Flygskatt i stället för utveckling av biobränsle

Fru talman! Penilla Gunther har frågat finansministern hur en eventuell flygskatt ska bidra till ökad lönsamhet för regionala flygplatser och flygtrafiken inom landet.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Låt mig först understryka att jag delar Penilla Gunthers uppfattning att de regionala flygplatserna fyller en viktig funktion för både näringslivets och privatpersoners möjligheter till transporter. Det gäller särskilt i de delar av landet som är glest befolkade, har långa transportavstånd och där de alternativa transportmöjligheterna är begränsade.

Regeringen har tillsatt en särskild utredare som ska analysera och lämna förslag på hur en skatt på flygresor kan utformas. Syftet med att tillsätta en utredning är att se över möjligheterna för hur en flygskatt kan bidra till att nå miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan. Skattens utformning ska samverka med de närings, transport- och regionalpolitiska målen om bland annat jobb, tillgänglighet och konkurrenskraft i alla delar av landet. Utredningen ska även redovisa en konsekvensanalys för Sveriges icke statliga regionala flygplatser respektive statliga flygplatser. Jag har ingen möjlighet att på förhand redovisa effekterna för regionala flygplatser och flygtrafiken inom landet, då uppdraget redovisas till regeringen först den 30 november 2016.

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret!

Jag förstår att vi inte kan föregå en utredning som nyss tillsatts. Men jag tycker att frågan är intressant. Varför tillsätts en utredning om flygskatt i stället för att se till att det utvecklas mer miljövänliga bränslen och miljövänlig hantering över huvud taget?

Nu är det desto roligare att man vet att initiativ har tagits. Vi vet att Karlstad flygplats, en regional flygplats, har den första stationära anläggningen för biodrivmedel. Swedavia annonserade ut i ett pressmeddelande i förra veckan att man tittar över alla marktransporter på sina flygplatser i fråga om biobränsle.

Låt mig ge ett exempel från stortinget i Norge. Jag är aktiv även på nordisk nivå. När stortinget antog den norska statsbudgeten den 23 november var man tydlig med att en flygskatt inte är så viktig utan snarare att gynna övergången till biobaserat flygbränsle.

Då har man valt följande lösning. Landningsavgifterna på de norska flygplatserna kommer att reduceras med 25 procent för flygplan som flyger på minst 25 procent förnybart bränsle. Avsikten är att styra systemet från 2018. Avgiften ska ersätta en kvotplikt på 25 procent för biobränsleandelen i flygbränslet. Detta handlar om inrikes flyg. Sedan tidigare finns en koldioxidavgift för flyg inom Norge.

Detta måste ändå på något sätt stimulera tanken hur vi kan göra i Sverige. I den förra interpellationsdebatten konstaterade vi att de regionala flygplatserna är viktiga. Vi behöver ett fungerande inrikesflyg. Statsrådets kollega Damberg sa på näringsutskottets möte i går att i fråga om exportstrategin hade han gärna sett fler utländska destinationer med direktlinjer till Sverige, inte bara till de stora flygplatserna utan till fler flygplatser ute i vårt avlånga land. Jag frågade Damberg hur detta ska stimuleras.

Denna fråga har stor betydelse för strategin som regeringen ska lägga fram om hållbart företagande. Ett företag med självaktning vill jobba hållbart på alla sätt, socialt, ekonomiskt, miljömässigt och så vidare. Frågan om att resa kommer framöver att vara oerhört viktig.

Om vi ska ta oss snabbt fram och tillbaka, inte minst till Stockholm över dagen, och vi bor ute på landet, ska vi inte angripa ett transportslag med en skatt i stället för att angripa det som vi vill komma åt med skatten. Om vi vill att det ska bli en bättre miljöpåverkan måste en utveckling av biobränsle vara modellen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Hur ser statsrådet på detta?

Fru talman! Jag tror att man kan konstatera att det här inte handlar om antingen eller. Som inte minst de förhandlingar som pågått i Paris i veckan har visat står jorden inför en kollaps, och det är klart att vi som modernt, rikt föregångsland har att ta stort ansvar för att ställa om jorden till en mer hållbar utveckling.

Transportsektorn i Sverige står för en orimligt stor, får man nog säga, andel av både energianvändningen och inte minst användningen av fossila bränslen. Det är klart att en del i att ställa om handlar om att utveckla alternativ och att stimulera framväxt av biobränslen, eldrift och andra typer av alternativa drivmedel. Men det handlar nog också om att ställa om till transportslag som är mer energieffektiva och att totalt sett minska transportsektorns klimatpåverkan. Det är ju så att även alternativa drivmedel som förbränns ger upphov till CO2-utsläpp i atmosfären.

Vi har satt ett mål att ha en fossiloberoende fordonsflotta till 2030. Där är biobränslen och annat av väldigt stor betydelse. Jag tror att man behöver titta på platser där flyget är kanske det enda men åtminstone det bästa alternativet. Där ska flyget självklart vara så lite klimatpåverkande som möjligt. Men ibland finns det också tillfällen då man behöver stimulera konsumenter att välja ett mer hållbart sätt att resa. Det är ju inte så att alla flygresor som sker i dag sker mellan platser där det inte finns några mer hållbara alternativ.

På flygområdet men också på alla andra områden i samhället behöver vi med andra ord arbeta med både morot och piska, med ny teknik, med begränsande lagstiftning och med pålagor för att med alla medel som vi har till vårt förfogande göra allt vi kan för att den omställning som måste ske ska ske så fort som möjligt men fortfarande utan att hota utvecklingen av de andra två hållbarhetsmålen.

Det är det som flygskatteutredningen ska göra - den ska titta på hur man kan utforma en flygskatt som får påverkan på att minska flygets klimatpåverkan men inte medverkar till att jobbmål eller tillgänglighetsmål påverkas negativt. Det är de utredningsdirektiv som finns. Jag har svårt att se varför man är så rädd för en utveckling som innebär att man kanske ibland behöver använda andra färdmedel än flyg när de ur hållbarhetssynpunkt är bättre alternativ.

Fru talman! Jag delar statsrådets uppfattning. Jag tycker att vi ska ha en strävan att använda alla miljövänliga transportmedel som går, absolut.

Man kan ta ett sådant enkelt exempel som att många föräldrar skjutsar sina barn till skolan i stället för att barnen får cykla, som vissa gjorde när de var mindre - mina egna barn, till exempel.

Det är klart att man i stort och smått måste tänka på hur man agerar. Det är därför jag ifrågasätter en skatt i stället för att angripa grundproblemet och det som vi alla vill förbättra. Miljövänliga transporter är ju viktiga för Sverige och för hela världen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Skulle vi följa det norska exemplet och reducera landningsavgifterna, som man har fattat beslut om i stortinget, skulle vi också kunna hjälpa flygindustrin att ta fram ytterligare miljöförbättrande lösningar.

Vi kan ju konstatera att statens intäkter från transportpolitiskt motiverade tvingande avgifter för luftfarten var nästan 5 ½ miljard kronor förra året. Om man i stället för dessa avgifter, varav landningsavgifter och så vidare är merparten, lite grann kan ställa om till att se till att det finns mer biobränsle och klimatsmarta alternativ även inom flygindustrin är det klart - tror i alla fall jag - att det är viktigt för Sverige.

Vi lägger miljoner på utvecklingen av besöks- och destinationsnäringen, men det spelar ingen roll om besökare inte kan ta sig hit eller härifrån. Särskilt för besökare utomlands ifrån, inte minst till företag uppe i Norrland eller någon annanstans i landet där man har flyg, betyder det här oerhört mycket. Om man dessutom har utländska ägare eller utländska chefer och medarbetare som ska besöka företaget emellanåt, ska de sätta sig på tåget från Stockholm, Göteborg eller någon annanstans? Det tar ytterligare fyra, sex, åtta, tio timmar. I så fall tror inte jag att vi kommer att ha så många företag med utländska ägare kvar eftersom de tycker att det är en erbarmligt dålig idé att sitta så många timmar extra för ett kort besök i Sverige.

Vi måste också se till sammanhanget. Visst kan man göra en utredning av en flygskatt. Men i direktivet, som jag citerar i min interpellation, står det så här: "Genom en skatt på flygresor kan flyget i högre utsträckning bära sina egna klimatkostnader. Skatten bör uppmuntra konsumenter att välja mer miljövänliga alternativ, vilket i sin tur leder till minskade utsläpp och mindre klimatpåverkan."

Genom att skriva på det sättet har man i princip redan tagit ställning, menar jag. Då är meningen att det ska tas fram en skatt. Man ska inte hitta de andra alternativen. Då blir jag bekymrad, och då kvarstår min fråga även där: Vill man så gärna ha en flygskatt i stället för att utveckla andra metoder?

Fru talman! Nej, som jag redan har sagt två eller tre gånger handlar det här inte om att ta fram ett förslag på hur en flygskatt skulle kunna utformas i stället för andra åtgärder.

Det här är en av många åtgärder som sammantaget bidrar till att minska transportsektorns - i det här fallet flygets - negativa miljö- och klimatpåverkan och samtidigt bidra till de transportpolitiska och näringspolitiska målen om fler arbeten, minskad arbetslöshet, god tillgänglighet i hela landet, bättre hälsa och så vidare. Alla de målen ligger kvar.

Det skräckscenario som målas upp i talarstolen - att man inte längre skulle kunna flyga till delar av Sverige efter att flygskatten är utredd och att man plötsligt skulle behöva sitta på tåget i tio timmar i stället - är naturligtvis inte avsikten. Då har vi ju inte tillgodosett behoven av möjligheter till jobb och utveckling i hela landet och goda transportmöjligheter, utan då är det någonting annat. Eftersom de kriterierna är tydligt uttryckta i utredningsdirektiven skulle man naturligtvis inte lägga fram ett sådant förslag.

Det finns mycket annat man kan göra inom flygbranschen än enbart att gå över till biobränslen. Biobränslena är en viktig del, men i dagsläget är de så mycket dyrare att det nog inte är realistiskt att tro på ett stort genombrott på det området, åtminstone inte i närtid. Men det har ju skett väldigt stora effektiviseringar när det gäller bränsle inom flyget de senaste åren, inte minst när det gäller gröna inflygningar. Hur man planerar rutter, större områden som är gemensamma luftrum där man kan välja kortaste resvägen och så vidare kommer att bidra ytterligare till det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag menar att vi behöver vidta åtgärder på många olika områden, vilket totalt sett ska bidra till att flyget minskar sin negativa klimatpåverkan med bibehållen möjlighet till utveckling och jobb i hela landet och god tillgänglighet i hela landet. Det är svaret. Det är de direktiv som utredningen har fått, och det är på de direktiven som betänkandet som kommer så småningom kommer att baseras.

Fru talman! Statsrådet får ursäkta, men jag tillåter mig att tvivla, inte minst på grund av det samarbetsparti som Socialdemokraterna har. Det är ledsamt med tanke på att vi behöver en miljövänlig utveckling av alla transportslag. I dag när tunnelbana, pendeltåg och fjärrtåg inte har fungerat i Stockholmsområdet väljer folk att transportera sig på annat sätt. Förhoppningsvis finns det många bilar som kör på miljövänligt bränsle.

Vi skulle nog inte komma på tanken att använda styrmedel såsom högre skatt på olika delar av bilkörningen, alltså på samma sätt som man gör med flyget. Flyget har fortfarande en dålig klang för många; de har kanske inte hängt med i att det i dag finns mer miljövänliga bränslen. I den meningen delar jag statsrådets uppfattning att det fortfarande i många fall är för dyrt. Men ju mer det används, desto lägre blir så småningom priset. Det är något som vi måste sträva efter.

Jag vidhåller min fråga som gäller det som norska stortinget har tagit ställning till. Man kan se på saken från olika håll. Det som bekymrar mig är det jag tidigare citerade ur direktivet och som gäller den eventuella flygskatten, om man vill styra det så tydligt eller inte.

Fru talman! Det står i direktivet att vi vill stimulera konsumenter. Jag har också sagt att när det är möjligt bör man välja mer miljö- och klimateffektiva transportsätt.

Men det är fortfarande så att en flygskatt ska utformas på ett sätt som inte äventyrar målen om jobb och utveckling samt god tillgänglighet i hela landet. De behöver balanseras, och det är därför båda delarna finns med i utredningsuppdraget.

Det är nog inte så att flyget nödvändigtvis har dålig klang, men flyget har ganska dåliga värden när det gäller klimat- och miljöanpassning jämfört med många andra transportslag. Det innebär att på sträckor där flyget kanske inte är det mest hållbara valet av transportslag är det bra om människor väljer ett annat mer hållbart transportsätt.

Samtidigt ska flyget utvecklas på det positiva sätt som är nödvändigt när det gäller alternativa drivmedel, mer bränslesparande framförande och så vidare. Det är naturligtvis jätteviktigt. Men det finns också tillfällen när flyget med lätthet och med positiva resultat skulle kunna ersättas av till exempel snabbtåg.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi behöver inte styra bara med det ena, utan vi behöver styra med alla tillgängliga medel vi har. Det ska ske på ett sätt som tillgodoser behovet av god tillgänglighet i hela landet. Vi ska ha såväl jobb och tillväxt som möjlighet att leva i hela landet. Vi ska också nå våra klimat- och miljömål, och där behöver flyget ta sin andel.

Överläggningen var härmed avslutad.