Sök

Justitieombudsmannen, JO, har lämnat sin ämbetsberättelse till riksdagen, där man redogör för verksamheten under 2019/20. JO är en del av riksdagens kontrollmakt och granskar om myndigheter och tjänstemän följer lagar och andra författningar.

Konstitutionsutskottet gör några uttalanden med anledning av vad JO framfört. Enligt utskottet är det en mycket allvarlig brist om svenska myndigheter är osakliga och partiska när de utför offentliga förvaltningsuppgifter. Det är viktigt att myndigheter och kommuner följer offentlighetsprincipen, efterforskningsförbudet och respekterar den grundlagsskyddade meddelarfriheten. Utskottet framhåller vikten av en så kallad god förvaltningsrättslig standard, till exempel när det gäller dokumentation och att avgöra ärenden i rimlig tid. Myndigheter, kommuner och regioner ska följa de beslut som har fattats av en högre instans. De ska även ta sitt arbetsgivaransvar och bland annat ge kompetensutveckling till sina anställda.

Riksdagen lade med detta ämbetsberättelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

JO:s ämbetsberättelse omfattar verksamhetsåret 1 juli 2019-30 juni 2020. Under perioden registrerades 9 797 nya ärenden. Det är ökning med 645 ärenden jämfört med föregående verksamhetsår. Från mars 2020 märktes en påtaglig ökning av ärenden som framför allt rör kriminal-, hälso- och sjukvård. JO gjorde 6 framställningar till regeringen om lagändringar och lämnade 16 beslut för kännedom till Regeringskansliet, andra myndigheter eller riksdagen under verksamhetsåret.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

5, 38 minuter

Justering

2021-01-28

Datum

2021-01-29

Bordläggning

2021-02-02

Debatt

2021-02-03

Beslut

2021-02-03

Riksdagen sa nej till drygt 100 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020. Förslagen rör digitaliserings- och postfrågor och handlar exempelvis om samhällets digitalisering, tillgång till elektroniska kommunikationer, utbyggnaden av 5G-nätet och postservice i hela landet.

Anledningen till att riksdagen sa nej är främst det arbete som redan pågår på området och de åtgärder som redan är vidtagna.

Behandlade dokument

51

Förslagspunkter

13

Reservationer

29 

Anföranden och repliker

20, 99 minuter

Justering

2021-01-19

Datum

2021-01-28

Bordläggning

2021-02-02

Debatt

2021-02-03

Beslut

2021-02-03

Konstitutionsutskottet (KU) har granskat EU-kommissionens meddelande om den första årliga rapporten om rättsstatsprincipen. Rättsstatsprincipen innebär att all offentlig makt utövas inom de ramar som anges i lagstiftningen, i enlighet med värden som demokrati och grundläggande rättigheter, och under överinseende av oberoende och opartiska domstolar. Rapporten redovisar kommissionens bedömningar av rättsstatssituationen i medlemsstaterna. Kommissionens bedömningar rör bland annat rättssystemet, regelverket för korruptionsbekämpning och mediernas mångfald. Kommissionen ger exempel på positiva trender men också på allvarliga utmaningar. Rapporten tar också upp frågor som rör covid-19-pandemins effekter på rättsstatsprincipen.

Utskottet understryker vikten av respekten för grundläggande rättigheter och rättsstaten som är fundament i en demokrati och centralt för samarbetet inom EU. KU välkomnar rapporten och bedömer att en årlig granskning kan bidra till att öka respekten för rättsstaten. De begränsningar av fri- och rättigheter som pandemin har inneburit bör fortsatt följas upp och utvärderas. Utskottet välkomnar också den nya förordningen med skydd av EU:s budget vid överträdelser av rättsstatens principer.

KU föreslår att riksdagen beslutar att lägga utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

4, 22 minuter

Justering

2021-01-26

Datum

2021-01-28

Bordläggning

2021-02-02

Debatt

2021-02-03

Beslut

2021-02-03

Säkerhetskontroller ska få genomföras på ett frivårdskontor om det behövs för att där minska risken för brott som innebär allvarlig fara för någons liv, hälsa eller frihet eller för omfattande förstörelse av egendom. Riksdagen sa ja till regeringens förslag på ny lag och lagändringar.

Kriminalvårdens frivårdskontor ansvarar för övervakningen av personer som är villkorligt frigivna, har skyddstillsyn, samhällstjänst eller övervakas med hjälp av fotboja. Syftet med säkerhetskontrollen är att upptäcka vapen och andra farliga föremål. Kontrollen ska utföras av Kriminalvårdens egen personal eller av polismän och ordningsvakter. Den ska få bestå av kroppsvisitation och undersökning av väskor och andra föremål, i första hand med en metalldetektor.

Den nya lagen och lagändringarna börjar gälla den 1 mars 2021.

Riksdagen anser att säkerhetskontroller alltid ska kunna genomföras inom frivården och riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om detta. Tillkännagivandet har sin grund i förslag i motioner. Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Justering

2021-01-28

Datum

2021-01-28

Bordläggning

2021-02-02

Debatt

2021-02-03

Beslut

2021-02-03

Regeringen har föreslagit ytterligare åtgärder med anledning av coronavirusets fortsatta spridning. Riksdagen sa ja till förslaget som bland annat omfattar följande åtgärder:

• Cirka 10 miljarder kronor avsätts till vaccinering, testning och smittspårning.
• Företag som ansökt om anstånd med att betala in skatt, det vill säga att skjuta upp skatteinbetalningar, ska kunna förlänga anståndstiden med upp till ett år.
• Undantaget från den så kallade femårsregeln ska fortsätta gälla. Det betyder att företag kan läggas vilande vid fler tillfällen och att det därmed blir lättare för företagare att söka a-kassa.
• Omsättningsstödet till enskilda näringsidkare och omställningsstödet till företagare ska omfatta även perioden augusti-december 2020.
• Även handelsbolag, inklusive kommanditbolag, kan få ekonomiskt stöd.

Åtgärderna innebär att statens utgifter 2021 ökar med 30,8 miljarder kronor 2021. Statens inkomster minskar med 15,2 miljarder kronor, främst till följd av förslaget att företag kan få förlängt anstånd med betalningen av skatt.

Riksdagen uppmanar också regeringen genom ett tillkännagivande att återkomma med ett förslag om sänkt ränta vid anstånd med skatteinbetalning.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Justering

2021-01-28

Datum

2021-01-28

Bordläggning

2021-02-02

Debatt

2021-02-03

Beslut

2021-02-03

Konstitutionsutskottet, KU, har i sin årliga granskning av regeringen behandlat 28 ärenden som innehåller anmälningar från riksdagsledamöter eller initiativ som KU har tagit. Ärendena handlar om regeringens förhållande till riksdagen, handläggningen av regeringsärenden, regeringens ansvar för förvaltningen, statsråds tjänsteutövning och regeringens hantering av coronapandemin.

Granskningen debatterades i kammaren och sedan avslutade riksdagen ärendet.

KU:s granskning av regeringen är klar

Anföranden och repliker

37, 252 minuter

Justering

2021-06-03

Datum

2021-01-26

Bordläggning

2021-06-11

Debatt

2021-06-14

Tullverket ska få utökade möjligheter att besluta att post ska hållas kvar av ett postföretag om det misstänks innehålla vapen, ammunition eller explosiva varor. I dag gäller den möjligheten bara vid misstanke om narkotika. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Lagändringarna innebär bland annat också att postföretagens skyldighet att anmäla en misstanke till Tullverket ska utvidgas på samma sätt. Dessutom ska möjligheten för Tullverket att lägga en så kallad postspärr även omfatta försändelser som hanteras av kurirföretag, exempelvis UPS eller FedEx.

Lagändringarna börjar gälla 1 mars 2021.

Behandlade dokument

24

Förslagspunkter

6

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

12, 54 minuter

Justering

2021-01-21

Datum

2021-01-22

Bordläggning

2021-01-26

Debatt

2021-01-27

Beslut

2021-01-27

Konstitutionsutskottet, KU, har följt upp riksdagens användning av subsidiaritetsprincipen under 2019. Riksdagen prövar alla utkast till lagförslag som kommer från EU utifrån den så kallade subsidiaritetsprincipen. Subsidiaritetsprövningen innebär att riksdagen bedömer om målet med ett lagförslag bäst nås genom beslut på EU-nivå eller genom beslut på nationell nivå i Sverige. Enligt EU:s regler ska beslut om nya lagar tas så nära medborgarna som det effektivt är möjligt.

Under 2019 lämnades totalt 32 förslag till riksdagen för subsidiaritetsprövning. Förslagen handlade bland annat om transportfrågor och jordbruks- och fiskerifrågor. Utskottet noterade att många av förslagen handlade om ändringar av gällande lagstiftning på EU-nivå och förberedelser för om Storbritannien skulle lämna unionen utan ett avtal med EU. Ingen av prövningarna ledde till att riksdagen lämnade ett motiverat yttrande. Ett motiverat yttrande innebär att riksdagen skickar en invändning till EU-kommissionen och andra EU-institutioner om att den anser att ett förslag strider mot subsidiaritetsprincipen. Möjligheten för EU-länderna att kontrollera hur EU-kommissionen tillämpar subsidiaritetsprincipen infördes 2009. För första gången sedan dess lämnade de nationella parlamenten inte ett enda motiverat yttrande under 2019.

Sedan kontrollmekanismen infördes har totalt 894 förslag lämnats till EU-ländernas parlament. Riksdagen har haft invändningar och lämnat motiverade yttranden mot drygt 8 procent av förslagen. Tre av de 894 förslagen har lett till ett gult kort. Gult kort innebär att en viss andel av parlamenten i EU-länderna har haft invändningar mot ett EU-förslag. Då ska EU-kommissionen antingen dra tillbaka förslaget, omarbeta det eller ha kvar det och i sådana fall motivera varför.

Justering

2021-01-14

Datum

2021-01-22

Bordläggning

2021-02-02

Debatt

2021-02-03

Riksdagen sa nej till cirka 140 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020 om stöd till personer med funktionshinder. Detta med hänvisning till att utredningar och arbete redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om rättigheter och levnadsvillkor för personer med funktionsnedsättning, stöd och hjälpmedel.

Behandlade dokument

36

Förslagspunkter

23

Reservationer

33 

Anföranden och repliker

28, 94 minuter

Justering

2021-01-14

Datum

2021-01-21

Bordläggning

2021-02-02

Debatt

2021-02-03

Beslut

2021-02-03

Regeringen har föreslagit att Konkurrensverket ska få utökade befogenheter. Det innebär bland annat att Konkurrensverket som första instans ska få besluta i frågor om konkurrensskadeavgift, i stället för Patent- och marknadsdomstolen. Vidare utökas Konkurrensverkets befogenheter vid platsundersökningar. Konkurrensverket får också rätt att besluta om en utredningsskadeavgift i de fall ett företag trotsar verkets beslut under en utredning.

De nya reglerna börjar gälla den 1 mars 2021. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Vissa av ändringarna görs för att anpassa de svenska lagarna på området till EU-lagar.

Riksdagen sa även nej till fyra förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020, bland annat eftersom arbete redan pågår inom Konkurrensverket med frågor som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

7, 33 minuter

Justering

2021-01-21

Datum

2021-01-21

Bordläggning

2021-01-26

Debatt

2021-01-27

Beslut

2021-01-27

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag om tillträdesförbud till butiker. Förslaget innebär att en person vid särskilda omständigheter ska kunna förbjudas att vistas i en butik om det finns risk för att personen kommer att begå brott, eller allvarligt trakassera någon, i butiken. Den som bryter mot ett tillträdesförbud ska kunna dömas till böter eller fängelse i högst sex månader.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag på vissa straffrättsliga lagändringar, exempelvis att straffet för stöld som skett efter inbrott i en bostad ska vara ett till sex års fängelse. Vid grov stöld och grovt häleri ska brottet kunna bedömas som grovt om brottsligheten utövats systematiskt. Den nya lagen och lagändringarna börjar gälla den 1 mars 2021.

Riksdagen anser att tillträdesförbud även borde möjliggöras för simhallar och bibliotek och uppmanar genom ett tillkännagivande regeringen att återkomma med ett sådant förslag under 2021.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

5

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

8, 44 minuter

Justering

2021-01-21

Datum

2021-01-21

Bordläggning

2021-01-26

Debatt

2021-01-27

Beslut

2021-01-27

Riksdagen sa nej till regeringens förslag om hur det så kallade ändringsdirektivet till EU:s vapendirektiv ska införas i svensk lag.

Anledningen är att riksdagen anser att regeringens förslag går längre än vad som krävs enligt direktivet. Riksdagen riktade därför också ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att det fortsatta arbetet ska syfta till att införa direktivet på en faktisk miniminivå.

Riksdagen riktade även ett tillkännagivande till regeringen om att under 2021 återkomma med ett förslag om att avskaffa tidsbegränsade licenser för helautomatiska vapen och enhandsvapen. Den rådande ordningen är att licenser för den typen av vapen måste förnyas vart femte år men riksdagen anser att merarbetet som tidsbegränsningen innebär för lagliga vapeninnehavare inte kan vägas upp av nyttan.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

4

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

15, 68 minuter

Justering

2021-01-21

Datum

2021-01-21

Bordläggning

2021-01-26

Debatt

2021-01-27

Beslut

2021-01-27

Som en följd av coronapandemin beslutade riksdagen under 2020 om flera krisstöd för att rädda jobb och för att sunda företag ska kunna övervintra pandemin. Nu anser riksdagen att krisstöden behöver justeras för att nå fram i större utsträckning. Riksdagen riktade därför två tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen:

• Regeringen bör så fort som möjligt se över reglerna om korttidspermittering för att underlätta för företag inom hårt drabbade branscher att behålla sina anställda.
• Regeringen bör så fort som möjligt åtgärda vissa brister i befintliga krisstöd för enskilda näringsidkare. Regelverket bör göras mer flexibelt när det gäller jämförelseperiod för enskilda näringsidkare som har varit föräldralediga eller sjukskrivna föregående år. Reglerna bör ses över så att omsättningsstöd kan beviljas också för enskilda näringsidkare som fått arbetslöshetsersättning.

Förslagen om tillkännagivanden är utskottsinitiativ. Det betyder att utskottet har lagt fram förslagen på eget initiativ och att de inte kommer från regeringsförslag eller motioner.

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

12, 56 minuter

Justering

2021-01-21

Datum

2021-01-21

Bordläggning

2021-01-26

Debatt

2021-01-27

Beslut

2021-01-27

Riksrevisionen har granskat hur väl Arbetsförmedlingens tjänst Stöd och matchning leder till att arbetslösa deltagare så snabbt som möjligt får ett jobb eller påbörjar studier. Stöd och matchning är en så kallad matchningstjänst som går ut på att arbetslösa deltagare får stöd att komma ur sin arbetslöshet med hjälp av en handledare från en leverantör som deltagaren själv väljer. I sin rapport ger Riksrevisionen rekommendationer till Arbetsförmedlingen och till regeringen.

Arbetsförmedlingen rekommenderas bland annat att göra det lättare för deltagare att göra välinformerade val av leverantör och att utvärdera det så kallade ratingsystemet för betygsättning av leverantörer. Arbetsförmedlingen rekommenderas också att förbättra uppföljningen av leverantörerna och att säkerställa att det går att följa upp och utveckla tjänsten Stöd och matchning på ett systematiskt sätt. Regeringen rekommenderas att undersöka om Arbetsförmedlingen kan använda Skatteverkets månadsvisa inkomstuppgifter på individnivå när leverantörer ska betygsättas och ersättas.

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport. Riksdagen välkomnar granskningen och delar regeringens uppfattning att den är ett viktigt bidrag till utvecklingen av både Arbetsförmedlingen och upphandlade matchningstjänster.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

19, 65 minuter

Justering

2021-01-21

Datum

2021-01-21

Bordläggning

2021-02-02

Debatt

2021-02-03

Beslut

2021-02-10

För att säkra Sveriges transportbehov under den pågående coronapandemin ska giltighetstiden för yrkesförares yrkeskompetensbevis kunna förlängas med sex månader. Anledningen är att pandemin gör det svårt att genomföra den fortbildning som förarna regelbundet måste gå för att förnya sitt yrkesbevis. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Enligt förslaget ska regeringen få besluta att förlänga yrkesbevis som slutar att gälla under perioden 1 februari-31 juli 2021. De förare vars bevis går ut tidigare, 1 november 2020-31 januari 2021, ska undantas från kravet att ha ett yrkesbevis. Det gäller under sex månader från det att beviset löper ut.

Lagändringarna börjar gälla den 1 februari 2021 och upphör den 1 augusti 2021.

Riksdagen riktade också tre tillkännagivanden, uppmaningar till regeringen:

• Möjligheten till dispens bör gälla hela 2021 i stället för under sex månader.
• Regeringen bör genomföra åtgärder för att det ska bli möjligt att öka antalet distanstimmar i fortbildningen.
• Regeringen bör se till att Transportstyrelsen skyndsamt hanterar ansökningar och ger tillstånd till utbildningsföretag som vill erbjuda fortbildningskurser för yrkesförare.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

4

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

12, 47 minuter

Justering

2021-01-19

Datum

2021-01-19

Bordläggning

2021-01-19

Debatt

2021-01-20

Beslut

2021-01-20

Riksdagen vill att en oberoende undersökningskommission ska utvärdera regeringens agerande för att få de fängslade svenska medborgarna Dawit Isaak och Gui Minhai frigivna. Därför riktar riksdagen ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om det.

Kommissionen ska redovisa sina slutsatser senast den 31 mars 2022.

Tillkännagivandet bygger på ett utskottsinitiativ från utrikesutskottet, som väcktes i samband med behandlingen av cirka 23 förslag inom området yttrandefrihet i motioner från den allmänna motionstiden 2018, 2019 och 2020. Ett utskottsinitiativ betyder att initiativet till förslaget kommer från utskottet och inte från en proposition eller motion.

Riksdagen sa delvis ja till flera motioner om regeringens agerande när det gäller frihetsberövade svenskar utomlands. Riksdagen sa nej till de övriga förslag som behandlades.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

17, 87 minuter

Justering

2021-01-14

Datum

2021-01-15

Bordläggning

2021-01-19

Debatt

2021-01-20

Beslut

2021-01-20

Regeringen har lagt fram ett förslag som ska ge en tydligare koppling mellan att delta i åtgärder för att förebygga återfall och att friges villkorligt. Den villkorliga frigivningen ska kunna skjutas upp i större utsträckning än i dag för den som under tiden på anstalt missköter eller inte deltar i återfallsförebyggande åtgärder eller andra liknande åtgärder. Möjligheterna att skjuta upp den villkorliga frigivningen för den som missköter sig även på andra sätt ska utökas.

De nya reglerna börjar gälla den 1 maj 2021. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Riksdagen riktade också ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att den så kallade presumtionen för villkorlig frigivning tas bort och att större hänsyn ska tas till hur den intagne har skött sig under sitt fängelsestraff. Regeringen bör också överväga att villkorlig frigivning ska kunna ske först efter tre fjärdedelar av strafftiden och aldrig för den som har återfallit i brott.

Behandlade dokument

13

Förslagspunkter

9

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

24, 77 minuter

Justering

2020-12-17

Datum

2021-01-15

Bordläggning

2021-01-26

Debatt

2021-01-27

Beslut

2021-01-27

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en tillfällig lag och vissa lagändringar som möjliggör fler åtgärder för att motverka trängsel och därmed hindra spridningen av sjukdomen covid-19.

Särskilda begränsningar ska kunna införas för både verksamheter och platser. Det kan till exempel gälla allmänna sammankomster och offentliga tillställningar, platser för fritids- eller kulturverksamhet som är öppna för allmänheten, handelsplatser, som köpcentrum och gallerior, som är öppna för allmänheten, kollektivtrafik och inrikes flygtrafik samt platser för privata sammankomster. Vid behov ska folksamlingar av en viss storlek kunna förbjudas på platser dit allmänheten har tillträde samt serveringsställen kunna stängas. Den tillfälliga covid-19-lagen ska gälla från och med den 10 januari till och med den sista september 2021.

Riksdagen riktar också två tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen. Riksdagen anser att rätten till ersättning bör göras mycket tydligare och att en verksamhet som drabbas av regeringens föreskrifter som meddelas med stöd av den nya covid-19-lagen eller lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen som huvudregel ska ersättas. Riksdagen uppmanar genom ett tillkännagivande regeringen om detta. Riksdagen uppmanar också regeringen genom ett tillkännagivande att informera utskottet löpande då arbete pågår inom Regeringskansliet med att ta fram nya föreskrifter med stöd av den tillfälliga lagen. Förslagen om tillkännagivanden har sin grund i två följdmotioner.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

6

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

29, 108 minuter

Justering

2021-01-07

Datum

2021-01-07

Bordläggning

2021-01-07

Debatt

2021-01-08

Beslut

2021-01-08

Riksdagen sa nej till ett femtiotal förslag i motioner om yrkestrafik- och taxifrågor från den allmänna motionstiden 2020. Motionerna handlar exempelvis om frågor om tillsyn och kontroll samt genomförande av översyn.

Riksdagen anser att arbete redan pågår, bland annat inom EU och i den pågående utredningen om effektivare kontroller av yrkestrafik på väg. Eftersom tunga godstransporter på väg i många fall är gränsöverskridande anser riksdagen att det finns ett behov av gemensamma åtgärder på europeisk nivå för att upprätthålla en konkurrenssituation som bygger på lika villkor.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

13

Reservationer

23 

Anföranden och repliker

20, 85 minuter

Justering

2020-12-17

Datum

2020-12-30

Bordläggning

2021-01-19

Debatt

2021-01-20

Beslut

2021-01-20

Riksdagen riktar ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen att återkomma med förslag som gör det möjligt att bygga friliggande cykelvägar utan krav på kontakt med bilvägar.

Dagens regler kring cykelvägar har funnits i många år och behöver bli tydligare, anser riksdagen. Tolkningen av reglerna gör till exempel att allmänna cykelvägar enbart byggs nära bilvägar. För att förbättra möjligheten att bygga cykelvägar måste gång- och cykelvägar kunna byggas separerade från bilvägar.

Förslaget om tillkännagivande kom från behandlingen av motioner från den allmänna motionstiden år 2020. Riksdagen sa nej till övriga cirka 90 förslag i motioner inom cykelområdet, med hänvisning bland annat till den nationella cykelstrategin samt redan gjorda översyner och ändringar.

Behandlade dokument

24

Förslagspunkter

11

Reservationer

20 

Anföranden och repliker

16, 73 minuter

Justering

2020-12-17

Datum

2020-12-28

Bordläggning

2021-01-19

Debatt

2021-01-20

Beslut

2021-01-27