Sök

Riksdagen har behandlat Justitieombudsmännens ämbetsberättelse för tiden 1 juli 2013-30 juni 2014. I samband med detta uppmanar riksdagen regeringen att utreda vad som kan göras för att möta utmaningar som uppstår när personer gör många och mycket omfattande framställningar om att få ta del av allmänna handlingar.

Flera andra frågor som tas upp i Justitieombudsmännens redogörelse är redan föremål för utredningar eller andra åtgärder. Riksdagen tog därför inte ytterligare initiativ gällande dessa utan lade redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

2, 15 minuter

Justering

2015-02-19

Datum

2015-02-23

Bordläggning

2015-03-04

Debatt

2015-03-05

Beslut

2015-03-11

Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2014 om kommunala frågor. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp.

Motionerna handlar bland annat om vinstutdelning i offentligt finansierade välfärdsverksamheter, avknoppning av kommunal verksamhet och tillsynsavgifter. Motionerna tar också upp kommunalt finanssamarbete, tidiga insatser och sociala investeringar samt välfärdens framtida finansiering.

Behandlade dokument

14

Förslagspunkter

6

Anföranden och repliker

19, 68 minuter

Justering

2015-02-19

Datum

2015-02-23

Bordläggning

2015-03-17

Debatt

2015-03-18

Beslut

2015-03-19

Riksdagen har behandlat motioner från allmänna motionstiden 2014 om familjerättsliga frågor. I samband med detta riktar riksdagen två uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen:

• Regeringen bör undersöka de nuvarande reglerna för att fastställa faderskap för barn till ogifta och se om det behövs förändringar.
• Regeringen bör så fort som möjligt komma till riksdagen med ett lagförslag om framtidsfullmakter och regler om behörighet för anhöriga som tar hand om ärenden åt närstående som inte klarar det själva.

Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Behandlade dokument

51

Förslagspunkter

17

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

19, 97 minuter

Justering

2015-02-03

Datum

2015-02-23

Bordläggning

2015-03-03

Debatt

2015-03-04

Beslut

2015-03-05

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som tar upp Riksrevisionens rapport om bostäder för äldre i avfolkningsorter och motioner från den allmänna motionstiden 2014 om bostadspolitik. Motionerna handlar bland annat om bostadsbyggande, studentbostäder, bostadsägande, kommunal bostadsförmedling och allmännyttiga bostadsföretag.

Regeringen har utifrån Riksrevisionens granskning tagit initiativ till utredningar och andra åtgärder som har betydelse för bostadssituationen för äldre som bor där bostadsmarknaden är svag. Riksdagen lade därför regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sade också nej till motionerna, bland annat med hänvisning till att det pågår utredningar och uppdrag som rör flera av de frågor som tas upp i motionerna.

Behandlade dokument

19

Förslagspunkter

8

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

45, 147 minuter

Justering

2015-02-10

Datum

2015-02-20

Bordläggning

2015-03-10

Debatt

2015-03-11

Beslut

2015-03-11

Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2014 om it- och postfrågor. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om delaktighet i informationssamhället, tillgång till elektroniska kommunikationer, regleringsfrågor på bredbandsmarknaden, robusta och tillförlitliga kommunikationer, statens innehav av digital infrastruktur och postservice.

Behandlade dokument

34

Förslagspunkter

9

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

16, 51 minuter

Justering

2015-02-10

Datum

2015-02-19

Bordläggning

2015-03-03

Debatt

2015-03-04

Beslut

2015-03-05

Riksdagen har behandlat motioner från allmänna motionstiden 2014 som handlar om våldsbrott och brottsoffer. I samband med detta uppmanar riksdagen regeringen att utreda om kraven för elektronisk fotboja vid kontaktförbud kan vara för höga.

De övriga motionerna tar bland annat upp frågor om våld i nära relationer, hedersrelaterat våld, barn som brottsoffer och skadestånd. Riksdagen säger nej till dessa motioner. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

20

Förslagspunkter

23

Reservationer

14 

Anföranden och repliker

11, 45 minuter

Justering

2015-02-17

Datum

2015-02-18

Bordläggning

2015-03-03

Debatt

2015-03-04

Beslut

2015-03-05

Regeringen har lämnat en skrivelse som handlar om Riksrevisionens rapport om stödet till personer som själva vårdar sina närstående. Den övergripande slutsatsen i rapporten är att staten inte har gett goda förutsättningar för ett stöd till anhöriga omsorgsgivare som motsvarar deras behov.

Regeringen ställer sig frågande inför utgångspunkten för Riksrevisionens granskning; att granska statens utformning och organisering av anhörigstödet när det är kommunerna som är huvudansvariga för den verksamheten. Regeringen håller dock med Riksrevisionen om att mer behöver göras för att anhörigas behov av stöd ska uppmärksammas mer systematiskt inom hela socialtjänsten.

Även socialutskottet, som förberett riksdagens beslut, delar den uppfattningen. Utskottet pekar också på att regeringen framför att flera av de rekommendationer Riksrevisionen kommer med är under utredning eller redan ingår i uppdrag till myndigheter. Utskottet välkomnar detta arbete och vill särskilt lyfta fram Nationellt kunskapscentrum anhörigas arbete med att samla in, strukturera och sprida kunskap samt stimulera utvecklingsarbete i kommunerna.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

4

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

7, 33 minuter

Justering

2015-02-05

Datum

2015-02-17

Bordläggning

2015-03-04

Debatt

2015-03-05

Beslut

2015-03-05

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att Sverige ska fortsätta delta i den pågående FN-insatsen för att stabilisera situationen i Mali. Sverige har deltagit i FN-insatsen i Mali sedan hösten 2014. Målet med det svenska deltagandet är att bidra till förbättrad säkerhet i Mali, bidra till att staten fortsätter att återfå kontrollen i hela landet och att stödja långsiktigt hållbara lösningar på krisen i landet. Den svenska väpnade styrkan kan delta från den 1 juli 2015 och vara på plats i tolv månader. Styrkan ska utgöra cirka 320 personer, men får vid behov uppgå till högst 470 personer. Riksdagens ställningstagande gäller under förutsättning att det även i fortsättningen finns ett mandat för styrkan enligt beslut i FN:s säkerhetsråd.

Riksdagen gav även regeringen i uppdrag att säkerställa att det finns tillräcklig tillgång till medicinsk evakueringsförmåga.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Justering

2015-04-23

Datum

2015-02-16

Bordläggning

2015-05-05

Debatt

2015-05-06

Beslut

2015-05-06

Riksdagen behandlade motioner som handlar om vårdvalssystem i primärvården. I samband med detta riktade riksdagen en uppmaning till regeringen om att inte lämna ett nytt lagförslag om att ta bort landstingens skyldighet att ha vårdval.

I regeringens proposition från november 2014 fanns lagförslaget att landsting inte ska vara skyldiga att ha vårdval inom primärvården. Regeringen tog sedan tillbaka förslaget och förklarade att de skulle fortsätta att behandla frågan.

Riksdagen anser att regeringen ska avsluta behandlingen och inte komma med ett nytt lagförslag som innebär att landstingen har möjlighet att avstå från systemet med vårdval.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

34, 120 minuter

Justering

2015-02-05

Datum

2015-02-16

Bordläggning

2015-03-04

Debatt

2015-03-05

Beslut

2015-03-05

Skollagen ändras så att regeringen inte längre kan besluta om att en skola ska ha ställning som riksinternat. Dessutom kommer riksinternatskolorna inte längre att kunna ta ut elevavgifter för utbildningen.

Utbildningsutskottet, som förberett riksdagens beslut, betonar att principen om avgiftsfri utbildning är en av hörnstenarna inom den svenska skolpolitiken och tycker att dessa ändringar bidrar till att stärka likvärdigheten inom skolväsendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

15, 46 minuter

Justering

2015-02-12

Datum

2015-02-13

Bordläggning

2015-02-17

Debatt

2015-02-18

Beslut

2015-02-18

I en skrivelse behandlar regeringen Riksrevisionens rapport om Swedfund, som innehåller en analys av finansieringen av bolaget och en uppföljning av den granskning som gjordes 2009. Riksrevisionen anser bland annat att regeringen borde ha övervägt olika sätt att finansiera Swedfunds verksamhet. Sedan granskningen 2009 har förbättringar skett men det återstår en del att göra, bland annat vad gäller att följa upp vilka effekter som Swedfunds verksamhet har gett. Regeringen betonar att man valt den finansiering som ska ge bäst förutsättningar för bolaget att arbeta mot sina mål. Regeringen har också påbörjat en genomgång av Swedfund.

Riksdagens utrikesutskott, som behandlat ärendet, anser att regeringens skrivelse ger mycket kortfattade beskrivningar av vilka åtgärder regeringen tänker vidta. Utskottet förutsätter att regeringen återkommer till riksdagen med information om åtgärder som görs utifrån Riksrevisionens rekommendationer. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

4, 22 minuter

Justering

2015-02-12

Datum

2015-02-13

Bordläggning

2015-02-18

Debatt

2015-02-19

Beslut

2015-03-04

Riksdagens utrikesutskott har granskat EU-kommissionens arbetsprogram för 2015, som innehåller de politiska prioriteringarna för året. Utrikesutskottet välkomnar kommissionens arbetsprogram och instämmer i att frågor som till exempel sysselsättning, tillväxt, den inre marknaden, energi, klimat och att EU ska bli en starkare global aktör är centrala. Samtidigt noterar utskottet att frågor som jämställdhet, utvidgningsprocessen, forskning och innovation har fått begränsat utrymme i programmet. Utskottet anser att det är viktigt att även dessa frågor lyfts fram i kommissionens arbete.

Utrikesutskottet stödjer kommissionens inriktning för en ekonomisk återhämtning i Europa och anser att det är viktigt att nå ett ambitiöst frihandelsavtal med USA utan att möjligheten att stärka skyddet för miljön, löntagarna eller människors och djurs hälsa försämras. Utskottet vill också framhålla vikten av öppenhet och välkomnar att kommissionen vill stärka insyn och ansvarsutkrävande i EU:s verksamhet. Riksdagen lade programmet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

14, 86 minuter

Justering

2015-02-12

Datum

2015-02-13

Bordläggning

2015-02-17

Debatt

2015-02-18

Beslut

2015-02-18

Riksdagen har godkänt regeringens beslut från oktober 2014 om att bestämmelserna i smittskyddslagen om samhällsfarliga sjukdomar ska gälla för infektion med ebolavirus. En samhällsfarlig sjukdom är en sjukdom vars spridning i samhället kan leda till allvarliga störningar i viktiga samhällsfunktioner och kräver därför särskilda smittskyddsåtgärder.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

5, 30 minuter

Justering

2015-02-12

Datum

2015-02-13

Bordläggning

2015-02-18

Debatt

2015-02-19

Beslut

2015-02-19

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2014 om regional tillväxtpolitik. Motionerna handlar bland annat om vissa frågor om den regionala tillväxtpolitikens inriktning, lokalisering och organisering av statliga myndigheter och statliga bolag samt kommersiell och offentlig service på landsbygden.

Behandlade dokument

38

Förslagspunkter

5

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

29, 104 minuter

Justering

2015-02-12

Datum

2015-02-13

Bordläggning

2015-02-18

Debatt

2015-02-19

Beslut

2015-02-19

I en skrivelse behandlar regeringen en rapport från Riksrevisionen om granskningen av det allmänna pensionssystemet. Riksrevisionen anser att granskningen av pensionssystemet har brister och uppmanar regeringen bland annat att ge Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) i uppgift att genomföra riskanalyser av pensionsområdet. Regeringen delar inte Riksrevisionens slutsatser och anser att en del områden som Riksrevisionen anger som inte granskade faktiskt har granskats.

Riksdagen anser att det viktiga är att ISF uppfyller de krav som ställs i myndighetens instruktion och regleringsbrev och förutsätter att regeringen följer utvecklingen när det gäller samverkan mellan ISF och Pensionsmyndigheten och återkommer om det finns behov. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2015-02-10

Datum

2015-02-12

Bordläggning

2015-02-18

Debatt

2015-02-19

Beslut

2015-03-04

I en skrivelse behandlar regeringen en rapport från Riksrevisionen om att gå i pension. Riksrevisionen anser att pensionssystemet är krångligt och att enskilda inte har förutsättningar att göra bra val. Riksrevisionen uppmanar regeringen bland annat att ta ett helhetsansvar för pensionssystemet och initiera en sammanhållen ansökningsprocess för hela pensionen. Regeringen instämmer delvis i bilden av problemen men anser att ansvaret för vissa av Riksrevisionens förslag inte är regeringens. Regeringen har gett Pensionsmyndigheten uppdrag utifrån Riksrevisionens rapport. En utredning ska analysera premiepensionen.

Riksdagen noterade att åtgärder har gjorts som ligger i linje med vad Riksrevisionen har efterfrågat och lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2015-02-10

Datum

2015-02-12

Bordläggning

2015-02-18

Debatt

2015-02-19

Beslut

2015-03-04

EU:s förordning om en så kallad gemenskapskodex om gränspassage för personer gäller direkt i Sverige. Därför har regeringen föreslagit att den svenska utlänningslagen ändras i enlighet med EU-förordningen. Utlänningslagen kompletteras också med en skyldighet att lämna fingeravtryck i vissa situationer. Vidare har regeringen förslag som gäller så kallad uppskjuten invandringsprövning och om överklagande om polisen beslutar om avvisning.

De nya bestämmelserna börjar gälla den 15 april 2015. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

7, 23 minuter

Justering

2015-02-10

Datum

2015-02-12

Bordläggning

2015-02-17

Debatt

2015-02-18

Beslut

2015-02-18

Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2014 om vattenvård. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om åtgärder mot övergödning och föroreningar i haven samt åtgärder för att förbättra rening av avloppsvatten.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

3

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

28, 104 minuter

Justering

2015-02-10

Datum

2015-02-12

Bordläggning

2015-03-10

Debatt

2015-03-11

Beslut

2015-03-11

Framöver ska det bli lättare att beslagta ett fordon från personer som begår trafikbrott. Det gäller personer som tidigare har kört olovligt eller som har dömts för rattfylleri. Dessutom ska man bara avstå från att frånta någon sitt fordon, i de fall då det är uppenbart oskäligt.

Polisen ska också kunna sälja eller förstöra ett beslagtaget fordon innan det har beslutats om förverkande, om fordonet är värt mindre än en femtedel av ett prisbasbelopp.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

De nya bestämmelserna ska gälla den 1 april 2015.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

6, 19 minuter

Justering

2015-02-12

Datum

2015-02-12

Bordläggning

2015-02-17

Debatt

2015-02-18

Beslut

2015-02-18

Om en brottskyldig bidrar till utredningen av det egna brottet, ska personen kunna få kortare straff. Det gäller bara om personen lämnar information som är betydelsefull för brottsutredningen.

Att den skyldige samarbetar i brottsutredningen visar att personen tar ansvar för sin gärning. Att samarbetet kan ge strafflindring uppmuntrar indirekt sådant beteende. Dessutom bidrar en medverkan från brottslingen till att brottsutredningen blir mer effektiv och till att resurser kan sparas.

Möjligheten att få strafflindring vid så kallad sanktionskumulation ska också bli tydligare. Sanktionskumulation är då en brottsling, förutom själva straffet, drabbas av andra rättsliga sanktioner. Exempel på andra rättsliga sanktioner kan vara förverkande av en egendom, skattetillägg eller företagsbot. Rätten ska se till att straffet som har utdömts inte blir oproportionerligt strängt, i de fall den dömde även drabbas av sådana andra rättsliga sanktioner.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Lagändringarna ska gälla från den 1 april 2015.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

9, 39 minuter

Justering

2015-02-12

Datum

2015-02-12

Bordläggning

2015-02-17

Debatt

2015-02-18

Beslut

2015-02-18