Europarådet

Betänkande 2022/23:UU13

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
14 juni 2023

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

Beslut

Verksamhet med anknytning till Europarådet har granskats (UU13)

Riksdagen har behandlat en redogörelse och en skrivelse med anknytning till Europarådet.

I redogörelsen från Europarådets svenska delegation beskrivs delegationens arbete vid Europarådets parlamentariska församling under 2022. I skrivelsen beskrivs verksamheten inom Europarådets ministerkommitté under helåret 2021 och första halvåret 2022.

Riksdagen avslutade ärendet genom att lägga skrivelsen och redogörelsen till handlingarna. Riksdagen sa samtidigt nej till åtta förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022.

Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.

Ärendets gång

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2023-05-25
Justering: 2023-06-01
Trycklov: 2023-06-07
Reservationer: 2
Betänkande 2022/23:UU13

Alla beredningar i utskottet

2023-04-20, 2023-05-04, 2023-05-11, 2023-05-25

Verksamhet med anknytning till Europarådet har granskats (UU13)

Utrikesutskottet har behandlat en redogörelse och en skrivelse med anknytning till Europarådet.

I redogörelsen från Europarådets svenska delegation beskrivs delegationens arbete vid Europarådets parlamentariska församling under 2022. I skrivelsen beskrivs verksamheten inom Europarådets ministerkommitté under helåret 2021 och första halvåret 2022.

Utrikesutskottet föreslår att riksdagen avslutar ärendet genom att lägga skrivelsen och redogörelsen till handlingarna. Utskottet föreslår också att riksdagen säger nej till åtta förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2023-06-12
Debatt i kammaren: 2023-06-13
Stillbild från Debatt om förslag 2022/23:UU13, Europarådet

Debatt om förslag 2022/23:UU13

Webb-tv: Europarådet

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 5 Mattias Jonsson (S)

Fru talman! Vi går nu över till Europarådet. Detta ärende handlar om en redogörelse för 2022 som beskriver den svenska delegationens arbete inom den parlamentariska församlingen. Även ministerrådet under 2021 och första halvåret 2022 ingår i detta.

För egen del fick jag möjligheten att komma med som medlem i Europarådet från årsskiftet, vilket känns otroligt hedrande. Jag är väldigt glad för det.

Fru talman! Jag föreslår att riksdagen lägger redogörelsen från Sveriges delegation vid Europarådets parlamentariska församling till handlingarna och avslår de motionsyrkanden som behandlas i betänkandet.

Inom ramen för Europarådet har det också skett några valobservationer. De har under 2022 skett i Serbien, Bosnien och Hercegovina och i Bulgarien.

Europarådet som organisation arbetar ju för mänskliga rättigheter och till stöd för demokrati och rättsstatens principer. Medlemskapet i PACE har varit en viktig och betydande väg in till Europa och EU för de östeuropeiska staterna efter Berlinmurens fall. En ordning skapades där länder först blev medlemmar av Europarådet och därmed granskades och utbildades i demokrati och rättstatsfrågor för att därefter med framgång kunna ansöka om medlemskap i EU.

Verksamheten inom demokratiområdet, som är inriktad på åtgärder för att stärka det demokratiska styrelseskicket på alla nivåer och att öka deltagandet för medborgare och civilsamhället, ligger också väl i linje med Sveriges engagemang för demokrati under verksamhetsåret 2022.

Fru talman! Just demokratifrågan är särskilt viktig för Europarådet att fortsatt ha starkt fokus på, då vi kan se flera tecken på en försämrad demokrati i Europa. Detta är något som jag starkt oroas över. Enligt demokratiindex har antalet fullvärdiga demokratier i EU minskat mellan 2006 och 2022 från 17 till 10. Det måste tas på stort allvar.

Tecken på att demokratin börjar gå åt fel håll är när länder till exempel försämrar möjligheterna för civilsamhällets organisationer och oppositionen att verka. När detta minskas befinner man sig på ett sluttande plan. Även försämringar på jämställdhetsområdet och att kvinnors rättigheter åsidosätts är gemensamt för de länder som åsidosätter kärnvärderingarna i Europarådet.

Herr talman! Rysslands utträde ur Europarådet har haft betydande rättsliga, administrativa och naturligtvis också politiska konsekvenser. Utträdet har inneburit att Ryssland överger alla Europarådskonventioner som kräver medlemskap i organisationen, exempelvis Europakonventionen och den europeiska sociala stadgan. Efter ministerkommitténs beslut den 23 mars 2022 uteslöts också Ryssland ur de partsavtal under Europarådet som landet hade anslutit sig till.

Europadomstolen arbetar med att pröva klagomål mot Ryssland om kränkningar. Som det ser ut kommer man att pröva inte mindre än 18 000 pågående mål mot Ryssland. I nuläget är det oklart hur Europadomstolen ska kunna göra detta då Ryssland som svarandestat inte samarbetar inom ramen för processen och heller inte lämnar ut någon information.

Rysslands krig mot Ukraina har varit den största frågan i församlingen under det gångna året. Den var stor även dessförinnan, med annekteringen av Krim 2014 och Rysslands agerande i Georgien och Moldavien. Även om åsiktsskillnader när det gällde förhållningen till Ryssland fanns innan anfallskriget inleddes har alla sådana åtskillnader upphört sedan den dagen. Församlingen har varit helt enig i sina beslut om att utesluta Ryssland och de resolutioner och rekommendationer som har antagits sedan invasionen startade.

Församlingen har även varit starkt pådrivande för ett toppmöte för Europarådets statschefer med anledning av kriget och för en slutdeklaration om upprättande av ett skaderegister placerat i Haag och om stöd för en tribunal, vilket är några av resultaten från det toppmöte som ägde rum i Reykjavík nyligen, den 16-17 maj 2023.

Den ukrainska delegationen har med tanke på kriget varit otroligt synlig och pådrivande i församlingen, fullt stöttad under hela den tid som kriget pågått och tätt åtföljd av inte minst de baltiska ländernas delegationer. Ukraina, skulle jag säga, är i dag frågan nummer ett för församlingen, liksom att Ukrainas delegation stöttas synligt, enhälligt och orubbat.

Herr talman! Det är viktigt att Sverige fortsätter att lägga kraft på att utveckla Europarådet som organisation med fokus på kärnuppgifterna. Europa behöver en regionalt stark organisation för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer. Vi har sett försämringarna och hoten i Europa, men vi kan även se att församlingen den senaste tiden har haft styrkan att med kraft och enighet anta flera rapporter kopplade mot Ryssland och med stöd för Ukraina.

Herr talman! Den mutskandal som för några år sedan skadade förtroendet för Europarådet som institution har bland annat lett till att vi ledamöter för att kunna delta har behövt fylla i ett dokument som heter code of conduct, detta för att öka förtroendet och förebygga att den här typen av skandaler upprepas. Jag ser framför mig att vi skulle behöva ta ytterligare steg för att skärpa kontrollen än mer för att på lång sikt också öka förtroendet för Europarådet. Här hoppas jag att fler partier delar den uppfattningen och skulle vilja vara med i det arbetet.

Till sist, herr talman, skulle jag vilja passa på att tacka dem som jobbar från riksdagen med oss i Europarådet och deltar när vi har sessioner. De ger ett viktigt och nödvändigt stöd under veckorna i Strasbourg.

Med det önskar jag en trevlig sommar.


Anf. 6 Lotta Johnsson Fornarve (V)

Herr talman! I en tid när Europa står inför flera stora utmaningar med ökade motsättningar och spänningar blir det extra viktigt att Sverige stärker sitt engagemang i Europarådet och intensifierar arbetet för Europarådets kärnvärden: att värna de mänskliga rättigheterna, rättsstatens principer och ett demokratiskt styrelseskick. Europarådet är trots allt det enda mellanstatliga organ där i stort sett samtliga europeiska länder ingår och utgör därmed en viktig plattform för dialog, utbyte och samarbete.

Tyvärr kan vi konstatera att utvecklingen går åt helt fel håll i flera europeiska länder när det gäller respekten för mänskliga rättigheter, organisations- och mediefrihet och kvinnors och hbtqi-personers rättigheter. Särskilt oroande är utvecklingen i länder som Ryssland, Turkiet, Ungern, Rumänien, Azerbajdzjan och Polen.

Jag tänker i mitt anförande fokusera på vår reservation angående hbtqipersoners rättigheter. Men först, herr talman, vill jag säga något om det fruktansvärda krig som pågår i Europa.

Den ryska invasionen av Ukraina var helt oprovocerad, olaglig och oförsvarlig. Det är en folkrättsvidrig attack och ett angrepp inte bara mot Ukraina utan också mot den internationella rättsordningen. Angreppet är en kränkning av Ukrainas territoriella integritet och suveränitet och innebär ett stort mänskligt lidande för det ukrainska folket. Det är en attack mot Europas fred och rådande säkerhetsordning som vi aldrig kommer att tolerera. Det ukrainska folket behöver vårt fulla stöd både humanitärt och militärt. Det var också helt riktigt att utesluta Ryssland ur Europarådet som en konsekvens.

Herr talman! För Vänsterpartiet är rätten att uttrycka sin sexualitet och sin könsidentitet på sina egna villkor en fråga om grundläggande mänskliga rättigheter oavsett var i världen man bor. Ingen stat kan med hänvisning till historia, kultur, religion och så vidare hävda att dessa rättigheter inte omfattar alla dess medborgare.

Utvecklingen i världen har i många avseenden gått åt rätt håll. Den globala attitydundersökningen World Value Survey konstaterar att acceptansen för hbtqi-personer har ökat från 5 procent på 1980-talet till runt 20 procent i dag. Samtidigt lever hbtqi-personer i många länder under förtryck i form av repressiv lagstiftning, hatbrott och osynliggörande.

Europarådet har de senaste åren blivit en allt viktigare arena för att lyfta upp frågorna rörande hbtqi-personers rättigheter. Där märks inte minst att arbetet för transpersoners rättigheter ger resultat. Europadomstolen för mänskliga rättigheter har vid flera tillfällen prövat fall rörande hbtqi-personers mänskliga rättigheter och riktat tydliga uppmaningar till berörda medlemsstater. Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter och Europeiska kommissionen mot rasism och intolerans har vid flera tillfällen uppmärksammat kränkningar av hbtqi-personers mänskliga rättigheter bland Europarådets medlemsstater.

Motståndet är samtidigt starkt i flera av medlemsstaterna. Öppen diskriminering av hbtqi-personer förekommer på vår egen kontinent. När nationalistiska och högerpopulistiska krafter vinner mark utmanas rätten till ens egen sexualitet och identitet. Polen ger inte längre tillgång till assisterad befruktning för ensamstående kvinnor, och under de senaste åren har närmare hundra lokala parlament antagit homofobiska resolutioner och sedan utropat hbtqi-fria zoner. Risken att förlora pengar från EU har visserligen fått flera regioner att svänga i frågan, men det betyder inte att homo eller transfobin de facto har minskat i landet.

Bulgarien har raderat möjligheten för transpersoner att bekräfta rätt namn och kön i officiella dokument. I Georgien har konstitutionen ändrats så att äktenskap är förbehållet en man och en kvinna. I Turkiet attackerades förra sommarens pride av beväpnad polis. I Ryssland stängs organisationer för hbtqi-personer ned. Under förra sommarens prideparad i Oslo sköts två människor ihjäl och över 20 skadades i en attack mot en gaypub.

Sverige måste fortsätta och ytterligare stärka sitt engagemang för hbtqi-personers rättigheter inom Europarådet. Regeringen bör därför inom samarbetet i Europarådet aktivt arbeta för att alla medlemsstater ska avskaffa all slags diskriminering på grund av sexuell läggning, könsidentitet, könsuttryck och könskarakteristikum.

Inom Europarådet finns i dag en särskild enhet som arbetar med hbtqifrågor, Sexual Orientation and Gender Identity Unit. Detta är ett viktigt organ för att uppmärksamma hbtqi-frågorna i Europa. Bland annat bevakar man utvecklingen i medlemsstaterna och ger ut rapporter. Sverige bör arbeta för att finansiellt och organisatoriskt stärka enheten Sexual Orientation and Gender Identity Unit inom Europarådet i syfte att säkerställa att enheten kan arbeta långsiktigt.

Därmed vill jag yrka bifall till reservation nummer 1.


Anf. 7 Markus Wiechel (SD)

Herr talman! Jag vill inledningsvis passa på att tacka hela den svenska delegationen till den parlamentariska församlingen för ett gott samarbete det gångna året, inte minst alla nya ledamöter som vi nu haft äran att arbeta tillsammans med. Precis som tidigare utmärker sig vår delegation som väldigt aktiv i den parlamentariska församlingen. Vi har egentligen all anledning att fortsatt vara väldigt stolta över vår insats.

Det här året har inte helt oväntat fortsatt präglats av Rysslands vidriga invasion av Ukraina. Det har onekligen också märkts att även vi och vår delegation, trots tidigare oenigheter kring hur vi ska tackla Ryssland, står fullt eniga i vårt fulla och kompakta stöd till Ukraina.

Det har märkts. Vi är flera som har deltagit i olika debatter och som har skrivit under såväl motioner som skriftliga deklarationer. För egen del har jag initierat tre av dessa. De har också fått ett brett stöd i församlingen. Vi ser hur Europa sluter upp bakom Ukraina.

Herr talman! En annan fråga som kommit att bli aktuell är hur vi på bästa sätt kan stötta folket i Belarus. Belarus auktoritära regim har kommit att bli Putins kanske viktigaste allierade i aggressionen mot Ukraina. Det gläder mig därför att vi i den svenska delegationen är enade även i denna fråga. Vi har en gemensam strävan att på olika sätt ge utrymme åt och möjliggöra för den legitima, demokratiska oppositionen i Belarus att få en plattform.

Nu har de fått en sådan plattform, genom insynsplatser. Men det finns ändå starka skäl för att intensifiera detta. Jag hoppas därför att vi tillsammans med de övriga länderna i den nordisk-baltiska kretsen ska kunna arbeta enat för att öka kunskapen om Belarus och stärka demokratiarbetet i landet. För egen del ser jag det som ett prioriterat område.

Herr talman! Demokratiarbetet är som bekant en central del av arbetet i Europarådets parlamentariska församling. Försvar av demokrati och grundläggande mänskliga rättigheter är något de flesta tänker på när man talar om Europarådet. Vi spelar också en viktig roll för deltagandet i valobservationer, genomförandet av granskningar och naturligtvis utbytet mellan olika förtroendevalda.

Europarådets förnyade och ytterligare förstärkta engagemang för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatsprincipen, som manifesterades vid det fjärde toppmötet i Reykjavík i maj, måste dock fyllas med ytterligare mening. Det gäller särskilt i en tid då världens diktaturer tenderar att bli alltmer aggressiva och vi ser en tillbakagång för demokratin runt om i världen.

Det här leder till min slutsats: att vi kan göra mer och att vi ska göra mer. Jag tänker i synnerhet på att arbeta med förstärkt stöd till demokratier och till demokrater i diktaturer som verkar i auktoritära, svåra miljöer. Det borde inte vara svårt. Det borde inte heller ha varit svårt att ha sett till att den demokratiska oppositionen i Belarus hade fått en möjlighet till insyn i Europarådets arbete tidigare.

På samma sätt borde det inte vara svårt att ge insynsplatser eller liknande till oppositionella demokrater i exempelvis de latinamerikanska länderna, som Kuba, Venezuela och Nicaragua. Det är tre länder som nu på olika sätt samarbetar och samverkar med Putins Ryssland och som i dessa dagar får besök av Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov, som landade i Brasilien i går.

Det är värt att nämna att Kuba nyligen har tecknat ett avtal med Ryssland. Man har skickat kubanska soldater till Belarus för träning, för att de sedan ska strida på Rysslands sida i kriget mot Ukraina. Det är i allra högsta grad en fråga som angår oss och Europarådet.

Herr talman! I Venezuela finns det likt i Belarus en förhållandevis organiserad demokratisk opposition. De har också etablerat de facto-ambassader i andra länder, även kallade folkambassader.

Vidare ser vi potential i Kuba, som också tack vare en flitig diaspora i inte minst USA visat prov på att kunna axla en viktig roll för att demokratisera diktaturen som i tysthet har förtryckt sin befolkning.

Europarådets åtagande i Reykjavík måste få världsomspännande implikationer. Också till synes bortglömda diktaturer med långvarig historia, såsom Kuba, måste inkluderas. Här har i alla fall mitt arbete bara börjat.

Herr talman! Det finns mycket man skulle kunna lyfta fram i den här debatten. Varje år kan man lyfta fram olika saker. Jag väljer att hålla det förhållandevis kort i år.

I år väljer vi i Sverigedemokraterna också att inte reservera oss i detta betänkande, trots att vi likt tidigare år har en rad förslag för att förbättra Europarådets arbete. Anledningen är bland annat att flera av de förslag som vi har lagt fram på ett eller annat sätt har behandlats i andra betänkanden, men det är också tack vare vårt pågående samarbete med regeringspartierna som vi tycker fungerar mycket bra. Vi kommer därför att återkomma till dessa framöver, och vi verkar i den mån vi kan för att få gehör för dem i olika förhandlingar.

Jag hänvisar nu till vårt särskilda yttrande i betänkandet. Och jag vill återigen tacka delegationen för detta arbete.


Anf. 8 Tredje vice talman Kerstin Lundgren (C)

Herr talman! Europarådets parlamentariska delegation har framfört sina åsikter i debatten. Jag noterar att detta betänkande från utrikesutskottet rör både regeringens agerande i ministerkommittén och den parlamentariska delegationen. Jag vill understryka det, eftersom jag senare kommer tillbaka till just ministerkommittén och vikten av att agera i den.

Jag vill också inleda med det som flera har sagt; Rysslands brutala, folkrättsvidriga krig gentemot Ukraina, som inleddes för 475 dagar sedan, är något som alla i den här kammaren fördömer. Jag hoppas att enigheten också i Europarådets parlamentariska församling kvarstår och att man samlat kan fördöma kriget, även om jag vet att det finns krafter i Europarådets medlemsstater som inte har samma tydliga profil som den här kammaren.

Jag hoppas och förväntar mig att delegationen och Sverige arbetar för att förhindra att Europarådet spricker upp när det gäller Rysslandsperspektivet. Vi har nämligen sett en historia som inte är så grann, herr talman. Jag vill återkomma till det.

Jag hade under ganska många år, med början 2007, förmånen att vara representant i Europarådet när Ryssland var närvarande. Det var inledningsvis intressant att mötas och diskutera. Men man kunde se utvecklingen. När Ryssland gick in i Georgien 2008 var det en tydlig signal om att de hade en annan inriktning. Det märktes också tydligt i debatten.

Det var några som försökte agera för att Europarådet skulle stå upp för det som är Europarådets kärnfunktion på vår kontinent: att hävda just konventionsgrunderna, att hävda demokrati och att hävda rättsstatens principer och de mänskliga rättigheterna. Att stå upp för det är Europarådets kärnuppgift. Man har också, med domstolens hjälp, muskler för att hävda konventionstexter.

Dessutom bistår ett antal andra organ runt omkring när det gäller att driva på för och hålla i det som är Europarådets kärna. Jag tycker att det är en från vår utgångspunkt viktig profil - hävda Europarådets kärna, värna Europarådets kärna och håll i den! Blanda inte ut den, för då tappar man kraften i det uppdraget. Där stod man och vägde.

Jag tillhör dem som 2011 hade förmånen att för den parlamentariska församlingen följa Ungern under ganska lång tid, för att se deras utveckling när det gäller kärnfrågorna - konventionen och konventionsunderskrifter, demokrati, rättsstat och mänskliga rättigheter.

Jag tillhörde dem som föreslog att man skulle öppna en granskning av Ungern 2011. Vi kunde nämligen se tydliga tecken som pekade i riktning mot att vissa delar var hotade. Jag beklagar att man då inte var beredd att göra det.

Sedan kom invasionen av Krim och östra Ukraina 2014. Vi mötte krimtatarer, ledamöter i det ukrainska parlamentet, som inte längre kunde vara kvar på Krim. Tidigare hade vi mött oppositionen i Belarus och bjudit in dem till olika aktiviteter. När de sedan återvände till Belarus fängslades de. Det var redan då ett tydligt grepp från Lukasjenkos sida, och därför är Belarus inte medlemmar.

Det som hände kring Krim 2014 var en rejäl fajt för att säkerställa att Europarådet använde de muskler att utfärda sanktioner som just Europarådet har, muskler som OSSE inte har eftersom konsensus där är hela idén. Rösträtten och närvarorätten i kommittéer liksom deltagande i valobservationer med mera togs bort från den ryska delegationen.

Det var en tydlig markör: Vi står upp för värdena, och vi står upp för grunderna. Ryssland har överträtt de regelverk som de själva har skrivit under, och vi använder våra muskler för att markera och också hävda värdena gentemot andra medlemsstater som har haft en tendens att följa efter det ryska agerandet. Putin har öppnat dörren för flera som säger "jaja, Europadomstolen i all ära, men vi har en egen domstol som tar över ett domslut från Europadomstolen". Andra har följt efter. Även när det gäller foreign agents-lagar har andra följt efter.

Det man kan se är att vi missade möjligheten att fortsatt vara tydliga mot Ryssland och därmed mot andra stater som följer i Rysslands spår på den politiska vägen. I stället försökte man med olika metoder att hitta sätt att blidka Putin, Kreml och Ryssland.

År 2019, med 118 röster mot 62, röstade den dåvarande församlingen för att släppa tillbaka Ryssland men också för att ta bort en del av Europarådets möjligheter till sanktioner. Det var ett omtag som gjorde att den parlamentariska församlingen inte längre hade den kraften. Man gav upp den möjligheten, och det är det som ligger bakom att Europarådet i dag inte är riktigt lika kraftfullt som det en gång var när man visade att man vågade använda sina sanktionsredskap, sina muskler.

Vi beklagar att Europarådet valde att gå den vägen. Jag vet att ministerrådet initierade det och att dåvarande generalsekreteraren med flera fanns med, men det var också den väg som Europarådets parlamentariska församling valde.

Under punkt 1 i reservation 2, som jag vill yrka bifall till, lyfter vi just vikten av att ministerkommittén agerar. Med Ryssland ute ur Europarådet är det viktigt att man agerar för att dels hävda Europadomstolens domslut och mänskliga rättigheter, dels gör ett omtag när det gäller sanktionsredskapet.

Europarådets kraft och förmåga är inte att vara enbart en samtalsklubb. Sanktionsredskapet är viktigt, och därför bör man försöka återta den makt man gav upp för att bjuda Ryssland välkommen tillbaka. Detta är en viktig signal för Europarådet så att man kan agera innan nästa land går över gränsen.

Herr talman! Jag yrkar bifall till reservation 2 och till utskottets förslag i betänkandet.


Anf. 9 Boriana Åberg (M)

Herr talman! Det fanns en tid före den 24 februari 2022, och det finns en tid efter. Rysslands brutala invasionskrig mot Ukraina har för evigt förändrat världen till det mycket sämre. De humanitära konsekvenserna av kriget går inte att överblicka, och antalet offer går inte att räkna då siffrorna ändras varje dag. Det är människor som har tvingats lämna sina hem, sårade människor, skadade människor, våldtagna människor, dödade människor. Irpin, Butja och Mariupol är namn som ofrivilligt har blivit symboler för den barbariska ondskan.

Herr talman! Rysslands krig i Ukraina dominerade Europarådets agenda under året 2022. Beslutet att suspendera Ryssland enligt artikel 8 togs den 25 februari av ministerkommittén efter samråd med den sammansatta kommittén som består av representanter för medlemsstaternas regeringar, delegationsledarna för de nationella delegationerna och ordförandena för kommittéerna i den parlamentariska församlingen.

Den 14 och 15 mars 2022 höll Europarådets parlamentariska församling en extrainsatt session där det enhälligt antogs att Ryssland inte längre kunde vara medlem i Europarådet. Församlingen uttryckte också sitt orubbliga stöd för Ukrainas suveränitet, oberoende och territoriella integritet. Dagen efter, den 16 mars, blev Ryssland uteslutet ur Europarådet.

Med facit i hand borde uteslutningen ha skett mycket tidigare, redan när Ryssland ockuperade Donetsk- och Luhanskregionerna och Krimhalvön 2014 - eller ännu tidigare, 2008, när Ryssland angrep Georgien och ockuperade Abchazien och Sydossetien. Ryssland har under hela sin tid som medlem i Europarådet visat att landet befinner sig mycket långt från organisationens värderingar och mycket långt från respekten för demokratin, de mänskliga rättigheterna och rättsstatens principer. Här följer några exempel:

År 2017 undertecknade Putin en lag om avkriminalisering av familjevåld; 358 av dumans ledamöter röstade för och endast tre emot.

Några år tidigare förbjöds så kallad "homopropaganda" för minderåriga, vilket bara var en förevändning att utöva ännu hårdare förtryck mot hbtq-personer och begränsa deras rättigheter.

År 2012 infördes en lag, med skärpning 2017 och 2020, som ger ryska myndigheter möjlighet att klassificera organisationer, medier och personer som utländska agenter och stänga deras verksamhet, vilket strider mot Europakonventionens bestämmelse om föreningsfrihet.

Putinregimens aktioner mot journalister, advokater, universitet och opposition har slagit hårt mot det civila samhället. Oberoende journalistik har kriminaliserats, organisationer som står för mänskliga rättigheter har förstörts och oberoende politiker sitter i fängelse. Allt detta sker i ett land som under 26 år var medlem i Europarådet. Detta väcker onekligen frågan om hur länge Europarådet ska vänta innan det agerar mot medlemsländer som gång på gång bryter mot Europarådets grundprinciper, det vill säga demokratin, respekten för de mänskliga rättigheterna och rättsstatens principer. Och sådana medlemsländer finns.

Azerbajdzjan har sedan november 2022 blockerat Latjinkorridoren, som är den enda förbindelsen mellan Nagorno-Karabach och Republiken Armenien. Situationen för de 120 000 människorna som bor på andra sidan blockaden kan beskrivas som en humanitär katastrof. De kan inte röra sig fritt. Tillgången till mat och mediciner är mycket begränsad eftersom i princip inga leveranser tillåts ske genom blockaden. Det uppstår också ideliga avbrott i el- och gasförsörjningen.

Enligt trepartsavtalet från den 9 november 2020 ska Latjinkorridoren stå under Ryska federationens fredsbevarande trupper medan Azerbajdzjan ska garantera säker rörlighet för människor, fordon och varor i båda riktningarna. Själva begreppet ryska fredsbevarande trupper är en oxymoron, eller självmotsägelse. Det enda Ryssland gör där är att bevaka sina egna intressen.

Trots att Internationella brottmålsdomstolen i februari antog en bindande provisorisk åtgärd enligt vilken Azerbajdzjan ska säkerställa obehindrad rörlighet för människor, fordon och transporter längs Latjinkorridorens båda riktningar har åtgärden inte verkställts än, och 120 000 människors lidande fortsätter. Europarådet måste agera! Omvärlden måste agera!

Herr talman! Rysslands brutala invasionskrig mot Ukraina har fört Europarådets medlemsländer samman, och under 2022 har vi enats i inte mindre än sju resolutioner som bland annat handlar om hjälp till Ukraina, hjälp till ukrainare som har sökt skydd utomlands, hjälp till kvinnor och barn som har blivit utsatta för brutala våldtäkter av ryska armén, men också om sanktioner mot Ryssland och ansvarsutkrävande för Rysslands brott mot folkrätten. Ansvar ska utkrävas från förövarna och från dem som har beordrat krigsbrotten. I ljuset av detta är arresteringsordern utfärdad av Internationella brottmålsdomstolen i Haag mot Vladimir Putin välkommen.

Europarådet har också beslutat om en resolution om upprättande av en tribunal mot aggressionsbrottet, det vill säga det individuella ansvar som Putin och andra ryska politiker i ledande ställning har för Rysslands användning av våld i Ukraina. I kärntruppen som arbetar för att tillsammans med Ukraina inrätta en tribunal med jurisdiktion över aggressionsbrottet ingår också Sverige. Det är oerhört viktigt för Ukraina som stat och de människor som har fallit, och faller, offer för Rysslands krigsförbrytelser att få rättvisa och upprättelse. Det är också viktigt för upprätthållandet av den regelbaserade världsordningen.

Herr talman! Slutligen vill jag tacka mina kollegor i Europarådets svenska delegation och rikta ett särskilt tack till Petra Sjöström och Johanna Ingvarsson från riksdagens internationella kansli för deras ovärderliga stöd.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 14 juni.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2023-06-14
Förslagspunkter: 3, Acklamationer: 2, Voteringar: 1
Stillbild från Beslut: Europarådet, Beslut: Europarådet

Beslut: Europarådet

Webb-tv: Beslut: Europarådet

Protokoll med beslut

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Europarådet

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2022/23:53 av Lotta Johnsson Fornarve m.fl. (V) yrkandena 16 och 17,

    2022/23:1747 av Markus Wiechel m.fl. (SD) yrkandena 1-6 och

    2022/23:2303 av Kerstin Lundgren och Anna Lasses (båda C) yrkandena 1 och 2.
    • Reservation 1 (V, MP)
    • Reservation 2 (C)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (V, MP)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S940013
    SD63009
    M60008
    C00213
    V02103
    KD16003
    MP01503
    L14002
    -1000
    Totalt248362144
    Ledamöternas röster
  2. Skrivelsen

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen lägger skrivelse 2022/23:26 till handlingarna.
  3. Redogörelsen

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen lägger redogörelse 2022/23:ER1 till handlingarna.