Utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering

Betänkande 2018/19:AU1

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
20 december 2018

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

Beslut

Pengar till jämställdhet och nyanlända invandrares etablering (AU1)

Cirka 18 miljarder kronor ur statens budget 2019 går till utgiftsområdet jämställdhet och nyanlända invandrares etablering. Mest pengar, cirka 13,1 miljarder kronor, går till kommunersättningar vid flyktingmottagande. Drygt 3,7 miljarder kronor går till etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare och drygt 391 miljoner går till särskilda jämställdhetsåtgärder. Riksdagen sa ja till Moderaternas och Kristdemokraternas motioner om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Förslaget innebär bland annat att anslagen till Jämställdhetsmyndigheten och till Delegationen mot segregation halveras för 2019 jämfört med regeringens förslag för att påbörja en nedläggning av myndigheterna.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Detta beslut fattade riksdagen den 12 december 2018. Därefter bestämmer riksdagen i andra steget hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här förslaget avser steg två i beslutsprocessen.

Utskottets förslag till beslut
Delvis bifall till Moderaternas och Kristdemokraternas motioner om anslag inom utgiftsområde 13 och till propositionen punkt 1. Detta innebär att anslagen inom utgiftsområdet anvisas till en nivå som är ca 500 miljoner kronor lägre än regeringens förslag. Bifall till motioner om ändrat beställningsbemyndigande jämfört med regeringens förslag och delvis bifall till propositionen punkt 2. Delvis bifall till vissa övriga motioner. Avslag på resterande motioner.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.

Ärendets gång

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2018-12-13
Justering: 2018-12-17
Trycklov: 2018-12-17
Reservationer: 1
Betänkande 2018/19:AU1

Alla beredningar i utskottet

2018-12-06, 2018-12-11, 2018-12-13

Pengar till jämställdhet och nyanlända invandrares etablering (AU1)

Cirka 18 miljarder kronor ur statens budget 2019 går till utgiftsområdet jämställdhet och nyanlända invandrares etablering. Mest pengar, cirka 13,1 miljarder kronor, går till kommunersättningar vid flyktingmottagande. Drygt 3,7 miljarder kronor går till etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare och drygt 391 miljoner går till särskilda jämställdhetsåtgärder. Arbetsmarknadsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till Moderaternas och Kristdemokraternas motioner om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Förslaget innebär bland annat att anslagen till Jämställdhetsmyndigheten och till Delegationen mot segregation halveras för 2019 jämfört med regeringens förslag för att påbörja en nedläggning av myndigheterna.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Detta beslut fattade riksdagen den 12 december 2018. Därefter bestämmer riksdagen i andra steget hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här förslaget avser steg två i beslutsprocessen.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2018-12-18
Debatt i kammaren: 2018-12-19

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 114 Anna Johansson (S)

Fru talman! De debatter som förs här i kammaren dessa dagar sker i en väldigt annorlunda politisk situation. Det har aldrig hänt förut att en ny regering fortfarande inte tillträtt hundra dagar efter ett val. Det har inte heller hänt tidigare att en riksdagsmajoritet röstat bort en sittande statsminister utan att ha en färdig plan för vad som ska hända sedan. Och det är första gången som Sveriges riksdag tar ställning till en övergångsbudget.

Att det inte har hänt förut betyder dock inte att det inte kan hända igen. Hur vi agerar i den aktuella situationen kan mycket väl skapa praxis för framtiden. Det har varit vägledande för hur vi socialdemokrater har valt att hantera den här processen såväl i Regeringskansliet som här i riksdagen.

När statsministern röstades bort fick vi en övergångsregering som administrerar i enlighet med regeringsformens bestämmelser. Den kan inte ta politiska initiativ. Den kan inte avgå, och den kan inte utlysa nyval.

Däremot måste den lägga fram en budget för riksdagen inom en fastslagen tidsram. Därför förhandlades det, mellan de flesta av riksdagens partier, fram principer för hur en övergångsbudget skulle se ut, vad den borde innehålla och vad den inte borde innehålla. Den budgetproposition som sedan lades fram följde de överenskomna principerna och var alltså inte en partipolitisk produkt utan ett dokument som skulle ge en kommande regering de allra bästa förutsättningarna för att lägga fram en ändringsbudget med en tydlig politisk inriktning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering

Vår uppfattning är att det borde ligga i allas intresse att sätta en praxis som innebär att en övergångsbudget accepteras av riksdagen och att en tillträdande regering därmed får det avgörande inflytandet över statsbudgeten. Därför är det beklagligt att andra partier valde att väcka egna budgetmotioner och dessutom sedan rösta igenom dem här i kammaren, i detta mycket ovanliga läge. Det är självklart helt sant att reformer behövs, men karaktären på en partimotion gör att detta inte är den bästa formen för att driva fram ny politik, vilket de senaste veckorna med all önskvärd tydlighet har visat.

Den förvirrade process vi nu fått bevittna lever knappast upp till epitet som ansvarsfull eller sansad. Jag hoppas verkligen att den inte kommer att upphöjas till praxis. Såväl medborgare som myndigheter har rätt att förvänta sig mer än så här av riksdagens partier.

Fru talman! Låt mig avslutningsvis säga några ord om utgiftsområde 13. I valrörelsen lanserade Moderaterna en ny slogan: lika för alla. Nu, tre månader efter valet, väljer samma parti att i arbetsmarknadsutskottet och i flera andra utskott kraftigt skära ned på sådant som syftar just till att göra förutsättningarna mer lika för alla.

Delegationen mot segregation och de särskilda pengarna till kommunerna för det ändamålet ger förutsättningar för att bedriva ett samlat och långsiktigt arbete för att motverka ett av vår tids största samhällsproblem, nämligen segregationen. Genom tidiga insatser för unga, trygghetsarbete i stadsdelar, samarbete för att få fler i arbete och mycket annat kan utvecklingen vändas. Det är beklagligt att Moderaterna prioriterar skattesänkningar framför åtgärder mot segregation.

Jämställdhetsarbetet i Sverige behöver stärkas. Förra året startade äntligen en ny myndighet för att säkerställa att så sker. Myndigheten ska självklart inte ta över allt jämställdhetsarbete från alla andra aktörer - tvärtom. Ett av de viktigaste uppdrag som myndigheten fick var att se till att andra gör det de ska, att stödja och att driva på. Att lägga ned Jämställdhetsmyndigheten utan att ens antyda var arbetet mot människohandel eller mäns våld mot kvinnor eller det arbete som sker för att stödja myndigheternas jämställdhetsarbete ska göras i stället är inte bara ekonomiskt oansvarigt. Det visar på ett djupt ointresse för jämställdhetsarbetet och dessutom en bristande respekt för den kompetens som har samlats i myndigheten.

Vi socialdemokrater har valt att inte lägga fram vår politik på detta område i form av en motion, eftersom vi anser att övergångsbudgeten borde ha röstats igenom. I ett senare skede kommer vi självklart att återkomma - förhoppningsvis i form av en budgetproposition, i annat fall i form av en partimotion - och redogöra för våra politiska visioner och förslag för jämställdhet och nyanländas etablering.

Då vi inte står bakom det rambeslut som är taget avstår vi från att delta i beslutet om anslagsfördelningen inom utgiftsområdet och hänvisar till det särskilda yttrandet från Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet i utskottet.

Däremot kommer vi socialdemokrater att arbeta vidare för att det djupt olyckliga beslutet om nedläggning av Jämställdhetsmyndigheten ska ändras.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering

(Applåder)

I detta anförande instämde Annika Hirvonen Falk (MP).


Anf. 115 Henrik Vinge (SD)

Fru talman! Jag skulle vilja börja med att yrka bifall till Sverigedemokraternas reservation.

Fru talman! Att genomföra den enorma asyl- och anhöriginvandringen till Sverige och parallellt med det bygga upp ett stort integrationspolitiskt komplex för att på olika sätt försöka minska de problem som uppstått på grund av den stora invandringen har varit 2000-talets stora politiska projekt i Sverige. Och det har fungerat oerhört dåligt.

Den totala kostnaden för allt detta vågar man knappt spekulera om, men bara på det utgiftsområde som vi diskuterar i dag har kostnaden sedan år 2000 varit mer än 150 miljarder.

Det motsvarar mycket vårdpersonal, fru talman. Det är många sjuksköterskor som skulle kunna hjälpa till att minska vårdköerna. 150 miljarder skulle kunna göra stor skillnad för de allra fattigaste pensionärerna, eller varför inte för de handikappade barn som den förra regeringen drog in assistansen för. Det är mycket pengar, som vanliga hårt arbetande skattebetalare har betalat in.

Resultatet av detta känner vi till. Vi vet vad vi har fått för dessa pengar. Vi har fått otrygghet. Vi har fått en otrygghet i Sverige som är större än den någonsin har varit i modern tid. De senaste sju åtta åren har vi haft mer än 1 000 skottlossningar. Vi har haft 116 stycken granatattacker. Antalet så kallade utanförskapsområden fortsätter att växa, och i dag bor där över en halv miljon människor. Om man skulle slå ihop alla dessa utanförskapsområden och göra dem till ett område skulle det bli lika stort som Sveriges näst största stad.

Fru talman! På grund av de gamla partiernas invandrings- och integrationspolitik har Sverige blivit ett splittrat land. Det har blivit ett land av segregation, misstro, brottslighet och våld. Det är ingen liten prestation. Man måste ändå medge att det har varit en effektiv politik. Jag minns en tid, för inte alltför länge sedan, när Sverige var ett föredöme i världen.

Man har förändrat landet i grunden, från att ha varit ett av världens tryggaste länder med en stark gemenskap till att bli ett avskräckande exempel för omvärlden. I en rapport från EU-kommissionen som kom rätt nyligen pekades Sverige ut som ett av Europas farligaste länder när det gäller brottslighet och våld.

Fru talman! Invandrings- och integrationspolitiken är det största politiska fiasko som Sverige har upplevt sedan Vasaskeppet sjönk här utanför för snart 400 år sedan.

Som om det inte vore nog att de gamla partierna har ansvaret för detta, fru talman, kommer samma gamla partier hit i dag igen och argumenterar för att vi ska fortsätta med det här. Man vill fortsätta med samma gamla politik. De gamla partierna tycker att vi ska fortsätta att ha Europas största asyl- och anhöriginvandring. Vi ska fortsätta att lägga miljardbelopp på ännu större och mer omfattande integrationsprojekt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering

Fru talman! Ibland påstås det att Albert Einstein ska ha sagt att vansinne är att göra samma sak om och om igen och förvänta sig ett nytt resultat. Ibland får jag känslan av att jag kanske förstår vad han menade.

Ett annat klassiskt citat som kommer till mig när jag funderar på detta är någonting som den gamle socialdemokraten Gustav Möller sa. Han sa nämligen att varje försnillad skattekrona är en stöld från folket. Jag undrar om inte Möller skulle anse att pengarna som går till dessa integrationsprojekt är just försnillade skattekronor. Jag undrar vad han i så fall skulle kalla dem som ansvarar för den stölden.

Fru talman! Genom att minska invandringen till Sverige skulle Sverigedemokraterna kunna spara inte mindre än 7 miljarder på bara detta utgiftsområde under nästa år. Lägger man till övriga utgiftsområden som berörs av invandringen skulle vi kunna spara åtskilliga fler miljarder. Det är pengar som vi skulle använda för att hjälpa fler människor att komma in i arbete. Det är pengar som vi skulle använda för att stärka trygghet och gemenskap i vårt land. Vi skulle se till att vi får fler poliser på gator och torg och fler vårdanställda, som kan minska vårdköerna. Vi skulle sänka skatten för småföretagarna och för dem som har det allra sämst. Vi skulle kanske inte minst stärka den ekonomiska situationen för Sveriges fattigaste pensionärer. Bland annat detta skulle vi göra.

Genom att minska invandringen och genom att ställa krav på att den som har kommit till Sverige ska anpassa sig till det svenska samhället kommer vi att minska de problem som de gamla partiernas invandrings- och integrationspolitik har ställt till med. Det är ett sätt för oss att påbörja arbetet med att återuppbygga Sverige till att bli ett sammanhållet land igen.

För att fler människor ska komma i arbete skulle vi vilja införa riktiga lärlingsanställningar. Det här är någonting som har fungerat bra historiskt. Men det är också någonting som har fungerat bra i modern tid, inte minst i Tyskland, och vi tror att det skulle kunna underlätta för nyanlända, ungdomar och även människor som är långtidsarbetslösa att komma in på arbetsmarknaden.

Fru talman! Jag skulle också vilja nämna någonting om alla de barn som växer upp i de utanförskapsområden som de gamla partierna har skapat. Det är nämligen så att de barn som föds och växer upp där tyvärr har väsentligt sämre chanser statistiskt sett att lyckas med det som de vill lyckas med i livet. De löper även betydligt större risk att hamna i kriminalitet, arbetslöshet, missbruk och andra typer av utanförskap.

Fru talman! De här barnen har inte valt var de ska födas. De är inte ansvariga för samhällsutvecklingen eller för de problem som vi pratar om här i dag. För att vi på lång sikt ska kunna bryta utanförskap och ställa saker och ting till rätta kommer vi att behöva satsa mer på de här barnen. Därför är vi nu glada att kunna se att vårt förslag om obligatoriska förskolor i vissa av dessa områden får ett visst genomslag. Vi kommer att kunna se det de närmaste åren.

Detta är viktigt, eftersom många av de här barnen växer upp i en miljö där man har ganska lite kontakt med det svenska samhället. Många gånger kan det vara så att föräldrar, grannar och släktingar inte talar språket särskilt väl. I många fall har i stort sett varenda klasskamrat, och kanske även personalen på skola och fritidshem, utländsk bakgrund.

När dessa barn ska ut i vuxenlivet och kanske ska söka ett arbete eller en utbildning riskerar det svenska majoritetssamhället att framstå som obekant för dem. Det kan uppstå kulturkrockar och missförstånd som leder till olika typer av bakslag, vilket kan leda till frustration och hopplöshet och i förlängningen till en känsla av att vara annorlunda och inte passa in.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering

Förhoppningen är att den obligatoriska förskolan ska underlätta lite grann genom att fungera som ett fönster in i det svenska samhället. Fokus ska vara på språkinlärning så att när det här barnet sedan växer upp och ska ut i samhället ska förhoppningsvis varken det svenska språket eller den svenska kulturen längre framstå som någonting främmande utan tvärtom som någonting som känns bekant från barndomen. Förhoppningen är att detta ska kunna minska friktionen och de problem som kan uppstå och i stället göra det lite enklare för de barn som växer upp i utanförskapsområden att bli en del av det svenska samhället.

Vi tror också att det här är någonting som genom att visa på ett alternativ skulle kunna hjälpa inte minst flickorna som växer upp i sammanhang där till exempel hederskultur råder. Det kan stärka dem och göra dem mer benägna och bekväma med att bli en del av det svenska samhället och kanske söka hjälp i den mån det behövs.

Fru talman! Att lyckas vända den utveckling som de gamla partierna har ställt till med på invandrings- och integrationsområdet och återskapa trygghet, sammanhållning och gemenskap i vårt Sverige är den stora utmaningen för min generations politiker. Det är ingen liten uppgift. Jag kan inte lova att det blir en enkel resa, och jag kan inte lova att det kommer att gå fort. Men en sak känner jag mig faktiskt ganska säker på, inte minst när jag ser ut över den här församlingen och tänker på vad den har ställt till med, och det är att vi kommer att lyckas betydligt bättre än vad ni har gjort.


Anf. 116 Gulan Avci (L)

Fru talman! När det kommer till Sverigedemokraterna och deras syn på integration tycker jag att det blir väldigt märkligt när Henrik Vinge står i talarstolen och talar om anpassning till det svenska samhället. De som kommer hit måste anamma den svenska kulturen, lära sig svenska och stå för sin egen försörjning, säger han.

Jag håller med om det, men det som jag inte förstår är att ni både vill ha kakan och äta upp den. Man kan inte kräva allt detta av dem som kommer till Sverige utan att som politiker vara beredd, om man nu vill ta ansvar för integrationen, att också vidta de åtgärder som krävs för varje individs möjlighet att kunna etablera sig i det svenska samhället och på arbetsmarknaden.

Er politik innebär otroligt stora neddragningar både på etableringssidan och på de medel och resurser som kommuner som tar emot väldigt många nyanlända behöver. Ni kommer med era förslag och hur ni vill fördela anslagen inte att klara den etablering som Henrik Vinge vill åstadkomma, samtidigt som han vill dra in alla de här stödinsatserna.

Min fråga är: Hur ska de som kommer hit kunna anpassa sig till allt det som Henrik Vinge och Sverigedemokraterna vill att man ska göra när ni inte är beredda att ta ansvar politiskt och ekonomiskt och fördela resurserna därefter?


Anf. 117 Henrik Vinge (SD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering

Fru talman! Tack för bra frågor, Gulan Avci! Det man först och främst kan konstatera är att de stora besparingar som vi gör sker för att invandringen minskar med vår politik. Det kommer helt enkelt hit färre människor, och då blir kostnaderna lägre av det skälet.

Sedan har vi valt att på olika sätt försöka effektivisera och satsa resurserna på de åtgärder som fungerar och inte bara på det som låter bra i form av olika typer av symbol- och signalpolitik på det integrationspolitiska området.

Det som faktiskt fungerar är naturligtvis språkinlärning, och där satsar vi också extra pengar. Det är inte just på utgiftsområde 13, men på utbildningsområdet och även på kulturområdet. Där tittar vi på till exempel utökad samhällskunskapsundervisning för den som kommit till Sverige så att man på olika sätt kan få en introduktion och ett sätt att förstå och lära sig språket och hur det svenska samhället fungerar. Där satsar vi mer än vad regeringen gör.

Andra saker som är viktiga är till exempel att komma i arbete. Där tittar vi som jag nämnde på lärlingsanställningar, som är ett sätt att sänka trösklarna för att komma in på arbetsmarknaden. Det kommer inte bara att underlätta för nyanlända utan också för svenska ungdomar och långtidsarbetslösa.

Det som går som en röd tråd genom vårt sätt att se på det är att vi inte ska ha särlösningar där man på olika sätt försöker singla ut någonting som ska gälla för invandrare och någonting annat som ska gälla för svenskar. Det är bättre att vi försöker hitta lösningar som är generella och blir bättre för alla. Lärlingsanställningar är till exempel en sådan lösning.

Vi har alltså ett stort antal sådana satsningar som faktiskt fungerar. Men som sagt, den stora skillnaden är också att vi inte vill satsa pengar på sådant som låter bra men som inte får någon effekt. Det är kanske den stora skillnaden mellan Sverigedemokraterna och övriga partier på det här området.


Anf. 118 Gulan Avci (L)

Fru talman! När man är nyanländ i Sverige kan man inte förväntas ta ansvar för sin egen etablering och integration. Det måste till specifikt riktade resurser för just den här gruppen.

Jag håller med om att man självklart inte får missa alla de andra grupperna, exempelvis unga personer med låg utbildning, personer med funktionsnedsättning och de som generellt står långt från arbetsmarknaden. För dem måste vi också vidta åtgärder så att de kan komma in på arbetsmarknaden. Men det var inte det som var min fråga.

Jag tycker att det ofta är väldigt svart eller vitt från Sverigedemokraternas sida när man pratar om integrationsmisslyckandena. Jag håller med om att de etablerade partierna inte har lyckats. Vi har ett enormt utanförskap som slår väldigt hårt inte minst mot kvinnors frihet och rätt att leva ett liv som alla andra. Men kan Henrik Vinge i alla fall erkänna att det finns tiotusentals företag i Sverige som drivs av invandrare och att över 700 000 människor varje dag går till jobbet som du och jag och är med och bidrar till det svenska samhället?


Anf. 119 Henrik Vinge (SD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering

Fru talman! Jag är den första att erkänna att det finns mängder av människor som har kommit hit till Sverige och som bidrar på arbetsmarknaden och på en massa andra sätt.

I dag målas det ibland upp som om klyftan i Sverige går mellan svenskar och invandrare i allmänhet, att klyftorna skulle bero på människors bakgrund. Vår målsättning är ju att det inte ska vara så. Vår målsättning är att det inte i första hand ska handla om var man är född, vad man har för bakgrund eller hur man ser ut. Klyftan i Sverige bör inte gå mellan vem som är född här och inte utan mellan den som är konstruktiv och vill bidra till ett bättre Sverige och den som är destruktiv och förstör. Klyftan ska gå mellan dem som bygger bilarna och dem som bränner bilarna.

Då tycker jag att man visst kan ställa krav. Man kan ställa krav på att den som kommer hit tar ett personligt ansvar för att anpassa sig till det svenska samhället och för att följa de lagar och regler som gäller här. Det tycker jag definitivt att man kan göra. Vi ska hjälpa till med språkundervisning, samhällskunskap och så vidare, men det yttersta ansvaret ligger faktiskt alltid på individen.


Anf. 121 Martin Ådahl (C)

Fru talman! Jag har två frågor till Henrik Vinge.

Min första fråga: När ni generöst delar ut alla dessa miljarder, dessa inte bara tiotals utan hundratals miljarder som ni ska spara in, hur kommer det sig att ni på det här utgiftsområdet och på det som vi kommer att debattera i morgon har en sådan notorisk oförmåga att hålla reda på pengarna? När man tittar i era fotnoter och RUT-uppdrag upptäcker man att det inte alls framgår vart de tar vägen, de personer som ni tar bort från åtgärderna som ni vill spara in på. Till skillnad från alla andra partier anser ni att de kan försvinna ut i tomma intet. Gång på gång saknas det många miljarder i era budgetar.

Min andra fråga har att göra med den retoriska finten som kommer här. Först utmålar ni invandring som modern till alla kostnader och alla problem. Ni säger i praktiken att de som kommer från krig och förföljelse, dem vill ni skicka hem. Ni vill skilja barn från deras föräldrar och föräldrar från deras barn. Sedan - lite generöst - kommer ni med medkänsla i form av integrationsförskola och lärlingsanställning, allt det vi har kommit med, och kallar det plötsligt er idé. Hur ska ni ha det egentligen? Är de som kommer hit våra framtida sjuksköterskor, våra framtida företagare? Eller framtida - det är faktiskt hundratusentals, inte tiotusentals, som har startat företag i Sverige och anställt personer.

Vill du, Henrik Vinge, att integrationen ska lyckas? Ursäkta mig, frågan är: Tror du att integrationen ska lyckas, eller tror du innerst inne inte det? Hur är det - kan integrationen lyckas, eller kan den inte det? Hur ska du ha det?


Anf. 122 Henrik Vinge (SD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering

Fru talman! Jag tror att man kan konstatera att så länge Centerpartiet och övriga gamla partier har stort inflytande över integrationspolitiken kommer den inte att lyckas. Den slutsatsen tror jag att man kan dra eftersom ni har haft det inflytandet under ett antal decennier. Man har bedrivit den här typen av integrationspolitik. Man har prövat varenda åtgärd inifrån och ut flera gånger om, men man lyckas inte. Det blir bara värre. Segregationen ökar, kriminaliteten ökar, rekryteringen till gäng ökar - alla typer av problem som uppstår på grund av segregation, utanförskap och klyftor ökar i Sverige. Skulle man slå ihop alla dagens utanförskapsområden skulle det bli Sveriges största stad. Det här har Centerpartiet ett ansvar i, så jag har inte förtroende för er integrationspolitik. Absolut inte.

Jag tror att om vi ska lyckas återskapa gemenskap och trygghet i Sverige kommer vi att behöva en ny giv när det gäller detta, en som går ut på att ställa krav. Det måste vi våga göra. Vi måste våga ställa krav att den som kommer hit ska anpassa sig till det svenska samhället, lära sig svenska och på olika sätt försöka bli en konstruktiv del av Sverige. De kraven har man historiskt sett varit alldeles för dålig på att ställa.

Vi måste också utföra de åtgärder som är effektiva. Vi måste sluta med symbolåtgärder och att ödsla pengar på saker som kanske låter bra men inte ger någon effekt. Vi måste titta på det som faktiskt fungerar. Om man skulle titta på sådana åtgärder, det vill säga om Sverigedemokraterna skulle få större inflytande över det här, kanske vi skulle lyckas bättre. Det tror jag.

Jag tror också att vi måste våga prata om att kultur spelar en roll. Att man blir en del av det svenska samhället, inte bara genom arbete eller annat utan genom att på olika sätt anamma vårt sätt att leva här, är viktigt i sig. Framför allt är det viktigt att man låter sina barn göra det om de föds och växer upp här så att man inte bidrar till de parallella samhällen och strukturer där människor växer upp och känner främlingskap inför det svenska majoritetssamhället. Det är någonting som vi måste våga prata om. Vi är tyvärr fortfarande ganska ensamma om att våga prata om den kulturella aspekten av integration.


Anf. 123 Martin Ådahl (C)

Fru talman! Jag noterar att Henrik Vinge inte alls svarade på frågorna.

Att du som sverigedemokrat inte har förtroende för vår migrationspolitik förvånar mig inte, Henrik Vinge. Det har jag inga som helst illusioner om. För övrigt bär vi inte ansvaret för den misslyckade arbetsmarknadspolitiken eller den misslyckade rättspolitiken. Vi har verkligen föreslagit reformer på de områdena, och det ska jag återkomma till sedan.

Det avgörande här är att du inte har svarat på någon av mina två frågor. Var är alla tiotals miljarder? Ni bara trollar bort människor i era beräkningar. Du har heller inte svarat rakt och klart på den andra frågan. Tror du, Henrik Vinge, att migrationen kan lyckas om vi gör som i Kanada, Tyskland och Danmark - länder som har lyckats göra rätt saker? Eller tror du inte det?

Klistra inte på mig alla misslyckanden! Det är saker som vi vill ändra på. Men svara själv på frågan! Tror du att integrationen kan lyckas över huvud taget?


Anf. 124 Henrik Vinge (SD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering

Fru talman! Jag får kanske uppmuntra Martin Ådahl att lyssna lite bättre. Mitt svar på frågan är att jag inte tror att vi kan lyckas om vi fortsätter i samma gamla hjulspår som förut, för det har bevisligen inte fungerat under ett antal decennier.

Centerpartiet försöker nu låta påskina att man inte skulle ha ett ansvar i detta. Ni satt i regering i åtta år medan antalet utanförskapsområden bara ökade, och det ni vill göra nu är att ändra någon liten siffra i marginalen.

Det man behöver göra om man vill komma till rätta med det här är att fullständigt ändra kurs. Vi måste fullständigt ändra kurs. Vi måste minska asyl och anhöriginvandringen till Sverige, och vi behöver börja ställa krav på ett helt annat sätt på dem som kommer hit. Dit är inte Centerpartiet berett att gå. Skulle vi gå i en mer sverigedemokratisk riktning tror jag att det finns en chans att vända utvecklingen. Det är svaret på frågan. Men med er politik är jag övertygad om att det inte går.

Jag vill bara nämna någonting om det här med budgeten, som Ådahl talar om. Det är naturligtvis inte sant. Jag förstår inte riktigt vad jag ska svara på det. Det är påhittat av Martin Ådahl. Jag kan inte svara mer än så.


Anf. 126 Martin Ådahl (C)

Fru talman! Innan jag talar lite om integration ska jag säga att vi har ett annat stort ämne i denna debatt: jämställdhet. Det kommer min partikollega Annika Qarlsson att tala om senare. Detta om ni undrar varför det inte kommer upp här i inledningen. Integration kommer även min kollega Alireza Akhondi att tala om.

Själv tänkte jag börja i verkligheten med en helt sann historia.

Hösten 2015 kom Bashar Mustafa från inbördeskrigets Irak till Mora, närmare bestämt till Gesunda, där det finns ett asylboende. Han var en ung man bland många andra som kom till Sverige den hösten. Men Bashars öde tog en annorlunda vändning. Bolaget Morakniv bjöd honom på en hockeymatch - vilket jag som leksing kan beklaga, men ändå. Bashar och hans vän Hayder Alhasan fick chansen att gå på en hockeymatch, och sedan erbjöd Morakniv praktik på företaget. De jobbade hårt. De frågade mycket, och de fick lära sig mycket. Efter en månad kom Bashar till sin praktikchef med en exportplan.

Så här berättar Bashar i en intervju: "Jag kommer från Irak och har rest i många grannländer där, men hade aldrig sett en Morakniv. Jag undrade varför. Så jag började läsa på om företaget, och gå igenom Moraknivs affär, på arabiska. Jag upptäckte att där fanns en stor publik som visst känner till Morakniv, men som inte vet var de ska köpa knivarna."

Bashar började ringa samtal på arabiska - han fick ju inte resa, då han inte hade uppehållstillstånd. På bara nio månader hade han femdubblat exporten till Mellanöstern och Nordafrika. I dag har den ökat med 1 300 procent, från bara en halv miljon till över 7 miljoner. Bashar har fått jobb. Hayder och hans kompis har fått jobb. Många fler på Morakniv har fått jobb. Lärlingsanställning, hårt jobb, svenska på jobbet, bra företagsklimat, framgång.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering

Nu undrar väl många om det här verkligen är möjligt. Än en gång: Är det möjligt att lyckas med integrationen? Av dem som lyssnar på mig nu tror jag att en del tänker att det här är en fin historia, men att det är ett undantag att nyanlända får jobb i växande småföretag. Integrationen kan ju inte lyckas.

Så är det. SD har tyvärr rätt i någon mening. Integrationen i Sverige lider av de låga förväntningarnas tyranni. I stället för att möta människor med förväntningar om att jobba hårt, göra rätt för sig, plugga sena kvällar och tidiga morgnar och kämpa i sitt anletes svett har staten ofta mött dem som kämpat för att komma hit med väntan, sysslolöshet, undermålig svenskundervisning och till slut åtgärder, med en suck och en klapp på axeln. Flyktingbarnen, som av ödet placerats sida vid sida med klasskamrater vars ovanliga språk de inte känner, har ofta mötts av planlöshet och uppgivenhet. Alla de som ville kämpa fick inte kämpa.

Nu ska det sägas att statens brister runt om i vårt land ofta har kompenserats av fantastiska individer: fotbollstränare, lärare som läxläst sent på kvällarna, familjer som delat ut liggunderlag till barn som inte haft några på utflykten - alla dem som vi kallar eldsjälar och som vi politiker kallar för civilsamhället. De måste få mer pengar eftersom varenda krona till dem ger så mycket mer än vad byråkratin ger. Men de kan inte ensamma laga det som har brustit i vår integration och vårt mottagande.

Vi i Centerpartiet vill ha en ny start för integrationen i Sverige. Och det kan inte göras med en budget som antas av riksdagen utan att vi ens har en regering. Därför kommer vi inte att delta i beslutet; vår budgetmotion har fallit. Detta kan bara göras långsiktigt, kraftfullt och på riktigt.

Men tillbaka till Bashar och den chans han fick. Vi måste fixa till mottagandet. Från första dagen behöver vi intensiv språkundervisning, samhällsorientering och yrkespraktik - inte ett år av väntan och sedan år av etablering. Det behövs ett intensivt integrationsår som börjar direkt när du anländer, med höga förväntningar, höga krav och långa timmar. Du gör din plikt, och sedan får du chansen till ett jobb och kan bli en del av Sverige.

Men ska vi komma åt roten till problemen måste vi också komma åt strukturerna. Många undrar kanske varför Centerpartiet under denna konstiga höst tjatat så mycket om strukturreformer. Det är därför att detta är kärnan i alltihop. Det rör sig om de systemfel som drabbat oss alla i årtionden och placerat framför allt dem som är svagast längst bak i jobbkön och bostadskön. Det handlar om en arbetsmarknad som knuffat ut de allra svagaste från det första jobbet och stoppat småföretagen från att anställa dem.

I dag, när vi har passerat krönet på högkonjunkturen, är tre fjärdedelar av alla arbetslösa, 259 000 personer, i utsatt läge. Hälften av alla arbetslösa, 197 000 personer, är i dag utlandsfödda. Många barn ser inte sina föräldrar gå till jobbet på morgonen. Vi kallar det en framgång och en succé när hälften av dem som har kommit hit får jobb efter tre år, oftast i statliga åtgärder.

Vi måste höja förväntningarna! Vi måste minska skattebördan så att småföretagarna får en chans att anställa just dem som är mest utsatta. Vi måste återskapa de där första jobben, dem som Tyskland, Danmark och Nederländerna har, där man börjar på lite lägre lön. Kalla det för inträdesjobb, lärlingsjobb eller enkla jobb - även om de aldrig är riktigt enkla annat än på papperet. Men folk får en chans.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering

Vi måste göra den fria arbetsmarknaden mer flexibel så att vi vågar byta jobb oftare och fler får chansen att komma in. Vi måste i grunden göra om Arbetsförmedlingen, som slösar tiotals miljarder som de mest utsatta bäst behöver, och inte belöna slöseri. I stället måste vi belöna de fristående, privata eller ideella aktörer som får resultat.

Vi kan inte fortsätta att skicka nyanlända till sfi, där inte ens hälften lär sig svenska. Även där måste vi betala efter resultat och kvalitet. Lär sig ingen svenska på kursen ska den som håller i undervisningen inte få mer pengar. Men den som lyckas flytta fram dem som går kursen i språk och utveckling ska belönas och kunna expandera.

Alla akademiker som kommit till Sverige behöver snabbt kunna komplettera sina betyg och fylla de otaliga hålen i näringslivet och i välfärden, som skriker efter ingenjörer, läkare och sjuksköterskor - apropå vad vi behöver i Sverige framöver.

Slutligen måste vi ge hopp tillbaka till de kvarter och förorter som i dag aldrig tillåts lyfta utan fastnar i otrygghet, med små och stora brott i vardagen, undermåliga skolor och själlös stadsplanering, där många människor fastnar i ett andra klassens samhälle och många kämpar för ett bättre liv men aldrig får chansen. Vi måste ta över och vända skolor, bryta hyreslängornas monotoni och se till att polisen är närvarande hela tiden och upprätthåller den ordning som krävs tills gängen ger vika. Vi måste vända dessa områden och ta bort dem från polisens lista, som Centerpartiet har gjort i Falkenberg med det första område som lämnade polisens lista. Vi måste kort och gott visa att det går, att det är möjligt. Vi måste ge hoppet tillbaka.

Den, fru talman, som tror på ett öppet, internationalistiskt, humanistiskt, dynamiskt Sverige och på liberala värden om människans frihet och inte ryggar tillbaka inför den aggressiva nationalism och den främlingsfientlighet som växer i vårt samhälle utan, kort sagt, tror på allt det som gjort Sverige stort, rikt och framgångsrikt, måste också kunna visa hur integrationen kan lyckas och att integrationen kan lyckas och ge människor drömmen tillbaka, som Bashar Mustafa fick på Morakniv.

Lyckas vi med detta kommer vi inte att bli kvitt främlingsfientligheten, men vi kommer att höja förväntningarna. Och det, fru talman, är möjligt.

(Applåder)

I detta anförande instämde Annika Qarlsson (C).


Anf. 127 Ciczie Weidby (V)

Fru talman! Detta var första gången som en övergångsregering lämnade en budgetproposition till riksdagen. I regeringsformen, riksdagsordningen och budgetlagen finns bestämmelser om budgetpropositionen och dess innehåll. Någon särskild reglering av hur en budgetproposition som lämnas av en övergångsregering ska utformas finns dock inte.

I en promemoria från Statsrådsberedningen hade vissa riktlinjer utfärdats för det praktiska arbetet i Regeringskansliet under en övergångsregeringsperiod. Konstitutionsutskottet har vid granskningar av en övergångsregerings befogenheter hänvisat till dessa riktlinjer. Enligt riktlinjerna bör en övergångsregering endast avgöra löpande eller brådskande ärenden. Vidare anges att en övergångsregering inte bör lägga fram propositioner som är politiskt kontroversiella eller har en tydlig partipolitisk inriktning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering

När det särskilt gäller en budgetproposition som lämnas av en övergångsregering anges att den inte bör innehålla förslag som har en tydlig partipolitisk inriktning. Av regeringsformen följer vidare att den senaste beslutade budgeten ska fortsätta att gälla för det fall riksdagen inte har beslutat om en ny budget. Vid framtagandet av denna proposition har regeringen därför bedömt att budgeten för 2019 bör utformas med utgångspunkt i budgeten för 2018, i väntan på att en ny regering tillträder och kan lämna de förslag till ändringar som följer av dess politiska inriktning.

Med beaktande av detta har särskilda principer tagits fram för utformningen av denna proposition. Principerna har tagits fram efter kontakter med företrädare för regeringspartierna och Vänsterpartiet samt Moderaterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Liberalerna. Alla tycktes vara överens.

Fru talman! Jag kan inte vara den enda som har vänner, väljare och grannar som undrar vad som händer i de här berömda korridorerna. Vad svarar man? Vad svarar ni? Att inget av detta har hänt tidigare och att vi faktiskt inte vet vad som händer nästa gång eller nästa dag? Att det rimliga vore att bilda en regering först och sedan driva sin ekonomiska politik och lägga fram en budget?

Men, fru talman, Moderaterna och Kristdemokraterna hade andra idéer. De ville, tillsammans med Sverigedemokraterna, visade det sig, skapa lite kaos. Vi ser en helig treenighet ta form - en treenighet av stockkonservativ form, som tycker att det där med jämställdhet nog har gått lite för långt.

Det är givetvis helt i sin demokratiska ordning att driva igenom den mörkblåaste budget vi har skådat på länge, men är det anständigt? Är det genomtänkt? Ja, till skillnad från vad många andra säger tror jag faktiskt att det är väldigt genomtänkt. Jag tror att planen är att driva en bakåtsträvande politik och göra en verklig ideologisk tvärsväng långt ut till höger.

Det är ett högt spel, men med Liberalerna och Centern i ledband ser vi nu en resa tillbaka i tiden, till värderingar och förslag som vi trodde att vi hade lämnat bakom oss. Det är väldigt tydligt vilken typ av reformer och vilken politik vi har att vänta oss när de högerkonservativa får bestämma och anpassar sig till och normaliserar de högerextrema. Det går oroväckande enkelt också.

Fru talman! Över 27 000 personer har skrivit under namnlistor i protest mot att Jämställdhetsmyndigheten läggs ned.

Beslutet från Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna om att lägga ned Jämställdhetsmyndigheten är en katastrof för Sveriges hela jämställdhetspolitik och det samlade arbetet mot mäns våld. Det är Jämställdhetsmyndigheten som ansvarar för regeringens tioåriga nationella strategi för att få stopp på mäns många olika former av våld mot kvinnor och barn. Med Jämställdhetsmyndigheten har vi fått en förvaltningsmyndighet med uppdrag att följa upp och analysera utvecklingen och att arbeta med genomförande och samordning med olika aktörer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering

Det är orimligt och oansvarigt att lägga ned sin förvaltningsmyndighet för jämställdhetspolitiken utan att ha en plan för hur och var arbetet ska ske i stället. Moderaterna har inte förklarat vad som kommer att hända med pågående projekt inom Jämställdhetsmyndigheten. Man har hänvisat till att det finns andra myndigheter som kan arbeta med frågan, men ingenting har konkretiserats.

Fru talman! I en demokrati är jämställdhet och inkludering grunden. Att motverka orättvisa och segregering borde ligga i ett lands främsta intresse. Men det tycker inte den konservativa treenigheten, som förutom att lägga ned Jämställdhetsmyndigheten även vill lägga ned Delegationen mot segregation.

Avvecklandet av stödet till socioekonomiskt utsatta områden, som har utformats för att stärka kommunernas eget långsiktiga arbete, är oansvarigt. Nedläggningen av Delegationen mot segregation sänder signaler om att Moderaterna och Kristdemokraterna tillsammans med Sverigedemokraterna inte tycker att segregation är ett problem som måste förstås eller motverkas.

Liberalerna skriver i sitt särskilda yttrande att de inte instämmer i utskottets förslag om att lägga ned Jämställdhetsmyndigheten. De skriver vidare att de är djupt bekymrade över vad som kommer att hända med alla de uppdrag som har samlats hos myndigheten. Men vad är egentligen den oron värd mer än papperet den står på?

Centerpartiet föreslår heller ingen annan fördelning av anslagen inom utgiftsområde 13 än regeringen.

Liberaler och centerpartister, man kan inte stå bredvid och titta på och se saker och ting hända samtidigt som man klagar!

Liberaler är väldigt duktiga på att slå sig för bröstet och beskriva sig som jämställdhetsivrare. Och jag läser i en debattartikel i Aftonbladet i dag att Liberalerna ska arbeta vidare för att det djupt olyckliga riksdagsbeslutet om nedläggning ska ändras. Jag vill gärna veta hur. Ni har ju redan släppt igenom ramen för budgeten.

Det här är konsekvenserna när man släpper fram en mörkblå konservativ budget.

(Applåder)


Anf. 128 Gulan Avci (L)

Fru talman! Jag vill börja med att säga att vi inte kommer att delta i beslutet och vill hänvisa till vårt särskilda yttrande.

I måndags var det 100 år sedan allmän och lika rösträtt infördes för män och kvinnor. Sverige har de senaste 100 åren varit ett föredöme när det gäller jämställdhet. Vi kan stoltsera med en sysselsättningsgrad för kvinnor som få andra länder har.

Men bakom siffrorna finns en annan verklighet. Inte minst gäller det kvinnor som är födda utanför Europa. Situationen för dem är alarmerande. Nästan 30 procent av dessa kvinnor i åldrarna 20-64 står utanför arbetsmarknaden.

Sverige står inför en kommande lågkonjunktur. De som drabbas hårdast är ofta kvinnor födda utanför Europa, nyanlända, unga människor med låg utbildning, personer med funktionsnedsättning och, rent generellt, de som står allra längst bort från arbetsmarknaden. Trots detta har den avgående regeringen under de senaste fyra åren inte rustat dem som kommer att ha det tuffast när lågkonjunkturen väl är ett faktum.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering

Socialdemokraternas största integrationssatsning har varit extratjänsterna - anställningar som till 100 procent subventioneras av staten. Det är förtäckta bidrag som man låtsas är riktiga jobb.

Fru talman! Vi liberaler vill att alla människor ska kunna skapa sig ett liv i vårt samhälle. Men då krävs det en annan politik. Det krävs en integrationspolitik som ställer höga krav på individen och lägger ett stort ansvar på oss politiker att ge människor rätt verktyg för att etableras. Det behövs stora satsningar för dem som står längst bort från arbetsmarknaden. Därför har vi liberaler avsatt mer än en halv miljard i vår budget för att 5 000 nya nystartsjobb ska tillkomma, vilket är en riktad satsning på just utrikesfödda kvinnor och deras arbetsmarknadsetablering.

Integrationen var en av våra viktigaste valfrågor, men redan 2002 lanserade vi en integrationspolitik för egenmakt, arbete och självständighet. Det var en politik som gjorde upp med Socialdemokraternas långvariga omhändertagandepolitik. Då som nu har språket haft en central roll i vår integrationspolitik. Att språk är makt tror jag att alla kan intyga som har varit i ett land där man inte kan göra sig förstådd.

Språket är biljetten in i samhället. Att kunna svenska innebär att man som vuxen kan delta i samhällslivet, gå till läkaren på egen hand eller bara uträtta ett enkelt ärende utan att någon annan, inte sällan ett barn, ska behöva vara tolk. Många utrikesfödda kvinnor som kommer från samhällen med hederskultur är helt beroende av sina män. Bättre kunskaper i svenska kan bryta deras isolering och bana vägen för ett liv i frihet.

Vi liberaler vill öka både kvaliteten och kraven på sfi-undervisningen. För att höja kunskaperna i svenska räcker det inte med att bara delta i undervisningen, utan det måste också ställas krav på resultat. Vi vill införa en kontrollstation efter 52 veckors sfi-studier. Uppnås inte kunskapsmålen måste praktik eller jobb vara ett alternativ i stället för att sitta av fler timmar med studier som inte leder någonstans.

Fru talman! Jag vet hur svårt det kan vara att lära sig ett nytt språk när man kommer som vuxen till ett nytt land. Jag har själv fått erfara det då mina föräldrar behövde göra den tuffa resan. För barn är det lättare, men trots detta finns det alltför många barn som saknar de kunskaper i svenska som de behöver eftersom många inte pratar svenska hemma. Då blir förskolan ännu viktigare för dessa barns lärande och språkutveckling. Därför vill vi liberaler införa en obligatorisk språkförskola för alla nyanlända barn och barn till nyanlända med fokus på träning i det svenska språket.

För många nyanlända är medborgarskapet slutet på integrationsprocessen. Att söka medborgarskap är det yttersta beviset på att man vill bygga sin framtid här och vara en del av gemenskapen. Därför vill vi liberaler att det ska vara obligatoriskt att göra ett språk- och samhällsprov som visar att man har tillräckliga kunskaper för att delta i det svenska samhället. För oss liberaler handlar kravet om att uppvärdera medborgarskapets betydelse och att sätta en stolthet i att vara en del av det svenska samhället. Jag noterar i debatten i dag att vi tycks vara relativt ensamma med att aktivt driva detta krav som en viktig åtgärd för integrationen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering

En lyckad integration är en av nycklarna till Sveriges framtid. Trots detta har jag hittills inte hört någon uttrycka konkreta politiska förslag i den här debatten.

Jag hade ett replikskifte med Henrik Vinge. Sverigedemokraterna, som har de mest långtgående kraven på att nyanlända måste anpassa sig till det svenska samhället, är samtidigt det parti som avsätter minst resurser för att detta ska vara möjligt. Enligt Sverigedemokraterna ska samtliga arbetsmarknadsprogram avskaffas och alla resurser för nyanländas integrering dras ned. Att bygga sin politik på att både ha kakan och äta upp den samtidigt är inte ett seriöst sätt att lösa samhällsproblem.

Henrik Vinge sa tidigare i debatten att det bara är hans parti som vågar prata om kultur. Nej, jag håller inte med dig om det, Henrik Vinge. Det är bara att googla på vad jag och många andra liberaler har sagt i debatten, inte minst när det kommer till frågan hur vi ska bekämpa det hedersrelaterade våldet och förtrycket.

Jag har under en stor del av mitt politiska engagemang kämpat för att Sverige ska uppmärksamma utrikesfödda kvinnor. Jag är själv uppvuxen i förorten. Jag har sett hur integrationsmisslyckandena har slagit hårdast mot just kvinnor. Under min uppväxt såg jag sällan den feministiska rörelsen höja sina röster för invandrarkvinnorna eller för de flickor som levde med hedersförtryck.

För mig är det viktigt att inte bara prata om det stöd som kvinnorna i förorten behöver. Vi ska bejaka den fantastiska styrka och inneboende kraft som de har. Den resa som många kvinnor har gjort för att komma till Sverige visar vilket otroligt driv dessa människor har. Men för att kvinnorna verkligen ska få chansen måste vi vara tydliga med att den syn på jämställdhet och frihet som gäller i Sverige också ska gälla dem. Inte minst är det viktigt att den gäller de kvinnor som i dag lever i ofrihet, i osynliggörande och i ett utanförskap som gör att svensk jämställdhet inte kan tas på allvar då den inte är ett privilegium för alla kvinnor i detta land.

Redan under asyltiden behövs obligatorisk samhällsinformation som gör det tydligt att kvinnor och män har samma rättigheter och skyldigheter i Sverige. Kvinnors rätt att bestämma över sitt eget liv är inte förhandlingsbar.

Fru talman! Det finns ytterligare ett skäl till att det är viktigt att lyfta fram kvinnorna: De är nyckeln till nästa generations framtid. Forskning visar att barn till nyanlända kvinnor som jobbar lyckas bättre i skolan och har lättare att integreras i det svenska samhället. Satsar vi på kvinnorna kan barnen få möjlighet till en bättre framtid. Det är en övertygelse jag aldrig kommer att ge upp. För sanningen är att om vi misslyckas kommer nästa generation barn och unga att ärva sina föräldrars utanförskap. Parallellsamhällena kommer att breda ut sig och kriminaliteten öka ännu mer. Att misslyckas med integrationen är helt enkelt inte ett alternativ.

Utmaningarna är stora, men det är också möjligheterna. De allra flesta som har kommit till Sverige vill vara med och bidra. För att vända utvecklingen krävs politisk vilja och handlingskraft i Sverige. Sverige förtjänar en integrationspolitik värd namnet så att vi 100 år efter att kvinnor fick rösträtt också kan säga att jämställdheten gäller lika för alla kvinnor i Sverige, oavsett varifrån du kommer och vem du är. Det viktigaste är vart du är på väg.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering

(Applåder)

(forts. § 14)


Anf. 129 Annika Hirvonen Falk (MP)

Fru talman! Fler kvinnor än tidigare faller offer för människohandel. Kvinnors kroppar används i större utsträckning för handel för sexuella ändamål än tidigare. Och i dag avvecklar Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna samordningen mot människohandel.

Fru talman! Mäns våld mot kvinnor fortsätter att öka. I dag avvecklar samma partier det förebyggande arbete som bedrivs på Jämställdhetsmyndigheten mot mäns våld mot kvinnor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering

Fru talman! Vi får larmrapporter om att det hedersrelaterade våldet ökar. Barn förs utomlands för äktenskap och könsstympning. Män kontrollerar sina döttrar och systrar. Jämställdhetsmyndighetens arbete med strategier för att påverka män som förtrycker i hederns namn avbryts i dag av Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Det är en skam att Sverige nu sällar sig till de länder som låter politiken dikteras av högerpopulistisk och antifeministisk symbolpolitik. De som drabbas är kvinnor och flickor i vårt land. Signalen ekar internationellt. Sverige, som har haft världens första feministiska regering under de gångna fyra åren, backar nu tillbaka arbetet mot våld mot kvinnor flera decennier. Det som blir kvar är det reaktiva och i och för sig jätteviktiga arbetet som kvinnojourer, Nationellt centrum för kvinnofrid och andra bedrivit. Men det som stryks är det arbete som vi har påbörjat med målet att slaget inte ska utdelas och våldtäkten inte begås.

31 804 människor har vädjat till denna kammare att inte lägga ned Jämställdhetsmyndigheten. Professorer, experter, socialsekreterare med flera har skrivit till oss och varnat för konsekvenserna av den snabbavveckling som nu står för dörren. De ord som moderater och kristdemokrater för bara ett par år sedan stod här och framförde om att viktiga verksamheter skulle riskeras genom inrättandet av Jämställdhetsmyndigheten var tomma. Moderaterna och Kristdemokraterna brydde sig aldrig om det arbete mot mäns våld mot kvinnor, mot hedersrelaterat våld och förtryck, för jämställdhetsintegrering och mot prostitution och människohandel som de sa sig värna. Sanningen är att de vill avveckla statens jämställdhetspolitik - punkt.

I intervjuer har vi hört hur Jessica Polfjärd från Moderaterna har talat om att jämställdhetsarbetet ska bedrivas av många myndigheter. Det som hon inte har förstått, eller inte låtsas förstå, är att Jämställdhetsmyndighetens uppgift är att stödja alla andra myndigheters arbete med jämställdhetsintegrering. Det är Jämställdhetsmyndigheten som har denna uppgift i dag, som samlar in kunskap, sprider kunskap, ger råd, ger stöd och följer upp och ser till att vi får effekt i jämställdhetsarbetet och att vi får mycket jämställdhet för pengarna.

Utredning efter utredning har visat att det behövs en samlad instans för att göra detta arbete. Det är utredningar som tillsattes av den borgerliga regeringen, eller av Liberalerna, kanske vi ska säga. Det hedrar er i Liberalerna att ni står upp för den feministiska jämställdhetspolitiken. Men jag beklagar att ni ändå släppte igenom den budget som nu gör detta till ett faktum.

Fru talman! I dag låg den rapport från Riksrevisionen som jag har i min hand i mitt postfack - ödets ironi, kan man säga. Den heter Jämställdhetsintegrering av integrationspolitiken - ett outnyttjat verktyg. Dagens beslut innebär en sak, nämligen att den kommer att fortsätta vara just ett outnyttjat verktyg.

Det är nämligen jämställdhetsintegreringen som stryker på foten i dag, ihop med det förebyggande arbetet mot våld i nära relation, mäns våld mot kvinnor samt hedersrelaterat våld och förtryck. Det inkluderar det arbete mot könsstympning som myndigheten precis har inlett, med besök i Somaliland, som är en av de platser där många flickor blir könsstympade.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering

Fru talman! Jag beklagar djupt den här mörka dagen. Jag beklagar också att Sverige har tappat ett regeringsbärande parti. Moderaterna närmar sig Sverigedemokraterna inte bara i sakpolitiken, genom att avskaffa asylrätten, slakta miljö- och klimatpolitiken och nu också avveckla jämställdhetspolitiken; Moderaterna närmar sig Sverigedemokraterna också i det populistiska sätt man bedriver sin politik på. Inte bara har vi fått vädjanden om att värna den viktiga verksamhet som bedrivs på Jämställdhetsmyndigheten, utan vi har också fått reda på att de 41 miljoner som nu finns kvar för avvecklingen inte ens räcker till. Moderaterna har slagit dövörat till.

Detta är symbolpolitik som går emot det Moderaterna tidigare har sagt sig stå för. Det är ekonomiskt ansvarslöst. Oavsett vad man tycker i sak om organiseringen av jämställdhetspolitiken är det ekonomiskt ansvarslöst att snabbavveckla myndigheten utan konsekvensanalys och utan plan för hur de viktiga verksamheterna ska tas om hand.

Ärligt talat: Det verkar inte som att ni bryr er det minsta. Kanske var det detta ni gav Sverigedemokraterna för att de skulle stödja er budget.

(Applåder)

I detta anförande instämde Jonas Eriksson, Elisabeth Falkhaven, Emma Hult, Rebecka Le Moine och Anna Sibinska (alla MP).


Anf. 130 Jessica Polfjärd (M)

Fru talman! Jag börjar med att yrka bifall till förslaget i dess helhet.

Under förra hösten svepte en vind från kontinent till kontinent, från land till land och från bransch till bransch, med budskapet: "Me too." Kvinnor trädde fram och berättade om sina upplevelser av trakasserier - vidriga övergrepp som de utsatts för av arbetskollegor, främmande män och familjemedlemmar. Det gällde helt olika branscher och helt olika länder, men berättelserna från kvinnorna var desamma: Man har utsatts för oönskade närmanden, och man har fått leva med minnen av övergrepp genom hela sitt liv. Många gånger har det också lett till psykisk ohälsa, ångest och självskadebeteenden.

Alla dessa berättelser och vittnesmål skapade en debatt. Vi debatterade dem här i kammaren, och vi debatterade dem i samhället. Jag är glad över att detta fick jämställdheten att debatteras och diskuteras i Sverige. Jag tror faktiskt inte att politiken hade mäktat med att skapa samma uppmärksamhet kring dessa viktiga frågor.

I en värld där våra unga dagligen interagerar med varandra på sociala medier är det viktigt att vi förebygger och att vi pratar om vad som är acceptabelt, vad som är kränkningar och vad som är trakasserier. Vi behöver prata om att all interaktion ska bygga på ömsesidig respekt. Om man inte kan spela efter de reglerna kommer det att få konsekvenser.

Familjen och skolan har ett viktigt uppdrag när det gäller att prata om värderingar - hur vi förhåller oss till varandra, hur vi accepterar varandras olikheter och hur vi betraktar varandra. Vi politiker kan inte göra allting. Jag tror inte att vi här, hur mycket vi än skulle orka jobba för de här frågorna, kan ändra på alla attityder i samhället. Därför behöver vi vara fler som pratar om värderingar och attityder och som pratar om jämställdhetens alla värden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering

Kvinnors utsatthet har ökat under de senaste åren. Sexualbrotten har ökat kraftigt de senaste åren, och det är alarmerande. Vi kan läsa om att grova sexuella övergrepp inte utreds därför att polisen inte hinner. Hur är det möjligt? I ett av världens mest jämställda länder hinner inte polisen prioritera den här typen av brott. Det är en jämställdhetsfråga. Det är regeringen som bär ansvaret för detta, och det är den som är ytterst ansvarig. Där tycker jag att man ska vara självkritisk.

Moderaterna har föreslagit ett brett åtgärdsprogram. Vi har bland annat föreslagit en skärpning av straffen för våldtäkt. Straffen för våldtäkt är alltför milda, och ofta dömer domstolarna i den nedre delen av straffskalan. Detta är också ett område där man faktiskt inte har gjort särskilt mycket på 50 år, sedan brottsbalken infördes. Man kan fundera på även det ur ett jämställdhetsperspektiv.

Det finns också anledning att se strängare på vissa former av sexuella ofredanden som inte når upp till vad som utgör en våldtäkt. Därför bör en ny rubricering med en högre straffskala införas för sexuellt ofredande. Skadeståndet till den som utsätts för våldtäkt och andra sexualbrott måste höjas. Detta tycker jag är politikens kärnuppgift när det gäller vad vi kan besluta över.

Vidare ökar Moderaterna och Kristdemokraterna resurserna till polisen. Vi tycker att det är varje polisregions ansvar att också ha särskilda grupper som är specialiserade på just sexualbrott.

Vi vet att många av övergreppen har skett av arbetskollegor på arbetsplatsen. Därför är det viktigt att alla arbetsgivare klargör att kränkningar inte är tillåtna och upprättar rutiner för att hantera sådana. Det måste finnas tydliga regler för det.

Detta är några exempel på vad politiken kan göra. Vi vet att det även finns andra som arbetar med den här frågan - när det gäller hedersrelaterat våld, när det gäller mäns våld mot kvinnor och när det gäller barn som har utsatts för våld eller bevittnat våld - och de är en stor och viktig aktör i detta. De bär också tillit från dem som har drabbats.

Det finns dock en stor grupp människor, framför allt kvinnor och flickor, som aldrig skulle våga skriva under hashtaggen metoo - som aldrig skulle kunna räcka upp handen och säga att de blivit utsatta för ett övergrepp. Det lever många kvinnor i Sverige som inte kan ta del av jämställdheten över huvud taget. De ser en jämställdhet långt där borta som inte är deras. Det som står i vägen är det som kallas heder. Det handlar om patriarkala strukturer som har kvinnans sexualitet i centrum och där familjens kapital är kvinnors och flickors kyskhet. Det handlar om män som kontrollerar kvinnor i varje ögonblick - män som följer kvinnorna när de går till affären, som kontrollerar deras frihet och som begränsar deras livsutrymme.

Det här leder till isolering och den värsta sortens utanförskap. Det är inte en beskrivning av något som hände för hundra år sedan, utan det är en beskrivning av vad som sker just nu, medan vi står här och debatterar jämställdheten. Vi kan inte blunda för de problemen. Vi kan inte acceptera att utvecklingen går åt fel håll och att klockan vrids tillbaka. Lagstadgad jämställdhet gäller för alla, och vi förhandlar inte om det.

Hedersnormen inpräntas redan från tidig ålder: Den flicka som varken lär sig behärska svenska språket eller deltar i sammanhang utanför sitt eget hem riskerar att förpassas till ett utanförskap som permanentas. Skolan ska vara en trygg plats där varje elev ska kunna känna trygghet oavsett kön eller religion, och vi vill att nyanlända elever ska få möjlighet till samhällsorientering och språkundervisning för att kunna ta del av det svenska samhället.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering

Moderaterna vill kriminalisera moralpoliser och införa en särskild brottsrubricering för hedersbrott. Hedersmotiv ska ses som en försvårande omständighet när man utdömer straff, och utvisning på grund av brott ska kunna användas i fler fall.

Fru talman! Sverige har kommit långt när det gäller jämställdheten mellan kvinnor och män, men det finns fortfarande omfattande problem. Kvinnor tjänar mindre än män, och kvinnor deltar på arbetsmarknaden i mindre utsträckning än män. Detta påverkar naturligtvis inkomsten på både kort och lång sikt. Utrikesfödda kvinnor har en särskilt svag ställning på arbetsmarknaden och fastnar i bidragsberoende i högre grad än andra.

Utgångspunkterna för Moderaternas ideologi och centrala reformer är varje människas frihet, personliga ansvar och vilja att göra rätt för sig. Moderat politik är den bästa för att nå jämställdhet och lika villkor för män och kvinnor på kort och lång sikt.

Ekonomisk självständighet är en avgörande förutsättning för kvinnors egenmakt och oberoende. Att Sverige är ett av världens mest jämställda länder är ett resultat av medvetet, metodiskt och långsiktigt arbete samt medvetna reformer när det gäller frågor som arbetsmarknad, socialförsäkringar, välfärd och barnomsorg.

För Moderaterna visar det att detta är en fråga som har flera sidor och att många måste fortsätta att arbeta med frågan för att jämställdheten ska kunna bli lika och gälla för alla.

(Applåder)


Anf. 131 Annika Hirvonen Falk (MP)

Fru talman! Ett år efter metoo avvecklar Jessica Polfjärd den statliga jämställdhetspolitiken.

Jag dristade mig till att gå tillbaka till debatten för ett år sedan, där Jessica Polfjärds kollega från Moderaterna, Erik Andersson, deltog. Han talade då om att man genom att sammanföra uppgifter på Jämställdhetsmyndigheten riskerade att slå sönder väl fungerande verksamheter. Det skulle vara svårt att få kompetensen att flytta med till Göteborg.

Knappt ett år efter att Jämställdhetsmyndigheten inrättades vet vi att Erik Andersson från Moderaterna hade fel. Experter har flyttat från hela landet för att bosätta sig i Göteborg och arbeta för jämställdhet på Jämställdhetsmyndigheten. Barnen har flyttats till nya skolor. Trots de farhågor som Moderaterna hyste har man lyckats.

Men nu slår ni sönder denna verksamhet, som då var så viktig. Ni har skrivit in någon mening om att dessa viktiga saker ska flyttas till andra platser. Det framgår inte vart, och det framgår heller inte med vilka resurser.

Jessica Polfjärd: Vilken konsekvensanalys har Moderaterna gjort? Varför slår ni sönder väl fungerande, viktiga verksamheter?


Anf. 132 Jessica Polfjärd (M)

Fru talman! Jag tackar Annika Hirvonen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering

Jag tror att det fanns en ganska rak linje i Moderaternas besked även under den förra budgetdebatten under just detta utgiftsområde. Vi ville inte att denna myndighet skulle inrättas, och vi tycker inte att det är det viktigaste för att föra jämställdhetspolitiken vidare. Vi tror inte på att denna myndighet är det som kommer att göra jämställdheten till den stora fråga som vi kommer att lyckas få igenom ur ett politiskt perspektiv därför att vi samlar all kompetens under en hatt.

Vi ser också, precis som Annika Hirvonen sa, att man tog kompetens från övriga myndigheter. Man tog kompetens från andra delar av samhället för att samla den i denna grupp. Det kan vara behjärtansvärt, men vi tror att denna samordning kommer att kunna fungera ändå.

Det finns många som arbetar med denna typ av frågor som har kompetens och som avlövades kompetens när myndigheten inrättades. Man har både kunskap och möjligheter. Vi kan ta forskningen som ett exempel. Varför ska forskningen fördelas via Jämställdhetsmyndigheten när det går att ge uppdrag direkt till universitet och högskolor och få möjligheten att få forskare att också intressera sig för jämställdheten? Det är någonting som vi behöver belysa mer.

Jag är helt övertygad om att detta är en viktig fråga. Ska jämställdhetsintegreringen fungera måste fler hjälpa till. Det handlar till exempel om skola, om utbildning, om samhället i stort, om forskningen, om arbetsmarknaden och om ekonomisk jämställdhet. Då måste fler hjälpa till.


Anf. 133 Annika Hirvonen Falk (MP)

Fru talman! Man skulle kunna korta denna replik till tre bokstäver, nämligen "hur".

Det viktigaste för jämställdheten är inte Jämställdhetsmyndigheten, men Moderaternas politik i dag handlar ju om att avveckla Jämställdhetsmyndigheten. Menar Jessica Polfjärd att detta är det viktigaste för jämställdhetspolitiken? Då har man ju totalt tagit armkrok med Sverigedemokraterna, som vill backa hela jämställdhetspolitiken.

Jessica Polfjärd säger att universitet och högskolor kan göra det. Vi talade precis här i kammaren om budgeten för universitet och högskolor. Inte en krona har Moderaterna flyttat dit! Inte en krona har ni flyttat till Arbetsförmedlingen eller någon annan instans! Ni bara stryker - det är bara röd penna i jämställdhetspolitiken!

Hur menar Moderaterna att vi ska uppnå de viktiga målen för jämställdhet? Var är pengarna? Vem ska göra jobbet?

(Applåder)


Anf. 134 Jessica Polfjärd (M)

Fru talman! Jag skulle nog kunna vända på frågeställningen och faktiskt tycka att Annika Hirvonen Falk i detta skede förminskar jämställdhetspolitiken till en fråga om "hur". Vem ska utföra det, vem ska göra detta och varför ska myndigheten ha hela uppdraget?

Vi ser att det finns många som kan dela på denna kompetens. Vi hade ett arbete som infördes och utfördes av människor som har engagemang, kunskap och kompetens i dessa frågor innan vi införde Jämställdhetsmyndigheten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering

Länsstyrelsen i Östergötland jobbade med hedersrelaterat våld. Det är en verksamhet som är fantastisk, där man sitter på kompetens och har möjlighet att samverka med andra aktörer inom detta område. Det är en verksamhet som jag tycker ska permanentas och som har fått goda resultat.

Det är du, Annika Hirvonen Falk, som fastnar i "hur". Du har begränsat din sikt genom att se en myndighet som det enda som skulle kunna lösa jämställdhetens alla problem. Vi tror att det måste vara fler aktörer som deltar i den resan.

(Applåder)


Anf. 135 Anna Johansson (S)

Fru talman! Jessica Polfjärd talade engagerat i sitt anförande om en väldig massa problem på detta område - mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck, behovet av en förändrad syn på sexualbrott och så vidare - och började i metoo-upproret.

Det man funderar på som lyssnare är på vilket sätt Jessica Polfjärd och Moderaterna menar att alla dessa problem löses genom att man lägger ned Jämställdhetsmyndigheten. I övrigt är det ju väldigt tunt. Jag noterar att hela jämställdhetsavsnittet i den partimotion som detta betänkande bygger på omfattar 20 rader på ett A4-papper. Det är Moderaternas jämställdhet, som vi tar ställning till i kammaren i dag.

På vilket sätt löser vi problemen med hedersproblematik, mäns våld mot kvinnor, olika löner, sämre villkor i arbetslivet och skillnader i hälsa genom att lägga ned den expertmyndighet som inte har i uppdrag att ta över arbetet från någon annan utan som har i uppdrag att utföra en del väldigt viktiga konkreta arbetsuppgifter som vi nu inte vet vem som ska utföra samt att följa upp och stödja andra myndigheter och organisationer i jämställdhetsarbetet? Vem ska i framtiden se till att jämställdhetsintegreringen i myndigheter fortsätter och följs upp?

Precis som Jessica Polfjärd sa i sitt anförande är Sverige långt framme i jämställdhetsarbetet, men det finns mycket kvar att göra. Ett problem har varit att man, trots att man ofta har satsat mycket pengar, inte har kunnat se att det har fått de resultat man hade förväntat sig. Det var ju därför Jämställdhetsmyndigheten kom till.

Hur har Jessica Polfjärd och Moderaterna tänkt sig att alla de problem som Jessica Polfjärd listar ska lösas genom avveckling av en myndighet?


Anf. 136 Jessica Polfjärd (M)

Fru talman! Tack för frågan, Anna Johansson!

Det är under den här regeringen som antalet brott har ökat och handlingar om sexuella brott har lagts på hög. Man har anmält brott, men det har inte lett till någon utredning. De kvinnor som sitter och väntar på att det ska finnas en möjlighet till upprättelse kommer att vänta förgäves därför att ni inte har prioriterat det här.

Det är möjligt att jämställdhetspolitiken kanske inte bara förs inom vårt utgiftsområde. Vi har massor av förslag som handlar om jämställdheten på flera politikområden, därför att vi ser att det här är någonting som vi behöver föra genom de många utskotten och de många utgiftsområdena för att det ska få kraft och genomslag i politiken och få riktig verkan.

Jag tycker att man kan börja med att se det som sker och erkänna att det finns hedersproblematik, att det finns människor i vårt land i dag som inte tar del av och har tillgång till jämställdheten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering

Jämställdhetsmyndigheten var er lösning. Vi sa aldrig att vi trodde att det var den perfekta organisatoriska möjligheten för jämställdheten att få ett kraftigt och stort genomslag. Vi sa från början att vi tyckte att det var bättre att fördela uppdragen på de aktörer som redan besitter kompetens och har möjlighet att samverka. Och Anna Johansson vet att det möjligen kan vara så att en regering när den tillträder har möjlighet att samordna detta. Man kan organisera det på ett annat sätt.

Jag tror på samverkansmodeller och på möjligheten till kunskapsöverföring. Men jag tror också att det måste ske ett samarbete mellan flera departement och politikområden för att vi ska få riktig kraft att genomföra jämställdheten på riktigt.

(Applåder)


Anf. 137 Anna Johansson (S)

Fru talman! Ja, Jessica Polfjärd, det var precis därför Jämställdhetsmyndigheten inrättades, inte för att ta över något arbete utan för att skärpa upp det.

Jag noterar igen att jag inte får svar på mina frågor från Jessica Polfjärd. Nu ska jag ställa en väldigt konkret fråga.

Vi har förändrat lagstiftningen när det gäller sexualbrott, vi har infört en ny samtyckeslagstiftning, vi har skärpt straffen för flera sexualbrott och så vidare. Vi för till nya pengar till polisen, och vi hade också ett förslag om att öka anslagen till att motverka mäns våld mot kvinnor. Mycket är vi alltså överens om. Det finns ingen i den här kammaren som inte ser att det finns hedersrelaterat förtryck och som inte vill motverka det.

Min fråga är: På vilka anslagsområden hittar vi de 40 miljoner som försvinner från Jämställdhetsmyndigheten, så att jämställdhetsarbetet kan fortsätta i alla andra organisationer som Jessica Polfjärd ser framför sig? På vilka anslagsområden hittar vi pengarna?

(Applåder)


Anf. 138 Jessica Polfjärd (M)

Fru talman! Det är märkligt, Anna Johansson, att i de delar i jämställdhetspolitiken där Moderaterna och Alliansen har varit pådrivande kan vi vara överens, men där vi tycker att Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet har gått i fel riktning har vi ingen som helst gemensam syn.

Vi har drivit på hela tiden för straffskärpningar och att vi ska arbeta med hedersrelaterat våld. Vi har från Alliansens sida varit tydliga där hela tiden. Ni har egentligen under galgen sagt att ni också ska ge mer resurser till polisen.

Vi har sagt att vi vill avveckla Jämställdhetsmyndigheten på ett ansvarsfullt sätt. Vi tycker att de åtaganden och uppdrag man har i dag ska fasas ut och organiseras på ett annat sätt, läggas ut på andra aktörer.

Du vet lika väl som jag, Anna Johansson, att det inte finns en regering på plats. Men när en regering kommer på plats tycker jag att den ska ge ett tydligt uppdrag att överföra myndighetens åtaganden på andra aktörer.

(Applåder)


Anf. 139 Sofia Damm (KD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering

Fru talman! Grunden för ett framgångsrikt jämställdhetsarbete är insikten om alla människors lika, unika och okränkbara värde. Kvinnor och män ska ha lika villkor att forma sitt liv utifrån sina egna önskemål. Det är en viktig uppgift att undanröja traditionella föreställningar, fördomar, strukturer och juridiska hinder som försvårar och förhindrar jämställdhet mellan kvinnor och män. Detta gäller familjeliv, arbetsliv och samhällslivet i övrigt. Ett tecken på bristande jämställdhet är exempelvis osakligt motiverade löneskillnader mellan kvinnor och män. Bakom lönesättningen ligger ofta uppfattningen om värdet av olika typer av arbeten. Det är oacceptabelt att fördomar får värdera någon människas insats på arbetsmarknaden.

Det är oacceptabelt, fru talman, att nästan en tredjedel av Sveriges kvinnor i dag känner otrygghet när de går ut på kvällarna och att en del till och med väljer att därför stanna inne. Brottsförebyggande rådets nationella trygghetsmätningar visar att kvinnors otrygghet aldrig har varit så här stor.

Det är oacceptabelt att drygt var femte person i Sverige någon gång i sitt liv utsatts för brott i en nära relation. I trygghetsundersökningen framkom att för kvinnor är en närstående involverad i 40 procent av misshandelsfallen. Samtidigt är frågan om våld i nära relationer betydligt mer komplex och mångfasetterad än vad man ofta gör den till. Det finns exempelvis en rad studier som visar på mäns utsatthet för våld i nära relationer. Det som skiljer är den typ av våld som används när kvinnor utsätts för grövre våld och att de är mer utsatta för kontrollerande beteende.

Kontroll är också ett kännetecknande karaktärsdrag för hedersproblematiken. Att få sin frihet beskuren för att möta släktens krav är tyvärr en verklighet för alltför många människor i Sverige i dag. Hederskultur och förtryck är inte förenligt med ett fritt och demokratiskt samhälle. Våld i nära relationer och hedersförtryck är brott som ofta hamnar utanför brottsstatistiken, och mörkertalet är därmed utbrett.

Fru talman! Kampen mot hedersförtrycket behöver intensifieras och hämta inspiration från brittiska och norska lösningar som är betydligt mer verksamhets- och departementsöverskridande. Kristdemokraterna vill också permanenta Länsstyrelsen i Östergötlands nationella arbete rörande hedersrelaterat våld och förtryck. Deras arbete har i allra högsta grad bidragit till att kunskapsnivån i landet har ökat och blivit mer likvärdig. Det var väldigt nära att den här verksamheten skulle läggas ned i och med tillsättandet av en särskild jämställdhetsmyndighet, men den har fått en viss respit.

Fru talman! Vi tror inte på att samla alla jämställdhetsmål under ett och samma tak. När Jämställdhetsmyndigheten startade fanns det redan fungerande strukturer. Att resurser tagits från dessa tycker vi inte var en klok prioritering. För Kristdemokraterna har det i stället varit angeläget att stärka fungerande verksamheter. Jag har nämnt det hedersrelaterade arbetet på Länsstyrelsen i Östergötland, men även verksamheten på Nationellt centrum för kvinnofrid, NCK, i Uppsala drabbades, så också samordningen som Länsstyrelsen i Stockholms län bedrivit i det viktiga arbetet mot prostitution och människohandel för sexuella och andra ändamål.

I det betänkande som vi debatterar här i dag understryks att den nya regeringen ska se över hur de viktiga uppdrag som samlats hos Jämställdhetsmyndigheten kan överföras och återföras till lämpliga myndigheter och aktörer. De aktörer som jag nu har nämnt är minst sagt lämpliga. En övergång ska också ske på ett sätt som gör att kunskaper och erfarenheter inte går förlorade.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering

För att nå ökad jämställdhet behövs reformer och insatser på alla områden. Det krävs reformer som gör att fler kvinnor kan försörja sig själva, att kvinnors trygghet börjas tas på allvar och att de senaste årens ökning av sexualbrotten möts med kraftfulla åtgärder, inte läggs på hög.

Pojkar kan lyckas lika bra i skolan som flickor. Arbetet för jämställdhet hänger inte på att vi bara har en myndighet som tar hand om jämställdheten åt oss.

Fru talman! Kristdemokraternas utgångspunkt för nyanlända invandrares etablering är att människor som har kommit till vårt land ska ges förutsättningar att ta ansvar för sina egna liv. Staten ska medverka till att underlätta och skapa förutsättningar, inte ta död på den egna drivkraften genom alltför lång väntan och passivitet.

Det är alldeles uppenbart att det krävs ökade insatser för att fler människor som kommit till Sverige så snabbt som möjligt ska lära sig det svenska språket och få ett arbete med en egen lön att leva på. Trots att vi befinner oss i en högkonjunktur och att det finns stor efterfrågan på arbetskraft har tudelningen på arbetsmarknaden ökat. Vi ser en hög arbetslöshet bland utrikes födda, samtidigt som arbetsgivare får allt svårare att hitta arbetskraft.

Att Sverige lyckas med integrationspolitiken och får fler människor i arbete är avgörande för att vi ska kunna pressa tillbaka det utanförskap och den segregation som trots högkonjunkturen har fördjupats. Det är avgörande för migrationspolitikens legitimitet.

Det krävs fler flexibla lösningar för att bättre matcha kompetens med lediga jobb. De alliansgemensamma förslagen om inträdesjobb och en utveckling av RUT-avdraget är reformer som ökar förutsättningarna för att fler jobb skapas och kan öka sysselsättningen bland främst nyanlända.

Fru talman! En välfungerande integration kräver vissa sociala och värderingsmässiga skyldigheter. De som flytt krig och förtryck och har kommit till vårt land ska känna sig välkomna att skapa sig ett gott liv i friheten här och bli en del av samhällsgemenskapen. Jobb och språk är avgörande delar, men det måste också vara tydligt hur vårt samhälle fungerar och vilka värden det bygger på. Det är uppenbart att vi inte har klarat balansgången mellan tolerans och tydlighet.

Segregationen i Sverige i dag innebär att det finns en stor grupp människor som inte försörjer sig själva och som har ganska lite kontakt med det svenska samhället över huvud taget. Det finns förskolor där det talas så lite svenska att barn riskerar att inte klara skolan.

År 2018 blir ett rekordår för dödsskjutningar i Sverige. Det finns barn i vårt land som lever i områden där otrygghet och grov brottslighet är en del av vardagen. Polisen talar om 23 särskilt utsatta områden, och dessa bedöms bland annat utifrån rättssäkerhet, polisens möjlighet att utföra sitt uppdrag och parallella samhällsstrukturer. Det säger mycket om segregationen och utanförskapet i stort. Vi kan inte längre fortsätta i samma hjulspår.

Det är uppenbart att segregationsproblem i allra högsta grad har med arbetslöshet, ojämställdhet, låga skolresultat och kriminalitet att göra. För att motverka segregationen krävs därför reformer som gör att fler människor kan leva i trygghet och jämställt, kan ha ett jobb att gå till, kan lära sig svenska och kan gå ut skolan med fullständiga betyg.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering

Det är detta staten ska prioritera i sina utgifter, inte öka olika typer av projektmedel. Vi ser det därför som en rimlig prioritering att anslaget för åtgärder mot segregation tas bort och att Delegationen mot segregation läggs ned.

Det som behövs är mer pengar till polisen och rättsväsendet samt ökade jobbmöjligheter för nyanlända, utökad samhällsorientering, språkförskola för nyanlända barn och fler kvalificerade lärare till utsatta områden. Alla barn i vårt land måste få samma livschanser. Vår budget innehåller detta, och vår budget innehåller en ny riktning för Sverige.

Därför, fru talman, yrkar jag bifall till utskottets förslag.

(Applåder)


Anf. 140 Annika Hirvonen Falk (MP)

Fru talman! Sofia Damm talar engagerat om osakliga löneskillnader, våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck. Hon talar om att hämta inspiration från utlandet för att motverka hedersrelaterat våld.

Tidigare i dag pratade jag med Jämställdhetsmyndigheten, som berättade om sitt arbete med att göra just det som Sofia Damm önskar att någon ska göra. Nyligen hade man en internationell konferens med deltagare från bland annat Storbritannien för att lära sig hur vi i Sverige ska bli bättre på att förebygga och motverka och på att agera när förtrycket har lett till brott. Därför är det överraskande att Sofia Damm vill lägga ned Jämställdhetsmyndigheten i dag.

Hon talar om att uppdragen ska flyttas till någon annan. Pengarna flyttas till RUT-avdrag. Det finns inga pengar som flyttas till Länsstyrelsen Östergötland, till lärosätena eller till någon annan instans i den budget som Kristdemokraterna ihop med Moderaterna och Sverigedemokraterna har röstat igenom i denna kammare.

Jag ställer samma fråga till Sofia Damm som jag ställde till Jessica Polfjärd: Av vem och med vilka pengar menar du att detta viktiga arbete ska bedrivas vidare? De pengar ni anslår räcker ju inte ens till avvecklingen.


Anf. 141 Sofia Damm (KD)

Fru talman! Tack, Annika Hirvonen Falk, för att du lyssnade så uppmärksamt på mitt anförande!

I sitt anförande talade Annika Hirvonen Falk mycket om att vi bedriver symbolpolitik. Men vem är det egentligen som bedriver symbolpolitik? Ni försöker nu bildsätta att jämställdhetsarbetet i vårt land står och faller med Jämställdhetsmyndigheten.

Det handlar om hur jämställdhetsarbetet organiseras, och vi var ju emot en jämställdhetsmyndighet från början. Jag har därför svårt att se hur ni kan bli så överraskade av att vi inte tycker att detta är rätt prioritering.

Låt oss komma ihåg att den utredning som ledde fram till myndigheten kom till genom att alliansregeringen satsade historiskt mycket medel på jämställdhetsinsatser. Att utredaren kom fram till att en myndighet behövdes har jag respekt för, men vi får inte glömma bort att flera tunga instanser kom med hård kritik och menade att detta kanske inte var rätt väg att gå. Samordning behövdes men kanske inte ett övertagande av arbetsuppgifter från redan befintlig verksamhet. Det är detta vi motsätter oss, Annika Hirvonen Falk. Vi vill i stället stärka redan fungerande myndigheter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering

Vi skriver tydligt i budgeten att det är regeringen som ska se över hur det ska säkerställas att detta överförs och återförs till lämpliga myndigheter och aktörer. Givetvis kan vi inte återföra detta utan en påse pengar, och Annika Hirvonen Falk är väl medveten om att en regering har möjlighet göra denna typ av omprioritering.


Anf. 142 Annika Hirvonen Falk (MP)

Fru talman! Jag är väl medveten om att Kristdemokraterna motsatte sig att ta verksamheter från andra platser och flytta dem till Jämställdhetsmyndigheten. Désirée Pethrus, som då tog debatten, var orolig för det kompetenstapp som en sådan flytt skulle innebära. Det talades om alternativa lösningar då också.

Men nu när allt redan har flyttats förstår jag inte varför Kristdemokraterna vill slå sönder det som finns utan plan och konsekvensanalys. Jag i min naivitet trodde att Kristdemokraterna tyckte att dessa verksamheter var så viktiga att de inte skulle störas av en massa omorganisation. Men det är ju det ni nu gör. Det är det jag menar med symbolpolitik.


Anf. 143 Sofia Damm (KD)

Fru talman! Jag tackar Annika Hirvonen Falk för att hon ytterligare betonar Miljöpartiets syn att allt står och faller med denna myndighet. Jag är övertygad om att det inte är så utan att den verksamhet som fortfarande finns, även om den till viss del har drabbats, kommer att sköta detta alldeles ypperligt.

Jag tror att det finns en fara i att ha en specifik myndighet, för då kan man säga: Ja, ja, detta sköter ändå den myndigheten. Vi har ju ändå en jämställdhetsmyndighet, så låt dem ta hand om detta.

I sin första replik var Annika Hirvonen Falk inne på att jag sa att vi ska ta inspiration från utlandet. Det handlar om att jobba mycket mer departements- och myndighetsöverskridande för att integrera detta på ett bättre sätt än att lämna det till en enda myndighet.

Och vad beträffar att vi i dag vill ta bort denna myndighet som har funnits så kort tid är det väl bättre att det görs nu och att det görs rätt än att vi låter detta fortgå.


Anf. 144 Patrik Björck (S)

Fru talman! Jag inleder med att hänvisa till det gemensamma yttrande som Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet har i arbetsmarknadsutskottets betänkande nr 1.

Detta beror på att Sverige har en övergångsregering, vilket har framförts från denna talarstol inte bara i denna debatt utan i samtliga budgetdebatter och kommer att höras ett par gånger till fram till jul.

Regeringen har efter överläggningar med riksdagens partier kommit fram till principer för hur en övergångsbudget bör se ut och lagt fram en sådan. Efter detta har ett antal partier valt att väcka egna motioner i stället för att invänta en regering med förslag på reformer. Sedan har dessutom tre partier valt att göra gemensam sak via reservationer i finansutskottet och röstat fram en illa genomtänkt och uselt förberedd budget. Detta, fru talman, är ett agerande som är ansvarslöst och oseriöst.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering

Motivet för det här agerandet har varit att Sverige står inför stora utmaningar och att de förslag som man lägger fram inte kan vänta på att en regering tillträder. Förslagen gäller alltså sådant som måste ske här och nu. Jämställdhetsmyndigheten måste med andra ord läggas ned här och nu. Det kan inte vänta. Det kan inte förberedas. Det kan inte utredas. Det kan över huvud taget inte ske under några som helst ordnade former. Jämställdhetsmyndigheten måste omedelbart läggas ned.

Då infinner sig frågan: Hur tänkte moderater, kristdemokrater och sverigedemokrater? Det är det, fru talman, som jag tänkte se om det möjligen skulle kunna gå att få någon ordning på.

I arbetsmarknadsutskottets betänkande nr 1 skriver man: "Mot denna bakgrund föreslår utskottet att Jämställdhetsmyndigheten läggs ned och upphör som myndighet den 31 december 2019. För 2019 tillförs anslaget 3:2 Jämställdhetsmyndigheten drygt 41 miljoner kronor. Utskottet vill här uppmärksamma att ändamålet med anslaget 3:2 ändras till att användas för Jämställdhetsmyndighetens förvaltningsutgifter för att fullfölja ingångna åtaganden och för att avveckla myndigheten. Det får bli en uppgift för regeringen att se över hur de viktiga uppdrag som nu samlats hos Jämställdhetsmyndigheten på bästa sätt kan tas om hand och överföras och återföras till lämpliga myndigheter och aktörer. Utskottet vill understryka vikten av att denna övergång sker på ett sätt som gör att kunskap och erfarenhet på området inte går förlorad. Det är naturligtvis angeläget att värna om befintliga verksamheter som är betydelsefulla för jämställdhetsarbetet."

Det är exakt så man skriver i det betänkande som vi debatterar här i dag. Jag upprepar: "Det får bli en uppgift för regeringen att se över hur de viktiga uppdrag som nu samlats hos Jämställdhetsmyndigheten på bästa sätt kan tas om hand och överföras och återföras till lämpliga myndigheter och aktörer."

Fru talman! Man kan inte anklaga moderater, kristdemokrater eller sverigedemokrater för att krångla till det. Tvärtom gör man det lätt för sig. Man gör det väldigt lätt för sig. Man gör det ansvarslöst lätt för sig. Man gör det oseriöst lätt för sig. Hur har man tänkt att det här ska gå till?

Tyvärr kan det bli en liten upprepning av Annika Hirvonen Falks frågor. Men eftersom de aldrig får något svar menar jag, fru talman, att det ändå är värt att ta upp kammarens tid med att fråga: Hur?

Utöver de uppgifter som regleras i Jämställdhetsmyndighetens instruktion har myndigheten en rad uppdrag i regleringsbrev och annat. Men utöver dessa uppdrag tillkommer en rad uppdrag till andra myndigheter där Jämställdhetsmyndigheten utpekas som samverkanspart. Jag ska ta ett litet axplock: jämställdhetsintegrering i myndigheter, jämställdhetsintegrering vid universitet och högskolor, samordning av arbete mot människohandel och exploatering av barn, uppföljning av de jämställdhetspolitiska målen, våldsförebyggande arbete, uppdrag gällande sexuella trakasserier, internationell konferens om män och jämställdhet, rapporter om länsstyrelsernas strategier för jämställdhetsintegrering, uppdrag att främja ekonomisk jämställdhet och levnadsvillkor för kvinnor med funktionsnedsättning, metodutveckling för myndighetsgemensam kontroll för att motverka regelöverträdelser och brottslighet i arbetslivet, uppdrag att erbjuda utbildningsinsatser och kunskapsstöd till universitet och högskolor i frågor som rör mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer samt uppdrag angående effektiva arbetssätt och metoder för informationsspridning gällande könsstympning av flickor och kvinnor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering

Eftersom det här är arbetsmarknadsutskottets debatt och betänkande vill jag ta upp att jämställdhetsintegrering på integrations- och arbetsmarknadsområdet är oerhört viktiga frågor att ha fortsatt fokus på, fru talman. Detta lyfter också Annika Hirvonen Falk fram med anledning av rapporten från Riksrevisionen, som även jag fick i min brevlåda i dag medan jag satt och sammanställde det här anförandet. Det är många stora och tunga uppgifter som nu hamnar i limbo. Detta, fru talman, avfärdar kristdemokrater, sverigedemokrater och moderater med ett lättvindigt, ansvarslöst och oseriöst "det får bli en uppgift för regeringen". Hur då?

När jag skrev det här anförandet, fru talman, måste jag erkänna att jag ställde frågan "hur då?" retoriskt. Men nu har jag ju fått möjlighet att lyssna på Jessica Polfjärd när hon försökte besvara Annika Hirvonen Falks fråga: Hur? Jessica Polfjärd, den moderata företrädaren, svarade: "Vi tror att denna samordning kommer att kunna fungera ändå." Det finns väl inte någon som lyssnar på det här som kan ta det på allvar? Frågan är: Hur då? Svaret är: Vi tror att det kommer att fungera ändå.

Annika Hirvonen Falk har också lyft fram frågan om att det anslag som man har lämnat kvar är oansvarigt av ett annat skäl, nämligen att det inte ens räcker till att utföra de uppgifter som man lägger på myndigheten. Då skulle jag bara, fru talman, vilja påminna dem som lyssnar på det här om att det kan finnas anledning att läsa de motioner som har lämnats in med anledning av betänkandet och särskilt studera Kristdemokraternas motion, för de lämnade inte kvar en krona. De strök allt. Om man kan anklaga Moderaterna för oseriositet och oansvarighet skulle jag säga att den tävlingen faktiskt vinns av Kristdemokraterna. Det är inte dåligt att slå Moderaterna i oansvarighet och oseriositet.

Regeringen ska alltså få i uppdrag att utreda detta. Är det detta som är svaret? Vad förväntar ni er - en servettskiss? Vi socialdemokrater, som tar politik på allvar och ser seriöst på jämställdhetsfrågor, kommer inte att släppa den här frågan. Vi kommer att arbeta vidare i utskottet för att det djupt olyckliga beslutet om nedläggning av Jämställdhetsmyndigheten ska ändras. Vi tänker inte ge oss förrän frågan hanterats ansvarsfullt. Det är ett löfte, fru talman.

Moderaterna, Kristdemokraterna, Sverigedemokraterna och så jämställdhet. Det finns någonting som skaver här. Att dessa partier finner varandra i jämställdhetsfrågan kanske inte är så förvånande. Men det är riktigt skrämmande, fru talman.

Moderaterna! Vi har i dagarna startat ett 100-årsfirande av demokratins genombrott. Moderaterna har historiskt alltid motarbetat jämställdhet, alltifrån genomförandet av allmän och lika rösträtt fram till dagens budgetdebatt, även om man kanske i dag utstrålar mer likgiltighet i frågan. Man har till och med ägnat sig åt historierevisionism och försöker ibland hävda att man hållit jämställdhetsfanan högt. Men vi vet, fru talman - och det manifesteras här i dag - att man har gått från aktivt motstånd mot jämlikhet till passiv likgiltighet. Det är Moderaternas resa på 100 år.

Kristdemokraterna! Tanken om 50-talet, hemmafrun och den lyckliga patriarkala familjen kan ju verka idyllisk. Men verkligheten är en annan. Verklig jämställdhet förutsätter kvinnors deltagande på en jämlik arbetsmarknad under samma förutsättningar och villkor som för män. Kvinnors inkomster och pensioner släpar fortfarande efter, och om framtida generationers kvinnor ska ta sig ur detta är arbetsmarknadspolitik och familjepolitik helt avgörande. Då kan vi till exempel inte ha vårdnadsbidrag. Med anledning av det här betänkandet diskuterar vi även integrationspolitik, och den kristdemokratiska jämställdhetspolitiken misslyckas naturligtvis också med integrationen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering

Jag läser från Kristdemokraternas motion: "Kristdemokraterna vill underlätta för familjer att kombinera familjeliv och arbetsliv. Vi vill ge familjer fler valmöjligheter att välja hur de vill leva sitt liv och vilken barnomsorgsform som passar dem bäst." Så står det, och det låter fint. Men vi vet vart det leder.

Fru talman! Slutligen till Sverigedemokraterna. Sverigedemokraterna är ett parti med rötterna i nazismen, som ni alla vet. Det gäller också deras politik och deras syn på ras och kön.

"Jämställdhet mellan könen är ett värde som ofta tas för givet. Samtidigt är det inte ovanligt att begreppet innebär olika saker för olika personer. Dessutom finns delade meningar gällande vilken roll politiken ska ta i att forma ett jämställt samhälle."

Så inleder, fru talman, Sverigedemokraterna sin motion i ämnet. Läser man den kan man bara instämma. Begreppet jämställdhet innebär inte samma sak för anständiga partier som för Sverigedemokraterna.

Längre fram i texten kan man läsa att det är "oacceptabelt att formulera ett mål om att enkelriktat eliminera mäns våld mot kvinnor, eftersom det faktiska problemet inte är kopplat till kön på vare sig offer eller förövare".

I andra sammanhang som när det gäller att koppla ras och etnicitet till våld är man mycket angelägen att koppla det till såväl offer som förövare. I Sverigedemokraternas värld, fru talman, är offret en svenskfödd kvinna och förövaren en man född i utlandet.

Sverigedemokraterna är ett parti med en politik som anständiga partier inte kan samarbeta med. Sverigedemokraterna har dessutom företrädare som gör det omöjligt, eller borde göra det omöjligt.

I en motion som gäller Jämställdhetsmyndigheten och som har lämnats in av fem sverigedemokratiska män kan man ta del av Sverigedemokraternas syn på frågan om jämställdhet.

Jag citerar ur motionen: "Sverigedemokraterna anser att regeringen omedelbart bör lägga ned Jämställdhetsmyndigheten. Begreppet 'jämställdhet' har i den politiska och mediala debatten förfelats och i det närmaste blivit likställt med att män och kvinnor förväntas göra exakt samma saker, i exakt samma utsträckning genom hela livet. Skillnader mellan könen försöker man bortförklara med att dessa enbart skulle handla om sociala konstruktioner och föreslår potentiellt destruktiva åtgärder för att försöka fylla godtyckligt fastställda statistiska kvoter eller experimentera med barns personliga utveckling."

Att denna motion inte skrivits av någon som brinner för jämställdhet står klart och tydligt för den som tar sig besväret att läsa det som Sverigedemokraterna producerar.

Längre fram i motionen kan man läsa: "Därtill är det överlag direkt stötande med myndigheter som har till uppgift att uppfostra medborgarna i frågor som rör individens rätt till filosofisk och politisk frihet."

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering

Att Sverigedemokraternas företrädare skulle behöva uppfostran i såväl filosofiska som politiska spörsmål men framför allt anständighet måste väl vara dagens understatement.

En av de sverigedemokratiska riksdagsledamöter som skrivit under motionen är den person som på sitt konto på internet låter kvinnohatet flöda fritt. Genomgående på det här kontot kallas kvinnor för sliddjur, hyndor och horor. Man kan också läsa tips om hur kvinnor ska våldtas och hur man köper sex.

När den sverigedemokratiske riksdagsledamoten avslöjas i Dagens Nyheter förklarar han det hela med att det var "ett typiskt omoget språkbruk". Den enda förklaringen låter också den sverigedemokratiska partiledningen sig nöja med.

Fru talman! Sverigedemokraterna är inte ett parti som vi socialdemokrater skulle drömma om att samarbeta med. Det finns nämligen tre problem med Sverigedemokraterna: partiet, politiken och företrädarna.

Fru talman! Vi socialdemokrater tror att vi tillsammans med Centerpartiet och Liberalerna kan göra skillnad i svensk politik. Det gäller till exempel Jämställdhetsmyndigheten.

Jämställdhetspolitiken är ett område där det blir väldigt tydligt att vi aldrig får låta Sverigedemokraterna ha något inflytande. Den utveckling vi ser här i Sveriges riksdag att moderater och kristdemokrater öppnar upp för samarbete med Sverigedemokraterna måste stoppas.

(Applåder)


Anf. 145 Ebba Hermansson (SD)

Fru talman! Jag vill naturligtvis börja med att yrka bifall till Sverigedemokraternas reservation.

Äntligen har vi kommit fram till utgiftsområde 13, som rör jämställdhet och nyanlända invandrares etablering. Det är verkligen glädjande att så många finner de frågorna så viktiga att det är hela 17 föranmälda talare i dag. Det visar på vilket engagemang som finns i de frågorna.

Som jämställdhetspolitisk talesperson gör det mig extra glad. Det visar också på att ambitionsnivån i jämställdhetsfrågorna inte är låg trots att Sverige är ett av världens mest jämställda länder. Det visar på att vi inte nöjer oss utan att vi vill vidare, vill bli ännu bättre och leva upp till titeln som föregångsland. Det är mycket glädjande.

Jag tycker att vi ändå kan ta en liten stund och vara lite stolta över oss själva för att vi trots allt lever i ett land som är ett av världens mest jämställda. Det är ett land som länge legat i framkant när det kommer till jämställdhet mellan könen. Det är ett land som har säkrat bland annat kvinnors rättigheter genom kvinnofridslagstiftning under många år.

Men trots dessa meriter på papperet finns det dessvärre ett antal orosmoln på himlen som är väl värda att ta på allvar. Jag hänvisar delvis till Brottsförebyggande rådets senaste nationella trygghetsundersökning. Den visade att i åldrarna 16-24 år har över 34 procent av kvinnorna under 2017 varit utsatta för någon typ av sexualbrott. För den som är snabb på matematik motsvarar det var tredje ung kvinna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering

Samtidigt har hedersförtrycket etablerat sig som ett fenomen i vårt land. Det är ett fasansfullt fenomen som skördar liv och inskränker kvinnors och mäns rättigheter. Det är rättigheter som de fråntas när det kommer till att själv bestämma vem de ska ingå äktenskap med, vilka de får umgås med eller om de över huvud taget får gå ut själv på stan. Det rimmar väldigt illa att det förhåller sig på det sättet i ett av världens mest jämställda länder.

Med en bakgrund i ungdomspolitiken i ett par års tid har jag inte minst under den senaste valrörelsen där dessa frågor varit ständigt aktuella träffat just den grupp som är mest utsatt. Det är min egen grupp, kvinnor i åldern 16-24 år. Många av dem bekräftar dessvärre den bild som målas upp i statistiken. De känner sig rädda, de känner sig otrygga och vågar inte gå hem själva. De väljer aktivt att inte göra detta. De gånger de inte har något val går de med en mobil eller nyckel i handen ifall det värsta skulle inträffa. De har nyckel för att försvara sig, mobil för att ringa efter hjälp.

Det finns några saker som jag har reflekterat över efter dessa möten. Det första är hur väl jag tyvärr känner igen mig i deras berättelser. Hur jag själv, när jag går hem ensam, ständigt ser mig om över axeln för se efter om någon går bakom mig och om det i sådana fall är en person som uppträder hotfullt.

Det andra som jag har reflekterat över är att både jag och de tjejer som delger mig sina berättelser inte längre tycker att det här är några konstigheter. De gör det av vana och för att de tror att de måste. När det onormala blir det nya normala är det någonting som har gått väldigt snett.

Fru talman! Det är en skam. Det är en skam att vi i Sverige inte kan garantera grundläggande trygghet för alla våra medborgare. Det handlar om att kvinnor och män inte kan vistas i det offentliga rummet på samma villkor och att endast några, och inte alla, i Sverige är fria.

Tryggheten är så grundläggande för friheten att om den inte finns är resten inte så mycket värt. Det är därför av yttersta vikt att vi bedriver en jämställdhetspolitik som syftar till att öka och återskapa tryggheten.

Det krävs kraftigt skärpta straff för sexualbrott för att brottsoffer inte ska behöva möta gärningsmannen på gatan bara ett par år efter att brottet har begåtts.

Det krävs fler poliser som utreder brott för att brottsanmälningar inte ska läggas på hög, och det krävs att vi utvidgar de jourverksamheter som gör ett fantastiskt arbete med att ta emot samtal från personer som har utsatts. De lyssnar på deras berättelser, de erbjuder stöd och de verkar som ett hjälpande första steg för att människor ska berätta vad de har utsatts för. Alla de här åtgärderna, och många fler därtill, krävs om vi ska återupprätta tryggheten i vårt land för alla medborgare.

Fru talman! Det blir dock ganska lätt så att man fastnar här - i det konkreta, det som man kan se och ta på och det som vi också kan stifta lagar om i denna församling. Men jämställdheten går bortom det vi kan se med blotta ögat och det vi kan ta på; det handlar också om hur vi ser på varandra. Det handlar om hur vi bemöter varandra i samhället och hur vi ser på kvinnor kontra hur vi ser på män. Det handlar om hur vi värderar olika val som enskilda individer gör och om huruvida vi förenklar eller försvårar för enskilda individer att göra sina egna val. Det handlar om hur väl vi lever upp till devisen om att det är möjligheterna, och inte utfallet, som spelar roll.

Sverigedemokraterna strävar efter en jämställdhetspolitik som utgår från just detta: devisen att det är möjligheterna som spelar roll och inte utfallet. Det handlar om möjligheter att skapa sig det liv man vill leva, där ens egna beslut är det som i slutändan avgör utfallet. Vi vill ha ett samhälle där varje individ kan skapa sig det liv man vill ha utifrån sina egna förutsättningar, drömmar och ideal. Ingen ska skuldbeläggas för de val man gör, oavsett om man väljer att leva i enlighet med rådande normer eller väljer att leva efter sina egna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering

Det är först när vi sätter tilltro till människor som de kan börja växa. Det är först när vi vågar lita på att människor är kapabla att fatta sina egna beslut som vi kan komma bort från politikens pekpinnar. Det är först när vi har uppnått detta som vi tillsammans kan krossa glastak på riktigt.

(Applåder)


Anf. 146 Annika Hirvonen Falk (MP)

Fru talman! Det var många fina ord från Ebba Hermansson men väldigt få åtgärder för att uppnå den vision om jämställdhet som även Ebba Hermansson säger sig se framför sig.

Hon säger att hon är stolt. Jag är också stolt. Jag är stolt över den kamp som feminister före mig har bedrivit. Jag ska återge vad en av dem brukar säga: Mäns våld mot kvinnor är inte en naturkatastrof som vi bara behöver förhålla oss till. Det är något som vi kan förändra. Det är ett beteende som går att förändra. Vi kan förändra både de normer och de våldskulturer som finns. I ett jämställt samhälle behöver vi inte längre förhålla oss till det här. Vi behöver varken ha nycklar redo i handen eller göra andra olika insatser när våldet redan har skett och när våldtäkterna redan är begångna.

Fru talman! Det är därför vi behöver ett strukturerat, organiserat arbete för att förebygga våld och sexuella trakasserier och för att arbeta för andra viktiga jämställdhetsfrågor. Det vill Sverigedemokraterna avveckla helt och hållet i er budget, Ebba Hermansson. Det går inte ihop med de fina orden. Er budget kommer inte att uppnå visionen om ett jämställt samhälle där alla människor kan göra sina egna livsval på lika villkor. Den kommer inte att leda till att unga kvinnor slutar att känna sig otrygga på väg hem på kvällen.


Anf. 147 Ebba Hermansson (SD)

Fru talman! Tack för repliken, Annika Hirvonen Falk! Jag ställer mig lite förbryllad och undrande till exakt vad det är Annika Hirvonen Falk syftar på när hon pekar på olika saker i vår budget, så hon får gärna återkomma och konkretisera det.

Sett till den debatt som vi har haft tidigare antar jag dock att Annika Hirvonen Falk syftar på Jämställdhetsmyndigheten, varför jag kommer att bemöta det. Jag tror att jag och ledamoten Annika Hirvonen Falk delar ganska många synsätt när det kommer till problembeskrivningen. Men vi har landat i en annan slutsats där de rödgröna partiernas lösning på olika problem nästan alltid består i att man startar en ny myndighet. Jag tror inte att det nödvändigtvis kommer att lösa problem som finns vare sig på jämställdhetsområdet eller inom andra områden, utan jag och Sverigedemokraterna ser att det kan finnas många andra lösningar för att få bukt med de problem som finns.

Några av dessa nämnde jag i mitt anförande, bland annat skärpta straff. Det signalerar inte minst till dem som utsätts att detta är någonting som vi tar på allvar. Detta är ingenting vi sopar under mattan. Jag nämnde också hedersjourerna och att vi behöver utvidga deras verksamheter och ge dem anslag för att de ska kunna bedriva det viktiga arbete de gör. Detta är några av de åtgärder som vi har föreslagit på området.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering

Annika Hirvonen Falk är jättevälkommen att också ta del av det åtgärdsprogram för kvinnors trygghet i vardagen som vi har lagt fram och som finns att läsa på riksdagens hemsida.


Anf. 148 Annika Hirvonen Falk (MP)

Fru talman! Det är visserligen viktigt med kvinnojourernas och hedersjourernas arbete. Det är också viktigt med tydliga straff. Bland annat därför var jag med och införde samtyckeslagen, något som Sverigedemokraterna var starka motståndare till.

Det jag inte hör är vilka åtgärder Sverigedemokraterna har för att förebygga att våldtäkterna begås så att kvinnor inte behöver söka sig till jourerna och så att ingen behöver begå det där brottet som ska straffas. De åtgärderna är viktiga om vi vill få slut på våldet och om vi vill att kvinnor ska kunna känna sig trygga.


Anf. 149 Ebba Hermansson (SD)

Fru talman! Tack för detta förtydligande! Jag utesluter inte att man behöver göra förstärkningar inom just det förebyggande arbetet, och jag tycker också att det är ett område som ofta hamnar lite i skymundan. Man är väldigt inriktad på vad som händer när brottet väl har begåtts. Det håller jag med dig om; där tycker jag att du har en bra poäng.

Jag tror återigen att man kommer åt detta genom det som jag nämnde i mitt anförande: att jobba med hur vi ser på varandra och hur vi väljer att bemöta varandra i samhället. Hur ser vi på varandra? Respekterar vi varandra eller gör vi det inte?

Även om straffet i sig handlar om någonting som sker när brottet väl har begåtts tror jag att det i sig är ett viktigt arbete. Det är viktigt att vi ser till att skicka ut signaler redan nu från statligt håll om att detta är någonting vi tar på allvar och någonting vi prioriterar och inte accepterar. Rådande ordning är ju att straffen i dag är så pass låga att de inte alls står i proportion till brottet. Och vad skickar det ut för signaler?


Anf. 150 Alireza Akhondi (C)

Fru talman! I mitt första anförande här i kammaren valde jag att tala om tillit - mer explicit om tilliten som urholkas. Det handlar om tilliten till oss politiker, till våra institutioner, till medier och ytterst om tilliten till varandra.

Jag utryckte min oro över den polariserande samhällsutveckling som sker just nu både här hemma och runt om i världen. Jag uppmanade oss då att ta tag i de strukturproblem som göder urholkandet av den tillit som har byggt Sverige starkt under åren. Det är samma strukturproblem som göder främlingsfientligheten, populismen och nationalismen.

Tyvärr har vi i stället haft en höst som inte har innehållit annat än spelteorier, grävande av skyttegravar och ett kollektivt misslyckande med att förvalta det valresultat som väljarna gav oss.

En stökig höst och en övergångsregering till trots har ungefär 400 000 människor beviljats uppehållstillstånd i Sverige de senaste tre åren. Det är en siffra som lär se likadan ut de närmaste åren. Vissa av de här människorna är flyktingar eller anhöriga till dessa, och andra är arbetskraftsinvandrare eller studenter. Vad man än tycker om den tidigare förda migrationspolitiken är det hög tid att nu lägga den debatten åt sidan och i stället fokusera på hur vi tillsammans ska lösa integrationen. Att gamla låsningar inte får förhindra nya lösningar är alltid min utgångspunkt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering

Men frågorna som uppstår är följande: Vad menar vi egentligen med begreppet integration? Vad innebär det att vara integrerad? Räcker ett jobb för att man ska kvalificera sig till Sverigedemokraternas definition av integrerade människor? Eller ska man behöva fläska i sig julskinkan och ta en nubbe till den i jul, äta tacos på fredagar, titta på Mellon på lördagar och besöka Ikea på söndagar för att kvalificeras som integrerad? Vad innehåller den värdegemenskap som alla nationalister vurmar så mycket för? Vad strävar vi efter - assimilering? Inte ens det begreppet verkar det nämligen finnas konsensus kring.

Är det inte dags för en bredare samhällsdebatt om vilka förväntningar och krav vi har på människor som tar sig hit så att vi har en gemensam målbild, någonting som går att hålla i och sikta mot? Vad ska jag som utrikesfödd göra för att bli accepterad? Hur skapar vi denna acceptans och förståelse, och hur överbryggar vi rädslor? Hur möter vi varandra? Det måste finnas ett djup i den här diskussionen. Vi kan inte, och vi får inte, längre acceptera att ett parti målar upp bilden av ett samhälle i totalt förfall och att vi andra följer efter i den alternativa verklighetsbeskrivningen, om än med våra egna utgångspunkter.

Fru talman! För mig handlar integration i grunden om möten mellan människor, om kunskap, förståelse och tillit. Det är inget som kan ordnas genom politiska direktiv. Politiker kan inte och ska inte lösa allt. Men det finns saker som vi faktiskt kan göra här och nu.

Till exempel börjar tiden nu bli mogen för en parlamentarisk utredning för att ta ett helhetsgrepp kring hur våra system samverkar i den nyanländes resa från första dagen i Sverige till att vara integrerad. Där finns det många lärdomar att hämta, vill jag lova. Först då och endast då kan vi se hela pusslet och sätta in rätt åtgärder, i rätt fas och för rätt målgrupp.

Gruppen nyanlända är som bekant inte en homogen grupp. Där finns högutbildade läkare, sjuksköterskor och ingenjörer men också en stor grupp människor som inte ens har en gymnasial utbildning. Det säger sig självt att insatserna måste få skilja sig åt. Men det finns också delar som förenar dessa människors resa in i det svenska samhället: språket, kunskapen om hur det svenska samhället fungerar och rättigheter och skyldigheter.

Vi i Centerpartiet har i vår budgetmotion många förslag för att på djupet ta itu med de utmaningar som Sverige står inför. Men för att Sverige ska klara integrationen krävs även ett nytt förhållningssätt i politiken. Sverige ska kunna förvänta sig mer av de nyanlända, och de nyanlända ska kunna förvänta sig mer av Sverige. Det svenska samhället måste ge nyanlända en möjlighet att påbörja sitt nya liv i Sverige och via jobb och språk stå på egna ben.

Integrationspolitiken behöver ställa högre krav och bli mer intensiv och effektiv. Tyvärr räcker inte tiden i dag för att jag ska fördjupa mig i alla våra förslag, men jag kommer att ta upp de delar som rör arbetsmarknaden i morgondagens anförande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering

Fru talman! Man ska avsluta i dur, sägs det. Jag funderade länge på hur jag ska göra det, givet läget, och kom då att tänka på när jag i förra veckan hade en klass i årskurs 5 på besök här i riksdagen. Ett av stoppen längs rundturen var Kvinnorummet här utanför kammaren, och där finns en spegel med en skylt under där det står: Är du Sveriges första kvinnliga statsminister?

I det rummet fick jag frågan om jag trodde att jag skulle bli riksdagsledamot när jag var i deras ålder. Den frågan väckte starka känslor i mig, och jag försökte hålla tårarna tillbaka. Svaret var självklart nej. När jag var elva år bodde jag i ett annat land, växte upp under svåra förhållanden och bar på många trauman. Inte trodde jag då att jag en dag skulle få möjlighet att stå här i kammaren och få vara med och påverka beslut som kan komma att göra skillnad i andra människors liv.

Att jag står här i dag trots min uppväxt i Tensta, ett så kallat utanförskapsområde, måste ju ändå vara bevis på att allt faktiskt är möjligt och att vi gör och har gjort många saker rätt här i vårt land. Om vi fortsätter att tro på oss själva, vår liberala demokrati och vår kapacitet att ge människor chansen att förverkliga sig själva kommer framtiden att vara ljus. Men det kräver att vi ökar tilliten i vårt samhälle till våra institutioner och framför allt till varandra.

(Applåder)

I detta anförande instämde Annika Qarlsson (C).


Anf. 151 Ali Esbati (V)

Fru talman! Det har framgått av debatten i dag och är värt att påminna om igen att de budgetramar från Moderaterna och Kristdemokraterna som har gått igenom tidigare har gjort det för att de har varit anpassade till, och därför har fått stöd av, Sverigedemokraterna.

Budgeten är en hafsigt sammansatt produkt kryddad med offergåvor till detta nyfascistiska parti och dess grumliga omland. Det är ett omland som för all del numera också utövar mycket stark påverkan på och inom de andra ytterlighetspartierna på den konservativa högerkanten, alltså Moderaterna och Kristdemokraterna.

Flera talare har i den här debatten, inte minst Annika Hirvonen Falk och min partikamrat Ciczie Weidby, tagit upp nedläggningen av Jämställdhetsmyndigheten. Det är ett slags hej då-present, kan man väl säga, till bland annat den Flashbackaktivist och SD-ledamot som vi i dagarna har sett avslöjas ligga bakom diverse misogyna tips och trix på nätet och som också, som andra nämnde tidigare, innan dess har hunnit motionera om nedläggning av just Jämställdhetsmyndigheten.

Jag vill bara säga en sak om den process som har varit. Det är en ganska häpnadsväckande beredningsprocess som vi har sett. Vi är flera som i utskottet bland annat har frågat saker som: Var ska uppgifterna som man har flyttat från andra myndigheter följas upp? Svaret har varit att det får vi ta i debatten i kammaren. Nu har vi haft den här debatten i kammaren en stund, och då vill jag fråga företrädarna för Moderaterna: Hur tycker ni själva att det gick med att leverera de svaren? De lyser med sin frånvaro här - det är nästan så att man blir bländad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering

Jag tänkte ta upp andra saker på det här området. Det finns i den här kaosbudgeten från högerkanten, som också släpptes igenom av de så kallade mittenpartierna Centern och Liberalerna, andra försämringar av samma karaktär. Det handlar om signalpolitik riktad mot de mest reaktionära strömningarna i vårt samhälle som samtidigt också innebär nedskärningar som får stora, konkreta negativa följder för det seriösa arbetet med att göra Sverige till ett rättvisare och mer inkluderande land. Inom det här utgiftsområdet drabbas åtgärderna mot segregation. Dels tas omfattande resurser för flera hundra miljoner kronor årligen bort, dels läggs en annan myndighet, Delegationen mot segregation, ned.

Jag vill göra en liten avstickare som också ger exempel på den här oseriösa och hafsiga processen. Under utskottets hantering fick vi höra att plötsligt hade Moderaterna och kanske också några andra som hängt på kommit på att de här sakerna som man vill ta bort bidragen från redan har fått en del av bidragen utbetalade eller utlovade, och det måste man hantera på något sätt. På sittande möte kom man sedan på att man kan flytta 100 miljoner från ett anslag till ett annat. Det får man väl säga är minst sagt ganska oseriöst.

Dessutom ska de utbetalade resurserna hanteras av myndigheten Delegationen mot segregation, som ska läggas ned. Det blir en skojig uppgift för personalen där; medan de arbetar med sin egen avveckling ska de också följa upp tidigare utbetalade bidrag. Det är som sagt ganska anmärkningsvärt.

Tillbaka till det faktiska innehållet. Det handlar alltså om nedläggning av Delegationen mot segregation och om att ta bort 378 miljoner, som det kanske blir då, från arbetet som skulle vara långsiktigt och till för att förbättra situationen i socioekonomiskt utsatta områden. Det skulle göras på ett långsiktigt sätt för att man skulle kunna följa upp och lära sig nya saker. Det tycker högergänget här att man kan stryka; det är ingenting att ha.

Det är förstås fullt möjligt att göra andra prioriteringar i politiken. Det är liksom lite det det går ut på. Det är också möjligt och fullt rimligt att tänka sig att man ska göra saker med andra myndighetsstrukturer - fine! Men det ska gärna vara saker som man har tänkt igenom och som man argumenterar för på ett begripligt sätt. Men icke! Titta bara i betänkandet som styr det som händer här i dag. Det är inte direkt eftertanke som präglar den servettskiss som budgetreservationen består av.

Vi kan gå igenom argumenten. De är ganska få och ganska korta. Man kan egentligen hitta dem i en och halv mening i betänkandet.

Moderaterna, som har levererat politiken som har gått igenom, "anser att segregation bör motverkas genom reformer som leder till att fler människor arbetar". Jaha, tänker man, det var roligt att höra. Vad är det för reformer? Det står det inte något om i betänkandet.

Om man läser resten av budgetreservationen kan man dock komma på att det handlar om att sänka skatten. Detta eviga panacea ska lösa alla problem, oavsett vilka de är, trots att vi inte ser någonstans - varken i Sverige eller internationellt - att lägre skatter löser alla problem. Man kompletterar dessutom skattepolitiken med omfattande neddragningar på arbetsmarknadsområdet och andra åtgärder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering

Ett annat argument man kan hitta är satsen "och genom förbättrad integration". Det är intressant att segregationen, alltså dålig integration, ska hanteras genom bra integration. Wow! - som ungdomarna skulle säga.

Vad går det här ut på då? När det gäller integration - om vi förstår det rätt - kan människor som flyttar till vårt land över tid närma sig levnadsstandard, arbetsmarknadssituation och inkomster för de som redan bor här.

All moderat politik man kan hitta, både den som finns i budgeten och den som ligger i pipelinen, går ut på motsatsen. Det är skattepolitik för vidgade inkomstklyftor. Det är en välfärdspolitik som går rakt in och minskar inkomsterna för dem som redan har det dåligt ställt och behöver extra stöd. I det här fallet handlar det också om kraftiga nedskärningar på Arbetsförmedlingen, vilket drabbar just dem som står långt bort från arbetsmarknaden.

Till sist finns det ett argument till, nämligen "att fler lär sig svenska och att fler går ut skolan med fullständiga betyg". Det är jättebra. Jag tänker inte dra upp de debatter som har varit här tidigare i dag på utbildningsutskottets område, men låt oss konstatera att den marknadsfundamentalism som har lett till mycket stora problem i svensk skola, särskilt när det gäller likvärdigheten, inte är något som den kanten vill dra tillbaka - tvärtom. Det är något man hurrar för, omhuldar och vill ha mer av. Dessutom är inte sfi, svenska för invandrare, något som man vill ge tidigt eller värderar kvaliteten av.

Inte ens allt detta, alla de här argumenten - som kan hittas på en och halv rad - håller för en närmare granskning. De faller platt. Det här är inte bara oseriöst. Det är ganska illasinnat.

I stället för konkreta åtgärder vill man satsa på ett slags politiskt-religiösa förhoppningar om att både explicita och beprövade försämringar, på de områden som man själva nämner, ska leda till förbättringar. Det ska ske genom någon sorts mystiska dynamiska effekter som i princip endast har kunnat observeras på väckelsemöten hos Timbro och likasinnade församlingar. Det är inte okej.

Det här är inte värdigt svensk politik i allmänhet och inte jämställdhets- och integrationspolitiken i synnerhet.

Vänsterpartiet deltar naturligtvis inte i beslutet. Vi hänvisar till vårt särskilda yttrande som vi har tillsammans med Socialdemokraterna och Miljöpartiet.

(Applåder)


Anf. 152 Maria Nilsson (L)

Fru talman! Jämställdhetsmyndigheten har varit i fokus de senaste dagarna. Den har även varit i fokus i den här debatten. Då måste vi ställa oss frågan: Behöver Sverige verkligen en jämställdhetsmyndighet 2018?

I ganska raljerande ordalag har det i den offentliga debatten pratats om bidrag till menscertifiering av arbetsplatser, pengar till ett mer jämställt samtal om kärnvapen och så vidare. Är det verkligen där tonvikten i samtalet om jämställdhet ska ligga? Det är i själva verket ett fördummande av debatten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering

Fru talman! Vad Sverige behöver är ett fungerande arbete mot mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck och våld i samkönade relationer. Kunskapsspridning om mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck och våld i samkönade relationer låg inom ramen för Jämställdhetsmyndigheten.

Uppdrag att bedriva arbete mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål låg också inom ramen för Jämställdhetsmyndigheten.

Även nationell kunskapsutveckling och strategiska övergripande frågor kring hedersrelaterat våld och förtryck låg inom ramen för Jämställdhetsmyndigheten.

Det är inget arbete som kan viftas bort med begrepp som genusflum. Det handlar om kvinnors reella och faktiska utsatthet. Den utsattheten skär genom alla samhällsklasser och alla områden.

Fru talman! Liberalerna har varit pådrivande i arbetet för att Jämställdhetsmyndigheten skulle bildas. Vi vidhåller att den fyller en viktig funktion som statlig expertmyndighet och därmed behöver finnas kvar. I Liberalernas budgetalternativ fanns den också kvar.

Liberalerna lade fram en egen budgetmotion. Liberalerna röstade också på sin egen budgetmotion. Liberalerna driver liberal politik, ingenting annat.

Om myndigheten skulle avvecklas är det angeläget att de uppdrag som har överförts till myndigheten återförs till de myndigheter som tidigare hade ansvaret. Man måste också säkerställa att ingen kompetens eller erfarenhet går förlorad.

Till skillnad från andra välkomnar jag Jessica Polfjärds och Sofia Damms anföranden här i dag och de besked som har lämnats. Jag tackar för det.

Fru talman! Det finns också andra områden inom jämställdhetspolitiken. Att bekämpa hedersrelaterat våld och förtryck har med rätta kallats vår tids största jämställdhetsutmaning. Att inte kunna välja vilka kläder man har på sin kropp, vad man gör på sin egen fritid eller sin partner är den yttersta ofriheten.

Vi i Liberalerna föreslog därför i vår budgetmotion att arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck skulle prioriteras genom en särskild satsning på en halv miljard under fyra år.

Fru talman! Mycket har rört sig kring jämställdheten i den här debatten. Jag vill ta tillfället i akt och lyfta fram ett annat viktigt område som vi beskriver i vår budgetmotion.

Vi har alla sett reportagen på tv om medarbetare på till exempel apotek som återkommande blir utsatta för påhopp, diskriminering och ren rasism. Detta är delvis en arbetsmiljöfråga som framför allt arbetsgivaren har ett ansvar för att hantera, men som vi alla medmänniskor har ett ansvar för att motverka.

Alla oavsett bakgrund ska ha samma möjlighet att nå sin fulla potential utan att hållas tillbaka av fördomar eller diskriminering.

Därför behövs det ett mer effektivt arbete mot diskriminering. Därför är verksamheten hos Diskrimineringsombudsmannen central för ett samhälle fritt från diskriminering. I vår budgetmotion betonar vi vikten av att säkerställa att DO:s verksamhet bedrivs rättssäkert och effektivt och att fler individer som utsätts för diskriminering får möjlighet till upprättelse.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering

Fru talman! Den nuvarande diskrimineringslagen har snart funnits i tio år. Det finns skäl att göra en utvärdering för att undersöka om lagen är ändamålsenligt utformad eller om det finns skäl att göra förändringar för att stärka den enskildes möjligheter att hävda sin rätt.

(Applåder)


Anf. 153 Annika Hirvonen Falk (MP)

Fru talman! Inledningsvis vill jag säga att jag inte för en sekund betvivlar vare sig Maria Nilssons eller Liberalernas engagemang i de här frågorna. Vi vet ju att det var er jämställdhetsminister som tillsatte den utredning som sedan förverkligades i och med Jämställdhetsmyndigheten.

Det som jag ställer mig frågande inför är hur Liberalerna kom fram till den praxis som man nu har bildat. Under den tid som vi har en övergångsregering lägger varje parti fram sin egen budget. Sedan låter man den största konstellationen - i det här fallet det konservativa blocket - få sin vilja igenom, trots att det inte finns en regering på plats, i stället för att samlas kring principer för en övergångsbudget utan nya reformer - detta i ett läge där det får dramatiska konsekvenser på viktiga områden.

En stor del av den statliga jämställdhetspolitiken slaktas nu utan konsekvensanalys och plan. Samma sak gäller miljöpolitiken. Det görs också fullständigt ansvarslösa nedskärningar på Migrationsverket som bara kommer att öka statens kostnader och människors lidande och så vidare.

Min andra fråga är: Vad hörde Maria Nilsson i Jessica Polfjärds och Sofia Damms - nu är de inte kvar i kammaren - anförande som jag missade? Någonting var det som Maria Nilsson välkomnade, men jag missade vad de sa som var så bra för jämställdhetspolitiken.


Anf. 154 Maria Nilsson (L)

Fru talman! Tack så mycket för frågan, Annika Hirvonen Falk!

Det här är mitt första replikskifte, så jag ska göra mitt bästa för att hantera det hedervärt.

Jag är statsvetare. Jag är inte jurist. Jag må vara statsvetare, men jag vet fortfarande inte riktigt hur jag ska svara på frågan om övergångsbudgeten.

En övergångsbudget är inte en neutral budget. Det är en fortsättningsbudget som den föregående regeringen har lagt fram. Den är ju socialdemokratisk och miljöpartistisk med stöd av Vänsterpartiet.

Ni talar om att det skulle vara praxis att bryta mot detta. Såvitt jag vet står vi inför ett parlamentariskt läge som vi aldrig har haft tidigare. Att då bryta mot praxis är svårt eftersom vi inte har någon befintlig praxis.

Jag kan inte ge Annika Hirvonen Falk ett bättre svar än detta. Jag vill understryka att liberaler driver liberal politik. Det var därför vi la vår egen budgetmotion. Det var därför som vi röstade på vår egen budgetmotion.


Anf. 155 Annika Hirvonen Falk (MP)

Fru talman! Maria Nilsson har ju helt rätt i att det inte finns någon praxis. Det finns en del formuleringar som ändå talar för tanken att det ska vara en övergångsbudget som inte innehåller några nya politiska initiativ.

Naturligtvis finns det ingenting här i världen som är neutralt. Men resultatet av den praxis som nu är bildad är att övergångsbudgetar inte kommer att gå igenom. Då röstar kammaren fram en budget som ska hanteras av en övergångsregering som inte får avgå utan som tvingas genomföra en politik som är hafsigt framtagen. Oavsett vilket parti det är som tar fram den är en motion till riksdagen inte är gjord för att bli statens ekonomiska politik. Finansdepartementet jobbar ju i tio månader varje år med att ta fram statens ekonomiska politik.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering

Min andra fråga gällde det som Jessica Polfjärd och Sofia Damm sa. Vad var det som var så himla bra?


Anf. 156 Maria Nilsson (L)

Fru talman! Eftersom det här är ett nytt läge finns det de facto ingen praxis att bryta emot. Jag tror att jag ska stanna där.

Jag vill ogärna prata om företrädare som inte sitter i salen. Jag uppfattade dock att Jessica Polfjärd och Sofia Damm var tydliga med att de ville att dessa uppdrag ska återgå till tidigare uppdragsgivare - Länsstyrelsen i Stockholm och så vidare - och att de ville lämna det till en regering att besluta hur det ska till. Men jag lämnar det till Jessica Polfjärd och Sofia Damm att ytterligare förklara detta. Jag kan bara stå för vad jag hörde.


Anf. 157 Serkan Köse (S)

Fru talman! I mitt anförande tänkte jag fokusera på de delar som handlar om segregation. Våra politiska motståndare verkar inte ta utvecklingen på allvar. De borde anta utmaningen och göra något åt situationen.

Vi behöver en seriös analys av varför insatserna hittills har misslyckats med att bryta segregationen. Det behövs här en seriös diskussion. Det finns några problem som återkommer hela tiden.

För det första handlar det om kortsiktighet. Huvuddelen av insatserna har skett i projektform och under en begränsad tid. Projekt kan vara bra när nya metoder ska testas eller utvecklas, men det är en misslyckad form för att lösa strukturella problem.

För det andra handlar det om sena insatser. Många av samhällets insatser sätts in när det redan har gått snett. Ofta blir det dyrt och det är svårt att vända en utveckling som har pågått länge.

För det tredje handlar det om bristande samverkan. Staten, kommunerna och det civila samhället gör av och till insatser för att bryta segregationen. Tyvärr sker det sällan tillräckligt koordinerat och kraftfullt.

Fru talman! Därför anser vi socialdemokrater att det behövs långsiktighet, tidiga insatser och ökad samverkan. Arbetet mot segregation har inte en början och ett slut efter några år. Det är ett långsiktigt arbete som krävs.

Vi behöver mer av förebyggande insatser så tidigt som möjligt, redan från förskolan och framåt. Jag studerade väldigt noga Sverigedemokraternas kommittémotion för att förstå hur SD tänker bekämpa segregationen. Därför blir SD:s förslag om obligatorisk förskola enbart för tre- till femåringar väldigt svårbegripligt för mig. Det är ett förslag som de själva inte riktigt tror på. Man skriver:

Förhoppningsvis ska detta kunna leda till att barn får med sig språket och en ökad känsla för det svenska samhället. Man ska inte uppleva samhället som något främmande, utan man ska få en relation till det när man har växt upp.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering

Det vore intressant att veta hur SD tänker. Förhoppningsvis ska det bidra till att 3-5-åringar får en ökad känsla för att förstå majoritetssamhället och bidra till att få bort segregationen. Någon från SD får gärna förtydliga detta och göra mig klokare.

Jag tänker på alla barn som är ett till tre år och alla sexåringar. Hur har Sverigedemokraterna kommit fram till att det enbart är tre- till femåringar som ska gå i förskola och sedan få med sig detta i resten av livet?

Man behöver också fråga SD om segregation finns. Hur tänker de hantera den?

Staten, kommunen, civilsamhället och näringslivet måste gå åt samma håll. Det är orimligt att samhällsservicen minskar i socialt utsatta områden samtidigt som kommunen och andra aktörer har identifierat större behov av samhällets närvaro.

Fru talman! Mot bakgrund av detta presenterade den socialdemokratiskt ledda regeringen 2016 ett reformprogram för åren 2017-2025. Det syftade till att minska segregation och lyfta de socialt utsatta områdena. Det var det första i sitt slag och visar att vi tar problemet på största allvar.

Vad innehåller då programmet? Jo, det fokuserar på fem områden:

bekämpa brottsligheten

knäcka långtidsarbetslösheten

lyfta skolor och elevernas resultat

stärka samhällsservicen och minska bostadssegregation och trångboddhet

stödja civilsamhället och arbetet för demokratiska värderingar.

Till detta arbete har regeringen avsatt 2,2 miljarder årligen från 2020 till 2027 för att få ned segregationen i Sverige.

Min hemkommun Botkyrka är 1 av 32 kommuner som får pengar av regeringen för att minska segregationen under en tioårsperiod. Jag vet att kommunerna är centrala aktörer i arbetet mot segregation. Många kommuner bedriver liksom min hemkommun redan ett aktivt och strategiskt arbete mot segregation och för ökad jämlikhet. Det handlar framför allt om olika sociala och arbetsmarknadsmässiga insatser som hjälper till att lyfta människor genom jobb och utbildning. Med ytterligare statliga resurser kan kommunerna utveckla sitt arbete.

Fru talman! Det finns - för att använda statsminister Stefan Löfvens ord - ingen quick fix för att minska segregationen, utan detta är ett arbete som måste göras grundligt för att komma åt allt som bidrar till ökade klyftor i vårt samhälle.

Moderaterna och Kristdemokraterna vill med hjälp av Sverigedemokraterna dock avveckla detta arbete och minska insatserna mot segregationen i vårt land. För mig är det helt ofattbart att dessa partier talar om trygghet när de i sin budget tar bort den största riktade satsningen för att komma åt och förebygga framtida otrygghet och bekämpa segregation.

Segregation är inte bara en budgetpost. Det handlar om människor och deras möjligheter att delta i samhällslivet och att bygga sina liv. Det handlar om barn med hela framtiden framför sig, men kriminella krafter väntar likt rovdjur på rätt tillfälle att dra barnen med sig. Detta måste vi ta på största allvar, bekämpa och hantera.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering

Fru talman! Jag anser att det är oansvarigt att avveckla stödet till socioekonomiskt utsatta områden som är utformat för att stärka kommunernas långsiktiga arbete, såsom tidiga insatser för barn och unga, satsningar på utbildning, ökad trygghet och ökad sysselsättning samt insatser för att stärka demokratin och det civila samhället.

Fru talman! Avslutningsvis: Vi behöver inge hopp och framtidstro - det sas tidigare här i talarstolen, och jag vill understryka det - till alla de ungdomar som växer upp i fattigdom, till dem som står utanför arbetsmarknaden och till dem som utestängs från bostäder och utbildning på grund av trångsynthet. På allvar måste vi bekämpa diskrimineringen och rasismen i samhället och på arbetsmarknaden. Jag anser därför inte att lösningen är sänkta skatter.

(Applåder)


Anf. 158 Annika Qarlsson (C)

Fru talman! Jämställdhetsmyndigheten har blivit ett slagträ i debatten, som om en myndighet är det enda rätta svaret på frågan om man vill ha ett jämställt samhälle eller ej.

Centerpartiet står inte bakom Moderaternas och Kristdemokraternas budgetreservation. Vi står heller inte bakom regeringens inrättande av Jämställdhetsmyndigheten.

När regeringen 2016 beslutade att en ny jämställdhetsmyndighet skulle inrättas lämnade Statskontoret inför beslutet in förslag på hur en strategisk, tydlig och hållbar styrning, organisering och ansvarsfördelning kunde uppnås avseende de nationella uppdrag som Socialstyrelsen, Nationellt centrum för kvinnofrid, Länsstyrelsen i Stockholms län och Länsstyrelsen i Östergötlands län hade på delmålsområdet mäns våld mot kvinnor.

Statskontoret bedömde att det fanns flera risker med att förändra organisationen och ansvarsfördelningen för de berörda myndigheternas uppdrag, såsom minskad produktivitet och effektivitet. Man såg en överhängande risk att uppbyggd kompetens skulle gå förlorad och att samverkansformerna skulle behöva byggas upp på nytt igen. I översynen fanns inget om att vinsterna med en förändring av ansvaret för frågorna skulle överväga riskerna. Regeringen följde över huvud taget inte Statskontorets analys och förslag.

Det tar tid att bygga upp expertkunskap och att etablera samverkan och nätverk mellan myndigheter. Därför finns det starka skäl för en regering att ta vara på den kompetens, de samverkansformer och strukturer för kunskapsspridning som har byggts upp under de senaste 10 eller upp till 25 åren i befintliga organisationer. Centerpartiet instämde därför i Statskontorets slutsats.

Vid införandet lyssnade regeringen inte på sin egen myndighet gällande vilka risker man tog. Genom att inte förankra och utforma förslaget brett frångick man dessutom ett arbetssätt som gagnat jämställdhetsfrågorna i decennier.

Jag försökte via samtal i utskott och andra möten, med interpellationer i kammaren och artiklar få ministern att inte riva den verksamhet som fungerade utan i stället bygga vidare på det som redan fanns och komplettera med strategiskt ansvar för övriga jämställdhetsmål i andra redan befintliga myndigheter. Historiskt sett har kvinnorörelsen varit duktig på att förankra brett så att arbetet inte blir politiserat och försvinner vid ändrade majoriteter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering

Den dåvarande ansvariga ministern lyssnade tyvärr inte, justerade inte förslaget och förankrade inte det hela brett.

Fru talman! Hur blev det då? Generaldirektören för myndigheten gästade oss i utskottet för ett tag sedan. Det som presenterades var arbete som utförts eller utförs på andra enheter, med skillnaden att Jämställdhetsmyndigheten tar åt sig äran för det arbete som andra enheter gör. Det gäller till exempel Länsstyrelsen i Stockholms läns arbete mot prostitution och trafficking, som har flyttats, genussekretariatets arbete med jämställdhet inom myndigheterna, som har flyttats, och Nationellt centrum för kvinnofrids arbete, som dock tack vare hård strid inte flyttats men decimerats.

De övriga jämställdhetspolitiska målen berördes inte vid generaldirektörens presentation hos oss i utskottet. Där händer fortfarande ingenting. Var finns då mervärdet? Generaldirektören beskrev myndighetens arbete med att "verksamheten kan liknas med att planet byggs medan vi flyger". Ansvaret för detta kan inte läggas på myndigheten; det läggs såklart på ansvarig regering som har infört detta under sådana förutsättningar.

Det handlar alltså verksamheter som enligt Statskontoret levererade produktivitet och effektivitet som har raserats, och inget nytt har tillkommit. Dessutom har myndigheten dragits med en mängd andra problem såsom att över 70 procent av de anställda på den nya myndigheten riskerar att bli sjuka av jobbet, enligt en intern kartläggning. Det brister i ledningen, konstaterar fackförbundet ST.

Vi i Centerpartiet är inte nöjda med att myndigheten inrättades, ej heller med myndighetens "flygtur" så här långt.

Fru talman! Vad vill Centerpartiet i stället se? Tidigare fanns det inget sammanhållande ansvar för måluppfyllelse och uppföljning av de jämställdhetspolitiska målen. Det ansvaret behövde tydliggöras. Så långt instämde och instämmer Centerpartiet i analysen. Vi anser däremot att arbetet med jämställdhet ska vara integrerat i alla myndigheter med ett tydligt uttalat ansvar och tydliga delmål som kopplas till de jämställdhetspolitiska målen, formulerade av ansvarigt departement.

Centerpartiet vill inte införa ytterligare en myndighet utan i stället integrera arbetet och ansvaret i redan befintliga myndigheter, alltså inte i den nya Jämställdhetsmyndigheten. Det ska synliggöras och hållas ansvar i alla delar av statens verksamheter. Stor del borde läggas på till exempel Arbetsmiljöverket.

Fru talman! Medlingsinstitutet skulle kunna vara lämpligt som ansvarigt för det mål som rör ekonomisk jämställdhet. På liknande sätt bör ansvaret för de olika delmålen sättas in där arbete för delmålen pågår. Det blir då en annan tyngd hos det arbete som måste göras.

Det arbete som regeringen försökte flytta över eller vingklippa genom inrättandet av den nya myndigheten vill vi återföra. Det handlar bland annat om Nationellt centrum för kvinnofrids viktiga uppdrag som kompetens- och resurscentrum för målet om våld. Detta arbete och ansvar anser vi ska utökas. Vi vill också gärna se om det är möjligt att återföra och permanenta Länsstyrelsen i Stockholms läns tidigare uppdrag mot prostitution och trafficking och att permanenta och utveckla Länsstyrelsen i Östergötlands läns nationella uppdrag att förebygga hedersrelaterat våld och förtryck. Med en sådan struktur tror vi på bättre och snabbare resultat för jämställdheten, trots att ingen av de ingående myndigheterna har jämställdhet i namnet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering

Fru talman! Ojämställdheten finns med genom hela livet, i hela samhället. Elever begränsas av traditionella könsnormer vid studie- och yrkesval. Makt och inflytande är ojämnt fördelade mellan könen, och vi har könsrelaterade skillnader i lön och karriär. Obetalt arbete, lägre livsinkomst och därmed pensioner, social utsatthet, sjukskrivningar och självmord - konsekvenserna skiljer, men gemensamt är att ojämställdhet kostar.

För att de jämställdhetspolitiska målen ska nås behöver vi arbeta strukturerat med att integrera jämställdhet i alla myndigheters uppdrag. Jämställdhet måste bli en del av deras ordinarie arbete.

Eftersom Centerpartiets budgetalternativ föll i rambeslutet och budgetbesluten bygger på ett sammanhållet alternativ avstår Centerpartiet i de beslut som gäller anslagsanvisningen, inte bara i denna del utan i alla utgiftsområden.

(Applåder)

I detta anförande instämde Martin Ådahl (C).


Anf. 159 Barbro Westerholm (L)

Fru talman! Jag trodde inte att jag skulle uppleva det bakslag som det innebär att man lägger ned Jämställdhetsmyndigheten av det skälet att aktivt jämställdhetsarbete kan utföras på många olika ställen inom myndigheter, universitet och så vidare. Då har man inte lärt något av historien. Det behövs en blåslampa på detta område - någon som ser till att arbetet bedrivs aktivt på de olika ställena, för det är för diskrimineringsgrunden jämställdhet som för de övriga: Många är inte medvetna om hur man behandlar jämställdhetsfrågorna, som det gäller i det här fallet, alltså relationerna mellan kvinnor och män.

Vi har sett behovet under en tidigare vända. Jämställdhetsarbetet och kvinnors makt och inflytande växte fram för hundra år sedan, när vi fick rösträtt, fram till andra världskriget. Sedan stannade det av under kriget, och under 50-talet fick vi hemmafruidealet. Då växte det fram en vrede över att arbetet avstannade. Det var Grupp 8, och det var läkare och tandläkare som slöt sig samman i många olika grupper som sa att nu måste något göras.

Det växte fram en idé, att vi måste ha lagstiftning. Jämställdhetslagen, som liberalerna Gabriel Romanus och Karin Ahrland var de främsta pådrivarna för, kom 1980. Man såg dock att för att lagen verkligen skulle få effekt måste man ha en central institution - Jämställdhetsombudsmannen. Den första var Inga-Britt Törnell, som jobbade aktivt här under sju år. Bland annat den tidigare så förkastliga genusforskningen fick en blomstringsperiod. Det var viktigt att se varför det var så ojämställt mellan kvinnor och män. Det var osynliga strukturer inom hälso- och sjukvården och alla sektorer som låg bakom.

Sedan fick vi en ändring i lagstiftningen 2009. Vi fick diskrimineringslagen, som skulle täcka alla diskrimineringsgrunder. Men Diskrimineringsombudsmannen fick inte de muskler som behövdes för att tydliggöra vikten av att driva arbetet framåt, inte bara inom jämställdhetsområdet utan också för de övriga diskrimineringsgrunderna. Det är detta som ligger bakom behovet av att skapa en jämställdhetsmyndighet. Låt vara att jag var kritisk mot att en del uppgifter från Nationellt centrum för kvinnofrid lyftes in där, men jag var inte kritisk till idén.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering

Myndigheten har nu verkat i knappt ett år. Ja, den har mött motigheter och svårigheter, men jag hyser ingen tvekan om att dessa kan lösas. Att avveckla Jämställdhetsmyndigheten, som vi behöver som blåslampa för att jämställdhetsarbetet ska fortskrida på alla områden och inom samhällets alla sektorer, tycker jag är fel.

Senast i morse kom Riksrevisionens rapport, där det ytterligare understryks att integreringsarbetet måste stärkas. Vi har en myndighet som kan göra detta.

(Applåder)


Anf. 160 Maria Arnholm (L)

Fru talman! För nästan ett år sedan på dagen samlades vi i denna kammare för en metoo-debatt. Vi diskuterade utifrån det faktum att ojämställdheten i vårt land hade blivit brutalt synlig och vad vi tillsammans kunde göra för att ändra på det. Det var en väldigt engagerad och ovanligt samstämmig debatt om att vi inte skulle släppa jämställdhetsfrågorna utan fortsätta att arbeta för ökad jämställdhet tillsammans. Detta gjorde vi också under året som följde.

I stor enighet antog vi en ny sexualbrottslag som bygger på samtycke, och den 1 januari startade en ny expertmyndighet för jämställdhet. Där jobbar i dag ett femtiotal personer. Det är poliser, socionomer, journalister och åklagare - en lång rad kompetenser som är i färd med att bygga upp ett arbete för ökad jämställdhet. Det är en viktig sak.

Sedan den svenska jämställdhetspolitiken, som Barbro Westerholm beskrev, gick in i sin andra fas och på 70-talet började arbeta aktivt har det funnits en ständig akilleshäl, och det har varit bristen på uthållighet. Tillfälliga projekt och satsningar har avlöst varandra. En permanent expertmyndighet kan lösa detta.

Jag talar av egen erfarenhet, för jag har som statsråd i en alliansregering varit ansvarig för att samordna, hålla koll på och inspirera departement och myndigheter och trycka igenom en fråga som ingen har överst på dagordningen. Det spelar ingen roll vilken myndighet eller departement det är: Det är alltid något annat som är viktigare. För mig är detta, precis som Barbro sa, att förneka vad vi har lärt oss.

Jämställdhet handlar väldigt mycket om engagemang men också om kunskap, forskning, metoder, uppföljning och mål. På vilket annat område ställer vi oss alla bakom ett antal mycket viktiga mål som ingen följer upp och kollar? För Liberalerna är det ett stort bakslag när vi ser att denna expertmyndighet hotas att kvävas i sin linda.

Jag tycker också att det är värt att påpeka att vi har fått en kvittens av dem som vi representerar om att jämställdhetsfrågor är väldigt viktiga. I den senaste vallokalsundersökningen som gjordes i samband med valet i september har jämställdheten som en av de viktigaste frågorna klättrat med 10 procentenheter och är på tredje plats.

Jag och Liberalerna tycker att när riksdagen nu fattar ett beslut som innebär att myndigheten läggs ned blir det en mycket tydlig signal i vårt land, utanför vårt land och till våra väljare om att vi sänker våra ambitioner på jämställdhetsområdet. Jag vill gärna betona att det som vi hittills har gjort har varit bra, men det har inte räckt. Det har inte samordnats, och det har inte funnits någon struktur.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering

Det finns fantastiska verksamheter, och många har nämnt dem. Det var nämligen en viktig sak för oss i Liberalerna när myndigheten bildades att det nationella kompetensteamet för arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck vid Länsstyrelsen i Östergötland skulle finnas kvar. Vi ser stora möjligheter i att permanenta den. Vi har avsatt resurser till detta arbete. Det finns många andra verksamheter som inte står i motsatsställning till en jämställdhetsmyndighet. Det handlar inte om att vi behöver göra lika mycket eller mindre. Vi behöver göra mer, och vi behöver göra det bättre och mer strukturerat.

Liberalerna kommer att arbeta vidare för att det djupt olyckliga riksdagsbeslutet om att lägga ned Jämställdhetsmyndigheten ska ändras.

(Applåder)

I detta anförande instämde Annika Hirvonen Falk (MP).


Anf. 161 Ellen Juntti (M)

Fru talman! Jag är så trött. Vad är jag trött på? Jag är inte trött för att jag har sovit dåligt, utan jag är faktiskt trött på att lyssna på Vänsterpartiet, på Miljöpartiet och på Socialdemokraterna. De framställer hela tiden sig själva som de goda och som de som står för jämställdhet. Och de som är jätteelaka det är tydligen vi moderater. Som har framkommit i denna debatt är det ungefär som att vi vill lägga ned all jämställdhetspolitik över huvud taget. Det är naturligtvis helt fel.

Jag kan som exempel ta brott mot kvinnor. Vi satsar alltså 2 miljarder kronor mer nästa år på rättsväsendet, och det mesta går till polisen. Varför? Jo, det gör det därför att våldtäktsutredningar läggs på hög. Det är inte jämställt att våldtäktsoffer får vänta på att våldtäkterna ska utredas. Det går så lång tid att bevisning försvinner, och man får skriva av utredningar.

Innan jag kom in i riksdagen jobbade jag 30 år som polis i Göteborg. Jag har utrett grova kvinnofridskränkningar, och jag har utrett brott mot barn. Där var det väldigt många invandrarkvinnor som blev misshandlade och utsatta för grov kvinnofridskränkning i sina hem. Det sorgliga var att vissa hade varit i Sverige i 10-20 år, men de kunde inte svenska. Det är en riktig kvinnofälla att inte kunna svenska. Vi har förslag om att man ska lära sig svenska snabbare.

Utöver detta vill vi när det gäller rättsväsendet öka straffen för våldtäkter när det gäller normalgraden och för grova kvinnofridskränkningar. Vi vill att man ska använda kontaktförbud med fotboja oftare. Det ville till exempel inte Vänsterpartiet när vi tog beslut förra mandatperioden. De tyckte mer synd om gärningsmannen, och detta skulle inskränka på hans frihet. Vi vill kriminalisera moralpoliser, vi vill ha specialutbildade poliser när det gäller hedersbrott och när det gäller våld mot kvinnor. Vi vill ta bort mängdrabatten. Om någon begår tre våldtäkter blir det fullt straff för den första. Sedan får man rabatt redan vid den andra, och vid den tredje är det nästan gratis. Det tycker vi är helt galet. Vi vill att man ska ha fullt straff för de tre grövsta brotten.

Sedan har sexualbrotten ökat väldigt mycket. Det har också framkommit i olika utredningar att det är väldigt många utländska män som gör sig skyldiga till sexualbrott. Vi vill att fler av dem ska utvisas.

Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering

Jag observerar också att man lite hånfullt talar om RUT-avdraget, ungefär som att det är bara de rika som använder sig av det. Men vilka är det som får dessa RUT-jobb? Jo, det är ofta invandrarkvinnor som inte har utbildning och som inte kan språket. Det är deras chans att komma ut i arbetslivet, tjäna egna pengar och lära sig svenska. Då har de mycket större chans att lämna ett våldsamt hem där de blir slagna. Det är jämställdhetspolitik på riktigt. Så tala inte föraktfullt om RUT-avdrag! Det är verkligen de som behöver jobben som får dessa jobb, och det är jämställdhet på riktigt.

(Applåder)

I detta anförande instämde Anders Hansson (M).

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 20 december.)

Kommunikationer

Beslut, Genomförd

Beslut: 2018-12-20
Förslagspunkter: 1, Voteringar: 1

Protokoll med beslut

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Anslag inom utgiftsområde 13

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    a) Anslagen för 2019Riksdagen anvisar, med de anslagsvillkor som utskottet anger, anslagen för 2019 inom utgiftsområde 13 enligt utskottets förslag i bilaga 4.Därmed bifaller riksdagen delvis proposition 2018/19:1 utgiftsområde 13 punkt 1 och motionerna

    2018/19:108 av Magnus Persson m.fl. (SD) yrkande 8,

    2018/19:1832 av Jan Ericson (M),

    2018/19:2915 av Sofia Damm m.fl. (KD) yrkandena 1, 19 och 24-26 samt

    2018/19:2932 av Jessica Polfjärd m.fl. (M) yrkandena 1, 3, 4 och 6-9 samt

    avslår motionerna

    2018/19:735 av Richard Jomshof m.fl. (SD) yrkandena 16, 17 och 20,

    2018/19:2372 av Henrik Vinge m.fl. (SD) yrkande 1,

    2018/19:2625 av Martin Ådahl m.fl. (C),

    2018/19:2915 av Sofia Damm m.fl. (KD) yrkandena 6, 17, 18, 20 och 28,

    2018/19:2923 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkandena 8 och 11 samt

    2018/19:2961 av Gulan Avci m.fl. (L) yrkande 1.b) Bemyndiganden om ekonomiska åtagandenRiksdagen bemyndigar regeringen att under 2019 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom de tidsperioder som anges i utskottets förslag i bilaga 5.Därmed bifaller riksdagen motionerna

    2018/19:2372 av Henrik Vinge m.fl. (SD) yrkande 2,

    2018/19:2915 av Sofia Damm m.fl. (KD) yrkande 2,

    2018/19:2932 av Jessica Polfjärd m.fl. (M) yrkande 2 och

    2018/19:2961 av Gulan Avci m.fl. (L) yrkande 2,

    bifaller delvis proposition 2018/19:1 utgiftsområde 13 punkt 2 och avslår motionerna

    2018/19:2372 av Henrik Vinge m.fl. (SD) yrkande 3 och

    2018/19:2915 av Sofia Damm m.fl. (KD) yrkande 29.
    • Reservation 1 (SD)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (SD)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S00937
    M65005
    SD05606
    C30244
    V20233
    KD22000
    L10181
    MP00160
    Totalt935617426
    Ledamöternas röster