Utgiftsområde 24 Näringsliv

Fru talman! Det har varit en utmanande mandatperiod, inte bara för att vi har ett svårt parlamentariskt läge utan främst för att världen och Sverige kämpar med att bemästra en pandemi. Periodvis har all kraft och allt fokus fått läggas på att bekämpa smittspridning, säkra vård och vårdplatser och rädda företag, jobb och ekonomi. Det har lagts fram otaliga tilläggsbudgetar, och innevarande års budget var historisk i sin omfattning.

Och det är inte över än. Samtidigt som vi ser en stark ekonomisk återhämtning, inte minst i Sverige, tar smittspridningen nu åter fart i många länder. I Danmark noteras nytt rekord för smittade per dygn, Norge har den snabbaste smittökningen i Europa och i Sverige ökar smittan, om än från låga nivåer. Land efter land förbereder för nya restriktioner.

Förväntningarna och kraven på politiken är med rätta höga. Vi ska rädda liv, företag, jobb och ekonomi - inte en gång och inte två gånger utan så många gånger som det krävs. Och vi ska blicka framåt, vara uthålliga, lära oss av krisen, laga revor i välfärden och bygga samhället starkare och bättre för framtiden. Det är vår uppgift, vårt beting.

Och det var med den utgångspunkten som den socialdemokratiskt ledda regeringen lade sin budget för 2022 på riksdagens bord. Det är en budget som fokuserar på att återstarta ekonomin, trygga välfärden och skapa jobb och tillväxt i hela landet. Det är en budget som är präglad av pandemin och dess utmaningar men också av möjligheter. För när vi bygger samhället starkare och bättre ska vi också bygga det mer rättvist.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Vi ska utjämna klyftor mellan människor och mellan stad och land. Och vi ska bygga klimatsmart, för i skuggan av pandemin har vi en klimatkris som allt oftare ger sig till känna med extremväder i form av torka, skyfall och orkaner. Det är en klimatkris som också den kostar liv och hotar företag, jobb och ekonomi. Det är en klimatkris som innebär att hela världen måste ställa om och bli mer hållbar.

I den omställningen kan och ska Sverige vara ledande, inte bara för att vi har kompetens, innovationskraft och företag i framkant utan också för att vi har en skyldighet gentemot framtida generationer och för att det är smart. Det är framtidens jobb, och vi vill se dem utvecklas här, för det innebär jobb och tillväxt i Sverige.

Fru talman! Socialdemokraternas mål, ambitioner och ansvarstagande för Sverige är tydliga. Vi vill stärka välfärden, minska klyftorna, hantera pandemin och klimatkrisen och investera i jobb och omställning. Vad oppositionen vill mer än att skapa oordning är mer oklart.

I den allmänna politiska debatten kan man notera en alltmer uppskruvad retorik där ledande företrädare för framför allt Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna hävdar att Sverige behöver en ny kurs. Det är dock oklart exakt vad den är.

Man menar vidare att det är rimligt att bryta principer och praxis, som genom åren tjänat Sverige väl, för att få till denna kursändring. Indirekt frånsvär man sig ansvar för att våra demokratiska processer ska kunna fungera. Man väljer att i riksdagsbehandlingen av budgeten frångå sina egna budgetmotioner och förhandlar i stället fram ett alternativ till regeringens budget, som man väl får utgå från motsvarar minsta gemensamma nämnare för den kursändring som man menar att Sverige behöver. Det är en kursändring som visar sig motsvara en omfördelning av regeringens budget med mindre än 2 procent.

Det här, fru talman, är ansvarslöst. Det väcker frågan om hur ansvarsutkrävande i den nya praxis som nu utvecklas av moderater, sverigedemokrater och kristdemokrater i framtiden ska hanteras. Men, fru talman, också 2 procent får självklart konsekvenser för det utgiftsområde som berörs.

Vi behandlar här i dag utgiftsområde 24, Näringsliv, utrikeshandel, export och investeringsfrämjande. Det är ett område som med de nya ramarna, beslutade av Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna, får 90 miljoner kronor mindre än med regeringens förslag. Det är beklagligt, då de stora utmaningar som samhället står inför kräver en såväl mångsidig som fördjupad samverkan mellan näringsliv, universitet och högskola, civilsamhälle och offentliga aktörer.

Behoven av grön omställning, digital strukturomvandling och långsiktig kompetensförsörjning har dessutom ökat och måste enligt min mening vara strategiskt viktiga områden inom näringspolitiken. Det är därför obegripligt att Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna väljer att skära ned på dessa områden. Viktiga satsningar som kompetens.nu, robotlyftet och digitaliseringslyftet kan nu inte fullföljas - något som drabbar tusentals företag.

Också regelförenkling, energiförsörjning och turism är viktiga områden där regeringen arbetar strategiskt. För att nämna några exempel tar regeringen nu fram en elektrifieringsstrategi för att få ett samlat grepp kring utbyggnad och distribution av el i hela landet. Och det görs historiskt stora satsningar på utbyggnad av stamnät och överföringskapacitet. Man har beslutat om kommittédirektiv till en utredning som ska se över det nuvarande systemet för miljöprövningar och lämna förslag på de ändringar som krävs för att uppnå en modernare och mer effektiv miljöprövning. Man har gett direktiv till en utredning som ska se över prövningsprocesser och regelverk för en hållbar försörjning av innovationskritiska metaller och mineraler. Och i september i år, 2021, lämnade regeringen skrivelsen En förenklingspolitik för stärkt konkurrenskraft, tillväxt och innovationsförmåga på riksdagens bord. Man har också lanserat en strategi för hållbar turism och en växande besöksnäring, något som länge har varit efterfrågat från branschen, som tillsammans med gränshandeln är och har varit särskilt hårt drabbade under pandemin.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Det här är ett axplock av det arbete som görs och som berörs i betänkandet. Och för sakens skull bör nämnas att energi utgör ett eget utgiftsområde som behandlades här i kammaren förra veckan.

Det finns givetvis fler områden som ligger utanför detta betänkande men som är viktiga för näringslivets utveckling och omställningsförmåga och som i vissa fall drabbas av Moderaternas, Sverigedemokraternas och Kristdemokraternas omprioriteringar. Matchningstjänster och arbetsmarknadsutbildning är tydliga sådana exempel som nu riskerar att minska eller helt försvinna. Det är svårt att förstå logiken i det i ett läge där bristen på personal med rätt kompetens bedöms vara ett tillväxthinder för i stort sett alla branscher i hela landet. Men värt att nämna är också ogenomtänkta neddragningar på klimat och digitalisering, som innebär att vi riskerar att få problem med att få tillbaka våra pengar från återhämtningsfonden. Där har man lagt fram förslag till alternativa lösningar, men man kunde direkt konstatera att två av tre lösningar ej går att använda.

Den slutsats som man måste dra av denna hantering av budgeten är att det inte finns någon tydlig kursändring, i vart fall ingen som man är överens om. Konsekvenserna är hanterbara när det gäller ekonomin men möjligen ohanterliga när det gäller de fortsatta demokratiska processerna.

Avslutningsvis vill jag hänvisa till Socialdemokraternas och Miljöpartiets särskilda yttrande.

(Applåder)

I detta anförande instämde Patrik Engström (S).

Fru talman! På det här utgiftsområdet har vi en budget på totalt drygt 9 000 miljoner kronor. Vi gör en justering med 90 miljoner kronor, det vill säga knappt 1 procents neddragning.

I den politiska retoriken blir det ofta de små detaljerna som framställs som den dramatiska skiljelinjen mellan värdig civilisation och brutalt barbari.

Vi noterar att det finns olika attityder från socialdemokratin. Statsministern säger att det är ändringar på marginalen och att hon kan styra landet utifrån vår budget. Partisekreteraren för Socialdemokraterna säger: Jag blir fly förbannad när jag läser budgetförslaget som M, KD och SD har gått fram med. De delar som de lyckats komma överens om är det som är dåligt för vanligt folk, uttryckte han det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Vad är det då som är så farligt med höjda polislöner, en nationell vårdförmedling för att korta köer, förslag för att utrota livmoderhalscancer eller förslag om sänkt skatt för pensionärer? Det är min fråga i dag.

Fru talman! Jag tackar Camilla Brodin för frågan. Jag noterar att frågan inte handlar om det som vi debatterar i dag, nämligen utgiftsområde 24, näringsliv. Men jag ska självklart ändå svara.

Jag tror att Camilla Brodin möjligen inte lyssnade på mitt anförande. Det är inte justeringarna på marginalen som är problemet, inte i sak. De går att hantera. Precis som Camilla Brodin själv säger är förändringen på det här utgiftsområdet mindre än 1 procent.

Vad man kan fundera över då är varför det var så angeläget att bryta gängse praxis och principer, som har tjänat Sverige väl under lång tid, för att få till just de här förändringarna med motivet att Sverige måste ha en kursändring. Det är svårt att inte se att de här förslagen är lite mer eller lite mindre av någonting som redan ligger på riksdagens bord. Dessutom accepterar man mer än 98 procent av budgeten som ett behov av en akut kursändring.

Det man gör är att man spelar med de demokratiska processerna. Man försätter sig också i en situation där det kommer att vara svårt eller möjligen omöjligt att styra i minoritetsregeringar. Och som det parlamentariska läget och opinionsmätningarna ser ut just nu finns det mycket som talar för att vi kommer att ha många sådana regeringar eller många liknande parlamentariska resultat som det vi har just nu. Då måste alla partier, oavsett om man sitter i regeringsställning eller om man är i opposition, vara beredda att ta sitt ansvar för situationen. Det gör inte Kristdemokraterna, det gör inte Moderaterna och inte Sverigedemokraterna. De är så lockade av att de kan ställa till oreda och stöka med principerna. Jag tycker att det är en djupt farlig väg, och det är det som förtjänar den stora kritiken i det här sammanhanget.

Fru talman! Jag tackar ledamoten Jennie Nilsson för svaret.

Det kan inte vara ett hot mot demokratin att vi alla partier lägger var sin budget och sedan går fram med en gemensam budgetreservation, som också får riksdagens gällande och går igenom. Vi gör det ju för att vi ser att utvecklingen som vi ser just nu är problematisk. Vi tar dag ut och dag in chansen att debattera om vad som behöver förändras, så att vi verkligen kommer på rätt köl.

Vad jag saknar på det här utgiftsområdet är förslag från regeringen som gör skillnad, som förslag om regelförändringar som borde ha genomförts för länge sedan. I dag betalar företagen över 1 miljard per år i ökade administrativa kostnader. Det behövs, tycker vi, en sammanhållen handlingsplan med tydligt mätbara mål och minskad regelbelastning för företag. Ni har haft sju år på er. Vad händer på det här området?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Fru talman! Det som är så farligt är att man inte säkerställer att Sverige kan styras. Man omkullkastar tidigare principer utan att ha överenskommelser om nya principer. Det är ansvarslöst, omoget och farligt.

I sak när man tittar på de delarna som läggs fram i den förändring som görs går de att hantera. Det är lite mer eller lite mindre av sådant som regeringen redan gör.

Camilla Brodin säger: Ett förslag som har fått riksdagens gillande. Det är heller inte sagt. Även om vi har vana vid att hantera att vi har minoritetsregeringar som söker majoritetsförhållande i riksdagen har man i den här hanteringen en minoritet i kammaren som har tryckt igenom sina förslag eftersom andra partier har försökt att hålla sig till praxis.

Det är djupt odemokratiskt. Jag tycker att Kristdemokraterna behöver rannsaka sig och sitt agerande i de här frågorna. Det är inte värdigt ett parti som ert.

Fru talman! Jag tryckte för replik, för när jag lyssnade på Jennie Nilssons anförande hörde jag ingenting om Tillväxtverket.

Vi har från vår sida baxat igenom förslag i riksdagen om att det inte ska leda till tuffare åtgärder för företag som gjort bagatellartade fel i samband med korttidsstödet. De har råkat väldigt illa ut längs vägen under pandemin.

Det senaste problemet med Tillväxtverket är att upp till 6 000 företag inte finns registrerade så att man kan återkoppla till dem. Det är ett väldigt allvarligt läge att man inte har koll på vilka företag det är.

Jag undrar hur man nu tar sig an det från regeringens sida. Man måste väl ändå ha en dialog med Tillväxtverket som gång efter annan ställt till det rejält för företagen som skulle värnas under den gångna perioden och även framåt.

Frågan ställs också: Vad har man för planer? Jennie Nilsson tog upp väldigt mycket om att pandemin kan återkomma. Är man nu redo? Har man tagit sig an uppgiften att synkronisera företagsstöden ihop med en ny våg som kan komma, och har man en dialog med Tillväxtverket för att få det att fungera? Vad händer?

Fru talman! Tack, Ann-Charlotte Hammar Johnsson, för frågan!

Det är en både rimlig och bra fråga, skulle jag vilja säga. Det gäller Tillväxtverket och alla myndigheter. Vi måste ständigt jobba med att säkerställa att de har de förutsättningar och resurser som krävs för att de ska kunna fullgöra sina uppdrag.

När det gäller just Tillväxtverket och den tid vi lever i måste man dock ta med i beaktande att Tillväxtverket är den myndighet som har fått härbärgera merparten av alla de förslag - och de är många - som regeringen och riksdagen via 17 eller 18 tilläggsbudgetar, tror jag de är, har sjösatt för att rädda företag och jobb i krisen.

Vi har försökt att agera snabbt med de förslagen. Man har givetvis försökt att utforma dem så att de ska träffa rätt och så att de ska kunna betalas ut rätt, men det är en utmaning. Det blir en utmaning för varje myndighet som hamnar i en sådan situation.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

När man är i en kris är det klart att man alltid skulle kunna önska sig att både samhället och samhällsstrukturerna var dimensionerade för kris. Det är dock inte någonting som vi i normalfallet vill betala för när det inte är en kris.

Tyvärr är det nog så att när man behöver göra väldigt snabba uppskalningar som vi gjorde i samband med pandemin, och som jag tycker att det var rätt att man gjorde i samband med pandemin, kommer det att bli vissa delar som inte fungerar optimalt.

Det ska man inte nöja sig med. Det är inget svar till den företagare som hamnar i kläm. För den företagaren måste både myndigheterna och politiken ha just den dialog som Ann-Charlotte Hammar Johnsson efterfrågar.

Det gäller att säkerställa att man gör om, att man gör rätt och att man blir mer träffsäker om det nu är så att vi behöver gå in i den typen av åtgärder vid en ökad smittspridning och eventuellt nya restriktioner igen också i Sverige.

Fru talman! Nej, det finns väl inget samhälle som är dimensionerat för en pandemi eller annat. Då får man ställa om och göra därefter.

Det som ändå förvånar från början är att man har Skatteverket som har organiserat saker och ting tidigare. Man tänker att det har en viss vana som man skulle kunnat skala upp. Men här lägger man i stället ansvaret på Tillväxtverket som inte har haft de uppdragen. Sedan har man fått fylla på med folk från Skatteverket. Det vet vi. Frågan är: Varför blev det så?

Det är också andra delar. Ett stöd ska helt plötsligt gå via länsstyrelserna. Det handlar om kommanditbolag och handelsbolag. Där saknar man på departementet kunskap om vad de två bolagsformerna innebär. Det gör att det inte blir några utbetalda stöd, för stödet är felkonstruerat. Det är ingen som har kunnat söka. Vill man vara lite taskig skulle man kunna säga att stödet såg bra ut på papperet, eller så är det någon som inte vet.

Fru talman! Tack, Ann-Charlotte Hammar Johnsson, för följdfrågorna!

Jag tror att vi i grunden är ganska överens. Vi behöver ständigt se till att jobba med att utveckla myndigheter, myndighetsstyrning och myndigheternas förutsättningar att göra ett gott jobb.

Jag tror också att vi är ganska överens om att pandemin har stresstestat samhället och myndigheterna på ett sätt som vi aldrig hade kunnat förutse.

Det är inte bra att saker och ting inte blir bra och rätt med en gång. Min bild är att alla fortfarande jobbar väldigt hårt med att säkerställa att systemen kommer på plats och att de blir så bra utformande som de kan. Det gäller också att man förbereder och tar höjd för eventuella nya vågor.

Jag kan också konstatera att i många andra debatter som jag haft med moderater på det här temat hävdar man ofta att de stöd som finns, de finns för att Moderaterna tryckte på och gick före. Jag delar inte den bilden. Min bild är att vi har haft en stor samsyn om de här frågorna. Jag hoppas att vi fortsatt ska kunna ha det.

Fru talman! Ofta när man lyssnar på socialdemokrater i den här talarstolen låter det som att allting går fantastiskt, och hade Sverigedemokraternas, Moderaternas och Kristdemokraternas budget som i det här fallet gått igenom hade det blivit katastrof. Om man lägger örat mot marken lite grann och lyssnar på hur omvärlden är i vårt land utanför de här dörrarna får man en annan bild än den bild som ledamoten just gav i sitt anförande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Jag har under åren haft debatter med många socialdemokrater i allt från arbetsmarknadsfrågor, a-kassan, finansiella frågor, näringslivsfrågor till extra ändringsbudgetar under pandemin och så vidare. Jag slås ibland av den brist på ödmjukhet som finns, och man skulle kunna önska att denna ödmjukhet fanns.

Vi har i dag en situation i Sverige som mer eller mindre liknar en kris. Det gäller cement och energi, och vi har brottslighet som ökar. Vi har brister i kompetensförsörjningen, och vi har Europas fjärde högsta arbetslöshet, för att ta några exempel.

Socialdemokraterna har trots allt varit ledare i det här landet under de senare åren. Dessutom har ledamoten själv varit minister i regeringen. Jag skulle vilja fråga ledamoten om man tycker, precis som den förra statsministern sa, att det har varit sju fantastiska år och om det gäller specifikt även för det här utgiftsområdet och de frågor som vi nu diskuterar.

Fru talman! Tack, Alexander Christiansson, för frågan!

Återigen tror jag inte att ledamoten lyssnade på mitt anförande om han i det hörde att jag sa att allting bara är fantastiskt. Jag försökte utmåla de samhällsutmaningar som jag ser att vi står inför, och då valde jag de största samhällsutmaningarna. Men jag försökte också peka på att det finns stora möjligheter i detta.

Det förutsätter givetvis att man har en aktiv politik. Jag redovisade också olika åtgärder som vi gör på det området som syftar till att stärka konkurrenskraft och innovationskraft hos företag i Sverige.

Sedan säger ledamoten att det ofta låter som att det hade varit förskräckligt om SD:s, KD:s och M:s budget gick igenom. Då måste jag tyvärr upplysa ledamoten om att den gjorde det. Den har inte majoritet i kammaren, men den gjorde det.

Den innebär förändringar på marginalen. Den adresserar ingen av de utmaningar som ledamoten alldeles nyss frågade mig om på något påtagligt sätt.

I förra replikskiftet konstaterade vi att förändringarna på det här området motsvarar 1 procent i förändring och omfördelning, och då är det en minskning med 1 procent. Det läggs inte i första hand, i varje fall inte i tillräcklig omfattning, på att lösa de samhällsutmaningar som ledamoten säger sig vara orolig för.

Det här är samhällsutmaningar som jag tror att vi alla är oroliga för, och det är samhällsutmaningar som är skälet till att också den här budgeten är en historiskt stor budget. En normalbudget brukar ligga på mellan 25 och 30 miljarder i reformutrymme. Innevarande år har vi 100 miljarder, och det som ligger på riksdagens bord nu är 74 miljarder.

Vi vill adressera de här samhällsutmaningarna och ta tillfället i akt när vi nu återstartar Sverige att göra det på ett så klokt och effektivt sätt som möjligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Fru talman! Vad som är de viktigaste samhällsutmaningarna beror till viss del också på vem man frågar. Om man pratar med Sveriges småföretagare, exempelvis, hör man om de extrema utmaningar som de har och som de tampas med dagligen. Jag kommer att återkomma till detta lite senare i mitt anförande. Det gäller inte minst småföretagare som jobbar inom detaljhandeln som utsätts för brottslighet, stölder och så vidare.

Och visst har vi förslag på hur vi ska komma till rätta med problemen!

Jag vill ställa en fråga till ledamoten för att konkretisera det hela. Låt oss ta brottsligheten som exempel. Regeringen pratar om att man ska ha fler poliser och så vidare. Men problemen finns ju här och nu! 20 procent av småföretagarna har övervägt att lägga ned sin verksamhet just på grund av brottslighet och otrygghet. Hur ska man hantera det från regeringens sida?

Fru talman! Tack, ledamoten, för följdfrågan!

Jag kan bara konstatera att brottslighet, oavsett i vilken skepnad den kommer och oavsett vem den drabbar, är ett problem. Samhället måste alltid vara berett att kraftsamla mot brottslighet. Därför har regeringen givit alla brottsbekämpande myndigheter det de äskade i budgetsammanhang.

Nu handlar inte den här debatten primärt om brottslighet, utan detta är en debatt som ska handla om näringsliv. När det gäller näringsliv kan jag konstatera att Sverigedemokraternas budget givetvis inte gick igenom eftersom de valde att skriva ihop sig med andra partier om ett budgetförslag. Men det är märkligt att man hos ett parti som säger sig vara bekymrat för Sverige och Sveriges utveckling kan hitta exempelvis neddragningar på forskning och innovation på upp till 1 miljard.

Forskning och innovation är kanske en av de viktigaste sakerna för att stärka svenska företag, små som stora, i en föränderlig värld.

Fru talman, alla som tittar och ärade kollegor i kammaren! Det är klart att pandemin har slagit hårt mot både företag och privatpersoner.

Många av företagen har lidit oerhört, inte minst inom turistnäring, restaurant och hotell. Det finns de som har hört av sig till mig som har sett sina besparingar försvinna i intet. Man har fått sälja hus och hem för att kunna ha kvar anställda och sitt företag.

De stöd som staten och vi har försökt hjälpa till med har gjort skillnad. Även om man ska erkänna att det har varit ett visst strul - och många företag har också haft det väldigt jobbigt med byråkratin - kan man säga att stöden har gjort skillnad för många.

Tyvärr ser vi att pandemin verkar fortsätta. Spridningen i våra grannländer har tagit enorm fart. I förra veckan gick Folkhälsomyndigheten ut med rekommendationer. Det var alltså egentligen inte restriktioner, men det räckte för att många skulle avboka sina julbord. Varför säger jag då det här? Jo, därför att julen är ett av de tillfällen under året då krögarna har möjlighet att fylla på sin plånbok.

En vän till mig har en restaurang och ett hotell i Vindeln i Västerbotten. Hon ringde mig i förra veckan, och hon var helt knäckt. Just den dagen hade hon fått en avbokning på 160 personer från ett företag. Hon hade köpt in det som behövde köpas in till julbordet. Man skulle också ha drinkbiljetter. Det är en förlust för en liten företagare med flera hundra tusen kronor. Och, fru talman, det stannar inte där, utan avbokningarna fortsätter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

På samma sätt är det för andra krögare runt om i Sverige. Ni har säkert läst artiklar och sett inslag och intervjuer på tv där man bekräftar att man har blivit utsatt för samma sak, det vill säga de här avbokningarna, som gör ett enormt djupt hål i ekonomin.

Jag säger det här för att jag vet att man i finansutskottet diskuterar frågan om eventuella framtida stöd. Jag hoppas och tror att vi alla som sitter i näringsutskottet trycker på våra kollegor och inte minst regeringen, för Sverige behöver ytterligare stöd till restaurang- och hotellnäringen. Den blöder nu. Den behöver bland annat ett omställningsstöd; det har branschorganisationen Visita också vädjat om. Jag hoppas och tror alltså att också regeringen agerar snabbt, för det här är en situation där det håller på att gå riktigt illa.

Fru talman! Det är ingen hemlighet att Centerpartiet har valt att rösta på vår egen budgetmotion. Därför avstår vi från att delta i beslutet. Men jag vill ta upp några saker som vi har fokuserat på.

Det är bland annat landsbygden. Jag skäms inte för att stå och säga i talarstolen att jag älskar landsbygden. Precis som näringsministern säger att han älskar gruvor älskar jag landsbygden. Jag känner mig väldigt stolt över att vi har lagt mycket pengar när det gäller att rädda de små mackarna på landsbygden. Det är dubbelt så mycket som i den budget som ligger nu. Dessutom har vi satsat mycket på jordbruket. Vi har lagt 1 miljard mer i landsbygdsprogrammet och även en del till snöröjning, enskilda vägar och gatubelysning på landsbygden.

Vi försöker också fokusera på att skapa testbäddar för ny grön teknik eller helt enkelt på att utveckla och forska om elflyg. Andra saker är till exempel testbäddar för bioraffinaderier. En annan sak som jag väldigt gärna vill nämna i sammanhanget är det stora regelförenklingspaket som vi har. Delar av det berör näringsutskottet och näringen själv.

Några av regelförenklingarna har vi till och med i dag talat om i utskottet. De har egentligen varit en het potatis ända sedan Cementa slog larm om att man helt enkelt inte kunde bryta mer kalk på Gotland. Det har mycket att göra med regelkrångel och långa väntetider för miljötillstånd. Nu ses det över genom olika utredningar.

Men det finns också saker som kan lösas här och nu. En del av det tog vi också upp i utskottet i dag, nämligen gruvorna. Det är vår nya näringsministers favoritområde, eller åtminstone ett av dem. Det finns ungefär en handfull ärenden som skvalpar runt i Regeringskansliet som man skulle kunna fatta beslut om inom närtid, vilket jag också hoppas kommer att ske. Varje näringsminister den senaste tiden har sagt att man ska göra detta, men det har ändå inte hänt någonting.

Ett exempel är beslutet kring Kallak utanför Jokkmokk. Företaget som väntar på beslut från regeringen har väntat i sju år. Det finns andra beslut som har gått till juridisk instans, till exempel Kaunis Iron i Pajala. De har skrivit 8 000 sidor i en miljökonsekvensbeskrivning, och nu får de höra att det är alldeles för långt. De har lagt ned 50 miljoner, och nu är det rättegång i frågan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Det finns en mängd andra saker som också ligger på regeringens bord. Vi kan inte ha det så här. Varför säger jag det? Jo, därför att det i förlängningen inte är bra för svensk industri. Det är inte bra för svensk gruvnäring. Vi sjunker ständigt i det internationella gruvindex som finns. Sverige är snart inte lika attraktivt som gruvland längre. När företag som Boliden väljer att investera i andra länder, i ett smältverk i Norge eller i en koppargruva i Finland, säger det förstås en del. De har också sagt offentligt att om vi inte får bukt med de långa väntetiderna för miljötillstånden funderar de på att flytta ännu mer verksamhet till andra länder - och de är inte ensamma.

Jag kommer att följa näringsministern väldigt noga. Även om han är positiv och säger att dessa beslut ska fattas i närtid kommer jag inte att vila på hanen, och det kommer inte Centerpartiet med flera här inne att göra heller. Det är nog nu. Man kan inte vänta upp till tio år för att få ett beslut, ja eller nej, i Sverige. Det är inte bra för markägarna. Det är inte bra för dem som är emot. Framför allt är det inte bra för gruvbolagen, som lägger ned enormt mycket pengar.

Naturligtvis, fru talman, vill jag också passa på att säga någonting om skogen. Det kommer en proposition om förstärkt äganderätt i vår. Det stora hotet, fru talman, kommer dock från EU. Vi ser nu en skur av EU-direktiv falla över Sverige som kommer att slå hårt mot skogsindustrin, jobben på landsbygden, klimatet och det svenska självbestämmandet. Det handlar om EU:s skogsstrategi. Det handlar om - ni kanske har hört det här tidigare - LULUCF, taxonomi, RED, förnybarhetsdirektivet och flera andra förslag.

Den brukade skogen skapar, förutom att fungera som en ryggrad i Sveriges landsbygdsekonomi, en trippel klimatnytta. Den binder kol när den växer, den binder kol i träbyggnader efter att den har avverkats och den ersätter fossila råvaror och fossil energi. Utan den svenska skogen och det aktiva skogsbruket skulle Sveriges klimatpåverkan vara mycket större.

Detta hotas nu av förslag från EU-kommissionen. Vi kan inte acceptera de långtgående förslag som EU har presenterat och som kommer att påverka den svenska skogspolitiken och vår skogsindustri. Om bara en del av dessa förslag går igenom kommer det att förändra den framgångsrika modell för skogsbruk som Sverige har använt under mycket lång tid. Därför är det väldigt viktigt att regeringen åker ned till mötena i Bryssel och att Österrike, Finland och Sverige hjälps åt. Det är de tre stora skogsländerna, och där behöver vi kroka arm. Vi har inte så många andra vänner, så regeringen har en tung börda att bära här.

Fru talman! Avslutningsvis vill jag önska alla här inne en riktigt god jul och ett gott nytt år, för det är det ingen som har gjort, i alla fall inte under dagens debatt. Kanske har talmannen och presidiet fått höra det några gånger, men jag vill också passa på att önska det. Kanske är vi inte helt överens om budgeten och kanske inte heller om innehållet i näringspolitiken, men när det gäller pengarna är skillnaderna egentligen inte så stora. De här debatterna är i mångt och mycket till för att visa inriktningen på den politik som man vill driva.

(Applåder)

Fru talman! Tack för anförandet, Helena! Jag hade först inte tänkt begära replik i och med att det egentligen handlade om utgiftsområde 24. Men sedan blev det ju desto bredare, och när mineralfrågorna kom upp och det sas att näringsministern älskar gruvor måste jag förstås nappa på den kroken. Nu hörde vi dessutom att näringsministern sagt att han också älskar miljölagstiftning, vilket jag tycker var en väldigt bra komplettering till det hela.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Helena Lindahl lyfte specifikt Gállok, eller Kallak, en högaktuell fråga. Där har jag en fråga. Från Miljöpartiet ser vi mineralpolitiken mycket som en helhet, och vi behöver verkligen ha en långsiktigt hållbar mineralförsörjning. Det betyder helt enkelt att vissa platser är lämpliga och andra väldigt olämpliga. Just i Kallakfallet är det väldigt svårt att hitta en kompromiss. Antingen blir det mineral, eller så blir det rennäring.

Här ser vi en stor risk för skada på världsarvet. Det kommer också att bli väldigt svårt med rennäringen. Då tänker jag på Sveriges rykte som mineralnation. Precis som Bolsonaro inte respekterar urfolket i sin skog respekterar vi inte urfolket kopplat till gruvetableringar. Jag ser en väldigt stor risk med detta, just för vårt rykte som hållbar mineralnation.

Min fråga till Helena Lindahl är om hon verkligen tror att det är rätt väg att gå att öppna en gruva i Gállok, just från detta hållbarhetsperspektiv.

Fru talman! Nu är det inte jag som ska besluta om Gállok. Jag har inte heller satt mig in i alla detaljer som regeringen och näringsministern sitter på. Det jag vet är att ett ärende inte kan ligga sju år på Regeringskansliet utan att vare sig urfolk, markägare eller gruvbolag får besked. Jag tror att alla mår mycket sämre av det, oavsett om det blir ett ja eller ett nej. Sedan förstår jag mycket väl att det tar tid, för det är ett omfattande ärende. Men det är ändå under all kritik att man har fått vänta så länge, precis som i en del andra gruvärenden som också finns på Regeringskansliet och väntar på beslut.

Amanda Palmstierna pratar om Sveriges rykte som mineralnation och att man ska respektera urfolk. Jag kan tycka att vi är lite hycklande när vi pratar om att vi ska hämta hem kobolt och andra innovationsmineral och metaller från andra länder där vi vet att människor nyttjas, att det finns barnarbete och att mänskliga rättigheter kränks. Det är andra urfolk, och vi kan ju inte säga att det är okej. Vi kommer att behöva dessa mineral och metaller för att ställa om till ett mer klimatsmart och grönt samhälle, och då kan det inte vara okej att andra länders urfolk och människor ska lida för att vi ska ha vår bakgård ren.

Det där med vårt rykte som mineralnation tror jag inte handlar bara om vad vi gör inom Sveriges gränser. Det var egentligen bara det jag skulle vilja lägga till.

Fru talman! När det gäller just Gállok handlar det inte om de här omställningsmineralen, utan då är det järnmalm. Därför tycker jag inte att den frågan hör hemma i det ärendet.

Jag har full respekt för att ledamoten inte ska ta ställning i detta ärende. Det stämmer att det ligger på Regeringskansliet.

Vad gäller detta med utdragna processer håller jag med. Så lång tid ska det inte ta.

Att vi inte ska lassa över problem på andra länder är jätteviktigt. Där jobbar Sverige med att driva fram en due diligence-lagstiftning. Vi jobbar också med biståndet för att deras villkor ska bli bättre. Vi kan inte bara säga stopp och belägg och i det här fallet plötsligt inte vara frihandelsvänner längre. Här får vi kombinera frihandel med bistånd. Skarp lagstiftning från EU-håll är också väldigt viktigt. På så sätt får man hela biten där.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Jag har en sista fråga. Centerpartiet har ju alltid tagit avstånd från Sverigedemokraterna, men nu valde ni ändå att släppa fram deras budget genom att trycka på gul knapp. Jag vill gärna höra hur det kunde gå så.

Fru talman! Jag vill bara säga så här till ledamoten Palmstierna: Det är klart att Centerpartiet och Miljöpartiet har något olika åsikter när det gäller gruvnäringen. Jag kommer från Västerbotten i norr där vi har vi en hel del av dessa fyndigheter, och där ser jag att det finns ytterligare en aspekt, en tredje, som man sällan tar upp. Det är arbetstillfällen i områden där människor skriker efter jobb. Finns det inga jobb får man flytta. Med all respekt tror jag inte att alla kan jobba med naturturism - frågan är så mycket större.

Centerpartiets val att rösta på sin egen motion tycker jag inte är så konstigt; det har väl partier gjort i alla tider. Man har valt att rösta på sitt eget förslag därför att man har tyckt att det varit bäst, och sedan har man avstått.

Jag måste säga att det är lite svårt att telepatiskt lova Miljöpartiet att man ska vara med på en budget som man inte har förhandlat.

Fru talman! Det finns lärdomar att dra från pandemin som har drabbat oss de senaste åren, och om vi hade valt att verkligen ta till oss dem tror jag att budgeten hade sett annorlunda ut.

Näringslivet är till största delen beroende av att vi har ett fungerande samhälle, det vill säga att folk har tillgång till vård, att vi kan bemöta trångboddheten, att det basala är tillgängligt och att vi kan stötta varandra i det här. Vi ska kunna prioritera om och möta arbetslösheten med gedigna investeringar för att möta klimatkrisen.

Vi från Vänsterpartiet har en budget som satsar på att minska de enorma klyftor som finns i Sverige i dag. Vår budget går ut på att stärka välfärden och ställa om samhället till ett grönare samhälle.

Om det är något som den här pandemin har visat är det att vi alla vinner på att ha ett starkt gemensamt samhälle. Den har också visat att kriserna slår hårdast mot dem som redan drabbats av ekonomiska och sociala skillnader i samhället. Ojämlikheten skapar sämre förutsättningar för företag. Bostadsbrist, dåligt underhåll, elnät som inte täcker behovet, avsaknad av utbyggnad av tågtrafik, otillgänglig kollektivtrafik, utarmning av landsbygd och förorter samt ett segregerande skolsystem bidrar inte till att ge en bra grund för att odla fram nyskapande hållbara företag. Vår politik ger en lösning på detta.

Inom näringslivet måste vi dra lärdomen att ställa högre krav på de storföretag som tar emot statliga stöd. Vi har storföretag som har gjort stora aktieutdelningar samtidigt som de har tagit emot pengar från staten. Vi har företag som SAS, som tagit emot enorma stöd, bland annat det permitteringsstöd som ska säkra jobben, men som sedan valt att omorganisera sig för att kringgå den svenska arbetsmodellen och avskeda personalen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Dessa företag har inte tagit sitt ansvar och har inte respekterat de bidrag som svenska folket gett dem. Att ställa krav är inget som missgynnar företagen; det skapar i stället förtroende.

Fru talman! Vi tror att det är läge att investera i det gemensamma - i att ställa om, rusta upp och driva utvecklingen framåt. Därför presenterar vi en investeringsplan för framtiden. Det är stora offentliga investeringar som ska stimulera ekonomin och skapa jobb. Genom dessa investeringar ser vi också till att möta de stora samhällsbehov som länge har präglat stora delar av det gemensamma.

Vi ser behov av att kunna ge ett bredare och större statligt lån till låg ränta för de gröna företagen. De gröna företagen måste få stöd för att kunna möta konkurrensen på lika villkor, och fler företag måste våga vara en del av klimatomställningen.

Vi måste också reducera transporterna och samtidigt göra mer hållbara produktionskedjor. Ett av förslagen för att möta detta är att ge företagen möjlighet att ta fler steg i sin förädlingsprocess. Det här tror vi skulle ge stora utvecklingsmöjligheter, speciellt för små och medelstora industrier, som i dag är de som genererar flest jobb. De skulle få anledning att vidareutbilda eller nyanställa för att utöka sin produktionskedja. Detta skulle också kunna ge klimatvinningar, då man kan eliminera några av alla de transporter som sker när företagen har sina långa produktionskedjor utanför.

Sverige har en könsuppdelad arbetsmarknad, och företagandet är inget undantag. Vi från Vänsterpartiet har valt att lägga fram två punkter för att säkra kvinnors företagande.

Den ena handlar om att stödet till kvinnors innovation, som är ett eftersatt område. Vi tror att statens innovationsstöd måste ta hänsyn till det här.

Den andra handlar om att stärka kvinnors företagande genom att stötta kvinnliga yrkesnätverk. Kvinnliga företagare beskriver hur olika bemötandet är när de till exempel går till banken för lån. I vissa fall har de varit tvungna att ha med sig en man som kunnat agera expert. Det är sorgligt att detta händer 2021.

Vi tror att hållbara demokratiska företag är framtidens företag. Det har också visat sig att det är dessa företag som klarar av en kris bäst.

Vi vill se en större mångfald av drifts- och ägandeformer inom företagandet, och där tror vi att kooperativ och arbetarägda företag skulle kunna vara en viktig del. De har visat sig vara långsiktiga och hållbara och klarar av kriser. Detta är en viktig väg ut ur krisen, och det måste vi kunna stötta.

Fru talman! Slutligen vill jag säga att näringslivet är en integrerad del av samhället och påverkas när delar av samhället inte fungerar. Näringslivet är beroende av att vi skapar ett jämlikt, demokratiskt och utvecklat samhälle.

Vi gör oss påminda om hur sårbara vi är i den här globala världen, där en stor del av våra råvaror och produkter importeras från andra kontinenter. I det avseendet behöver vi också blicka ut över våra gränser och inse vilken påverkan vi har på andra länders utveckling samt hur vi kan bidra med att förbättra dem både här och där.

Ett av avtalen som är på tapeten är handelsavtalet med Chile. Som vanligt förväntar jag mig att det kommer att uttryckas i fina ord vad som är viktigt och inte, men sanningen är att vi behöver vara mer konkreta än så.

Vattnet är privatiserat i Chile. Det innebär att företag har köpt upp vattenkällorna i många områden. De som köpt upp är europeiska vatten- och energiföretag samt transnationella agroföretag. För att producera den avokado vi köper på Ica och de viner vi dricker har företagen köpt upp vattenkällorna. De kan då dränera området runt omkring odlingarna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Detta lämnar den lokala befolkningen utan tillgång till vatten. I dag står ungefär 1 500 skolor i Chile permanent helt utan vatten. Lokalbefolkningen måste köpa vatten, och de har inte råd. Det är inte så att det inte finns vatten i området. Det finns faktiskt rätt stora vattenkällor, men de får inte tillgång till dem. De får helt enkelt torka eller flytta därifrån.

Småbrukare har förlorat odlingar och djur, men avokadoodlingarna lyser som gröna oaser mitt i torkan. Detta är vi ansvariga för, och vi måste kräva att detta åtgärdas innan vi fortsätter med handeln.

Med detta hänvisar jag till vårt särskilda yttrande.

Fru talman! Coronapandemin har satt djupa spår i vårt samhälle. Pandemin har påverkat oss människor på många olika sätt, och många har fått dra ett stort lass för Sverige AB.

Företagen och företagarna är några som har fått ta storstryk. Men ska man se det lite positivt är det första gången på många år som företagarnas situation faktiskt lyfts upp i debatten och där intresset ökat hos allmänheten. Jag är själv gammal företagare och har slagits för företagarnas rättigheter långt innan jag kom in som ledamot i Sveriges riksdag 2018. Företagarnas möjligheter att växa och ha samma rättigheter som löntagare var en av anledningarna till att jag sökte mig till politiken. I min umgängeskrets finns allt från konditorer, reklambyråägare, städföretagsägare, lantbrukare till techföretagare och dataspelsentreprenörer, för att nämna några.

De senaste decennierna har fyra av fem nya jobb skapats i företag med färre än 200 anställda. Dessa viktiga företag måste ges rätt förutsättningar att växa. Det är en avgörande pusselbit i att klara integrationen, jobben och välfärden. Det är med goda förutsättningar för entreprenörskap, investeringar, innovationer och företagsamhet som vi bygger upp ett starkt Sverige.

Fru talman! Man kan nästan tro att det bara är näringsutskottet som bereder och diskuterar näringslivsfrågor. Så är det inte. Näringsfrågor återfinns i många av riksdagens utskott, kanske till och med alla. Jag tänkte här lyfta upp några av Liberalernas starka delar i näringslivspolitiken. Några ligger utanför detta beredningsområde, men jag tycker att de är väl värda att lyfta upp.

Den snabba teknikutvecklingen medför en ny typ av arbetsmarknad. Politiken måste förhålla sig till utvecklingen och snabbt röja undan hinder för sysselsättning i vår moderna ekonomi. Alla jobb behövs, och förenklingar av skattesystemet är nödvändiga. Liberalerna har länge drivit frågan om bättre och enklare regler för de allra minsta företagen, en grupp av företag som nu växer.

Liberalerna vill därför förenkla momsbeskattningen för de minsta företagen genom att höja omsättningsgränsen för momsbefrielse till 100 000 kronor per beskattningsår. Det är det största undantaget som är möjligt att göra i Sverige enligt gällande momsrättsdirektiv, och det skulle innebära att ett stort antal företag kan slippa momsredovisning.

Fru talman! Att sänka kostnaderna för att anställa är en effektiv åtgärd för att skapa fler arbetstillfällen. Under alliansregeringens tid var Liberalerna pådrivande i fråga om att sänka arbetsgivaravgifterna för unga. Det är en reform som enligt oberoende granskningar bedöms ha gett upphov till 10 000 nya jobb. De positiva effekterna av att sänka kostnaderna för att anställa är särskilt tydliga när det kommer till utrikes föddas etablering på arbetsmarknaden. Detsamma ser vi när det gäller unga som behöver det första jobbet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Men det svenska skattesystemet är komplext, särskilt när det kommer till beskattning av näringsverksamhet. Komplexiteten drabbar särskilt de mindre företagen som i regel har sämre förutsättningar att navigera i regelbyråkratin. Uppskattningar visar att en minskning av skatternas komplexitet med 10 procent skulle öka entreprenörskapet med hela 3 procent. Det sambandet måste politiken ta intryck av. Dessvärre har utvecklingen de senaste åren gått åt helt fel håll. I dag uppger vart tredje företag att de lägger mer tid på skatteadministration än de gjorde för fem år sedan.

Fru talman! Jämställdhet uppnås genom ekonomiska reformer. Vi behöver därför handlingskraftig politik som krossar orättvisorna mellan könen. Att då, som denna regering gör, kalla sig för en feministisk regering men inte ge kvinnor rätt förutsättningar att driva företag är inget annat än hyckleri. Kvinnors företagande och entreprenörskap är nämligen en av de viktigaste pusselbitarna för ett framgångsrikt och jämställt land. Pengar är makt, och kvinnor får i dag inte tillgång till kapitalet. Av Sveriges 490 000 företagare är omkring var fjärde kvinna.

Enligt en världsomspännande studie har kvinnors företagande rasat med 30 procent i Sverige. En viktig förklaring är just kvinnors bristande tillgång till kapital. I ett av världens mest jämställda länder går 93 procent av investerat kapital till män. Det är helt oacceptabelt.

En rapport från riksdagens utredningstjänst visar dessutom att i genomsnitt endast 9 procent av de bolag som Almi Invest anser som intressanta att göra eventuella investeringar i är bolag som består av endast kvinnor. Almi säger själva att ett huvudsakligt skäl till att riskkapitalbranschen är snedfördelad är att män oftast väljer att investera i män.

Regeringen har aldrig sett företagande som grundstommen i samhället och för därmed en tämligen meningslös jämställdhetspolitik. Sveket mot jämställdheten och kvinnor som vill förverkliga sina idéer och driva företag måste upphöra.

Staten och statliga institutionella investerare har ett viktigt ansvar att gå före och bana vägen för en mer jämställd fördelning av riskkapital. Varje år betalar staten ut ungefär 30 miljarder kronor i företags- och innovationsstöd. För oss liberaler är det tydligt att staten måste ta ett större ansvar. En tydligare riktning där det statliga kapitalet går till kvinnors företagande är av stor betydelse för att på sikt uppnå mer jämställda investeringar och ett mer jämställt samhälle.

Mentorskapets betydelse för entreprenörskap ska inte underskattas. Ett mentorskap erbjuder viktiga möjligheter till bland annat erfarenhetsutbyte och kontakter och kan på så sätt vara av stor vikt särskilt i ett företags uppstartsfas. Såväl jämställdheten som kvaliteten i entreprenörskap har mycket att vinna på effektiva satsningar och stöd till mentorskapsprogram. Detta är något som Liberalerna vill satsa på.

Man kan inte debattera näringslivsfrågor utan att beröra energipolitiken. Svenska företag ska kunna få el när de vill, där de vill och dessutom till rimliga och förutsägbara priser. Företag ska inte behöva anpassa sin produktion efter väder och orimliga prisnivåer. Regeringens energipolitik har definitivt kollapsat, och notan får vi elkunder stå för. Det är varken rimligt eller acceptabelt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Det är genom att företagare vågar anställa som vi får in de skatteintäkter som finansierar vår välfärd. Ska vi ha höga ambitioner med välfärden bygger det på att människor arbetar och på att våra företag växer.

Fru talman! Avslutningsvis: Liberalernas budgetförslag är en sammanhållen helhet, och eftersom riksdagen i rambeslutet har ställt sig bakom Moderaternas, Kristdemokraternas och Sverigedemokraternas gemensamma förslag till ekonomiska ramar för statsbudgeten och inriktning på budgetpolitiken har vi inte deltagit i det aktuella beslutet om anslagens fördelning inom utgiftsområdet.

Med det vill jag önska talmannen, talmanspresidiet, utskottet och utskottspersonalen en god jul.

Fru talman! Ledamöter i näringsutskottet! Eventuella åhörare där ute! I dag debatterar vi en blåbrun budget som i grunden är en klimat- och naturslakt. 2 miljarder som skulle ha gått till skydd av skog, till att skydda fjällen, Sveriges Amazonas, har med ett pennstreck strukits ur budgeten. En bensinskatt ska sänkas mitt i klimatkrisen. Och klimatsatsningar har rivits ut ur budgeten. Det är både oansvarigt och inkompetent att göra på det viset. Utan beredning plockar man ut vissa delar.

Det får också oförutsedda konsekvenser. Till exempel riskerar Sverige nu att förlora 34 miljarder som vi skulle få från EU:s återhämtningsfond. Vi vet nämligen inte ännu om vi kommer att leva upp till EU:s krav i den förordning som hör till det programmet. Det återstår att se. Jag vet att regeringen kämpar med det. Vi får helt enkelt se var det landar. Moderaterna säger att man ska vara ansvarsfull med skattebetalarnas pengar. Men det är så här man agerar.

I dag är det egentligen utgiftsområde 24 Näringsliv som vi ska debattera. Jag vill därför rikta in mig specifikt på det. Det skiljer 90 miljoner mellan Socialdemokraternas och Miljöpartiets budgetförslag och det blåbruna budgetförslaget. Det som man har plockat bort är ett kompetenslyft som riktas till företag. Det riktas mot klimat, cirkulär ekonomi och digitalisering.

Anledningen till den satsningen var att regeringen har olika samverkansprogram, och det här var ett samverkansprogram för klimatet, vilket verkligen efterfrågas. Det är ett behov som finns hos företagen.

Tidigare under coronapandemin har vi också hört Almi och andra aktörer säga att det för företagen gäller att digitalisera eller dö. Det är alltså väldigt olyckligt att man riktar in sig på just digitaliseringspengarna. Som en konsekvens kommer Tillväxtverket troligen att få lägga ned Digitaliseringslyftet. Man riskerar också att få lägga ned kompetens.nu och Robotlyftet. Detta drabbar helt enkelt tusentals företags kompetenshöjning inom den gröna omställningen.

Dessutom, förvisso inom ett annat anslagsområde, drar man ned pengar på länsstyrelserna. Dessa skulle ha gått till tillståndsprocesser för elnäten, så där kommer det också att gå långsammare. Det är en viktig företagsfråga där det blir sämre.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Nu vill jag lämna budgeten ett slag och beskriva Miljöpartiets gröna näringslivspolitik, som består av två delar. Å ena sidan är det långsiktiga, skarpa spelregler där företagen ska veta vad de har att förvänta sig; å andra sidan delar vi riskerna med företagen för att de ska kunna ta de här kliven. På så vis kan man hjälpa till med en långsiktigt hållbar konkurrenskraft för företagen och med att framtidssäkra branscher.

När det gäller långsiktiga spelregler är klimatlagen och reduktionsplikten, bränslebytet, väldigt bra exempel, och när det handlar om att dela på riskerna är Miljöpartiet faktiskt arkitekt och upphov till flera satsningar som partier nu slåss om att ta åt sig äran för. De satsningarna finns kvar i denna budget. Vi har Klimatklivet som leder till satsningar runt om i hela Sverige på allt från laddinfrastruktur till energieffektivisering och annat. Även Industriklivet, som är riktat till företag som vill ligga i framkant och prova helt nya lösningar på klimatområdet, finns kvar. Det är mycket bra att det kan leva över mandatperioder.

Vi har också de gröna krediterna, alltså gröna förmånliga lån till företag som vill satsa på klimatomställningen. Det är ett stöd som Miljöpartiet var hjärnan bakom och som nu växer och blir allt större, vilket är mycket bra.

Även en ny satsning på fossilfria och cirkulära upphandlingar är kvar, och är det någonting som jag har hört av i princip alla företag som jag har träffat inom hållbarhetsområdet är det att man efterlyser upphandling. Man vill liksom driva fram nya marknader så att de här tjänsterna efterfrågas. Där har den tidigare socialdemokratiska och miljöpartistiska regeringen lagt uppdrag på Upphandlingsmyndigheten som har jobbat med cirkulär ekonomi och klimat, och nu följs det upp med pengar så att satsningen kan tas vidare.

Jag ska runda av med att blicka tillbaka ett år. Då skrev både Dagens Nyheter, Flamman och Dagens industri om Miljöpartiets näringslivspolitik, och det är intressant att det var så vitt skilda tidningar - vänster, mitten, höger.

Dagens industri skrev: "Ett regeringsskifte är i realiteten en affärsrisk om det gröna trycket på näringslivet försvinner eller försvagas."

Flamman skrev: "Miljöpartiet förstår industrin bättre än moderater."

Jag är orolig för att det är precis detta som håller på att hända nu. Det vi ser på utgiftsområdet för näringslivet är ju att man stryker satsningar på kompetens för företag inom digitalisering, klimat och cirkulär ekonomi och toppar det med att ta bort pengarna till länsstyrelserna som skulle ha underlättat för tillståndsprocesser rörande elnäten. Det här drabbar tusentals företag. Det drabbar jobb runt om i Sverige och är definitivt ett klimatsvek.

Fru talman! Jag deltar inte i beslutet i dag utan hänvisar till Socialdemokraternas och Miljöpartiets gemensamma särskilda yttrande.

Fru talman! Tack för möjligheten att lyssna på anförandet och kunna ställa lite frågor!

Vi hörde tidigare ett replikskifte mellan Kristdemokraterna och Socialdemokraterna där man pratade om en budget som var en förändring på 1 procent. Helt plötsligt kallas det för slakt. Det får ju stå för varje parti.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Det är det här med att bygga broar. Som moderat ser jag ett samhälle som är på väg att ställa om. Under den omställningen kan man inte först åstadkomma hål i vägen så att man inte tar sig över. Eller med en annan liknelse: Om man ska bygga en övervåning på ett hus behöver man ha en trappa kvar. Man tar inte bort trappan först.

Så fungerar det helt enkelt för mig, och det blir väldigt märkligt om människor och företag i det här landet inte ska kunna ta sig framåt. Vi har exemplet med mackarna som vi diskuterade för någon vecka sedan i ett eget betänkande. För mig är det väldigt viktigt att människor ska fortsätta att kunna ta sig fram och att vi lägger medel på till exempel drivmedel som har blivit allt bättre med tiden och som bilarna använder allt mindre av.

I dag finns det inga laddstolpar, och det finns inga elbilar som fungerar i kallt klimat och så vidare. Det måste fungera så att människor kan följa med över på andra sidan utan att bli fattigare. Vi talade om vita fläckar där man inte kan leva, bo och verka. För mig blir det en väldigt märklig diskussion. Först vill man slå sönder det man har för att man inte vill ha det, och sedan säger man att det är ofattbart att vilja ha humanare drivmedelspriser. En 50-öring gör inte mycket, men med tanke på hur man resonerar verkar den å andra sidan göra skada.

Jag skulle gärna vilja höra hur Miljöpartiet tänker kring detta.

Fru talman! Tack för frågan, Ann-Charlotte Hammar Johnsson!

Vad gäller 1 procent, slakt och vilka ord man använder tycker jag att det är ganska tydligt att man med precision har plockat ut väldigt viktiga klimatsatsningar och även skydd av natur. Det är det jag lägger in i ordet. Satsningarna på energieffektivisering har försvunnit, och så har vi bensinskatten. Det handlar alltså inte bara om procenten utan även om vilka satsningar som man har plockat ut, och här har man med precision skjutit in sig på klimatet.

Landsbygden är en oerhört viktig fråga, och Socialdemokraterna och Miljöpartiet hade pengar till mackar på landsbygden i den budget som vi lade fram. Jag vill också understryka att det är väldigt viktigt att man ser både och. Man kan ju inte bara ta bort någonting, utan man måste också ha någonting därtill.

Vi vill alltså inte bara ta bort bensinen utan att se till att det finns andra möjligheter att ta sig fram. Det är oerhört viktigt. Vi har till exempel haft en konverteringspremie för att man ska kunna konvertera den bil som man har i dag om man inte har råd att köpa en elbil. Vi har förstås även satsningar på järnväg, inte minst i norra Sverige. Det är oerhört viktigt. Men där det inte finns järnväg ska man kunna köra sin konverterade bil, helt enkelt.

Fru talman! Det här landet befinner sig i ett läge med stora problem efter sju år med en rödgrön regering. Det handlar om hela rättsväsendet, där vi också väljer att lägga medel. Det är jätteviktigt för oss. Vi har också en sjukvård som behöver hanteras. Som vi hörde i tidigare inlägg finns det också pengar - 3,5 miljarder mer än vad regeringen lägger - just för att man ska kunna beta av vårdköer, få fler vårdplatser och även utrota livmoderhalscancer. Det är alltså olika delar i den här budgeten som ska leda framåt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Jag tänkte återkomma till det här med drivmedel. Man kan ju inte ställa om och konvertera en bil till elbil om de fortfarande inte funkar, vilket vi hörde på ett möte med fordonsindustrin häromdagen. Det finns en bit kvar innan man kommer dit. Människor behöver kunna ta sig in i framtiden, annars kommer vi att stanna av och stoppa.

Fru talman! Självklart är det väldigt viktigt att satsa på polisen och sjukvården, och det finns också med i den rödgröna budgeten. Det finns också flera andra förslag utöver budgeten. Jag håller med om att det verkligen är väldigt viktiga frågor.

Transportfrågan är väldigt komplex. Vi ska inte ensidigt satsa på elbilar, utan det är också väldigt viktigt att satsa på att bygga ut möjligheten till biogasbilar som ett komplement. Det måste helt enkelt finnas olika alternativ för att ta sig fram.

Hela cykelinfrastrukturen är för övrigt fullkomligt undermålig och trafikfarlig på landsbygden. Man behöver se alla de olika pusselbitarna i transportinfrastrukturen och se till att det funkar även för landsbygden. Det är oerhört viktigt.

(forts.)

Fru talman! Debatten som nu pågår gäller näringsutskottets betänkande NU1 Näringsliv om utgiftsområde 24. Betänkandet hanterar en bredd av frågor på näringslivsområdet, inte minst besöksnäringen - som har åkt på en rejäl smäll under pandemin.

I vårt budgetunderlag konstaterar vi att Sverige behöver en ny kurs. En aktiv närings- och handelspolitik är en viktig hörnsten i en ekonomisk politik som kan lösa akuta samhällsproblem i Sverige. Sverige har flera problem och utmaningar som påverkar vårt land och förutsättningar för företag, till exempel otrygghet med gängligor som för ut kapitalvaror och gör inbrott. Det är ett stort bekymmer.

De ökade kostnaderna för att skydda företag mot brottslighet när de ska investera i skyddande åtgärder är en belastning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Det finns olösta problem med migration och integration, och vi behöver få talanger till landet för att näringslivet ska klara av sin kompetensförsörjning.

Sverige är ett fantastiskt land, och det finns en stor potential att utnyttja om vi vill fortsätta att vara ett land i framkant - vilket vi vill. Enligt en OECD-mätning ligger Sverige inte i framkant vad gäller 5G och digitalisering på det sätt som vi borde. Sverige har bland annat tappat en placering i Desi, Digital Economy and Society Index 2021. Både Danmark och Finland är bättre. Sverige ligger på plats 14 av 36 när EU-kommissionen jämför de digitala förvaltningarna i Europa i e-Government Benchmark 2021, där Sverige halkar efter inom alla fokusområden. Samtidigt vet vi att det på området immaterialrätt och innovation finns en strategi på plats i vårt grannland Finland. De ligger nu i startgroparna för version 2.0. Danmark arbetar med sin strategi som ska sjösättas, men Sverige har ingen. En sådan behöver komma på plats.

I Finland har man också tagit ett rejält kliv för att nyttiggöra sina innovationer. Aalto-universitetet har samlat näringsliv, akademi och politik för att gemensamt leverera innovation. Detta borde Sverige också få på plats.

Det behövs en politik för att skapa utvecklingskraft, tillväxtpotential och möjligheter till sysselsättning för att vi ska kunna fortsätta att ha den välfärd vi har. Människor och företag ska ges möjlighet att växa och utvecklas, och vardagen ska fungera.

Tillväxt gör att vi får pengar in till välfärden. Tillväxt gör att företag kan verka och anställa. Tillväxt gör att människor har ett jobb och en försörjning samt att det skapas fler jobb och entreprenörer.

Genom att vara proaktiv, inte minst i Bryssel, i svenska frågor kan vårt land driva i stället för att drivas av andra. Det här är oerhört väsentligt, inte minst ur aspekten att kunna upprätthålla frihandel i en värld som sluter sig. Vårt land behöver exportera och importera.

Den näringspolitik som beslutas måste därför värna och utveckla det svenska näringslivet, samtidigt som den främjar export och lägger en grund för nya affärsmöjligheter för svenska företag. Återhämtningen i världsekonomin har tagit kraftig fart, men vi står också i ett läge där ökningen av smittspridningen av virus har tagit fart igen i vår omvärld. I går varnade Englands premiärminister Boris Johnson för nästa våg av virus: omikron.

Fram till nu har hävda restriktioner medfört att konjunkturläget växer sig starkare för varje kvartal. Såväl globalt som i den svenska ekonomin finns en stark återhämtningskraft, men det gäller att vara försiktig och se vad som ligger framför oss. Vi ser nu att restaurangbesök ställs in inför julen, och detta tär på den ansträngda besöksnäringen.

Fru talman! Trots den starka återhämtningen generellt i ekonomin är det många företag som inte har tagit sig tillbaka till produktionsnivån före pandemin. Det är därför viktigt att Sverige nu tar tydliga steg för att skapa bättre förutsättningar för att nå såväl små och medelstora företag som basindustrin så att de kan växa och skapa jobb.

Alltför många och krångligt utformade lagar och regler kostar på. Sedan 2014 är kostnaden för regelkrånglet runt 1 miljard per år för företagen, och vi är nu uppe i 7 miljarder. Upplevelsen inom näringslivet av regelkrångel är påtaglig, och vi har noterat att regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen om nya mål på regelförenklingsområdet. Men jag vill ändå understryka att takten i regelförenklingsarbetet behöver ökas väsentligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Sverige har halkat efter ytterligare i regelförenklingsarbetet jämfört med 2018 inom OECD. Sverige ligger nu under OECD-genomsnittet på merparten av de granskade områdena. Svenska myndigheter har ofta helt orimligt långa handläggningstider och tillståndsprocesser. Det kostar i dag för mycket och tar för lång tid, och det upplevs ofta som oklart av den sökande vad som krävs för att få ett nödvändigt tillstånd. Det är välkommet att regeringen har tillsatt vissa utredningar, men de verkar gå i stramare riktning än att underlätta för företag och företagande. Då är Sverige på fel väg.

Ett exempel på att ett företag har drabbats av problem med miljötillstånd är Cementas ansökan om fortsatt brytning av kalken i Slite på Gotland. Cementa skulle kunna vara i världsklass när det gäller cement om det hela rättar till sig.

Mark- och miljödomstolen stoppar LKAB från att bygga ut i Kiruna. Länsstyrelsen i Norrbottens län vill stoppa Kaunis Irons gruvbrytning i Pajala.

Fru talman! Jag skulle vilja gå in på det ämne som Jennie Nilsson tidigare sa att vi inte skulle tala så mycket om eftersom det rör ett annat område; jag gör det ändå. Jag nämner elen eftersom det är en stor sak.

Sverige har stora möjligheter framför sig med nyindustrialisering: tusentals nya jobb i olika delar av landet, elektrifiering av industri och transporter samt utfasning av fossilberoendet till fossilfritt. Samtidigt finns stora problem med elbrist. Det är höga priser. Det finns exempel på företag som inte kan etablera sig, inte kan växa eller har sagt upp jobb på grund av elproblemen.

Omställningen och nyetableringen är av godo, men samtidigt är det så att 70 procent av dem som i dag använder el i sina företag finns i södra delen av Sverige. När norra delen av landet ska öka sin användning av elen, och regeringen har slagit undan benen för den planerbara kraften som har funnits med Ringhals 1 och 2, blir det negativ effekt för hela landet. Detta ställer stora krav på politisk handlingskraft. Den som tar bort viktig baskraft måste också berätta vad som ska finnas i dess ställe.

Exempel på företag som har drabbats är Pågen, som inte kunde expandera i Malmö 2019, och Klippans Bruk, som varslar en tredjedel av personalen 2021. I vardera Laholms kommun och Robertsfors kommun i Västerbotten har över 2 000 jobb gått förlorade 2021. Nu höjer man även brödpriserna i Pågen med skenande elpriser.

Men det här har inte bara med elpriserna utan även med drivmedelspriserna att göra. Då kommer livsmedlen att kosta konsumenterna i slutändan. Det handlar om priset på gödsel, foder, energi och drivmedel. Extrema elpriser har också tvingat Holmen att stänga produktion under 2021.

Fru talman! Politiken behöver skapa långsiktiga förutsättningar för att denna trend inte ska hålla i sig. Till exempel behövs grundläggande förutsättningar för att säkra elleveranser samt en stabil och fossilfri elproduktion, vilket inte är fallet i dag.

Sist, men inte minst, vill jag säga följande: Vi kommer från ett läge där hela coronakrisen har kantats av senfärdig hantering. Det har tagit tid att ge besked om vilket stöd som ska ges, och det har tagit tid att få stöd - om det ens kommit fram. Den här situationen vill vi inte se framåt. När vi nu kanske står inför en ny våg hoppas vi verkligen att regeringen har en plan för att stöden ska gå i takt med pandemins utveckling.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Fru talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Fru talman! Det är riktigt roligt att debattera utgiftsområde 24. Det är ett utgiftsområde som berör något av det viktigaste vi har i vårt samhällsbygge, nämligen företagare och näringslivet.

Som egenföretagare under många år har dessa frågor engagerat mig, och trots att det finns mycket gott att säga om det svenska företagsklimatet finns också en del orosmoln som behöver adresseras. Detta gäller inte minst eftersom de orosmoln som näringslivet självt flaggat för under lång tid inte har hanterats tillräckligt snabbt. Dessvärre har det blivit symtomatiskt för denna regering. Det verkar som om regeringen väntar in i det sista med att hantera problemen, kanske på grund av beslutsångest eller för att man helt enkelt inte vågar ta ledartröjan. Antingen väntar man på att andra länder ska gå före och visa vägen, eller så inväntar man myndigheter för att slippa ta ansvar - ett beteende som vi sett inte minst nu under pandemin.

För att nämna några av de här orosmolnen kan jag börja med brottsligheten, som blivit den viktigaste frågan för företagen och då inte minst småföretagen.

Svenskt Näringsliv räknar med att brottsligheten kostar företagen i runda slängar 100 miljarder årligen. Det är 100 miljarder som kunde ha använts till något betydligt viktigare, till exempel att anställa. Men nu förs pengarna väldigt ofta ut ur landet av utländska stöldligor, vilket är ett jättestort problem.

Innan jag fick det hedersamma uppdraget som riksdagsledamot arbetade jag som agent inom sport- och modebranschen. Det gav mig möjligheten att resa runt i landet och träffa hundratals butikschefer, butikspersonal och andra som jobbar i branschen. Återkommande, inte dagligen men väldigt ofta, fick jag höra historier om hur otryggheten och brottsligheten har ökat för detaljhandeln i Sverige. Det kan vara trakasserier, inbrott, stölder och annat.

Alldeles för ofta är det stöldligor och grupperingar från utanförskapsområdena som i stort sett uteslutande ägnar sig åt den här brottsligheten, och det är ett problem som får både kortsiktiga och långsiktiga konsekvenser för samhället.

Tullens presstjänst menar att den tandlösa svenska tullen utnyttjas helt öppet av de kriminella, vilket gjort Sverige till ett smörgåsbord för utländska ligor. I kombination med den fria rörligheten blir det katastrof.

Jag vill också understryka att den satsning som nu sker på tullen har kritiserats hårt. Sakkunniga menar att den är alldeles för svag och att den inte riktar in sig på godset som förs ut ur landet utan på det som kommer in i landet.

Det går för långsamt, fru talman. Därför vill vi satsa på höjda polislöner, fler poliser, fler övervakningskameror, pengar till Polismyndigheten och satsningar på bättre teknik för polisen och förvarsplatser hos Migrationsverket. Vi vill även satsa på tullen och Kustbevakningen men också på rättsväsendet i stort.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Något annat som jag skulle vilja lyfta fram, fru talman, är kompetensbristen. Det är en fråga som just nu bekymrar många företagare inom många olika branscher i vårt land, inte minst inom hotell och restaurang.

I förra veckan träffade vi Visita, som gav oss färska siffror.

Branschen skriker efter personal till både enklare jobb och mer komplicerade. Närmare bestämt finns det just nu 7 000 lediga platser, lediga jobb, i branschen. Samtidigt finns det cirka 46 000 personer inskrivna på Arbetsförmedlingen som har en direkt koppling till branschen. Av dessa är 15 500 inskrivna i Hotell- och restauranganställdas A-kassa, vilket betyder att de skulle kunna ta ett jobb i morgon.

Varför får då inte branschen tag på folk när det uppenbart finns kompetens att tillgå? Detta vittnar naturligtvis om en bugg i systemet.

Utöver det finns det totalt 377 000 inskrivna på Arbetsförmedlingen, och det finns enkla jobb. Det finns också många komplicerade jobb på vår arbetsmarknad, men det finns absolut enkla jobb.

En teori om varför det ser ut så är att Arbetsförmedlingen under lång tid vanskötts av olika regeringar. Dess uppdrag har gått från att arbeta med matchning på arbetsmarknaden till att arbeta nästan uteslutande med integrationsprojekt.

Tyvärr har vi sett att även Samhall till stor del fallit offer för detta och misslyckats med sitt kärnuppdrag, som var att ge människor med funktionsnedsättning en värdig sysselsättning. Detta har uppmärksammats mycket i medierna. Därför kom vi i riksdagen överens om att vi behöver reformera Arbetsförmedlingen.

Den mindre del arbetslösa som står nära arbetsmarknaden får inte den uppmärksamhet de förtjänar medan de som står långt från arbetsmarknaden tar en stor del av resurserna.

Exempel på det kan vara de subventionerade låtsasjobben, som ger extremt dåliga resultat. Av de nyanlända som går igenom etableringen får inte ens 10 procent ett riktigt jobb.

Här vill jag passa på att lyfta fram de 28 miljarder som regeringen satsade på extratjänster, som skulle fungera så mycket bättre än alla de andra liknande satsningar man testat tidigare.

Extratjänster är till 100 procent subventionerade anställningar, primärt riktade mot offentlig sektor. Den ursprungliga tanken var att långtidsarbetslösa och personer med särskilt behov av stöd skulle få en väg in i arbetslivet genom meningsfulla aktiviteter.

Enligt riksdagens utredningstjänst har dessa låtsasjobb resulterat i att 6 procent fått ett riktigt arbete. 6 procent, fru talman. I vilken annan verksamhet kan man vara nöjd med en sådan avkastning och sedan fortsätta göra samma investering år efter år? Det är för mig en gåta.

Oavsett är detta ett totalt misslyckande för svenska skattebetalare. Det är pengar som till exempel kunde ha gått till att förenkla för småföretagen. Småföretagen skapar nämligen fyra av fem jobb på vår gemensamma arbetsmarknad.

Att reformera Arbetsförmedlingen är centralt för att komma till rätta med problemen, men det behöver göras i kombination med att man får sänkta kostnader för att anställa. Därför vill vi i vår budget ta bort just extratjänsterna.

En tredje punkt jag vill ta upp är regelkrånglet som förhindrar tillväxt och innovation.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Enligt Tillväxtverkets rapport som kom i april i år har kostnaderna för företagen ökat trots regeringens ambition att sänka desamma.

Jag citerar ur rapportens sammanfattning: "Sammanlagt uppskattas företagens årliga administrativa kostnader ha ökat med strax under 4 miljarder kronor mellan åren 2013-2020 (exklusive GDPR)."

Längre ned i samma rapport kan man läsa att andelen små företag som upplever lagar och regler som ett hinder för utveckling och tillväxt ligger stabilt på 60 procent. 60 procent, fru talman, upplever att detta hindrar tillväxt och utveckling. Det är en enorm siffra, och det är ett gigantiskt problem eftersom vår nations förmåga att vara världsledande i utveckling och innovation är en ledstjärna för oss.

Regeringen släppte i juli i år en utredning vid namn Förenklingar för mikroföretag och modernisering av bokföringslagen. Visst var förslagen bra, absolut, men de kommer återigen för sent. Svenskt Näringslivs regelförbättringsexpert Christer Östlund menar att det finns mer att önska. Han sammanfattade det bra: "För lite och för sent."

Med de orden, fru talman, yrkar jag bifall till utskottets förslag till beslut.

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag till beslut.

I riksdagen har vi ansvaret att förvalta andras pengar till förmån för att skapa ett bättre land för alla som bor här - för barn och för vuxna, för kvinnor och för män, för framgångsrika entreprenörer och för långtidsarbetslösa, för kärnfriska och för långtidssjuka, för Södermalmsbor och för rospiggar och för dem i glesbygd och på landsbygd, ja, kort sagt för alla.

För att göra detta möjligt, för att det ska finnas något att fördela, måste det ju först komma in lite skatter. Dessa kommer som en följd av ett levande näringsliv, som är den absoluta basen för vårt välfärdssamhälle. Varje skattekrona som sedan fördelas till vårt gemensamma bästa skapas av företag.

Kristdemokraternas ekonomiska politik vilar på insikten om att arbete och välfärd åt alla bara kan uppnås genom att personer, familjer, företag och civilsamhället tillsammans tar ansvar för vårt gemensamma samhälle.

Sverige behöver ett företagsklimat som lägger grunden för fler jobb. Nya jobb kan inte kommenderas fram av politiker. De skapas när människor finner det mödan värt att starta och utveckla ett företag, förverkliga en idé och riskera sitt sparkapital.

Vi kristdemokrater slår vakt om ett livskraftigt näringsliv som kan skapa arbeten och tillväxt.

En grundförutsättning för ett gott företagsklimat är att företag har råd och möjlighet att anställa. Vi vet att en majoritet av de nya jobben växer fram i små och växande företag.

Fru talman! Jag noterar att den nye näringsministern Karl-Petter Thorwaldsson har gått ut i en charmoffensiv och deklarerat att socialdemokrater älskar gruvor. Den förra regeringssambon verkar känna sig lite sviken på grund av detta, och själv känner jag mig nyfiket avvaktande. Det skulle onekligen vara en intressant vändning om vårt land får en regering som intresserar sig för denna basnäring som, förutom att den skapar mycket annat, är en nyckelfaktor i klimatomställningen. Vi vill ju ha elektrifiering; vi vill ha batterier; vi vill ha ett fossilfritt samhälle. Någonstans ifrån måste de så nödvändiga metallerna komma.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Sverige har fallit som en sten i Fraser Institutes rankning över de mest attraktiva gruvländerna och återfinns nu först på plats 36. Svenska gruvor betyder arbetstillfällen, skatteintäkter och finansiering av välfärd och är även en viktig pusselbit i den nödvändiga klimatomställningen. Placeringen på rankningen skickar signaler till företag världen över om huruvida det är en god idé eller inte att investera i ett land.

Gruvnäringen borde betraktas som en framtidsbransch och förtjänar en lagstiftning som underlättar detta. Mot denna bakgrund har vi i näringsutskottet vid flera tillfällen lyft gruvornas betydelse och försökt baxa regeringen framför oss. Det är mycket roligare att vara optimist än att vara pessimist, så jag noterar den nya regeringens kärleksförklaring till gruvorna och sätter hoppets låga på en hög förväntansnivå. Framtiden kommer att visa om jag får anledning att bli besviken eller inte.

Fru talman! För vårt näringsliv har pandemin inneburit, och innebär fortfarande, konkurser. Många har blivit permitterade, varslade eller uppsagda. För att mildra de ekonomiska och sociala effekterna har riksdagen beslutat om flera olika stödpaket. Mycket har vi varit överens om över partigränserna medan en del hade kunnat göras annorlunda, om man frågar oss kristdemokrater. Men utöver att ge stöd och i viss mån konstgjord andning är det viktigt att anlägga moteld för att skapa så bra förutsättningar som möjligt för företagandet i vårt land.

Fru talman! Regelgivning utförs av en rad offentliga aktörer, och jag vill påstå att samordningen är så pass dålig att företag har svårt att få en överblick över vilka regler som gäller och vilka insatser och regelförändringar som pågår och planeras framöver. I stället för att relevant information finns samlad på ett ställe tvingas företag söka på olika platser, och det är många gånger svårt att bilda sig en uppfattning om vilka regler som gäller och hur man ska göra för att göra rätt.

Jag vill därför framhålla att en central plattform för denna typ av information kan göra det mer transparent för företag när olika regelarbeten börjar och slutar och hur man kan gå till väga för att lämna synpunkter. Jag tror att en sådan plattform även kan stärka företagarperspektivet i regelgivningen och motverka problem som exempelvis att företag får kort om tid för att anpassa sig till nya regler.

När jag för över ett år sedan ställde en interpellation till den före detta näringsministern Ibrahim Baylan menade han att det redan finns en plattform. Han hänvisade till regeringens egen hemsida - där finns allt! Jag är inte säker på att det var detta OECD menade när de gav Sverige rekommendationer om inrättande av en central plattform för regelgivning.

En annan åtgärd som jag ser som viktig för att minska regelbördan för företag är att ett så kallat förenklingsforum inrättas. Här finns erfarenheter att hämta från våra danska grannar, och Sverige bör inrätta ett förenklingsforum med inspiration från andra sidan Öresund.

Det är dags för Sverige att få en regering som tar företagen på allvar. Det gäller kompetensförsörjning, trygghetssystem och regellättnader. Framför allt måste regeringen visa attityden att varje företag är viktigt för Sverige. Vi vet att varje skattekrona skapas i företagen, som ser till att vi har en välfärd vi kan lita på. Jag som kristdemokrat jobbar för ett Sverige du ska kunna lita på.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Med detta, fru talman, tackar jag för ordet. Detta är näringsutskottets sista debatt för denna termin, så jag vill också passa på att önska en god jul till talmanspresidiet och alla tjänstepersoner som finns här, liksom till utskottet och alla er som har följt våra debatter under den gångna terminen.

Fru talman! Jag vill bara yrka bifall till Centerpartiets reservation, vilket jag glömde när jag var uppe senast.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 15 december.)