Utgiftsområde 21 Energi

Betänkande 2015/16:NU3

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
10 december 2015

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

Beslut

Pengar till energiområdet (NU3)

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om fördelning av pengar inom utgiftsområdet energi för 2016. Sammanlagt går 2,8 miljarder kronor till detta område. Nästan hälften av pengarna (1,35 miljarder) föreslås gå till energiforskning. Resten går bland annat till satsningar på förnybar elproduktion, energiteknik och ökad energieffektivisering.

Riksdagen sa också ja till de två förslag som gäller Svenska kraftnäts finansiella befogenheter för 2016 och investeringsplan för perioden 2016-2018.

Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.

Ärendets gång

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2015-11-05
Justering: 2015-11-26
Trycklov: 2015-12-04
Reservationer: 1
Betänkande 2015/16:NU3

Alla beredningar i utskottet

2015-11-05

Pengar till energiområdet (NU3)

Näringsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag om fördelning av pengar inom utgiftsområdet energi för 2016. Sammanlagt går 2,8 miljarder kronor till detta område. Nästan hälften av pengarna (1,35 miljarder) föreslås gå till energiforskning. Resten går bland annat till satsningar på förnybar elproduktion, energiteknik och ökad energieffektivisering.

Näringsutskottet säger också ja till de två förslag som gäller Svenska kraftnäts finansiella befogenheter för 2016 och investeringsplan för perioden 2016-2018.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2015-12-08
Debatt i kammaren: 2015-12-09
Stillbild från Debatt om förslag 2015/16:NU3, Utgiftsområde 21 Energi

Debatt om förslag 2015/16:NU3

Webb-tv: Utgiftsområde 21 Energi

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 152 Cecilie Tenfjord-Toftby (M)

Herr talman! Energi, konkurrenskraft, jobb och klimat är ord som är nära sammanlänkade.

Sverige och världen är i en brytningstid. Klimathotet är den största utmaning som vår värld någon gång har stått inför. Samtidigt har vi stora utmaningar när det gäller till exempel migration och möjligheten för människor att skapa sig en trygg framtid i ett samhälle där arbete, utbildning och en väl fungerande välfärd är grundpelare som vi varken kan eller ska försumma.

I denna komplexa värld måste vi klara av att hantera många frågor samtidigt och ta hänsyn till hur ett samhällsområde är sammanlänkat med ett annat, så också i energifrågorna.

Vi behöver säker energiproduktion med el som alltid är tillgänglig när vi behöver den, ett energisystem som inte påverkar klimatet eller den biologiska mångfalden negativt och energi till konkurrenskraftiga priser som gör att företag vill etablera sig, växa och skapa arbetstillfällen i Sverige. Arbetstillfällen som ger människor frihet att själva bestämma över sina liv och som genererar skatteinkomster till vår gemensamma välfärd är viktiga i en modern energipolitik. Energipolitiken måste därför utgå från vilket samhälle vi vill ha och inte bara ta hänsyn till enskilda kraftslag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energi

Herr talman! Just nu pågår ett arbete inom Energikommissionen. Målet är att skapa förutsättningar för en bra och hållbar energipolitik i Sverige. Detta är ett arbete som Moderaterna välkomnar, men vi är samtidigt oroade över regeringens agerande.

Förutsättningslösa samtal är ord som energiminister Baylan vid ett flertal tillfällen använt för att beskriva arbetet i kommissionen. Det är därför anmärkningsvärt att Baylan ändrar förutsättningarna för samtalen medan de pågår.

Vi står inte med ryggen mot väggen, är ett annat uttryckssätt som energiministern har använt för att beskriva dagsläget i den svenska elproduktionen. Med det syftar han troligtvis på att det inte är någon omedelbar kris. Men vi har bekymmer i den svenska elproduktionen med låga elpriser som ger låg lönsamhet och ett skattetryck som har vuxit fram under tider när intjäningsförmågan var en helt annan.

I detta läge är det svårt att få fram nya investeringar i elproduktion. Branschen själv säger att de låga elpriserna i kombination med det höga skattetrycket är avgörande för dess investeringsförmåga. Dessa varningssignaler måste vi lyssna på. Vi måste agera för att säkra den framtida produktionen.

Herr talman! Energikommissionens möjliga överenskommelse är tänkt att gälla från 2025, men förutsättningarna för resultatet läggs i dag. Det är därför oroande att den rödgröna regeringen bortser från de utmaningar som energibranschen står inför och ensidigt väljer att slå mot kraftslag de inte gillar genom att höja effektskatten på kärnkraft och subventionera in ännu mer volatil el som kortsiktigt trycker ned priserna och ytterligare försämrar lönsamheten för samtliga elproducenter. Det är ett agerande som riskerar att slå ut befintlig elproduktion och som dramatiskt kan komma att ändra förutsättningarna för den framtida svenska energiförsörjningen.

Herr talman! Vi moderater ser utmaningarna. Vi är medvetna om energibranschens svåra situation. Vi vet att låga elpriser i dag gynnar den svenska konkurrenskraften på kort sikt, men på lång sikt skapar det oro för hur elförsörjningen kommer att fungera.

Energibranschen är bekymrad, och den svenska industrin är oroad. Även de som i dag får stöd är oroade för att ännu mer el just nu subventioneras in i ett överhettat system. Den enda som inte verkar speciellt oroad är den rödgröna regeringen.

Vi moderater skulle hellre sett en energipolitik som bevarar de goda förutsättningar vi trots allt har. Vi står inte med ryggen mot väggen, men vi kan snabbt hamna där.

Herr talman! Alliansens energiöverenskommelse, som 2009 beslutades av Sveriges riksdag, har gett svenska konsumenter en säker elförsörjning till konkurrenskraftiga priser och gett en tydlig inriktning när det gäller den framtida elproduktionen. Men i dagsläget, med låga elpriser och ett växande skattetryck tillsammans med regelverk och lagstiftning som försvårar och fördyrar, är det dags att se över energipolitikens innehåll.

Jag håller med energiminister Baylan om att ännu står vi inte med ryggen mot väggen. Därför skulle en samling kring de riktlinjer som Alliansens energiöverenskommelse stakat ut, tillsammans med en fortsatt satsning på forskning kring morgondagens energilösningar, ge oss möjlighet att inom Energikommissionens ramar komma fram till vad som ska gälla efter 2025.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energi

Vad vi behöver och vad Moderaterna vill se i närtid är beslut så att den fungerande elförsörjning vi har fortsätter att producera hela sin livslängd ut. Vi måste ge förutsättningar för vattenkraften att bibehålla och utveckla sin produktion, så att den även i framtiden kommer att vara en självklar basproducent av tillförlitlig och förnybar el.

Vi måste länka ihop elproduktionen i norr med konsumenterna i söder. Annars riskerar södra Sverige inom kort att hamna i lägen med effektbrist på grund av de aviserade kärnkraftsstängningarna.

Ny förnybar el ska fortsätta att växa fram i Sverige men inte på bekostnad av befintlig klimatsmart elproduktion. En energipolitik som bara klarar av att se till ett kraftslag i taget riskerar att skada helheten.

Den svenska industrin måste få de besked den behöver om att vi kan garantera el till konkurrenskraftiga priser även i framtiden. Vi måste föra en energipolitik som skapar lugn och framtidstro, inte en som skapar ryckighet och osäkerhet.

Herr talman! Solcellssatsningar och ny förnybar el i all ära, men var är besluten som säkrar effekten och försörjningstryggheten? Var är besluten som säkrar att inte ytterligare basproduktion stängs ned?

Om den rödgröna regeringen verkligen vill skapa förutsättningar för en bred, långsiktig och hållbar energipolitik ska man inte förstöra förutsättningarna utan säkra det vi har i dag så att nytt får tid och möjlighet att växa fram. Då kan Energikommissionen föra sina förutsättningslösa samtal för Sveriges och Sveriges invånares bästa.

Låt mig avsluta med att tacka alla mina kollegor i näringsutskottet. Det här är min sista debatt som ledamot i just detta utskott. Det har varit en fantastisk tid. Nu ser jag fram emot att föra skattedebatter med er i min nya roll som energiexpert i skatteutskottet.

(Applåder)

I detta anförande instämde Jörgen Warborn (M).


Anf. 153 Lise Nordin (MP)

Herr talman! Det var en överraskning att Cecilie ska byta utskott, men jag gläds åt möjligheten till ett replikskifte om det här utskottets arbete.

Det finns en växande insikt om att kärnkraftsreaktorerna börjar bli gamla. Vi kan ha olika uppfattning om hur länge de kommer att finnas kvar, men vi närmar oss en punkt då vi politiskt behöver diskutera en plan för vad som ska ta vid och hur vi skapar förutsättningar för nya investeringar.

Det görs i princip inga nya investeringar på marknaden i dag eftersom elpriserna är så låga. Regeringen lade i oktober fram ett förslag om att höja målet i elcertifikatssystemet. Vi fick riksdagsmajoritet för det och höjde utbyggnadstakten för förnybart, vilket är ett sätt att garantera nya investeringar. Moderaterna var ett av de partier som röstade emot denna reform för att möjliggöra nya investeringar.

Ny kärnkraft är dyr. Vattenfall har dragit tillbaka sitt arbete med att utreda och planera för ny kärnkraft. Man säger att det är en sådan dålig affär att man inte är intresserad av att titta på det. Inte heller något av de andra kärnkraftverken har uttryckt intresse för att titta på ny kärnkraft.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energi

Hur vill Moderaterna, som röstade nej till regeringens förslag för att möjliggöra nya investeringar, garantera den långsiktiga elförsörjningen? Vad är Moderaternas plan för det skifte som Sverige står inför?

Miljöpartiet, regeringen och fler sluter upp bakom planen om 100 procent förnybar energi. Men om Moderaterna inte vill ha denna plan, hur tänker Cecilie Tenfjord-Toftby att vi ska säkra Sveriges elförsörjning? Vilka reformer bedömer Cecilie Tenfjord-Toftby behövs?


Anf. 154 Cecilie Tenfjord-Toftby (M)

Herr talman! Jag tackar Lise Nordin för frågorna.

Jag utgår från att Lise Nordin lyssnade på mitt anförande. Det som händer när man höjer ambitionsnivån i elcertifikatssystemet just nu är att man för in ännu mer el i ett redan överhettat system. Elpriserna kommer på kort sikt att tryckas ned. Branschen för förnybart är mycket orolig. I dag finns det ingen lönsamhet i elproduktion som inte är subventionerad. Det finns ingen lönsamhet om man inte bygger nytt.

Det stora problemet, som jag är oroad över att regeringen inte ser, är att man genom att subventionera in ännu mer förnybar el slår undan fötterna och möjligheten för alla andra investeringar på elproduktionssidan. Ingen vill investera när det inte finns någon möjlighet att få tillbaka sina pengar.

När det gäller kärnkraften har Lise Nordin helt rätt i att vi står inför en dramatisk situation. Vi får signaler från kärnkraftsbranschen om att ytterligare reaktorer riskerar att stängas. Vi står inför en okontrollerad avveckling av den svenska kärnkraften, som i dag står för 40 procent av den svenska elproduktionen.

Är det vad Lise Nordin och Miljöpartiet vill se - en okontrollerad och kaosartad nedstängning av 40 procent av den svenska elproduktionen, vilket riskerar att slå ut svensk industri, riskerar att höja elpriserna okontrollerat och riskerar att tvinga oss att importera smutsig och klimatosmart el från södra Europa?


Anf. 155 Lise Nordin (MP)

Herr talman! Den utveckling vi ser har jag och Miljöpartiet länge förespått. Jag har många gånger i denna kammare i flera år sagt att Sverige behöver en plan eftersom kärnkraften börjar bli gammal. Det är dags att alla politiker öppnar ögonen och ser att dagens reaktorer har både tekniska problem och problem med lönsamhet. Det behövs en politik, för marknaden kan inte lösa denna utmaning själv.

Vi har länge vetat att flera reaktorer dras med lönsamhetsproblem. Cecilie Tenfjord-Toftby nämnde effektskatten i sitt anförande. Den justeringen motsvarar ungefär 1 öre per kilowattimme, så det blir felaktigt att fokusera på den. En av de stora ekonomiska förändringarna för kärnkraftsägarna är framför allt elpriset, som i dag är väldigt lågt i Sverige.

Den största förändringen som har påverkats av ett politiskt beslut är de höjda säkerhetskraven med oberoende härdkylning. Det kostar ungefär 1 miljard kronor per reaktor. Som tur är har jag inte hört att Moderaterna eller något annat parti har motsatt sig de högre säkerhetskraven. Det är detta som påverkar kalkylerna hos kärnkraftsägarna allra mest just nu.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energi

Vi har också avgiften för kärnavfallet, som regeringen höjde för snart ett år sedan eftersom myndigheten bedömde att kärnkraftsindustrin inte betalar den fulla kostnaden för sitt avfall. Kärnavfallsavgiften dubblerades nästan för att det ska finnas tillräckligt med pengar för att hantera avfallet. Jag hoppas att Moderaterna står bakom den höjningen.

Vi ska alltså se nyktert på det ekonomiska läget för kärnkraftsreaktorerna.

Vi har ett beslut om att fyra reaktorer ska stängas ned före 2020. Produktionen i dessa reaktorer har varit låg på grund av tekniska problem. Den totala produktionen i dessa fyra reaktorer är mindre än Sveriges totala elöverskott.

Jag och Miljöpartiet ser framför oss en successiv övergång där kärnkraften fasas ut av åldersskäl och ersätts med förnybar energi och energieffektivisering.

Jag undrar fortfarande vad Moderaterna har för plan för det framtida energisystemet och en övergång som sker på ett ekonomiskt och miljömässigt smart sätt.


Anf. 156 Cecilie Tenfjord-Toftby (M)

Herr talman! Miljöpartiets och regeringens plan att slå ut elmarknaden är dömd att misslyckas. Om den rödgröna regeringen på allvar vill se investeringar i den svenska elproduktionen är det ologiskt och kortsiktigt att subventionera in mer volatil el på en överhettad marknad som redan kämpar med för låg lönsamhet och extremt låga elpriser.

I Sverige måste vi få en marknad där de olika kraftslagen bär sig själva. Att planera för elproduktionsinvesteringar genom att fortsätta att subventionera är att slå undan de möjligheter som övrig elproduktion har för att överleva.

Om Miljöpartiets och regeringens mål är att få ett elsystem som är 100 procent förnybart är det mycket anmärkningsvärt att ni genom att höja ambitionsnivåerna i elcertifikatssystemet medverkar till att slå ut den befintliga förnybara elproduktionen.

Vi får, och jag utgår från att även Socialdemokraterna och Miljöpartiet får, tydliga signaler från bland annat befintlig vindkraftsbransch om att de investeringar som är gjorda och nu fasas ut ur elcertifikatssystemet inte lönar sig. Då stängs det ned.

Genom att fasa in ny förnybar elproduktion i ett subventionssystem slår ni ut förnybar elproduktion. Det ökar inte andelen förnybart i systemet, men det blir mycket dyrt för de svenska elkonsumenterna.


Anf. 157 Mattias Bäckström Johansson (SD)

Herr talman! Med tanke på de pågående klimatförhandlingarna är det värt att betona att den rådande svenska klimat- och energipolitiken präglas av ett alldeles för snävt synsätt på vad som faktiskt är gångbart för att kunna påverka utsläppen från fossila bränslen.

Vi kunde redan häromveckan se hur snabbt vi nationellt hamnade i ett behov av att importera en bra bit över 2 000 megawatt elkraft till Sverige då vinden mojnade och det blev kallt. Det var en nivå som nästan motsvarade en tiondel av landets kraftbehov.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energi

Det är något som ännu en gång påminner om att den ökade väderberoende kraftproduktionen försätter oss i en situation där vi alltmer tvingas förlita oss på import av fossila kraftslag som bland annat våra grannländer förfogar över.

Sverigedemokraternas uppfattning är att man härvid saknar ett globalt perspektiv på dessa frågor i Sverige. Såväl den nuvarande som den förra regeringen tycks vilja vinna kampen på hemmaplan utan insikt om att Sverige - eller EU - endast kan påverka de globala koldioxidutsläppen i mycket begränsad omfattning.

Sverigedemokraterna ser här en uppenbar risk i den svenska ambitionen att agera som ett föregångsland på klimatområdet. Man tar på sig ytterligare åtaganden, utsläppsminskningar eller pålagor som höjer energipriser utan att man når någon som helst klimatmässig effekt. Det finns en överhängande risk att det kan bli det precis motsatta.

Vi anser det därför vara av största vikt att konkurrenskraften för såväl den svenska som den europeiska industrin inte försämras i en sådan utsträckning att koldioxidgenererande produktion flyttas till länder med en mindre ambitiös klimatpolitik eller där andra miljöhänsyn, arbetsrätt och mänskliga rättigheter är åsidosatta.

Vad gäller de förslag som hanterades i budgetpropositionen vill jag beröra de förändringar som bland annat genomfördes i lagen om skatt på energi. Sverigedemokraterna har under flera år drivit förslag om att de olika kraftslagen ska ha mer likartade förutsättningar och att det generella undantag som funnits för exempelvis vindkraften vad gäller effektgräns för att bli undantagen från energibeskattning för aktörer som inte yrkesmässigt levererar el behöver tas bort.

Det är därför glädjande att Socialdemokraterna och Miljöpartiet bland annat föreslog att man nu stänger denna lucka i skattelagstiftningen. Den har gett en möjlighet till en storskalig utbyggnad av vindkraften i stort sett endast i syfte att nå skattebefrielsen. Man ställer nu mer likvärdiga villkor mellan de olika kraftslagen. Även om det först sker efter krav från Norge är det alltid trevligt när Sverigedemokraterna kan få gehör för sin politik.

Vad gäller vår motion för utgiftsområdet Energi skiljer vi oss rejält från regeringen. Det är främst där vi föreslår att ta bort stöd och subventioner till vindkraft och solkraft på närmare 400 miljoner kronor på årsbasis under budgetperioden. Subventioner till vind- och solkraft ökar kraven på reglerkraft, och väderberoende kraftkällor av detta slag innebär dessutom betydande utmaningar för elnäten och för möjligheterna att kontrollera effektbalansen.

Särskilt med tanke på säsongsvariationerna i det svenska kraftsystemet ser inte heller Sverigedemokraterna någon anledning till att under den kommande budgetperioden rikta mångmiljardstöd till solkraften då vi inte har några problem med vår energiförsörjning under den varmare delen av året.

Vad gäller Sverigedemokraternas satsningar anslår vi medel för kärnteknisk forskning och utveckling samt uppförandet av en svensk forskningsreaktor. I dag utnyttjar vi endast ett fåtal procent av potentialen i det uran som grävts upp medan återstående avses att grävas ned som avfall. Det ser inte Sverigedemokraterna som särskilt resurseffektivt.

Det finns flera lovande projekt med olika typer av snabba kärnkraftsreaktorer, som även kallas för fjärde generationens kärnkraft, som pågår just nu. Med en sådan reaktor kan forskningen i Sverige flyttas fram ytterligare ett steg. Det är något som Sverigedemokraterna anser är eftersträvansvärt då denna typ av reaktorer kan återanvända det sedan tidigare använda kärnbränslet och därmed även bidra till att lösa problemet med att såväl minska avfallsvolymen som tiden för slutförvaring.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energi

Produktion av biobaserad metangas ur olika avfallsprodukter är ett område vi satsar mer på och där vi ser att det finns en outnyttjad potential. Det är även extra intressant med tanke på att metangasen medför ett väldigt flexibelt användningsområde då den går att använda till både el- och värmeproduktion men även som fordonsbränsle. Vi anslår därför medel i budgeten till investeringsstöd för biogasen och till marknadsintroduktion av ny teknik på området.

Metangas av restavfall kan givetvis aldrig ensamt ersätta dagens fossila bränslen inom transportsektorn. Men för målsättningen att sänka landets utsläpp av växthusgaser ger biogasen dubbel verkan. Dels är den förnybar, vilket medför att den inte ger några nettoutsläpp av koldioxid, dels innebär användandet av biogas att avgången av metangas, vilken i sig är en växthusgas, kan reduceras.

Jag vill med detta yrka bifall till Sverigedemokraternas reservation 1 i betänkandet.


Anf. 158 Rickard Nordin (C)

Herr talman! Sverige är i dag världsledande inom förnybar energi. Det blev tydligt när organisationen Germanwatch i går släppte sin årliga klimatrankning. Där rankas Sverige i topp när det gäller förnybar energi och utsläppsminskningar. Det är Alliansens klimatpolitik med Centerpartiet i spetsen som har gett resultat.

Ändå tappar Sverige i årets rankning. Varför då? Låt mig läsa: Experts criticise the government for squandering the good results of the country's previous efforts. Alltså: Experter kritiserar regeringen för att slösa bort de goda resultat landet tidigare har åstadkommit. Det är en oberoende organisation som kritiserar Sveriges regering för att misslyckas med miljöpolitiken och tappa ledartröjan i de internationella sammanhangen.

Under alliansregeringens tid tiofaldigades vindkraftens installerade effekt och produktion, och bioenergin ökade med över 50 procent. Målet om att mer än hälften av energitillförseln skulle komma från förnybara källor till 2020 nåddes redan 2012. Avgörande för denna utveckling är Alliansens energiöverenskommelse och utbyggnaden av elcertifikaten, som ålägger energiproducenter att producera en viss andel förnybar energi.

För att fortsätta den utvecklingen stöttade vi också regeringens förslag om ambitionshöjning i elcertifikatssystemet som lades fram tidigare i höstas. Däremot är det helt ofattbart hur regeringen väljer att höja skatter på det som är förnybart och miljösmart. Att höja skatten med ½ miljard på etanol, vindkraft, solel och så vidare är inget annat än ett svek mot den utveckling vi miljöintresserade kämpar för.

Vi i Centerpartiet avfärdar inte bara de förslagen, utan vi kommer också med ett helt batteri av egna gröna förslag som skapar mer förnybar elproduktion, grönare transportsektor och färre utsläpp av klimatgaser, partiklar och annat.

Till skillnad från regeringen lyssnar vi på både forskningen och branschen och levererar förslag därefter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energi

Vi vill exempelvis:

Slopa momsregistreringen för mindre producenter av el.

Låta fler få ta del av det mikroproduktionsavdrag som alliansregeringen lade fram och klubbade igenom i den budget som fick stöd av Sveriges riksdag förra året.

Låta avdraget göras direkt på fakturan precis som för ROT- och RUT-avdraget.

Sätta upp 10 000 laddstolpar för elfordon inte bara beroende på vilken kommun som råkar vara intresserad utan strukturellt över hela landet och låta marknadsaktörerna vara med och styra utvecklingen.

Behålla supermiljöbilspremien.

Jag kan fortsätta länge till.

Vi tar oss an de utmaningar vi ser i framtidens energisystem och elsystem. Det är där resurser ska läggas. Det är framför allt elsystemet vi talar om i budgeten som näringsutskottet behandlar.

Vi vill lägga resurser på teknikutveckling och pilotprojekt. Där kan Sverige göra skillnad globalt genom att gå före och satsa på forskningen. Vi kan därmed sprida vår teknik till andra länder senare. Det skapar jobb här och också bättre förutsättningar för den gröna revolutionen i hela världen.

Därför väljer vi i vår budget att lägga stora resurser på energilager. Det handlar både om att premiera dem som vill installera ett energilager hemma med exempelvis ett Teslabatteri men även större pilotprojekt. Vi tänker oss power-to-gas, pumpkraftverk och annat som kan behöva ett extra stöd för att komma igång och skapa tekniken som vi sedan kan använda för att minska effektproblem och annat.

Energilager handlar för oss inte bara om att den enskilde konsumenten ska kunna lagra sin egenproducerade el för att använda när hen sedan behöver den mer. Det handlar om så otroligt mycket mer, för det finns så många fler nyttor med energilagren. Man kan kapa effekttoppar genom att ladda batterierna på natten för att sedan använda elen när man behöver den som mest på förmiddagar och kvällar. Det ger ekonomiska vinster både för konsumenter och för nätägare som slipper bygga ut sina nät för att hantera effekttoppar. Det handlar om att samhället inte behöver en lika stor effektreserv. Med smart reglering och kloka strukturer kan samhället dessutom kanske till och med få en backup för att hantera frekvensproblematik och snabba svängningar i uttaget av el.

Kort sagt: Med energilager, med framåtsyftande tekniker och med smarta system och regelverk kan vi få till en väldigt stor potential - en potential som kan hjälpa oss med effektproblematiken. Självklart kan den inte lösa allt, men den kan göra en mycket stor del.

Sverige ska vara ett föregångsland i miljö, klimat- och energifrågor. För Centerpartiet innebär att vara ett föregångsland att man också visar på konkreta resultat. Det är det resultaten från åren med alliansregeringen visar. Det är så vi får andra länder att följa efter oss. Vi ska klara av att både minska våra utsläpp och att öka vår tillväxt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energi

Regeringen verkar snarare sikta på detaljerade regelverk och högtflygande visioner och tro att det är det som ska göra att Sverige går framåt. Uppenbarligen funkar inte det. Rapporten i går från Germanwatch visar det tydligt.

Jag hoppas att regeringen i stället läser vår budget och tar till sig av de förslag som vi har för att skapa en riktig klimatomställning - en riktig, grön omställning. Då kan Sverige börja klättra i rankningar igen och även hjälpa till internationellt.

(Applåder)


Anf. 159 Lise Nordin (MP)

Herr talman! Jag måste säga att jag tycker att det är ganska magstarkt när Rickard Nordin slår sig för bröstet för de investeringar som har gjorts i förnybar energi som till stor del har berott på teknik. Till och med branschen för förnybart säger att de har haft en god tillväxt under lång tid för att tekniken är mogen. Det hade kunnat gå snabbare med en tydligare politik. Det är klart att vi gemensamt ska glädjas åt satsningar på förnybar energi, men jag tycker att vi ska vara sakliga när vi diskuterar vilken politik det är som leder fram till det som sker och vilken som inte leder fram till något.

Rickard Nordin lyfte en rapport från igår från Germanwatch ur sitt sammanhang på ett sätt som blir ganska osakligt. Vi vet att Sverige är ett föregångsland och att vi har stigit i flera rankningar. När regeringen för ett år sedan beslutade om en tydlig politik för 100 procent förnybar energi var det stor global uppmärksamhet när vi steg i rankning över länders attraktivitet för investeringar i förnybar energi.

I de pågående klimatförhandlingarna har Sverige fått en helt central förhandlarroll för att vi har klivit fram. Nu har vi i ryggsäcken i klimatförhandlingarna Sveriges historiskt största budgetsatsning på klimat - 4 ½ miljard kronor för nästa år.

Låt mig kommentera något konkret om solsatsningar. Centerpartiet satt i regeringen i åtta år utan att lyckas ta till vara det stora intresse som finns för solel. Regeringen gör stora satsningar på solinvesteringsstödet. Det sker nu flera regelförbättringar, bland annat när det gäller momsregistreringen. Det är min ambition att vi snart kommer att hitta en lösning för den. Det lyckades inte Centerpartiet med under åtta år.

Jag undrar helt enkelt vad Centerpartiet nu är beredda att rösta för. Centerpartiet har i retoriken en politik som borde vara ganska nära regeringens om exempelvis 100 procent förnybart och de verktyg som behövs för att nå dit.

Två av de frågor som Energimyndigheten nyligen har utrett är vita certifikat och havsbaserad vindkraft. Hur ställer sig Centerpartiet till konkreta förslag där vi skulle kunna få en riksdagsmajoritet för viktiga satsningar på förnybart?


Anf. 160 Rickard Nordin (C)

Herr talman! Jag kan bara konstatera att under alliansregeringen tiodubblades vindkraftens installerade effekt och produktion. När Miljöpartiet agerade stödparti till de nuvarande regeringskamraterna under tidigare mandatperiod hände ingenting. Det är utbyggnaden av elcertifikatssystemet som också har levererat. Det är ett elcertifikatssystem där Centerpartiet är det enda parti som har varit med på samtliga beslut som har fattats.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energi

Jag kommer tillbaka till de förslag vi har. Vi säger: Slopa momsregistreringen för mindre producenter av el! Det står i vår budget. Låt fler få ta del av avdraget för mikroproduktion av el! Det står i vår budget. Låt avdraget göras direkt på fakturan, precis som ROT- och RUT-avdraget! Det står i vår budget.

Många av de här sakerna har vi som förslag. Det här är inga konstigheter. När det gäller de vita elcertifikaten kan vi gå tillbaka ända till 2006 för att se att Centerpartiet stödde dem. När det gäller havsbaserad vindkraft står det i vår budget att vi gärna vill se att man slopar anslutningsavgiften. Detta är saker som står att läsa svart på vitt för Lise Nordin om hon bemödar sig om att göra det.

Det är inte så svårt. Vi vill också ha ett 100-procentigt förnybart elsystem och energisystem, och det vill vi ha till 2040. Även detta finns att läsa för den som är intresserad.

Mitt problem är snarare vad som inte händer från regeringens sida. Mikroproduktionsersättningen var det Alliansen som genomförde. Det var Centerpartiets förslag som genomfördes. Det vill vi nu ta vidare och utveckla ytterligare. Vi hade gärna sett en ren nettodebitering, men det gick inte med tanke på de skatteregler som uppenbarligen finns.

Jag har alltså lite svårt att se problemet som Lise Nordin och Miljöpartiet har. Många av de förslag som vi har är bra förslag, och det vore trevligt om regeringen plockade upp dem och gjorde dem till sin politik. Jag tror att det hade gjort ganska stor skillnad för Sveriges elsystem och det förnybara elsystemet.


Anf. 161 Lise Nordin (MP)

Herr talman! Jag ska vara helt ärlig och säga att jag tror att Miljöpartiet och Centerpartiet står ganska nära varandra i konkreta förslag när det gäller energin. Nyckeln är att det ska bli verklighet. Vi har haft åtta år i Sverige då det inte hände särskilt mycket i politiken för att gynna förnybar energi. Jag är jätteglad att vindkraften byggdes ut kraftigt, men det är tveksamt hur mycket av det som berodde på politiska beslut från den förra regeringen.

Elcertifikatssystemet är något som Miljöpartiet har varit för ända sedan det infördes 2003. Vi har föreslagit högre mål vid varje tillfälle, och det gör mig så glad att våra partier kunde enas i oktober för att tillsammans med Socialdemokraterna och Vänsterpartiet äntligen höja målet så att vi kan få mer förnybar energi i Sverige.

Intresset för solfrågorna har inte fångats upp av den tidigare regeringen. Nu händer mycket, och det finns saker kvar att göra. Den skattereduktion som infördes vid årsskiftet och som ger en ersättning för en mikroproducent med solceller på sitt tak gäller med det tidigare förslaget tyvärr enbart för den som har ett eget villatak. Den går i dag på inkomstdeklarationen och inte på elräkningen.

Det är fantastiskt om också Centerpartiet sluter upp kring dessa förslag, men det har det inte gjorts verklighet av tidigare. Regeringen har i den budget som vi diskuterar i dag aviserat att man nu utreder precis de här förbättringarna så att fler kan ta del av möjligheterna med solenergi på sitt tak.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energi

Det råder inget tvivel om att regeringen med de stora satsningar som görs menar allvar med solenergi. Under den tidigare regeringen har det byggts upp en lång kö med människor som vill sätta upp solceller på sitt tak men som inte har fått del av pengarna. Denna kö hanterar regeringen med en satsning på 1,4 miljarder kronor. Alla de som står i kö kommer att få ta del av stödet.

Vi har också gett ett viktigt uppdrag till Energimyndigheten att utreda en solstrategi för Sverige - något vi aldrig tidigare har haft. Det händer mycket nu.

Jag måste säga, herr talman, att det blir ganska magstarkt om Centerpartiet nu slår sig för bröstet för de förändringar man säger sig vilja göra när det är precis det regeringen jobbar med. Det är sådant som den tidigare regeringen inte lyckades få på plats.


Anf. 162 Rickard Nordin (C)

Herr talman! Om vi börjar med kön till Energimyndigheten om solcellsstödet betar Centerpartiet av den redan 2016 och 2017, betydligt snabbare än regeringen. Det är också därför vi har mer pengar i vår budget. Men för mig handlar inte detta om vem som har mest pengar; det handlar om vem som har bäst förslag. Där ligger Centerpartiet betydligt längre fram.

Jag håller med - vi står nära varandra i flera frågor. Men det finns också tydliga avgörande skillnader. Det gäller bland annat solskatt. Hur gynnar solskatten utbyggnaden av den förnybara energin? Att införa skatt på egenproduktion av el för den som vill sätta upp en solpanel på sitt tak slår stenhårt mot det företag som har ett fryslager och som använder mest el på sommaren och mot de bostadsrättsföreningar som skulle vilja använda mer av egenproducerad el.

Hur gynnas den förnybara utbyggnaden av el av att småskalig vattenkraft tvingas rivas ut? Hur gynnas den av att regeringen inte gör någonting när man ser att länsstyrelserna går bärsärkagång? Hur gynnar det utbyggnaden av förnybar energi? Detta är givna frågor där vi skiljer oss åt tydligt.

Det är klart att vi har många bra förslag som är gemensamma, men vi har också avgörande skillnader. Detta är den stora skillnaden. Vi vill mycket, båda två. Men vi levererar, och det gör inte regeringen när man inför skatt på skatt på det förnybara.


Anf. 163 Maria Weimer (L)

Herr talman! Energipolitiken tillhör hörnstenarna i ett fungerande samhälle. En trygg energiförsörjning är en förutsättning för välstånd. Därför är denna riksdagsdebatt viktig för Sveriges framtid. Det är bara synd att energiministern inte kan vara här med oss i dag.

Herr talman! Vi i Liberalerna har tre övergripande mål för vår energipolitik. Det är klimatet, försörjningstryggheten och energisäkerheten. Vi vill se en energipolitik som vägleds av dessa tre mål. Tyvärr tycker vi inte att så är fallet i regeringens budget. Viktigast är klimatet. Liksom Bill Clinton drev en av sina kampanjer på temat It's the economy, stupid, bör vi alla i dessa dagar tänka It's the climate, stupid.

Målet för svensk energipolitik och framför allt för europeisk och global energipolitik måste vara 100 procent koldioxidfritt. Det är ett mycket mer relevant mål i dessa tider och betydligt mer brådskande att uppfylla än regeringens lite diffusa vision om 100 procent förnybart.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energi

Jag hade förmånen att representera Liberalerna på klimattoppmötet i Paris tidigare i veckan. Man undrar om det verkligen var samma möte som regeringens ministrar deltog i. Fokus var att minska koldioxidutsläppen. Fokus var inte att göra sig av med koldioxidsnåla energislag.

Herr talman! Vi vet att utmaningarna framför allt ligger utanför Sveriges gränser. Vi kan göra mycket mer för att minska koldioxidutsläppen i våra grannländer. I Sverige har vi nästan uppnått 100 procent koldioxidfri energiproduktion, men det är utanför Sveriges gränser som utmaningarna finns. Tyvärr har regeringen intagit ett strikt svenskt perspektiv. Det viktiga är att Sverige klarar sina mål och kan vara bäst i klassen. Men det gagnar inte världen på något sätt att regeringen skryter med fina miljömål om tusentals människor samtidigt dör i Polen varje år av lungcancer på grund av koleldning eller om våra baltiska grannar eldar fossilt och EU:s klimatmål därför spricker. Klimatet är en gränsöverskridande fråga, och då måste energipolitiken ha tydliga drag av detta.

Liberalernas andra mål för energipolitiken är försörjningstrygghet. Vi måste kunna garantera el till rimliga priser alla dagar om året. Vid ett besök som några av oss gjorde på SSAB i somras framkom att endast 0,1 sekunders strömavbrott orsakar skador på flera miljoner kronor och förstör 75 ton stål för företaget. De siffrorna sätter fingret på vad försörjningstrygghet betyder i praktiken, och där är effektbalansen central. Ju mer väderberoende elproduktion vi bygger in i systemet, desto större blir utmaningen. Så länge vi inte har lagringsmöjligheter för el måste vi värna den baskraft vi har i Sverige.

Herr talman! Liberalernas tredje mål i energipolitiken har en säkerhetspolitisk klang och handlar om energisäkerhet. Regeringens höjning av effektskatten i en tid då elpriset är mycket lågt straffar ut den svenska kärnkraften. Det leder till att fossil elproduktion tilltar i vårt närområde. Men frågan om energisäkerhet för våra grannländer är minst lika allvarlig. Med det kraftigt försämrade säkerhetsläget som vi har sett de senaste åren i vårt närområde är våra EU-vänners beroende av rysk gas mycket allvarligt. Upp till sex EU-medlemmar är helt beroende av Ryssland för sina gasleveranser. Flera har de senaste åren upplevt politiska påtryckningar kopplade till sina energiavtal med Ryssland.

Sverige skulle kunna exportera säker el till våra baltiska grannar för att hjälpa dem från ryskt gasberoende om det inte vore så att regeringen i stället väljer att göra sig av med svensk elproduktion. Solidaritet med våra grannar kastas i papperskorgen.

Det hjälper inte heller att EU-kommissionen precis har tagit initiativ till en energiunion, vars syfte bland annat är att göra EU mindre beroende av rysk gas. Den svenska regeringen slår dövörat till och fortsätter att predika sitt mantra om 100 procent förnybart för svensk del, oavsett vad som händer säkerhetspolitiskt och vad som händer i Baltikum, som om våra baltiska grannar inte fanns och säkerhetspolitiken var densamma som i mitten av 90-talet.

Herr talman! Slutligen vill jag säga några ord om solenergi. Redan Nicolaus Copernicus kunde på 1500-talet konstatera att allt kretsar kring solen. Jag tror att många av dagens energiutmaningar, framför allt på global nivå, kan lösas med hjälp av solen. Vi vet redan i dag att solenergin har en teknisk potential på 20 miljoner terawattimmar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energi

Herr talman! Det är så att man baxnar. 20 miljoner terawattimmar motsvarar 50 gånger världens elanvändning. Då säger många: Men i Sverige är det mörkt och kallt och vi har ingen potential för solenergin. Ni i kammaren säger inte det, men det finns en utbredd tro hos allmänheten att det är så. Men vi vet att om 25 procent av alla lämpliga tak i Sverige skulle kläs med solpaneler skulle vi kunna komma upp i 10 procent av elproduktionen med hjälp av solen. Det är rätt spännande siffror.

Därför är det synd att regeringen inför en solskatt på den här typen av storskalig produktion av solel. Jag tror att det sänder fel signaler i ett skede där många offentliga takägare äntligen har bestämt sig för att satsa på solen. Det har tagit ett tag innan folk har förstått att man kan satsa på solpaneler. Vi vet att Huddinge sjukhus planerat för solpaneler, men med den nya skatten kommer man antagligen att få skrota de planerna.

Det är helt fel princip att beskatta egenproducerad el. Man kan jämföra det med att beskatta hembakat bröd eller kanske barnens hemgjorda julgodis.

Herr talman! Avslutningsvis vill jag återkomma till de energipolitiska mål som Liberalerna tror på. Fokus bör vara på klimatet, som är vår första prioritet, samt på försörjningstrygghet och energisäkerhet. På så vis får vi en välfungerande energipolitik som inte stannar vid vår egen navel, vid Sveriges gränser, utan kan se till att klimatets utmaningar även kan lösas hos våra grannar.

I detta anförande instämde Cecilie Tenfjord-Toftby (M).


Anf. 164 Lise Nordin (MP)

Herr talman! Maria Weimer sa att regeringen har ett strikt svenskt perspektiv, vilket gjorde mig förvånad. Vi är just nu i slutförhandlingarna av klimattoppmötet i Paris, där Sverige i den här budgeten som regeringen lägger fram satsar 500 miljoner kronor till FN:s gröna fond, som är en nyckel för det globala klimatarbetet.

Med regeringens satsning är Sverige världens största givare till klimatbistånd per capita. Vi har ett stort arbete och en viktig roll när det gäller att hjälpa till med det globala klimatarbetet.

Maria Weimer och Liberalerna talar sig varma för kärnkraft. Jag upplever att Liberalernas engagemang aldrig är så starkt i klimatfrågorna som när man använder det för att argumentera för mer kärnkraft. Vi hade behövt det engagemanget i klimatfrågorna när det exempelvis handlade om att Sverige ville stärka positionen inför förhandlingarna om EU:s nya klimatmål.

Jag vill fråga Maria Weimer om den effektskatt som Liberalerna föreslår ska tas bort helt och hållet till 2019 och hur detta ska finansieras. Vi kan se i Liberalernas budgetförslag att man inte redogör för någon energibudget för sista året i planperioden, vilket alla andra partier gör i sina tabeller. För Liberalerna finns det inget annat än en stjärna i budgettabellen för 2019. Jag är intresserad, och säkert många med mig, av hur Liberalernas energibudget för 2019 ser ut. Jag kan konstatera att det sammanfaller med att man i brödtexten skriver att man vill ta bort effektskatten.

Den effektskatt som i dag finns står för ungefär 5 miljarder kronor i statens intäkter. Om man som politiskt parti föreslår att helt och hållet skattebefria kärnkraften, vilket kostar 5 miljarder kronor, väcks frågan: Hur finansierar Liberalerna det?


Anf. 165 Maria Weimer (L)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energi

Herr talman! Det är roligt att Lise Nordin vill betygsätta mitt engagemang i olika frågor. Jag tyckte själv att jag uppbringade rätt mycket engagemang när jag pratade om Copernicus och solenergin. Det är väl ändå motsvarande vad man brukar säga om vårt kärnkraftsengagemang.

Det jag nämnde om att fokus ligger mycket på svenska mål rör framför allt närområdet. Det är dit som vi har möjlighet att exportera vår svenska koldioxidfria energi, och på så sätt kan vi hjälpa andra länder med deras utmaningar. Det har ingenting att göra med en grön klimatfond, som är bra, och det klimatarbete som vi måste bedriva inom ramen för biståndet.

Som jag nämnde i anförandet rör det här framför allt Polen och de baltiska länderna. Det finns kablar dit från Sverige, och vi skulle kunna bidra mycket mer genom att exportera svensk el och hjälpa till med den klimatutmaning som finns. Ca 80 procent av Polens elproduktion kommer från kolkraft, och förutom klimatproblemen finns det också stora hälsoproblem. Länder i Baltikum har ett stort beroende av rysk gas, och där skulle vi också kunna vara behjälpliga. Jag vet av samtal med till exempel Litauens ambassadör att de är intresserade av det.

När regeringen riktar in energipolitiken åt ett helt annat håll och väljer att straffa bort kärnkraften försvinner den möjligheten. Det är det som är kontentan i min kritik om att man har ett svenskt perspektiv i det här sammanhanget. Man fokuserar på 100 procent förnybart så snabbt som möjligt i stället för att se sammanhanget och hjälpa länder i närområdet med de här stora utmaningarna.

När det gäller effektskatten är den finansierad. De 5 miljarderna finns i vår budget. Exakt hur det ser ut för 2019 kan jag inte svara på. Men för oss är det viktigt att ta bort den effektskatt som finns i dag just eftersom vi tycker att vi ska bevara den befintliga kärnkraften.

Som har nämnts tidigare i debatten är det ett faktum att flera av de befintliga, nyare reaktorerna också kan komma att behöva stängas snart. Jag skulle vilja höra Lise Nordins svar på hur man hjälper klimatet i vårt närområde genom att straffa bort ännu fler kärnkraftsreaktorer.


Anf. 166 Lise Nordin (MP)

Herr talman! I sin budget har Liberalerna prioriterat att ta bort effektskatten och fler skatter på kärnkraften. Det kostar 5 miljarder kronor. Det är mer än den samlade klimatbudgeten. Och den klimatbudgeten är alltså historiskt stor. Jag vill att alla förstår proportionerna. Om man prioriterar att skattebefria kärnkraften har man 5 miljarder kronor mindre att satsa på teknikutveckling av till exempel solenergi, elbussar, energieffektivisering - alla viktiga satsningar.

Det är viktigt att Liberalerna redogör för sin budget för 2019. Under mina år i riksdagen har jag aldrig varit med om att ett parti inte redogör för sin budget för ett år. Det förvånar mig att se en stjärna i budgettabellen för Liberalernas budget 2019. Det behöver förtydligas hur de finansierar borttagandet av effektskatten.

Det handlar om att prioritera. Politik handlar om att välja. Då väljer inte regeringen att göra en så stor skattesubvention utan väljer i stället att använda pengarna till mycket annat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energi

Vad gäller Maria Weimers fråga om export av el ser jag att Sverige har en jätteviktig roll när det gäller att hjälpa våra grannländer och hela världen att minska sina utsläpp genom att utveckla teknik. Det är framför allt förnybar energiteknik som efterfrågas och som vi kan utveckla.

Jag välkomnar också fortsatt export från Sverige. Men jag ser det inte som ett alternativ att vi ska hålla kärnkraften under armarna när den inte är lönsam eller säker för att vi ska exportera den elen. Jag ser en stor potential i de siffror vi politiker har till vårt förfogande från bland annat Energimyndigheten. Vi kommer att fortsätta exportera el och därmed göra en klimatinsats hos våra grannländer. Men vi ska successivt börja växla över från kärnkraft som börjar bli gammal till förnybar elproduktion som vi bygger ut och exporterar till våra grannländer.

Den största utmaningen är framför allt hur vi ska bygga fler elnät. Jag välkomnar att EU-kommissionen nu arbetar med en politik för att fler länder ska kopplas samman. Det är också en möjlighet för mer förnybar energi när vi länkar oss samman och samarbetar.


Anf. 167 Maria Weimer (L)

Herr talman! Det är roligt att Lise Nordin är engagerad i vår budget. Som jag sa är den borttagning av effektskatten som vi förespråkar finansierad till 100 procent i alla skeden. Om det finns en asterisk eller ytterligare en tabell som inte är tydliggjord kan jag absolut klargöra den för Lise Nordin.

Det som är intressant att diskutera är effektskatten i sig, att diskutera den effekt den har haft och vilken effekt den kan ha framöver. Vi får tydliga signaler från kraftbolagen om att de redan med den nuvarande nivån tror att de kvarvarande reaktorerna är hotade. Då får vi ett helt annat läge, innan vi har några som helst lösningar på de framtida problemen, innan vi har någon som helst lösning på lagringsfrågan som ligger ännu längre fram i tiden.

Det är lätt att undvika den stora frågan, nämligen vilket ansvar Miljöpartiet är berett att ta för beslutet och de effekter som kan komma ut av det under de närmaste åren.

Det är tydligt att det här har varit Miljöpartiets vilja och politik även om de nu låtsas som att det är marknaden som har bidragit till det här eller att det skulle vara en lönsamhetsfråga. Det är ett tydligt politiskt budskap, kanske inte i regeringssammanhang, men i andra sammanhang, som på hemsidor och flygblad, gläds de över och propagerar för beslutet.

Det skulle vara intressant att höra Lise Nordin tala om effekterna av effektskatten och vilken fortsatt effekt den höga skatten kommer att få i framtiden. Men det får bli en retorisk fråga eftersom detta var min slutreplik.


Anf. 168 Mattias Bäckström Johansson (SD)

Herr talman! Liberalerna verkar ha en nyvunnen vurm för solkraft som de har engagerat sig lite i. Jag har några frågor om de konkurrenssnedvridande subventionerna som de försvarar.

Det grundläggande bekymret i det svenska kraftsystemet är inte att hantera effekten under sommartid. Det är att bemästra säsongsvariationerna. I Sverige har vi dubbelt så stor kapacitet sett till behovet sommartid, och det är betydligt besvärligare vintertid. Det är under det kallare halvåret det finns bekymmer med att bemästra situationen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energi

Redan under föregående sommar kunde vi se nedregleringar i kraftstationerna i Sverige. Man hade för mycket effekt i systemet och kunde inte bli av med det. För att se till att priset inte gick under noll stängde man av och minskade effekten. Storskalig satsning på solkraft kommer att förvärra den problematiken för de producenter som är beroende av att kunna producera även sommartid. Det gäller exempelvis vindkraft, kärnkraft och vattenkraft.

Jag vill tala mer med Maria Weimer om just leveranssäkerhet och effektbalansen. Med hur mycket tror Liberalerna att solkraften skulle kunna bidra till effektbalansen vintertid när vi har det som svårast och leveranssäkerheten är avgörande?


Anf. 169 Maria Weimer (L)

Herr talman! Vad roligt att för en gångs skull få diskutera solenergi!

Vårt förslag syftar inte till 100-procentig elproduktion av just solenergi. Effektbalansen upplever vi alltså att vi kan lösa med den kombination som vi tror på. Där spelar kärnkraften en viktig roll som baskraft. Vi tror att man med vårt förslag om avskaffande av effektskatten kan bevara den befintliga kärnkraften under den långa livslängd som den har kvar.

Vattenkraften spelar också en viktig roll. Den har som vi alla vet en viktig reglerfunktion i energisystemet i dag och kommer kanske att spela en ännu större roll i framtiden.

Sedan finns också det förnybara som en viktig komponent.

Vi lyfter fram solkraften eftersom vi tycker att man inte talar tillräckligt mycket om solens potential, i Sverige men kanske framför allt globalt. Därför nämnde jag de globala siffrorna på 20 miljoner terawattimmar. Solen är en viktig del av lösningen i Sverige men framför allt på global nivå. I länder som inte har utvecklats så långt, där man inte har utbyggda ledningar och kraftnät, kommer lokala solpaneler och solceller att kunna spela en enormt viktig roll för att elektrifiera länderna.

Svaret på frågan är helt enkelt att vi ser ett helhetssystem där det ingår andra kraftslag som också kommer att kunna bidra till effektbalansen.


Anf. 170 Mattias Bäckström Johansson (SD)

Herr talman! Sverigedemokraterna delar givetvis Liberalernas syn på möjligheterna med och potentialen i kärnkraften. Men Sverigedemokraterna ser fortfarande inte varför skattebetalarna ska vara med och lägga till medel, vilket de konkurrensvridande subventionerna till dem som blir befriade från att betala energiskatt som alla andra är ålagda att betala indirekt innebär, när det inte finns ett behov och det inte hjälper systemet. Varför ska andra vara med och betala?

Kapaciteten är fortfarande dubbelt så stor sommartid sett till behovet. Man kommer alltså i stället att försvåra för de övriga och försämra möjligheterna att uppföra vindkraftverk. Man kommer att göra det svårare att hålla vattenkraften och kärnkraften lönsam.

Om man trycker in ännu mer produktion när det inte finns efterfrågan tränger man undan möjligheten att klara av effektbalansen även vintertid. Varför anser Liberalerna att det är viktigt att subventionera produktion då det inte finns efterfrågan?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energi

Det står var och en fritt att sätta upp solceller på sitt tak. Sverigedemokraterna har ingenting emot det. Men vi ser ingen anledning till att skattebetalarna ska vara med och subventionera det eftersom det inte finns något behov sett utifrån kraftsystemets funktion för såväl industrin som välfärdslandet Sverige.

Resonemanget om god leveranssäkerhet och effektbalansen blir ännu märkligare om man ska satsa på något som man inte tror kommer att ha avgörande betydelse.


Anf. 171 Maria Weimer (L)

Herr talman! Effektbalansen är en av de största utmaningarna som vi alla måste titta på. Även Energikommissionen ska ta sig an den.

Vi tror att alla de kraftslag som jag nämnde kan spela en roll i ett framtida energisystem och att vi har ett hållbart system med vår syn på hur kärnkraften och vattenkraften ska hanteras framöver. Då kan även förnybart spela en viktig roll.

Det är synd att inte ta till vara den potential som finns i solenergin även i Sverige.


Anf. 172 Penilla Gunther (KD)

Herr talman! Vi kan väl alla vara stolta över att Sverige är ett av de länder i världen som i dag har störst andel förnybar energi. Vi har bevisat att klimatsmarta alternativ och lösningar går att kombinera med en ambitiös ekonomisk tillväxtpolitik. Det innebär inte att vi inte ska sträva efter 100 procent förnybart. Man pratar om vikten av att samhället byggs på en cirkulär ekonomi, och det innebär i princip 100 procent förnybart i allting. Det har vi kristdemokrater med oss i vår värdegrund när vi pratar om förvaltarskapstanken, så det här är inget nytt för oss. Men frågan är hur vägen dit ser ut.

Vi kan konstatera att med det ekonomiska läget som har medfört låga elpriser är det inte direkt lönsamt för något energislag i dag, oavsett om vi pratar om kärnkraft, vindkraft eller någonting annat. Detta är naturligtvis ett jättestort problem. Hur vill vi ha det förnybara samhället? Då måste man se till att vi har en välfärd som fungerar och där det finns företag och ett näringsliv som litar på att det finns en elförsörjning i det här landet. Man ska inte behöva tänka att det här Sverige som man har verkat i verkar inte säkert för våra företag. Då kanske de tycker att det är bättre att flytta någon annanstans. Det vore det sämsta som skulle kunna hända för den svenska tillväxten. Vi behöver alla jobb som vi kan få, och vi är i högsta grad beroende av exportintäkter till vår gemensamma välfärd.

Men det handlar om att göra detta på ett så klokt sätt som möjligt. Vi kristdemokrater är och har varit för att om det hade varit ekonomiskt möjligt hade vi gärna sett att det kom till nya kärnkraftverk i Sverige. Nya och säkrare kärnkraftsreaktorer skulle kunna vara en förutsättning för att Sverige hade kunnat behålla den elintensiva industrins konkurrenskraft. Men så länge vi inte kan säkra kärnkraften ekonomiskt är det klart att dagens elproduktion måste hitta andra lösningar.

Det är precis det som vi jobbar med i Energikommissionen. Det är det uppdrag som vi har fått. Vi ska se till den framtida elförsörjningen i landet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energi

Vi måste helt enkelt hitta möjligheter att lägga allting på bordet, alla energislag sida vid sida, för att se hur man kan komma fram till de bästa lösningarna, den bästa tekniken och dessutom så småningom få någon form av ekonomi i den. Därmed vill jag poängtera att jag inte alls är så säker på att det kommer att finnas ett överskott av el i framtiden, inte som det verkar just nu.

Under de seminarier och möten som vi har varit på - allesammans i den här församlingen i alla fall - har det talats om att det är ett överskott av elproduktion i Sverige i dag, och det påverkar naturligtvis elpriserna. Javisst, det kan vi enas om, men hur länge? Vilka energislag är det som man ska fortsätta att använda sig av för att se till att vi får ett överskott?

Med dagens skatte- och subventionspolitik från regeringen kan vi konstatera att det blir ingen utbyggnad av kärnkraften. Det blir inte heller någon fortsättning av den kärnkraft som vi hade sagt skulle finnas i några år till. Den blir alltså nedlagd i förtid. Det påverkar arbetstillfällen och naturligtvis också elförsörjningen. Jag anser att vi inte har tillräckligt många förnybara energikällor som skulle kunna mäta sig med kärnkraften.

Det förs också en diskussion om detta med vattenkraften. Vi kristdemokrater tror att det skulle vara möjligt att göra mer av den vattenkraft som vi har. Vi skulle vilja att det tillsattes en utredning om det inte går inom Energikommissionens ram. Då skulle vi särskilt vilja titta på just vattenkraften för att se vad vi kan göra av den, inte för att bygga ut älvar och förstöra natur - vad nu miljövännerna skulle ha att invända - utan helt enkelt göra det på ett så smart sätt som möjligt för att vi ska kunna använda de resurser som Sverige erbjuder.

Min kollega från Centern, Rickard Nordin, nämnde detta med småskalig vattenkraft. För bara några veckor sedan hade vi ett seminarium här i riksdagen om det. Det är klart att det är oerhört beklämmande att man inte kan få ha en egen produktion i sitt vattenverk. Det är i vissa fall dessutom en verksamhet som har funnits i ett par hundra år. Hur kan det vara möjligt att just detta är så farligt och så hemskt?

Man måste se till möjligheterna för landsbygden att fortsätta att leva, utvecklas och kunna producera sin egen el, och detta i säkerhetssyfte, men framför allt för att kunna bidra till sin egen elförsörjning i den omgivning som man befinner sig i.

Herr talman! Jag vill avsluta med att hänvisa till den energimotion som Kristdemokraterna har väckt.

Jag är ledsen över att min kollega från Moderaterna, Cecilie Tenfjord-Toftby, kommer att lämna vårt utskott, men vi får säkert en god ersättare så småningom.

(Applåder)


Anf. 173 Ingemar Nilsson (S)

Herr talman! I dag debatterar vi alltså näringsutskottets betänkande 3 för 2015/16 som behandlar dels regeringens förslag i budgetpropositionen för utgiftsområde 21 Energi, samt dessutom 15 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden.

Låt mig redan här och nu yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på samtliga motioner.

Herr talman! Som tidigare har nämnts är energipolitiken ett av fundamenten, en viktig hörnsten i det moderna samhällsbygget. Detta blir extra tydligt när och om vi avgränsar samtalet till att handla om den del av energipolitiken vi oftast talar om i de här sammanhangen, nämligen el.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energi

Inom parentes sagt kommer jag att ägna huvuddelen av mitt anförande åt att diskutera just el och därmed sammanhängande frågor.

På olika sätt har detta tagit sig uttryck under en lång följd av år, i ett stundtals ganska hårt och polariserat debattklimat. Orsakerna till det är säkert flera.

Dels finns utan tvekan starka uppfattningar i sakfrågan och ganska skilda övertygelser om vilken väg framåt som är den bästa. Det är uppfattningar och övertygelser som stärks och bekräftas av en lång rad experter, experter som ofta har diametralt olika uppfattningar i sakfrågorna.

Men också det faktum att många av oss i Sverige har upplevt att vi har haft ganska gott om tid på oss att ta ställning och gott om tid att bestämma färdväg. Det har lett till att man har uppfattat det här området som relativt ofarligt och kanske därför extra lämpat för politisk strid och retorik.

Jag hoppas att den tiden nu är förbi och att vi får mer konstruktiva samtal om den framtida energipolitiken. Vi behöver det, och jag tänkte orda lite grann om detta i slutet av anförandet.

Dagens moderna samhälle är på ett väldigt tydligt sätt starkt beroende av energi, inte minst av el. Det Sverige som vi lever i i dag är mer elberoende än det någonsin varit. Det gäller nog för i stort sett alla samhällets delar.

För stora delar av den svenska industrin är en säker tillgång på el till ett konkurrenskraftigt pris en förutsättning för att den ska kunna fortsätta att vara framgångsrik och konkurrera på världsmarknaden.

På samma sätt är den offentliga sektorns verksamhet i stora delar mer elberoende än någonsin förut. Det gäller inte minst för att klara moderna it-system och kommunikationssystem och deras funktionssätt.

Men också som privatpersoner, som konsumenter, är vi mer beroende av en säker tillgång på el under alla dygnets timmar i dag än vi har varit någon gång tidigare.

Allt detta ställer krav och innebär utmaningar inför framtiden.

Det är därför som det känns bra att regeringen lyfter frågan om energipolitik på ett offensivt sätt, som man gör i budgetpropositionen.

Energipolitiken kräver insatser och beslut i det korta perspektivet, här och nu, i den löpande politiska vardagen samt i det mer långsiktiga beslutsfattandet. I budgetpropositionen för 2016 föreslår regeringen en rad offensiva satsningar för att utveckla politiken i närtid, för 2016 men också för tiden fram till i första hand 2019. Låt mig ta några exempel!

Vi höjer anslaget till Energimyndigheten för att ge dem möjligheter att fortsätta med de viktiga utrednings- och utvecklingsuppdrag som de har. Vi höjer insatserna för energieffektivisering och satsar på lokal energi- och klimatrådgivning. Vi satsar på energiforskning och avsätter i den här budgeten drygt 1,3 miljarder till detta. Vi ger stöd till introduktion av vindkraft. Inte minst gör vi en ordentlig satsning på solceller som ger såväl konsumenter som tillverkare och distributörer rimliga tidsmässiga förutsättningar.

Herr talman! En viktig förutsättning för att alla ska få tillgång till el är att den kan distribueras från den plats där den produceras till den plats där den ska konsumeras. I de sammanhangen är elnäten och deras kvalitet och kapacitet helt centrala. Tiden medger inte några längre utläggningar om elnäten i dagens debatt, men jag vill ändå peka på den oerhört viktiga och stora satsning som finns i det här betänkandet och i budgetpropositionen och som görs i form av Svenska kraftnäts investeringsplan. 3,4 miljarder för 2016 och drygt 11 ½ miljard kronor för perioden 2016-2018 ger en tydlig och viktig signal om omfattningen av de investeringsbehov som finns på detta område. Vi får anledning att återkomma till elnäten och deras betydelse i kommande debatter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energi

Herr talman! Här i Sveriges riksdag råder det trots allt en ganska bred enighet om att energipolitiken måste bygga på de hörnstenar som flera av de tidigare talarna lyft fram: försörjningstrygghet, konkurrenskraft och ekologisk hållbarhet. Vi socialdemokrater ser också tydligt behovet av att Sverige på sikt ska kunna ha ett energisystem med 100 procent förnybar energi. Vi ser det som en förutsättning för byggandet av ett gott och hållbart samhälle.

Det är glädjande att höra att allt fler partier delar uppfattningen att målet är 100 procent förnybar energi. För att det ska kunna bli verklighet kräver energipolitiken, så långt möjligt är, långsiktiga spelregler.

Som många har nämnt i debatten här i kväll är elpriserna i dagsläget historiskt låga, konsumentvänligt låga, i varje fall i ett kort och medellångt perspektiv. Det gör nu också att allt fler börjar tala om att vi kanske behöver diskutera en fjärde hörnsten i energipolitiken, nämligen investeringsvilja eller investeringsförutsättningar.

Utmärkande för den svenska energipolitiken är också, till skillnad från vad vissa har sagt, ett allt större internationellt beroende. Förutsättningarna för att forma den framtida politiken på det här området blir alltmer beroende av vår omvärld och allt mindre nationella.

Med insikt om detta har regeringen tillsatt Energikommissionen. Energikommissionens uppdrag är enligt direktivet att ta fram underlag för en bred överenskommelse om energipolitiken med särskilt fokus på förhållandena för elförsörjningen efter 2025-2030.

Till detta och den mer långsiktiga energipolitiken får vi anledning att återkomma många gånger framöver i denna kammare, herr talman. Till dess har vi att jobba med energifrågorna med den nu aktuella budgetpropositionen som ett alldeles utmärkt fundament.

Än en gång yrkar jag bifall till betänkandet och avslag på samtliga motioner.

(Applåder)


Anf. 174 Rickard Nordin (C)

Herr talman! En av de största utmaningar vi har på energisidan är hur vi ska ställa om vår transportsektor till mer förnybart. Centerpartiet och Alliansen överträffade vida de målsättningar som satts av riksdagen, men sedan den här regeringen tillträdde har det varit ganska beskedliga besked.

Vi väntar fortfarande på besked om eventuell skattebefrielse för biodrivmedel. Men framför allt sänker regeringen hela den svenska etanolsatsningen med sin klumpiga skattehöjarpolitik. Det kom en inte så önskad julklapp redan den 1 december från regeringen, och det kommer ytterligare en skattechock den 1 januari.

I dag kostar etanol och diesel i stort sett lika mycket vid pumpen, och bensinen är bara en femtioöring dyrare. Men då drar också etanolen 30 procent mer på grund av det lägre energiinnehållet. Vem som helst kan då räkna ut att regeringens skattehöjningar är en judaskyss. Detta är slutet för den svenska etanolsatsningen. De volymer som produceras i Sverige kommer att exporteras till andra länder i stället. Det kommer inte att tankas någon etanol i den svenska personbilsflottan. Den kommer att ha gjort sitt. Det tycker jag är sorgligt, då den svenska etanolen hör till de bästa bränslen vi har att driva våra bilar med.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energi

Varför agerar regeringen på det här sättet, Ingemar Nilsson? Och vad kommer man att göra för att fortsätta omställningen i transportsektorn nu när etanolen tas bort ur kalkylen?


Anf. 175 Ingemar Nilsson (S)

Herr talman! Jag tackar Rickard Nordin för frågorna. Det märks med all önskvärd tydlighet att Rickard Nordin har en fot i Miljömålsberedningen och en fot i miljö- och jordbruksutskottet, där många av de här frågorna diskuteras. Jag har stor respekt för det.

Men det märks ganska tydligt på Rickard Nordin att det är en viss skillnad på att vara i majoritet och att vara i opposition. Under den tid då Rickard Nordin och hans parti befann sig i majoritetsställning i Sveriges riksdag fick de uppleva svårigheten med att hantera de här frågorna. Vid två tillfällen gjorde den dåvarande alliansregeringen försök att införa ett kvotpliktssystem, men man fick backa hela vägen tillbaka för att det inte var möjligt.

Rickard Nordin vet mycket väl att den huvudsakliga orsaken till de förslag som den nuvarande regeringen lägger fram är EU-regler och EU:s syn på frågan om alternativa drivmedel. Vi har en skatteproblematik som är väl känd, och i stället för att försöka göra denna till inrikespolemik vore det bättre om vi gjorde gemensamma ansträngningar för att påverka den på EU-nivå. Det här är inte en fråga som vi avgör själva, och det vet Rickard Nordin mycket väl. Mitt svar blir att detta inte i första hand är en fråga att diskutera i den här kammaren utan i första hand en fråga att påverka på EU-nivå.


Anf. 176 Rickard Nordin (C)

Herr talman! Ingemar Nilsson har rätt i att det här till stor del beror på EU:s regelverk, vilket borde ändras. Men att då inte göra vad man kan inom existerande regelverk är inget annat än tjänstefel.

Ingemar Nilsson pratar om EU:s överkompensationsregler. Det brukar vara ett genomgående tema att man skyller på EU när man själv inte klarar av att behandla sin politik. Sanningen är att etanolen inte är överkompenserad. Titta vid pumpen! Det är 50 öres skillnad. Det borde vara 4 kronor om etanolen skulle vara överkompenserad. Om det är något som är överkompenserat i dagsläget med regeringens politik är det fossila bränslen.

Felet ligger i regeringens beräkningsmetoder. Man tittar bakåt för att styra framåt. Det funkade väldigt bra när vi satt i regeringsställning med ett ökande oljepris. Det gynnade till och med det förnybara. Det fanns en anledning till att vi hade de beräkningsmetoderna. Men nu sjunker oljepriset som en sten, och i stället för att ändra sina beräkningsmetoder väljer regeringen att sticka huvudet i sanden och kasta etanolen över bord.

Självklart ska vi förändra på EU-nivå. Det finns otroligt mycket vi borde förändra på EU-nivå när det gäller överkompensationsregler, statsstödsregler, förnybarhetsdirektiv och annat som är stora hinder inte minst mot den kvotplikt som Ingemar Nilsson nämnde. Men att inte göra vad man kan inom det regelverk som finns, när branschen dessutom har lösningar på hur man skulle kunna göra som regeringen inte har tagit till sig, är inget annat än dålig styrning och dålig miljöpolitik. Regeringen borde ta till sig detta och ändra i beräkningsmetoderna, för det är faktiskt någonting man kan styra på egen hand.


Anf. 177 Ingemar Nilsson (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energi

Herr talman! Det finns säkert en del vi kan göra på hemmaplan, som Rickard Nordin säger. Men jag tror att vi måste börja i rätt ände, och rätt ände är i det här fallet att se till att få rimliga och jämlika konkurrensförutsättningar för olika alternativa drivmedel. Det finns det inte förutsättningar för om vi inte i första hand löser det på EU-nivå.

Jag ser precis som Rickard Nordin stora möjligheter till utveckling, inte minst för den svenska skogsindustrin, inom produktionen av alternativa drivmedel. Men för att kunna klara det och för att kunna ge den industrin rimliga förutsättningar måste man veta att det finns långsiktiga spelregler, och detta kräver att vi får en ändring av EU:s syn på det svenska skogsbruket och den svenska skogspolitiken. Om man inte förstår den cirkulära svenska skogspolitiken kommer vi aldrig att få accept för att ge rimliga förutsättningar till de alternativa drivmedel som ska tas fram med skogen som råvara. Det är den krassa sanningen. Därför måste vi börja på EU-nivå och inte börja i fel ände.


Anf. 178 Maria Weimer (L)

Herr talman! Året är 2011. Stefan Löfven är ordförande i IF Metall. Fackordföranden Löfven värnar om kärnkraften. Han betecknar det som blåögt att anse att kärnkraften skulle kunna läggas ned utan att det får konsekvenser för klimatet eller att Sverige drabbas av elbrist.

Året är 2015. Löfven leder en regering med Miljöpartiet och är i full färd med att medverka till kärnkraftens nedläggning. Dessförinnan såg vi lite velande och tvekande i valdebatten, med röda och gröna kort om vartannat. Eller var det gröna och röda kort? Ingen vet, allra minst Sveriges nuvarande statsminister.

Det är mycket oroväckande att Socialdemokraterna väljer fel väg för Sveriges framtida energiförsörjning. Vi står nu inför ett läge där vi har sex reaktorer kvar av de tolv som byggts i Sverige. Hälften av det svenska kärnkraftsbeståndet har alltså stängts ned av politiska skäl, av Socialdemokraterna som en eftergift till Miljöpartiet.

Vi vet att elpriserna är historiskt låga och sannolikt kommer att förbli det under minst några år framöver. Vi vet också att den kvarvarande kärnkraften baxnar under dagens effektskatt.

Liberalerna är det enda parti i Sveriges riksdag som förespråkar att effektskatten helt ska avskaffas. Det gör vi för att vi ser signaler från kraftbolagen, och de signalerna är tydliga. Om effektskatten inte sänks eller tas bort kommer fler reaktorer snart att behöva stängas.

Min fråga till Socialdemokraterna och Ingemar Nilsson är enkel: Hur många fler reaktorer är ni beredda att offra innan ni kommer att ta bort effektskatten?


Anf. 179 Ingemar Nilsson (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energi

Herr talman! Jag tackar Maria Weimer för frågan.

Hon inledde retoriskt med att konstatera att den nuvarande statsministern Stefan Löfven var ordförande för IF Metall 2011 och att han då hade en syn på saken. Sedan antyder hon att han i egenskap av statsminister har en annan 2015.

Jag skulle kunna travestera det och säga att priset på el var väldigt högt 2011 och är väldigt lågt 2015. Normalt sett brukar det vara Liberalernas paradgren att hylla marknadsekonomin, men detta visar vad som händer när marknaden fungerar.

Sanningen är att tillgången på el är betydligt större än efterfrågan, inte bara ur ett svenskt perspektiv och i en svensk kontext. Sanningen är att priserna är historiskt låga av det skälet att efterfrågan har minskat av olika anledningar.

Efterfrågan har minskat på grund av en finanskris som har gjort att en stor del av den europeiska industrin inte har återhämtat sig och inte konsumerar på samma nivå. Efterfrågan har också minskat på grund av energieffektivisering både inom industrin och på konsumentsidan. Det gör att priset på el är så oerhört lågt att det egentligen inte finns något produktionsslag som bär sina egna kostnader för närvarande.

Frågan är: Vad är alternativet? Är det att vi ska ha konjunkturbaserade skatter? Det är troligtvis ett alternativ för Liberalerna eftersom den dåvarande alliansregeringen höjde effektskatten ganska kraftigt för ett antal år sedan. Om det var av fiskala skäl eller inte förtäljer inte historien. Jag vet i alla fall inte varför.

Det är dock klart och tydligt att det som avgör konkurrenskraften för kärnkraften, i det här fallet, är marknadspriset på el, och det är historiskt lågt. Som socialdemokrat kan jag inte se det som ett misslyckande, för vi har varit ganska överens om att vi ska ha en avreglerad elmarknad i Sverige.


Anf. 180 Maria Weimer (L)

Herr talman! Det är ingen överraskning att elpriset är lågt. Det visste regeringen om när man valde att höja effektskatten; det var de förutsättningarna som fanns. Trots det och trots de varningar vi alla fick av kraftbolagen förra vintern valde man ändå att höja effektskatten. Ett alternativ hade varit att låta den vara på den nivå som den var eller att sänka den.

Man gillar att prata om marknaden. Ingemar Nilsson pratar om konjunkturbaserade skatter. Men det är ett högst politiskt beslut att höja effektskatten, och det har bidragit till att reaktorer har fått stänga. Att prata om marknaden tycker jag är missvisande i det här sammanhanget.

Det intressanta är att det finns en skiljelinje mellan Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Socialdemokraterna erkänner inte att det var en politisk viljeyttring att stänga reaktorerna, men från Miljöpartiet har vi fått många olika signaler om att det var en tydlig politisk linje att man ville stänga så många reaktorer man kunde.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energi

Jag har också fått olika argument från energiministern för varför man valde att höja effektskatten. Vid ett tillfälle i näringsutskottet fick vi höra att det var ett rent fiskalt beslut. En annan gång fick vi i Energikommissionen höra att det var rättvist; vattenkraften hade höga skatter, och därför skulle också kärnkraften beskattas mer. För oss är det alltså oklart vad beslutet bottnar i och hur man har kommit fram till det.

Jag upprepar den fråga jag ställde nyss och som jag gärna vill ha svar på: Hur många fler reaktorer är ni beredda att offra innan ni kommer att ta bort eller sänka effektskatten, Ingemar Nilsson?


Anf. 181 Ingemar Nilsson (S)

Herr talman! Vi har i Socialdemokraterna bekänt oss till och ställt upp på att vi har en avreglerad elmarknad i Sverige. Vi var själva med och genomförde den i mitten av 90-talet.

Detta är en del av konsekvensen. När lönsamheten blir låg kommer vissa kraftslag att få det svårare än andra att överleva i konkurrensen. Vi har inte för avsikt att avveckla det som inte är avreglerat i dag. Det finns ingen anledning.

Vi har ingen målsättning att minska antalet kärnkraftsreaktorer i det avseendet att man minskar produktionen. Jag har inte hört någon uttala det. Däremot tror jag - utan att veta - att Finansdepartementets huvudskäl för att höja eller justera en skatt brukar vara av fiskal karaktär, det vill säga man behöver intäkter.

Det är ingen tvekan om att det fanns ett avsevärt hål att fylla när vi tog över regeringsmakten, på grund av de skattesänkningar som alliansregeringen hade genomfört. Budgetunderskottet låg på 75 miljarder, och då behövs ett antal intäktsförstärkningar i statsbudgeten.

Den beräknade skatteintäkt som höjningen innebär är naturligtvis ett bidrag till att stärka statens finanser, för att genomföra andra viktiga investeringar som vi behöver göra.


Anf. 182 Cecilie Tenfjord-Toftby (M)

Herr talman! Jag väljer att följa upp min kollega Maria Weimers frågor till Ingemar Nilsson. Jag ska formulera mig på ett annat sätt så kanske vi kan få ett bättre svar.

Kärnkraften står för ungefär 40 procent av vår elproduktion. Nu planerar man att stänga fyra av tio reaktorer före 2020. Det kan vi troligtvis hantera. Men det kommer varningssignaler från branschen om att ytterligare reaktorer riskerar att stängas före 2020.

Vi står inför en kaosartad situation. Vi får en okontrollerad avveckling av kärnkraften, något som inte skulle gynna den svenska industrin, den svenska konkurrenskraften eller de svenska hushållen. I förlängningen skulle det heller inte gynna omställningen till ett förnybart energisystem, vilket Socialdemokraterna säger att de vill ha.

Skatteinkomsterna skulle bli radikalt lägre på grund av att industrin troligtvis flyttar ut, jobben försvinner och vi i dag inte har tillräckligt med el i systemet.

Låga elpriser har tagits upp här, och Ingemar Nilsson säger att vi har ett marknadsbaserat system. Vi har en mycket manipulerad energimarknad i dag, med gröna elcertifikat och ett extremt högt skattetryck på både vattenkraft och kärnkraft.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energi

Jag undrar därför: Är Ingemar Nilsson, för att undvika en kaosartad avveckling av den svenska kärnkraften, villig att ge kärnkraften de förutsättningar den behöver för att kunna producera el under hela sin livslängd, så att vi får en kontrollerad kärnkraftsavveckling?

Är Ingemar Nilsson och Socialdemokraterna beredda att sänka effektskatten på kärnkraft för att undvika kaos och få en kontrollerad avveckling på vägen mot ett 100-procentigt förnybart system?


Anf. 183 Ingemar Nilsson (S)

Herr talman! Det finns lite olika förslag från olika borgerliga partier i det här avseendet. Det finns en ganska tydlig skillnad mellan åtminstone tre av partierna.

Jag minns inte exakt, men jag tror att Cecilie Tenfjord-Toftbys parti har föreslagit att delar av effektskatten ska slopas. Vi kommer inte att föreslå någon förändring i det avseendet.

Jag vill påminna om vad branschföreträdare sagt och vilka reaktioner som höjningen av effektskatten har fått på elmarknaden. Effekten blev en prishöjning på ungefär 1 öre när man taxerade in konsekvenserna av hur elmarknaden påverkas fram till 2020 - 1 öre!

Det avgör inte kärnkraftens överlevnadsförmåga, utan kärnkraften måste klara sig på helt andra meriter. Att justera effektskatten skulle inte påverka ett dugg i det här fallet. Om man skulle sänka med lika mycket som man höjde med skulle lönsamheten fortfarande vara negativ för dagens kärnkraft.

Kärnkraften har helt andra kostnadsproblem. Den måste naturligtvis ta hand om konsekvenserna av de höjda säkerhetsåtgärder som kommer att krävas till följd av Fukushima. Det är ett större bekymmer rent kostnadsmässigt enligt de kalkyler som branschen själv visar fram.

Att tro att en sänkning, helt eller delvis, av effektskatten skulle rädda kärnkraften är ett alldeles felaktigt sätt att resonera på. Vi har inte för avsikt att göra några förändringar i det avseendet.

Cecilie Tenfjord-Toftby nämner några andra saker. Gröna elcertifikat framstår, när du nu beskriver det, som någon sorts manipulering av marknaden. Det har alla andra tidigare hyllat som det mest marknadstillvända systemet för att få in ny produktion på marknaden. Hur kan det helt plötsligt vara något som manipulerar marknaden? Jag känner inte riktigt igen ordvalet.


Anf. 184 Cecilie Tenfjord-Toftby (M)

Herr talman! Jag tolkar det så att Ingemar Nilsson inte ser de utmaningar som kärnkraftsbranschen står inför. Vi hade i dag ett möte med representanter för energibranschen i Sverige. De var mycket tydliga. De står, som Ingemar Nilsson sa, inför säkerhetsinvesteringar på runt 1,5 miljarder, oberoende härdsmälteåtgärder. 1 öre var den senaste höjningen.

Min fråga till Ingemar Nilsson, som jag väljer att upprepa, är: Om vi nu står inför en kaosartad, okontrollerad avveckling av våra kärnkraftsreaktorer före 2020, där vi riskerar ett elbortfall i det svenska systemet på 40 procent, något som inte kan kompenseras av höjningen i elcertifikatssystemet, är då Ingemar Nilsson och Socialdemokraterna villiga och beredda att rädda den svenska konkurrenskraften, rädda den svenska elförsörjningen och rädda de svenska skatteinkomsterna genom att sänka inte med 1 öre utan sänka mer eller - som Maria Weimer från Liberalerna sa - ta bort effektskatten på kärnkraft för att kunna få en kontrollerad avveckling, för att våra kärnkraftsreaktorer ska kunna producera under hela sin livslängd och för att kunna få en omställning till 100 procent förnybart?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energi

Är Socialdemokraterna villiga att sänka effektskatten på kärnkraft, eller är Socialdemokraterna beredda att offra 40 procent av vår elproduktion och tillsammans med det offra den svenska konkurrenskraften, industrin och de svenska jobben?


Anf. 185 Ingemar Nilsson (S)

Herr talman! Det är lite grann av vargen-kommer-stämning över det sättet att resonera. Om effektskattens vara eller inte vara skulle avgöra den svenska energipolitiken och dess framtid tror jag att Cecilie Tenfjord-Toftby överskattar effektskattens betydelse - så stor är den inte.

Det intressanta är att branschen, när jag träffar representanter för den, säger att effektskatten är ett problem men att de har andra bekymmer. Vad de hela tiden kommer tillbaka till är att om inte de låga elpriserna förändras, om inte förutsättningarna förändras på marknaden, då har de inga möjligheter att konkurrera. Den typ av produktionsslag som kärnkraften utgör kommer inte att kunna konkurrera över huvud taget. En kapitalintensiv verksamhet som över tid har investerat har naturligtvis betydande problem.

Du nämnde själv skatten på vattenkraft. Ja, det är en rätt fiskal skatt som höjdes ganska kraftigt under alliansregeringens tid. Jag tror inte att vi kan ha ett skattesystem som hela tiden ska flyta som en kork på hur konjunkturen ser ut.

Men vi sitter båda i Energikommissionen - och det är väl bra - och får anledning att återkomma till den diskussionen, för jag tror att man måste se detta som en helhet och inte nu bryta ut en enskild fråga, det vill säga effektskatten på kärnkraft, som den fråga som ska avgöra svensk energipolitik. Så är inte fallet, och så kommer det inte att vara. Det vet du mycket väl, Cecilie.

Jag ser med tillfredsställelse fram emot de fortsatta diskussionerna inom ramen för Energikommissionen. Det är där vi gemensamt har till uppgift att lösa de långsiktiga frågorna för svensk energipolitik. Det tror jag också att vi kommer att lyckas med, när vi har tonat ned debattonen lite grann till en mer konstruktiv diskussion. Det vet jag att du kan bidra med, och det tror jag att du kommer att göra också.


Anf. 186 Lise Nordin (MP)

Herr talman! Just nu pågår slutförhandlingarna på klimattoppmötet i Paris. Där har Sveriges miljö- och klimatminister Åsa Romson viktiga positioner att förhandla om när det gäller klimatanpassning och finansiering. Signalerna just nu, under den här debatten, är mycket hoppfulla om att man tycks kunna nå ett ganska ambitiöst avtal. Vi följer utvecklingen med stort intresse.

Klimathotet är globalt, men alla utsläpp sker lokalt någonstans i ett land, en region eller en kommun. Sverige har i förhandlingarna i Paris just nu med sig den största klimatsatsningen någonsin i en svensk budget. Det är 4,5 miljarder kronor för nästa år. Regeringen fastslår att klimatet är vår tids ödesfråga.

Jag är stolt över att Miljöpartiet tillsammans med Socialdemokraterna och Vänsterpartiet lägger fram en budget med stora satsningar på energi. Det har hänt mycket det senaste året för att ta Sverige närmare ett hållbart energisystem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energi

I regeringens budget för utgiftsområde 21, Energi, satsas för nästa år 2,8 miljarder kronor och sammanlagt för perioden 10,8 miljarder kronor. Regeringen har antagit målet om 100 procent förnybar energi. Som ett direkt resultat av det beslutet steg Sverige i global rankning över länders attraktivitet för investeringar i förnybar energi.

Nu görs stora satsningar på solenergi. I budgeten avsätts 1,4 miljarder kronor under mandatperioden för solcellsinvesteringar. Redan nästa år höjs anslaget från 50 miljoner kronor till 225 miljoner kronor, och därefter blir det hela 390 miljoner kronor per år för solinvesteringar.

Många privatpersoner, kommuner och företag har ansökt om medel från de pengarna, och det bildades en lång kö under alliansregeringens tid. I kön hos länsstyrelserna finns nu ansökningar på motsvarande ungefär 600 miljoner kronor. Alla de kommer nu att få pengar utbetalda inom två år.

När solenergin börjar växa storskaligt aktualiseras EU:s statsstödsregler, frågan om hur stor anläggning man kan bygga utan att betala skatt. Om ingen reglering görs riskerar företagen att bli återbetalningsskyldiga. Det är en risk som Miljöpartiet inte vill utsätta dem för.

Efter hårt arbete lyckades vi höja nivån från 144 kilowatt till 255 kilowatt. All produktion upp till 255 kilowatt är alltså fri från skatt. En förbättring som har gjorts jämfört med tidigare system är att alla nu är skattebefriade upp till 255 kilowatt, även om man skulle sälja 1 kilowatt eller mer över det. Tidigare blev man beskattad för hela produktionen om man hade ett överskott mer än den egna produktionen.

Men det finns en viktig fråga kvar att lösa. Det handlar om dem som äger flera anläggningar. Det vore bättre om skatteplikten gällde per anläggning och inte per juridisk person. Regeringen aviserar nu i budgeten att man kommer att se över hur man skattemässigt kan gynna dem som äger flera anläggningar.

Regeringen har nyligen gett Energimyndigheten i uppdrag att ta fram ett förslag till strategi för solenergi. Det är första gången som Sverige kommer att få en strategi för solenergi. Syftet är att öka användningen av solel. Det är viktigt att nu ta ett samlat grepp för att skapa goda förutsättningar för fortsatt utveckling av solenergi.

Vindkraften har vuxit kraftigt under lång tid och levererar i dag ungefär 10 procent av vår elförsörjning. Havsbaserad vindkraft är en nyare teknik som i dag är lite dyrare än landbaserad vindkraft. Vi behöver båda. Att bygga vindkraft ute till havs kan ha många viktiga funktioner. Den kan byggas i stor skala och i södra Sverige kopplas in på stamnätet där befintlig kärnkraft finns. Vindarna till havs är jämnare, och vindkraft till havs kan producera med högre effekt och hjälpa till i fråga om effekt i framtiden.

Det är mycket positivt att regeringen har uttalat ambitioner för att utveckla havsbaserad vindkraft och att Energimyndigheten nu har fått uppdraget att ta fram ett förslag på hur även Sverige skulle kunna stödja den nya tekniken. Det blir nu en fråga för riksdagens alla partier vilka som stöder myndighetens förslag att satsa på havsbaserad vindkraft. Jag hoppas att vi kan få en uppslutning i riksdagen och en riksdagsmajoritet för att satsa på havsbaserad vindkraft.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energi

Herr talman! En annan viktig fråga i budgeten är satsningen på batteriteknik. De tekniska möjligheterna att lagra energi utvecklas snabbt, samtidigt som kostnaderna rasar. I ett smart och modernt energisystem, med en växande andel sol- och vindkraft, kan batteriteknik ha en viktig roll. Regeringen avsätter för nästa år 25 miljoner kronor och därefter 50 miljoner kronor per år för att utveckla den tekniken. Nu har tekniken kommit så långt att det är läge att testa den ute i verkligheten, i kombination med andra lösningar för företag eller hushåll.

Sverige har historiskt saknat ett strategiskt arbete med energieffektivisering. Även det är en fråga där regeringen har gett ett viktigt uppdrag till Energimyndigheten att utreda hur även Sverige skulle kunna använda så kallade vita certifikat. Det är ett system för ett systematiskt arbete med energieffektivisering som nu hälften av EU:s medlemsländer har. Myndigheten föreslår att ett sådant system ska kunna införas i Sverige. Man säger också att det beror på vilket mål man politiskt sätter upp. Jag hoppas att vi kommer att kunna få en riksdagsmajoritet även för att satsa på vita certifikat i Sverige.

Med Miljöpartiet i regeringen införs nu ett klimatkliv som skyndar på omställningen till ett hållbart samhälle. Genom att ta ansvar för våra klimatutsläpp visar vi också ledarskap för andra länder.

Klimatklivet hjälper kommuner och regioner att finansiera viktiga klimatsatsningar. Det är 600 miljoner kronor per år som från och med nu finns tillgängliga att söka. De första utbetalningarna har redan gjorts, och det är stora satsningar på biogas och laddinfrastruktur för elfordon.

En genomgång av oppositionens budgetar är en ganska spretig läsning med olika prioriteringar. Men de har gemensamt att det handlar om mindre pengar och sänkta ambitioner. Centerpartiet har mer pengar nästa år, men totalt sett under perioden gör även de en kraftig nedskärning.

Herr talman! Till sist: En stor majoritet av svenska folket vill ha 100 procent förnybar energi. Detta presenterades i en mätning från Sifo nyligen. 68 procent vill att Sverige snarast ställer om till att använda förnybar energi. Jag är mycket glad över att det här i kammaren nu finns fem partier som sluter upp kring ambitionen om 100 procent förnybar energi. Sverige har fantastiska möjligheter. Låt oss ta till vara dem.

Herr talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet i enlighet med budgetpropositionen.


Anf. 187 Rickard Nordin (C)

Herr talman! På Miljöpartiets hemsida, under rubriken för ekonomi och skatter kan man läsa följande: Miljöpartiets princip är enkel. Skatterna ska höjas på det som smutsar ned miljön och sänkas på det som är bra för miljön och skapar nya jobb.

Ändå tror jag att Miljöpartiet har missat något här. Man höjer skatterna på det som är bra för miljön, och man höjer skatterna på jobb och företagande. Den gröna skatteväxlingen blev en röd skattechock.

Bara när det gäller det förnybara i regeringens budget går det att summera en halv miljard i skattehöjningar. Då har vi inte ens talat om skatten på jobb och företagande.

Hur galet regeringen och Miljöpartiet har resonerat blir tydligt när ett företag eller en större bostadsrättsförening som vill sätta upp solpaneler på sitt tak och minska sitt behov av köpt energi nu ska skatta för sin användning, trots att de producerar för eget bruk. Vad blir nästa steg för Miljöpartiet och Lise Nordin? Blir det skatt för den som energieffektiviserar? Det är så det ser ut för nätets del med solpaneler. Eller blir det en cykelskatt för den som tar sin cykel till jobbet och därmed inte betalar bensinskatt som man hade gjort om man hade tagit bilen? Nej, solskatten är och förblir fel. Miljöprestationer ska uppmuntras och inte straffbeskattas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energi

Vi ser en revolution på elmarknaden just nu. Småskaligt kan konkurrera med storskaligt, och det sätter energijättar i gungning. Det är en utveckling som uppenbarligen skrämmer denna regering när den nu försöker straffbeskatta bort förnybar energi för att rädda gamla affärsmodeller.

Som argumentation används rapporter från lobbyorganisationer som skrämmer med EU. Men sanningen är att det inte finns någon grund för att EU skulle ha synpunkter på detta. EU har inte ens granskat Sverige på detta område.

Är Miljöpartiet faktiskt berett att erkänna detta misstag och dra tillbaka solskatten? Och är Miljöpartiet också berett att hedra den egna principen om grön skatteväxling, en princip som vi i Centerpartiet delar och som vi faktiskt också genomför i vår budget till skillnad från vad Miljöpartiet gör i sin budget.


Anf. 188 Lise Nordin (MP)

Herr talman! Centerpartiet satt i åtta år i en regering som kraftigt sänkte skattetrycket totalt men inte gjorde några förbättringar som innebar att man höjde skattetrycket på det som är dåligt för miljön.

Den här regeringen har äntligen fått till en höjning av koldioxidskatten som gör att vi följer principen om att förorenaren betalar. Talet om grön skatteväxling blir inte jättemycket värt om man inte också är beredd att höja miljöskatterna.

När det väl gäller och när den här regeringen har gått fram med ett förslag om en höjning av koldioxidskatten har Centerpartiet tyvärr ägnat sitt utrymme och sin tid åt att kritisera denna höjning. Vi behöver fler som står upp för principen om att förorenaren betalar.

Det tycks som att Centerpartiet har någon sorts konspirationsteori om EU:s statsstödsregler. Det var i en rapport som togs fram av alliansregeringen som det första gången fastslogs - jag tror att det var 2013 - att EU med dagens regelverk har svårigheter att godkänna en skattebefrielse när det börjar byggas storskaliga förnybara anläggningar.

Jag visar gärna Rickard Nordin den utredning där det pekades på att Sverige behöver göra någon form av justering i detta sammanhang för att det inte ska strida mot statsstödsreglerna, vilket i sin tur skulle göra företagen återbetalningsskyldiga.

Det är mycket lätt att i opposition säga att detta borde fixas. Men sitter man i regeringen måste man ta ansvar, och jag vill inte utsätta dessa företag för risken att bli återbetalningsskyldiga.

Därför görs nu en justering som jag tycker är nödvändig och klok som den nu har utformats. Det är den justering som jag nämnde i mitt anförande och som behöver ses över, nämligen hur den som äger flera anläggningar ska kunna gynnas skattemässigt.

Centerpartiet har i denna debatt uttryckt många idéer om hur man vill gynna småskalig solel. Men jag kan inte se att dessa förslag genomfördes innan vi klev in i regeringen. Nu är väldigt mycket på gång. Det finns en del kvar att arbeta med, men generellt har vi nu mycket bättre förutsättningar för solel i Sverige än vi hade före valet för ett och ett halvt år sedan.


Anf. 189 Rickard Nordin (C)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energi

Herr talman! Detta är ingen konspiration, Lise Nordin. Det är enkel logik och faktiskt ibland ganska enkel juridik.

Om man skulle ändra till exempel paragraferna i lagen om skatt på energi till en mer principiell skrivning skulle den ekonomiska effekten inte vara selektiv, vilket är ett av kriterierna för att statsstödsreglerna skulle gå igång. Den ekonomiska effekten skulle också vara ganska ringa, om man tittar på hur det skulle vara utfört. Ingen enskild aktör skulle nämligen kunna tjäna några större summor på skattebefrielsen.

Detta kan knappast heller överutnyttjas eftersom det under samma punkt finns en ganska naturlig och hyfsat låg gräns för vad man kan producera och konsumera. Statsstödsreglerna är nämligen noga anpassade med beloppsgränser per stödmottagare för att man inte ska kunna åberopa liknande krav när det gäller mindre saker.

Den ekonomiska effekten skulle inte heller vara till fördel för någon särskild part, vilket är det tredje kravet för att statsstödsreglerna ska tillämpas, därför att alla företag, institutioner, myndigheter, vissa privatpersoner och vad vet jag som vill producera och konsumera när det gäller samma punkt skulle kunna göra det.

Alla dessa tre argument står på egna ben, vilket bevisar att skattebefrielsen för solel inte är ett statsstöd.

För övrigt måste en aktör som vill anmäla brott mot statsstödsreglerna kunna uppvisa att stödet redan har uppgått till omfattande belopp per stödmottagare samt visa trovärdig bevisning för detta. Något sådant finns inte. Det föreligger därmed inte heller någon skälig möjlighet för någon att kunna göra detta, åtminstone inte under de närmaste åren.

När det väl finns en storskalig utbyggnad får vi väl ändra våra skatteregler. Men där är vi inte i dag, Lise Nordin. Därför finns det inte heller någon konspiration annat än möjligtvis när det gäller de tunga lobbyorganisationer som också har lobbat mycket hårt på regeringen och som är mycket oroliga för utvecklingen för sina affärsmodeller som står på gamla ben.

Återigen: Sluta att skylla på EU, eftersom EU inte har varit inne och pillat på detta. Detta har bara den egna regeringen gjort, och då har man också gjort fel. Därför är det dags att göra om och göra rätt.


Anf. 190 Lise Nordin (MP)

Herr talman! Jag undrar vilka lobbyorganisationer som skulle ha påverkat regeringen. Jag har varit med på många möten med skattejurister som har tittat på denna fråga. Den är mycket viktig, och därför måste vi jobba med den på ett seriöst sätt och hitta kloka lösningar.

Jag tror, som sagt, att det var 2013 som alliansregeringen fick den utredning där det pekades på att EU och statsstödsreglerna inte tycks förenliga med den skattebefrielse som vi har för stora anläggningar i Sverige. Därför måste vi hitta en smart och långsiktig lösning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energi

Jag ägnar min tid åt att hitta kloka lösningar i stället för att sprida idéer om att det finns lobbyorganisationer som skulle påverka denna fråga.

Den konkreta förändring som regeringen nu har aviserat att man ska titta på är hur man skattemässigt kan gynna dem som äger flera anläggningar, exempelvis genom att flytta skatteplikten. Det handlar alltså om hur skatteplikten beräknas. I dag beräknas den per juridisk person, vilket gör det svårt för den som äger många anläggningar - en kommun eller ett företag, i stället för att gälla per anläggning.

Här letar vi efter smarta lösningar som gynnar Sverige och som gör att vi kan bygga ut mer solenergi. Det behövs mer seriöst arbete och mindre populism i denna fråga. Sverige har nämligen mycket goda förutsättningar för solenergi, och mycket händer. Regeringen tar solenergifrågan på ett uppenbart stort allvar med den historiskt sett största satsningen på investeringsstödet för sol och genom att myndigheten nu får i uppdrag att ta ett samlat grepp.

Dessa frågor är alltför viktiga för att vi ska stå här och tjafsa om detaljer. Jag hoppas att Energimyndigheten när man till våren kommer att presentera sitt förslag till en strategi för solenergi kommer att titta på helheten. Hur skapar vi goda förutsättningar? Där välkomnar jag Centerpartiets engagemang i solenergin och hoppas att vi i detta arbete kan få en riksdagsmajoritet och ett brett stöd för att på riktigt satsa på solenergin. Jag kan nämligen konstatera, herr talman, att solenergin hittills inte har tagits till vara. Nu är det dags att göra det.


Anf. 191 Cecilie Tenfjord-Toftby (M)

Herr talman! Klimatmötet pågår för fullt i Paris. Det är väl ett av de viktigaste mötena, och jag tror att vi alla här inne är väldigt förhoppningsfulla inför de resultat man måste komma fram till.

I Sverige har vi i dag vattenkraften, som är oerhört viktig i vår elproduktion och också oerhört viktig för att ha en klimatsmart och hållbar elproduktion. I dag står vattenkraftsproduktionen inför en mängd utmaningar när det gäller regelverk och lagstiftning. Vi har vattendirektivet - eller ramvattendirektivet, beroende på vad man vill kalla det för - och vi har en nationell strategi som har en lite oklar status. Vi har miljöbalken, och vi har Vattenverksutredningen. Vi har nu fått ännu en skrivelse från de två generaldirektörerna Erik Brandsma och Björn Risinger om hur de vill att man ska hantera utmaningarna.

Vi ska självklart ha en vattenkraftsverksamhet i Sverige som är även miljömässigt hållbar. Problemet i dag, om vi alla här är överens om att klimatutmaningen är en av våra största, är att vi har en miljöbalk som inte tar hänsyn till klimatpåverkan. Min fråga till Lise Nordin är rätt enkel. Kommer Lise Nordin och Miljöpartiet att arbeta för att klimatperspektivet ska få en tydlig och stark ställning i den svenska miljöbalken?


Anf. 192 Lise Nordin (MP)

Herr talman! Det var en viktig fråga, men jag skulle säga att den ligger väldigt långt ifrån en budgetdebatt om energi. Frågan ligger inte på vårt utskott.

Jag tycker att det är viktigt i princip att klimatfrågan också ska vägas mot andra miljöintressen - självklart. Jag kan konstatera att det är få av våra 16 nationella miljömål som nås. Jag ser framför allt ett bekymmer i att man ställer olika miljömål mot varandra. Min ambition är att Sverige ska kunna nå 100 procent förnybar energi på ett hållbart sätt, och då handlar det om alla aspekter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energi

På den konkreta frågan om regeringen kommer att lägga fram ett förslag på en ändrad miljöbalk har jag alltså inte det svaret här och nu, men jag diskuterar gärna principerna i att klimat självklart måste vara en viktig faktor när vi diskuterar vattenkraften och de frågor som nu ligger på regeringens bord om hur vi ska se till att värdena i vattenkraftens elproduktion ska kunna möta kraven på biologisk mångfald.

Jag tror att den konflikt som har funnits historiskt nu är på väg att dra förbi, och jag är väldigt glad för det. Man har från Energimyndigheten och Havs- och vattenmyndigheten tittat noggrant på detta tillsammans med kraftbolagen och samhällets olika aktörer i frågan, och man har nu landat i ett förslag som lades fram offentligt i förra veckan. Där tittar man på hur vi kan klara miljöåtgärder i vattenkraften med ett maximalt tapp på en och en halv terawattimme i kraftproduktion. För dem som inte brukar jobba med terawattimmar till vardags är det ungefär 1 procent av Sveriges totala elproduktion.

Jag känner mig därför väldigt hoppfull inför att vi kan hitta en väg framåt där vi både låter vattenkraften ha goda förutsättningar att vara den viktiga baskraften i vår elproduktion och kan göra de miljöjusteringar som bland annat EU kräver.


Anf. 193 Cecilie Tenfjord-Toftby (M)

Herr talman! Jag blev för ett ögonblick mycket orolig att Lise Nordin inte såg kopplingen mellan vattenkraft, klimatfrågor och energiproduktion, men hon hämtade in det i slutet. Vattenkraften är en av de absolut viktigaste elproduktionerna vi har, och den tillståndsprocess vattenkraften nu står inför kommer att vara avgörande för hur den kommer att utvecklas framöver.

Jag är också väldigt förvånad, måste jag säga, över att Lise Nordin - Miljöpartiets energitalesperson och en kämpe för klimatet - inte tydligt och klart kan säga att hon kommer att kämpa för att klimatperspektivet skrivs in i en modern miljöbalk. Det är mycket anmärkningsvärt.

Lise Nordin talar om en konflikt som är på väg bort. Jag undrar vem hon har mött av de småskaliga vattenkraftsproducenter som just nu står inför en ny tillståndsprocess. Det är inte den bilden verkligheten ger när vi möter dem. Det kanske vore bra om Lise Nordin tog sig en tur till Essunga kommun och Nossebro för att träffa den vattenkraftsproducent som ser att hela hans livsverk håller på att gå om intet. Där frågar man också varför klimatperspektivet inte finns i Sveriges miljöbalk.

Jag ställde en skriftlig fråga till statsrådet Åsa Romson. Hon inledde svaret med att skriva om alla de utredningar Lise Nordin hänvisar till, och hon avslutade med: "I det fortsatta arbetet måste avvägningar även göras mellan olika intressen som t.ex. fiskvandring, kraftsystemets behov och värnande av kulturmiljöintressen." Det stod inte ett ord om vikten av att skriva in klimathänsynen i den svenska miljöbalken. Jag tycker att det är mycket anmärkningsvärt, speciellt med tanke på att klimatkonferensen nu pågår och med tanke på klimathotet.


Anf. 194 Lise Nordin (MP)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energi

Herr talman! Cecilie Tenfjord-Toftby frågar mig om jag tycker att klimat ska skrivas in i miljöbalken. När jag säger att det inte är en fråga för den här debatten får jag svaret att jag inte är engagerad i klimatfrågan. Jag tycker att vi behöver lite ordning och reda i debatten. Självklart, säger jag, är vattenkraft, klimat och elproduktion nära sammankopplat, men de juridiska justeringar som eventuellt diskuteras i miljöbalken kan vi väl lämna till en annan debatt än denna.

Cecilie Tenfjord-Toftby nämner också den småskaliga vattenkraften. Där har vi en svår utmaning just nu med många människor som har det tufft. Den process länsstyrelserna i Sverige just nu arbetar med inleddes långt innan den här regeringen tillträdde, och det är en process som är väldigt svår. Vi behöver politiskt se hur vi kan lösa detta på ett smartare sätt.

Som jag nämnde tidigare föreslog de två myndigheterna med ansvar för de här frågorna i förra veckan en konkret väg framåt. Bland annat tittar de på hur man skulle kunna ha en fondlösning. En av de största utmaningarna för dem som nu bygger småskalig vattenkraft är nämligen den byråkratiska kostnaden för lagprövningen, och om de kan få hjälp med den prövningen - exempelvis genom fondlösningen - har vi kommit en bra bit på rätt väg.

Låt oss dock inte blanda ihop den småskaliga och den storskaliga vattenkraften! Det mesta av den kraftproduktion vi får från vattenkraft är från de större anläggningarna. Den småskaliga vattenkraften skulle jag säga framför allt har ett värde utifrån kulturgeografi och landsbygd, men den småskaliga vattenkraften är inte den som står för den stora delen av vattenkraftens 40 procent av vår elproduktion.

Vattenkraften ska vi värna. Energimyndigheten beräknar att vi i framtiden, trots miljöåtgärder, kommer att ligga kvar på ungefär samma produktion som i dag. Vi ser också att den svenska vattenkraften i framtiden kommer att efterfrågas som reglerkraft från våra grannländer. Det är alltså en resurs vi måste vara väldigt rädda om, men låt oss ha en seriös diskussion om hur de 16 nationella miljömålen kan mötas när vi bygger ett hållbart energisystem! Miljöpartiets vision är 100 procent förnybart.


Anf. 195 Mattias Bäckström Johansson (SD)

Herr talman! Lise Nordin säger att klimatet är vår tids största utmaning. Det vi kan se i regeringens budget för det här utgiftsområdet är stora subventioner som man riktar framför allt mot solkraft. Det är ett konkurrenssnedvridande stöd som undanröjer en fri och teknikneutral elmarknad.

Det skapar undanträngningseffekter på elmarknaden också, och precis som jag sa i ett tidigare replikskifte kunde vi redan i år se att man fick reglera ned kraftstationer där det finns för mycket effekt under sommarhalvåret - det varma halvåret - då solkraften levererar som mest energi. Detta skapar ett bekymmer i att man ytterligare försämrar lönsamheten för vindkraften, kärnkraften och vattenkraften, vilket försämrar Sveriges situation. Man försämrar leveranssäkerheten och försörjningstryggheten för svenskt vidkommande.

Från Miljöpartiets sida har man redan tidigare mer eller mindre jublat över nedstängningen av kärnkraftsanläggningar i Sverige, vilket ytterligare försämrar Sveriges effektbalans vintertid. Det skapar stora bekymmer att klara effektsituationen på ett betryggande sätt. I stället gör vi oss beroende av de fossila kraftslag som finns hos våra grannländer. Vi ser ut att tvärtom öka utsläppen av koldioxid med den energipolitik man vill föra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energi

Jag vill fråga om det är viktigare för Miljöpartiet att stänga kärnkraftverken än att minska just koldioxidutsläppen. Vilket bidrag tror man att solkraften kommer att utgöra i effektbalansen när det gäller vår kraftförsörjning vintertid?


Anf. 196 Lise Nordin (MP)

Herr talman! Som miljöpartist kan jag hålla två bollar i luften samtidigt, både en historiskt stor satsning på klimatåtgärder och satsningar på målet om 100 procent förnybar energi.

Jag ser att det i världen är förnybar energi som byggs ut snabbast. Det är också den som är billigast.

Den som har ett klimatengagemang drar rimligen slutsatsen att det bästa sättet att fasa ut fossil energi är att bygga förnybar energi. Det går snabbare och blir billigare. Det är mitt svar på hur vi med vår energipolitik på bästa sätt bidrar till klimatarbetet.

Jag måste säga, herr talman, att jag är väldigt glad att Sverigedemokraterna nu uttrycker engagemang i klimatfrågorna, eftersom de har gett ganska olika besked om de tror på en mänsklig klimatpåverkan eller inte. Det vore jätteintressant att få ett tydligt svar på hur Sverigedemokraterna ser på klimatfrågan, för allt engagemang behövs för de frågorna.

Vi vet i dag att svensk kärnkraft börjar att bli gammal. Då står vi inför vägvalet vad vi ska bygga för något nytt. Sverigedemokraterna brukar förorda att vi ska bygga ny kärnkraft i Sverige, fjärde generationen till och med, den dyraste tekniken och den som i dag är ganska oprövad i världen. Det är ett mycket dyrare vägval än att bygga förnybar el.

Den kärnkraft som byggs runt om i våra grannländer har en kostnad på ungefär 1 krona per kilowattimme. I Sverige bygger vi vindkraft för 50 öre per kilowattimme, halva kostnaden.

Vad är det som gör att Sverigedemokraterna vill bygga kärnkraft som är så mycket dyrare än om vi satsar på förnybar el som sol och vind som tillsammans med vattenkraften kan skapa ett helt förnybart och stabilt energisystem?


Anf. 197 Mattias Bäckström Johansson (SD)

Herr talman! Nu förblev frågan obesvarad om vilket tillskott solkraften kommer att ha vintertid, under det kallare halvåret, vilket ändå är den stora utmaningen i det svenska kraftsystemet i och med att vi sommartid inte har några bekymmer med att klara vår effektbalans.

Vad gäller synpunkten att metoden kärnkraft med snabbare reaktorer är oprövad är det lite intressant att den första kärnkraftsreaktor som någonsin producerat el var fjärde generationens kärnkraft redan på 50-talet, så den är tämligen beprövad under väldigt lång tid. Det som har gjort att man inte har satsat på den har varit kostnaden för uran och att det har varit lätt att licensiera dem med termiska reaktorer som har byggts ut. Det finns ju en stor potential att hantera det använda kärnbränslet på ett effektivt sätt. I stället för att lämna över frågan till tusentals generationer framåt och låta dem ta ansvaret har vi möjlighet att satsa mer på forskning för att se till att vi kan använda återstoden av energin i det använda kärnbränslet och i så fall se till att minska såväl avfallsmängden som tiden som den behöver slutförvaras. Men detta ansvar är uppenbart inte Miljöpartiet berett att ta, utan man vill i stället skjuta över det på kommande generationer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energi

Vad gäller förutsättningarna för utbyggnad i Sverige har det varit subventioner som har slagit sönder marknaden då man inte uppnått någon teknikneutralitet. Det är hela tiden olika stuprör där man riktar olika subventioner mot vissa kraftslag, vilket har skapat denna osymmetriska marknad där det inte finns några marknadsförutsättningar för att bygga några kraftstationer. Det skapar en situation där koldioxidutsläppen från det svenska kraftsystemet kommer att öka när vi blir beroende av fossila kraftslag som finns i våra grannländer. Då blir det ändå intressant vad som är viktigast, att stänga kärnkraften eller att minska koldioxidutsläppen.


Anf. 198 Lise Nordin (MP)

Herr talman! Jag missade frågan om sol. Det var inte min mening. Jag ska självklart svara på den.

Nej, sol kommer inte att framför allt ha sitt stora bidrag vintertid. Visserligen visar den nya tekniken att solenergi produceras som mest när det är kallt. Solenergin brukar slå rekord i Sverige en kall vinterdag. Det är väldigt inspirerande. Men framför allt kommer sol att ha sitt största bidrag under sommarhalvåret.

I Sverige har vi en vattenkraftproduktion som fungerar alldeles utmärkt som elkraft. Vi har goda möjligheter, kanske bättre än något annat land, att lagra energi. Med batteriteknik kan vi lagra energi dygns- eller veckovis. Med vattenkraften kan vi lagra energi säsongsvis. Det är en fantastisk möjlighet vi har att välja både mer sol och vind och vattenkraft.

Jag undrar vad Sverigedemokraterna räknar på för pris för ny kärnkraft. Det är en sak att ha visioner, och det respekterar jag. Men när vi börjar diskutera de frågor som vi har framför oss i närtid bör man också svara på vilket pris man räknar på. När Miljöpartiet tittar på 100 procent förnybar energi landar vi i att det är det mest kostnadseffektiva, bäst för miljön och säkrast. Om man uttrycker visionen om nya kraftslag bör man rimligen svara på vilket pris man ser på det.

Vad gäller frågan om att kunna återanvända avfall är det ungefär lika många forskare som säger att det inte går rent tekniskt att återanvända kärnavfallet i den så kallade fjärde generationens kärnkraft. Bland annat SKB med statens ansvar säger att det inte är en tekniskt eller ekonomiskt framkomlig väg.

Min slutsats som miljöpartist är att det kärnavfall som produceras och har producerats måste vi ta ett långsiktigt ansvar för. Vi kan inte sopa det problemet under mattan. Då menar jag att det också vore ansvarslöst av oss att säga att vi tror att avfallsfrågan kanske kan lösas i framtiden om det kanske kommer fjärde generationens kärnkraftverk. Som Mattias sa har man diskuterat fjärde generationens kärnkraft sedan 50-talet, men den har uppenbarligen inte levererat. Då behövs det en analys av varför den inte har kommit fram och vad vi ska satsa på i stället.


Anf. 199 Maria Weimer (L)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energi

Herr talman! Miljöpartiet brukar ju vara en förkämpe för förnybart och för solenergi. Just nu ser vi mörka moln framför solen; vi ser solskatten som skymmer solstrålarna.

I det sammanhanget vill jag lyfta två frågor som jag är orolig för.

Den första handlar om signalen. Vi signalerar att vi beskattar solenergi med det förslaget - som om solenergi vore något skadligt. Vi signalerar: Var försiktiga och tänk er för innan ni installerar för många solpaneler! En sak som oroar mig med förslaget om solskatt är att bara signalerna redan har gjort skada. Även om man har försökt justera förslaget redan nu tror jag att de här signalerna redan har blivit negativa.

Den andra handlar om principen att egenproduktion är någonting som ska beskattas. När det här började komma upp borde ju alla röda lampor ha blinkat i Regeringskansliet.

Herr talman! Jag gillar att baka. Jag brukar baka kladdkaka, bröd och lussebullar så här i juletider. Det påminner lite om frågan om egenproduktion och om man skulle komma på tanken att beskatta någonting som är egenproducerat i form av till exempel bröd, för principen här är ju att man väljer beskattning av egenproduktion. Och den principen måste vi ju alla enas om är felaktig.

Min fråga till Lise Nordin är: När kommer ni att beskatta egenproduktion av julgodis?


Anf. 200 Lise Nordin (MP)

Herr talman! Maria Weimer började med att fråga mig om signalvärden. Jag anser att det finns ganska många i den här kammaren, med den debatt vi har, som har ett ansvar för de signaler som har sänts till aktörer som är intresserade av solenergi. Jag menar att den här debatten är väldigt skev och att det finns många som har ett ansvar för vilka signaler som har sänts.

Om man kallar den skattejustering som nu görs på grund av EU:s statsstödsregler för införande av skatt på förnybar el sänder det väldigt tveksamma signaler till marknaden som jag skulle säga är mer eller mindre lögnaktiga.

Det som det här förslaget handlar om och som jag också diskuterade alldeles nyss med Rickard Nordin är en mindre skattejustering för dem som producerar anläggningar på över 255 kilowattimmar och använder så mycket el för eget bruk. Enligt Finansdepartementet är det ungefär tio anläggningar som påverkas över huvud taget i Sverige. Sedan ska vi vara ödmjuka inför att vi vill att det byggs många fler i framtiden, och det är därför som vi nu tittar på förändringen. Men i frågan om signal är frågan vem som har ansvaret när det i dag är ungefär tio anläggningar i Sverige som påverkas av den skatteförändring vi diskuterar, samtidigt som det görs väldigt stora satsningar på solenergi. Vi har pratat om investeringsstödet här. Den kanske viktigaste signalen är att vi nu ger myndigheten ett uppdrag att ta fram Sveriges första solstrategi som tydligt kan ge ett mål och signaler till marknaden om vart vi är på väg.

Miljöpartiet har under lång tid drivit att det skulle behövas ett mål i Sverige för egenproduktion. Vi ser ett egenvärde i att människor som äger sin elproduktion får mer makt över sin elräkning, blir mer medvetna om sin energianvändning och förhoppningsvis blir mer positiva och påtryckande mot politiker när det gäller politik för förnybar energi - att de får mer makt helt enkelt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energi

Jag ser många egenvärden med ett mål för egen elproduktion, och jag hoppas att också Liberalerna ställer sig bakom ett mål om egen produktion och solenergi.


Anf. 201 Maria Weimer (L)

Herr talman! Faktum är att till och med energiministern har antytt att förslaget om solskatt kanske inte blev så bra, så det vi skulle kunna enas om här är väl att gemensamt försöka stoppa det, att helt enkelt ta bort den här skatten. Det låter ju inte som att Miljöpartiet och Lise Nordin heller egentligen är så förtjusta i att behöva försvara det här förslaget, så det är väl bättre att göra om och göra rätt.

Herr talman! Jag tänkte ta tillfället i akt att lyfta upp en annan fråga. Lise Nordin pratade om lögnaktiga signaler. Då är jag intresserad av några formuleringar som vi hörde i debatten tidigare.

Lise Nordin säger att våra kärnkraftsreaktorer börjar bli gamla. Det är en retorik som även energiministern har använt när man pratat om den åldrande kärnkraften. Då är jag väldigt nyfiken på vad man egentligen menar och hur ärlig man är i de signalerna. Är kärnkraften verkligen åldrande?

Vet du att kärnkraften är yngre än vad energiministern Baylan själv är? Det första kärnkraftverket byggdes nämligen samma år som Baylan föddes, 1972, och de övriga byggdes senare och är alltså yngre än energiministern själv. Kärnkraften kommer troligtvis att leverera el längre än energiminister Baylan fortsätter i arbetslivet. Vi har minst 30 år kvar av fungerande kärnreaktorer - om de inte straffas bort innan dess, såklart.

Är Baylan också åldrande? Bör även han bytas ut?

Håll er till sanningen om kärnkraftens livslängd!


Anf. 202 Lise Nordin (MP)

Herr talman! Det är klart att jag som miljöpartist vill att förnybar energi ska vara så billig som möjligt och att jag av princip inte gillar någon skatt på förnybar energi. Det är helt givet, och jag önskar att fler ställer sig bakom det.

Vi måste ta ansvar för de regelverk som finns hos EU och som tvingade oss att göra en justering. Jag vill göra den effekten så liten som möjligt. Den första pusselbiten var att vi efter mycket arbete lyckades höja nivån på dem som påverkas från 144 till 255 kilowattimmar. Som jag nämnt tidigare i debatten avser regeringen att se hur man kan gynna dem som äger flera anläggningar genom att bland annat flytta skatteplikten.

Kan vi lösa detta ser jag inte att det finns några utmaningar kvar. Den viktiga signalen är att det är löst och att det finns goda förutsättningar för solenergi med alla de satsningar som görs.

Vad gäller att kärnkraften börjar bli gammal vet vi att de reaktorer vi har i Sverige byggdes med en teknisk livslängd på 40 år. Jag kan konstatera att fyra av tio reaktorer har blivit 40 år. Man kan diskutera om man kan förlänga livslängden, och jag har respekt för den diskussionen. Men det är en sanning att de byggdes för att hålla i 40 år, så allt som är längre än 40 år är i praktiken en teknisk livslängdsförlängning, om man vill det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energi

Jag tror inte att det kommer att vara ålder som gör att Sveriges kärnkraftsreaktorer fasas ut. Jag tror att det kommer att vara kostnad. Nu har vi väldigt låga elpriser, och ett antal kärnkraftverk har svårt med lönsamheten. Det beror inte på effektskatten, för den är mycket mindre än de andra ekonomiska verktyg som finns för kärnkraften.

Kärnkraften har svårt med lönsamheten. Jag tror att kärnkraften kommer att fortsätta att fasas ut framöver för att den är olönsam.

Herr talman! Just nu står tre av Sveriges kärnkraftsreaktorer still. Det gäller bland annat Forsmark 3, vilket kan förvåna eftersom det är den nyaste reaktorn, om jag minns rätt. Den står just nu still på grund av tekniska problem.

Det är ganska återkommande om man följer statistiken att de svenska kärnkraftsreaktorerna har tekniska problem.


Anf. 203 Birger Lahti (V)

Herr talman! Vad kan jag säga som inte redan har sagts i denna debatt, tänkte jag när jag gick fram till talarstolen. Något som inte har nämnts är en folkomröstning om kärnkraften, så jag kan ju börja med det.

Energi är en resurs som berör oss alla på ett eller annat sätt. Detta betänkande tar sats för att peka ut det övergripande målet för energipolitiken.

Många ser det som lite konstigt att man tar beslut i energirelaterade frågor samtidigt som Energikommissionen jobbar med att staka ut en hållbar och långsiktig plan, gärna med en bred samsyn över partigränserna. Men samtidigt kan väl knappast allt stanna av.

Av budgetpropositionen framgår att det övergripande målet för energipolitiken är att på kort och lång sikt trygga tillgången på el och annan energi, med konkurrenskraftiga villkor jämfört med grannländerna och EU.

För Vänsterpartiet är målet för energiförsörjningen på sikt 100 procent förnybar energi. Som politiker i skogslandet Sverige bör man inse att om det är något land som kan fixa detta så är det vi. Med våra utbyggda älvar och vår biomassa - den har kanske inte nämnts - ska helheten, även baskraften, kunna ordna sig.

Vi ska även lyckas med att producera energin med låg inverkan på klimat, miljö och folkhälsa. Därtill ska energipolitiken bidra till att omställningen till ett ekologiskt och uthålligt samhälle blir möjlig. Lägg därtill mål på EU-nivå, där visioner om att bli världsledande på förnybar energi är mantrat. Här vill man titta på hur en europeisk energiunion kan göra det lättare att nå målet att minska utsläppen med 80-95 procent till 2050.

Det finns en flora av utveckling om man tittar på energiområdet, såsom smarta elnät och medborgarnas makt att kunna påverka sina kostnader, kanske som mikroproducent.

Här finns det i dag inte samma möjlighet för dem som bor i lägenhet som det finns för dem som äger sin bostad. Det brukar vara så att de som har det bäst ställt kan påverka sin vardag. Så är det tydligen även i detta fall. Regeringen har lovat att titta på möjligheten till andelsägda system för mikroproducenter av förnybar el och skattereduktion för dessa.

Jag kan inte låta bli att dra en parallell till ROT-avdraget när jag tänker på hur systemet är uppbyggt.

Herr talman! Överföringskapaciteten är central i elsystemet. Här satsar Svenska kraftnät på investeringar i flera stationer och ledningar. Det välkomnar Vänsterpartiet. Men som flera av er vet drar dessa projekt med nya ledningar många gånger ut på tiden på grund av Nimbyeffekten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energi

Här har vi motionerat om att detta måste lösas så att tillståndsprocessen för dylika samhällsnyttor får en acceptabel proportion och inte dras ut i flera år långa processer.

Om man grottar in sig i siffror och jämför vad som blev utfallet av Alliansens budget för utgiftsområde 21 Energi för 2014 så skiljer det inte mer än 46 miljoner från det som är regeringens förslag till budget för 2016, alltså den budget som Vänsterpartiet står bakom. Att det finns skillnader på var det tillförs anslag och så vidare är klart, men gällande den största utgiftsposten, Energiforskning, är skillnaderna nästan obefintliga.

Nog om siffror och tillbaka till det jag inledde med om Energikommissionen. Jag har haft förmånen att i nio månader följa och lära mig om energisektorns utmaningar och möjligheter. Efter att ha tankat in fakta i kunskapsinhämtningsfasen kan jag konstatera att vi ledamöter i kommissionen har fått ta del av samma information allihop. Hur vi sedan kommer att tolka olika signaler och var vi målar upp problem och var vi ser möjligheter blir intressant att summera och jobba vidare med.

Jag avslutar med en förhoppning om att vi i kommissionen ska nå en bred politisk överenskommelse om energipolitiken. Jag hoppas att våra barn och barnbarn om några decennier kan konstatera att våra kloka beslut bär upp ett välfärdsland med en förnybar energisektor utan vare sig svarta eller bruna atomer.

Herr talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag och till den budget som Vänsterpartiet har förhandlat fram med regeringen.


Anf. 204 Rickard Nordin (C)

Herr talman! Jag och Birger Lahti har stått i samma debatter många gånger. På sistone har det handlat mycket hur vi ska kunna öka produktionen av biogas. Vid varje tillfälle har Birger Lahti lyft upp problemet med att det inte är lönsamt att ta ut mer biomassa ur skogen. Det gäller inte bara biogas utan även exempelvis kraftvärme.

Det Vänsterpartiet tycks glömma bort är att med den budget ni stöder, där en kilometerskatt utreds, kommer uttaget av biomassa att minska ännu mer. Skogforsk talar om att så mycket som 10 procent skulle bli olönsamt att plocka ut. Det slår hårt mot biobränslen och mot förnybar energi.

Det verkar vara ett genomgående tema för den budget som Birger Lahti stöder att beskatta både allt inom synhåll och allt som rör sig. Höjda miljöskatter brukar betyda att man höjer skatter på det som är dåligt för miljön, inte på det som är bra för miljön.

Hur har Vänsterpartiet tänkt att uppnå det mål som båda våra partier står bakom, att vi ska ha ett förnybart energisystem till 2040, om ni samtidigt beskattar den förnybara elen och väljer att gå fram med förslag som hotar upp till 10 procent av biomassan i skogen? Det är just den oro som Birger Lahti brukar ge uttryck för i de debatter som vi båda har deltagit i.


Anf. 205 Birger Lahti (V)

Herr talman! Tack för frågan, Rickard Nordin. Jag kommer ihåg diskussionerna när det var tal om besprutning i skogen. Industrin sa: Om vi inte får bespruta kommer dessa industrier att få lägga ned, och detta blir olönsamt. Inget av detta hände. Vi besprutar inte i dag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energi

Det är lite grann samma sak. Vi kommer nog inte att få ont om biobränsle som följd av en utredning som i dag pågår om vägslitageavgiften, om det är vad du menar. Det är ett system där man sätter tillbaka pengar där de behövs mest.

Du ska veta vilka problem som kan lösas av vägslitageavgiften. Det är en flora av åkerier som inte går runt på grund av en oseriös bransch som man inte kommer åt. Det skulle kunna vara ett sätt att komma åt det med ett gps-system så att vi ser vilka åkare det är. Det finns en skrämmande statistik som vi fick ta del av i går av Transportarbetarförbundet.

Jag går tillbaka till biobränslet. Det finns många lösningar. Vi måste först som nation inse att vi måste värdera vårt biobränsle och vår biomassa högre. Det finns säkert lösningar för transporter och många andra saker som gör att vi kan få ut det.

Ingemar Nilsson var inne på att man säger att vargen kommer. Jag tror inte att det blir så, i varje fall inte på grund av vägslitageavgiften.


Anf. 206 Rickard Nordin (C)

Herr talman! Både skogsindustrin och Skogforsk säger att det kommer att hota 10 procent av biomassan. Det slår speciellt mot de delar av landet som Birger Lahti själv kommer ifrån.

Det jag hör när vi har diskuterat i paneldebatter är att Vänsterpartiet och Birger Lahti säger att de är oroliga för att det redan i dag inte är lönsamt att plocka ut biomassa ur skogen. Att då lägga på en vägslitageavgift, kilometerskatt, eller kalla det vad du vill, på 4 miljarder som man talar om innebär 4 miljarder mer som ska betalas. Det är 4 miljarder mer som ska betalas av dem som ska plocka ut biomassan ur skogen.

Det handlar om avstånd. Vi har ett avlångt land. Man väljer att beskatta avstånd. Det går inte andra transportslag ut i skogen. Det kommer att gå med lastbilstrafik. Det finns säkert oseriösa aktörer och annat. Men jag tror inte att det kommer att göra det mer lönsamt att plocka ut biomassa ur skogen.

Detta är ett förslag som slår undan fötterna för försörjning på landsbygden och för den förnybara omställningen. Det gör det mycket svårare att nå det mål vi båda står bakom, ett förnybart energisystem till 2040.

Hur tänker sig Birger Lahti att få tillräckligt med biomassa för att ställa om vårt energisystem, få tillräckligt mycket till kraftvärme och få tillräckligt mycket till biogasen? Vilka förslag har Vänsterpartiet för det? Det är uppenbart att de förslag som finns i regeringens budget, som man också stöder, går åt motsatt håll.

Det är 10 procent av biomassan som riskeras enligt Skogforsk. Det är ingenting som man viftar bort med att det var värre förr och att andra saker har varit skandaliserade och problematiska tidigare. Det är hårda fakta som finns på bordet i dag som gör det mindre lönsamt att plocka ut biomassa. Vi har redan stor konkurrens om bränslena och ser att de fossila alternativen dessutom har sjunkit i pris.


Anf. 207 Birger Lahti (V)

Herr talman! Som jag sa, Rickard, är det en utredning som pågår. Den är inte färdig. Jag vet inte om du redan har förhandstips om hur den kommer att landa, vilka som kommer att beröras av den och om det gäller alla vägar. Du verkar ha svaret på det.

Energi

Jag kan garantera att om det blir så att jag måste ta ställning till någonting som inte gagnar biomassan, biobränslet och landsbygden kommer att jag titta noga på det. Det kan jag lova dig.

Det verkar som att du redan i dag har svar på hur det kommer att slå. Du kan lugna dig. Det finns ingen utredning om att det kommer att beröra alla vägar i Sverige och alla näringar. Det finns i dag inte något sådant förslag.

Jag kommer att följa det noga. Jag hoppas att det inte går som Rickard Nordin målar upp ett skräckscenario om.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 10 december.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2015-12-10
Förslagspunkter: 1, Voteringar: 1

Protokoll med beslut

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Anslag inom utgiftsområde 21

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    a) Anslagen för 2016Riksdagen anvisar anslagen för 2016 inom utgiftsområde 21 enligt utskottets förslag i bilaga 3.Därmed avslår riksdagen motionerna

    2015/16:2854 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkandena 20 och 35,

    2015/16:3234 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkandena 1 och 4,

    2015/16:1935 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkande 5,

    2015/16:2444 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 1,

    2015/16:3148 av Robert Halef m.fl. (KD) yrkande 4,

    2015/16:3149 av Penilla Gunther m.fl. (KD) yrkandena 1, 14 och 28,

    2015/16:3154 av Rickard Nordin m.fl. (C) och

    2015/16:3202 av Maria Weimer m.fl. (FP) yrkande 1 och

    bifaller proposition 2015/16:1 utgiftsområde 21 punkt 12.b) Bemyndiganden om ekonomiska åtagandenRiksdagen bemyndigar regeringen att
    1. under 2016 för anslaget 1:2 Insatser för energieffektivisering besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 260 000 000 kronor under perioden 2017-2019,
    2. under 2016 för anslaget 1:3 Stöd för marknadsintroduktion av vindkraft besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 12 000 000 kronor 2017 och 2018,
    3. under 2016 för anslaget 1:4 Energiforskning besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 3 500 000 000 kronor under perioden 2017-2020,
    4. under 2016 för anslaget 1:6 Planeringsstöd för vindkraft besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 10 000 000 kronor 2017 och 2018,
    5. under 2016 för anslaget 1:8 Energiteknik besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 70 000 000 kronor 2017 och 2018,
    6. under 2016 för anslaget 1:9 Elberedskap besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden  medför behov av framtida anslag på högst 330 000 000 kronor 2017 och 2018,
    7
    . under 2016 för anslaget 1:10 Avgifter till internationella organisationer besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 30 000 000 kronor 2017 och 2018,
    8. under 2016 för anslaget 1:11 Lokal och regional kapacitetsutveckling för klimat- och energiomställning besluta om bidrag som medför behov av framtida anslag på högst 25 000 000 kronor under perioden 2017-2019.
    Därmed bifaller riksdagen proposition 2015/16:1 utgiftsområde 21 punkterna 1, 3, 6, 8, 2, 4, 5 och 9 samt avslår motion

    2015/16:3202 av Maria Weimer m.fl. (FP) yrkandena 2-4.c) Godkännande av en investeringsplan för Affärsverket svenska kraftnätRiksdagen godkänner investeringsplanen för Affärsverket svenska kraftnät för perioden 2016-2018.Därmed bifaller riksdagen proposition 2015/16:1 utgiftsområde 21 punkt 10.d) Finansiella befogenheter för Affärsverket svenska kraftnätRiksdagen bemyndigar regeringen att under 2016 ge Affärsverket svenska kraftnät finansiella befogenheter i enlighet med vad regeringen förordar.Därmed bifaller riksdagen proposition 2015/16:1 utgiftsområde 21 punkt 11.e) Avgiftsuttag för elberedskapsavgiftenRiksdagen fastställer avgiftsuttaget för elberedskapsavgiften till högst 255 000 000 kronor under 2016.Därmed bifaller riksdagen proposition 2015/16:1 utgiftsområde 21 punkt 7.
    • Reservation 1 (SD)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (SD)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S940019
    M007212
    SD038010
    MP20005
    C00166
    V18003
    L00136
    KD00124
    -0001
    Totalt1323811366
    Ledamöternas röster