Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd

Betänkande 2015/16:UU2

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
15 december 2015

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

Tillfälligt problem
För vissa betänkanden kan det saknas bilagor på huvuddokumentets sida. Bilagorna går att hitta via sökfunktionen. Vi arbetar med att åtgärda problemet. Vid frågor, kontakta riksdagsinformaion telefon: 020-349 000, e-post: riksdagsinformation@riksdagen.se

Beslut

Pengar till bistånd (UU2)

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 32,4 miljarder kronor till internationellt bistånd under 2016.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om att den totala ramen för bistånd år 2016 ska vara 0,98 procent av bruttonationalinkomsten (BNI). Det motsvarar 43,4 miljarder kronor. I biståndsramen ingår kostnader som räknas som bistånd, men inte ingår i det internationella biståndet. Exempel är kostnader för mottagande av asylsökande under deras första tid i Sverige och det svenska bidraget till EU:s biståndsbudget.

Riksdagen sa vidare nej till motioner från allmänna motionstiden 2015 om bland annat bistånd, utvecklingspolitikens inriktning och politiken för global utveckling.

Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.
Utskottets förslag till beslut
Bifall till proposition 2015/16:1. Avslag på motionerna.

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 38
Propositioner: 1

Från regeringen

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2015-12-01
Justering: 2015-12-03
Trycklov: 2015-12-08
Reservationer: 10
Betänkande 2015/16:UU2

Alla beredningar i utskottet

2015-11-05, 2015-11-12, 2015-11-19, 2015-11-26, 2015-12-01

Pengar till bistånd (UU2)

Utrikesutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 32,4 miljarder kronor till internationellt bistånd under 2016.

Utrikesutskottet föreslår också att riksdagen säger ja till regeringens förslag om att den totala ramen för bistånd år 2016 ska vara 0,98 procent av bruttonationalinkomsten (BNI). Det motsvarar 43,4 miljarder kronor. I biståndsramen ingår kostnader som räknas som bistånd, men inte ingår i det internationella biståndet. Exempel är kostnader för mottagande av asylsökande under deras första tid i Sverige och det svenska bidraget till EU:s biståndsbudget.

Utskottet föreslår vidare att riksdagen säger nej till motioner från allmänna motionstiden 2015 om bland annat bistånd, utvecklingspolitikens inriktning och politiken för global utveckling.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2015-12-11
Debatt i kammaren: 2015-12-14
Stillbild från Debatt om förslag 2015/16:UU2, Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd

Debatt om förslag 2015/16:UU2

Webb-tv: Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 1 Sofia Arkelsten (M)

Herr talman! I dag debatterar vi biståndspolitiken. Alliansen deltar inte i anslagsbeslutet. Vi står bakom alla våra reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall bara till reservation 4, punkt 4, om utvecklingspolitikens inriktning.

Herr talman! Helst hade jag i dagens debatt velat prata om politikens innehåll. Det är bra att den biståndspolitiska plattformen ännu styr svenskt bistånd, med de övergripande prioriteringarna demokrati och mänskliga rättigheter, miljö och klimat samt jämställdhet och kvinnors roll i utvecklingen. Det är bra med långsiktighet och samsyn. Målet för utgiftsområde 7 Internationellt bistånd ligger också kvar: att skapa förutsättningar för bättre levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom och förtryck.

Men en del av politiken oroar. Regeringen tappar landfokuseringen och klarar inte av att ha ordning och reda i finanserna. Först kommer inga besked. Sedan kommer olika besked varje vecka. Resultatstrategier får inte längre heta så utan bara "strategier", för det här med resultat verkar inte längre vara så viktigt. Vaccin prioriteras inte längre. Regeringen är monumentalt ointresserad av sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, SRHR. De tror att det handlar om bara jämställdhet eller hälsa. De lutar sig på en strategi som handlar om ungefär 350 miljoner om året i fråga om Afrika söder om Sahara eller på någon pliktskyldig debattartikel. De har fullständigt förlorat rättighetsperspektivet i den frågan. Det riskerar att drabba människor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationellt bistånd

Men hanteringen av budgeten har överskuggat allt annat. I dag debatteras en budget som redan är överspelad. Visst, omvärlden förändras. Situationen är exceptionell. Men det är hur förändrade förutsättningar hanteras som räknas. Höstens hantering av budgeten har varit under all kritik. De två partierna i regeringen kunde inte enas om hur mycket av biståndsramen som skulle gå till flyktingmottagande i Sverige. Sedan landade de på 30 procent. Och sedan hade de inte kraft nog att få med sig sitt stödparti på den överenskommelsen.

Retoriken matchar inte politiken hos S och MP, som har haft ett väldigt högt tonläge när det gäller de avräkningar som fanns under Alliansens tid - 7 procent av biståndsbudgeten. I budgeten på bordet ligger siffran på 22 procent, baserat på Migrationsverkets juliprognos. Det är mer än en tredubbling. Men regeringen har nu utfäst något som alltså är mer än fyrdubblat. Exakt hur detta blir ska regeringspartierna meddela i en vårändringsbudget, har de lovat. Redan nu vet vi alltså att de ramar som S, MP och V ställer upp på inte kommer att gälla så länge. Riksrevisionen har också inlett en granskning av avräkningarna.

Herr talman! Är detta anförande så tjurigt för att jag är moderat och bara pratar om budget, utgiftstak och det finansiella ramverket eller för att jag är en trist formalist? Ja, det är möjligt att det är så av båda anledningarna. Men dessutom är budgeten det dokument som ger oss alla facit till den politiska retoriken. Det ger riksdagen möjlighet att granska regeringen. Här får vi se om det som utlovats stämmer. Som det ser ut i dag gör det verkligen inte det.

Herr talman! En möjlig åtgärd är att yrka på att budgeten ska återförvisas till utskottet för att vi ska få en riktig behandling av den och kunna belysa det som skaver. Men bilden är att regeringen inte kan klara av att ge några som helst rimliga besked och att man bara hänvisar till vårändringsbudgeten. Däremot har detta varit så dåligt hanterat att jag i dag KU-anmäler regeringen.

Med en så här svag regering måste riksdagssamarbetet fungera, men det fallerar gång på gång. Jag beklagar att vi riskerar att förlora den samsyn och långsiktighet inom biståndet som varit en framgångsfaktor och som gjort skillnad. Det är tråkigt att fler och fler tappar förtroendet för regeringspartierna också i den här frågan. Det skadar Sveriges anseende.


Anf. 2 Julia Kronlid (SD)

Herr talman! Moderaterna lyfter fram en befogad kritik kring hur regeringen har hanterat biståndsbudgeten - det gäller framför allt frågan om avräkningar. Jag förstår kritiken. Jag håller till 100 procent med om kritiken. Regeringen har lagt fram en budget som redan har fallit; den gäller inte längre.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationellt bistånd

Men jag tycker att vi också måste gå till kärnan, själva sakfrågan, som handlar om de höga avräkningarna. Jag tycker inte att det räcker att bara kritisera formfrågorna och hur regeringen har hanterat det här. Alliansregeringen hade också konstant väldigt höga avräkningar. Det var inte 30 procent. Men det var kanske runt 8 miljarder av biståndet som lades på flyktingmottagande. Det brukade inte sällan bli ännu högre när vårbudgeten lades fram.

Vad hade skillnaden varit? Hur hade en alliansregering hanterat en liknande situation med ett ökat flyktingmottagande? Även om Moderaterna nu har ändrat signalpolitiken i fråga om hur man ska hantera flyktingmottagandet har även alliansregeringen bidragit till det stora mottagande som vi har i dag. Vad anser Moderaterna om att man ska ta 30 procent av biståndet för att finansiera flyktingmottagandet i Sverige? Är det rätt, eller är det fel? Vilken nivå anser ni vara lämplig?


Anf. 3 Sofia Arkelsten (M)

Herr talman! Generellt verkar det vara hett i debatten just nu med hypotetiska frågor. Vi såg Agenda i går - där var det också en del sådana.

Jag vill inte spekulera, utan det är så här: Vi har två regeringspartier som har sagt att de ska ta ansvar för Sverige. De har lagt fram en budget som de också har ansvar för att lotsa igenom riksdagen.

När det gäller de mer principiella frågorna kan jag konstatera att det är stora skillnader i fråga om synen på människor mellan Sverigedemokraterna och de andra partierna i Sveriges riksdag. Jag tycker att vi ska ha ett bra flyktingmottagande och att det ska vara ordning och reda. När det gäller just de 30 procenten kommer riksdagen att få ta ställning till det i vårändringsbudgeten, har de två regeringspartierna lovat.

Då avvaktar jag. Jag vill veta exakt hur, exakt vad och vad effekterna blir innan jag tar ställning till det.


Anf. 4 Julia Kronlid (SD)

Herr talman! Men det är ju i dag vi har en debatt och har möjlighet att fatta olika beslut om biståndsbudgeten. Då tycker jag inte att det duger av Moderaterna att kritisera hanteringen från regeringen men själva inte ha något konkret förslag för vilka avräkningar de vill se.

Vi har ett konkret förslag: Vi vill begränsa avräkningarna till att omfatta kostnader för mottagning av vidarebosättningar. Det är det vi framför i vårt särskilda yttrande, som ramarna redan är fastlagda.

Kan inte Moderaterna framhålla något förslag på vad man tycker är en lämplig nivå? När beslutet kommer i vårbudgeten kan vi ju bemöta det, men jag tycker ändå att Moderaterna i dag borde kunna ge besked om vad de själva tycker är en lämplig nivå för avräkningar i biståndet.


Anf. 5 Sofia Arkelsten (M)

Herr talman! Jag tycker att det är väldigt viktigt att man har ordning och reda i riksdagsarbetet. I dag har vi debatt om den budget som ligger på riksdagens bord. Vi har inte debatt om slumpmässiga uppgifter i medierna, debattartiklar från regeringen eller pressmeddelanden från Vänsterpartiet.

Vi ska ta ställning till det som ligger på bordet. Moderaterna presenterar sin syn, särskilt inriktningen när det gäller biståndspolitiken. Vi har det som en reservation, och vi har yrkat på den reservationen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationellt bistånd

Där beskriver vi moderater vår syn på biståndet. Det är det vi tar ställning till i dag. Resten är bara spekulationer.


Anf. 6 Kenneth G Forslund (S)

Herr talman! Sofia Arkelsten gör en beskrivning av en oreda i budgethanteringen. Den har ju en orsak i den migrationssituation vi har i dag och som ställer väldigt mycket på huvudet när det gäller planeringsförutsättningar.

Detta påverkar naturligtvis förutsättningarna för en budget. Precis som Sofia Arkelsten beskriver insåg vi redan när budgeten landade på riksdagens bord att de prognoser som den är baserad på naturligtvis inte längre gäller utifrån att antalet människor som söker asyl i vårt land hade ökat väldigt mycket.

Sedan utbröt en diskussion om hur stora avräkningarna för asylmottagningen skulle bli och hur mycket som skulle räknas av från biståndsbudgeten. Multiplicerade man hur vi har brukat göra rakt av talades det till och med om avräkningar på halva eller mer än halva biståndet. Det skulle naturligtvis få förödande konsekvenser för de utvecklingssamarbeten som Sverige bedriver runt om i världen.

Precis som Sofia Arkelsten beskriver bestämde sig regeringen för att sätta ett tak och har också meddelat att man återkommer senast i vårändringsbudgeten med förslag om hur avräkningarna kommer att justeras. Det är sena besked; det kan jag hålla med om. Men det är också en exceptionell situation.

Min fråga till Sofia Arkelsten, och det här är inte någon hypotetisk fråga, är hur många gånger man ändrade i biståndsbudgeten under innevarande år under de åtta år som ni och den förra regeringen ledde biståndsarbetet.


Anf. 7 Sofia Arkelsten (M)

Herr talman! Kenneth G Forslund beskriver det intensiva informationsutbytet som riksdag och regering har haft i utrikesutskottet. Vi har bett att få information, och vi har också fått den. Men det har varit ganska sent. Vi var tvungna att skjuta upp justeringen, vilket alltså är den sista behandlingen innan ärendet kommer hit till kammaren, trots att regeringen vet om hur riksdagsarbetet går till.

En motfråga till Kenneth G Forslund är naturligtvis om han är nöjd med hanteringen av informationen i utrikesutskottet och hur vi har arbetat. Jag tycker nämligen att det finns en del förbättringspotential, om jag ska vara lite hård.

Det är klart att saker och ting förändras, och det sa jag också i mitt anförande. Omvärlden förändras hela tiden, men det är hur man hanterar förändringarna och det är hur man arbetar med vårändringsbudget, kommunikation och information till riksdagen som är det viktiga.


Anf. 8 Kenneth G Forslund (S)

Herr talman! Jag noterar att jag inte fick något svar på hur många gånger den tidigare borgerliga regeringen med en moderat biståndsminister ändrade biståndsbudget under innevarande år.

Det var ju ett antal gånger som det i vårändringsbudgeten flyttades pengar till ökade avräkningar. Det var till och med så att man ett år i vårändringsbudgeten ökade avräkningarna för att sedan i höständringsbudgeten säga: Prognosen föll inte ut så, och därför flyttar vi tillbaka pengarna. Vart de pengarna egentligen tog vägen sedan på hösten kan jag säga var väldigt oklart.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationellt bistånd

Är jag nöjd med hanteringen? Är jag nöjd med informationen? Nej, jag är en person som alltid söker så mycket information som möjligt, så jag känner nog egentligen aldrig att jag har fullt tillräcklig information. Jag vill alltid söka efter mer information så att jag kan fatta så välinformerade beslut som möjligt.

Här kan jag konstatera att vi, om än sent i de beslutsprocesser som vi har haft i utrikesutskottet, har haft mer information jämfört med tidigare år, när moderata biståndsministrar har berättat först i samband med vårändringsbudgeten vilka förändringar det blir.

Jag ställer återigen frågan till Sofia Arkelsten: Hur många gånger ändrade ni?


Anf. 9 Sofia Arkelsten (M)

Herr talman! Jag konstaterar att Kenneth G Forslund upprepar sig.

Det som är viktigt är just hur man hanterar förändringarna. Precis som jag vet Kenneth G Forslund att biståndsbudgeten oftast är en budget som behöver förändras efter omvärldsförändringar men också vartefter bni förändras, till exempel. Det är ett av få budgetområden där det är beslutat att man ska försöka uppnå 1 procent. Jag konstaterar att Alliansen uppnådde 1 procent, och jag kan konstatera att S och MP inte riktigt når ända fram.

Det är inget konstigt att man behöver förändra en budget över tid när omvärlden ser ut som den gör. Situationen säkerhetsmässigt och annat har ju förändrats fantastiskt mycket. Men det handlar om hur detta hanteras. Hanteras det genom att reta upp alla biståndsorganisationer och bara vägra ge svar, inte meddela någonting? Hanteras det genom att den största public service-myndigheten berättar vad effekterna skulle bli om biståndet skulle halveras, eller snarare om hälften av pengarna skulle gå till flyktingmottagning i Sverige?

Jag tycker inte det. Jag tycker att det har saknats ett ansvarstagande, en känsla för ordning och reda, och jag tycker också att det saknas respekt för arbetsformerna i riksdagen.


Anf. 10 Hans Linde (V)

Herr talman! Jag måste säga att det är med stor fascination jag lyssnar till Sofia Arkelsten. Jag tror aldrig att jag har hört en biståndspolitisk talesperson i en biståndspolitisk debatt som vägrar prata om sin egen biståndspolitik. Det är som om Moderaterna helt skulle sakna en sådan.

Nu är det ju inte så. Jag har läst Moderaternas motion, även om Sofia Arkelsten nu väljer att inte prata om den. Jag kan notera att man i Moderaternas motion föreslår neddragningar på den svenska biståndsverksamheten med 820 miljoner kronor nästa år. 820 miljoner kronor vill ni minska biståndet med, i en tid när vi har nya utvecklingsmål som ger oss hopp om att kunna utrota fattigdomen, i en tid när vi precis har haft ett klimattoppmöte som ger oss hopp om att kunna stoppa klimatförändringarna, i en tid när vi ser den värsta humanitära katastrofen i vår livstid i Mellanöstern. Då väljer Moderaterna att minska biståndet med 820 miljoner kronor. Detta nämner Sofia Arkelsten inte med ett kommatecken i sitt anförande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationellt bistånd

Jag skulle vilja fråga Sofia Arkelsten några saker om den moderata biståndspolitiken, för frågetecknen är många. I sitt anförande säger Sofia Arkelsten att regeringen har tappat landfokuseringen. Vad innebär detta? Vilka länder vill Moderaterna att vi ska fasa ut det svenska biståndet till? Tycker man att regeringen har tappat landfokuseringen måste ju Moderaterna ha något annat alternativ där man tycker att det borde vara färre länder, och då får ni gärna presentera vilka länder vi ska fasa ut det svenska biståndet till.

Sedan föreslår Moderaterna i sin motion att man ska minska det bilaterala biståndet med 500 miljoner kronor nästa år - en halv miljard. Det motsvarar det samlade svenska biståndet till Libanon, Tunisien, Centralafrikanska republiken och Kambodja. Men inte heller här presenterar man några som helst förslag eller idéer om varifrån pengarna ska tas.

Därför vill jag ställa en fråga till Sofia Arkelsten, biståndspolitisk talesperson för Moderaterna. I vilka länder vill Moderaterna under nästa år skära ned en halv miljard av det svenska biståndet?


Anf. 11 Sofia Arkelsten (M)

Herr talman! Det är intressant att höra Vänsterpartiets Hans Linde, som ändå beskriver sig vara i opposition men som representerar ett av regeringens stödpartier när det gäller att få igenom budgetramarna.

Vänsterpartiet har alltså ställt upp på ett tak på 30-procentiga avräkningar eftersom ni kommer att rösta för regeringens förslag. Eller är det möjligen på något annat sätt? Jag är jättenyfiken på att höra vad Hans Linde har att berätta om det.

Jag är som moderat mycket stolt över vår biståndspolitik. Det arbete som har genomförts under både Gunilla Carlsson och Hillevi Engström har varit ett oerhört bra arbete. Det har handlat om landfokusering. Det har handlat om att få på plats en biståndspolitisk plattform, att städa upp i den skog av policyer som har kritiserats.

Jag är glad över att det finns en entusiasm över biståndsarbetet. Mycket har att göra med klimatmötet och hållbarhetsmålen. Jag hade gärna pratat mer om själva innehållet i biståndet, men jag kan konstatera att innehåll är ingenting om man inte har formerna klara, det vill säga om det inte råder ordning och reda i budgeten, om det inte går att vara tydlig med vad som ska gälla, om inte riksdagens arbetsformer respekteras och om det inte går att få efterfrågad information.

När det gäller inriktningen på biståndet har vi redogjort för den motmotion vi väckte när regeringen lade fram sin budget. Vi har föreslagit en utfasning av Irak och Burkina Faso. Vi vill gärna öka biståndet på det humanitära området. Det har vi också kommunicerat vid senare tillfällen i medierna.

Jag är övertygad om att det egentligen inte är så stora skillnader i det biståndspolitiska engagemanget i Sveriges riksdag. Det är möjligen ett parti som sticker ut, och det är inte Vänsterpartiet.


Anf. 12 Hans Linde (V)

Herr talman! Jag noterar att Sofia Arkelsten helt har gått vilse i formfrågorna. Ja, vi behöver diskutera formfrågor, men vi behöver också diskutera politikens innehåll. Moderaterna har väckt en motion, och jag ställer konkreta frågor om den eftersom det finns stora frågetecken. Jag får inga svar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationellt bistånd

Varför vill Moderaterna i detta politiska läge skära ned det svenska biståndet med 820 miljoner kronor? Svara på det, Sofia Arkelsten!

Ni säger att man har tappat landfokuseringen. Vilka länder är det som Moderaterna vill fasa ut biståndet från? Jag hör Burkina Faso och Irak. Menar Sofia Arkelsten på fullaste allvar att Sverige i den kris vi ser just nu i Irak borde packa ihop och dra därifrån? Tycker verkligen Sofia Arkelsten att två veckor efter att det första demokratiska presidentvalet har genomförts i Burkina Fasos 55-åriga historia ska det svenska biståndet läggas ned? Är det Moderaternas besked i dag att Sverige ska vända ryggen åt dem som kämpar för demokrati och förändring och mot fattigdom i Burkina Faso och Irak?

Var ska de 500 miljoner kronorna tas från? Vilka länder? Även om vi avvecklar allt under nästa år i Burkina Faso och Irak skulle det inte räcka till. Nu är det dags att ge besked om var Moderaterna står. Det är dags att visa att ni har en biståndspolitik.


Anf. 13 Sofia Arkelsten (M)

Herr talman! Jag noterar att Hans Linde med en viss elegans låter bli att svara på hur det är att vara stödparti till Socialdemokraterna och Miljöpartiet i budgetfrågorna. Jag konstaterar också att Moderaterna hade ett annat förslag till budget. Det ligger 820 miljoner under. Jag kan också konstatera att under detta hullabaloo som har rått under hösten ska 4 miljarder kanske gå till biståndsverksamheten, det vill säga flyktingmottagande i Sverige. Det kommer 2 miljarder veckan efter som kanske ska tidigareläggas. Det är oklart vad som är regeringens politik.

I fråga om strategierna och Moderaternas och Alliansens biståndspolitik konstaterar jag att politiken är bra. Vi har levererat. Under lång tid har vi haft en bra samsyn och försökt att komma överens om viktiga svenska värderingar, och vi har levererat i den frågan.

Jag noterar också det höga tonläget från Vänsterpartiet. Det är möjligen så att det kan bli en utmaning framöver när S, V och MP ska komma överens om nästa biståndsbudget. Vi vet också att det 30procentiga taket bara gäller i ett år. Vad är det som händer sedan? Det vill antagligen Vänsterpartiet vara med och bestämma om, och det kommer att bli intressant för hela Sverige och biståndsvärlden.


Anf. 14 Julia Kronlid (SD)

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservationerna 5 och 10 från Sverigedemokraterna. Vi har även ett särskilt yttrande som berör ramarna i biståndet, men eftersom ramarna redan är fastlagda har vi i stället ett särskilt yttrande om vår ekonomiska politik i biståndet.

Vi behandlar i dag utrikesutskottets betänkande Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd.

Sverigedemokraterna vill se ett bistånd som skapar förutsättningar för människor i fattigdom och förtryck att förbättra sina levnadsvillkor utifrån deras grundläggande behov i den omedelbara vardagen. Vi vill ha ett tydligt fokus på fattigdomsbekämpning och att barnens bästa ska få stå i centrum. För Sverigedemokraterna är det viktigt att biståndsramen inte understiger 0,7 procent av bni, och i år har vi landat på en biståndsbudget som totalt sett överstiger regeringens budget med 515 miljoner kronor inom utgiftsområde 7.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationellt bistånd

Den stora frågan i utrikesutskottet, som vi redan har hört en del om denna höst, har varit att vi har behandlat en biståndsbudget från regeringen som redan har fallit. I budgetpropositionen hade regeringen beräknat att ta ca 8 miljarder från biståndet för att bekosta flyktingmottagning i Sverige, vilket utgör ca 19 procent av det totala biståndet. Nu avser regeringen att höja avräkningarna till 30 procent, vilket skulle innebära att ytterligare 4 miljarder tas från biståndet och läggs på flyktingmottagning i Sverige. Det kommer ett tydligare besked i vårändringsbudgeten. Sverigedemokraterna vill i stället kraftigt begränsa avräkningarna till att endast omfatta kostnaden för dem som kommer via vidarebosättning genom UNHCR.

Ökade avräkningar för flyktingmottagning anser vi vara en mycket allvarlig och negativ trend i svenskt bistånd. Med minskat bistånd innebär det sämre möjligheter att bistå flyktingar i krisens närområde både med humanitär hjälp och med långsiktiga insatser, vilket kan skapa en ond cirkel med fler människor på flykt och ytterligare minskat bistånd. Med tanke på att vi står inför den värsta flyktingkatastrofen sedan andra världskriget anser vi att flyktinghjälp i krisernas närområde är ett område i biståndet som behöver prioriteras mycket högre. Även andra viktiga insatser för att bekämpa och förebygga fattigdom för de mest utsatta människorna, såsom satsningar på vatten och sanitet, jordbruksutveckling och utbildning, är viktiga och behöver förstärkas.

Enligt UNHCR har över 4 miljoner människor tvingats fly från Syrien till närliggande länder. Därtill kommer att 7 miljoner syrier för närvarande är internflyktingar och att runt 12 miljoner, över hälften av landets befolkning, är i behov av humanitär hjälp. I grannlandet Irak har 2 miljoner människor tvingats lämna sina hem, och de befinner sig på flykt i eller utanför landet.

Herr talman! Jag har varit på besök i både Jordanien och Libanon och sett de enorma behov som finns. World Food Programme har periodvis haft så lite resurser att de fått halvera eller helt lägga ned sitt matprogram i vissa områden. Vinterns kyla närmar sig, behovet av värme till flyktingar är akut och FN behöver extra resurser till sitt vinterprogram. Förra vintern dog små barn på grund av kyla i Syrien och i flyktingläger. Det är oacceptabelt. När jag har träffat organisationer på plats har en del av budskapet varit att alla människor antingen inte vill eller inte kan ta sig till Europa. Därför anser jag det vara djupt orättvist att så stora pengar i biståndet läggs på flyktingmottagning i Sverige medan många familjer står utan hjälp för de mest grundläggande behoven.

Jag blir illa berörd över att Sverige och andra länder i Europa fullständigt har snöat in sig på att enda sättet att hjälpa är att fortsätta med budskapet att om de har råd, om de är beredda att ge sig iväg på en livsfarlig resa över Medelhavet, finns resurser att hjälpa dem, men om de stannar i krisens närområde eller försöker komma den lagliga vägen som kvotflyktingar, är de inte prioriterade.

Det är bra att regeringen ger ett kärnstöd till UNHCR på ca 700 miljoner och nu aviserar att man vill göra en förstärkning på 800 miljoner. Men det räcker inte - långt därifrån.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationellt bistånd

Därför har Sverigedemokraterna budgeterat 9 miljarder till flyktinghjälp i krisens närområde i form av både humanitära och mer långsiktiga insatser. Detta skulle kunna innebära en förstärkning på 3 miljarder till UNHCR, 3 miljarder till World Food Programme, 1 miljard till Unicef respektive till Världsbankens långsiktiga insatser och 1 miljard till övriga organisationer som kan bistå internflyktingar.

Jag är medveten om att denna förstärkning innebär vissa omfördelningar och omprioriteringar inom biståndet, men när barn är på väg att frysa ihjäl och svälta ihjäl anser jag det vara nödvändigt.

Först och främst tar vi 7 miljarder mindre än regeringen från biståndet till avräkningar.

Andra saker vi gör för att omprioritera är att avveckla reformsamarbetet med Östeuropa, generellt budgetstöd och andra liknande biståndsformer såsom stöd till bankväsen och finansiella tjänster.

Vi vill avveckla biståndet till palestinska myndigheten och forskningssamarbete genom Sida och minska den del av det långsiktiga demokratiarbetet genom Sida som fokuserar på stöd till institutioner, då vi vill ha ett större fokus på bistånd som riktar sig till det civila samhället och till de mest utsatta människorna.

Insatser vi däremot ökar är förutom flyktinghjälpen bland annat bistånd till vatten och sanitet och jordbruksutveckling.

Sammanfattningsvis vill Sverigedemokraterna verka för ett effektivt, humant och riktigt bistånd som kan göra skillnad i människors omedelbara vardag.


Anf. 15 Kerstin Lundgren (C)

Herr talman! Jag har bara en enkel, nyfiken fråga: På vilka grunder anser Sverigedemokraterna det rimligt att använda avräkningar till de flyktingar som är föremål för vidarebosättning? Vad är den grundläggande idén bakom att använda avräkningar då?


Anf. 16 Julia Kronlid (SD)

Herr talman! I de möjligheter som finns att avräkna enligt OECD:s regler ingår ju även vidarebosättning. Men vi tycker att man måste begränsa sig någonstans. Regeringen har använt hela den möjlighet till avräkningar som finns och tänjt på gränserna.

Vi vill i stället begränsa kraftigt och bara räkna av för dem som kommer via vidarebosättning. För dem handlar det inte om kostnader för själva asylprocessen. De har redan fått asyl. Allt är beviljat och klart. Boende i kommunerna är beviljat.

Det här riktar sig också ofta till de mest utsatta människorna, inte sällan kvinnor och barn, i fall där det är ohållbart att stanna i flyktinglägren. Därför tycker jag att det i allra högsta grad är rimligt med avräkningar för dem som kommer via vidarebosättning.

Det handlar alltså om 810 miljoner som vi gör avräkningar för - till skillnad från regeringen, som vill göra avräkningar på 8 miljarder och nu kanske ytterligare 4 miljarder. Det skulle innebära sammanlagt 12 miljarder. Det är en ganska väsentlig skillnad. Vi minskar avräkningarna med 90 procent.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationellt bistånd

Jag skulle vilja fråga Kerstin Lundgren vad hon tycker om avräkningar. Är 90 procent, som är den nuvarande nivån och som även den tidigare alliansregeringen hade, en rimlig nivå? Är 30 procent en rimlig nivå? Vilken nivå tycker regeringen är lämplig att ha på avräkningar? Hur mycket pengar är det skäligt att lägga på flyktingmottagning i Sverige samtidigt som flyktinghjälpen i krisens närområde inte är särskilt stor?


Anf. 17 Kerstin Lundgren (C)

Herr talman! Jag hör Sverigedemokraterna tycka att avräkningar är rimliga om de görs för flyktingar som är föremål för vidarebosättning men inte för de flyktingar som söker asyl, som väljer att använda den universella asylrätt som vi har ställt oss bakom. Där vill Sverigedemokraterna inte använda sig av avräkningsmöjligheten.

Då ställer jag mig frågan, herr talman: Hur finansierar Sverigedemokraterna de 150 000 som nu finns i Sverige? Avser Sverigedemokraterna att sparka ut dem? De finns ju - det är människor som finns här i Sverige. De kommer hit och söker asyl. Är det i grunden asylrätten som Sverigedemokraterna vill stoppa?

Från vår sida, herr talman, har vi varit med om att använda avräkningar inom ramen för det regelverk som OECD-Dac använder för att finansiera helheten - detta eftersom vi tycker att det är viktigt att värna asylrätten.

Jag kan inte se, herr talman, att det står på något annat ställe i Sverigedemokraternas budget om finansiering av de personer som faktiskt finns i Sverige och söker asyl. Jag är alltså fortfarande nyfiken på och vill ta del av hur ni sverigedemokrater finansierar de människorna. Avser ni att sparka ut dem från Sverige?


Anf. 18 Julia Kronlid (SD)

Herr talman! Vi har i alla år haft en väldigt begränsad politik vad gäller avräkningar. När vi i tidigare budgetar har sagt att vi ska minska asylmottagningen med 90 procent har det varit beräknat på att ta emot ungefär 10 000 asylsökande.

Jag kan förklara hur vi finansierar detta: Det gör vi genom utgiftsområde 8, inte genom utgiftsområde 7. Det var svaret på den frågan.

Däremot vill vi nu, när vi har så oerhört hög asylmottagning och även ser att asylrätten inte är anpassad efter den här typen av stora migrationsströmmar, i stället stärka asylrätten i första säkra land så som det egentligen är tänkt. Vi vill stärka de länder i angränsande närområden som tar emot flyktingar, oavsett var i världen det är.

Skulle Sverige vara första säkra land ska vi ta det ansvaret. Då hoppas jag att det internationella samfundet kan bistå med hjälp till Sverige.

För de människor för vilka det är ohållbart att stanna i närområdet tycker vi att en laglig, säker väg via vidarebosättning är en mycket bättre väg till Sverige än att åka i livsfarliga båtar över Medelhavet. Nuvarande flyktingpolitik är fullständigt ohållbar; det måste vi alla inse.

Därför vill vi kraftigt minska antalet asylsökande till Sverige. Vi har en nollvision på det området, för vi vill hjälpa på ett annat sätt. Vi anser inte att det nuvarande asylsystemet är hållbart. Vi vill hjälpa via vidarebosättning och bistånd i närområdet.


Anf. 19 Kenneth G Forslund (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationellt bistånd

Herr talman! Vi har hört Julia Kronlid försöka förklara hur Sverigedemokraterna i sin budget ska minska avräkningarna för asylmottagning med 90 procent. Frågan som Kerstin Lundgren ställde alldeles nyss kvarstår dock: Hur ska ni finansiera asylmottagningen?

Ni beskriver en värld där alla asylsökande skulle bli kvar i första säkra land. Det är inte så det kommer att gå till. Det är en omöjlighet att alla asylsökande skulle finnas i exempelvis Italien eller något annat sydeuropeiskt land. Det kommer att krävas en ganska omfattande politik och hantering i EU för att låta människor komma vidare. Då räcker inte era pengar.

Julia Kronlid talar om att stärka asylrätten i första säkra land. Ja, det kan vara en bra första lösning. Men det kommer inte att innebära att alla asylsökande kan prövas och bosätta sig permanent där. Det kommer att krävas en omfördelning inom EU.

Rimligen kommer Sverige även i ett sådant system att ta ett stort ansvar för att öppna upp för att ta emot människor som flyr från krig, förtryck, svält, naturkatastrofer och allt vad det kan vara.

Hur ska ni finansiera den här asylmottagningen? Det är ju ett ekonomiskt luftslott som du målar upp, Julia Kronlid.


Anf. 20 Julia Kronlid (SD)

Herr talman! I hela vår budget har vi en helt annan politik för hur vi ska hantera flyktinghjälp.

Vi vill minska utifrån nuvarande situation, där vi har en oerhört hög asylmottagning som vi inte ens klarar av att hantera och där människor sover på gatan. Vi vill i princip minska det till noll och i stället satsa på vidarebosättning och bistånd till närområdet. Det är på den grunden vi har beräknat den totala budget som vi har lagt fram här i riksdagen.

Vi tycker att det är en fullständigt ohållbar situation i dag, när människor har större chans att få hjälp genom att ta sig den illegala vägen till Europa än genom att stanna i UNHCR:s försorg i närområdet eller komma via vidarebosättning. Vi skulle kunna göra så mycket mer för närområdet.

Ja, det kanske är ohållbart att stanna i närområdet med de premisser som råder just nu. Men skulle alla anstränga sig mycket mer för att verkligen bistå närområdet med olika typer av insatser, från långsiktiga insatser för att stödja länderna till humanitärt bistånd, skulle situationen bli avsevärt mycket bättre. Det är också de signaler jag har fått när jag har besökt länder i närområdet.

När det sedan gäller hur vi ska minska asylmottagningen i Sverige har vi lagt fram ett ganska detaljerat grundläggande förslag nu när regeringen kom med förslaget om identitetskontroller. Vi har också andra typer av juridiska förslag som gäller aktivt handlingsprogram för migrationskrisen här i riksdagen med anledning av flykting- och migrationskrisen.

Det finns alltså att läsa hur vi vill hantera detta, och jag rekommenderar till läsning. Vår budget är grundad på vår syn på flyktingmottagandet och hur vi vill hantera det. Den är inte skriven utifrån regeringens hantering och regeringens signalpolitik.

Avräkningar kan bara göras för första året. De kan inte göras för dem som har varit här under längre tid. Det får man finansiera på annat sätt, och det får även regeringen göra.


Anf. 21 Kenneth G Forslund (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationellt bistånd

Herr talman! När man lyssnar på Julia Kronlid kan man lätt få intrycket att Sverige inte ger några pengar till hjälp för människor som finns i närområdena i flyktingläger. Då ska man komma ihåg att Sverige är - om jag minns rätt - världens femte största humanitära givare. Var och en kan fundera över hur stort Sverige är folkmängdsmässigt, och jag tror att alla enkelt och snabbt räknar ut att vi är långt ifrån det femte största landet i världen befolkningsmässigt.

Vi tar alltså ett stort ansvar i Sverige för människor som finns i just de flyktingläger och de närområden som Julia Kronlid och Sverigedemokraterna säger sig ömma för. Det är inte ett argument för att säga att man inte skulle kunna göra ännu mer. Det är inte det det handlar om. Men det handlar om att Sverigedemokraterna och Julia Kronlid målar upp en ensidig bild av att det skulle finnas en enda lösning av situationen med människor som är på flykt. Så är det inte.

Politik handlar, som jag ofta brukar säga, om att hantera helhet. Det är inte antingen eller; vi måste göra både och. Vi måste hjälpa människor som finns i flyktinglägren, i dag många gånger i stor nöd eftersom de humanitära appellerna är kroniskt underfinansierade och människor sitter i flyktinglägren och svälter. Det behöver göras mer där, och framför allt är det fler länder som behöver göra mer där. Men vi behöver också hantera det faktum att människor flyr vidare av olika skäl för att de helt enkelt ibland måste, för sitt eget livs skull.

Den bild som Julia Kronlid och Sverigedemokraterna målar upp av att vi skulle kunna begränsa asylmottagningen i Sverige ned till försvinnande låga nivåer är inte realistisk. Jag kan förstå om Sverigedemokraterna av olika skäl tycker att den är önskvärd, men den är inte realistisk.


Anf. 22 Julia Kronlid (SD)

Herr talman! Det handlar om att vi i grunden tycker att det behöver föras en djupgående diskussion inom EU och inom FN om hur vi ska hantera den typ av flyktingströmmar som vi ser för närvarande.

Tycker Kenneth G Forslund att det är ett hållbart system att människor ska ta sig via illegala flyktingsmugglare på farliga vägar över Medelhavet för att sedan förflytta sig från land till land i Europa och till sist komma från Danmark för att söka asyl i Sverige? Jag tycker inte att det är ett hållbart system. Det är inte humant, och det är inte rättssäkert på något sätt. Vi behöver ta en grundläggande diskussion om detta, och det är det Sverigedemokraterna vill göra.

Sverige har tagit ett oerhört mycket större ansvar än andra länder. Om vi nu vill ha en jämnare fördelning i EU måste vi någonstans säga stopp, och jag tycker att vi har nått den gränsen nu. Det säger inget om hur vi ska hantera det långsiktigt.

Kenneth G Forslund talar om att göra både och. Vi vill också ta emot människor i Sverige genom vidarebosättning. Det är lagligt, det är säkert och det hjälper de mest utsatta. Vi har bara en lite annorlunda tyngdpunkt. Vi lägger ungefär 800 miljoner i biståndsbudgeten på flyktingmottagning i Sverige och 9 miljarder på flyktinghjälp internationellt. Regeringen gör lite tvärtom - ni vill lägga ungefär 8 miljarder på flyktingmottagning i Sverige, och ni har sagt att ni vill förstärka flyktinghjälpen internationellt med 800 miljoner. Det är en helt omvänd prioritering från Sverigedemokraterna jämfört med regeringen.


Anf. 23 Kerstin Lundgren (C)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationellt bistånd

Herr talman! På 15 år har fattigdomen halverats. Åtta mål har hjälpt till. Om 15 år ska fattigdomen ha utrotats, nu med hjälp av 17 mål.

Centerpartiet ser det som självklart att Sverige ska bistå effektivt och hållbart för att hävda mänskliga rättigheter. 1 procent av bni, enligt den nya beräkningsmodellen, är vårt mål för biståndet. Vi har också ett mål, herr talman, att till 2030 ska områden och länder vara oberoende av bistånd. Det är viktigt att länders ekonomier blir självgående och att alla får möjlighet att bestämma i sin del av världen. Det handlar också om mänskliga rättigheter.

Herr talman! När mänskliga rättigheter förtrycks finns ingen hållbar framtid. Det har vi sett, och vi ser det nu i Burundi, som jag med fasa följer. Där klimatet inte säkras kommer inte heller mänskliga rättigheter att säkras, utan dränkas. Det har vi mött när vi talar till exempel med Marshallöarna och andra länder som hotas av en stigande vattenyta.

Resultatet av alliansregeringen kan delvis skådas i den budgetproposition som regeringen har lagt fram. Vi har där en bild från 2014 som går att följa. Det var det sista alliansåret. Då var det 42,8 miljarder till bistånd. 1,1 procent av dåvarande beräkning av bni gick till bistånd. Det var det åttonde året i rad.

8,3 miljoner flickor fick tillgång till utbildning. 1 miljon kvinnor fick tillgång till finansiella tjänster. 12 miljoner flickor och pojkar fick möjlighet till sexualundervisning - inte minst viktigt i en värld som har svårt att hantera SRHR. 230 000 personer inom hälsosektorn fick utbildning om könsrelaterat våld. Det är också viktigt, för vi vet att kvinnor och flickor far så oerhört illa i världen i många av de konflikter och kriser vi ser där mänskliga rättigheter för kvinnor och flickor trampas på särskilt tungt.

Det var en budget som hade prioritering på demokrati och MR, jämställdhet och klimat och miljö. Jag noterar att regeringen i sin budget skriver att miljö- och klimatfrågor har stått högt på agendan. Det är naturligtvis viktigt.

Centerpartiet vill säkra att svenskt bistånd också i framtiden stöder frihetskämpar, att vi stärker yttrandefriheten och förbättrar möjligheterna för fattiga människor att dra nytta av ekonomisk tillväxt genom tillgång till utbildning, hälsovård och fler och bättre jobb. Det handlar om att arbeta över hela fältet och stärka företagsamheten och strukturer som gör att man kan få ett fungerande samhälle.

Jag är glad att regeringen nu visar stöd för det som vi kämpade för och fick rätt mycket kritik för, nämligen fortsatt stöd till Swedfund. Swedfund har gjort en resa, och det är viktigt att de fortsätter att göra ett arbete för att utveckla företagande även där det är tuffare förutsättningar.

Jag tycker att det är viktigt att vi fortsätter att arbeta med handel som redskap för att utveckla länder och människors möjligheter. Vi vill ha rättvis handel, men också stöd för de länder som har svårigheter.

Vi pekar från Centerpartiets sida på vikten av att landsbygden inte glöms bort. På landsbygden finns många av de kvinnor som bär det tuffa lasset. Det är viktigt att dessa kvinnor får möjligheter och förutsättningar att utveckla sitt ägande och sina förutsättningar. Därmed ges möjligheter för hela samhällen att växa. Vi pekar också på antibiotikafrågor och annat som vi lyfter i sammanhanget.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationellt bistånd

Genom ett ambitiöst stöd vid kriser och konflikter räddar vi liv och lindrar nöd. Det är klart viktigt för oss att fortsätta lyfta. Vi ska bistå till en bättre miljö, begränsa klimatpåverkan och stödja ett hållbart nyttjande av naturresurser.

Vi är glada för stödet för Gröna fonden, som är rätt stort ändå. Detta är något som Centerpartiet har kämpat för från starten för att säkerställa att Gröna fonden får den finansiering som är utlovad. Den är viktig. Från Centerpartiets sida är vi beredda att också söka möjligheter - även om det just nu är kärvt - att ge bistånd till Gröna fonden utöver den vanliga biståndsbudgeten.

FN:s superår är nu snart till ända. Vi får anledning att glädja oss åt att vi har klarat två viktiga uppgifter globalt: Vi har säkrat hållbara utvecklingsmål, nya globala mål, som är en helt ny arkitektur, och vi har också säkrat ett klimatavtal i Paris i lördags. Därmed har vi skapat en ny agenda för global utveckling.

Herr talman! Jag hoppas att Sverige inte fastnar i gammal arkitektur. Från Centerpartiets sida har vi tyckt att det är viktigt att nu göra ett nytt avstamp och inte bara gå in på återställarspåret och den gamla retoriken. Vi vill ta fasta på den nya arkitekturen och de nya möjligheterna och arbeta för en parlamentarisk utredning för att förnya PGU. Vi behöver en politik för global utveckling men utifrån nya förutsättningar. Då räcker det inte att lyssna med civilsamhället och internationella aktörer. Vi måste ha en parlamentarisk samsyn. Vi riskerar annars att få en ny skog av olika instrument som inte är vad vi behöver.

Herr talman! En hållbar värld är möjlig. Jag yrkar bifall till reservation 6.


Anf. 24 Hans Linde (V)

Herr talman! För två veckor sedan gick män och kvinnor till vallokalerna i Burkina Faso.

Långt ifrån medieljuset och de stora rubrikerna har ett av världens absolut fattigaste länder genomgått en både imponerande och inspirerande förändring det senaste året. Efter 55 år av självständighet genomförde Burkina Faso sitt första verkligt demokratiska val.

Burkinierna har åter visat oss att det inte finns någon starkare kraft än kvinnor och män som går ihop för förändring. För ett år sedan tvingade man genom omfattande folkliga protester landets auktoritäre president Blaise Compaoré att avgå efter 27 år vid makten, och man har därefter förhindrat försök från både den gamla eliten och militären att ta makten i landet.

Valet i Burkina Faso visar också att svenskt utvecklingssamarbete gör skillnad. Sverige är på plats med ett utvecklingssamarbete i Burkina Faso sedan 2001. Sveriges bistånd till Burkina Faso har aldrig varit stort, men vi har varit den ledande givaren när det kommer till demokrati, mänskliga rättigheter och jämställdhet.

När väljarna för två veckor sedan kom till vallokalen möttes de med valinstruktionsaffischer med svenska flaggor. Inne i vallokalerna övervakades valet bland annat av civilsamhällets valobservatörer som organiserats av organisationen Codel, som fått stöd av svenska Diakonia.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationellt bistånd

Länge såg det ut som om Sverige inte skulle vara på plats under denna demokratins revolution. Länge riskerade vi att svika demokratiaktivisterna i Burkina Faso. År 2012 meddelade dåvarande biståndsminister Gunilla Carlsson att Sveriges bistånd till Burkina Faso skulle avvecklas. Jag är glad över att Vänsterpartiet och regeringen förra hösten kom överens om att avbryta utfasningen och fortsätta med ett långsiktigt utvecklingssamarbete med Burkina Faso. När regeringen nu ska ta fram en ny strategi för samarbetet med Burkina Faso hoppas jag att man höjer ambitionsnivån och ökar Sveriges stöd till demokratisering, jämställdhet och hållbar utveckling.

Herr talman! Varför använder jag då så mycket av mitt anförande till att prata om Burkina Faso? Jo, för att Burkina Faso säger något viktigt om vårt bistånd. Ska svenskt bistånd bidra till demokratisering, jämställdhet och hållbar utveckling måste det vara långsiktigt. Vill vi att Sverige ska finnas på plats i de tuffaste miljöerna och jobba med de svåraste utmaningarna kan vi inte bara jaga kortsiktiga mätbara resultat.

Ska Sverige bidra till förändring måste man kunna lita på Sverige. Vi måste vara förutsägbara och konsekventa. Demokratiaktivister och nyvalda politiska ledare i Burkina måste veta att Sverige håller sina löften och att vi kommer att finnas på plats.

Men Burkina Faso visar också varför bistånd är viktigt. År 2014 uppgick det svenska biståndet till Burkina till 136 miljoner. Det är en liten summa i en stor budget, men det är en summa som bidragit till stora förändringar. Varje krona vi avsätter i bistånd är en krona som kan förändra om den används rätt. Därför är det så viktigt för oss i Vänsterpartiet att slå vakt om enprocentsmålet och ett högt bistånd av hög kvalitet. Jag vill därför yrka bifall till vår reservation 7 om biståndets inriktning.

Herr talman! Det är mycket som jag som vänsterpartist kan vara stolt över i den budget som nu ligger på riksdagens bord. Det är viktiga satsningar på välfärden, på minskade inkomstskillnader mellan män och kvinnor, på bostadsbyggande och på hållbar utveckling också i vårt eget land. Jag är också stolt över att regeringen och Vänsterpartiet för drygt tio dagar sedan kunde presentera en extra satsning om 2 miljarder kronor på biståndet redan i år, 2015. Det innebär en viktig förstärkning av både det humanitära arbetet och det långsiktiga svenska utvecklingssamarbetet.

Men det finns också delar av budgeten som jag är mindre nöjd med. I den budget som nu ligger på riksdagens bord används 8,2 miljarder kronor av biståndet för att finansiera flyktingmottagande i Sverige. Vi känner i Vänsterpartiet oro över regeringens signaler under hösten. Först talade man om en halvering av biståndet. Nu talar man om ett tak på 30 procent för avräkningar. Det innebär att Sverige fortfarande befäster sin position som Europamästare i avräkningar. Detta är diskussioner som har skapat oro bland biståndets aktörer, och jag tror också att det har skadat Sveriges internationella trovärdighet.

Vårt land har trots allt ett val. Det finns andra sätt att finansiera flyktingmottagandet. I stället för att skära i biståndet skulle vi kunna börja avveckla RUT-avdraget, införa en skatt på förmögenhet och ta bort den nedsatta restaurangmomsen. Det saknas inte pengar i vårt land. Sverige lägger varje år drygt 30 miljarder kronor på ränteavdrag. Ekerö kommun utanför Stockholm får lika mycket i ränteavdrag som Burkina Faso får i bistånd. Men medan regeringen under hösten har diskuterat att ytterligare skära i biståndet vill man inte röra ränteavdraget. Det är svårt att förstå logiken i detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationellt bistånd

Vänsterpartiet slår vakt om en human flyktingpolitik och ett svenskt bistånd. Vi är övertygade om att vi har råd att erbjuda både en fristad för dem som flyr undan kriget och ett högt bistånd av hög kvalitet. Därför hade vi velat se en tydlig översyn av beräkningsmodellen för avräkningar, och vi hade önskat se betydligt lägre avräkningar. Det kan jag lova att vi kommer att fortsätta arbeta för i Vänsterpartiet.


Anf. 25 Birgitta Ohlsson (L)

Herr talman! Jag vill inleda med att yrka bifall till Liberalernas reservation.

Vilken roll ska Sverige spela i vår föränderliga värld? Det är en värld där friheten backar, för nionde året i rad, en värld där fler människor upplever demokratiska bakslag än framsteg och en värld som kommer överens om hållbarhetsmål men samtidigt inte talar klarspråk om rätten till fria val.

Hur ska en mamma kunna påverka mödravården om hon aldrig får rösta? Hur ska en pappa kunna påverka sina barns skolgång om han inte kan påverka skolans makthavare? Hur ska miljön kunna bli bättre om medborgare inte kan rösta bort politiker som struntar i utsläpp?

Det är just som vakthund för demokratin som Sverige ska göra skillnad, för det är det område som vi är allra bäst på. Diktaturer som Kina eller det auktoritära Ryssland kan bygga vägar, men de kommer aldrig att driva demokrati och mänskliga rättigheter.

I dag lever över 2,5 miljarder människor i länder som inte respekterar grundläggande fri- och rättigheter. 90 länder uppskattas vara ofria. Ytterligare 1,8 miljarder människor lever i 60 delvis ofria stater.

Det blir aldrig demokrati utan demokrater på plats. Därför ska Sveriges bistånd och utrikespolitik stötta demokratiseringsprocesser och enskilda demokratiaktivister.

Vi i Liberalerna föreslår i vårt budgetförslag ett demokratilyft i svenskt bistånd. Vi vill bland annat återställa Alliansens demokratimiljard, så att den blir intakt igen. Vi vill också öronmärka biståndspengar till demokratistipendier för aktivister som vill studera i vårt land och dessutom inrätta ett biståndsprogram för de individer som är centrala i en övergång från diktatur till demokrati i mottagarländerna.

Därför måste Sveriges enskilt största prioritering i biståndet vara just demokrati. Men så ser det tyvärr inte ut i dag.

I de ofria länderna far kvinnor särskilt illa. Vi från Liberalerna har länge drivit just frågan om kvinnors och flickors rättigheter som centrum i en feministisk utrikespolitik. Det finns ingen motsättning i att inkludera även andra perspektiv. Det handlar om ett tydligt rättighetsperspektiv, för flickor och kvinnor såklart rätten till fri abort, rätten till utbildning med mera. Man får inte heller förglömma ett tydligt hbtq-perspektiv i biståndet och utrikespolitiken. Det ska finnas tusen och ett sätt att vara kvinna och tusen och ett sätt att vara man i vår värld i dag.

Det går heller inte att se exempelvis hbtq-personers rättigheter som ett särintresse, utan det handlar om en bred satsning också på demokrati och mänskliga rättigheter. De lagar som i många länder förbjuder exempelvis opinionsbildning i hbtq-frågor eller förhindrar hbtq-organisationer att arbeta utgör allvarliga inskränkningar i yttrandefrihet och föreningsfrihet. Därför beklagar vi att den rödgröna regeringen inte ytterligare har prioriterat hbtq-frågor i just demokratibiståndet. Detta stöd behöver enligt oss liberaler stegvis trappas upp i en långsiktig och kraftig höjning inom den biståndsram som vi själva föreslår.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationellt bistånd

Avslutningsvis, herr talman: För några dagar sedan besökte jag och några riksdagskollegor Jordanien. Mitt bland sanddynerna i en avmilitariserad zon i nordöstra Jordanien på gränsen till Syrien finns just nu ett av världens allra största helveten.

Sedan månader tillbaka sitter 12 000 framför allt kvinnor och barn fast i ett ingenmansland utan skugga, vatten och vegetation. Barn dör av undernäring just nu. Kvinnor föder barn utan hjälp i öknens hetta. Förtvivlade internationella hjälporganisationer som Röda Korset får sporadiskt komma in med mat, men de får inte arbeta permanent ens med medicinsk hjälp till döende barn. De får inte sätta upp riktiga tält som skydd mot solen eller ta de mest utsatta människorna över gränsen in till de flyktingläger som vi besökte i Jordanien, som Azraq.

Det är inga journalister som har rapporterat därifrån, utan vi får förlita oss på berättelser från hjälporganisationer och enskilda flyktingar som har lyckats ta sig över gränsen eller tillbaka till Syrien eller de satellitbilder som börjar spridas.

Flyktingarna flyr den grymma Asadregimens oljefatsbomber. De flyr den bestialiska islamistiska terrorn från Daish, Islamiska staten, och de flyr nu också de ryska, intensifierade bombningarna.

Om inte omvärlden reagerar kan namnet Rukban komma att läggas till historien som en av de platser som eftervärlden förknippar med både skräck och misslyckande för mänskligheten. Därför vill jag ta tillfället i akt att vädja till biståndsministern och den svenska regeringen att pressa den jordanska regeringen att ta flyktingarna över gränsen. Annars kan vi ha tiotusentals döda människor inom den närmaste tiden.


Anf. 26 Hans Linde (V)

Herr talman! Det är mycket i Birgitta Ohlssons anförande som jag håller med om. Det gäller frågorna som rör kvinnors rättigheter och hbtq-personers rättigheter men också situationen för flyktingar i Jordanien. Jag vill också gärna skriva under på den vädjan som nu riktas till biståndsministern. Jag deltog i samma resa som Birgitta Ohlsson och såg samma enorma utmaningar i Jordanien.

Men sedan läser jag Liberalernas budgetmotion, och då skönjer jag betydligt fler frågetecken. Där noterar jag att Liberalerna nu föreslår att man nästa år ska minska det svenska stödet till Gröna klimatfonden med 557 miljoner kronor. Man gör detta för att finansiera andra saker i budgeten. Alla gör vi val och prioriteringar, och Liberalerna väljer att prioritera slopad värnskatt, utvidgat RUT-avdrag och ökade försvarsutgifter - och gör det på bekostnad av Gröna klimatfonden.

Jag tycker faktiskt att det är lite märkligt, för jag följde Liberalernas uttalande under den gångna helgen om Paristoppmötet. Då stod Liberalerna och sa att det var för lite av regeringen, att man var för saktfärdig och inte hade tagit tillräckligt många initiativ. Men sedan kommer man hem och förespråkar att Sveriges internationella klimatåtgärder ska minska med en halv miljard kronor. Jag får inte riktigt det att gå ihop, Birgitta Ohlsson.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationellt bistånd

Hur kommer det sig att Liberalerna vill minska stödet till Gröna klimatfonden med 557 miljoner kronor?


Anf. 27 Birgitta Ohlsson (L)

Herr talman! Jag vill bara först konstatera att Liberalerna ligger 100 miljoner kronor per år över regeringens budget, till skillnad från exempelvis regeringens stödparti Vänsterpartiet. Där har vi i alla fall valt att prioritera att ha en större generositet.

Olof Palme sa någon gång att politik är att vilja. Men politik är ju också att välja. Där har vi valt något annorlunda.

Vi har - i den svåraste av svåra tider som världen upplever just nu, i en värld med 60 miljoner människor på flykt, i en värld där 85 procent av flyktingarna befinner sig i de allra fattigaste länderna - valt att lägga mer pengar än till exempel Vänsterpartiet och den rödgröna regeringen på UNHCR, det viktiga flyktingarbetet, som jag och Hans Linde såg på plats bland annat i flyktinglägret i jordanska Azraq förra veckan.

När det gäller situationen för flyktingar - inte minst det arbete som Jordanien, Libanon och Turkiet gör - tror vi också att vi i kommande budget kommer att behöva prioritera detta ännu mer. Jag tror också att vi kommer att behöva ge inte minst Libanon och Jordanien ett liknande stöd som Turkiet har fått för att backa upp ännu mer.

I denna svåra situation har vi valt att prioritera inte bara att öka stödet till UNHCR i vår budget. Vi har också valt att satsa på demokrati och mänskliga rättigheter. Det är det jag talade om i mitt anförande: hbtq-personers rättigheter, kvinnors rättigheter. Vi har valt att sätta det framför, att inte lägga lika mycket pengar på Gröna klimatfonden och miljön.

Som sagt: Politik är att vilja, men det är också att välja. Vi har valt lite annorlunda än regeringen.


Anf. 28 Hans Linde (V)

Herr talman! Ja, politik är att välja. Jag redogjorde tidigare för de val som Vänsterpartiet gör. Vi prioriterar ett högt svenskt bistånd framför till exempel RUT-avdrag och ränteavdrag. Det är vårt val. Liberalerna gör uppenbarligen ett annat val.

Man kan också notera att vi tillsammans med regeringen valde att bara för tio dagar sedan presentera en storsatsning på biståndet, 2 miljarder extra i år, bland annat öronmärkt till UNHCR och andra aktörer som jobbar med humanitära frågor.

Problemet med Liberalernas budgetmotion är att man ställer det långsiktiga arbetet med klimatåtgärder och klimatfinansiering mot det kortsiktiga, humanitära arbetet. Jag tror att det är ett mycket farligt val att göra. Vi bedriver inte bistånd för att förhindra flyktingkatastrofer och för att förhindra att människor flyr. Men det är oftast en positiv effekt av vårt bistånd, att människor kan bo kvar i sina byar, odla sin mark, hämta vatten ur sin brunn, överleva i de områden där man har bott under lång tid.

Vi ser i dag att klimatförändringarna redan är här och att de skapar flyktingströmmar, krig och katastrofer. Många har till exempel pekat på Darfurkonflikten, som är en konflikt som jag vet att Birgitta Ohlsson var starkt engagerad i, som en sådan konflikt där klimatförändringarna var starkt bidragande till att konflikten blev så stor som den blev. En ökad konkurrens om vatten och naturresurser bidrog till att skruva upp en redan allvarlig situation.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationellt bistånd

Därför blir det märkligt när man, som Liberalerna gör, ställer den humanitära hjälpen mot klimatinsatser här och nu. Det är möjligtvis ett sätt att få ihop en budget för 2016 och kunna finansiera både slopad värnskatt och försvarsutgifter. Men jag tror att det är en budget som långsiktigt kommer att skapa betydligt större flyktingströmmar än dem vi ser redan i dag.


Anf. 29 Birgitta Ohlsson (L)

Herr talman! Om Hans Linde motsatte sig en biståndsbudget där det var avräkningar av stor karaktär skulle väl Vänsterpartiet inte över huvud taget vara med och stötta regeringens budget. Det hade också varit ett val, om man till hundra procent vill stå upp för en annan linje. Men det valet har ni inte gjort, kan jag bara krasst konstatera.

Jag är glad över att Hans Linde inledde sitt anförande med att prata om Burkina Faso. Det är glädjande att demokratin når också länder som har levt under stort förtryck under många års tid.

Men då är det också ganska intressant att Vänsterpartiet inte har varit med om att återställa det höga demokratistöd som faktiskt fanns i Alliansens budgetar tidigare. Den miljard som vi öronmärkte och som regeringen har minskat är inte med på det sättet. Det beklagar jag.

När det gäller stödet för demokrati, mänskliga rättigheter, rättsstatsbyggande och annat tror jag också att det måste vara lika långsiktigt som miljösatsningar.

Vi har i denna budget gjort ett val att sätta flyktingarna i fokus och att sätta demokrati, fria val med mera i centrum. Det var vårt val denna gång. Det tvingades vi göra på grund av den utsatta situation som är just nu.


Anf. 30 Julia Kronlid (SD)

Herr talman! Jag måste börja med att kommentera att Birgitta Ohlsson kritiserade Hans Linde för att ha gjort ett val. Men jag skulle vilja säga att Liberalerna också har gjort ett val att stödja regeringens budget. Liberalerna hade också en möjlighet att göra som Sverigedemokraterna, det vill säga att i andra hand rösta på Moderaternas budget. Alliansen hade också kunnat lägga fram en gemensam budget som hade kunnat fälla regeringens budget. Men Liberalerna valde i stället att stödja den här regeringens budget. Det är ett val som ni har gjort.

Nu kommer jag till min fråga. Birgitta Ohlsson talar mycket om att stödja demokrati och en utveckling för mänskliga rättigheter, och hon säger att många människor lever där sådana saker brister. Ett sådant område är Västbanken och Gaza och de palestinska områdena där det inte råder mycket till yttrandefrihet. Inga fria val har hållits, och det finns även andra stora brister. Där odlas det ett hat mot judar i skolmagasin som är sponsrade av den palestinska myndigheten. Det sprids också ett hat mot judar, och det är en mycket hög grad av antisemitism i tv. Terrorhandlingar belönas också. Om någon har begått terrorhandlingar för att döda israeler belönas denna person via den palestinska myndigheten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationellt bistånd

På senare tid har Jan Björklund, er partiledare, varit ganska kritisk till utrikesminister Margot Wallströms uttalanden om Israel och försökt framstå som att stödja Israel. Men hur kommer det sig då att Liberalerna vill fortsätta stödja ett ovillkorat bistånd till den palestinska myndigheten, där man faktiskt indirekt bidrar till terrorism och antisemitism? Jag tycker att orden från Liberalerna där ni kritiserar Margot Wallström i detta avseende är ganska tomma när ni inte på något sätt kan ställa er bakom den kritik som Sverigedemokraterna har i detta betänkande. I stället är det enda svaret från er att ni inte delar vår bild. Finns det alltså inga problem över huvud taget?


Anf. 31 Birgitta Ohlsson (L)

Herr talman! Med all respekt tillhör jag ett parti som var det första partiet i Västeuropa som krävde en tvåstatslösning mellan Israel och Palestina, inte minst genom den dåvarande partiledaren Per Ahlmark. Jag tror att han är en av Sveriges mest kända politiker när det gäller att stå upp för Israels rätt till demokrati.

Vi tycker att det är självklart med en tvåstatslösning - en israelisk stat och en palestinsk stat sida vid sida. Men det ska inte vara en palestinsk stat på ruinerna av staten Israel.

Det finns inte något parti här - allra minst Liberalerna - som du, Julia Kronlid, kan anklaga för att inte stå upp för Israels rätt att existera.

Vi har också under de år sedan 2002 då jag har suttit i riksdagen, men även under flera decennier tidigare, påpekat de avarter som finns i fråga om stödet till den palestinska myndigheten och den antisemitism som detta ofta genomsyras av. Där måste man vara glasklar och tydlig. Det kan du följa, inte minst om du har följt de interpellationsdebatter som vi har haft i kammaren på sistone. Där har vi en mycket tydlig politik.

Men detta innebär inte att man ska vända det palestinska folket ryggen. Skulle Sverige dra tillbaka sitt stöd exempelvis till länder som Jordanien, Libanon och andra länder, som sedan decennier tillbaka har tagit ett stort ansvar för att ta emot palestinska flyktingar, tror jag att vi skulle få bevittna en enormt stor mänsklig katastrof. Tvärtom måste man jobba vidare.

Jag skulle också önska, med adressering även till den rödgröna regeringen, att de människorättsaktivister som finns exempelvis i Gaza och som vågar stå emot Hamas islamistiska terrorvälde skulle få ett mycket större öronmärkt stöd. Där måste vi hitta tydligare politiska lösningar.

Men jag delar inte den bild som Julia Kronlid försöker att måla upp här.

Vårt stöd till staten Israel, som en liberal och öppen demokrati, är mycket viktigt. Men det behöver inte ställas mot en tvåstatslösning eller mot att stötta de goda krafter som ändå finns på den andra sidan.


Anf. 32 Julia Kronlid (SD)

Herr talman! Om Liberalerna nu vill stå för en Israelvänlig politik räcker det inte med lite interpellationsdebatter, debattartiklar och att kritisera utrikesministern i medierna. Det måste vara konkreta politiska beslut.

Det som vi säger när det gäller stödet till den palestinska myndigheten handlar inte om att vända folket ryggen. Vi ser gärna att det humanitära biståndet blir kvar och även en viss annan typ av bistånd via det civila samhället. Men vi måste, som Birgitta Ohlsson säger, vara glasklara vad gäller att villkora biståndet till den palestinska myndigheten. Vi säger inte att det oavsett vad ska avvecklas. Vi säger att vissa villkor måste ställas upp. Det måste vidtas kraftiga åtgärder för att motverka antisemitism. Terrorism ska inte belönas - punkt slut. Vi måste säga att löneutbetalningar till terrorister måste upphöra om de ska få motta svenskt bistånd, eftersom vi inte accepterar detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationellt bistånd

Varför kan Liberalerna inte ställa upp sådana villkor och ställa sig bakom en reservation som handlar om att dessa villkor ska ställas upp för biståndet? Om vi faktiskt vill stödja en demokratisk utveckling i de palestinska områdena med respekt för mänskliga rättigheter måste vi också kunna ställa vissa grundläggande krav.

När det gäller Jordanien och Libanon har Sverigedemokraterna det absolut högsta anslaget på 9 miljarder för flyktinghjälp i närområdet, som även Jordanien och Libanon kommer att få del av. Det är jättebra att Liberalerna vill öka anslaget till UNHCR till 500 miljoner. Men det är tyvärr inte tillräckligt, anser vi.

Jag vill ställa följande fråga: Vad är det som gör att Liberalerna inte kan ställa sig bakom en reservation där vi faktiskt anger att vi vill ställa upp tydliga villkor för biståndet till den palestinska myndigheten? Liberalerna kan inte heller i andra sammanhang, till exempel i EU-nämnden, ställa sig bakom krav på att Hamas måste avväpnas om vi ska bryta blockaden.

Det räcker inte med interpellationsdebatter och uttalanden i medierna. Det måste också vara konkret politik här i riksdagen, där vi fattar besluten.


Anf. 33 Birgitta Ohlsson (L)

Herr talman! Liberalerna för en konkret politik - det gjorde vi även när vi satt i alliansregeringen under flera års tid - som tydliga försvarare av staten Israels rätt att existera som en skarp demokrati.

Jag vill också påminna om att den rödgröna regeringen för ungefär ett år sedan erkände staten Palestina. Det var vi också av flera skäl mycket skeptiska till. Ett var att vi tyckte att det var ett förhastat beslut. Ett av de tyngsta kraven där handlade förstås om att det den 26 januari 2016 är tio år sedan som det palestinska folket fick rösta i val. Vi tycker gott att man hade behövt kräva nya demokratiska och rättvisa val, enligt internationella observatörer, innan man skulle gå vidare med denna process. Det var en skarp och tydlig markering där vi, skulle jag vilja säga, var det parti i Sveriges riksdag som var mest vokalt och mest tydligt på den fronten.

Också under de år som vi satt i alliansregeringen och därefter har vi varit tydliga med att man ska ställa krav när det gäller biståndet till Palestina, på samma sätt som man gör mot någon annan regering eller organisation. Det måste vara ett mycket tydligt budskap på den fronten.

Avslutningsvis skulle jag kortfattat vilja nämna en annan sak. Jag noterade att Julia Kronlid i sitt anförande talade om en nollvision när det gäller flyktingar. Det tror jag att vi alla skulle vilja skriva under på. Men vad jag förstår menade du, Julia Kronlid, en nollvision vad gäller flyktingar i vår del av världen. Det är ungefär som att säga att vi i morgon ska avveckla alla krig, tro att Asads oljefatsbomber upphör och att alla människor kan hjälpas i närregionen. Så är ju inte fallet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationellt bistånd

Det som samlar övriga sju partier i denna riksdag är att vi inte tror att det handlar om att det ena utesluter det andra. Vi tror att man kan hjälpa på plats på ett tydligt sätt och att man kan stötta länder som Turkiet, Jordanien och Libanon och FN-organisationer. Men vi tycker också att det är viktigt att man tar ett stort ansvar också på hemmaplan. Det är det som skiljer de övriga sju partierna från Sverigedemokraterna. Vi andra tror att en anständig flyktingpolitik också handlar om att faktiskt ta ansvar på hemmaplan.


Anf. 34 Jakob Forssmed (KD)

Herr talman! Alla människor har samma värde, och vi har alla ett ansvar för varandra. Det är grundläggande i den kristdemokratiska ideologin. Av detta följer ett moraliskt ansvar att arbeta för att förinta fattigdom och förtryck.

När FN:s millenniemål snart löper ut kan vi konstatera att utvecklingen går åt rätt håll. Målet om en halverad världsfattigdom har uppnåtts. Men i en värld där 18 000 barn under fem år dör varje dag och där 800 kvinnor om dagen dör i samband med graviditet eller förlossning kan vi inte slå oss till ro. Vi kan inte heller slå oss till ro i en värld där de mänskliga fri- och rättigheterna, inte minst religionsfriheten, på många håll alltjämt är en lyx för endast ett fåtal.

För varje barn som slipper gå hungrigt, för varje kvinna som får ett jobb, för varje man som tillåts tänka, tala och tro fritt, desto större blir chanserna till utveckling. Utveckling, fattigdomsbekämpning och ökad respekt för mänskliga rättigheter hänger ihop. Sverige ska ha en ambitiös utvecklingspolitik, och det förutsätter ett generöst och effektivt bistånd som når fram.

Herr talman! De prioriteringar vi anser behövs i biståndet återfinns i reservation 9 under Utvecklingspolitikens inriktning, punkt 4. Jag yrkar bifall till reservation 9.

Hur regeringen prioriterar är dock tämligen oklart. Vi har därför i ett särskilt yttrande pekat på det problematiska i att regeringen inte gett tillräckligt tydliga eller hållbara besked om vad som gäller i biståndsbudgeten för 2016. Hur slår de höjda avräkningarna igenom? Hur ser omställningen ut för att möta de akuta humanitära behoven i Syrien och dess närområden? Det har varit för vaga besked, och de har främst kommit via medierna.

Herr talman! Sverige ska aktivt bidra till att de 17 nya utvecklingsmålen nås. Regeringen har arbetat för jämställdhet, miljö och klimat, sysselsättning och goda arbetsvillkor. Det är utmärkt, men vi kristdemokrater beklagar att det inte har varit möjligt att driva på så att ett tydligt demokratimål uppnåtts. Att stärka demokratin och mänskliga fri- och rättigheter måste alltid vara ett helt centralt mål för Sverige, menar vi.

Under alliansregeringen drev Sverige på för att hårda krav gällande demokrati och mänskliga rättigheter skulle ställas på Kuba inför EU:s förhandlingar med landet. Om den rödgröna regeringen viker från den linjen riskerar styrkeförhållandena i EU att ändras och en mer undfallande linje vinna gehör. Det vore olyckligt. Det finns nu dessutom en unik möjlighet att pressa fram demokratiska reformer på Kuba om EU och USA samkör förhandlingar, vilket Sverige med kraft borde agera för.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationellt bistånd

Granne med EU finns Europas sista diktatur, Belarus, där oppositionella trakasseras av polisen, fängslas eller försvinner spårlöst. Flera av civilsamhällets organisationer stöder utsatta demokratiaktivister i repressiva stater. Här måste Sverige öka sina insatser, menar jag.

Över huvud taget har civilsamhället en omistlig betydelse och måste tas till vara i biståndspolitiken. Ett vitalt civilsamhälle ger viktiga aktörer i utvecklingsländer. Enskilda organisationer är oersättliga som genomförare av statligt svenskt bistånd, och de ger oss som enskilda en möjlighet att bidra till en bättre utveckling i världen. När världen brinner går det inte att förhålla sig likgiltig, och det civila samhällets insatser är ett konkret uttryck för detta.

Vi ska värna svenskarnas generösa inställning till att ha ett högt statligt bistånd, men även varje krona till nödlidande via gåvor är viktig. Med sällsynt tondövhet avskaffar dock regeringen skattereduktionen för gåvor till hjälporganisationer så att det blir mindre pengar till de fattiga, flyende och förtryckta. Det är en ynkedom.

Herr talman! I en orolig värld måste de ökade humanitära behoven få genomslag och synas i Sveriges biståndsprioriteringar. När så många människor är på flykt undan vedervärdig terror och våldsamma regimer behövs stora humanitära insatser för de medmänniskor som är på flykt i sitt eget hemland eller i sitt närområde, vid sidan om att Sverige ska göra stora insatser för att ta emot människor på flykt som kommer till oss.

De krigsdrabbade ländernas grannländer tar ett enormt ansvar men klarar det inte själva. Stödet till Syriens grannländer måste nu prioriteras högre. Det multilaterala stöd som Sverige ger till en rad olika FN-organ bör i större utsträckning samlas hos de organ som har störst verksamhet bland flyktingar och som arbetar med barns rättigheter, som UNHCR, World Food Programme och Unicef.

Herr talman! Världen har fått ett nytt klimatavtal. Det krävs nu kraftansträngningar internationellt, något som också måste synas i biståndsbudgeten. Det är därför bra att regeringen fortsätter att bygga på stödet till den gröna klimatfonden som alliansregeringen började med. Det krävs att de rikare länderna prioriterar medel till fonden för att målen ska kunna nås.

Till sist: Avtalet i Paris skänker hopp om att vi kan åstadkomma mycket som enskilda, som företag, som organisationer, som länder och tillsammans globalt. Det är en kraft som också kan nyttjas för att byta förtryck mot fred, fattigdom mot utveckling och förtryck mot frihet.


Anf. 35 Hans Linde (V)

Herr talman! Jakob Forssmed efterlyste klara besked från regeringspartierna. Jag skulle vilja få några klara besked om Kristdemokraternas biståndspolitik. Jag ägnade nämligen min tågresa från Göteborg hit i morse åt att läsa bland annat Kristdemokraternas budgetmotion inför 2016, och det är några saker jag har rätt mycket frågetecken runt efter att ha läst den.

Kristdemokraterna beskriver Sveriges stöd till FN som "ineffektivt och spretigt". De skriver att Sverige sprider stödet till ett väldigt stort antal organisationer inom FN-systemet, och de efterlyser att man ska fokusera det svenska stödet inom FN. Då undrar man ju lite vilka FN-organ det är Kristdemokraterna vill att Sverige ska avveckla sitt stöd till. Det måste ju vara så - om vi ska fokusera måste det innebära att det är något organ vi ska lämna och dra tillbaka vårt stöd från. Det vore intressant att få det förtydligat från Kristdemokraterna. Jag vill ha ett klart besked, tack.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationellt bistånd

Den andra frågan jag har gäller att ni i er budgetmotion skriver att ni motsätter er återupptagna bilaterala samarbeten med Latinamerika. Vilka bilaterala samarbeten i Latinamerika har regeringen återupptagit? Vad jag känner till finns det ett exempel, nämligen Bolivia där man har valt att avsluta en utfasning och förlänga ett samarbete. Något återupptaget bilateralt samarbete i Latinamerika känner jag dock inte till. Jakob Forssmed kanske kan berätta vad det är för återupptagna bilaterala samarbeten i Latinamerika som Kristdemokraterna motsätter sig.


Anf. 36 Jakob Forssmed (KD)

Herr talman! Jag tackar Hans Linde; det är upplyftande på många sätt att han läser den kristdemokratiska biståndspolitiken. Jag tror att det finns mycket inspiration för Hans Linde att hämta där, inte minst i kampen för demokrati runt om i världen. Det är en mycket tydlig prioritering vi kristdemokrater gör.

Hans Linde ställde ett par frågor. Jag pekade tydligt på att vi anser att vi när det gäller stödet till FN-organen i nuläget behöver prioritera UNHCR, World Food Programme och naturligtvis flyktingarbetet, som FN står mitt i. Jag tror också att Hans Linde är medveten om att de utvärderingar som har gjorts av olika FN-organ har gett vid handen att alla inte fungerar lika bra. Det bör få konsekvenser när Sverige ständigt ska utvärdera och omfördela sina resurser.

Menar Hans Linde att detta ska vara en gång för alla givet? Ska vi fortsätta med det vi alltid har gjort när världen förändras? När organisationer inte lever upp till de krav på transparens, öppenhet, effektivitet och annat vi ställer måste man tänka om. Då måste man tänka om, och då måste man vara beredd att flytta pengar från de FN-organisationer som fungerar sämre till dem där det krävs mer insatser just nu.

World Food Programme skriker efter ytterligare resurser. Då tycker vi att det är angeläget att kraftsamla, fokusera och se till att vi når fram med mer bistånd i länder där vi faktiskt har en situation som innebär att flyktingar vänder från flyktingläger och ibland försöker ta sig tillbaka till de länder de flytt från, därför att förhållandena har blivit så pass miserabla. Det är i det ljuset vi föreslår en ökad koncentration av medel till FN-organen.


Anf. 37 Hans Linde (V)

Herr talman! Den som lyssnade på mitt anförande hörde att jag använde ungefär halva tiden till att tala om demokratiframgångarna i Burkina Faso. Sverige är på plats och stöder demokratiframgångarna i Burkina Faso tack vare att Vänsterpartiet och regeringen tillsammans rev upp den utfasning som den tidigare borgerliga regeringen initierade. Hade Jakob Forssmeds parti fått bestämma hade vi inte varit på plats och stött en av de främsta demokratirevolutioner vi har sett det senaste året. Man kan alltså kanske fundera på demokratisk trovärdighet i den här diskussionen.

När det kommer till FN-organen undrar jag fortfarande. Det talas om koncentration, men vilka är det vi ska lämna? Det är lätt att tala om vad vi ska prioritera upp, men vad är det vi ska prioritera ned? Där skulle jag vilja ha ett tydligare svar från Jakob Forssmed.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationellt bistånd

Jag tror också att vi behöver förstå den kris till exempel Jordanien, Turkiet och Libanon befinner sig i. Det är inte längre bara en akut humanitär kris, utan man går in på sitt tredje eller fjärde år av flyktingkatastrof. Det innebär att man inte längre bara behöver humanitära aktörer, utan man behöver även människor och organisationer som jobbar med långsiktigt utvecklingsarbete. Man behöver inte bara dela ut matpaket, utan man behöver även se till att man utvecklar jordbruket. Man behöver inte bara köra in tankbilar med vatten, utan man behöver även borra brunnar. Det är så verkligheten ser ut.

Den konflikt ni målar upp mellan utvecklingsarbete och humanitära insatser existerar ju inte.

Vi är flera här som var i Jordanien så sent som förra veckan. Där såg vi hur aktörer nu kliver in, som UNDP, UNFPA och UN Women, och gör helt avgörande arbeten. Därför återstår frågan: Vilka FN-organ är det som Kristdemokraterna vill att Sverige ska skära ned sitt stöd till? Och åter till frågan om Latinamerika: Vad är det för återupptagna bilaterala samarbeten som ni motsätter er?


Anf. 38 Jakob Forssmed (KD)

Herr talman! Om det uppfattas som att Kristdemokraterna inte står för ett långsiktigt utvecklingssamarbete har vi uttryckt oss väldigt dåligt. Det är inte vår uppfattning.

Hans Linde har helt rätt i att det krävs ett långsiktigt uthålligt bistånds- och utvecklingssamarbete, och det är en av de grunder som vårt parti verkligen vill stå för. Men det innebär inte att vi i varje läge prioriterar exakt likadant som Vänsterpartiet.

Här säger vi att vi ser ett stort behov av att prioritera ytterligare humanitära insatser, ytterligare insatser i de här närområdena där man, precis som Hans Linde säger, lever under förfärliga förhållanden. Jag är också medveten om att det behövs ett långsiktigt arbete i de här situationerna, att det inte bara handlar om att dela ut matpaket utan inte minst om utbildningsinsatser för att människor inte ska tappa bort en viktig skolgång som skulle kunna lägga grunden till ett bättre liv för barn och ungdomar. Självklart är jag medveten om detta.

Men vi säger: Ja, vi kan behöva koncentrera stödet. Jag kan inte säga om vi ska lämna någon organisation, men det finns också FN-organisationer som inte fungerar tillräckligt väl. Sverige har under lång tid varit en nagel i ögat på dem men ändå inte lyckats reformera dem fullt ut. Det kan vara rimligt att minska stöden till den typen av organisationer och att öka dem till dem som jag tidigare har nämnt.


Anf. 39 Kenneth G Forslund (S)

Herr talman! Till att börja med vill jag yrka bifall till utrikesutskottets förslag till beslut i betänkande 2 under utgiftsområde 7.

Den rödgröna regeringen fortsätter ambitionen att nå det nya enprocentsmålet. Utifrån att systemet för nationalräkenskaper och bni-redovisning gjordes om i september 2014 blev det så att Sverige, och säkerligen också ett antal andra länder, inte längre låg på samma nivå som man hade sagt att man skulle göra.

För att nå den nya nivån som enprocentsmålet innebär ökar vi biståndet under 2016. Vi kommer att nå 0,98 procent av den nya nivån, och räknat enligt den gamla standarden handlar det om att vi når 1,02 procent.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationellt bistånd

Totalt handlar det, herr talman, om att Sverige lägger 43,4 miljarder kronor i bistånd. Det är 886 miljoner kronor mer än föregående år.

En sak vill jag särskilt peka ut av det vi satsar på, som har varit uppe tidigare i debatten här, och det är ett kapitaltillskott till Swedfund på 400 miljoner kronor.

Vi socialdemokrater har ju tidigare varit kritiska till de borgerliga regeringarna som gjorde kapitaltillskott till Swedfund under den tid då organisationen fick mycket kritik för brister i sin verksamhet. Vi ser nu att dessa brister är åtgärdade. En lång rad åtgärder har vidtagits, många av dem av den tidigare borgerliga regeringen men också av ledningen för Swedfund. Vi anser i dag att det är rimligt och motiverat att öka kapitalet i Swedfund, helt enkelt för att de ska kunna fortsätta sin verksamhet som syftar till att skapa jobb för människor i de länder som i dag lever under stor fattigdom.

Jobb, herr talman, är nämligen enligt oss socialdemokrater grunden för utveckling. Om människor har arbete och en inkomst har de möjlighet att försörja sig och överleva.

Det är genom svenskt bistånd och världens samlade bistånd som vi kan lindra den akuta nöden men också skapa långsiktigt hållbar utveckling som gör att människor kan försörja sig själva, kan leva i demokrati och kan leva i en verklighet med hållbar utveckling - ett samhälle som fungerar. Det är det som det svenska biståndet ska bidra till, denna långsiktiga utveckling som ytterst syftar till att människor ska slippa leva i nöd och slippa drabbas av naturkatastrofer och annat. I den händelse sådant ändå inträffar ska de själva i sina samhällen ha möjligheten att hantera de utmaningarna.

Givetvis måste vi ha en solidaritet i världen även i framtiden, att vi hjälps åt när det oförutsedda händer. Så är det även för Sveriges del. Vi kan också behöva hjälp ibland när något oförutsett händer. Men det måste finnas en inneboende styrka i varje samhälle så att man klarar den första akuta situationen själv. Det är det som är motståndskraften, och målet måste vara att alla länder ska ha en sådan egen motståndskraft.

Sverige är ett av fyra fem länder som har en mycket hög ambition vad gäller biståndet, en ambition som delas av sju partier i den här riksdagen i form av enprocentsmålet. Det är ett mål som beslutades av Sveriges riksdag efter lång debatt redan 1968. Inriktningen var att nå enprocentsmålet 1974, men på grund av oljekrisen dröjde det till 1975 innan Sverige nådde det.

Tyvärr är vi fortfarande efter 40 år ett relativt unikt land i världen med att hålla enprocentsnivån. Vi har hållit den nivån under 27 av de senaste 40 åren, både med socialdemokratiskt ledda regeringar och med borgerliga regeringar.

Sverige gör en stor och viktig insats, och det ska vi fortsätta att göra. Men det vore önskvärt att fler länder åtminstone uppfyllde FN:s 0,7-procentsmål för avsättning till bistånd eller ännu hellre att de satte av 1 procent.

Herr talman! Avslutningsvis vill jag rikta ett tack till tjänstemän, till biståndsarbetare, till frivilligorganisationer, till alla de människor i vårt land som under året och kanske framför allt också under de kommande dagarna, så här inför jul, kommer att ge bidrag till olika insamlingar. Tack allihop, oavsett insats och arbetsuppgift! Tillsammans jobbar vi långsiktigt för en hållbar global utveckling. Det är så vi kan bygga en bättre värld.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationellt bistånd

(Applåder)


Anf. 40 Sofia Arkelsten (M)

Herr talman! De två regeringspartierna, Socialdemokraterna och Miljöpartiet, har internt i regeringen en så kallad överenskommelse om att år 2016 kan maximalt 30 procent av det svenska biståndet avräknas för flyktingmottagande i Sverige. Möjligen skulle biståndsaktörer och biståndsmottagare uppskatta lite mer långsiktiga utfästelser, till exempel att den rödgröna regeringen hoppas nå upp till enprocentsmålet under denna mandatperiod.

Vad är gränsen för avräkningarna i budgeten för år 2017 och framåt?


Anf. 41 Kenneth G Forslund (S)

Herr talman! Tack, Sofia Arkelsten, för frågan och också för en korrekt beskrivning av hur det faktiskt har formulerats!

Det finns en överenskommelse för det kommande budgetåret 2016 om ett tak på 30 procent; det är alldeles riktigt. Långsiktigt vill regeringen nå enprocentsmålet för biståndet, och jag är helt övertygad om att vi kommer att göra det också.

Däremot är det omöjligt att på ett ärligt vis svara på frågan om hur stora avräkningarna kommer att vara 2017 och 2018. Det kommer att avgöras av hur många som söker asyl.

Det finns inget självändamål i att ha höga avräkningar. I den budget som lagts fram och i innevarande års budget var det avräkningar på runt 20 procent, och vi hade ambitionen att försöka sänka dem över tid. Nu har verkligheten gett en annan situation. Vi har då valt att begränsa dem genom att ha den här takkonstruktionen om 30 procent.

Långsiktigt ska vi nå enprocentsmålet enligt den nya beräkningsgrunden. Enligt den gamla ligger vi redan över 1 procent.


Anf. 42 Sofia Arkelsten (M)

Herr talman! För att klara budgeten med beräknade avräkningar meddelade regeringen utrikesutskottet att detta kommer att hanteras genom att senarelägga ett antal utbetalningar. Det rör ungefär 4 miljarder.

Veckan efter kom det information om att ungefär 2 miljarder skulle tidigareläggas och hamna på denna sida nyårsafton.

Eftersom 2 miljarder är ganska mycket pengar, kunde de inte ha funnits med i budgeten eller i den extra budget som lades fram i riksdagen den 12 november? Varken de 2 eller de 4 miljarderna som flyttas fram och tillbaka av de rödgröna partierna fanns med i budgetförslaget.


Anf. 43 Kenneth G Forslund (S)

Herr talman! Jag är för att riksdagen får så mycket information och underlag som möjligt så att vi kan fatta kloka och informerade beslut.

I detta fall har vi från regeringspartierna sagt att det senast i vårändringsbudgeten kommer förslag om hur avräkningarna för asylmottagning kan komma att förändras. Där har vi satt ett tak.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationellt bistånd

Vad gäller att tidigarelägga utbetalningar är det pengar som kommer från 2016 års biståndsbudget men som det utifrån utgiftstaken i statsbudgeten görs tidigare utbetalning av.

Detta är nationell koncernredovisning i den högre skolan, kan vi utan omsvep konstatera.

Det viktiga är att det är pengar inom biståndsbudgeten som används till det som de ska användas till, nämligen till utveckling och demokrati samt för att hjälpa fattiga människor.


Anf. 44 Jakob Forssmed (KD)

Herr talman! Jag vill fråga Kenneth G Forslund på vilket sätt religionsfriheten är med i utformningen av svenskt utvecklingssamarbete och vilka konkreta åtgärder regeringen vidtar för att bekämpa förtryck mot religiösa minoriteter.


Anf. 45 Kenneth G Forslund (S)

Herr talman! Denna ganska detaljerade fråga får mig att ana att det är något som har fångat Jakob Forssmeds öga alldeles särskilt i budgeten. Eller möjligen är det något han skulle vilja sätta ögonen alldeles särskilt på i budgeten som han inte har kunnat hitta.

För Socialdemokraterna och den rödgröna regeringen är givetvis religionsfriheten och respekten för människors religiösa uppfattning likaväl som för deras politiska uppfattning och för yttrandefriheten grundläggande.

Det är också grundläggande att vi inte ger hjälp till människor utifrån deras religiösa tillhörighet. Vi ska inte exkludera grupper för att de har en viss religiös tillhörighet. Det är viktigt. Jag vet att det finns ett parti här i riksdagen - inte Jakob Forssmeds - som ibland umgås med sådana idéer.

Mer specifikt kan jag inte svara på frågan. Men jag anar som sagt att Jakob Forssmed har en följdfråga.


Anf. 46 Jakob Forssmed (KD)

Herr talman! Egentligen har jag inte det. Det är intressant att Kenneth G Forslund söker sig in i min hjärna för att komma på vad problemet är. Det är lite talande.

Vi lever i ett sekulariserat land. Vi har inte alltid haft denna typ av problem att brottas med vad gäller religionsfriheten. Men jag tror att det är nödvändigt om vi ska förstå världen, hur förtryck ser ut och hur människor drabbas av förtryck att vi också förstår denna dimension.

När jag jobbade i Regeringskansliet tyckte jag att det fanns en svaghet och en bristande analys av religionens roll i människors liv, av hur kyrkor och andra religiösa samfund i världen fungerar, av vilka nätverk som finns och av det förtryck som drabbar många religiösa grupper.

Till och med Vänsterpartiet har på senare tid noterat att detta förtryck är mer omfattande än på mycket länge.

Jag tycker att detta saknas i regeringens analys, i de biståndspolitiska verktyg man använder och i de åtgärder man tar fram - eller i bristen på åtgärder - för att hantera detta.

I FN:s nya agenda för hållbar utveckling nämns inte religionsfrihet uttryckligen. Det visar att det fortfarande är ett problem att tala om detta som en viktig mänsklig rättighet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationellt bistånd

Vi anser att nya landsstrategier alltid ska innehålla en analys av situationen för religions- och övertygelsefrihet och att man när man inleder arbetet med en ny strategi för mänskliga rättigheter också på ett tydligt och särskilt sätt tar in religionsfrihetsfrågan.

Det vore bra om Kenneth G Forslund kunde bekräfta att regeringen är beredd att göra det.


Anf. 47 Kenneth G Forslund (S)

Herr talman! Jag tackar Jakob Forssmed för frågorna. Det är riktigt att Sverige är ett sekulariserat samhälle där det finns en långtgående religionsfrihet. Jag hyllar den och tycker att den är ett föredöme. Det är mot denna bakgrund vi ska driva vår globala utvecklingspolitik.

Jag tror inte att en lösning på de konflikter vi ser mellan det som utmålas som olika religiösa grupper är att skapa särskilda zoner för vissa religionstillhörigheter. Då skulle vi förstärka konflikten ännu mer, som jag ser det.

Ofta har de illdåd som utförs i religioners namn, oavsett vilken, inte så värst mycket med religion att göra. Det är en kamp mellan humanism och extremism. Vissa extrema organisationers idéer har inget med religion att göra, utan de har en elitistisk och extremistisk syn på sig själva, sin egen makt och andras underordning. Detta ska vi alltid bekämpa, oavsett vad de påstår att de har för religiös utgångspunkt eller grund för sin uttolkning.

Sverige ska bidra till att människor kan leva sida vid sida och respektera varandra. Religionsfriheten innebär att den som har en tro får ha den tron och att den som väljer att inte ha någon tro alls har den friheten.

Att dela upp samhällen i olika religiösa grupper vill jag starkt avvisa.


Anf. 48 Birgitta Ohlsson (L)

Herr talman! Jag vill ställa en fråga till Kenneth G Forslund i hans egenskap av ledamot för det största regeringsbärande partiet. Jag kommer senare att ställa samma fråga till biståndsminister Isabella Lövin.

Det har kommit till min kännedom att regeringen ska presentera sin Syrienstrategi nu på torsdag, och det gläder mig. Det här är en av vår tids absolut största utmaningar, och vi behöver en långsiktig politik på denna front.

Kriget har pågått i snart fem års tid. Av Syriens 22 miljoner invånare är hälften flyktingar antingen i sitt eget land eller utanför. Vi vet att 85 procent av flyktingarna befinner sig i närområdet. Antalet döda är över 200 000.

Det har kommit till min kännedom att regeringen i denna satsning aviserar att pengar kommer att gå direkt till Asadadministrationen utan ett tydligt FN-filter eller ett filter via exempelvis civilsamhällesorganisationer eller humanitära organisationer. Måhända är detta bara ett rykte, men det har presenterats så för mig av UD-personal på plats i regionen och av olika FN-organ som verkar där.

För mig som liberal låter det mycket märkligt och politiskt skrämmande att denna aktör, som är en av de största massmördarna i denna region, ska få ta del av pengar långsiktigt. Dessa pengar skulle också kunna användas på ett mycket cyniskt sätt genom att de delar av landet som inte står på militärdiktaturen Asads sida inte får ta del av pengarna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationellt bistånd

Vad är din reflektion, Kenneth G Forslund? Har du hört något om det, och vad tycker du i så fall?


Anf. 49 Kenneth G Forslund (S)

Herr talman! Jag tackar Birgitta Ohlsson för frågan.

Detaljer i Syrienstrategin tror jag att biståndsminister Isabella Lövin svarar bäst på. När det gäller läget i Syrien kan man konstatera att kriget där har fått pågå alldeles för länge och med alldeles för stora umbäranden och konsekvenser. Vi hoppas att världen nu kan ena sig och äntligen sätta stopp för det fruktansvärda dödande som pågår där.

Jag vill vara väldigt tydlig med en sak. Diktatorn Asad kan rimligen bara tillhöra Syriens historia, inte Syriens framtid. Sedan kan det diskuteras hur snabbt den historien ska avslutas. Jag vill poängtera att jag inte förespråkar dödsstraff, men jag ser inte att president Asad tillhör framtiden i Syrien - han måste tillhöra Syriens historia.

Det är bra att den svenska regeringen antar en Syrienstrategi. Birgitta Ohlsson kan möjligen berätta om hur regeringen före den nuvarande regeringen jobbade med en sådan strategi.

Herr talman! Detaljfrågor om innehållet i strategin svarar som sagt biståndsministern bäst på.


Anf. 50 Birgitta Ohlsson (L)

Herr talman! Jag tror att vi alla drömmer om den dag då militärdiktatorn Asad ställs inför den internationella brottmålsdomstolen i Haag för att sona de brott som begåtts av honom själv och tidigare också hans far, som torterade stora delar av den syriska befolkningen under många år. Asad är synnerligen delaktig i ett vidrigt krig med angrepp på civilbefolkningen.

Jag vill ställa en fråga, som måhända är en hypotetisk principfråga: Tycker Kenneth G Forslund att svenska biståndspengar, om så skulle vara fallet, kan gå direkt till Asadadministrationen utan ett filter som FN, humanitära organisationer eller civilsamhällets organisationer?


Anf. 51 Kenneth G Forslund (S)

Herr talman! Jag har tyvärr inte den detaljkunskapen om innehållet i Syrienstrategin, Birgitta Ohlsson, att jag kan svara på det på ett relevant sätt.

Vi kan dra en parallell till exempelvis Irak. En av de saker man konsekvent gjorde där efter Saddam Husseins fall var att diskvalificera alla som haft ett engagemang i Baathpartiet för framtida uppdrag. Nu i efterhand kan vi konstatera att det nog inte var så bra att göra på det viset. Vi pratar om en struktur där möjligheten att över huvud taget få ett jobb med någon kvalifikationsgrad krävde att man var medlem i regeringspartiet och i en organisation som upprätthöll diktaturen.

Naturligtvis måste var och en ställas till svars utifrån sina gärningar, men att totalt och kategoriskt diskvalificera människor för att de varit medlemmar i ett parti tror jag kan vara kontraproduktivt. Det har vi sett i Irakfallet.

När det gäller hur det är tänkt att utformas i Syrien har jag inte den detaljkunskapen, utan jag hänvisar till biståndsministern senare i debatten.


Anf. 52 Julia Kronlid (SD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationellt bistånd

Herr talman! Kenneth G Forslund vill gärna tala högt om enprocentsmålet, men det har inte så stor bäring vilket procentmål regeringen har om man sedan räknar med att avräkna 30 procent. Det går att ha ett enprocentsmål och sedan avräkna kanske 50, 60 eller 70 procent. Det väsentliga i sammanhanget är vad man lägger på faktiskt internationellt bistånd i utgiftsområde 7, och där ligger vi över regeringen i år.

Det är viktigt vad man har för innehåll i biståndet, och där vill jag fokusera på det mer långsiktiga biståndet. Vi har ett mål för biståndet, nämligen att ge förutsättningar för bättre livsvillkor för människor i fattigdom och förtryck.

Jag tycker tyvärr att den nuvarande biståndspolitiken inte riktar sig direkt till människor i fattigdom och förtryck utan snarare är inriktad på att ge regeringar och institutioner bättre förutsättningar. När det gäller att ge bättre förutsättningar för människor i fattigdom och förtryck uttrycker utskottet att det främst ska ske genom att förändra samhällssystem.

Jag anser att det har ett gott syfte. Jag kan förstå syftet men anser att det inte har fungerat så väl i praktiken. Vi borde i stället satsa på att biståndet ska nå fram till människor i fattigdom och förtryck och förbättra deras livsvillkor i den omedelbara vardagen.

Enligt uppgifter från Openaids hemsida har regeringen tidigare endast lagt ungefär 740 miljoner på bistånd till vatten och sanitet, som är fullständigt grundläggande för människors överlevnad. Där vill vi i stället satsa 2 miljarder. Vad gäller jordbruk och skogsbruk, som många människor är beroende av, har man endast 791 miljoner, att jämföra med 2 miljarder.

Varför gör man denna prioritering?


Anf. 53 Kenneth G Forslund (S)

Herr talman! Jag tackar Julia Kronlid för frågorna.

Till att börja med är vi sju partier i riksdagen som är överens om enprocentsmålet. Jag hyser gott hopp om att Sverige kommer att upprätthålla det och fortsätta att göra detta under lång tid framöver.

Den maximala avräkningen på 30 procent för asylmottagning, som är det tak som har uttalats för nästa år, är pengar som faktiskt också går till utveckling. Man kan göra analysen lite mer komplicerad än vad Julia Kronlid och Sverigedemokraterna brukar göra.

Av erfarenhet vet vi att många av de människor som kommer till oss och söker asyl skickar ganska stora belopp tillbaka hem till sin släkt och sin by och till olika organisationer för att bidra till utvecklingen där, medan de finns här och framför allt när de har beviljats asyl och därmed börjar komma in i det svenska samhällslivet på allvar, få jobb och utbildning och etablera sig.

I själva verket ger det man kallar remitteringar minst tre gånger så mycket pengar som det samlade offentliga biståndet i världen. Avräkningar för asylmottagning bidrar till utveckling. Man kan möjligen kritisera det för att det går långsammare därför att det blir ett filter som det ska gå igenom. Jag kan tänka mig att det möjligen går att bevisa. Däremot vet vi att genom att människor välkomnas i det här landet kommer de själva att bidra till att skapa utveckling i sina hemländer.

Jag vill understryka att Sverige bara ger budgetbistånd till tre länder. Vi satsar på skolor, hälsovård, mödravård, infrastruktur, jobb och en hel del annat.


Anf. 54 Julia Kronlid (SD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationellt bistånd

Herr talman! Jag vill kommentera detta med remitteringar. Det är ett ganska långsökt sätt att bedriva biståndspolitik att människor först ska ta sig hela vägen till Sverige, få asyl och någon typ av ekonomi här och sedan skicka remitteringar. Jag anser att det vore mer effektivt att skicka pengar direkt till utsatta människor.

Om det nu är så effektivt med remitteringar, varför är då FN fortfarande så extremt underfinansierat att World Food Programme till och med har fått stänga ned sitt matprogram under vissa perioder? Det går inte att hänvisa till att det pågår remitteringar från Sverige och att vi därför inte behöver öka biståndet till World Food Programme. Det håller inte.

Det handlar inte bara om det generella budgetstödet, som jag fokuserar på nu, utan om en annan typ av institutionellt stöd med ett stort fokus.

Vi kan jämföra bistånd som direkt påverkar människors vardag - vatten, sanitet och jordbruk. Dessa får mellan 700 och 800 miljoner vardera, medan 5,5 miljarder satsas på offentlig förvaltning, mänskliga rättigheter och demokrati, vilket är ett av de största områdena i biståndet.

Missförstå mig inte. Det är jätteviktigt att satsa på mänskliga rättigheter i biståndet, men rätt till vatten och sanitet, rätt till livsmedel och att motverka extrem hunger är också mänskliga rättigheter. Någonstans måste man börja.

Jag hörde ett vittnesbörd en gång från en biståndsarbetare som försökte bilda en samtalsgrupp för att tala om mänskliga rättigheter, men ingen kom. Varför? Jo, därför att kvinnorna hade fullt upp med att försörja sin familj, med att få tag på mat och vatten, med att överleva. Ska vi inte börja i rätt ända, Kenneth G Forslund?


Anf. 55 Kenneth G Forslund (S)

Herr talman! Julia Kronlid pekar på vad man ska prioritera inom biståndet. Det är en relevant diskussion, och där kan vi komma till olika slutsatser. Utan tvekan är det så.

Jag kan konstatera att vi lägger mycket pengar på vatten och sanitet. Sverigedemokraterna vill lägga ännu mer. Vi kan diskutera vad de möjligen skulle vilja minska på i stället. Jag kan också konstatera att Sverige i sitt utvecklingssamarbete lägger stor tonvikt på utbildning för pojkar och flickor. Sverige har bidragit starkt till att även flickor får möjlighet till utbildning i världen. Det är oerhört viktigt för ett jämställt samhälle och för utveckling.

Vi lägger mycket pengar på hälsovård, på mödravård och en del pengar på infrastruktur. Vi jobbar med det långsiktiga, med jobbskapande. Jag pekade tidigare på kapitaltillskottet till Swedfund; det är ett exempel på det. I längden måste vi nå en utveckling där människorna kan klara sin egen försörjning.

Julia Kronlid tar också upp att det inte är effektivt att låta människor komma hit, få asyl och den vägen skapa bistånd. Nej, jag gjorde inte anspråk på att det var effektivt. Jag pekade på att det säkerligen kunde beskyllas för att vara ett långsamt sätt att skapa utveckling. Men i debatten som gäller biståndspolitiken brett - inte av Julia Kronlid just nu, men brett i den biståndspolitiska debatten - framställs det ibland som att vi tar från fattiga människor för att bekosta asylmottagning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationellt bistånd

Jag delar inte det synsättet. Vi måste kunna göra flera saker samtidigt, både hjälpa människor på plats och hjälpa människor här. Dem vi hjälper här ger dessutom den bonuseffekten att de i sin tur hjälper människor i hemländerna.


Anf. 56 Pernilla Stålhammar (MP)

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utrikesutskottets förslag i betänkandet gällande utgiftsområde 7.

År 2015 har varit ett omtumlande år. Världen befinner sig i en av de största humanitära katastroferna någonsin. Aldrig har så många människor befunnit sig på flykt i världen. Terrorgrupper som IS i Syrien och Irak och Boko Haram i Nigeria härjar besinningslöst. Oskyldiga dödas i stort antal. Sexuella övergrepp är en del av en vidrig krigföring. IS fruktansvärda terrorhandlingar sätter skräck i människor världen över. Många är de oskyldiga människor som har fått sätta livet till i Paris, Beirut, Ankara, Bamako.

Herr talman! Vi måste stå enade, vi måste stå starka och vi måste visa handlingskraft, tillsammans. För att kunna göra det måste vi se till helheten eftersom allt hänger samman: fattigdom och konflikt, brist på MR och demokrati och konflikt, klimatförändringar och fattigdom, klimatförändringar och konflikt. Allt länkar samman i en kedja som kan bygga såväl positiva som negativa spiraler beroende på hur vi agerar.

Det är så vi måste se till möjligheterna. Vi måste jobba med alla byggstenar som finns och göra det integrerat. Därför, herr talman, är jag stolt över att Sverige är det land i Europa som tar emot flest asylsökande. Därför är det viktigt att vi samtidigt värnar biståndet och fortsätter att vara den största givaren per capita. Därför är det viktigt att regeringen skjuter till ytterligare pengar till det humanitära biståndet i en tid där människors, inte minst flickors och kvinnors, liv står på spel i underfinansierade flyktingläger. Därför är det viktigt att vi satsar 1,5 miljarder kronor på bistånd till Syrienkrisen, där vi på ett nytt sätt gifter samman det humanitära biståndet med det långsiktiga.

Det är viktigt att fokus ligger på en feministisk utrikespolitik som avspeglar sig såväl i fokus på SRHR och utbildning för flickor som i kvinnors medverkan i fredsbyggande och konfliktlösning. Det är viktigt att vi satsar på klimat och miljö.

De omkring 1,5 miljarder människor som lever i sviktande och konfliktdrabbade länder är bland de fattigaste och mest sårbara människorna i världen. Här minskar inte fattigdomen, tvärtom. Risken för återfall i konflikt är hög, och det är i dessa länder som risken för att drabbas av naturkatastrofer, miljöförstöring och klimatförändringar också är högst. Därför måste vi ha fokus just där och just nu.

Herr talman! År 2015 har det hållits inte mindre än tre stora och mycket viktiga globala konferenser, nämligen Financing for Development i Addis Abeba, Sustainable Development Goals i New York och klimatkonferensen i Paris förra veckan, då vi fick ett nytt rykande färskt klimatavtal.

Nu gäller det att världen tar dessa mål vidare till konkret handling. Regeringen har lovat att tillföra 4 miljarder till den gröna klimatfonden som ska hjälpa utvecklingsländerna att klimatinvestera och klimatanpassa. Det i sin tur var en viktig komponent i Sveriges framgång i Paris, där Sverige och vår gröna klimatminister genom sin viktiga roll som medlare bidrog till att världen nådde det ambitiösa målet om en maxökning av den globala temperaturen till 1,5 grader.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationellt bistånd

Regeringen kommer nu att fokusera på ett genomförande av sustainable development goals, och med det kommer en omarbetning av policyramverket för utvecklingssamarbetet att spela en viktig roll. Äntligen kommer vi att kunna se en seriös samstämmighet i vår globala politik. PGU har sett fint ut på papperet och varit viktigt, men med sustainable development goals tvingas Sverige och världen att verkligen agera utifrån samstämmighet. Här ska Sverige och vår regering visa på handlingskraft.

Herr talman och ärade ledamöter! Vi ser klimatförändringar, terrorism, fattigdom. Vi måste stå enade, vi måste stå starka och vi måste visa handlingskraft - tillsammans.

Låt mig avsluta med några ord av Nelson Mandela: It always seems impossible until it's done.


Anf. 57 Sofia Arkelsten (M)

Herr talman! Företrädare för regeringen och regeringspartierna talar ofta om schablonberäkningen för avräkningarna på biståndet. Det är ett politiskt beslut som har fattats av regeringen och kan ändras av regeringen om det finns politisk vilja. Men även andra principer styr svenskt bistånd, såsom den övergripande principen om att avtal ska hållas, de olika utfästelser som Sverige gör i skilda sammanhang och så vidare. Vi fick in en rimligt bra text om det i betänkandet.

Därför vill jag fråga Pernilla Stålhammar: Är det din uppfattning att regeringens schablonberäkningar är den princip som är överordnad alla andra principer och styrdokument inom biståndspolitiken?


Anf. 58 Pernilla Stålhammar (MP)

Herr talman! Tack, Sofia Arkelsten, för en mycket viktig fråga! Det finns Dacs regler för hur man kan avräkna biståndet. De reglerna har även regeringar före den nuvarande - borgerliga regeringar och regeringar före det - följt. Man har använt sig av möjligheten att kunna räkna av en viss del av asylsökandes kostnader när de har kommit till Sverige.

Vad vi nu har gjort är att sätta ett tak på detta, vilket faktiskt är lite revolutionerande. Det får inte överstiga 30 procent av biståndet. Resten av pengarna måste tas någon annanstans ifrån. Annars hade vi, om vi hade bibehållit det sätt som Alliansen och tidigare regeringar har använt sig av, fått en avräkning på 50 procent av biståndet. Det hade förstås varit oacceptabelt.

Med det har vi också räknat med att det kan bli en avräkning på 30 procent. Vi vet inte det nu, utan det kommer vi att veta först när vi vet hur stora asylsökandetalen är och hur mycket kostnaderna uppgår till. Vi har också beräknat det så att man inte ska behöva bryta några avtal, utan man ingår de avtal som finns inom ramen för de 70 procenten och inte mer.


Anf. 59 Sofia Arkelsten (M)

Herr talman! Tack, Pernilla Stålhammar, för detta! Jag tolkar det som att regeringens uppfattning är att schablonen som den ser ut kvarstår och att finansiering är någonting ni söker på annat håll och inte enbart från biståndsbudgeten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationellt bistånd

Min andra fråga är mer en fråga om relationen mellan riksdag och regering. Är det din uppfattning, som företrädare för ett av de två partierna i regeringen, att utrikesutskottet skulle få en samlad redovisning av regeringens förslag? Det handlar alltså såväl om avräkningen och det här med senareläggning av utbetalningar, vilket har meddelats till utrikesutskottet från statssekreteraren, som om de 2 miljarder som ska tidigareläggas, vilket har meddelats i ett pressmeddelande från Vänsterpartiet.


Anf. 60 Pernilla Stålhammar (MP)

Herr talman! Jag tycker att utrikesutskottet har fått en bra rapportering. Det är klart att man skulle kunna sitta tillsammans hela tiden och få all information i världen, men ur min synvinkel tycker jag nog att vi har blivit lika informerade som jag förstår att andra utrikesutskott blev under Alliansens tid.


Anf. 61 Statsrådet Isabella Lövin (MP)

Herr talman och ärade ledamöter! Tack för en intressant och innehållsrik debatt så här långt!

I lördags kom äntligen beskedet som vi har väntat på. Världens länder enades i Paris om ett klimatavtal som ska säkerställa att världen inte tillåts bli mer än två grader varmare. Ja, det blev till och med en höjd ambitionsnivå, och man siktar på att försöka begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader. Det här är en kraftig ambitionshöjning.

Att världen tagit detta viktiga steg är avgörande för klimatet, för mänskligheten framför allt och för allas vår gemensamma framtid. Avtalet är också en viktig symbol som inger hopp och framtidstro i en orolig och utmanande tid. Men det är också avslutningen på ett historiskt år, superutvecklingsåret 2015. I Agenda 2030 har vi fått en ny global färdplan för hållbar utveckling med 17 nya gemensamma utvecklingsmål för hela världen. I somras fick vi också ett ramverk för hur dessa mål ska finansieras.

Mitt i en tid av stor oro lyckas faktiskt världen enas om en ambitiös och solidarisk agenda för hur vår framtid ska bli ljusare. Det tycker jag känns hoppfullt och helt nödvändigt. Det är därför med stort engagemang och också stort ansvar som Sverige nu tar sig an det här arbetet. Jag är stolt över den budget som vi har lagt fram till riksdagen. I en tid där Sverige tagit emot fler flyktingar än någonsin i modern tid är svenskt bistånd fortfarande bland de mest generösa i världen.

Med en bred parlamentarisk uppslutning bakom enprocentsmålet visar vi vår omvärld att vi kan ta ansvar både nationellt och globalt i en tid som kräver det. Det känns därför också glädjande att kunna fastställa ett tak för flyktingavräkningarna för kommande år på maximalt 30 procent av den totala biståndsbudgeten. Det gör att vi kan planera både långsiktigt och ansvarsfullt.

Herr talman! När de så kallade millenniemålen om att halvera världsfattigdomen antogs för 15 år sedan var många skeptiska till att de skulle göra någon skillnad. Men tvivlarna fick fel. Världen lyckades halvera fattigdomen. Nu är vi den första generationen som faktiskt kan utrota den.

Samtidigt är synen på fattigdom och fattigdomsbekämpning på väg att förändras. Kopplingen mellan fattiga länder och fattiga människor börjar luckras upp. De senaste decennierna har vi sett en ökning av välståndet i stora delar av världen som saknar motstycke i mänsklighetens historia. Men det betyder inte att alla har fått det bättre. I flera av de länder som vuxit snabbast ser vi samtidigt framväxten av en kärna av kroniskt och extremt fattiga, särskilt utsatta för klimatförändringar, våld och konflikter. Andelen fattiga som lever i konfliktdrabbade eller så kallade sviktande stater ökar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationellt bistånd

Brott mot mänskliga rättigheter, förtryck, diskriminering och svaga samhällsbyggen blockerar vägen för modernisering och utveckling. Vi får också allt fler bevis på att utrymmet för civilsamhället minskar, att demokratiska processer undergrävs och att hoten mot dem som står upp för mänskliga rättigheter ökar.

Den här utvecklingen måste vi vända, och det ska också återspegla svenska prioriteringar. Biståndet ska riktas dit där det behövs allra mest. Regeringen prioriterar därför arbetet för freds- och statsbyggande i sköra och konfliktdrabbade stater så att människor ska kunna leva i fred och frihet och få sina mänskliga rättigheter respekterade. Vi prioriterar jämställdhet eftersom vi vet att vi bara kan bygga hållbara samhällen och varaktig fred och utveckling om både kvinnor och män är med. Vi prioriterar klimatet eftersom ett varmare klimat slår hårdast mot de allra fattigaste och inte bara hotar tillgången till mat och vatten utan också riskerar att orsaka fler och värre konflikter.

För att möta utmaningarna stärker vi arbetet på en rad områden 2016. Vi höjer anslagen till FN:s flyktingkommissariat, UNHCR, och andra organisationer som jobbar på plats för att hjälpa människor i nöd. Regeringen tar också fram en ny femårig strategi för det humanitära arbetet som ska spegla dagens förändrade spelplan där kriser blir alltmer utdragna, där attacker mot hjälparbetare blir allt vanligare och där respekten för den humanitära rätten kränks.

Det internationella humanitära systemet går på knäna och behöver mer resurser, men det behöver också reformeras. Vi ska driva på för ett kraftfullare och mer effektivt FN. Vi ska driva på för att kvinnors inflytande ska säkras. Hjälpinsatser måste ge likvärdigt skydd åt kvinnor och män, inte minst vad gäller sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. En långsiktig fred måste börja i fredandet av våra kroppar.

Vi stärker arbetet för att öka kvinnors deltagande i freds- och statsbyggande eftersom vi vet att utvecklingen aldrig kan bli hållbar om halva befolkningen exkluderas. Vi ger också Sida i uppdrag att rapportera om hur svenskt bistånd bättre kan bidra till att förebygga väpnade konflikter och minska effekterna av naturkatastrofer.

Herr talman! Vi är inte bara den första generationen som kan utrota fattigdomen, utan vi är också den sista som kan rädda klimatet. Då måste vi leva upp till åtagandena i Paris. Vi gör därför i år en stor förstärkning av klimatbiståndet. Vi satsar både på att stärka utvecklingsländernas förmåga att anpassa sig till klimatförändringarna och på investeringar i förnybar energi och energieffektivisering. Över 1 miljard människor i världen har fortfarande inte tillgång till elektricitet. Att förse de fattigaste med ny småskalig och förnybar energi kan bli det utvecklingssprång världen behöver.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationellt bistånd

Avslutningsvis lever vi i en tid då behovet av hållbar utveckling är enormt men då biståndet globalt sett ser ut att minska. I denna svåra tid är det avgörande att det finns länder som går före och visar ledarskap. Sverige visar gång på gång att det är ett sådant land. När vi höjde stödet till den gröna klimatfonden följde andra länder efter. Vi ska fortsätta visa vägen på det sättet.

Svenskt bistånd håller världsklass. Tack vare våra gemensamma ansträngningar att förvalta och förnya har vi byggt upp det tillsammans under många år. Jag vet att det i det här rummet finns ett brett stöd för Sveriges engagemang och ledarskap i världen. Stora delar av civilsamhället - fackföreningsrörelsen, kyrkorna, miljörörelsen och kommuner och landsting - är med och bygger det svenska biståndet varje dag.

Jag är stolt över den budget vi ska diskutera i dag. Jag är också stolt över allt som svenskt utvecklingssamarbete gör i världen.


Anf. 62 Birgitta Ohlsson (L)

Herr talman! Jag vill ställa samma fråga till biståndsminister Isabella Lövin som jag ställde till Kenneth G Forslund.

Det har kommit till min kännedom att den rödgröna regeringen ska presentera en ny Syrienstrategi i veckan. Det gläder mig som liberal mycket. Jag tror att det är enormt viktigt att vi har ett mer långsiktigt perspektiv på det grymma krig som har pågått i snart fem års tid nu. Det har orsakat enormt mänskligt lidande. Det ser vi i vårt eget land i form av de många flyktingar som har kommit men framför allt i Syriens grannländer.

Det har också kommit till min kännedom från bland annat svensk UD-personal i regionen och FN-tjänstemän på plats att pengar kommer att gå direkt till Asadregimen, lokalt och runt om i landet, utan ett FN-filter eller stöd till humanitära organisationer. Jag vill få detta bekräftat av biståndsministern. Kan jag få klarhet i om detta stämmer eller inte?

Jag tror att vi alla kan hålla med om att det är viktigt att tänka på hur ett Syrien efter Asadregimen ska se ut, vilket jag och Kenneth G Forslund diskuterade i vårt replikskifte tidigare. Vi måste vara medvetna om att alla individer på lokal nivå runt om i landet inte kommer att bytas ut över en natt. Ett misstag som gjordes under Irakkrisen var att det inte fanns ett tillräckligt starkt och långsiktigt uppbyggandeperspektiv. Samma situation kunde vi se i exempelvis Libyen när diktatorn Muammar Gaddafi avsattes.

Jag vill dock säga att det är en annan sak att göra direkta insatser - om det nu skulle vara så - även om det är på lokal administrationsnivå, direkt till en regim som är involverad i ett krig som pågår just nu med oljefatsbomber och andra fullkomligt vidriga angrepp på befolkningen i landet.


Anf. 63 Statsrådet Isabella Lövin (MP)

Herr talman! Jag kan lugna Birgitta Ohlsson och svenska folket med att vi inte kommer att ha ett stat-till-stat-samarbete med regimen Asad.

Det är nödvändigt att Syrienstrategin lanseras nu. En befolkning på drygt 20 miljoner människor lever i dag i ett skräckvälde i Syrien. 4 miljoner är på flykt utanför Syrien, men 8 miljoner är också på flykt inne i Syrien.

Vi måste ta ansvar för de populationer som har tagit sin tillflykt till grannländerna och även försöka stärka de demokratiska krafterna genom civilsamhället inne i Syrien. Det ska också finnas någonting att bygga på den dag det blir fred i landet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationellt bistånd

För att nå ut till de människor som är i akut nöd och akut behov av hjälp samarbetar vi naturligtvis via FN och andra organisationer, liksom vi gör vid andra humanitära katastrofer. Det gäller för all humanitär hjälp över hela världen.

Vi kommer inte att ha ett samarbete med Asadregimen. Det är fullständigt uteslutet.


Anf. 64 Birgitta Ohlsson (L)

Herr talman! Det gläder mig att biståndsministern är mycket tydlig om detta. Jag undrar då varifrån uppgifterna kommer. Man har bland annat nämnt att Sverige kommer att ha en diametralt olik syn jämfört med andra jämförbara länder, exempelvis Storbritannien, USA och andra som har valt att inte lägga upp stödet på samma sätt. Men om dessa uppgifter inte stämmer gläds jag såklart åt det.

Om vi ska tala klarspråk har jag ändå en undran. Även om pengar inte ska gå direkt till Asadregimen samarbetar man också på lokal nivå för att på olika sätt stödja runt om i landet. Kan biståndsministern vara lika tydlig med att detta gäller också på lokal nivå? Kommer inte en enda svensk biståndskrona att gå direkt till exempelvis lokal administration? Vi vet att militärdiktatorn Asad och hans kumpaner fortfarande styr i stora delar av landet. Jag vill veta om detta gäller på alla nivåer, att det inte bara handlar om ett regering-till-regering-stöd. Jag talar också om lokal nivå.

Det ska alltid finnas ett FN-filter emellan. Det ska alltid finnas ett filter när det gäller civilsamhället. Det ska alltid finnas ett filter när det gäller exempelvis olika humanitära organisationer. Svenska biståndspengar ska inte gå direkt till mördarregimen, Asadregimen, som fäller oljefatsbomber på kvinnor, barn och män runt om i landet och som redan har mördat hundratusentals. Jag vill som sagt få det klarlagt att det gäller på alla nivåer i det syriska samhället.


Anf. 65 Statsrådet Isabella Lövin (MP)

Herr talman! Tack för frågan, Birgitta Ohlsson! Jag instämmer, ännu en gång, i beskrivningen av Asadregimen som en mördarregim.

Vi har ännu inte sjösatt strategin. Det kommer att tas beslut om den nu på torsdag. Hur den kommer att implementeras in i minsta detalj är i dag fortfarande lite tidigt att gå in på eftersom den inte har satts i verket ännu.

Det viktiga är att vi nu ska hjälpa till att bygga upp ett alternativt Syrien. Vi kommer att stödja demokratiska krafter. Vi kommer också att stödja via internationella kanaler så att vi når ut till de 8 miljoner människor som är flyktingar inne i Syrien och de många miljoner barn som inte går i skolan i dag.

När vi nu ändå talar om helheten och biståndsbudgeten vill jag passa på att ställa några frågor om Liberalernas budget och prioriteringar. Det är intressant nu när vi just har fattat beslut om ett nytt klimatavtal.

De små önationerna, till exempel Marshallöarna, Vanuatu och Kiribati, vädjar till den rika delen av världen att ge pengar nu. De håller på att översvämmas. De håller på att få havsvatteninträngning i sina dricksvattenreservoarer och behöver stöd nu.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationellt bistånd

Det är anmärkningsvärt att ni inte ger 557 miljoner till den gröna klimatfonden. Ni ska i stället satsa på UNHCR. Men ni måste också bygga långsiktigt. Hur har ni tänkt i fråga om den prioriteringen?

Vi har inte heller hört någonting från Liberalerna när det gäller ett tak för flyktingavräkningar. Hur tänker ni där?


Anf. 66 Julia Kronlid (SD)

Herr talman! Jag vill tacka biståndsminister Isabella Lövin för att hon deltar i debatten.

Biståndsministern sa i anförandet att många internationella organisationer går på knäna. Till exempel försöker World Food Programme nå ut med näringstillskott till 300 000 barn för att de inte ska svälta. Vintern närmar sig. Det innebär allvarliga konsekvenser i många flyktingläger.

UNHCR har startat ett vinterprogram för att dela ut vattensäkra tält, värmeelement, små spisar, vinterkläder och olika typer av isoleringsmaterial. De har hittills bara nått en tredjedel av människorna. Förra vintern var det små barn som frös ihjäl på grund av bristen på stöd. FN har också ett program, 3RP, som försöker satsa på både långsiktiga och humanitära insatser. De har inte ens finansierats till hälften. Ungefär en tredjedel har de fått. Behoven är alltså skriande.

Hur kan regeringen försvara att flyktinghjälp i krisens närområde inte ska få en förstärkning på mer än 800 miljoner, enligt det senaste beskedet jag fick i utrikesutskottet? Om det finns ytterligare konkreta satsningar får biståndsministern gärna redogöra för det.

Samtidigt ska regeringen ta 8 miljarder av biståndet för att finansiera flyktingmottagningen, som budgeten ser ut nu.

Det kommer antagligen att bli ytterligare 4 miljarder - detta är väldigt stora pengar i relation till de pengar som satsas på flyktinghjälp i krisens närområde. Vi vill i stället lägga tyngdpunkten på flyktinghjälp i närområdet. Men hur kan regeringen försvara en orättvis fördelning av biståndet?


Anf. 67 Statsrådet Isabella Lövin (MP)

Herr talman! Jag vill börja med att be om ursäkt till Birgitta Ohlsson för att jag ställde frågor i slutet av replikskiftet. Jag är ovan vid riksdagens arbetsformer.

Julia Kronlid är väldigt noga med att inte berätta att hennes budget är baserad på 0,75 procent av bni medan alla andras budgetar innehåller 1 procent. Julia Kronlid försöker framhålla att Sverigedemokraterna har 8 miljarder som man undanhåller för att de ska gå till nödställda. I själva verket har inte Sverigedemokraterna de 8 miljarderna i sin budget över huvud taget.

Däremot är ni villiga att ta ytterligare 8 ½ miljard från den mindre delen i budgeten, alltså från Sidas långsiktiga utvecklingssamarbete, för att ge vid humanitära akuta behov så som Julia Kronlid beskriver.

Precis som Julia Kronlid sa höjer regeringen också sin ambition för att hjälpa UNHCR, World Food Programme, Unicef och andra organisationer som gör livsnödvändiga insatser för att hjälpa flyktingar i närområdet. Men Julia Kronlids parti har inte några pengar för att ta emot de flyktingar och asylsökande som kommer till Sverige. Dessutom vill ni ta pengar, 8 ½ miljard, från det långsiktiga utvecklingsbiståndet och satsa dem på akuta insatser. Vad ska hända med de kvinnor, barn och män i Afrika och i Latinamerika som vi i dag hjälper via våra långsiktiga insatser? Har Julia Kronlid ett bra svar på den frågan?


Anf. 68 Julia Kronlid (SD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationellt bistånd

Herr talman! Det vore bra om biståndsministern kunde gå igenom vår biståndsbudget lite mer grundligt. Då skulle hon ha funnit många av svaren där.

Det är sant att vi föreslår en grundläggande ram på 0,75 procent. Men sedan har vi ju tillskott utöver det på 4 miljarder till flyktingar som inte ingår i de 0,75 procenten. Det väsentliga är ju hur mycket biståndspengar som vi satsar på internationell biståndsverksamhet inom utgiftsområde 7. Där ligger vi 515 miljoner över regeringen.

Vi gör inte dessa avräkningar. Vi gör avräkningar på 810 miljoner medan regeringen gör avräkningar på 8 miljarder. Där finns en del av pengarna som vi kan satsa på flyktingar. Sedan gör vi också vissa omprioriteringar inom biståndet, vilket jag har redogjort för tidigare.

Vi vill avveckla reformsamarbetet med Östeuropa. Vi vill omprioritera och satsa mindre pengar på demokratibistånd till institutioner. Vi vill hellre satsa på vatten och sanitet.

Vi vill avveckla generellt budgetstöd. Vi vill avveckla biståndet till den palestinska myndigheten och dess institutioner eftersom pengarna riskerar att hamna i fel händer. Vi vill minska kärnstödet till vissa multilaterala organisationer utöver FN. Vi vill minska på de mindre utvecklingsbankerna.

Det finns väldigt många exempel i vår budget där vi redogör för hur vi vill omfördela biståndet. Men vi vill inte minska det bistånd som går direkt till fattiga och utsatta människor, till exempel vatten, sanitet, jordbruksutveckling. Där förstärker vi i stället biståndet. Det finns redogjort för i vår budget hur vi vill omfördela.

Vi redogör exakt för hur vi vill fördela biståndet genom Sida och hur vi vill fördela biståndet genom UD. Det står tydligt och klart i vår budget. Vi gör mycket mindre avräkningar, och vi har också en extrasatsning utöver de 0,75 procenten.


Anf. 69 Statsrådet Isabella Lövin (MP)

Herr talman! Det är ju enkelt att säga att man gör mycket mindre flyktingavräkningar när man inte har några pengar alls till flyktingmottagande i Sverige. Vi har en biståndsram som är på drygt 40 miljarder. Ni räknar över huvud taget inte med 40 miljarder från början, utan ni börjar någonstans strax över 30 miljarder. Då är det väldigt lätt att få det att framstå som att vi slösar bort pengar, men ni har ju inte de pengarna över huvud taget. Hur ska ni ta emot de människor som redan är i Sverige, som har sökt asyl här och som har flytt från kriget i Syrien och Asads mördarbomber? Det är fattiga människor som i dag inte ser någon som helst framtid i det här området eller i flyktinglägren.

Jag vet att Julia Kronlid har besökt flyktingläger. Jag har också gjort det. Många människor har suttit där i fyra år. Deras barn går inte i skola, de är inte välkomna att starta en framtid i något av grannländerna, och de kan inte heller återvända. Vi kan inte klandra dem för att de söker sig en framtid någon annanstans, och nu är de här.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationellt bistånd

Vi ökar kraftigt våra insatser till hjälp i närområdet. Det finns stora behov där; det är helt klart. Men vi kan inte - som Sverigedemokraterna gör - ta en stor andel av vårt långsiktiga utvecklingssamarbete och avsluta det för att flytta över medlen till en annan budgetpost från ett år till ett annat. Det är inte ansvarsfullt. Sverige för en ansvarsfull biståndspolitik, och det är därför som vi är så oerhört uppskattade i världen. Vi betygsätts som att vi är i världsklass när man ser på kvaliteten på vårt utvecklingsbistånd. Det ska vi vara oerhört stolta över.


Anf. 70 Jakob Forssmed (KD)

Herr talman! Tack, Isabella Lövin, för ditt anförande! Det fanns mycket där som jag uppskattar och kan dela. Det är väldigt bra att Sverige har en ambitiös utvecklingspolitik. Jag uppskattar särskilt att du nämnde demokratiaktivister, dissidenter och arbetet för demokrati runt om i världen.

Ett medskick från mig är att ni dels borde växla upp ekonomiskt när det gäller stödet till grupper som jobbar med den här typen av frågor, dels borde se till att ni inte prutar beträffande EU:s avtal med till exempel Kuba. I fråga om säkerhetsrådkandidaturen bör ni inte heller pruta av när ni söker Kubas stöd. Ni bör också se till att EU och USA kan växeldra för att sätta press på Kuba vid förhandlingar.

Vi såg senast häromdagen att 100 dissidenter har arresterats eller hålls fångna i sitt hem på FN:s dag för mänskliga rättigheter. Det är väldigt viktigt att hålla uppe det arbetet, för ibland kan det skymmas av annat.

Jag gläds också åt att du lyfter fram det civila samhällets betydelse för biståndet och för att mobilisera människors engagemang. Men för mig blir detta otroligt svårt att riktigt ta på allvar när ni samtidigt tar bort skattereduktionen för gåvor till hjälporganisationer. De har protesterat mot detta och sagt att det kommer att innebära ungefär 250 miljoner mindre i stöd till deras verksamhet från enskilda. Det är en obegriplig prioritering så som vår värld och tiderna ser ut att det vid årsskiftet kommer att läggas en högre skatt på att ge till hjälporganisationer i Sverige. Det behöver du förklara.


Anf. 71 Statsrådet Isabella Lövin (MP)

Herr talman! Tack för de uppskattande orden, Jakob Forssmed! Vi i Sveriges riksdag har en ganska stor samsyn om vad vi ska inrikta vårt bistånd på och att det ska vara en hög och ambitiös nivå på biståndet.

Det krympande utrymmet för civilsamhället och för aktivister för mänskliga rättigheter är ett stort bekymmer och inger en stor oro. Under mina resor på alla kontinenter möter jag inskränkningar i yttrandefrihet, inskränkningar i mötesfrihet och organisationsfrihet. Det är någonting som vi ser med stort allvar på. Vi jobbar också väldigt aktivt med det inom ramen för skrivelsen om demokrati och mänskliga rättigheter som kommer nästa år. Då får vi tillfälle att diskutera detta ytterligare.

Jakob Forssmed tar upp borttagande av skattereduktion på gåvor. Jag är fullständigt övertygad om att svenska folket ger från sina hjärtan och inte för att få avdrag på skatten. Man ger nog för att man ser att det finns ett behov, för att vi är rika och för att vi har möjlighet att ge.

En av de stora anledningarna till avskaffandet av skattereduktionen var också administrativa svårigheter när det gällde gränsdragningsproblem när man skulle avgöra vilka organisationer som var tillämpliga eller inte. Borttagande innebär alltså en minskad administrativ börda som gynnar gåvomottagandet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationellt bistånd

Jag skulle vilja passa på att fråga Jakob Forssmed om flyktingavräkningarna. Vi har inte hört någonting från Kristdemokraterna om hur ni ser på att behöva dra en gräns när unikt många flyktingar kommer till vårt land.


Anf. 72 Jakob Forssmed (KD)

Herr talman! Statsrådet hade alla möjligheter att begära replik på mitt anförande men valde att inte göra det. Hon ställer i stället frågor i detta replikskifte. Jag kan svara. Det är bra att sätta ett tak. Jag skulle vilja att vi gjorde ännu mindre avräkningar. Vi får se om Kristdemokraterna klarar det i sin budget eller inte. Men att vi inte ska gå under 0,7 i reellt bistånd ute i världen tycker jag är en självklarhet.

Jag räknar med att statsrådet tar med sig mina uppmaningar vad gäller relationerna till Kuba och att regeringen inte prutar av. Det man uppnår i handelsavtalen påverkar hur dissidenten har det på marken. Det gäller att inte isoleras till biståndsstrategier och formuleringar utan att hålla detta högt i det dagliga arbetet också när det gäller de större strategierna och samarbetena vi har internationellt.

Det blir väldigt märkligt när statsrådet tar upp gränsdragningsproblem som något slags huvudskäl till att vi ska höja skatten på givmildhet i Sverige. Det är inte hållbart. Statsrådet tror att svenska folket kommer att ge lika mycket i alla fall. Men de här organisationerna säger att de räknar med att ha förlorat 250 miljoner kronor. Sedan skattereduktionen infördes har givandet ökat med flera hundra miljoner. De här organisationerna säger att detta till stor del skett tack vare skattereduktionen.

Man kan stå här i kammaren och tro olika saker. Men ingen tvingar er att ta bort detta. Det är ni som lägger fram förslaget. Det är inte så att organisationerna vill att ni ska avskaffa detta, tvärtom. De säger själva att de resurser de nu räknar med att förlora skulle kunna leda till att 1 miljon fattiga lärde sig att läsa och skriva. Röda Korset säger att de skulle kunna ge mat i en månad till över 3 miljoner människor i Syrien för de här pengarna. Men ni väljer att prioritera att ta bort entréavgifterna till statliga museer. Det är viktigare för Miljöpartiet i den här budgeten, och det tycker jag är sorgligt.


Anf. 73 Statsrådet Isabella Lövin (MP)

Herr talman! Politik är både att vilja och att välja. Regeringen har gemensamt lagt fram en budget med en lång rad mycket viktiga prioriteringar för framtiden och för Sverige gällande jobb, klimat, skola och vård och omsorg. Det har aldrig varit någon skatt på givmildhet; det har funnits en avdragsmöjlighet för givmildhet. Denna avdragsmöjlighet har regeringen av olika skäl valt att avskaffa, givetvis även av prioriteringsskäl.

Jag skulle vilja passa på att lyfta fram vad vi bland annat gör i stället inför nästa år. Vi i Sverige vill se ett brett engagemang från civilsamhällsorganisationer och andra aktörer för att bygga för framtiden och för Agenda 2030. Vi tillför 36 miljoner kronor till Sida för ett särskilt anslag, så att man ska kunna jobba med utbytesprojekt och utveckla olika typer av samarbeten där civilsamhället och andra aktörer direkt ska kunna bidra till hållbar utveckling.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationellt bistånd

Det finns alltså många sätt att stärka viljan att göra gott i Sverige. Det handlar inte bara om att skicka in en summa pengar. Man kan arbeta aktivt på många andra sätt, och det är också det som Agenda 2030 handlar om. Vad jag ser i Kristdemokraternas budget är det här någonting ni prioriterar ned i Sidaanslaget. Det finns alltså olika sätt att försöka bidra till hållbar utveckling. Vi står upp för vårt sätt.


Anf. 74 Sofia Arkelsten (M)

Herr talman! Moderaterna har valt att ligga ganska nära regeringen i biståndsbudgeten, men har valt att prioritera det humanitära biståndet lite mer framför visst bilateralt bistånd. Det har varit en utmaning att se vilka prioriteringar regeringen har med biståndet. Den frågan ställdes lite på sin spets när avräkningsdebatten gick som hetast. Vad var det som skulle väljas bort, och vad skulle finnas kvar? Med tanke på detta ska jag säga två saker till att börja med. Det ena är att jag uppskattar att statsrådet deltar i debatten. Det andra är att jag uppskattar anslaget, långsiktigheten och samsynen i anförandet.

Jag vill också ställa en fråga om hur vi ska se på Sidas nya regleringsbrev. Riksdagen fick ta del av det före debatten, och vi uppskattar det. Men vilka är de största förändringarna inom Sidas verksamhet enligt det regeringsbeslutet, anser statsrådet? Är det flytten av 850 miljoner från Afrikakontot till Folke Bernadotteakademin, minskningen inom internationell civil krishantering eller minskningen inom Östersjösamarbetet? Vilka delar av detta är det som bäst beskriver regeringens prioriteringar?


Anf. 75 Statsrådet Isabella Lövin (MP)

Herr talman! Till att börja med skulle jag vilja invända mot beskrivningen att Moderaterna ligger nära regeringens budgetförslag när det gäller biståndet. För det första arbetar vi nu ambitiöst för att komma upp till 1 procent av bni i enlighet med den nya beräkningsmodellen och EU:s nya direktiv. Det gör inte Moderaterna. Ni ligger 820 miljoner kronor under oss. Det tycker jag är anmärkningsvärt. Jag undrar hur ni tänker uppnå det nya enprocentsmålet.

Ni säger att ni inte tar någonting till klimatfonden, och det tycker jag också är oerhört anmärkningsvärt i en tid när vi verkligen behöver snabba och relativt dramatiska insatser för de allra mest utsatta och sköraste staterna, inte minst för de fattigaste människorna i de här staterna. De ser nu vatten, matförsörjning och själva sina basbehov hotade på grund av klimatförändringar som går väldigt snabbt och naturkatastrofer som kommer i deras följd.

Ni har heller inte meddelat någonting om hur ni ser på flyktingavräkningar. Vi har satt ett tak på 30 procent. Huruvida ni tänker ta 60 procent i er budget får svenska folket sväva i osäkerhet om.

Hur vi prioriterar? Det är precis som det har varit under alla andra år, Sofia Arkelsten. Vi vet inte hur många flyktingar som kommer att komma till Sverige under nästa år. Det här bygger på prognoser. Även om vi får ett mycket stort antal flyktingar nästa år kommer vi att ha ett tak på 30 procent avräkningar. Det blir inte mer. Men ni i Moderaterna har inte meddelat hur ni tänker göra. Det vore väldigt bra för svenska folket att veta hur ni avser att göra.


Anf. 76 Sofia Arkelsten (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationellt bistånd

Herr talman! Det är korrekt att vi i vårt budgetförslag ligger något lägre. Men det är ändå en budget på 43 miljarder.

Det är en väldigt defensiv biståndsminister vi ser i kammaren här i dag. Det tycker jag är tråkigt, för det finns mycket som vi skulle kunna ha samsyn om.

När det gäller klimat och miljö är det väldigt tydligt att den gröna fonden är ett sätt att arbeta. I den biståndspolitiska plattformen finns klimat och miljö med som en av huvudprioriteringarna. Jag tror att det är väldigt viktigt att man mainstreamar biståndet och inte sätter sin tilltro till en enda fond som det enda sättet att arbeta.

Jag uppskattar informationen om att det finns ett tak på 30 procent. Men jag kan konstatera att det här inte ligger på riksdagens bord. Det finns inte med. Detta är någonting som har meddelats i medier. Vi fick därefter kontakta regeringen, så att denna information formellt kom till utskottet. Men det är hänskjutet till vårändringsbudgeten. I riksdagen funkar det så att när vi får ett förslag tar vi ställning till det. Det kommer alltså att komma i vårändringsbudgeten.

Det oroar mig något när biståndsministern förklarar att man inte vet vad som är prioriterat, eftersom man inte vet hur många flyktingar som kommer. Det kan omöjligt vara korrekt. Ni måste ju ha ett plan för vad det är ni tycker är viktigt med biståndet.

Dessutom är jag nyfiken på att höra biståndsministern beskriva de 2 miljarder som har hattat fram och tillbaka i debatten och som helt plötsligt flyttades till den här sidan nyår genom tidigarelagda utbetalningar, vilket jag ser som ett rent siffertrixande som man ägnat sig åt för att inte utgiftstaket ska krascha. Jag uppfattar att Socialdemokraterna har samma syn - att detta är en utgiftstakshanteringsfråga - medan Vänsterpartiet säljer in detta som ett extra tillskott på 2 miljarder. Vilket är det som stämmer, biståndsministern? Det kan ju inte vara så att båda två har rätt.


Anf. 77 Statsrådet Isabella Lövin (MP)

Herr talman! Jag noterar först och främst att Nya moderaterna inte anser att man behöver leva upp till Fredrik Reinfeldts löften i Paris 2009 när den gröna klimatfonden stod i fokus och de rika länderna lovade att betala 100 miljarder dollar om året från 2020. Det var Fredrik Reinfeldts regering som då ledde Sverige.

När det gäller hur vi ämnar prioritera är det väldigt klart och tydligt beskrivet i budgetpropositionen var våra prioriteringar ligger. De ligger på klimat och miljö, jämställdhet, freds- och statsbyggande, demokrati och mänskliga rättigheter. De prioriteringarna är oerhört tydliga. Det är utifrån det vi navigerar.

När det gäller hur budgeten eventuellt kommer att bli vet Sofia Arkelsten precis som vi att enligt budgetprocessen så som den ser ut är ingenting hugget i sten förrän vi vet hur många flyktingar som kommer till vårt land. Kommer det färre blir det mindre avräkningar. Det är egentligen inte meningsfullt att lägga fram ytterligare en budget, och sedan får vi ändra och revidera den igen.

När vi lade fram budgetpropositionen som nu ligger på bordet utgick vi från de prognoser som Migrationsverket kom med i juli. Då såg man framför sig 73 000 flyktingar nästa år. Nu har man reviderat upp det kraftigt. Så ser verkligheten ut. Det beror på kriget i Syrien och talibanerna i Afghanistan. Det är inte regeringen som trixar, utan det är omvärlden som förändras.


Anf. 78 Hans Linde (V)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationellt bistånd

Herr talman! Det är naturligt att den biståndsdebatt vi haft i dag fokuserat mycket på situationen i Mellanöstern. Det är vår tids värsta humanitära katastrof, men det är också en av våra största utvecklingsutmaningar.

Jag välkomnar verkligen att regeringen nu kommer med en ny Syrienstrategi. Jag hoppas också att biståndsministern kan komma tillbaka till utskottet och riksdagen så fort som möjligt och informera oss om strategin.

Det land som har tagit emot absolut flest flyktingar från Syrien är Turkiet. Den senaste siffran är 2,3 miljoner flyktingar. Majoriteten av dessa lever inte i flyktingläger. Många lever i Turkiet under mycket svåra förhållanden, utan tak över huvudet, utan hjälp och utan möjlighet till skolgång, och så vidare.

FN säger nu att enligt de senaste siffrorna har man bara fått in 35 procent av det man har begärt från världssamfundet i år när det gäller humanitär hjälp till flyktingarna i Turkiet. Det innebär att man kommer att sakna 3,6 miljarder kronor som man hade behövt för att verkligen kunna garantera alla människor en rimlig levnadssituation.

Jag är därför väldigt glad att regeringen tillsammans med Vänsterpartiet här tidigare kunde presentera en extra satsning på bistånd på 2 miljarder kronor som bland annat förstärker det humanitära biståndet.

Regeringen kom också med ett annat besked några dagar tidigare. Efter EU:s toppmöte med Turkiet den 29 november lovade EU 30 miljarder kronor till en nyinstiftad Turkietfond. Den svenska regeringen lovade 700 miljoner kronor till fonden. Det är en fond som kommer att ligga separat från FN-systemet.

Jag undrar lite: Varför väljer regeringen att gå in med så mycket pengar i en fond som ligger helt utanför FN-systemet i stället för att stödja det arbete som FN gör? Varför väljer man att gå in med de pengarna när det uppenbara syftet med fonden är att Turkiet ska förhindra flyktingar att ta sig från Turkiet in i EU?


Anf. 79 Statsrådet Isabella Lövin (MP)

Herr talman! Tack, Hans Linde, för frågan! Turkiet har tagit ett oerhört stort ansvar för flyktingar från Syrien och är i dagsläget det enda land som tar emot nya flyktingar från Syrienområdet. Vi ser att Jordanien och Libanon är ansträngda till bristningsgränsen och i dag försöker minimera antalet eller till och med hindra flyktingar för att komma in i landet.

Turkiet tar ett mycket stort ansvar. Vi ska vara oerhört tacksamma och glada att de gör det och tar ansvar för sina grannar på det sätt som de beskriver att de gör. Sverige bidrar. Vi är en av de absolut största kärnstödsgivarna till de humanitära organisationerna. Vi har gett ett stort bidrag till Syria Recovery Trust Fund inom ramen för Världsbanken.

Vi ser också ett värde i att vi deltar i de olika EU-fonder som nu sätts upp för att stödja befolkningen och flyktingar i närområdet. En av poängerna med att gå in handlar om att vara med och påverka inriktningen på dessa fonder. Där är Sverige givetvis redan en stor givare. Genom vårt EU-medlemskap går våra pengar öronmärkta in i EU:s biståndsbudget. På det viset betalar vi men får inget inflytande över hur fonderna används. Med vårt bidrag till Turkietfonden får vi också en plats vid styrelsebordet och kan påverka inriktningen. Det är oerhört viktigt.


Anf. 80 Hans Linde (V)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationellt bistånd

Herr talman! Det är sant att Turkiet har tagit ett väldigt stort ansvar, även om det samtidigt finns all anledning att på flera punkter kritisera Turkiet för hur de i dag behandlar de syriska flyktingarna. Alltför många syriska barn i Turkiet får i dag till exempel inte gå i skolan trots att de har rätt till det.

Samtidigt finns det ett annat Turkiet. Det finns i dag ett Turkiet där vi sett att utvecklingen det senaste året gått bakåt när det gäller demokrati och mänskliga rättigheter. Vi ser hur kränkningar av mänskliga rättigheter hela tiden tilltar och hur styret i Ankara blir alltmer auktoritärt.

Det är viktigt att vi på plats i Turkiet gör allt vad vi kan för stödja de syriska flyktingar som i dag finns inne i Turkiet. Det är därför viktigt att vi använder de strukturer som FN har. De är de mest effektiva i det här läget. Jag är också oroad över att man har ett fördjupat samarbete med en regering som blir alltmer auktoritär.

Huvudsyftet med det toppmöte mellan EU och Turkiet man hade den 29 november var inte att hjälpa de syriska flyktingar som finns i Turkiet. Huvudsyftet var att förmå Turkiet att börja stänga sina gränser. Turkiet skulle börja förhindra flyktingar att ta den svåra vägen över Medelhavet in i Grekland och in i EU.

Det är därför man nu lockar Turkiet med visumlättnader, snabbspår in i ett EU-medlemskap men också 30 miljarder kronor till Turkietfonden. Ett Sverige som vill stå upp för både de syriska flyktingarna och den humanitära hjälpen och demokrati och mänskliga rättigheter borde i stället ha valt att satsa pengarna in i FN:s humanitära arbete. Det är där de behövs.


Anf. 81 Statsrådet Isabella Lövin (MP)

Herr talman! Sverige driver ett antal väldigt viktiga principer i sammanhanget. En av de principerna är att vi inte villkorar vårt bistånd. Biståndet ska vara oavhängigt och självständigt. Vi går inte tillsammans med vissa av de andra givarländerna och använder bistånd som en underförstådd påtryckning eller rentav en utpressningsmetod för att få vissa länder att göra vissa saker.

Långsiktigt utvecklingsbistånd eller humanitärt bistånd är neutralt. Det måste vara principen. Det är också den principen som vi driver i EU-kretsen och som vi är väldigt tydliga med när vi diskuterar med andra medlemsländer inom EU-kretsen. Det gäller också den så kallade Dacfähigheten. De pengar som ska betalas från biståndsbudgeten ska uppfylla de kriterier som finns uppsatta inom OECD:s utvecklingskommitté, Dac. Det är någonting som vi har möjlighet att driva extra hårt när vi ingår i fonden.

Vi är stora givare via olika kanaler. Det är många initiativ som nu tas för att stärka och hjälpa människor i regionen. Vi ser att det finns ett akut behov av att nu göra det. Miljontals barn går inte i skolan. Miljoner människor kan inte åtnjuta sina mänskliga rättigheter, helt enkelt. De får inte arbetstillstånd och kan inte skapa sig en framtid.

Internationellt bistånd

Det är viktigt att vi försöker överbygga flyktinglägersituationen till en mer långsiktig situation där man skapar arbetstillfällen, där barn kan gå i skolan och människor kan se att de kan skapa sig en framtid.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 15 december.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2015-12-15
Förslagspunkter: 6, Acklamationer: 4, Voteringar: 2

Protokoll med beslut

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 7

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2015/16:2106 av Julia Kronlid m.fl. (SD) yrkande 15 och

    2015/16:2969 av Karin Enström m.fl. (M) yrkandena 3 och 5.
    • Reservation 1 (M)
    • Reservation 2 (SD)
  2. Biståndsramen och anslagen för 2016 inom utgiftsområde 7

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    a) BiståndsramenRiksdagen fastställer biståndsramen för 2016 till 0,98 procent av vid budgeteringstillfället beräknad bruttonationalinkomst (BNI) för 2016 beräknad enligt EU-förordningen för nationalräkenskaperna ENS 2010.b) Anslag och anslagsvillkor för 2016 inom utgiftsområde 7 Internationellt biståndRiksdagen anvisar, med de anslagsvillkor som utskottet angivit, för budgetåret 2016 anslag inom utgiftsområde 7 i enlighet med utskottets förslag i bilaga 3 i detta betänkande.c) Bemyndigande om garantier för biståndsverksamhetRiksdagen bemyndigar regeringen att under 2016 ikläda staten betalningsansvar för statliga garantier för biståndsverksamhet som inklusive tidigare utfärdade garantier uppgår till högst 10 000 000 000 kronor.d) Bemyndigande att ikläda staten betalningsansvar för statliga garantier till Internationella återuppbyggnads- och utvecklingsbankenRiksdagen bemyndigar regeringen att ikläda staten betalningsansvar för statliga garantier till Internationella återuppbyggnads- och utvecklingsbanken (IBRD) som inklusive tidigare utfärdade garantier uppgår till 2 247 182 446,7 US-dollar.
    e) Bemyndigande till regeringen att besluta om kapitaltillskott till Swedfund International ABRiksdagen bemyndigar regeringen att under 2016 besluta om  kapitaltillskott  på högst 400 000 000  kronor  till  Swedfund  International AB.


    f) Bemyndigande att medverka i kapitalhöjning i Interamerikanska Investeringsbolaget (IIC) och att ikläda staten betalningsansvar i form av statliga garantier Riksdagen godkänner att Sverige medverkar i kapitalhöjningen i Inter-amerikanska Investeringsbolaget (IIC) som sker genom teckning av aktier som tilldelas medlemsländerna och bemyndigar regeringen att ikläda staten betalningsansvar i form av statliga garantier till IIC med 8 946 766 US-dollar.


    g) Beställningsbemyndigande för anslaget 1:1Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2016 för anslaget 1:1 Biståndsverksamhet besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 77 000 000 000 kronor 2017-2027.h) Beställningsbemyndigande för anslaget 1:5Riksdagen bemyndigar Riksrevisionen att under 2016 för anslaget 1:5 Riksrevisionen: Internationellt utvecklingssamarbete ingå avtal om samarbetsprojekt som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 20 000 000 kronor 2017-2019.
  3. Politiken för global utveckling

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2015/16:3209 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) yrkande 1.
    • Reservation 3 (C)
  4. Utvecklingspolitikens inriktning

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2015/16:1936 av Sofia Damm m.fl. (KD) yrkandena 1, 2, 10, 14, 15 och 22,

    2015/16:1994 av Désirée Pethrus m.fl. (KD) yrkande 1,

    2015/16:2678 av Sofia Damm m.fl. (KD) yrkandena 4 och 5,

    2015/16:82 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 5,

    2015/16:123 av Hans Linde m.fl. (V) yrkandena 2-5 och 12,

    2015/16:374 av Hans Linde m.fl. (V) yrkandena 2 och 4,

    2015/16:2106 av Julia Kronlid m.fl. (SD) yrkandena 4, 7-9, 13 och 14,

    2015/16:2262 av Jan Björklund m.fl. (FP) yrkande 2,

    2015/16:2264 av Birgitta Ohlsson m.fl. (FP) yrkandena 2 och 4,

    2015/16:2449 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 2,

    2015/16:2969 av Karin Enström m.fl. (M) yrkandena 2, 6 och 9,

    2015/16:2971 av Karin Enström m.fl. (M) yrkandena 33-36 och

    2015/16:3209 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) yrkande 2.
    • Reservation 4 (M)
    • Reservation 5 (SD)
    • Reservation 6 (C)
    • Reservation 7 (V)
    • Reservation 8 (L)
    • Reservation 9 (KD)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 4 (M)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S104009
    M07608
    SD01452
    MP24001
    C00184
    V00183
    L00163
    KD00151
    -0001
    Totalt1287711232
    Ledamöternas röster
  5. Bistånd till Palestina, reformsamarbete i Östeuropa och budgetstöd

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2015/16:2016 av Björn Söder och Kent Ekeroth (båda SD),

    2015/16:2106 av Julia Kronlid m.fl. (SD) yrkandena 10-12 och

    2015/16:2892 av Markus Wiechel (SD).
    • Reservation 10 (SD)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 10 (SD)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S104009
    M76008
    SD04602
    MP24001
    C18004
    V18003
    L16003
    KD20131
    -0001
    Totalt258461332
    Ledamöternas röster
  6. Övriga frågor

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag: