Utarmning av det regionala flyget i Sverige

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Penilla Gunther har frågat mig på vems uppdrag Trafikverket har agerat för att inte betala ut driftsbidraget eller för att kräva tillbaka bidraget av dem som fått det samt av vilken orsak.

Låt mig först understryka att jag delar Penilla Gunthers uppfattning att regionala flygplatser fyller en viktig funktion för både näringslivets och privatpersoners möjligheter till transporter. Det gäller särskilt i de delar av landet som är glest befolkade, har långa transportavstånd och där de alternativa transportmöjligheterna är begränsade.

Statlig ersättning för driften av icke-statliga flygplatser betalas ut i enlighet med förordningen om driftbidrag till icke-statliga flygplatser och förordningen om länsplaner för regional transportinfrastruktur.

Sedan den 1 februari 2015 kan statlig ersättning enligt dessa två förordningar endast beviljas och utbetalas till de icke-statliga flygplatser där det utförs en tjänst av allmänt ekonomiskt intresse i enlighet med EU:s bestämmelser om stöd i form av ersättning för tjänster av allmänt ekonomiskt intresse. Inom Regeringskansliet pågår ett arbete för att se över om det behövs ytterligare förändringar i ovan nämnda förordningar.

Det är Trafikverket som har uppdraget att hantera utbetalningarna av de statliga ersättningarna till icke-statliga flygplatser enligt de förordningar jag nämnde tidigare. I uppdraget ligger också att kontrollera att statens stöd till icke-statliga flygplatser betalas ut i enlighet med EU:s bestämmelser om statligt stöd i form av ersättning för tjänster av allmänt ekonomiskt intresse.

Fru talman! Jag får tacka för svaret, som dock inte var så tydligt som jag hade önskat. Jag fick betydligt mer information under den dag som anordnades i går av organisationen Svenska Regionala Flygplatser. Där fick vi information både från Bryssel och från SKL om hanteringen av inte minst detta med SGEI-kriterier, precis som statsrådet har nämnt. Det handlar om tjänster av allmänt ekonomiskt intresse och så vidare.

Dessvärre kvarstår frågan till statsrådet. Det här är en märklig hantering, måste man konstatera, på många olika sätt. Förra året vid den här tiden hade Trafikverket kommit med en ganska utförlig utredning om detta. Man kunde tro att det nu skulle bli lugn och ro för de regionala flygplatserna, som redan tidigare hade utsatts för oro av EU-kommissionen när det gällde de här sakerna - men icke.

Det är snart jul. Det är snart ett nytt år. Varje bolag, oavsett storlek, vill ha ordning i finanserna vid årets slut för att kunna göra ett vettigt bokslut. Låt oss säga att man har en likviditetsbrist, vilket många har i slutet av året innan de har fått in alla pengar från fakturor och så vidare. Det är klart att det blir ännu mer kännbart om man dessutom har verksamheter som består av ganska mycket personal. Och det handlar om driftskostnader i stort.

De regionala flygplatserna har inte fått ut sina pengar. Då kan man undra: Hur är det möjligt att de i december månad 2015 inte har fått ut sitt bidrag, trots att man har haft så lång tid på sig att fundera över om det stämmer med kriterierna eller inte? Dessutom borde man rimligtvis ha signalerat i kontakterna med Bryssel, med EU-kommissionen eller med SKL, vars ägare är regioner och kommuner i det här fallet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Hur hade det varit om man hade haft det statligt, som Swedavia? Med Swedavias överskott på över 1 miljard kronor hade man redan kunnat finansiera det här för de regionala flygplatserna. Nu har vi inte den ordningen i Sverige, men det är det som är bristen. De lönsamma flygplatserna ligger i ett enda bolag, det statliga, medan de regionala flygplatserna ska kämpa med de här kriterierna, med en osedvanligt krånglig myndighet, Trafikverket, och dessutom ett departement som inte verkar vara särskilt handlingskraftigt.

Frågan kvarstår: Hur kan det vara möjligt att det är så här för de här bolagen, som i många fall är ganska små? Statsrådet har själv varit kommunpolitiker. Hon vet väl att man som kommunfullmäktigeledamot kanske inte alltid är jätteinsatt i varje bolags, inte heller ett flygplatsbolags, hantering. Hur är det då att få en propå om att flygplatsbolaget måste få pengar från kommunen eller regionen för att staten inte betalar ut bidrag i rätt tid?

Frågan kvarstår. Jag ser fram emot ett nytt svar.

Fru talman! Både Trafikverket och andra bedömer att de problem som har varit under 2015 är av övergående natur. Skälet till att de har uppstått är att man har gått från en typ av regelverk till ett annat. EU har förändrat sitt regelverk för stöd till icke-statliga flygplatser, och det nya regelverket implementeras nu i Sverige.

Det innebär bland annat att ägaren till de här regionala flygplatserna behöver ge ett SGEI-uppdrag, det vill säga att man tydliggör att det här är en flygplats som bedriver tjänster av allmän karaktär och därmed kan vara berättigade till stöd från staten.

Då ska man också komma ihåg att oavsett om det är staten, kommunen eller regionen som stöder ett bolag följer man samma EU-lagstiftning och regelverk vad gäller offentligt stöd. Det har egentligen ingen betydelse om pengarna kommer från den kommunala, statliga eller regionala kassan. Detta innebär att det inte finns någon lösning som säger man får gå in och täcka upp från region eller kommun, och så löser det sig.

Det som är problemet här är att om en flygplats skulle få ett felaktigt utbetalat stöd, det vill säga att om man får ett felaktigt statsstöd eftersom man inte uppfyller kriterierna för att få ta emot statsstöd, då är det inte staten, det vill säga Trafikverket i det här fallet, som drabbas utan den som har tagit emot stödet och då blir återbetalningsskyldig.

Därför har det varit väldigt viktigt att säkerställa att de regionala flygplatserna har ett tydligt uttalat SGEI-uppdrag som möjliggör för en utbetalning av det statliga stödet. Detta är en myndighetsutövning som helt och hållet ligger under Trafikverket, och hur man har agerat i olika fall kan jag därför inte svara på.

Däremot har jag fått väldigt tydliga signaler både från Trafikverket och från enskilda flygplatser om att det samarbete som nu är etablerat mellan SKL, Trafikverket och enskilda flygplatsägare eller flygplatser fungerar väl. Allting tyder på att det regelverk som nu är i en omstöpningsfas, får man nog säga, kommer att fungera bättre från nästa år.

Det finns ingen ambition från statens sida att dra sig undan det här ansvaret eller att minska stödet, utan vad det handlar om är en regelförändring där flygplatserna och flygplatsägarna har haft olika lätt eller svårt att visa att man har anpassat sig till dessa regelverk.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Det råder ingen tvekan om att det är jätteviktigt att våra regionala flygplatser vet hur de ska formulera sig så att de kan uppfylla de här kriterierna. Detta är det ingen som har motsatt sig - tvärtom.

Det kunde dock vara klädsamt om ansvarig myndighet och ansvarigt departement kunde ge någon riktlinje redan i början av året. Nu är det ett antal flygplatser som har haft, och fortfarande har, det väldigt kämpigt. Jag träffade representanter för flera av dem i går. Nu är vi som sagt snart i slutet av december månad. Vi vet att Sverige i princip avstannar kvällen före julafton. Hur ska vi göra med detta nu då? Kommer Trafikverket verkligen att betala ut de stöd som de tror går att betala ut?

Vi har ett par flygplatser som har drabbats av att de fick pengar. Sedan skulle de betala tillbaka pengar, och så ska de nu få pengarna igen. Eftersom statsrådet är ansvarig för myndigheten undrar jag ändå över statsrådets inställning till detta. Det kan inte vara helt acceptabelt att en myndighet behandlar dem man har ansvar för, i det här fallet regionala flygplatser, på det sättet när det handlar om offentliga medel. Vi vet båda två att kommunerna egentligen inte har något intresse av att lägga ned pengar på infrastruktur om man samtidigt kämpar med andra uppgifter just nu där behoven är akuta och man dessutom vet att det borde komma pengar från staten. Där har vi ett pedagogiskt dilemma, helt enkelt.

Vi kan också konstatera att det här ju ger en signal till många att de regionala flygplatserna inte fyller den viktiga funktion som statsrådet ändå antyder i sitt svar på min interpellation. Socialdemokraternas samarbetsparti Miljöpartiets representant gav ett väldigt tydligt svar här i förra veckan i debatten om regional tillväxt och uttalade att det inte behövs något flyg inom Sverige. Man kan tydligen ta sig på helt andra sätt upp till Luleå, Kiruna och Haparanda eller vart man nu vill. Men man ska åtminstone inte kunna komma fram och tillbaka till Stockholm över samma dag.

Detta är en viktig signal till Sverige och dess befolkning i hela landet, inte minst i de små kommunerna. Hur ska man kunna ha ett fungerande näringsliv om man inte har tryggheten i att vi faktiskt har en infrastruktur där flyget räknas in? Ofta gör man inte det. Jag har hört talas om att det kanske skulle komma en luftfartsstrategi. Då vore det kanske bra om ansvariga myndigheter även där har folk som jobbar med det.

Jag kan berätta att innan jag skrev interpellationen testade jag att ringa till Trafikverket i Borlänge och fråga vem som är ansvarig för luftfartsfrågor. Växeln visste inte det. Så otydligt är det. Det går nästan inte att hitta något på deras hemsida. Så dolt är ansvaret för luftfartsfrågor i Sverige i dag, 2015.

Ska vi ha det på det sättet? Ska man vara så otydlig i frågan om det regionala flyget är viktigt för Sverige, för tillväxt och för utveckling och dessutom få det svaret i den här kammaren att vi inte behöver något flyg inom landets gränser?

Fru talman! Som Penilla Gunther säkert vet var det ungefär ett år sedan som den här regeringen tillträdde. Mig veterligt har vi inte avvecklat några tidigare statliga flygplatser och gjort dem regionala under detta år, och vi har inte gjort några större omorganisationer vad gäller luftfart på Trafikverket.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi har heller inte uttalat någonting som går i den riktning som Penilla Gunther antyder. Att enstaka ledamöter uttrycker sig på ett sätt får de står för, men regeringen har väldigt tydligt uttryckt att de transportpolitiska målen om god tillgänglighet i hela landet gäller. I stora delar av landet innebär det att flyget är en oerhört viktig resurs för att kunna transportera sig med rimliga restider inte bara till Stockholm. Man måste ha den tillgängligheten inte minst för norra Sverige.

Jag vill återigen framhålla att det inte är så att statsstöd i EU:s mening bara rör stöd från staten till exempel till en regional flygplats, utan det är offentligt stöd, och där räknar vi allt stöd lika. Det som Penilla Gunther antyder i även sitt senaste inlägg, att kommunen nu skulle gå in och täcka upp för att man inte får det statliga stödet, stämmer helt enkelt inte. Antingen har de här flygplatserna kvalificerat sig för att räknas som en tjänst av allmänt ekonomiskt intresse, det vill säga en SGEI-flygplats, och då har man möjlighet att få det statliga stödet. Eller så har man inte kvalificerat sig för det stödet, och då har man inte möjlighet att få ett kommunalt stöd utan att riskera att bli återbetalningsskyldig.

Det som har hänt i år är inte någon politisk omsvängning i synen på de regionala flygplatserna, och det vet Penilla Gunther väldigt väl. Det som har hänt är att EU 2014 ändrade sitt regelverk och att Sverige 2015 gör en följdändring i hur och på vilka grunder det statliga stödet ska utbetalas och vad flygplatsägarna behöver göra för att säkerställa att man kan ta emot det stödet utan risk för återbetalning.

Nästa år räknar man med att det här ska fungera igen, att det nya regelverket har kommit på plats på ett sådant sätt att det går att hantera och att den här typen av problem inte uppstår igen.

Det här är inte en fråga om huruvida staten ska fortsätta att betala stöd till flygplatser som har möjlighet att ta emot det stödet, utan det är en fråga om en regelförändring som har gett upphov till en del förseningar i utbetalningarna och en viss osäkerhet kring om alla aktuella flygplatser har varit stödberättigade enligt alla de regelverk som finns. Det har också i något fall varit fråga om flygplatser som har behövt notifiera statsstödet, eftersom man har kommit över vissa gränsvärden och så.

I Regeringskansliet bereds just nu ärendet om det krävs ytterligare regelförändringar i de nya förordningarna. Detta kommer att hanteras under de första månaderna nästa år. I övrigt är det självklart så att det är Trafikverket som ska säkerställa att den myndighetsutövning man genomför sker på ett sätt som överensstämmer både med svensk lagstiftning och med EU:s regelverk.

Fru talman! Jag har inte uttalat att kommunerna ska ge ekonomiskt stöd i den meningen att de faktiskt ger det, men de kanske måste låna ut pengar. Som ansvarig ägare till ett bolag måste kanske en kommun eller region kunna lösa en likviditetsbrist.

Om statsrådet inte har pengar i plånboken och går och handlar går det knappast att handla, såvida hon inte har ett kort med obegränsade tillgångar på. Men låt oss fortfarande hålla oss till kontanterna. Om det inte finns kontanter råder en likviditetsbrist. Många av bolagen har råkat ut för att hamna i närheten av eller rätt i en kontantbrist. Då måste ägaren lösa den bristen på något sätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är ingen som har motsatt sig att kriterierna ska uppfyllas på allra bästa sätt efter alla lagar och regler. Det är inte där frågan ligger. Frågan handlar om hur inte minst Trafikverket, departementet och ansvarigt statsråd har hanterat detta.

Utredningen från Trafikverket kom redan i oktober november förra året. Då har det funnits god tid att samla representanter för de regionala flygplatserna och framföra hur lösningen kan skrivas för att uppfylla kraven på allra bästa sätt, inte minst i samråd med SKL.

Där ligger fortfarande min fråga. Varför har man inte agerat tidigare och tydligare?

Fru talman! Jag håller helt med Penilla Gunther om att det är olyckligt att flera flygplatser har hamnat i en situation där det är svårigheter med både likviditeten och att få svar när de kan få de förutsättningar de behöver.

Det sker en samordning nu där SKL, Trafikverket och andra berörda samverkar för att klargöra vilka krav som ställs på flygplatsägarna och på flygplatserna och vad som behövs för att uppfylla kraven i det nya regelverket. Det hade varit bra om det arbetet hade kommit igång tidigare så att man inte hade behövt hamna i tidsnöd. Jag håller definitivt med Penilla Gunther om den analysen.

Grundproblemet kvarstår. Det har handlat om en hanteringsfråga under det här året. Jag förstår att det är lockande att få detta att framstå som flygfientlig regeringspolitik i största allmänhet. Jag kan försäkra Penilla Gunther om att någon sådan omsvängning i politiken inte föreligger. Exakt samma summa som tidigare var avsatt för stöd till regionala flygplatser har avsatts det här året och kommande budgetår. Det handlar inte om ett tillbakadragande av statens intresse att hålla igång regionala flygplatser.

Den flygstrategi som det hänvisades till har påbörjat sitt arbete. Där ingår även betydelsen av regionala flygplatser och vilken roll flyget ska ha i de framtida transportsystemen. Vi anser att flyget har en viktig och naturlig roll, men den utvecklas i takt med att andra transportslag också blir effektivare. Det kommer inte att ta bort behovet av regionala välfungerande flygplatser.

Överläggningen var härmed avslutad.