Penilla Gunther (KD)

Inlämnad

2016-03-30

Förslag

4

Datum

2016-03-30

Utskottsberedning

2015/16:NU23

Riksdagsbeslut

(4 yrkanden): 4 avslag

Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen som handlar om hållbart företagande. I skrivelsen redogör regeringen för hur man ser på hållbart företagande och vilken politik som förs för att driva frågan framåt. Tanken är att skrivelsen ska vara en vägledning för företag och andra intressenter som vill verka för hållbart företagande och en hållbar samhällsutveckling i stort. Hållbart företagande har enligt regeringen en självklar roll i en modern näringspolitik för att svenska företag ska fortsätta utvecklas och vara attraktiva för investerare, konsumenter och anställda. I ett större perspektiv handlar det om att få fler framgångsrika företag i Sverige vilket skapar jobb, tillväxt och välstånd.

Hållbart företagande har utgångspunkten att företag ska bedriva en verksamhet som gynnar en hållbar utveckling ekonomiskt, socialt och miljömässigt. Principen omfattar mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljö och antikorruption där även jämställdhet, mångfald och affärsetik ingår.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

23, 79 minuter

Justering

2016-03-17

Datum

2016-03-18

Bordläggning

2016-03-22

Debatt

2016-03-23

Beslut

2016-03-23

Handeln med andra länder är viktigt för ett litet land som Sverige och möjligheten till export påverkar både ekonomin och sysselsättningen. Det konstaterar näringsutskottet som behandlat regeringens skrivelse om en ny exportstrategi.

I skrivelsen slår regeringen fast att Sveriges exportandelar har minskat i relation till omvärlden. För att stärka svenska företags exportmöjligheter tycker regeringen nu att statliga insatser behövs. Den har därför tagit fram en ny exportstrategi. Exportstrategin syftar bland annat till att öka exporten och att öka Sveriges attraktionskraft för investeringar. Strategin ska också bidra till regeringens mål att Sverige ska ha EU:s lägsta arbetslöshet 2020.

Näringsutskottet håller med regeringen om att statliga insatser behövs, framförallt till små och medelstora företag. Utskottet tycker därför det är bra att regeringen har en plan för hur exporten ska stärkas.

Riksdagen la därför ärendet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sa samtidigt nej till alla motionsförslag som behandlades samtidigt. Motiveringen var bland annat att regeringen redan jobbar med en del av förslagen inom ramen för exportstrategin. Motionsförslagen handlade bland annat om handelsfrämjande, frihandel, rättvis handel och marknadsföring av Sverige.

Behandlade dokument

16

Förslagspunkter

12

Reservationer

16 

Anföranden och repliker

45, 141 minuter

Justering

2016-03-17

Datum

2016-03-18

Bordläggning

2016-03-22

Debatt

2016-03-23

Beslut

2016-03-23

Inlämnad

2016-03-16

Förslag

4

Datum

2016-03-16

Utskottsberedning

2015/16:NU19

Riksdagsbeslut

(4 yrkanden): 4 avslag

Riksdagen sa nej till motioner om energipolitik från den allmänna motionstiden 2015. De handlade bland annat om kärnkraftens framtid och om olika typer av förnybar energi.

Riksdagen tycker inte det finns någon anledning att ställa sig bakom förslagen då flera av dem redan diskuteras i Energikommissionen. I Energikommissionen ingår alla riksdagspartier och dess syfte är att hitta en bred politisk överenskommelse om energipolitiken.

Behandlade dokument

35

Förslagspunkter

7

Reservationer

21 

Anföranden och repliker

32, 111 minuter

Justering

2016-02-11

Datum

2016-02-22

Bordläggning

2016-02-24

Debatt

2016-02-25

Beslut

2016-02-25

Energikommissionen bör diskutera frågor som rör Vattenfalls roll i energisystemet och bolagets uppdrag och mål. Det tycker riksdagen, som uppmanade regeringen att tydliggöra detta. Ställningstagandet gjordes i samband med behandlingen av en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens rapport om Vattenfall och energiomställningen.

Regeringen tillsatte i mars 2015 en parlamentariskt sammansatt kommission, Energikommissionen, med uppdrag att lämna underlag till en bred politisk överenskommelse om den långsiktiga energipolitiken. Kommissionen ska lägga särskild tonvikt på den framtida elförsörjningen. Vattenfall AB är en central aktör i det framtida energisystemet och för den framtida svenska elförsörjningen. Därför gjorde riksdagen ett tillkännagivande till regeringen enligt ovan.

Riksdagen lade också regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

6

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

12, 53 minuter

Justering

2016-01-21

Datum

2016-01-27

Bordläggning

2016-02-02

Debatt

2016-02-03

Beslut

2016-02-03

Inlämnad

2016-01-19

Förslag

18

Datum

2016-01-19

Utskottsberedning

2015/16:NU13

Riksdagsbeslut

(18 yrkanden): 18 avslag

Inlämnad

2016-01-15

Förslag

2

Datum

2016-01-15

Utskottsberedning

2015/16:NU12

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 2 avslag

Inlämnad

2015-12-28

Besvarare

Närings- och innovationsminister Mikael Damberg (S)

Inlämnad

2015-11-10

Besvarare

Statsrådet Anna Johansson (S)

Inlämnad

2015-11-06

Besvarare

Statsrådet Anna Johansson (S)

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om fördelning av pengar inom utgiftsområdet energi för 2016. Sammanlagt går 2,8 miljarder kronor till detta område. Nästan hälften av pengarna (1,35 miljarder) föreslås gå till energiforskning. Resten går bland annat till satsningar på förnybar elproduktion, energiteknik och ökad energieffektivisering.

Riksdagen sa också ja till de två förslag som gäller Svenska kraftnäts finansiella befogenheter för 2016 och investeringsplan för perioden 2016-2018.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

56, 142 minuter

Justering

2015-11-26

Datum

2015-09-17

Bordläggning

2015-12-08

Debatt

2015-12-09

Beslut

2015-12-10

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2016 om 6 miljarder kronor i anslag till utgiftsområdet näringsliv.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om regeländringar gällande AB Svensk Exportkredit, AB Götakanal bolag och SAS AB. Ändringarna berör ägarstruktur (AB Svensk Exportkredit), användning av vinst (AB Götakanal bolag) och försäljningskostnader (SAS AB).

Behandlade dokument

13

Förslagspunkter

4

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

53, 137 minuter

Justering

2015-11-26

Datum

2015-12-03

Bordläggning

2015-12-08

Debatt

2015-12-09

Beslut

2015-12-10

Inlämnad

2015-12-08

Förslag

1

Datum

2015-12-08

Utskottsberedning

2015/16:SoU18

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om fördelningen av pengar till regional tillväxt för 2016. Den sammanlagda summan i statens budget för regional tillväxt är drygt 3,2 miljarder kronor. Pengarna går främst till olika regionala tillväxtåtgärder och till transportbidrag. I summan ingår även EU-medel för regionalpolitiska satsningar.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

32, 84 minuter

Justering

2015-11-24

Datum

2015-11-26

Bordläggning

2015-12-01

Debatt

2015-12-02

Beslut

2015-12-03

Riksdagen gjorde ett tillkännagivande till regeringen om förvaltningen av SJ AB. Mot bakgrund av bland annat de aktieutdelningar som har gjorts från bolaget under 2015 bör regeringen omvärdera sina prioriteringar i förhållande till SJ, anser riksdagen. Inom ramen för SJ:s beslutade ekonomiska mål bör regeringen enligt riksdagen agera på ett mer ansvarsfullt sätt.

Tillkännagivandet kom i samband med att riksdagen behandlade en skrivelse från regeringen om förvaltningen av de statliga företagen och motioner. Riksdagen la skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

15

Förslagspunkter

12

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

30, 102 minuter

Justering

2015-11-12

Datum

2015-11-13

Bordläggning

2015-11-17

Debatt

2015-11-18

Beslut

2015-11-18

Inlämnad

2015-11-04

Besvarare

Statsrådet Per Bolund (MP)

Inlämnad

2015-11-06

Förslag

3

Datum

2015-11-06

Utskottsberedning

2015/16:NU7

Riksdagsbeslut

(3 yrkanden): 2 avslag, 1 bifall,

Andelen förnybar el i det svenska energisystemet ska öka. Därför höjs ambitionsnivån i det svensk-norska elcertifikatssystemet. Det införs ett nytt nationellt finansieringsmål som innebär att produktionen av ny förnybar el ska öka med 30 TWh mellan åren 2002 och 2020. Det nu gällande målet för motsvarande period är på 25 TWh. Samtidigt anpassas den så kallade kvotkurvan i elcertifikatslagen till det nya målet.

Elcertifikatssystemet är ett marknadsbaserat system för att öka produktionen av förnybar el. Bolag som producerar förnybar el kan få elcertifikat av staten. Dessa kan de sedan sälja till de elleverantörer och elanvändare som varje år genom kvotplikt måste redovisa certifikat som motsvarar en viss andel av elförsäljningen eller elanvändningen.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. För att den höjda ambitionsnivån ska gälla från årsskiftet krävs även att ett avtal om detta mellan Sverige och Norge godkänns av riksdagen. Den frågan tas upp av finansutskottet i samband med utskottets behandling av budgetpropositionen för 2016.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

2

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

20, 69 minuter

Justering

2015-10-13

Datum

2015-10-16

Bordläggning

2015-10-20

Debatt

2015-10-21

Beslut

2015-10-21

Inlämnad

2015-10-06

Förslag

1

Datum

2015-10-06

Utskottsberedning

2015/16:NU15

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag