Sök

Det behövs göras ändringar i fyra lagar som handlar om försäkring och tjänstepension. Riksdagen godkände regeringens förslag som innebär att den svenska lagstiftningen ändras så att den blir förenlig med EU-direktivet Solvens II. Riksdagens beslut innebär ändringar i försäkringsrörelselagen, lagen om tryggande av pensionsutfästelse m.m., lagen om försäkringsverksamhet under krig eller krigsfara m.m. och lagen om tjänstepensionsföretag.

Lagändringarna träder i kraft den 1 april 2023.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2023-02-23

Datum

2023-02-24

Bordläggning

2023-03-07

Debatt

2023-03-08

Beslut

2023-03-08

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens granskning av hanteringen av offentliga biträden i migrationsärenden.

Riksrevisionens slutsats är att systemet med offentliga biträden i stort fungerar bra i flera avseenden, men inte i alla. Till exempel kan brist på tydliga regler leda till att personer får ett biträde som saknar tillräcklig juridisk kompetens eller som av andra skäl är olämplig för uppdraget. Det kan leda till att personer drabbas på olika sätt.

I skrivelsen välkomnar regeringen granskningen och ställer sig positiv till flera av de förslag till åtgärder som Riksrevisionen lämnar till regeringen. Regeringen hänvisar till att den har gett en utredare i uppdrag att ta ställning till vissa frågor om offentliga biträden. Syftet är att stärka rättssäkerheten i migrationsprocessen. Vidare avser regeringen att göra en översyn av asylprocessen i vilken frågan om offentliga biträden ska ingå.

Riksdagen delar i stort regeringens bedömningar och menar att det är viktigt för rättssäkerheten att offentliga biträdens arbete i migrationsärenden håller hög kvalitet. Därmed lägger riksdagen skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 7 minuter

Justering

2023-02-16

Datum

2023-02-23

Bordläggning

2023-03-07

Debatt

2023-03-08

Beslut

2023-03-08

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att uppgifter om koldioxidutsläpp från vissa fordon ska samlas in. Förslaget innebär att företag som besiktar bilar ska samla in och hantera uppgifter om bland annat bränsle- och energiförbrukning vid körning.

Regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, ska genom en så kallad föreskrift informera företagen som besiktar bilar hur insamlingen och hanteringen ska gå till.

De fordon som berörs av förslaget är nya personbilar och nya lätta nyttofordon som registrerats från och med 1 januari 2021.

Regeringens förslag bygger på en förordning om övervakning och rapportering av uppgifter om koldioxidutsläpp från olika typer av fordon som antogs av EU i mars 2021.

Lagändringarna börjar gälla den 1 maj 2023.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2023-02-23

Datum

2023-02-23

Bordläggning

2023-03-08

Debatt

2023-03-09

Beslut

2023-03-09

Riksdagen riktade en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om utökade satsningar på våtmarker. Uppmaningen bygger på förslag i motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2022 om vattenvård. Motionsyrkandena handlar om utökade insatser för att skydda och restaurera befintliga våtmarker samt att anlägga nya våtmarker. Enligt riksdagen behöver detta arbete fortsätta och förstärkas då våtmarker spelar en stor roll i klimatarbetet och bidrar till att bland annat stärka den biologiska mångfalden och motverka övergödning i hav och sjöar.

Riksdagen sa nej till övriga cirka 50 motioner från den allmänna motionstiden 2022 som handlar om bland annat övergödning, samarbete i Östersjöregionen, reningsverk och en havsmiljölag. Riksdagen anser bland annat att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

23

Reservationer

31 

Anföranden och repliker

36, 92 minuter

Justering

2023-02-23

Datum

2023-02-23

Bordläggning

2023-03-08

Debatt

2023-03-09

Beslut

2023-03-09

Riksdagen sa nej till cirka 30 motioner om kemikaliepolitik, som inkommit under allmänna motionstiden 2022. Exempelvis handlar motionerna om hur arbetet med kemikalier bör bedrivas, internationellt och i EU. Riksdagen menar att Sverige redan i dag bedriver ett tydligt och konsekvent arbete för en säker användning av kemikalier, och att de förslag som läggs fram i motionerna därför redan är tillgodosedda, eller att arbete pågår inom området.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

21

Reservationer

19 

Anföranden och repliker

23, 82 minuter

Justering

2023-02-16

Datum

2023-02-22

Bordläggning

2023-03-08

Debatt

2023-03-09

Beslut

2023-03-15

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag, som möjliggör en tillfällig skatt på överintäkter från viss elproduktion. Förslaget innebär att intäkter på över 1 957 kronor per megawattimme kommer att beskattas med 90 procent, under perioden mars-juni 2023. Förslaget lämnades i form av en extra ändringsbudget för 2023.

Förslaget bygger på en EU-förordning, som innehåller flera åtgärder för att hantera de höga energipriserna i Europa. En av åtgärderna är ett så kallat tillfälligt tak för överintäkter från elproduktion. Medlemsländerna får besluta om den exakta nivån på taket, inom ett visst spann.

Den tillfälliga skatten omfattar elproducenter med en installerad effekt över 1 megawatt. Främst kommer vindkraft och kärnkraft att påverkas. Skatten beräknas öka statens inkomster med 362 miljoner kronor under 2023. Lagen börjar gälla den 1 mars 2023.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

1

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

44, 132 minuter

Justering

2023-02-21

Datum

2023-02-21

Bordläggning

2023-02-21

Debatt

2023-02-22

Beslut

2023-02-22

Riksdagen sa nej till samtliga motioner rörande olika kollektivtrafikfrågor som kommit in under den allmänna motionstiden 2022.

De 37 motionerna handlar bland annat om en ökad andel kollektivtrafik, kollektivtrafik i hela landet, jämställd och jämlik kollektivtrafik, biljettsystem, färdtjänsten samt om Gotlandstrafiken.

Anledningen är bland annat genomförda eller pågående initiativ inom området som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

22

Förslagspunkter

8

Reservationer

19 

Anföranden och repliker

19, 63 minuter

Justering

2023-02-14

Datum

2023-02-20

Bordläggning

2023-02-22

Debatt

2023-02-23

Beslut

2023-03-08

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om nationell planering av infrastrukturen för 2022-2033. Med anledning av ett yrkande i en följdmotion till skrivelsen riktade riksdagen en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att säga nej till att bygga höghastighetsjärnväg.

Med anledning av yrkanden i två motioner från allmänna motionstiden 2022 riktade riksdagen ytterligare ett tillkännagivande till regeringen, om att etappmålet för växthusgasutsläppen från inrikes transporter bör ligga fast. Det är viktigt att hanteringen av förorenade områden och arbetet med att minska infrastrukturens negativa påverkan på naturmiljön och kulturlandskapet fortsätter, och att takten i transportsektorns omställning till fossilfrihet ökar.

Riksdagen sa nej till övriga motioner från allmänna motionstiden 2022 om olika infrastrukturfrågor som handlar om exempelvis vägar och järnvägar. Riksdagen ansåg bland annat att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

169

Förslagspunkter

20

Reservationer

50 

Anföranden och repliker

74, 203 minuter

Justering

2023-02-16

Datum

2023-02-20

Bordläggning

2023-02-22

Debatt

2023-02-23

Beslut

2023-03-08

Riksdagen sa nej till ett trettiotal förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022 om studiestöd. Detta med hänvisning till gällande bestämmelser, pågående arbete och vidtagna åtgärder.

Motionerna handlar bland annat om villkoren inom studiestödssystemet, studiemedel för omställning och vidareutbildning, fribeloppet, studielån vid sjukskrivning och för personer med funktionsnedsättning och avskrivning av studielån.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

6

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

24, 67 minuter

Justering

2023-02-16

Datum

2023-02-17

Bordläggning

2023-02-22

Debatt

2023-02-23

Beslut

2023-02-23

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om integritetsskydd vid signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet.

Signalspaning är en del av Sveriges försvar och skydd mot terrorism och är reglerad i lag. Det finns tydliga regler för hur signalspaning får bedrivas för att skydda den enskildas personliga integritet.

Det är Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten, Siun, som ser till att försvarsunderrättelseverksamhet bedrivs i enlighet med de lagar och förordningar som finns.

Skrivelsen handlar bland annat om de granskningar som Siun gjort under 2021 med anledning av den så kallade signalspaningslagen.

Regeringen bedömer att Siuns inspektion av den signalspaning som bedrivits fungerat väl och att Siun fått tillgång till den information som behövts för att lösa uppdraget.

Riksdagen delar regeringens uppfattning att signalspaningsverksamheten är en nödvändig och integrerad del av Sveriges försvar och skydd mot terrorism, och att det i en demokratisk rättsstat krävs ett väl fungerande integritetsskydd i sammanhanget.

Riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Justering

2023-02-16

Datum

2023-02-17

Bordläggning

2023-02-21

Debatt

2023-02-22

Beslut

2023-02-22

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag, som ska underlätta för ny teknik inom finanssektorn. Det kan exempelvis handla om teknik för så kallade distribuerade liggare, som används för digitala valutor så som bitcoin. Förslaget innebär också nya regler för handel med kryptotillgångar.

Lagändringarna är en del i att anpassa lagstiftningen efter en ny EU-förordning. Förordningen ska främja ny teknik, men också etablera ett regelverk som garanterar att handel med kryptotillgångar sker på ett säkert sätt. Det ska därför krävas tillstånd för dem som vill bedriva handel med kryptotillgångar.

Enligt regeringens förslag ska ansökan om tillstånd göras hos Finansinspektionen, mot en avgift. Vidare ska definitionen av finansiella instrument ändras, så att det framgår att begreppet inbegriper även instrument som styrs genom teknik för distribuerade liggare. Lagändringarna börjar gälla den 23 mars 2023.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 4 minuter

Justering

2023-02-16

Datum

2023-02-17

Bordläggning

2023-02-21

Debatt

2023-02-22

Beslut

2023-02-22

Riksdagen sa nej till cirka 25 förslag som handlar om olika integrationsåtgärder. Förslagen har inkommit under den allmänna motionstiden 2022.

Motionerna handlar bland annat om bosättningslagen, nyanlända kvinnors etablering på arbetsmarknaden och samhällsorientering för nyanlända. Riksdagen sa nej till motionerna bland annat eftersom utredningsarbete inom integrationsområdet pågår.

Behandlade dokument

15

Förslagspunkter

10

Reservationer

15 

Anföranden och repliker

48, 128 minuter

Justering

2023-02-16

Datum

2023-02-17

Bordläggning

2023-02-21

Debatt

2023-02-22

Beslut

2023-02-23

Riksdagen sa nej till ett 40-tal motioner från den allmänna motionstiden 2022. Motionerna handlar bland annat om tidsbegränsade anställningar, uthyrning av arbetstagare och utstationering av arbetstagare.

Behandlade dokument

21

Förslagspunkter

14

Reservationer

15 

Anföranden och repliker

20, 66 minuter

Justering

2023-02-16

Datum

2023-02-17

Bordläggning

2023-02-21

Debatt

2023-02-22

Beslut

2023-02-22

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Skrivelsen innehåller en rapport om regeringens arbete med vårdfrågor. Den är ett svar på ett tillkännagivande som gjordes av riksdagen den 23 mars 2022. Tillkännagivandet uppmanade den dåvarande regeringen att vidta åtgärder för att bland annat öka antalet vårdplatser och förkorta köerna i vården.

Den förra regeringen har tidigare återkommit till riksdagen med två skrivelser. Riksdagen bedömde då att regeringen har vidtagit en del av de åtgärder som listades i tillkännagivandet. Den nya skrivelsen lämnas av nuvarande regering, som tillträdde efter valet i september 2022.

Därmed är regeringen färdig med rapporteringen till riksdagen. Riksdagen anser, med hänvisning till bland annat budgeten för 2023 och Tidöavtalet, att regeringen visat att den har insikt om behovet av att förbättra vården. Tillkännagivandet om vårdfrågor är därmed slutbehandlat.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

33, 93 minuter

Justering

2023-02-16

Datum

2023-02-16

Bordläggning

2023-03-07

Debatt

2023-03-08

Beslut

2023-03-08

Riksdagen sa ja till regeringens förslag på höjd moms för reparationer av cyklar, skor, lädervaror, kläder och hushållslinne från 6 procent till 12 procent. Syftet är att öka enhetligheten i skattesystemet.

Genom den föreslagna skattehöjningen blir skillnaden i skatteuttag mindre mellan dessa reparationstjänster och övriga reparationstjänster som omfattas av normalskattesatsen 25 procent. Regeringen anser att momsen är en effektiv skatt som bör värnas som intäktskälla för staten och att utgångspunkten därför bör vara enhetlig moms och tillämpning av normalskattesatsen.

De nya reglerna börjar gälla den 1 april 2023.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

11, 35 minuter

Justering

2023-02-16

Datum

2023-02-16

Bordläggning

2023-02-21

Debatt

2023-02-22

Beslut

2023-02-22

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om statliga insatser för att stimulera investeringar i datorhallar. Skrivelsen bygger på en rapport från Riksrevisionen.

Myndigheten har granskat de insatser som staten gjort för att stimulera investeringar i datorhallar. Riksrevisionen skriver i sin rapport att det finns frågetecken kring hur pass effektiva insatserna varit i förhållande till de näringspolitiska och energipolitiska målen. Riksrevisionen ville se en översyn av skattenedsättningen för energiskatt för datorhallar.

Regeringen håller med Riksrevisionen i delar av myndighetens iakttagelser. Tidigare fanns det en skattenedsättning för energiskatt som förbrukades i datorhallar. Riksdagen beslutade i december 2022, på förslag från regeringen, att den nedsättningen skulle slopas från och med 1 juli 2023, eftersom den inte var ändamålsenlig.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2023-02-16

Datum

2023-02-16

Bordläggning

2023-02-21

Debatt

2023-02-22

Beslut

2023-02-23

Riksdagen sa ja till ett lagförslag från regeringen, som bland annat innebär att veterinärer måste lämna in uppgifter till Jordbruksverket när djur behandlas med antimikrobiella läkemedel, så som antibiotika. Syftet är att förbättra övervakningen av antibiotikaanvändningen för behandling av djur.

Enligt förslaget kan regeringen, eller den myndighet som får uppdraget, besluta om vilka uppgifter som veterinärer måste lämna in till Jordbruksverket, gällande behandling av djur med antimikrobiella läkemedel. Regeringen, eller myndigheten, kan också besluta om regler för att begränsa läkemedlen. Exempelvis kan användningen av vissa läkemedel förbjudas. Lagändringen innebär också att butiker måste ha ett tillstånd för att få sälja antimikrobiella läkemedel för djur.

Regeringens förslag bygger på två förordningar om djurläkemedel som antogs av EU i december 2018. Lagändringen är en del i att anpassa nuvarande lagstiftning i Sverige till EU-reglerna. Den nya lagen ska gälla från den 1 april 2023.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2023-02-16

Datum

2023-02-16

Bordläggning

2023-02-21

Debatt

2023-02-22

Beslut

2023-02-22

Riksdagen sa nej till samtliga motioner om trossamfund och begravningsfrågor från den allmänna motionstiden 2022. Motionerna handlar om begravningsavgiften, begravningsverksamhet och delning av aska vid gravsättning. Riksdagen anser bland annat att åtgärder redan är genomförda inom de områden som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Anföranden och repliker

2, 11 minuter

Justering

2023-02-14

Datum

2023-02-16

Bordläggning

2023-02-21

Debatt

2023-02-22

Beslut

2023-02-22

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att sekretess ska gälla hos domstol för uppgifter i vissa handlingar, i mål och ärenden enligt konkurrenslagen.

Lagändringen är en del i genomförandet av ett EU-direktiv, som ska ge medlemsstaternas konkurrensmyndigheter möjlighet att bättre kontrollera att konkurrensreglerna följs, och säkerställa en väl fungerande inre marknad. Lagändringen ska börja gälla 1 maj 2023.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2023-02-16

Datum

2023-02-16

Bordläggning

2023-02-21

Debatt

2023-02-22

Beslut

2023-02-22

Riksdagen sa ja till att en lagändring ska börja gälla senare än planerat. Lagändringen ska stärka skyddet av brottsoffers och vittnens kontaktuppgifter i domstol. Istället för den 1 april, ska lagändringen gälla från den 1 oktober. Anledningen är att domstolarna annars inte kommer att hinna genomföra de förändringar som krävs enligt lagen, vilket Domstolsverket meddelat.

Lagändringen innebär att exempelvis personnummer och bostadsadress i regel ska vara belagda med sekretess i domstol. Sekretessen ska inte gälla den som står åtalad för brott.

Förslaget att skjuta upp lagändringen är ett så kallat utskottsinitiativ. Det betyder att det är utskottet som har tagit initiativ till förslaget. Det kommer inte från en proposition från regeringen eller en motion från en riksdagsledamot.

Förslagspunkter

1

Justering

2023-02-16

Datum

2023-02-16

Bordläggning

2023-02-21

Debatt

2023-02-22

Beslut

2023-02-22