Vuxenutbildning
Betänkande 2015/16:UbU16
- 1, Förslag, Genomförd
- 2, Beredning, Genomförd
- 3, Debatt, Genomförd
- 4, Beslut, Genomförd
Ärendet är avslutat
- Beslutat
- 14 april 2016
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.
Hela betänkandet
Beslut
Nej till motioner om vuxenutbildning (UbU16)
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2015 om vuxenutbildningen. Anledningarna till att riksdagen sa nej till motionerna är bland annat att gällande regler är tillräckliga, att arbete pågår inom de områden motionerna tar upp samt att riksdagen tidigare tagit ställning till de frågor som lyfts i motionerna. Motionerna handlar bland annat om övergripande frågor om vuxenutbildning, yrkeshögskolan, eftergymnasial utbildning för särskoleelever, kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare och validering.
- Utskottets förslag till beslut
- Avslag på motionerna.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag.
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Motioner från ledamöterna
- Motion 2015/16:1514 Validering av kompetens från ideellt arbete
- Motion 2015/16:1847 En skola i världsklass
- Motion 2015/16:1957 Eftergymnasial utbildning för den som gått i särskola
- Motion 2015/16:2018 Utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering
- Motion 2015/16:2164 Åttaårsregeln vid gymnasiebetyg
- Motion 2015/16:2190 Utbildningens betydelse för framtidens jobb i Västsverige
- Motion 2015/16:2193 Barnskötarlyft
- Motion 2015/16:2275 Bättre omställning och ett längre arbetsliv
- Motion 2015/16:2277 Sänkta trösklar och fler vägar till det första jobbet
- Motion 2015/16:2399 Utbildning till jobb
- Motion 2015/16:2400 Socialförsäkringsfrågor
- Motion 2015/16:2402 Högre utbildning
- Motion 2015/16:2526 Utvecklingen av yrkeshögskolan
- Motion 2015/16:2534 Framtidsreformer för Stockholmsregionen
- Motion 2015/16:2734 Utveckling av yrkeshögskolan
- Motion 2015/16:2736 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning
- Motion 2015/16:2775 Yrkesutbildning för framtiden
- Motion 2015/16:2782 En politik som öppnar dörren till Sverige och till det svenska samhället
- Motion 2015/16:2878 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning
- Motion 2015/16:3030 Ökat regionalt inflytande över all kompetensförsörjning
- Motion 2015/16:3074 Trygg välfärd
- Motion 2015/16:3207 Utgiftsområde 24 Näringsliv
- Motion 2015/16:3226 En trygg hälso- och sjukvård - i rätt tid av hög kvalitet
- Motion 2015/16:3241 En förnyad integrations- och migrationspolitik
- Motion 2015/16:334 Utbildningens betydelse för framtidens jobb i Värmland
- Motion 2015/16:607 Undervisning i privatekonomi
- Motion 2015/16:855 Kompetensförsörjning i samband med byggandet av Ostlänken
- Motion 2015/16:997 Kompetensförsörjning i hela landet genom yrkeshögskoleutbildning
Beredning, Genomförd
Justering: 2016-03-22
Trycklov: 2016-03-23
Betänkande 2015/16:UbU16
Alla beredningar i utskottet
Nej till motioner om vuxenutbildning (UbU16)
Utbildningsutskottet föreslår att riksdagen säger nej till motioner från allmänna motionstiden 2015 om vuxenutbildningen. Anledningarna till att utskottet föreslår att riksdagen ska säga nej till motionerna är bland annat att gällande regler är tillräckliga, att arbete pågår inom de områden motionerna tar upp samt att riksdagen tidigare tagit ställning till de frågor som lyfts i motionerna. Motionerna handlar bland annat om övergripande frågor om vuxenutbildning, yrkeshögskolan, eftergymnasial utbildning för särskoleelever, kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare och validering.
Debatt, Genomförd
Debatt i kammaren: 2016-04-07
Debatt om förslag 2015/16:UbU16
Webb-tv: Vuxenutbildning
Dokument från debatten
- Torsdag den 7 april 2016Kammarens föredragningslistor 2015/16:88
- Protokoll 2015/16:88 Torsdagen den 7 aprilProtokoll 2015/16:88 Vuxenutbildning
Protokoll från debatten
Anf. 129 Ida Drougge (M)
Herr talman! Nu ska vi debattera och behandla utbildningsutskottets betänkande om vuxenutbildning. Det är totalt 46 motionsyrkanden från allmänna motionstiden.
Jag och Moderaterna står givetvis bakom alla våra reservationer, men jag yrkar bifall bara till reservationerna 1 och 2.
Motionerna som vi har att behandla i dag berör en mängd olika områden: rätt till vuxenutbildning, lärlingssystem, yrkeshögskola - behörighet till den och antalet starter - eftergymnasial utbildning för särskoleelever och lite till.
Sammantaget handlar de moderata förslagen om att vi behöver ha rätt utbildning till rätt person, vid rätt tid och till rätt jobb. Jag ska utveckla detta lite grann.
Vuxenutbildningen och sfi och en kombinerad sådan, sfx, och yrkeshögskolan utvecklades av Alliansen under vår tid. Men mycket av det här behöver vi fortsätta att utveckla, och vi måste fortsätta att höja kvaliteten.
Alla behöver inte, ska inte, vill heller inte och vissa kan kanske inte heller bli akademiker. Men sanningen är att vi har brist på arbetskraft i många av de yrkena. Det är stora branscher som växer fram i Sverige i dag där vi saknar anställbara personer. Då måste vi prioritera och utveckla kvaliteten och se till att vi har rätt typ av utbildningar i Sverige. Personer som inte vill studera i fem år för att därefter kunna jobba, utan som vill studera så kort tid som möjligt, ska kunna befinna sig i utbildning så kort tid som möjligt och sedan lära sig det mesta på jobbet - att lära sig jobbet på jobbet - via ett lärlingssystem eller på en yrkeshögskoleutbildning. Detta föreslår vi i vår reservation 2.
Det handlar också om att vi behöver kunna byta mellan arbeten - det livslånga lärandet. Vi lever allt längre och kommer att vara friska allt längre, och det är ju jättebra. Men det betyder också att vi kommer att ha stora utmaningar i framtiden med att få fler att jobba längre. Och möjligheten att jobba med samma sak hela livet är ett minne blott. Det tycker jag är bra, för jag tror att det är få som ens vill jobba med samma sak hela livet. Men då behöver man kunna gå ut och in i utbildning. Det kan vara för att komplettera behörighet i vuxenutbildningen, och det kan vara för att komplettera och fördjupa sina kunskaper på högskolan. Det kan också vara så att man behöver göra samma sak fast på en yrkeshögskoleutbildning. Allt det här vill vi göra möjligt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vuxenutbildning
I tider som dessa - i höstas kom det otroligt många människor till Sverige samtidigt, och det fortsätter att komma människor med relativt låg utbildning - blir det här extra viktigt. Därför är vårt förslag om utbildningsplikt jätteviktigt.
Jag är glad att regeringen i migrationsöverenskommelsen är överens med oss om att det ska utredas. Det har nu gått sex månader, och ingenting har ännu hänt. Därför yrkar vi på vår partimotion som tar upp just utbildningsplikten.
Vi har nio års skolplikt i Sverige. Kommer du till Sverige utan en fullgod grundskoleutbildning tycker vi, och vet vi, att du behöver ha det för att klara dig i Sverige. Det är inte bara för att du ska klara dig på arbetsmarknaden utan för att du ska klara dig också i det vardagliga, vanliga, andra livet. Man ska ha tillräckligt mycket kunskap för att kunna göra informerade val, kunna rösta, kunna följa nyheter, kunna göra en samhällsanalys och på så sätt också vara självständig och fri i vårt ganska avancerade samhälle.
Vi gör människor en otjänst om vi inte ställer krav på grundskoleutbildning. Vi gör det på våra barn, och vi behöver också göra det på alla nya svenskar som kommer hit i dag.
Yrkeshögskolan är jätteframgångsrik. Många får jobb efter avslutad yrkeshögskoleutbildning. Men många som söker kommer tyvärr inte in. De blir aldrig behöriga, trots att de kanske har gått ett yrkesprogram på gymnasiet som de tror ger behörighet till motsvarande fortsättning på yrkeshögskolan, men det gör det inte alla gånger. Det behöver vi ändra på. Det måste bli mycket mer förutsägbart vilka gymnasiekurser som krävs för att man ska få behörighet till yrkeshögskolan.
Vi tycker också att de krav som Myndigheten för yrkeshögskolan ställer på att man måste ha arbetat inom den relevanta branschen för att kunna komma in på yrkeshögskolan är onödigt höga. Hela poängen med att vidareutbilda sig är att man ska lära sig så att man sedan kan komma ut i arbete. Man ska också kunna byta mellan olika branscher. Det är detta yrkeshögskolan är till för. Här är vi tyvärr inte ännu, och därför behöver behörighetskriterierna ses över och ändras.
En anordnare av yrkeshögskoleutbildning kan i dag bli godkänd för två starter i taget, till exempel en till hösten och en till nästa höst. Det betyder i praktiken att anordnarna behöver ägna nästan all sin vakna tid åt att ansöka om fler starter i stället för att fokusera på att utveckla kvaliteten i utbildningen så att den håller måttet och alla studenter får den praktik de har rätt till.
Därför vill vi att huvudregeln ska bli tre starter. Då söker man för i höst, nästa höst och hösten därpå. Myndigheten för yrkeshögskolan ska också kunna bevilja bara två starter om man inte kan visa att utbildningen verkligen behövs i tre år framöver.
Även fem starter i taget ska vara möjligt. Det finns yrken där det råder så stor arbetskraftsbrist att vi vet att det kommer att behövas utbildning i dessa under lång tid framöver.
Det krävs också stora investeringar i maskiner och utrustning för att bedriva vissa av dessa utbildningar. Då är det ekonomiskt oansvarigt att inte redan från början säga att dessa utbildningar får fem starter. Vi tycker att det ska bli möjligt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vuxenutbildning
Det finns de som har gått i särskola som är jätteduktiga, smarta och klarar det mesta, men det tar lite längre tid för dem att lära sig nya saker. De har i dag ingen möjlighet att vidareutbilda sig efter gymnasiet. Det tycker vi är hål i huvudet och helt onödigt. Jag kan inte komma på någon rimlig förklaring till att det ska behöva vara så.
Om man kan ta sig igenom samma program fast det kanske tar två år längre, varför ska man inte få den möjligheten? Det skulle betyda så mycket för den enskilda individen, som sedan kan ge massor tillbaka till samhället och alla oss andra.
Faktum är att jag tog ett år för att jobba och göra lite annat innan jag valde att plugga vidare. Så gör de flesta studenter, så jag tycker inte att vi ska se särskilt allvarligt på att det tar lite längre tid för några att avsluta sina studier.
Jag hoppas på en bra och givande debatt så att vi kan stöta och blöta dessa förslag. Jag skulle också väldigt gärna vilja få veta varför utredningen om utbildningsplikt för nyanlända inte har kommit längre. Det är ett halvår sedan vi gemensamt bestämde att detta skulle utredas. Vad har hänt sedan dess?
(Applåder)
Anf. 130 Stefan Jakobsson (SD)
Herr talman! Jag börjar med att yrka bifall till Sverigedemokraternas reservation nr 8.
Låt mig ge de andra partierna en liten eloge. Ni har faktiskt klämt ur er en och annan idé som jag kan tänka mig att stödja i framtiden.
Till exempel är livslång rätt att studera på komvux en bra idé. Men några saker har glömts bort, till exempel var break point ska sättas. Komvux ska inte vara ett försörjningssystem där man kan läsa hur många gånger eller hur många kurser som helst.
Centerpartiets förslag att förlänga yrkeshögskoleutbildningarna med ett basår är också bra. Det är vi också villiga att titta mer på.
Herr talman! Jag tänker fokusera på en sak i dag eftersom en av mina tidigare elever var drabbad av just detta. Efter särgymnasiet insåg hon att hon inte kunde söka vidare. Särgymnasium ger i dag ingen som helst möjlighet att läsa vidare, utan man får ta sig fram på andra vägar. Den här flickan berättade sitt livsöde för mig och om hur många timmar och år hon kastat bort på att läsa in allt på komvux och annat.
Herr talman! 1 procent av befolkningen är beroende av en specifik skolform, särskolan. Det är en skolform för begåvningsmässiga funktionsnedsättningar.
Det är lätt att gå vilse i begreppen funktionsnedsättning och funktionshinder, så jag tänkte ta ett lättfattligt exempel. Om jag sitter i rullstol har jag en funktionsnedsättning. Om jag ska ta mig in på skolan och det finns höga trösklar är det ett funktionshinder. Det är lätt att blanda ihop begreppen, så det är bra att vara tydlig.
Möjligheterna att söka sig vidare efter särgymnasiet är alltså mycket begränsade, och man får ta långa omvägar.
Låt mig ta upp lite statistik så att vi ska förstå hur fel vi tänkte i den gamla skolan. I det nya skolsystemet har vi förhoppningsvis tänkt bättre. I det gamla skolsystemet fastnade man nämligen om man var autistisk. Under autism ligger både savanter och asperger.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vuxenutbildning
Jag ska läsa upp namnen på några personer som herr talmannen kanske känner igen vars beteende och symtom visar att de kanske hade någon av dessa diagnoser: Einstein, Michelangelo, H.C. Andersen och Isaac Newton.
I det gamla systemet hade ingen av dessa fått gå vidare till högre utbildning. Det säger ganska mycket om hur felaktigt systemet har varit. Förhoppningsvis ska som sagt det nya systemet vara bättre anpassat. Men jag är fortfarande rädd att en och annan felanalyserad person kommer att fastna i detta system.
Det finns personer i det nuvarande systemet som skulle söka sig vidare om de bara fick göra det i långsammare takt.
Just nu bedriver en högskola i Gävleborg ett mycket intressant projekt där dessa studenter läser samma sak men på längre tid och med en anpassad utbildning. Examenskraven är dock desamma som för de andra studenterna.
I dagsläget är finansieringen det stora problemet. Man faller nämligen mellan CSN:s regler och aktivitetsersättningen. Studiestödet är utformat så att om man inte läser ett visst antal poäng på en viss tid är man inte berättigad att gå vidare, och aktivitetsersättning får man inte om man läser. Studenterna hamnar alltså i ett moment 22.
Inget av de nya nationella programmen för gymnasiesärskolan ger högskolebehörighet. Man måste som sagt ta sig fram på alternativa vägar.
Herr talman! Sverigedemokraterna har absolut inte varit med och ställt till med allt elände vi har i det svenska skolväsendet. Det är på så många nivåer, men jag ska fokusera på en sak: de nyanlända.
De nyanlända har möjlighet att läsa in en massa olika utbildningar. Det finns förslag på att man ska få läsa sfi-utbildning på distans och webb. Här ser jag det som jag sa på min presskonferens för en vecka sedan: ett slags förberedelseskola. Se till att individer som kommer in i det svenska systemet stannar i ett alternativt system så länge att de klarar sig i den svenska skolenheten. De ska inte, som i dagsläget, slängas handlöst in på olika nivåer. Det gäller på alla nivåer hela vägen upp i systemet.
Detta måste kunna göras på ett bättre sätt. Det måste finnas ett samråd med den tilltänkta enhet personen ska komma till. Det måste finnas ett digitalt nationellt prov. Varför lägger vi en massa tid på att kartlägga människor när vi skulle kunna göra det mycket mer effektivt digitalt och på så sätt spara mycket resurser?
Det måste också finnas en stödskola efteråt. Förberedelseskolan skulle kanske kunna vara denna stödskola. Det är självklart att man inte besitter alla kunskaper när man kommer in i ett nytt system. Man kanske känner sig osäker efter dagen, och då kan man få detta stöd. Vi anser att detta också skulle kunna införas på alla nivåer.
I dagsläget åläggs kommunerna, herr talman, en mängd uppgifter. När jag själv satte mig och scrollade igenom det här blev jag nästan förvånad över att inte ens jag som är politiker och borde ha koll på detta hade koll på alla nivåer.
Dagligen läser vi i tidningarna om neddragningar som måste göras. Jag måste faktiskt påstå, herr talman, att det är de andra sju partierna som är skulden till detta. Vi har ännu i dagsläget inte suttit i regeringsställning och kan inte beskyllas för att ha utformat och kommit med några lagar.
Kommunens ansvar i dag är alltså 15 timmars undervisning. Man ska anpassa efter elevens behov. Man kan studera på nästan alla dygnets timmar. Det ska ske ett samarbete med Arbetsförmedlingen, en arbetslivsorientering, en validering, en praktik, en motivering av eleverna, studie- och yrkesvägledning och så vidare.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vuxenutbildning
Det är enormt mycket ansvar vi lägger på kommunerna, och jag ser i dagsläget inte att kommunerna kommer att klara av det här. Tyvärr vill jag komma med en liten varningssignal, och det är att jag är rädd för att vi kommer att förstöra vårt skolsystem inifrån. Men självklart finns det lösningar, och några av dem har vi själva presenterat här i dag.
Herr talman! Det intressanta är att alla dessa lagändringar som nu föreslås kommer att genomföras den 1 juli 2016. Det jag kan se utifrån att jag själv också är kommunpolitiker är att vi fullständigt kör över det kommunala självstyret. Jag hoppas verkligen att framtiden visar att jag har fel, men jag är rädd för att jag kommer att ha rätt.
Anf. 131 Ulrika Carlsson i Skövde (C)
Herr talman! Nu handlar det alltså om utbildningsutskottets betänkande om vuxenutbildning. När man lyssnar till en sådan här debatt kan det ibland vara lite svårt att tänka sig vad det är som ligger bakom de olika förslag som kommer från olika politiska partier. Ibland är det faktiskt lättare att förhålla sig till en proposition, ett förslag ifrån regeringen, och när det gäller området yrkesutbildning har det aviserats från regeringen att det kommer att komma propositioner om till exempel yrkeshögskolan i slutet av det här riksdagsåret. Det ser vi verkligen fram emot.
Då skulle man kunna säga att den här typen av debatter blir som att trampa vatten. Många goda idéer kommer fram, och samtidigt tror jag att det är otroligt viktigt att prata om kompetensförsörjning i Sverige. Vi pratar om kompetensförsörjning för alla de människor som är i behov av jobb men också om människor som kanske är i behov av att växla bransch och finna nya vägar, inte minst för att utvecklas i sitt yrkesliv. Därför blir det så att vi talar om vuxenutbildningen på väldigt många olika nivåer.
Regeringen har tillsammans med ett antal andra parter utnämnt 2016 till yrkesutbildningens år, och det känns som ett lovvärt initiativ att ändå lyfta upp behovet av olika former av yrkesutbildningar, inte minst för att öka attraktiviteten också i gymnasieskolan för de yrkesutbildningar som i dag finns.
En annan fråga som vi har lyft upp från Centerpartiet handlar om på vilket sätt vi kan skapa ett bättre lärlingssystem. Vi har sedan ett antal år tillbaka en lärlingsutbildning i gymnasieskolan. Vi har också tillfört vuxlärlingsplatser, men vi skulle behöva utveckla det här ännu mer. Jag ser det därför som positivt att många olika partier diskuterar denna fråga och kommer med nya förslag och inspel så att vi kan hitta ett så bra system som möjligt. Även många företag tittar på hur det här skulle kunna utformas på ett sådant sätt att både företagen får den kompetensförsörjning som de behöver och att enskilda får den utbildning som de strävar efter.
Detta är någonting som vi har lyft fram och som finns i en del reservationer.
Centerpartiet har också lyft fram införandet av en vuxpeng. Vi har ju ett fritt skolval i förskolan, grundskolan och gymnasieskolan, men när det kommer till vuxenutbildning är man väldigt mycket hänvisad till det utbud som kommunerna har arrangerat. Vi ser positivt på de försök som finns i olika kommuner i Sverige där man har infört detta och skulle önska att man gick vidare också på nationell nivå.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vuxenutbildning
En annan del som har lyfts upp tidigare i debatten, och som jag också verkligen vill trycka på, handlar om utbildningen för de elever som har gått i gymnasiesärskolan. Det är klart att det finns vägar framåt i dag; jag tycker inte att vi ska måla verkligheten nattsvart. Det finns mycket gott som görs, men alltför mycket hamnar liksom i projekt av olika slag. Jag tror att vi är många som till exempel känner till SV Kulturcollege i Örebro, där man arbetar med elever som har gått gymnasiesärskolan och ser på vilka möjligheter man kan ge dessa människor till att närma sig arbetsmarknaden, för de fyra åren i gymnasieskolan räcker inte. Då handlar det inte alltid om att få ytterligare behörighet till högskolan, utan det handlar om att ytterligare rustas för arbetslivet.
Jag vet att ministrar i samarbetsregeringen, Ylva Johansson till exempel, har hyllat detta projekt, och jag skulle ju önska att man från regeringens sida kunde se till att ta till vara dessa goda projekt och titta på hur det skulle kunna omvandlas i ordinarie verksamhet på ett bättre sätt.
Ibland tänker jag att det pågår väldigt många olika och fantastiskt förnämliga projekt runt om i Sverige. Men de tar slut, och så tappar man bort den kompetens som man har byggt under tiden. Vi skulle önska att vi fick se den typen av satsningar.
Andra delar som vi från Centerpartiet har lyft fram handlar om fler utbildningsomgångar i yrkeshögskolan, något som även Ida Drougge från Moderaterna nämnde. Det finns många som pekar på behovet av detta. Jag nämnde ju att det ska komma en proposition i slutet av det här riksdagsåret. Den utgår från en departementsskrivelse där man har kommit med ganska många olika förslag. Jag ser verkligen fram emot denna proposition, och jag hoppas att regeringen är modig nog att kunna lyfta fram mycket av det som vi också debatterar här i dag och som har förts fram från olika partier, för mycket av det finns föreslaget.
Det handlar bland annat om tillträde till utbildningen i yrkeshögskolan och att man ska kunna bredda de delarna och kunna validera kunskap på ett annat sätt. Vi har nämnt basår - det behöver inte alltid vara ett helt basår - men möjligheten att verkligen kunna komplettera ska finnas. Det handlar även om LIA-platser. Fristående kurser ska kunna erbjudas, säger man bland annat i den här skrivelsen, och förutsättningarna för utbildningarnas kontinuitet och långsiktighet ska förbättras.
Jag ser verkligen fram emot propositionen så att vi har någonting mer substantiellt att debattera utifrån. Fram till dess kommer vi med många olika goda förslag, och jag skulle vilja yrka bifall, herr talman, till reservationerna 3 och 8 som är kopplade dels till vuxpeng, dels till det som handlar om möjligheten för elever som har gått i gymnasiesärskolan till ytterligare utbildning.
Vi står givetvis bakom alla andra reservationer också, men för tids vinnande yrkar jag alltså bifall till reservationerna 3 och 8.
(Applåder)
Anf. 132 Christer Nylander (L)
Herr talman! Jag lärde mig i morse att den som är kunnig på jobbet i dag men vägrar att lära nytt kommer så småningom att vara perfekt förberedd för en värld som inte finns längre.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vuxenutbildning
Jag tror att det ligger ganska eller till och med väldigt mycket i det, för det vi ser nu är att arbetslivet förändras väldigt snabbt. Företag kommer och går, arbetsplatser kommer och går, hela yrken kommer och går och nya skapas hela tiden.
Denna dynamik är, tycker jag, väldigt härlig. Den skapar möjlighet till social rörlighet. Den skapar möjlighet för människor att växa. Den skapar möjlighet att ta sig ur fattigdom, och den ger möjlighet att skapa välstånd i ett land. Den som klagar på förändring och hellre skulle vilja ha stagnation ska veta att ett stillastående samhälle är ett samhälle som inte är särskilt trevligt. Det blir konservativt, och det blir ett inlåsande ställe att bo på.
Förändring ställer också krav på oss att vi är beredda att ständigt lära nytt och att vi ständigt också måste glömma sådant som vi en gång har lärt oss. Ibland är det faktiskt svårare att glömma än att lära nytt.
I själva verket lär vi oss hela tiden nytt - i vardagslivet, på arbetet och i olika fortbildningar på jobbet. En del blir mer strukturerat lärande, en del blir mindre strukturerat lärande, men hela tiden lär vi oss nytt. Det finns en mångfald, och det är viktigt att det finns en mångfald av återkommande möjligheter att lära sig nytt. Det kommer nämligen var och en att behöva, vilket flera har varit inne på tidigare.
Jag välkomnar att man nu utvidgar rätten till komvux. Jag tror att det är centralt att man inte förväntar sig att alla ska klara gymnasie- eller högskolebehörighet direkt utan att man får chansen att komma tillbaka till skolan senare i livet på rimliga villkor.
Jag tycker att det vore skoj om man kunde utveckla mycket av yrkesutbildningen så att man inte behöver välja antingen det ena eller det andra utan att man kan gå en strukturerad utbildning under den tid man har ett annat jobb för att förbereda sig för nästa, både på komvuxnivå och på yrkeshögskolenivå.
Jag välkomnar att många nu funderar över hur det kan bli fler lärlingar i svenskt utbildningsväsen. Det är helt centralt, inte minst, som vi tidigare har varit inne på, för att möta de möjligheter och utmaningar som rätt många nya människor i Sverige har kommit att möta när de ska ta sig in på den svenska arbetsmarknaden.
För att också skapa flexibilitet och dynamik på området behövs förmodligen en vuxenpeng för att ge egenmakt till den enskilda individen att välja den utförare hon tycker är bäst och hitta mer individuellt anpassade lösningar som ligger nära arbetsmarknaden.
Jag tycker, precis som många har sagt tidigare, att det vore bra om regeringen snart lägger fram en proposition om att förnya yrkeshögskolan. Det finns framarbetade utredningsförslag som är intressanta och som skulle göra att yrkeshögskolan kan bli både mer flexibel och samtidigt mer förutsägbar med längre utbildningsperiod och även erbjuda enskilda kurser för dem som behöver snabb uppdatering av ett specifikt ämne för sitt yrke.
Yrkeshögskolans framgång är förvisso tydlig. Många som går på yrkeshögskolan får jobb. Anledningen är att det finns en tydlig anknytning till branschen. Svårigheten uppstår i ett samhälle där branscher snabbt försvinner. En utbildning får svårt att anknyta till branscher som ännu inte finns.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vuxenutbildning
Balansen att klara yrkeshögskolans framtida förmåga att folk kan få jobb och samtidigt vara dynamisk i en värld som snabbt förändras är en av de utmaningar som regeringen kommer att försöka hantera i propositionen och där vi från Alliansen kommer att vara noga med att se till att regeringen gör så.
Över huvud taget finns det en vildvuxen yrkesutbildning i det här landet. Det är svårt att orientera sig och veta vad som gäller. Det är olika villkor för att söka till olika utbildningar. Det är olika villkor för ersättningar. Det är svårt att veta om det finns olika utbildningar som bygger på varandra eller vilken nivå man befinner sig på. Yrkesvux, arbetsmarknadsutbildning, yrkeshögskola och mycket annat är av en karaktär som kompletterar varandra och som rör till systemet för den enskilde. Det är svårt att förutsäga, och det är svårt för arbetsgivare att validera.
På tal om validering ska vi komma ihåg att alliansregeringen tog en del steg framåt där. Den nuvarande regeringen har också försökt sig på detta, men det är ett svårt område. Det är svårt att validera utbildningar från andra länder, men det måste göras. Vi tycker från Liberalernas sida att detta arbete måste påskyndas och intensifieras, inte minst med tanke på att vi har fått många nya som ska in på den svenska arbetsmarknaden så fort som möjligt.
Herr talman! Det är härligt att det finns flera partier som här i dag har lyft fram den grupp som har minst möjligheter i svenskt utbildningsväsen just nu. För mig handlar liberalism om individens frihet och egenmakt. Jag tycker personligen att man alltid ska försöka prioritera reformer som ökar friheten och egenmakten för dem som i dag har minst.
En grupp som har färre möjligheter än de flesta andra i utbildningssystemet är de med funktionsnedsättning. Det är bra att fler betonar vikten av att underlätta också för dem att ta sig fram i utbildningssystemet.
Alliansregeringen genomförde en rad reformer när det gäller särskolan. Vi genomförde en del reformer också när det gäller tillgången till gymnasium för särskoleeleverna på grundskolan. Men det behövs vägar att gå vidare. Det behövs också eftergymnasial utbildning för dessa elever.
År 2014 fanns en enda högskoleutbildning som var anpassad för studenter med intellektuell funktionsnedsättning. Det finns en del folkhögskolor som är duktiga på att skapa utrymme för att studera vidare, men det behövs mer.
Jag tycker att Ulrika Carlsson var lite blyg. Hon har ett visst ansvar för SV Kulturcollege. Det finns tydliga exempel på att det går att skapa utvecklande verksamheter. Ulrika Carlsson kan gott ta åt sig lite av äran. Jag har själv besökt skolan och sett att det är en mycket fin verksamhet, men det är också en verksamhet som behöver stöd för att fortsätta. Med så många perspektiv i utbildningsväsendet är det ofta fråga om projektpengar. Projektpengar har fördelen att det är tillfälligt, och då går det inte att skapa nya saker, men de har nackdelen att det inte går att skapa trygghet och fortsatta möjligheter att utveckla en verksamhet.
Herr talman! Vi behöver mer av flera vägar in, inte minst för dem som har de minsta möjligheterna just nu. Det är bra att det uppmärksammas i flera reservationer och motioner. Jag yrkar dock bifall till reservation 3.
(Applåder)
Anf. 133 Annika Eclund (KD)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vuxenutbildning
Herr talman! Alla vuxna ska ha möjlighet att öka sina kunskaper och sin kompetens. Det kan handla om personlig utveckling eller en väg till arbete och egen försörjning. Man kanske behöver skola om sig av olika anledningar, att få en andra chans eller kanske till och med en tredje chans i livet.
Det måste därför finnas en mängd olika och flexibla lösningar för dem som behöver en andra chans. Lösningen kan vara komvux för att komplettera för vidare studier. Det kan gälla att man behöver få tidigare utbildningar eller kunskaper validerade, att man får tillgång till en lärlingsanställning eller det kan vara en utbildning på yrkeshögskola.
Just yrkeshögskolan, som alliansregeringen genomförde, har ju visat sig vara en mycket lyckad satsning. Nio av tio examinerade har ett arbete ett år efter avslutad utbildning, och sex av tio har ett arbete som helt eller delvis överensstämmer med utbildningen.
Att kunna komplettera sin utbildning eller skola om sig och skaffa sig en yrkesutbildning är helt nödvändigt i dagens samhälle, som förändras i ett aldrig tidigare skådat tempo.
Detta för också tankarna till hur vi ser på hela utbildningssystemet. Vi ska utbilda för arbetslivet men framför allt ge våra elever i skolan de verktyg som gör att man kan klara en omställning till nya arbetsuppgifter och nya yrken. Vi har ingen aning om vad arbetslivet kräver av oss om 20 år. Vi ska inte utbilda våra elever bara för arbetslivet utan för hela livet. De ska få verktygen.
Herr talman! Många människor har värdefulla kunskaper som har förvärvats genom lång yrkeserfarenhet eller genom utbildning i ett annat land. Dessa kunskaper måste tas till vara och till fullo kunna bedömas vid en rekrytering. Det görs inte i dag. Både samordningen av och kvaliteten på valideringen av akademiska kunskaper och arbetslivserfarenheter måste förbättras och handläggningstiderna kortas. Vi behöver ett formaliserat och rikstäckande system som gör att validering blir mer effektivt och att vägen till arbete blir kortare. Här blir det centralt med utbildning i svenska språket. Den måste bli mer konkret och mer knuten till det yrke man tänker utöva, en så kallad yrkessvenska.
Herr talman! Vi vet säkert att betydelsen av vuxenutbildningen kommer att öka i framtiden. Vi står inför stora utmaningar. Det handlar om flera starka samhällsförändringar. Det handlar om digitaliseringen, globaliseringen och automatiseringen. De leder till att företagens behov kommer att förändras och dessutom växla snabbare.
Vuxenutbildningen kommer att få en allt viktigare roll eftersom människor ständigt måste utbilda sig och byta arbetsuppgifter. Automatiseringen leder till att enkla jobb kommer att tas över av robotar och datorer eller flyttas till låglöneländer. Det leder i sin tur till växande sociala utmaningar. Skillnaderna mellan stad och land växer också. En annan utmaning är den åldrande befolkningen som gör att människor måste arbeta längre.
Vuxenutbildningen måste alltså tillfredsställa människor av olika bakgrund, till exempel kommer behovet av sfi och andra utbildningar för invandrargrupper att öka och så också utbildningar för äldre människor.
Vuxenutbildningen befinner sig i glappet mellan grundskola och gymnasium och den högre utbildningen, men den fyller också en funktion att få alla människor att ta del av och skapa värde i vårt samhälle och att själva må bra och utvecklas efter sina egna förutsättningar.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vuxenutbildning
Det är lite konstigt att ha en debatt där bara oppositionen hittills har varit uppe i debatten. Det fattas två partier, varav ett är ett regeringsparti. Därför ser jag fram emot Socialdemokraternas anförande som kommer strax efter mig.
Naturligtvis står Kristdemokraterna bakom alla sina reservationer, men för tids vinnande yrkar vi bifall till reservationerna 6 och 13.
(Applåder)
Anf. 134 Håkan Bergman (S)
Herr talman! Jag tyckte att det var roligt att höra att Annika Eclund ser fram emot mitt anförande. Tack för det!
Herr talman! Vi behandlar i dag utbildningsutskottets betänkande över inlämnade motioner inom området vuxenutbildning. Jag inleder med att yrka bifall till förslaget i betänkandet och avslag på samtliga motioner.
Herr talman! Vuxenutbildning är en nödvändighet i ett modernt kunskapssamhälle där kunskap och kompetens hela tiden förändras och utvecklas allteftersom samhället, Sverige och världen förändras.
Vuxenutbildning är viktig för att ge en nödvändig grund för arbete, en plattform för fortsatta studier och en väg ut ur arbetslöshet genom att skaffa sig ny kompetens eller en ny yrkesutbildning.
I takt med att andelen jobb som enbart kräver kort utbildning minskar blir utbildning allt viktigare. Att ha en gymnasieutbildning blir alltmer avgörande för att kunna varaktigt etablera sig på arbetsmarknaden. Utan en gymnasieutbildning riskerar man att fastna i en utsatt position med risk för arbetslöshet, otrygga arbetsförhållanden och låg lön.
Vi har också ett stort matchningsproblem: å ena sidan en stor grupp arbetslösa, å andra sidan en efterfrågan från företag på arbetskraft, men kunskaperna hos de arbetslösa stämmer inte överens med vad företagen efterfrågar. Då är vuxenutbildning viktig.
Men utbildning för vuxna handlar inte enbart om arbete eller att öka anställbarheten. Jag tror att det är viktigt att säga det. Det handlar också om möjligheter att öka sin frihet som individ och sin möjlighet till utveckling, och det är viktigt.
Vuxenutbildningen är en utbildningsväg för att öka sin personliga frihet, tänja gränser, upptäcka ny kunskap, se nya sammanhang, göra nya vägval och möta intryck, människor och kunskap som man aldrig mött tidigare.
Jag tror att vi alla har människor i vår vänkrets och känner människor som har gjort just detta. Jag själv tänker på två.
Eva valde, efter att ha arbetat i butik inom svensk handel i 16 år, att komplettera sina betyg på komvux och utbilda sig till lärare. Hon har jobbat som sådan i flera år, och nu jobbar hon med att ta emot och introducera nyanlända barn och ungdomar och hjälpa till att kartlägga deras kunskaper. Det är en resa.
Thomas gick efter yrkesprogrammet på gymnasiet och nästan lika många år som elektriker vidare, också till en lärarutbildning. I dag arbetar han som gymnasielärare i svenska och historia.
Båda två vågade ta steget. De ansträngde sig och fick göra egna uppoffringar, men de utnyttjade också sin personliga potential. De kanske förverkligade en dröm, och de bytte inriktning.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vuxenutbildning
Men de hade också stöd från ett samhälle som gav dem möjligheten att utbilda sig senare i livet, möjligheter till studiestöd och backning för att öka sin personliga frihet. Det gagnade dem som individer, men det gagnade också samhället. Det finns inom det som vi ibland lite stolt kallar den svenska modellen.
Min uppfattning, socialdemokraternas uppfattning och regeringens uppfattning är just den att utbildning ska vara tillgänglig för alla genom hela livet. Det förutsätter fler platser, fler vägar och en utbyggnad av vuxenutbildningen som öppnar dörrar. Så kan arbetslöshet brytas och fler få en ingång till arbetsmarknaden eller fortsatta studier. Så ökar vi också människors och individers frihet.
Herr talman! Det här var också bakgrunden till att regeringen i sin budgetproposition för 2016 föreslog en kraftig utbyggnad av vuxenutbildningen. Det var ett kunskapslyft för Sverige som också riksdagen antog och ett välkommet beslut.
Det innebär att vi i dag har 19 200 fler platser inom komvux och yrkesvux. Regeringen meddelade också att rätt till komvux ska införas 2017. Ett sådant förslag bereds nu i Regeringskansliet och kommer till riksdagen.
Vi beslutade också i riksdagen om en utökning av platser till yrkeshögskolan, en utbildningsform som visat mycket goda resultat när det gäller att matcha arbetssökande mot näringslivets behov av arbetskraft. Många har talat om den. Nio av tio studerande har arbete året efter examen, många inom det område de har utbildat sig för.
Det är väl roligt att Alliansen tar åt sig äran för att yrkeshögskolan har bildats som myndighet. Men det är värt att veta att kvalificerade yrkesutbildningar har funnits under lång tid och att yrkeshögskolan är en fortsättning på det.
2 500 platser 2016 och 6 000 platser 2017 kommer att tillföras yrkeshögskolan. Fler ska få möjlighet att skaffa sig en kvalificerad yrkeskompetens. Men som många har varit inne på behöver yrkeshögskolan utvecklas och ibland få mer av kontinuitet, ibland mer av flexibilitet.
Regeringen kommer därför att överlämna en proposition om en stärkt yrkeshögskola nu på vårkanten. Den kommer att stärka en sådan inriktning. Vi får återkomma till den diskussionen då, lite mer specifikt.
I budgetpropositionen föreslogs också en utökning av antalet platser inom folkhögskolan. Folkhögskolan är för en del personer möjligheten att komma tillbaka och fullfölja en utbildning. Dess pedagogik och arbetssätt kan hjälpa de personerna in i en ordinarie utbildning. Också för flera av våra nyanlända kan folkhögskolan vara en bra väg in i det svenska samhället och arbetslivet. Därför ökar regeringen antalet platser inom folkhögskolan på både allmänna och särskilda kurser men också på de studiemotiverande kurserna.
När budgetpropositionen antogs, eller när den presenterades och lades fram för riksdagen, förutsågs inte det som sedan kom att hända i Sverige - att vi fick en väldigt stark ökning av antalet flyktingar till Sverige.
Det här tror jag är viktigt att komma ihåg, och flera av er var inne på liknande tankar: För att klara flyktingmottagandet på ett bra och värdigt sätt krävs det nytänkande, också när det gäller hur vi arbetar med vuxenutbildningen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vuxenutbildning
Det är ett arbete som jag tror att det är viktigt att vi fortsätter att diskutera. På vilket sätt kan vi ge nyanlända den kompetens som de inte har, snabbare få ut dem i arbete och ge dem bra möjligheter att etablera sig i Sverige? De kommer att kunna tillföra väldigt mycket om den processen går bra. Det tror jag att de allra flesta av partierna i utbildningsutskottet kan vara överens om, och där tror jag att vi får fortsätta den diskussionen.
Jag tror att till exempel lärlingssystem för vuxna kan vara en sådan åtgärd. I dag finns det två vägar inom yrkesutbildningen för vuxna. Den ena är yrkesvux, men det finns också en statlig satsning på lärlingssystem för vuxna. Det är i dag mellan 1 600 och 1 700 vuxna som arbetar i ett sådant lärlingssystem. Det är mycket möjligt att det mot bakgrund av den utveckling vi har haft kan finnas anledning att utöka det eller se på vilket sätt det kan bidra till en starkare etablering för nyanlända.
Herr talman! Vår uppfattning är att utbildning ska vara tillgänglig för alla genom hela livet. Det innebär höga ambitioner för vuxenutbildningen vad gäller både antal platser och kvalitet. Satsningar som öppnar dörrar till arbete eller fortsatta studier gör individen starkare, och det gör Sverige starkare.
Med det yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet.
(Applåder)
Anf. 135 Christer Nylander (L)
Herr talman! Det fanns väldigt höga förväntningar på Håkan Bergmans anförande. Jag tyckte att han åtminstone delvis levde upp till dem, inte minst i den del där han lyfte fram enskilda individer och berättade om deras resa till ökad kunskap, ökade möjligheter på arbetsmarknaden och ökad frihet och utveckling. Han lät nästan som en gammaldags socialdemokrat som stod upp för de gamla bildningsidealen.
Ett bekymmer med dagens utbildningsväsen för vuxna är att individen själv har svårt att styra över detta ibland. Det finns förvisso offentliga system. Det finns företagsutbildningar. I avtalsrörelsen har man kommit fram till att det ska finnas omställningsförsäkringar. Men det är en liten pusselbit, en ganska viktig pusselbit, som trots allt saknas. Det gäller individens egen möjlighet att skaffa sig en utbildning som inte är motiverad av situationen just nu men som är motiverad av hennes vilja att gå vidare utan att ta lån.
Min fråga är därför till Håkan Bergman: Är regeringen beredd att något flytta makten över fortbildningen för individen till individen själv genom att till exempel införa någon form av avdragsrätt eller någon form av kompetenskonto som den enskilde själv kan bygga upp tillsammans med sin arbetsgivare och facket? Det handlar om en möjlighet att själv forma sin framtid.
Anf. 136 Håkan Bergman (S)
Herr talman! Tack för frågan, och tack för de uppskattande orden om att jag skulle vara en gammaldags socialdemokrat! För mig handlar socialdemokrati väldigt mycket om frihet, också om individens frihet. Det är jag stolt över att stå för.
Nu sitter inte Håkan Bergman i regeringen och kan väl inte helt tala för regeringen i alla frågor som diskuteras. Men jag tror inte att det bereds något förslag eller förs någon diskussion om att införa något slags vuxenpeng inom den kommunala vuxenutbildningen. Utgångspunkten för den kommunala vuxenutbildningen och till exempel för den förändring som riksdagen beslutade om när det gäller en ökad individanpassning av vuxenutbildningen är nämligen att den ska utformas efter individens önskemål och vilja att tillägna sig nya kunskaper. Det ingår, så att säga, i själva tanken med vuxenutbildning. Det är så den ska vara utformad.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vuxenutbildning
Sedan kan det kombineras på olika sätt. En del kommuner har valt andra saker. Men jag tror att själva grundtanken med vuxenutbildningen är att man ska se: Vad behöver den här individen för kunskap för att kunna skaffa sig den utbildning som den individen önskar? Då är studie- och yrkesvägledning inom kommunal vuxenutbildning och vuxnas lärande oerhört mycket viktigare, tror jag, än att införa en systemförändring med något slags vuxenpeng.
Anf. 137 Christer Nylander (L)
Herr talman! Håkan Bergman talade så vackert de första 20 sekunderna att jag hoppades att han skulle stanna där. Det var så vackert att lyfta fram individen, behovet av att individens frihet ska öka och att individen ska få större chanser. Men sedan landade han trots allt i det socialdemokratiska tänkandet att individens frihet gärna får finnas så länge kommunen får definiera vad hon behöver lära sig för någonting.
Det var precis det som Håkan Bergman sa. Vi ska inte ha någon vuxenpeng, vilket inte var det jag frågade efter. Jag frågade inte efter vuxenpeng, utan jag frågade efter kompetenskonto som skulle ge individen ytterligare en möjlighet att hitta en finansiering för sådant som hon tycker är centralt för att hon själv ska kunna växa och skapa sig nya möjligheter på arbetsmarknaden. Men Håkan Bergman landade i detta: Det får gärna vara mer frihet för individen så länge det sker i kontrollerade former som kommunen och staten fastställer.
Jag tycker att det är trist. Jag tycker att vi skulle ha mer möjligheter för individen att växa och utvecklas, lite grann så som Håkan Bergman sa i sina egna berättelser.
Anf. 138 Håkan Bergman (S)
Herr talman! Jag tyckte nog inte att jag sa det. Jag sa att vi måste ha en vuxenutbildning i Sverige som utgår från individens behov av kunskap och individens önskemål om att få den kompetens man känner sig sakna. Det måste vara vuxenutbildningens uppgift. Kursutbud och möjligheter till utbildning måste utformas på ett sådant sätt. Det tycker jag är rätt tydligt i det regelverk som gäller för vuxenutbildningen.
Sedan tror jag att det alltid förs diskussioner inom alla partier om möjligheter till kompetensfonder eller kompetensavsättningar och så vidare. Det är också en diskussion som förs mellan olika parter på arbetsmarknaden.
Jag trodde att Christer Nylander pratade om vuxenpeng. Då kan man fundera. Vi har haft åtta år med alliansregeringen. Jag såg inget förslag om en sådan vuxenpeng och hörde inget om några sådana tankar från er när ni satt i regeringsställning. Jag måste säga att jag inte heller kände något särskilt stort engagemang i de här frågorna från Liberalernas partiledare, Jan Björklund, som då var utbildningsminister.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vuxenutbildning
Jag låter bollen gå över till Liberalerna igen.
Anf. 139 Ida Drougge (M)
Herr talman! Nu måste jag å Christer Nylanders vägnar påpeka att det faktiskt var alliansregeringen som tillsatte den utredning som har föreslagit det här med vuxenpeng, så nog händer det saker på området även om vi inte blev omvalda och hade möjlighet att dra igenom allting och få det i land.
Nu ska jag gå över till det jag skulle vilja fokusera på. Jag hör väldigt mycket fint och väldigt mycket bra. Men varför vill man inte argumentera mot de förslag som vi har, om det är så man tycker? Det är så man röstar i alla fall. Varför prata stort och fint om vuxenutbildning i stället för att bemöta i sak? Är det för att man inte har svar? Det kan jag undra.
Jag ska ta upp två konkreta frågor. Den ena gäller utbildningsplikten. Vi har kommit överens om att den ska utredas. Det har nu gått sex månader. Varför tar det så lång tid att bereda en utredning? Det är min första fråga. Är det så att man inte vill göra detta? Är det därför?
Min andra fråga handlar om särskoleelevernas möjlighet att läsa vidare efter gymnasiet. Jag undrar, herr talman, vad det är som gör att Håkan Bergman och hans kollegor i regeringen inte kan tänka sig att bifalla detta och gå vidare med ett sådant förslag.
Anf. 140 Håkan Bergman (S)
Herr talman! Jag valde att koncentrera mig på att presentera vår uppfattning om och vår syn på vuxenutbildning i mitt anförande. Jag var rätt säker på att det skulle bli repliker. Jag har därför möjlighet att svara nu.
Frågan om utbildningsplikt var en fråga som kom upp i den överenskommelse som regeringen gjorde med övriga partier. Den frågan ska ses över. Hur det exakt ligger till i fråga om beredning känner jag inte till. Det kan jag inte ge ett konkret svar på. Men det ingår i en överenskommelse som regeringen har slutit. Då förutsätter jag - och jag tror att alla ska göra det - att det kommer igång ett arbete där man tittar på den frågan. Det kan finnas problem med det, men det får väl en sådan översyn eller utredning, eller i vilken form det nu sker, visa. Sedan får diskussionen fortsätta kring det.
Frågan om särskoleelever är en fråga som vi också diskuterar. Vad finns det för möjligheter för särskoleelever att gå vidare i annan form av utbildning? Vi har sådana exempel. Det nämndes mycket framgångsrika exempel. Vi har i vår partigrupp - det ska jag villigt erkänna - både ett stort engagemang och diskussioner kring det här.
Nu har vi sagt i betänkandet att vi vill fortsätta att följa frågan. Det kan man göra bara genom att titta på vad som händer, men man kan också ha en mer aktiv hållning och fortsätta diskussionerna med de andra partierna i utbildningsutskottet om vad vi kan göra.
Anf. 141 Ida Drougge (M)
Herr talman! Då tar jag det med mig och hoppas innerligt att vi kommer att kunna diskutera sådana frågor framöver och att vi kan få se ett förslag som ökar möjligheterna för särskoleelever att få eftergymnasial utbildning.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vuxenutbildning
Angående beredningen förstår jag, herr talman, varför inte just Håkan Bergman kan veta vad som har hänt i detalj kring förslaget. Men jag förutsätter också, precis som Håkan Bergman själv, att regeringen ska leverera det som vi har kommit överens om.
Men nyligen, så sent som i veckan, gick man ifrån delar av den överenskommelse vi gjorde. Man minskar antalet kvotflyktingar till förmån för andra flyktingar. Man har alltså börjat göra en del ändringar i överenskommelserna samtidigt som man ännu inte ger besked om vad som händer med de förslag om bland annat utbildningsplikt som vi tog in i förhandlingarna och var väldigt måna om.
Just alliansförslagen har inte kommit någonvart. Det som helhet gör att jag börjar fundera på vad regeringen gör på detta område. Därför vill jag passa på att ställa frågan här nu när vi debatterar den och ännu har möjlighet att rösta för förslaget i riksdagen.
Om regeringen fortfarande står bakom att utreda detta kan man yrka bifall till vår motion och visa att vi står fast vid överenskommelsen och håller vad vi lovar i alla fall på detta område.
Anf. 142 Håkan Bergman (S)
Herr talman! Jag sitter som sagt inte i regeringen, men en sak är säker: Om regeringen gör avsteg från överenskommelser som gjorts med de andra partierna kommer den att tala om det för dem. Det vågar jag stå för, och nu talar jag för mitt eget parti: Så har socialdemokratin hanterat överenskommelser tidigare, och det gäller nog här också.
Man kan argumentera som Ida Drougge, men hon och Moderaterna sitter i opposition. Vi har nu en situation där regeringen skarpt ska hantera att 160 000 flyktingar kom till Sverige förra året. Det innebär stora utmaningar och påfrestningar för såväl utbildningssystemet som arbetsmarknadspolitiken och integrationspolitiken. Diskussioner måste föras med myndigheter, kommuner och regioner, och det måste till samordning. Det är en enorm arbetsansträngning för Regeringskansliet och regeringen därför att en lång rad åtgärder måste vidtas. Då får de också prioritera.
Jag tror att denna fråga kommer till beredning och att den kommer att tas upp igen med de andra partierna, men jag kan inte säga exakt var den ligger nu. Men jag kan säga att socialdemokratin står för sina överenskommelser. Jag hoppas att Moderaterna också gör det.
Denna diskussion skulle tjäna på att vi tittar på vilka utmaningar vi står inför när det gäller att ta emot många människor och se till att de kommer in i såväl utbildning och arbete som en god etablering.
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut skulle fattas den 14 april.)
Beslut, Genomförd
Protokoll med beslut
- Protokoll 2015/16:88 Torsdagen den 7 aprilProtokoll 2015/16:88 Vuxenutbildning
Riksdagsskrivelser
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Utökad rätt till komvux och utbildningsplikt
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna
2015/16:855 av Teresa Carvalho m.fl. (S),
2015/16:2164 av Mattias Jonsson m.fl. (S),
2015/16:2275 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) yrkande 2,
2015/16:2277 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) yrkandena 2 och 6,
2015/16:2736 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) yrkande 17,
2015/16:2775 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) yrkande 8 och
2015/16:3241 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkandena 33 och 34.- Reservation 1 (M)
Lärlingssystem
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion
2015/16:2399 av Ulrika Carlsson i Skövde m.fl. (C) yrkande 17.- Reservation 2 (M, C, L, KD)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 2 (M, C, L, KD) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 102 0 0 11 M 0 80 0 4 SD 42 0 0 6 MP 24 0 0 1 C 0 20 0 2 V 20 0 0 1 L 0 18 0 1 KD 0 11 0 5 - 0 0 0 1 Totalt 188 129 0 32 Införande av en vuxpeng
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion
2015/16:2399 av Ulrika Carlsson i Skövde m.fl. (C) yrkande 26.- Reservation 3 (C, L, KD)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 3 (C, L, KD) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 102 0 0 11 M 80 0 0 4 SD 42 0 0 6 MP 24 0 0 1 C 0 20 0 2 V 20 0 0 1 L 0 18 0 1 KD 0 11 0 5 - 0 0 0 1 Totalt 268 49 0 32 Yrkeshögskolan
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna
2015/16:997 av Åsa Lindestam (S),
2015/16:2018 av Désirée Pethrus m.fl. (KD) yrkande 18,
2015/16:2193 av Agneta Gille m.fl. (S),
2015/16:2399 av Ulrika Carlsson i Skövde m.fl. (C) yrkande 22,
2015/16:2400 av Solveig Zander m.fl. (C) yrkande 13,
2015/16:2526 av Tomas Eneroth och Monica Haider (båda S) och
2015/16:2734 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) yrkandena 1, 2 och 4-7.- Reservation 4 (M)
- Reservation 5 (C)
- Reservation 6 (KD)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 6 (KD) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 102 0 0 11 M 0 0 80 4 SD 42 0 0 6 MP 24 0 0 1 C 0 0 20 2 V 20 0 0 1 L 18 0 0 1 KD 0 11 0 5 - 0 0 0 1 Totalt 206 11 100 32 Utbildningsomgångar inom yrkeshögskolan
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna
2015/16:2399 av Ulrika Carlsson i Skövde m.fl. (C) yrkande 18 och
2015/16:2734 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) yrkande 3.- Reservation 7 (M, C)
Eftergymnasial utbildning för särskoleelever
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna
2015/16:2402 av Ulrika Carlsson i Skövde m.fl. (C) yrkande 17 och
2015/16:2775 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) yrkande 7.- Reservation 8 (M, SD, C)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 8 (M, SD, C) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 102 0 0 11 M 0 80 0 4 SD 1 41 0 6 MP 24 0 0 1 C 0 19 0 3 V 20 0 0 1 L 18 0 0 1 KD 11 0 0 5 - 0 0 0 1 Totalt 176 140 0 33 Kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna
2015/16:607 av Jessika Roswall och Maria Malmer Stenergard (båda M) yrkande 2,
2015/16:2782 av Jan Björklund m.fl. (FP) yrkande 15,
2015/16:3074 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkande 19,
2015/16:3226 av Cecilia Widegren m.fl. (M) yrkande 43 och
2015/16:3241 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkandena 29 och 30.- Reservation 9 (M)
- Reservation 10 (L)
Yrkesinriktad undervisning i svenska
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion
2015/16:2399 av Ulrika Carlsson i Skövde m.fl. (C) yrkande 33.- Reservation 11 (M, C)
Validering
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna
2015/16:1514 av Azadeh Rojhan Gustafsson och Agneta Gille (båda S),
2015/16:2018 av Désirée Pethrus m.fl. (KD) yrkande 17,
2015/16:2782 av Jan Björklund m.fl. (FP) yrkande 14,
2015/16:2878 av Annika Eclund m.fl. (KD) yrkande 48 och
2015/16:3207 av Penilla Gunther m.fl. (KD) yrkande 28.- Reservation 12 (L)
- Reservation 13 (KD)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 13 (KD) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 102 0 0 11 M 79 0 0 5 SD 42 0 0 6 MP 24 0 0 1 C 19 0 0 3 V 20 0 0 1 L 0 0 17 2 KD 0 11 0 5 - 0 0 0 1 Totalt 286 11 17 35 Motioner som bereds förenklat
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna
2015/16:334 av Berit Högman m.fl. (S) yrkandena 1 och 2,
2015/16:1847 av Stefan Jakobsson m.fl. (SD) yrkande 13,
2015/16:1957 av Per Lodenius och Annika Qarlsson (båda C),
2015/16:2190 av Lars Mejern Larsson m.fl. (S),
2015/16:2534 av Börje Vestlund m.fl. (S) yrkande 3 och
2015/16:3030 av Anders Åkesson och Staffan Danielsson (båda C).