi kan inte fortsätta att ha dubbla system, vilket inte blir effektivt utan det blir enbart det motsatta.

Politikernas uppgift är att ta till vara medborgarnas intressen. Att vara en bra beställare, följa upp kostnader och genomföra kvalitetskontroller är därför viktiga politiska uppgifter. Produktion av individuella sociala servicetjänster bör präglas av mångfald. Den enskilde bör själv kunna välja utförare inom ramen för det bistånd som myndigheten beviljat.

Övrig offentlig verksamhet, som inte är myndighetsutövning, bör upphandlas i konkurrens. Kristdemokraterna tror på en mångfald av utförare inom vård, omsorg och skola. Aktiebolag såväl som kooperativ och allt däremellan ska få plats och möjlighet att bedriva verksamheter för personer med olika behov. De rödgröna partiernas motstånd till privata alternativ är helt obegripligt om man dessutom ser till de undersökningar som görs om medborgarnas vilja att själva kunna välja vårdgivare, förskola eller skola.

Fru talman! Näringspolitiken måste ges stabila, goda och förenklade villkor för fler växande företag. Det privata näringslivet har varit, är och kommer alltid att vara ryggraden för Sveriges välfärd.

Många goda idéer finns och behöver ytterligare utvecklas. Ibland ställs frågan om vilka regelförenklingar som detta egentligen handlar om, och då är det bra att man är konkret och ställer dessa frågor när man är ute och besöker företag. Jag har mött många olika tankar, idéer och ibland frustrationer. Företag frustreras i dag över till exempel den digitala personalliggaren som i somras infördes och som omfattade ytterligare branscher och företag. Detta är varken något i digitaliseringens tecken eller en regelförenkling för småföretag utan en styrning mot ett föråldrat sätt där effekten inte blir att man underlättar för småföretag. För att underlätta behövs lösningar på hur vi ska arbeta för att gemensamma regler ska passa in i den digitala värld som vi lever i.

En annan konkret del som är positiv och måste arbetas vidare med är Verksamt.se som kan innebära otroliga förenklingar för företag som ska etablera sig, oavsett om det är första gången eller om det är etableringar i andra kommuner i landet än där man startade. Vi måste se till att det ska vara lätt att göra rätt.

Ett annat exempel på att digitala lösningar gör det enklare att starta och driva företag samtidigt som kommunernas arbete effektiviseras är programmet Serverat. Att starta restaurang kräver många tillstånd. Syftet med Serverat är att underlätta för företagare som ska söka tillstånd samtidigt som kommunens handläggning effektiviseras.

Arbetet inleds med restaurangbranschen, men genom en ny överenskommelse mellan SKL och regeringen kommer även besöksnäringen att omfattas av detta arbete. Här jobbar Tillväxtverket, Bolagsverket, SKL och kommuner tillsammans för att kunna göra det enklare. Detta är en väg vi ska uppmuntra och som vi och Moderaterna gör i vår gemensamma budget.

Näringsliv

Fru talman! Den förra regeringen höll tillbaka den privatägda vård- och omsorgssektorn och utbildningsföretag - som alla arbetar inom ramen för offentligt finansierade områden - genom att vilja införa vinstbegränsningar. Kristdemokraterna välkomnar alla arbetstillfällen, oavsett driftsform, om verksamheten är privat eller offentligt driven av den skattefinansierade verksamheten. Vi kristdemokrater anser att bland det viktigaste är att det offentliga är bra beställare och bra uppföljare, som jag tidigare sa, och att våra välfärdsföretag håller kvalitet, oavsett driftsform.

En av politikens viktigaste uppgifter måste vara att skapa förutsättningar för ekonomisk tillväxt, som ger fler jobb och välfärd. En framgångsrik och inkluderande arbetsmarknadspolitik är därmed starkt beroende av ett fungerande utbildningssystem och en näringspolitik som främjar företagande som ger jobb och skatteintäkter för att finansiera välfärden.

Näringsliv

Vi kristdemokrater vill vara med och skapa förutsättningar för tillväxt i våra företag i den digitaliseringsera som vi lever i. Det är inte staten som anställer, utan det är företagen.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Näringsliv

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 19 december.)