Sök

Riksdagen sa nej till cirka 70 motionsyrkanden om jämställdhet och åtgärder mot diskriminering. Anledningen är bland annat den sakpolitiska överenskommelse som slöts i januariavtalet och att det i vissa frågor redan pågår arbete. Motionerna handlar bland annat om jämställdhetspolitikens mål, jämställdhetsintegrering, åtgärder mot hedersrelaterat våld och förtryck samt åtgärder för jämställdhet och mot diskriminering i arbetslivet.

Behandlade dokument

33

Förslagspunkter

8

Reservationer

21 

Anföranden och repliker

15, 62 minuter

Justering

2019-03-14

Datum

2019-03-22

Bordläggning

2019-03-27

Debatt

2019-03-28

Beslut

2019-04-03

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2018 om integration. Anledningen är bland annat att arbete pågår på området samt att vissa frågor omfattas av den sakpolitiska överenskommelsen mellan S, C, L och MP som ingicks i januari 2019.

Motionerna handlar bland annat om insatser under asyltiden, frågor om mottagande och etablering av nyanlända invandrare, samhällsinformation och samhällsorientering samt civilsamhällets betydelse för integrationen.

Behandlade dokument

27

Förslagspunkter

6

Reservationer

17 

Anföranden och repliker

26, 105 minuter

Justering

2019-03-14

Datum

2019-03-22

Bordläggning

2019-03-26

Debatt

2019-03-27

Beslut

2019-03-27

Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2018 om arbetsmarknadsfrågor och arbetslöshetsförsäkringen. Motionerna handlar exempelvis om framtidens arbetsmarknad och kompetensutveckling. Andra områden är Arbetsförmedlingen, arbetsmarknadspolitiska program och insatser samt arbetslöshetsförsäkringen.

Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

49

Förslagspunkter

7

Reservationer

20 

Anföranden och repliker

32, 130 minuter

Justering

2019-03-14

Datum

2019-03-22

Bordläggning

2019-03-26

Debatt

2019-03-27

Beslut

2019-03-27

Riksdagen sa nej till förslag i motioner från allmänna motionstiden 2018 om bibliotek, språk, teater, film, dans och musik samt konst och arkitektur i det offentliga rummet. Riksdagen sa nej bland annat eftersom arbete redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

24

Förslagspunkter

19

Reservationer

20 

Anföranden och repliker

20, 80 minuter

Justering

2019-03-14

Datum

2019-03-20

Bordläggning

2019-03-26

Debatt

2019-03-27

Beslut

2019-03-28

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens granskning av investeringsstödet för att bygga särskilda boenden för äldre och om stödet har lett till fler platser. Revisionen konstaterar att det snarare är driftskostnaden för en verksamhet som håller tillbaka utvecklingen, inte själva byggkostnaden. Revisionens slutsats är att stödet inte är ändamålsenligt utformat för alla kommuner. Regeringen bör därför följa upp utvecklingen och skapa samsyn om läget med kommunerna men även se över alternativa lösningar för investeringsstödet, exempelvis ett mer allmänt riktat stöd till kommunernas äldreomsorg.

Regeringen håller med revisionen om problembilden kring stödet och att de stora kostnaderna främst finns i driften av boendena. Regeringen delar också bedömningen att det behövs samsyn med kommunerna om deras behov och att alternativa lösningar för ökat byggande kan behöva ses över.

Riksdagen delar regeringens bedömning av Riksrevisionens rapport och lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

5

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

8, 26 minuter

Justering

2019-03-14

Datum

2019-03-19

Bordläggning

2019-03-27

Debatt

2019-03-28

Beslut

2019-03-28

Riksdagen sa nej till cirka 70 motioner om äldrefrågor. Anledningen är bland annat att det redan pågår arbete och utredningar kring de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om äldres rättigheter, äldres hälso- och sjukvård och nutrition och måltider.

Behandlade dokument

39

Förslagspunkter

17

Reservationer

28 

Anföranden och repliker

12, 64 minuter

Justering

2019-03-14

Datum

2019-03-18

Bordläggning

2019-03-27

Debatt

2019-03-28

Beslut

2019-03-28

Riksdagen sa nej till cirka 170 motioner från allmänna motionstiden 2018. Motionerna handlar bland annat om särskild löneskatt för äldre som arbetar, expertskatt, skatt för personer med sjuk- och aktivitetsstöd och hushållsskatteavdrag. Andra områden är personalvårdsförmåner, reseavdrag, bil- och cykelförmån, avgifter till fackföreningar och arbetslöshetskassor, personaloptioner och gåvor till ideella ändamål.

Behandlade dokument

123

Förslagspunkter

12

Reservationer

20 

Anföranden och repliker

15, 58 minuter

Justering

2019-03-12

Datum

2019-03-18

Bordläggning

2019-03-26

Debatt

2019-03-27

Beslut

2019-03-28

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2018 om associationsrätt. Anledningen är bland annat att arbete och utredningar redan pågår på området.

Motionerna handlar till exempel om revisionsplikt, sänkt aktiekapital, regelförenkling för mindre företag och könsfördelning i bolagsstyrelser.

Behandlade dokument

16

Förslagspunkter

9

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

23, 55 minuter

Justering

2019-03-12

Datum

2019-03-18

Bordläggning

2019-04-03

Debatt

2019-04-04

Beslut

2019-04-04

Regeringen bör utreda om det går att inrätta en tvåårig yrkesskola på gymnasienivå. Det tycker riksdagen som riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om detta.

Arbetsmarknaden förändras allt snabbare och kraven på kunskap och kompetens ökar. Samtidigt lämnar alltför många elever grundskolan utan behörighet till gymnasiet. Enligt riksdagen skulle en tvåårig yrkesskola på gymnasienivå ge snabbare tillträde till arbetslivet eller vara en brygga till fortsatta studier för de elever som inte kommer in på någon av de treåriga utbildningarna.

Förslaget om tillkännagivande kom i samband med att utskottet behandlade motioner från allmänna motionstiden 2018 om gymnasieskolan. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Behandlade dokument

34

Förslagspunkter

18

Reservationer

25 

Anföranden och repliker

24, 97 minuter

Justering

2019-03-14

Datum

2019-03-15

Bordläggning

2019-04-02

Debatt

2019-04-03

Beslut

2019-04-03

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till en ny lag som ska komplettera EU:s förordning om gränsöverskridande paketleveranstjänster. Syftet med lagen är att göra det lättare att tillämpa EU-förordningen vars syfte är att skapa en bättre pristransparens och därmed främja konkurrensen på paketmarknaden inom EU och göra det lättare för nationella tillsynsmyndigheter att utöva tillsyn.

Eftersom marknaden för paketleveranser till stor del är oreglerad är det idag svårt att få en överblick över vilka företag som är verksamma. Regeringen föreslår därför att de som erbjuder sådana tjänster ska vara skyldiga att anmäla det till Post- och telestyrelsen.

Riksdagen anser att regeringens förslag är välavvägt och kommer att underlätta tillämpningen av EU-förordningen i Sverige. Lagändringarna börjar gälla den 15 maj 2019. Den nya lagen innebär också att det behövs en ändring i marknadsföringslagen. Den ändringen börjar gälla den 2 juli 2019.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2019-03-12

Datum

2019-03-15

Bordläggning

2019-03-26

Debatt

2019-03-27

Beslut

2019-03-27

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens granskning om den nedsatta mervärdesskatten, momsen, på livsmedel. Mer specifikt har Revisionen granskat om det är en kostnadseffektiv åtgärd för att förstärka köpkraften hos barnfamiljer och hushåll med låga inkomster.

Sedan 1 januari 1996 är momsen på livsmedel nedsatt till 12 procent. Riksrevisionen konstaterar att sänkningen kostar mycket och är inte ett kostnadseffektivt sätt att förstärka köpkraften hos barnfamiljer och hushåll med låga inkomster.

Regeringen välkomnar Riksrevisionens granskningsrapport och tycker att den ger djupare kunskap om hur sänkt moms på livsmedel fungerar som en fördelningspolitisk åtgärd. Den ger också ett bra underlag för framtida arbete.

Riksdagen delar regeringens bedömning och lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

3, 13 minuter

Justering

2019-03-12

Datum

2019-03-14

Bordläggning

2019-03-26

Debatt

2019-03-27

Beslut

2019-03-28

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Skrivelsen handlar om Riksrevisionens rapport om sparformen investeringssparkonto. Investeringssparkonto infördes 2012 och har gjort det enklare att spara i aktier. Enligt Riksrevisionen har dock vissa aspekter av aktiesparande blivit krångligare och komplexiteten i skattesystemet har ökat. Riksrevisionen konstaterar också att sparformen har haft stora effekter på statens skatteintäkter.

Riksrevisionen rekommenderar bland annat att regeringen återkommande informerar riksdagen om hur investeringssparkonton påverkar skatteintäkterna. Regeringen bör även se över om det är möjligt att förenkla aktiesparande i investeringssparkonto vid deltagande i nyemission och börsintroduktion samt vid innehav av aktier som delats ut.

Regeringen konstaterar att utgifterna för investeringssparkonto redan redovisas, men att det finns skäl att se över om redovisningen ska bli mer kvantifierad. Regeringen delar Riksrevisionens bedömning att det finns skäl att se över om reglerna för investeringssparkonto kan förenklas i samband med börsintroduktion eller nyemission.

Riksdagen utgår från att regeringen noga följer behovet av ett förändrat regelverk. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

4, 14 minuter

Justering

2019-03-12

Datum

2019-03-14

Bordläggning

2019-03-26

Debatt

2019-03-27

Beslut

2019-03-28

Riksdagen sa nej till regeringens förslag om att åklagare ska få rätt att utse offentliga försvarare utanför domstolarnas kontors- och beredskapstider. Att åklagare ska kunna utse offentliga försvarare kan ifrågasättas av både principiella och rättssäkerhetsskäl, enligt riksdagen.

Regeringens förslag är ett led i att uppfylla EU:s rättsäkerhetsdirektiv. Direktivet innebär bland annat att rättshjälp ska beviljas utan onödigt dröjsmål. Eftersom domstolarna, som är den instans som utser offentliga försvarare, inte tjänstgör utanför kontorstid, ska åklagare i vissa fall kunna utföra den uppgiften.

Riksdagen riktade även ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att införa en nationell domstolsjour som ska utföra uppgifterna.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

10, 40 minuter

Justering

2019-03-14

Datum

2019-03-14

Bordläggning

2019-03-26

Debatt

2019-03-27

Beslut

2019-03-27

Regeringen har föreslagit vissa ändringar i lagen om passagerarregister och utlänningslagen. I passagerarregistret finns uppgifter om passagerare som rest till Sverige med flyg från ett land som inte tillhör EU och som inte har samarbetsavtal enligt Schengenkonventionen. Det är Polismyndigheten som har hand om passagerarregistret.

Anledningen till lagändringarna är att anpassa lagarna till EU:s dataskyddsreform och att göra reglerna mer lämpade för sina ändamål. Bland annat ska det bli möjligt för Polismyndigheten att elektroniskt lämna ut personuppgifter ur passagerarregister på annat sätt än genom direktåtkomst, om det inte är olämpligt.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 maj 2019.

Riksdagen sa även ja till en motion om att Tullverket ska få direktåtkomst till personuppgifterna i passagerarregistret på samma sätt som Säkerhetspolisen har i dag. Genom direktåtkomst får Tullverket bättre förutsättningar att bekämpa bland annat stöldligor. Riksdagen riktade en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om detta.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

3, 9 minuter

Justering

2019-03-14

Datum

2019-03-14

Bordläggning

2019-03-26

Debatt

2019-03-27

Beslut

2019-03-27

Riksdagen har behandlat motioner från allmänna motionstiden 2018. I samband med detta riktade riksdagen en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen. Regeringen bör tillsätta en ny utredning om tolktjänst för personer med hörselnedsättning och språkstörning. Enligt utskottet finns det problem med tolktjänsten för personer med hörselnedsättning och det råder oklarhet kring viktiga frågor som ansvarsfördelning, huvudmannaskap och finansiering.

Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag, bland annat eftersom arbete redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar om rättigheter och levnadsvillkor för personer med funktionsnedsättning, stöd till personer med funktionsnedsättning och hjälpmedel.

Behandlade dokument

26

Förslagspunkter

18

Reservationer

16 

Anföranden och repliker

40, 95 minuter

Justering

2019-03-05

Datum

2019-03-12

Bordläggning

2019-03-13

Debatt

2019-03-14

Beslut

2019-03-27

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag och en lagändring som ska komplettera bestämmelserna i EU:s nya hamntjänstförordning.

Den nya lagen innehåller bland annat regler om skyldigheter för hamnledningar. Exempelvis är hamnledningen skyldig att ersätta en hamntjänstleverantör om skada har uppkommit för att ledningen inte har följt hamntjänstförordningen.

Syftet med de tvingande EU-reglerna är att förenkla för dem som vill erbjuda hamntjänster och att förbättra kvaliteten och effektiviteten i de tjänster som erbjuds.

Den nya lagen och lagändringarna börjar gälla den 24 mars 2019, samma dag som också EU-förordningen börjar gälla i Sverige.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2019-03-07

Datum

2019-03-08

Bordläggning

2019-03-12

Debatt

2019-03-13

Beslut

2019-03-13

Enligt EU:s tobaksproduktdirektiv ska styckförpackningar med tobaksvaror märkas med en unik identitetsmärkning och transporten av tobaksvarorna ska registreras för att kunna spåras i hela unionen. Eftersom bestämmelserna har kompletterats med fler detaljer om spårbarhet föreslår regeringen att den svenska lagen om tobak och liknande produkter kompletteras.

Regeringen bedömer att Folkhälsomyndigheten bör få möjlighet att lämna över sin uppgift som id-utfärdare till en enskild aktör. Detta eftersom uppgiften att vara id-utfärdare kräver teknisk kompetens och resurser som Folkhälsomyndigheten inte har. Regeringens förslag är därför att den myndighet som regeringen bestämmer ska få överlämna uppgiften att vara id-utfärdare till en enskild aktör. Vidare ska regeringen kunna ge föreskrifter om de avgifter som id-utfärdaren får ta ut för de unika identitetsmärkningarna.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 april 2019.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2019-03-07

Datum

2019-03-08

Bordläggning

2019-03-12

Debatt

2019-03-13

Beslut

2019-03-13

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till att avskaffa skattereduktionen för fackföreningsavgifter. Avskaffandet av skattereduktionen var en del av Moderaternas och Kristdemokraternas budgetreservation som riksdagen röstade igenom i december 2018. Skattereduktionen avskaffas från den 1 april.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

10, 32 minuter

Justering

2019-03-07

Datum

2019-03-08

Bordläggning

2019-03-12

Debatt

2019-03-13

Beslut

2019-03-13

Riksdagen sa nej till återstående motioner från den allmänna motionstiden 2018 om frågor om ändrade eller nya skatter på enstaka varor eller varugrupper, så kallad punktskatt. Motionerna handlar bland annat om skatten på drivmedel, trängselskatten, flygskatten, spelskatten och reklamskatten. Andra områden är skatt på godis och läsk och skatten på alkohol.

Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp eller att åtgärder redan är gjorda.

Behandlade dokument

67

Förslagspunkter

19

Reservationer

22 

Anföranden och repliker

7, 47 minuter

Justering

2019-03-05

Datum

2019-03-08

Bordläggning

2019-03-12

Debatt

2019-03-13

Beslut

2019-03-13

Alla EU:s medlemsländer samt Island, Liechtenstein och Norge är med i EU:s inre marknad. Inom den ska det vara fri rörlighet för varor, tjänster, kapital och personer. EU-kommissionen har lämnat ett så kallat meddelande om den inre marknaden i en värld som förändras. Kommissionen konstaterar att betydande resultat har uppnåtts på den inre marknaden, men att den kräver och kommer att fortsätta kräva ansträngningar för att kunna upprätthållas och förbättras. Den behöver också anpassas till ny utveckling och nya utmaningar.

Riksdagens näringsutskott har granskat kommissionens meddelande och gett ett utlåtande. Utskottet framhåller bland annat att målsättningen för en väl fungerande inre marknad måste vara att olika typer av hinder avvecklas, att nya hinder inte skapas och att den inre marknadens potential utnyttjas fullt ut. Andra frågor som utskottet lyfter fram är betydelsen av att effektivisera marknaden för tjänster och att man fortsätter anpassningen av den inre marknaden till den digitala ekonomin. Näringsutskottet anser även att det är viktigt att en omställning till en klimatneutral ekonomi inte sker för sent eller görs i otillräcklig omfattning. Det skulle riskera att påverka konkurrenskraften negativt.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

4

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

14, 47 minuter

Justering

2019-03-07

Datum

2019-03-08

Bordläggning

2019-03-12

Debatt

2019-03-13

Beslut

2019-03-13