Utbetalningsmyndigheten

Betänkande 2022/23:FiU35

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
21 juni 2023

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

Tillfälligt problem
För vissa betänkanden kan det saknas bilagor på huvuddokumentets sida. Bilagorna går att hitta via sökfunktionen. Vi arbetar med att åtgärda problemet. Vid frågor, kontakta riksdagsinformaion telefon: 020-349 000, e-post: riksdagsinformation@riksdagen.se

Beslut

Ny myndighet för att förebygga, förhindra och upptäcka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen (FiU35)

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som möjliggör Utbetalningsmyndighetens verksamhet. Syftet med den nya myndigheten är att förebygga, förhindra och upptäcka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen.

En av Utbetalningsmyndighetens uppgifter ska vara att administrera ett system med transaktionskonto för utbetalningar från statliga myndigheter som Arbetsförmedlingen, Centrala studiestödsnämnden, Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten och Skatteverket. Myndigheten ska också arbeta med granskningar baserade på dataanalyser och urval för att hitta felaktiga utbetalningar. Utbetalningsmyndigheten ska vara skyldig att underrätta andra myndigheter och berörda aktörer om felaktiga utbetalningar, men också andra felaktigheter.

Utbetalningsmyndigheten kommer att behandla en stor mängd uppgifter som rör enskildas personliga och ekonomiska förhållanden och som kan vara av integritetskänslig natur. Sekretess ska därför gälla för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden hos myndigheten.

De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2024.

Utskottets förslag till beslut
Bifall till propositionen punkterna 1–5 och delvis bifall till punkterna 6 och 7.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Propositioner: 1

Från regeringen

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2023-06-08
Justering: 2023-06-15
Trycklov: 2023-06-15
Betänkande 2022/23:FiU35

Alla beredningar i utskottet

2023-05-25, 2023-06-08

Ny myndighet för att förebygga, förhindra och upptäcka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen (FiU35)

Finansutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens föreslagna lagändringar för att Utbetalningsmyndigheten ska kunna bedriva sin verksamhet. Syftet med den nya myndigheten är att förebygga, förhindra och upptäcka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen.

En av Utbetalningsmyndighetens uppgifter ska vara att administrera ett system med transaktionskonto för utbetalningar från statliga myndigheter som Arbetsförmedlingen, Centrala studiestödsnämnden, Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten och Skatteverket. Myndigheten ska också arbeta med granskningar baserade på dataanalyser och urval för att hitta felaktiga utbetalningar. Utbetalningsmyndigheten ska vara skyldig att underrätta andra myndigheter och berörda aktörer om felaktiga utbetalningar, men också andra felaktigheter.

Utbetalningsmyndigheten kommer att behandla en stor mängd uppgifter som rör enskildas personliga och ekonomiska förhållanden och som kan vara av integritetskänslig natur. Sekretess ska därför gälla för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden hos myndigheten.

De nya reglerna föreslås börja gälla den 1 januari 2024.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2023-06-20
Debatt i kammaren: 2023-06-21
Stillbild från Debatt om förslag 2022/23:FiU35, Utbetalningsmyndigheten

Debatt om förslag 2022/23:FiU35

Webb-tv: Utbetalningsmyndigheten

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 21 Zinaida Kajevic (S)

Herr talman! Arbetet med att få till stånd den nya Utbetalningsmyndigheten påbörjades under den tidigare regeringen och blir ett ytterst viktigt bidrag för att motverka att den organiserade brottsligheten utnyttjar och missbrukar de gemensamma välfärdssystemen i syfte att sko sig ekonomiskt.

Erfarenheterna visar att brottslighet, fusk och bedrägerier dessvärre både är systematiska och betydande. Den organiserade brottsligheten har hittat en ny lukrativ marknad. Gap mellan olika myndigheters ansvarsområden utnyttjas, och om man tar sig in i ett system kan det öppna dörrarna till fler.

Vinsterna från olika brottsupplägg utgör ofta en basinkomst i ett kriminellt ekosystem som ofta också omfattar arbetslivskriminalitet. Vinsterna används inte sällan för att finansiera annan brottslighet såsom narkotikahandel och utpressarverksamhet. Brotten mot den gemensamma välfärden är systemhotande.

För att upprätthålla tilltron till våra välfärdssystem är det av yttersta vikt att deras resurser används korrekt. Etableringen av den nya myndigheten är ett viktigt steg för att skapa en systemövergripande kontroll.

I dag fattar vi även beslut om ny lagstiftning och ändringar i offentlighets- och sekretesslagstiftningen för att myndigheten ska kunna starta sin verksamhet vid det kommande årsskiftet. Uppdraget är att förebygga, förhindra och upptäcka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen.

Myndigheten ska också hantera ett system med transaktionskonton för utbetalning av olika stöd. Det gäller Arbetsförmedlingen, CSN, Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten och Skatteverket. Vissa myndigheter, a-kassor och kreditinstitut blir också skyldiga att under vissa förhållanden lämna uppgifter till den nya myndigheten, som i sin tur blir skyldig att informera berörda aktörer om felaktiga utbetalningar och andra felaktigheter.

Frågor om offentlighet och sekretess regleras så att de uppgifter som Utbetalningsmyndigheten tar del av omfattas av sekretess, och formerna för hur personuppgifter ska behandlas hos myndigheten regleras så att andra aktörer kan känna sig trygga med det.

Herr talman! Den socialdemokratiska regeringen var mycket aktiv i arbetet med att förhindra brott mot våra välfärdssystem. Sedan flera år tillbaka finns sekretesslättnader kring informationsutbyte mellan myndigheter vid misstanke om grov brottslighet. Ett folkbokföringsbrott har införts, liksom möjligheten att kontrollera bosättning. Flera myndigheter har fått resurstillskott för att bekämpa välfärdsbrott och skatteundandragande. Arbetet för att motverka fel och missbruk med statliga ersättningar, bidrag och skatter har förstärkts.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utbetalnings-myndigheten

Den socialdemokratiska regeringen lämnade också flera förslag om stärkt samverkan mot arbetslivskriminalitet och fusk på vägtransportområdet och utredde även möjligheter att stärka informationsutbytet mellan myndigheter, kommuner och arbetslöshetskassor. Vi ser fram emot att fler förslag läggs fram av den nya regeringen.

Herr talman! Flera kommuner, med Södertälje i spetsen, har tidigt signalerat ett behov av ökade åtgärder för att motverka brott och missbruk mot våra välfärdssystem. Den uppmärksammade hemtjänsthärvan i just Södertälje för ett antal år sedan, där 35 personer åtalades för bedrägerier mot kommunen och Arbetsförmedlingen, blev en väckarklocka som har lett till ett helt nytt sätt att tänka systemvårdande i alla kommuners verksamhet.

Det var mot bakgrund av erfarenheterna från Södertälje och det framåtsyftande arbetet där som den tidigare regeringen beslutade att den nya myndighetens säte skulle placeras i Södertälje, vilket också låg i linje med behovet av att öka den statliga närvaron i hela landet. Vi beklagar att den nya regeringen har rivit upp detta beslut och valt att placera myndigheten i Stockholm, och vi har noterat det i ett särskilt yttrande i betänkandet.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

I detta anförande instämde Niklas Karlsson (S).


Anf. 22 David Perez (SD)

Herr talman! Jag vill börja med att säga att Sverigedemokraterna ställer sig bakom propositionen i dess helhet och därmed förslaget i finansutskottets betänkande, även om det finns saker som kan förbättras i takt med att myndigheten kommer igång med sitt arbete.

I dag beslutar riksdagen om ett väldigt viktigt förslag. Syftet med Utbetalningsmyndigheten är att förebygga, förhindra och upptäcka felbetalningar från välfärdssystemen. Jag ska erkänna att jag är skeptisk till skapandet av fler myndigheter, särskilt när vi behöver göra en översyn av våra befintliga myndigheter.

Men med detta sagt befinner vi oss i ett allvarligt läge. En färsk undersökning av Delegationen för korrekta utbetalningar från välfärdssystemen fastslog att det offentliga gör felbetalningar för mer än 18 miljarder kronor per år. För att sätta det i perspektiv kan jag säga att det är mer pengar än vad vi hittills har gett Ukraina. Mellan 2008 och 2021 har bidragsbrotten ökat med hela 133 procent.

Vi hörde nyss hur seriöst oppositionen ser på detta. Det visar inte fakta.

Man kan tycka att de myndigheter som nu kommer att få förstärkt hjälp att undersöka betalningar som har gjorts och kommer att göras redan borde ha tillräckligt med kontrollmekanismer på plats för att upptäcka felaktigheter, men det ser inte ut så i dag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utbetalnings-myndigheten

Samarbetspartierna och oppositionen är hoppfulla om att en ny myndighet ska leda till att fler felaktigheter upptäckts och att vi ska kunna sätta dit fler av de individer som fuskar.

Det är värt att tillägga att felaktiga utbetalningar är en viktig inkomstkälla för den organiserade grova brottsligheten i vårt land. Vår gemensamma välfärd, som skänker svenska medborgare en unik ekonomisk trygghet, används alltså för att göda kriminella grupperingar runt om i landet.

Forskaren Magnus Ranstorp har länge varnat för det omfattande fusket, som inte bara gäller våra statliga myndigheter. Även kommunerna är alltför oansvariga i sina utbetalningar. Låt mig citera en artikel från gårdagens kvällstidning: "Härvan i Botkyrka riktar ljus mot hur skattebetalarnas pengar delas ut till studiecirklar och liknande utan tillräcklig kontroll." Det handlar naturligtvis om de oegentligheter som framkommit i Botkyrka kommun - under socialdemokratiskt styre, kan tilläggas. Det offentliga måste sluta att slapphänt betala ut medel utan tillräcklig kontroll.

Herr talman! Låt mig återgå till den proposition som nu ligger på bordet.

Regeringen och dess stödpartier satsar inte bara på en ny myndighet. Vi har också i budgeten tillskjutit 200 miljoner kronor för att just bekämpa felbetalningarna. Jag tror att den nya myndigheten hade kunnat vara mer inriktad på proaktiva lösningar, då den åtminstone till en början kommer att sakna förmåga att se utbetalningar i realtid. Myndigheten kommer dessutom att sakna befogenhet att stoppa betalningar om något skulle dyka upp. Myndigheten förväntas i stället ta kontakt med berörd part.

Redan här spiller vi värdefull tid. Har något fel upptäckts borde det rimligtvis finnas verktyg på plats för att stoppa dessa utbetalningar omgående. Det är inte bara Sverigedemokraterna som anför detta. Detta är synpunkter som inkommit från tunga remissinstanser som Ekobrottsmyndigheten, Åklagarmyndigheten, Skatteverket och Statens tjänstepensionsverk.

Med detta sagt ska vi vara medvetna om att myndigheten kommer att behöva en uppbyggnadsfas. Det kan dröja uppemot tre år innan den har full analysförmåga. Vi lär därför återkomma framöver med nya förslag och reformer för att vässa myndighetens verktyg ytterligare.

När det gäller de farhågor som lyfts fram i samband med förslaget är inskränkningen i den personliga integriteten den viktigaste sakfråga som har diskuterats. Jag förstår denna farhåga, men här delar jag regeringens och Lagrådets ståndpunkt att värdet av att bekämpa både brottslighet och felaktiga utbetalningar väger tyngre än den personliga integriteten i det här fallet.

Det finns också en risk för att våra domstolar belastas med mer jobb, i synnerhet i ett läge där de redan är hårt pressade - även om det naturligtvis är välkommet. De utredningar som väntas avslöja fusk kommer dessutom att underlätta för fällande domar eftersom komplicerade upplägg kommer att vara enklare att belysa i tingsrätten och lättare upptäcka i ett tidigt skede tack vare att myndigheterna får korrekta underrättelser.

Sammanfattningsvis välkomnar både vi och det offentliga att vi har en regering som prioriterar brottsbekämpning och välfärdsbrott och arbetar brett för att freda vår gemensamma välfärd, som alltför länge plundrats av kriminella grupperingar.

Med nya Utbetalningsmyndigheten tar vi ett viktigt steg för att säkerställa att de ekonomiska stöden går till dem som har rätt till dem och ingen annan. Nog finns det bättre saker vi kan lägga pengarna på än att betala ut 18 miljarder årligen till fel individer? Sverige kan bättre!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utbetalnings-myndigheten

Detta är pengar som i stället skulle kunna gå till att sänka arbetsgivaravgiften eller rätta till de fel i pensionssystemet som vi har upptäckt.

Med detta sagt yrkar jag bifall till propositionen. Jag vill även passa på att tacka kansliet och övriga i finansutskottet och talmanspresidiet för ett bra arbete och önska er alla en riktigt bra sommar med lite välförtjänt ledighet.

(Applåder)


Anf. 23 Ida Drougge (M)

Herr talman! Magdalena Andersson slarvade bort över 100 miljarder kronor under sin tid om finansminister och statsminister - lågt räknat.

Socialdemokraterna betalade felaktigt ut mellan 100 och 150 miljarder kronor under sina åtta år i regeringsställning, detta enligt Ekonomistyrningsverket och Statens offentliga utredningar. Det är över 100 miljarder kronor som kunde ha gått till barnfamiljer som kämpar för att få ekonomin att gå ihop eller till människor som arbetat och slitit ett helt arbetsliv. De kunde ha gått till människor som ställer klockan på morgonen, går upp, jobbar och bidrar till vår ekonomi och till att utveckla och göra Sverige bättre. Det är pengar som hade kunnat stärka skolan och vården. De hade kunnat få stanna i fickorna på människor och gjort bättre nytta där.

Men i stället beräknas minst 18 miljarder kronor årligen betalas ut felaktigt och på grund av fusk. Fusket har sedan 2008 ökat med 133 procent. Därför inrättar regeringen nu Utbetalningsmyndigheten som ett steg i att stärka arbetet mot fusket.

Polisen och Riksrevisionen har i flera år slagit larm. Vi moderater föreslog därför redan för åtta år sedan att man skulle snabbutreda och införa denna utbetalningsmyndighet. Likväl underlät den förra socialdemokratiska regeringen att agera snabbt. Det är en slapphänthet som har låtit den grova kriminaliteten nästla sig in i våra socialförsäkringssystem. Det är djupt orättvist att dessa stölder är så omfattande på hederliga och utsatta människors bekostnad.

Den organiserade brottsligheten utnyttjar systemen, och det är ett av de allvarligaste hoten mot vår välfärd. Det är av största vikt att vi hushållar med våra gemensamma skattemedel. Det är det givetvis alltid, men när de så uppenbart går till att motverka hela vårt samhälles existens och det vi bygger vår gemenskap på är det extra allvarligt. Våra pengar ska inte användas till att göda organiserad brottslighet. Trots detta betalas alltså 18 miljarder kronor ut felaktigt varje år. Det motsvarar ungefär lönen för 26 000 lärare årligen. Det uppgår till mer än hela rättsväsendet - polis, domstol, åklagare och Säpo - tillsammans spenderar under ett kvartal varje år. Det är tydligt att statens förmåga att bekämpa välfärdsbrott behöver stärkas, och Utbetalningsmyndigheten är ett första steg i rätt riktning.

Jag och vi moderater är verkligen inga stora fans av fler myndigheter, tvärtom. Men denna myndighet behövs. Den borde redan vara på plats, och den hade redan kunnat vara på plats. Utbetalningsmyndigheten kommer till en början att ha två primära uppgifter: att administrera ett system där vi samlar utbetalningar från de stora statliga myndigheterna och att genomföra dataanalyser och granskning av dessa.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utbetalnings-myndigheten

Utbetalningarna kommer att samköras med ytterligare information från en mängd myndigheter i Sverige och från a-kassorna. Det handlar om folkbokföringen, beslut om uppehållstillstånd och vilka uppgifter som legat till grund för beslut om uppehållstillstånd, beslut om arbetstillstånd och information rörande företag som utför välfärdstjänster i Sverige och om deras bakgrund.

På så sätt kan staten börja återfå kontroll över de utbetalningar som sker. Man kan börja säkerställa att en person som exempelvis flyttat för att tjänstgöra som försvarsminister i Irak inte fortsatt får bidrag i Sverige men även att människor exempelvis inte fuskar sig till både a-kassa och sjukpenning samtidigt.

Det är chockerande - jag fortsätter återkommande att bli förvånad i dessa frågor - att kontrollen är så bristfällig. Det känns uppenbart att detta är saker som vi hade kunnat lösa för länge sedan. Detta har såväl Riksrevisionen som Ekonomistyrningsverket de senaste åren också kritiserat.

Bara de förändringar som vi nu genomför beräknas kunna så mycket som halvera de felaktiga utbetalningarna. Därutöver skärper regeringen bidragsbrottslagen, så att den även omfattar företag. Man inför en ny huvudregel i sekretesslagstiftningen så att utgångspunkten är att myndigheter får och ska dela information med varandra samt förbättrar folkbokföringen och genomför en folkräkning.

Det är av största vikt att vi värnar skattebetalarnas pengar och att vi upprätthåller förtroendet för vårt välfärdssystem. Inflationen slår tillräckligt hårt mot människor och företag, och regeringen gör stora satsningar för att stötta dem som har det allra tuffast och är mest ekonomiskt utsatta. Människor kommer likväl att fortsätta att ha det tufft ett tag. Det kommer att ta tid att vända utvecklingen i Sverige. Då, särskilt då, är det extra viktigt att de pengar som vi har och som vi stöttar hushåll med går till dem som behöver dem och inte till kriminella.

Nu tar regeringen flera steg i rätt riktning, fler steg än den förra regeringen tog under åtta år.

Herr talman! Jag vill givetvis yrka bifall till utskottets förslag till beslut.

Detta var kanske något dystra ord. Men jag har en förhoppning om att i dystra och tuffa tider kan handlingskraft samt att vi ser de problem som Sverige nu har och att vi har en regering som agerar inge hopp och vara en möjlighet för människor.

Jag hoppas att mina kollegor, talmanspresidiet och kansliet har möjlighet att slappna av och luta sig tillbaka och vara hoppfulla inför framtiden och njuta av en bra sommar.

(Applåder)


Anf. 24 Zinaida Kajevic (S)

Herr talman! Ledamoten Ida Drougge var ytterst upprörd över sakernas tillstånd. Det är precis så jag känner det. Hon nämner att utredningar har visat att det sedan 2008 har skett utbetalningar på felaktiga grunder i ganska omfattande utsträckning. Vad kan man säga annat än att det är ytterst upprörande? Jag håller med. Så vill vi inte ha det. Så behåller vi inte tilltron till välfärdssystemet.

Ida Drougge glömmer dock att under denna period, fram till 2014, var det hennes parti som satt vid makten. Om hon jättegärna hade velat åtgärda detta hade man kunnat starta den supersnabba utredningsprocessen och åtgärda det ytterst snabbt. Jag kan inte riktigt förena ledamotens upprördhet i talarstolen med det agerande som den förra regeringen fram till 2014 faktiskt hade.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utbetalnings-myndigheten

Ida Drougge är chockerad. Samtidigt kan hon inte sträcka ut handen och förstå att vi framåt måste jobba tillsammans - vi är eniga, och i betänkandet ställer vi oss samtliga positiva till detta. Våra välfärdssystem måste värnas. Och när det gäller sättet att arbeta med frågorna, där tyngdpunkten verkligen ligger på detta, borde det vara partiövergripande.


Anf. 25 Ida Drougge (M)

Herr talman! Jag uppfattade nog inte någon fråga men tar gärna möjligheten att ytterligare utveckla och underbygga den argumentation som jag precis framförde här i talarstolen.

Dessa problem har mycket riktigt ökat sedan 2008. Den dåvarande alliansregeringen införde bidragsbrottslagen. Den dåvarande alliansregeringen vidtog alltså åtgärder.

Sedan dess har dessa problem fortsatt att öka. Och det var vid 2015, när Moderaterna presenterade förslag om att snabbutreda en utbetalningsmyndighet, som också statliga myndigheter och verk och externa började förorda en sådan myndighet.

Jag önskar givetvis att alliansregeringen hade infört detta 2006 eller att Göran Persson hade gjort det innan dess - absolut. Men ju längre tid som har gått, desto större har problemen blivit. Vi har kunnat se under denna period att det har gått från att vara fusk som till viss del beror på att människor inte kan systemen eller kanske inte förstår att de gör fel - det är inte medvetna fel - till att vara organiserad brottslighet. Då är det klart att situationen blir en annan och att det kräver andra verktyg.

Det är bra att vi har en regering som nu tar de stegen och inför dem.


Anf. 26 Zinaida Kajevic (S)

Herr talman! Vad jag uppfattar från Ida Drougges inlägg var att regeringen fram till 2014 var passiv trots att man såg problemen, att man under två år efter 2014 hade möjlighet att lägga pengar i budgeten för att verkligen se till att åtgärda problemen på så vis att andra myndigheter kunde förstärkas men inte gjorde det, att den socialdemokratiskt ledda regeringen tillsatte den utredning som har lett till Utbetalningsmyndigheten och att man förra året utsåg en särskild utredare just med syftet att etablera denna myndighet, som Ida Drougge ytterst är stolt över i dag.

Det är även jag. Jag håller med om att vi måste arbeta med problemet med systemhotande brottslighet som rubbar tilltron till skattepengar och att detta är en fråga där vi kan enas framåt.

Jag påpekade också i mitt anförande att vi ser fram emot fler åtgärder från den nuvarande regeringen som vi förhoppningsvis kan få på plats, för det här är någonting som ingen av oss vill se förfalla.

(Applåder)


Anf. 27 Ida Drougge (M)

Herr talman! Jag kan upprepa att en tidigare moderatledd regering innan 2014 fick bidragsbrottslagen på plats och att man vidtog åtgärder för att skärpa de kontroller som den förra regeringen tog bort från flera av våra välfärdsutbetalningar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utbetalnings-myndigheten

Tidigare regeringar har agerat. Problemen har sedan utvecklats mer och fått inslag av grövre organiserad brottslighet och delvis ny karaktär. Moderaterna föreslog 2015 i den här kammaren att just det här skulle göras, och vi finansierade då både en sådan utredning och andra insatser för att komma till rätta med problemen.

Jag skulle rekommendera ledamoten att göra den historiska läxan. Sedan välkomnar jag givetvis engagemanget för att lösa problem framöver. Den uppgiften kan inte samla för många krafter. Det vore jättebra.

(Applåder)


Anf. 28 Hans Eklind (KD)

Herr talman! Välfärdsbrott är brott som begås vid en dator i lugn och ro på kontoret eller hemma i tv-soffan. Det kan vid en första anblick tyckas att detta egentligen inte drabbar någon, att det inte finns några brottsoffer. Men det drabbar alla skattebetalare. Välfärdsbrottsligheten är inget annat än ett direkt angrepp mot samhällets gemensamma skyddsnät, och det slår direkt mot de allra mest utsatta. Det är min huvudpoäng. Det slår mot de sjukskrivna, dem med funktionsnedsättningar, pensionärer och så vidare.

Om det sprids en uppfattning att vi inte har koll på systemet, det vill säga att det går att lura staten på bidragspengar och leva gott på det, och om det är resultatet av att vi inte vidtar de åtgärder som krävs för att sätta stoppa för detta, ja, då är det ett direkt angrepp som slår mot de allra svagaste i vårt samhälle.

Problemet är att det är väldokumenterat att det faktiskt sker fusk med utbetalningar. Det är inte något påstående, utan beräkningar visar att ungefär 18 miljarder årligen går till vad man kallar oriktiga utbetalningar. Den organiserade brottsligheten står för 84 procent av detta, det vill säga 15 miljarder årligen.

Vi kristdemokrater menar att våra svenska välfärdssystem ska vara finmaskiga och fånga upp de människor som är i behov av stöd och hjälp. De ska absolut inte fungera som en bankomat för kriminella. Lägger vi ihop det som årligen blir fel menar man att 300 miljarder kronor har betalats ut felaktigt under de senaste decennierna - 300 miljarder! Tänk om dessa pengar kunde ha använts för välfärden och polisen och till skattesänkningar!

Den som följer debatten kan ställa sig frågan hur det har kommit att bli så här. Det finns naturligtvis en mängd förklaringar, men några av dem är att åtgärder mot välfärdsbrottsligheten har förhindrats på grund av att myndigheternas serviceuppdrag har gått före det brottsförebyggande arbetet. Myndigheterna har vidare saknat möjlighet att på ett fullgott sätt kontrollera intyg och identiteter. E-legitimation gör det svårt, ja, hart när omöjligt, för en myndighet att veta vem som egentligen står bakom en ansökan om bidrag. Som kronan på verket har vi sedan det här med sekretesslagstiftningen som gör det svårt för myndigheterna att samarbeta.

Vidare är det svårt för myndigheterna att verifiera vad det finns för tillgångar på bankkonton; de kan nämligen inte få sådana utdrag. Sedan finns det dessutom, efter alla dessa år, en utbredd uppfattning på myndigheter att det många gånger är lönlöst att polisanmäla när brott begås, eftersom utredningarna allt som oftast läggs ned utan åtgärd.

Herr talman! Jag tycker därför att det är en glädjens stund när vi i bred enighet får fatta beslut om det som faktiskt kan vara ett verkligt verktyg mot den brottslighet som jag har inlett med att tala om, nämligen en utbetalningsmyndighet som får inleda sin verksamhet den 1 januari 2024.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utbetalnings-myndigheten

Att en sådan myndighet ska bli verklighet är någonting som vi kristdemokrater har drivit under många år. Den här myndigheten kommer att tillhandahålla verktygen att förebygga, förhindra och upptäcka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen.

En utbetalningsmyndighet behöver dock kompletteras av en folkräkning för att vi ska ha koll på vilka människor som bor och befinner sig här i landet. Genom att ange falska folkbokföringsuppgifter kan man öppna en port in till våra välfärdssystem, något som utnyttjas av kriminella.

Att folkbokföra sig på en annan adress är superenkelt. När min mellanson flyttade hemifrån ringde han hem en fredagskväll och undrade hur det var möjligt att det bodde ytterligare fem personer i hans lägenhet på 22 kvadratmeter. Jag skrev om det på Facebook, och min mamma blev väldigt upprörd och stressad över detta faktum. Var bodde dessa fem personer? De hade helt enkelt folkbokfört sig på adressen, vilket min son Hampus tog reda på via någon datasajt som jag fick lära mig finns.

Här behöver göras många saker, och det är väl det som är min poäng i den här debatten. Någon riktig debatt blir det ju inte, för vi är överens från partiernas sida om att det är bra att det här görs. Men jag tror att mer måste göras, och regeringen har i budgetpropositionen sett till att anslå de medel som krävs för att vi ska kunna genomföra en folkräkning.

Herr talman! I den framlagda propositionen skriver regeringen att förslaget får marginella konsekvenser för kommuner och regioner. Jag vill dock höja ett varningens finger. Om vi nu stramar åt utbetalningarna från myndigheter är det nämligen ganska rimligt att vänta sig - vilket flera av remissinstanserna, till exempel Säkerhetspolisen, pekar på - att brottsligheten söker sig till kommuner och regioner. Kristdemokraternas förslag är därför att alla offentliga utbetalningar ska ske från ett och samma transaktionskonto. Det finns anledning för politiken att vara på tårna och bevaka detta.

Herr talman! Det känns dock onekligen gott att vi nu tar ett första steg mot att komma till rätta med välfärdsfusket. Det borde naturligtvis ha gjorts för länge sedan, men nu är vi här. Nu tar vi detta beslut. Vi måste nog också ta en rad ytterligare steg för att verkligen komma åt detta.

I går trodde jag att jag deltog i min sista debatt, och jag önskade alla en glad sommar och så vidare. Herr talmannen var dock inte där då, så jag passar på att önska talmannen, talmanspresidiet, mina kära kollegor i finansutskottet och naturligtvis även övriga riksdagsledamöter en riktigt glad midsommar.

(Applåder)


Anf. 29 Ali Esbati (V)

Herr talman! Jag hade inte anmält mig till debatten, för detta är ett betänkande som vi har varit eniga om. Det vi fick höra från flera av ledamöterna på högerkanten här var dock väldigt märkligt, måste jag säga.

Man gav inget sken av att vi är eniga, och framför allt blev det en uppradning av något slags suggererande tal från högernationalistiskt håll. Det verkade mer vara ägnat åt att samla sig inför dåliga opinionsmätningar nu när vi ska gå på sommarledighet. Det kom ett antal missvisande och anekdotiska uppgifter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utbetalnings-myndigheten

Jag vill vara väldigt tydlig: Att man startar denna myndighet, som ska samla ihop ett antal arbetsmoment som ändå görs, tycker Vänsterpartiet är bra. Vi är som sagt helt eniga om detta i riksdagen. När det gäller de miljarder som betalas ut felaktigt, ibland på basis av fusk, är det naturligtvis otroligt dåligt att det sker. Det arbete för att minska detta som har pågått under många år bör fortgå.

Den bild som ges av att det är så våra välfärdssystem fungerar - att det betalas ut pengar hit och dit och att det är människor inom organiserad brottslighet som får pengar från Försäkringskassan eller Arbetsförmedlingen - stämmer dock över huvud taget inte. Den verklighet som har rått i Sverige har ju snarare varit att vi har stora problem med att folk som har rätt till sina ersättningar inte får dem. Det är den utvecklingstendens vi har sett den senaste tiden.

Vi har dock några områden där det finns ett väldigt stort läckage av pengar. Det begås enorma mängder skattebrott som kostar det svenska samhället i runda tal 40 miljarder. Där är det de allra rikaste i samhället som är klart överrepresenterade; jag ska inte gå in på vilka partiers kärnväljare det ofta handlar om, utan jag bara konstaterar att det är på det sättet.

Vi har också ett system för arbetskraftsinvandring som, utöver övergrepp mot enskilda människor, har inbjudit till enorma mängder fusk. Detta har konstaterats av myndigheter, fackförbund och företag sedan lång tid tillbaka. Där skulle vi kunna agera för att få både bättre information och bättre kontroll.

Vi har ett extremt läckage av pengar till välfärdsprofitörer från våra välfärdstjänster. Det är ett unikt korruptionsinbjudande system vi har i Sverige, och det måste vi göra någonting åt.

Dessa områden ser jag fram emot att regeringspartierna och Sverigedemokraterna kanske kan ändra sina ståndpunkter och prioriteringar kring, så att vi även där kan nå enighet under den tid som kommer.

Med det önskar jag än en gång en glad sommar.


Anf. 30 Ida Drougge (M)

Herr talman! Det är nästan lite ironiskt att Ali Esbati tror att den upprördhet som partier i Sveriges riksdag känner över att 18 miljarder kronor, lågt räknat, årligen försvinner på grund av fusk främst skulle komma sig av någon sorts press att gynnas i opinionsläget. Jag tycker att det säger mer om ledamoten själv.

Det blir ju inte bättre utan snarare värre av att vi å ena sidan har människor som är berättigade till bidrag men har svårt att få de stöd och insatser de har rätt till och å andra sidan har människor som fuskar till sig pengar. Det förvärrar ju bara situationen. Det mildrar på inget sätt omständigheterna, och dessa saker står inte heller i kontrast till varandra - tvärtom. Det hade varit lättare att vara mer generös och ha enklare regelverk för enskilda individer som gör rätt för sig om vi kunde stoppa fusket. Vad anser ledamoten om det?


Anf. 31 Ali Esbati (V)

Herr talman! Jag är förvisso inte född i Sverige, men jag tror ändå att jag pratar relativt god svenska. Jag blir därför lite överraskad över den språkförbistring som verkar ha uppstått här.

Jag sa nämligen precis dessa saker, och jag sa att vi är överens. Det var därför jag reagerade lite på Ida Drougges inlägg. Vi är ju överens om det som står i detta betänkande - det kan man läsa i betänkandet - och vi är överens om att det är ett problem när fusk och felaktiga utbetalningar förekommer. Det är ett stort problem därför att det handlar om både ekonomi och förtroendet för systemet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utbetalnings-myndigheten

Det jag regerade på var att Ida Drougge utöver detta kom med en mängd anekdoter och missvisande beskrivningar av både historien och nutiden. Hon drog växlar på dessa saker som inte går att dra. Hon började prata om Botkyrka och Socialdemokraterna på ett sätt som inte hör hemma i diskussionen. Det kan man reagera på. Och då blir det naturligtvis intressant att titta på vad Moderaterna tycker och gör i övrigt, det vill säga i frågor där vi - till skillnad från i detta betänkande - inte har varit överens.

Gör man det framstår det ju som kanske lite mer begripligt att Ida Drougge tar till dessa överord och detta tonläge, för när det gäller andra områden där det också finns ett upprörande läckage av välfärdsmedel kan vi konstatera att Moderaterna står på andra platser, historiskt och nu. Där är de inte alls särskilt pigga på att inrätta några myndigheter eller vidta andra åtgärder som vi vet skulle kunna bidra till att stärka rättssäkerheten och tryggheten runt våra utbetalningar.


Anf. 32 Ida Drougge (M)

Herr talman! Jag började småle tidigare när ledamoten talade. Det var inte riktigt meningen utan en fullt ärlig reaktion eftersom jag över huvud taget inte nämnde Botkyrka. Jag sa ingenting om Botkyrka i mitt anförande. Inte heller sa jag någonting om att Södertälje är den kommun som har mest omfattande problem med infiltration i sin verksamhet.

Däremot skulle jag nu vilja peka på att Delegationen för korrekta utbetalningar lät göra en internationell jämförelse gällande arbete med att stoppa fusk i samband med bidragsutbetalningar samt skattebrott. I denna internationella jämförelse kunde man konstatera att Sverige hyllades och pekades ut som världsledande i arbetet med att stoppa skattefusk och skatteflykt men att Sverige låg i botten gällande just bidragsfusket. Detta står i stark kontrast, herr talman, till det som ledamoten framförde.

Skattepengar ska användas till det som de är tänkta att användas till. Vi ska använda skattepengar så effektivt att vi inte tar ut mer än absolut nödvändigt, eftersom pengar har ett värde och bidrar till Sveriges välstånd och utveckling också i människors egna fickor. Detta är min fulla övertygelse. Jag är inte säker på att Ali Esbati håller med om det, och det behöver han inte heller göra. Jag kan dock, så här till sommaren, glädjas åt att vi äntligen har en regering som gör det.

(Applåder)


Anf. 33 Ali Esbati (V)

Herr talman! Det var inte jag som begärde replik på Ida Drougge, utan det jag nämnde i mitt anförande var vad flera från hennes sida av bänken tog upp i sina anföranden.

Det är väldigt intressant att notera den lite desperata situation som råder på den kanten. Man använder ett betänkande där vi i kammaren är helt eniga om inrättandet av myndigheten, och även eniga om att det finns ett problem med fusk och felaktiga utbetalningar samt att det är viktigt att agera mot detta, till att hålla något slags peppiga tal för varandra gällande olika samhällsproblem som man tycker sig se. Jag konstaterar att detta var lite märkligt och att det föranledde att jag ville göra mitt inlägg.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utbetalnings-myndigheten

När jag nu hade fått detta gjort noterade jag någonting mycket intressant, nämligen att Ida Drougge sa att skattepengar ska gå till det som de är avsedda för. Detta råkar nästan ordagrant vara ett citat från en plattform som vi i det tidigare rödgröna samarbetet hade när vi skulle försöka se till att begränsa läckaget av vinstmedel från välfärdens verksamheter. Vad som hände med det vet vi ju: Sverigedemokraterna gick ihop med de dåvarande allianspartierna för att stoppa detta och se till att pengar inte alltid går till det som de är avsedda för.

Jag noterar att denna konflikt lever vidare i svensk politik. Den lär vi återkomma till många gånger - också efter denna sommar.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 11.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2023-06-21
Förslagspunkter: 1, Acklamationer: 1
Stillbild från Beslut: Utbetalningsmyndigheten, Beslut: Utbetalningsmyndigheten

Beslut: Utbetalningsmyndigheten

Webb-tv: Beslut: Utbetalningsmyndigheten

Protokoll med beslut

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Regeringens lagförslag

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen antar  regeringens förslag till
    1. lag om transaktionskonto vid Utbetalningsmyndigheten,
    2. lag om Utbetalningsmyndighetens granskning av utbetalningar,
    3. lag om skyldighet att lämna uppgifter till Utbetalningsmyndigheten,
    4. lag om behandling av personuppgifter vid Utbetalningsmyndigheten,
    5. lag om ändring i lagen (2002:546) om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten,
    6. lag om ändring i lagen (2008:206) om underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen med den ändringen att uttrycket ", kommunerna" ska införas i 2 § mellan "Arbetsförmedlingen" och "och arbetslöshetskassorna",
    7. lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) med den ändringen att
    == den nya 17 kap. 1 a § ska betecknas 17 kap. 1 b §,
    == rubriken närmast före den nya 17 kap. 1 a § ska sättas närmast före 17 kap. 1 b §,
    == ingressen ska ha den lydelse som följer av detta.Därmed bifaller riksdagen proposition 2022/23:34 punkterna 1-5 och bifaller delvis proposition 2022/23:34 punkterna 6 och 7.