Riksrevisionens rapport om Vattenfall och energiomställningen
Anförandelista
- Hoppa till i videospelarenIngemar Nilsson (S)
- Hoppa till i videospelarenAnn-Charlotte Hammar Johnsson (M)
- Hoppa till i videospelarenMattias Bäckström Johansson (SD)
- Hoppa till i videospelarenLise Nordin (MP)
- Hoppa till i videospelarenAnn-Charlotte Hammar Johnsson (M)
- Hoppa till i videospelarenLise Nordin (MP)
- Hoppa till i videospelarenAnn-Charlotte Hammar Johnsson (M)
- Hoppa till i videospelarenLise Nordin (MP)
- Hoppa till i videospelarenHelena Lindahl (C)
- Hoppa till i videospelarenBirger Lahti (V)
- Hoppa till i videospelarenMaria Weimer (L)
- Hoppa till i videospelarenPenilla Gunther (KD)
Protokoll från debatten
Anföranden: 12
Anf. 42 Ingemar Nilsson (S)
Herr talman! Dagens debatt handlar alltså om näringsutskottets betänkande 7, som behandlar dels Riksrevisionens rapport om Vattenfall och energiomställningen samt regeringens skrivelse med anledning av rapporten, dels åtta motionsyrkanden från den allmänna motionstiden om Vattenfall AB.
Inledningsvis beskriver Riksrevisionen bakgrund och motiv för granskningen och dess upplägg som att man "granskat Vattenfalls förutsättningar att bli ett konkurrenskraftigt och ledande bolag i energiomställningen och därigenom bidra till EU:s klimat- och energimål, samt om bolaget kan nå sina miljörelaterade hållbarhetsmål".
Granskningen omfattar perioden 2010-2014. Det förtjänar nog att upprepas att granskningen omfattar just den tidsperioden, det vill säga 2010-2014, och den regering som då hade ansvaret för styrningen och ledningen av det helstatliga energiföretaget Vattenfall AB.
Herr talman! Energimarknaden, och därmed energipolitikens spänningsfält, har genomgått en avsevärd förändring sedan 2010, både i ett svenskt och i ett europiskt perspektiv. Det gäller och påverkar inte minst Vattenfall som företag.
Bland annat som en konsekvens av den finanskris och lågkonjunktur som präglade Europa och Sverige så påtagligt från och med 2008 påverkades och förändrades energimarknaden i Sverige, i Europa och i världen långsiktigt - kanske för alltid. Marknaden har också förändrats av att allt fler länder i vår närhet lagt om sin energipolitik med en ökad inriktning mot mer av förnybar energi.
Ett helstatligt bolag som Vattenfall är naturligtvis en viktig faktor och aktör i den energipolitiska utvecklingen, både nu och i framtiden, i Sverige men också på den framtida nordiska och europeiska energimarknaden. Hur Vattenfall AB styrs och leds är därför en viktig och central fråga i flera avseenden.
Herr talman! Det som i nästan förvånande stor utsträckning präglar Riksrevisionens rapport är den tolkning som man gör beträffande rollfördelningen mellan regeringen som ägare, Vattenfalls styrelse och den operativa ledningen för bolaget. På punkt efter punkt lyfter man fram hur man ser att den här rollfördelningen nu är och hur man anser att den borde se ut.
Regeringen å sin sida redovisar i sin skrivelse till riksdagen sin syn på Riksrevisionens rapport i allmänhet och på dessa specifika synpunkter i synnerhet. Regeringen delar inte Riksrevisionens syn på rollfördelningen mellan staten som ägare, bolagets styrelse och den operativa ledningen när det gäller operationella mål, till exempel val och utformning av hållbarhetsmål, placeringshorisont, samägande av bolag, forskning och användning av utdelning till förnybar energi.
Riksrevisionens rapport om Vattenfall och energiomställningen
Inte heller när det gäller Riksrevisionens syn på Regeringskansliets interna processer för kunskapsinhämtning och oberoende analyser eller regeringens uppföljning av Vattenfalls uppdrag delar regeringen Riksrevisionens syn och därav följande förslag.
Herr talman! Glädjande nog finns det i utskottet en mycket tydlig majoritet som delar regeringens syn i det här avseendet. Det finns en bred samsyn på hur staten ska utöva sin ägarroll och hur rollfördelningen ska se ut. Detta kommer också till uttryck i ägardirektiv, i statens ägarstyrningsdokument och i bolagsordningen.
På några områden delar dock regeringen i sin skrivelse Riksrevisionens synpunkter. Det gäller framför allt regeringens återrapportering till riksdagen. Där avser också regeringen att vidta åtgärder för en förbättrad och fortlöpande återrapportering av bolagets strategier och utveckling till riksdagen genom utskotten. Detta välkomnas av näringsutskottet.
Herr talman! När det gäller motionerna från den allmänna motionstiden är de yrkanden som i första hand handlar om förvaltningen av Vattenfall i allt väsentligt tillgodosedda genom den skrivelse som regeringen har lämnat.
På samma sätt är det när det gäller synen på Vattenfalls roll i energisystemet. Vad gäller den viktiga roll som Vattenfall spelar i detta sammanhang och hur den bör hanteras inom bland annat det uppdrag som Energikommissionen har att arbeta med finns det inom utskottet en bred samsyn.
När det gäller synen på Vattenfalls agerande på den europeiska energimarknaden syns tydligt de svårigheter som i stort sett alla stora, mogna europeiska energibolag har att brottas med i dagsläget. Såväl regeringen som Vattenfalls ledning har, i sina olika roller, tydligt gett uttryck för en affärsmässigt sund omdirigering mot en ökad fokusering på förnybar energi.
Man har också successivt vidtagit en rad olika åtgärder för detta. Låt mig bara nämna det faktum att man har utsett två nya styrelseledamöter på det här området som ett sätt att bredda bolagets kompetens, detta för att möjliggöra att Vattenfall kan leva upp till att vara ett ledande företag i energiomställningen.
Anf. 43 Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)
Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 1 från Moderaterna, Centern, Liberalerna och Kristdemokraterna.
Vi debatterar Riksrevisionens rapport om Vattenfall och energiomställningen. Det har ni precis hört föregående talare berätta om. Det är ett antal frågeställningar som har tagits fram från Riksrevisionen, som har sammanställts med rekommendationer och som regeringen sedan har gett sitt svar på i en skrivelse. Utifrån det materialet har näringsutskottet skrivit sitt betänkande.
Det finns delar i rapporten där man från Riksrevisionen beskriver förbättringar som jag instämmer i. En sådan är att uppföljningen till riksdagen kan bli bättre. Här talar Riksrevisionen om mer transparens, utförlighet och högkvalitativ redovisning. Det är bra och en god ordning.
Det viktiga arbete som alliansregeringen gjorde under åtta år för att förbättra styrningen av Vattenfall AB utifrån hållbarhet och styrning vill vi se framåt, och vi följer frågan.
Riksrevisionens rapport om Vattenfall och energiomställningen
År 2007 var Sverige det första landet i världen att införa GRI-rapportering: global reporting initiative, en internationell standard för hållbarhetsrapportering utifrån utmaningar och hur man agerar för att leva upp till riktlinjerna i ägarpolicyn. Detta har skapat medvetenhet och en god grund för ett fortsatt hållbarhetsarbete i bolaget och i alla bolag.
År 2012 togs nya steg för att förstärka hållbarhet som en viktig angelägenhet. Regeringen lyfte då in frågan i bolagsstyrningen genom att ge styrelserna i uppdrag att utarbeta strategiska hållbarhetsmål. Genom att tydliggöra sitt engagemang inom centrala hållbarhetsfrågor visar bolagen att de är moderna organisationer. Hållbarhetsarbetet syftar alltså både till att säkerställa anständiga affärer och att bibehålla eller öka värdet på svenska bolag.
I sådana här presentationer redovisas också sådant som etik, jämställdhets- och miljöpolicy och miljöledningssystem enligt IFRS, vilket står för international financial reporting standards.
Herr talman! Vi är glada över att utskottet som helhet ställer sig bakom den motion som ligger till grund för att Vattenfall är en central aktör i den framtida svenska elförsörjningen och att vi som ett enigt utskott kan tillkännage för regeringen att den på lämpligt sätt bör tydliggöra att den parlamentariskt sammansatta Energikommissionen även bör diskutera frågor som Vattenfalls roll i energisystemet och bolagets uppdrag och mål.
Inom ramen för Riksrevisionens rapport finns det dock delar som går in på vad Vattenfall ska göra i sin roll som bolag, där beskrivningen görs på ett sätt som innebär att man är inne på Vattenfalls ledning och berättar om den process som är ett internt arbete i ett bolag.
Man talar om att forma en målbild för att bli ett konkurrenskraftigt och ledande bolag i energiomställningen och att genomföra en strategisk, långsiktig planering för hur bolaget ska nå dit. Sedan skriver Riksrevisionen att planeringen bör brytas ned i verksamhetsplanering dels på affärsområdesnivå, dels inom bolagets olika utvecklingsavdelningar.
Det är inte en sak som politiken ska lägga sig i. Vi har hört Ingemar Nilsson säga samma sak tidigare.
Ett bolag som Vattenfall styrs med ägardirektiv och bolagsregler, men i svaret från Riksrevisionen är man inne och besvarar frågor om hur bolaget ska agera. Det låter sig inte göras. Därför delar vi den syn regeringen har i de delar som handlar om att skilja på vad bolaget gör, vad styrelsen gör och de mål som sätts av regeringen. Det finns till exempel inte en miljörelaterad del av uppdraget som är fristående från den del som är affärsmässig. Ägarpolicyn ska också följas, och bolaget ska utvärderas utifrån hur det uppnår sina mål. Hur bolaget arbetar är en fråga för bolaget och inte för politiken.
Ett mål sattes för Vattenfall, och det meddelades en avsikt att använda EU:s 2020-mål som referenspunkt för uppföljning av Vattenfalls roll i energiomställningen. Det beslutades också. Det är viktigt, herr talman, att ha uppsatta mål att jobba mot. Det har Vattenfall också tagit upp i dag, då man presenterade sitt resultat för 2015.
På vägen fram har Vattenfalls väg förändrats, precis som för många andra energibolag. Det har varit radikalt - från det att man verkade i Sverige till att man blev en internationell spelare på 1990-talet med satsningar i framför allt Tyskland, en omläggning av energipolitiken, globala förändringar i synen på klimat och energi samt vägval för att klara den egna energiförsörjningen för medborgare, industri och näringsliv. Detta har ställt stora krav på baskraft som inte gör systemet skakigt.
Riksrevisionens rapport om Vattenfall och energiomställningen
Skiffergas från USA har kommit att spela en roll, liksom beroendet av kolkraft och gas. Vattenfalls steg för att kunna agera och navigera i denna värld som ett hållbart företag i statlig ägo med fortsatt stora utmaningar framåt spelar roll. Bolaget satsar på förnybart men bär med sig sin historia. I nuläget har Vattenfall signalerat om ytterligare kärnkraftsreaktorer som man kan tvingas stänga. Det medför kostnader och bekymmer, och regeringens förslag på höjd skatt i ett läge med låga elpriser har inte gjort vägen lättare.
Herr talman! Vi kommer att följa Vattenfall på dess väg framåt och se hur man tar sig an detta. Vi hade en interpellationsdebatt i går. Det blir ett viktigt sammanhang i en kedja när man talar om industrins och näringslivets förutsättningar i Sverige.
(Applåder)
Anf. 44 Mattias Bäckström Johansson (SD)
Herr talman! Tidigare talare har på ett förtjänstfullt sätt redogjort för vad vi debatterar här i dag, så det behövs kanske ingen närmare presentation.
Vattenfall är ett bolag som är helägt av staten, och det spelar en viktig roll för det svenska kraftsystemet och den svenska energiförsörjningen. Utöver den verksamheten har man under flertalet år både förvärvat och uppfört anläggningar i andra länder, vilket har lett till att bolaget även har blivit ett av Europas största energibolag. Det är ett äventyr som under senare tid har blivit en alltmer kostsam historia för bolagets ägare.
Även om omständigheterna kunde ha varit mer angenäma ur ett rent ekonomiskt perspektiv är det ändå välkommet med troliga ägarförändringar där många av de anläggningar som bolaget är ägare till, främst vad gäller fossil energi, kommer att avyttras. Sverigedemokraternas uppfattning om Vattenfalls roll är att fokus ska flyttas från den expansion som har skett i utlandet till att primärt värna den svenska elförsörjningen ur ett långsiktigt perspektiv.
Under innevarande mandatperiod har det kommit nedläggningsbesked från bolaget för två av de sju reaktorer man driver i Sverige. Man har även avbrutit det analysarbete kring ersättningsreaktorer som man påbörjade 2012. Vad gäller det avbrutna analysarbetet kring ersättningsreaktorer framhåller regeringen i sin skrivelse att det är Vattenfall som på eget initiativ har fattat det beslutet. Detta är någonting som har varit föremål för debatt tidigare och är således ingenting nytt i sammanhanget, men jag tycker uppriktigt sagt att vi kan fundera över hur pass självständigt just ett sådant beslut har varit.
Går man tillbaka i tiden kan man se att Vattenfall under hösten 2014, i september månad, släppte ett pressmeddelande med rubriken "Vattenfall fortsätter analysarbetet om ersättningsreaktorer". Syftet med arbetet skulle vara att få kunskap om nya säkerhets- och miljökrav på framtida reaktorer, titta på hur olika tänkbara teknologier kan leva upp till den kommande kravbilden, undersöka de ekonomiska villkoren för kärnkraft i framtiden och även söka tillstånd för ersättningsreaktorer.
Riksrevisionens rapport om Vattenfall och energiomställningen
En månad efter den tidpunkten i september släppte regeringen sin budgetproposition, där man var väldigt tydlig med vad man ansåg om Vattenfalls pågående analysarbete kring ersättningsreaktorer. I budgetpropositionen kunde vi läsa att "Vattenfalls planer på att förbereda för byggandet av ny kärnkraft avbryts". Det är först därefter, en månad senare, som Vattenfalls vd Magnus Hall meddelar att utredningsarbetet stoppas. Tanken att detta beslut skulle ha fattats i något slags vakuum är tämligen häpnadsväckande då regeringens uppfattning inte på något sätt gick att missuppfatta.
I sin skrivelse hänvisar regeringen till att det avbrutna analysarbetet ska frysas i avvaktan på resultatet från den parlamentariskt sammansatta Energikommissionen. Med tanke på de långa ledtider som föreligger vid en eventuell etablering av en ny kärnkraftsreaktor hade ett fortsatt arbete med att analysera just förutsättningarna varit värdefullt även för Energikommissionen. Det är Sverigedemokraternas uppfattning att Vattenfall inte ska åläggas den typen av restriktioner vare sig det gäller att ansöka, undersöka eller förbereda för uppförande av ny kärnkraft. Vi framför även i år detta i betänkandet.
Lika omsorgsfull har regeringen däremot inte varit när det gäller andra åtgärder som har genomförts och som har en långsiktig påverkan på såväl bolaget som hela kraftsektorn i sig. Där har man inte ens övervägt att först ta upp åtgärderna i Energikommissionen och vänta med att genomföra dem. Det gäller till exempel höjningen av effektskatten, som visserligen mer bidrar på marginalen för de överväganden Vattenfall gjort för sina reaktorer men ändå har en påverkan. Där fanns inte den målbilden. Ambitionshöjningen i elcertifikatssystemet är en annan åtgärd som har påverkat de långsiktiga villkoren för bolaget och även kraftsektorn i stort och där man inte heller har haft målsättningen att först lyfta upp det i Energikommissionen.
En betydligt mindre del av Vattenfalls verksamhet som vi i Sverigedemokraterna har tagit upp i vår motion och som även finns med i betänkandet är bolagets inköp av överskottsel från mikroproduktion till oförskämda överpriser på marknaden. Det är någonting som i sin tur resulterar i en lägre vinst för bolaget och således ger mindre utdelningar till ägaren staten i den mån sådana kan ges. Detta har man från bolagets sida motiverat med att det vid tidpunkten rådde oklarheter om utformningen av ett skattereduktionssystem för mikroproducerad el och att det fanns en osäkerhet om när ett sådant system skulle kunna komma på plats. Även efter införandet har man dock fortsatt med verksamheten.
Sverigedemokraterna har, skattereduktionssystem eller ej, väldigt svårt att se varför just en liten grupp kunder som uppenbart är tillräckligt resursstarka för att investera i egna produktionsanläggningar och som exempelvis har rätt boendeförhållanden ska subventioneras av Vattenfalls övriga kunder och varför dessa kunder på bekostnad av övriga ska ersättas med kraftiga överpriser för något som mer eller mindre utgör en hobbyverksamhet.
Med detta, herr talman, vill jag yrka bifall till reservation 2 i betänkandet.
Anf. 45 Lise Nordin (MP)
Riksrevisionens rapport om Vattenfall och energiomställningen
Herr talman! Vattenfall är ett av statens största bolag och en väldigt viktig del i energipolitiken. I Riksrevisionens rapport har man granskat Vattenfalls verksamhet under perioden 2010-2014 och lämnat ett antal förbättringsförslag som alla i näringsutskottet ställt sig bakom.
Regeringen har meddelat åtgärder som kommer att vidtas för en förbättrad och fortlöpande återrapportering av bolagets arbete. En ny skandal som Nuonaffären måste undvikas, och transparensarbetet måste bli bättre. Trots en granskning i konstitutionsutskottet är det fortfarande inte klarlagt vem som gjorde vad. Så får det inte gå till när staten agerar.
Statens styrning av Vattenfall sker via de så kallade ägardirektiven. De ägardirektiv som styr Vattenfall i dag beslutades av riksdagen 2010, av en majoritet bestående av de borgerliga partierna. Miljöpartiet tillsammans med Socialdemokraterna och Vänsterpartiet föreslog då en tydligare klimatstyrning men blev nedröstade. I dagens betänkande finns förslag om ändringar i styrningen av Vattenfall, men det fastslås i utskottets underlag att det i dag saknas riksdagsmajoritet för ändrade ägardirektiv.
Herr talman! Jag yrkar bifall till motivreservationen. Miljöpartiet vill att så mycket brunkol som möjligt ska stanna i marken.
I oktober 2014 beslutade Vattenfalls styrelse att inleda en process med en ny ägarstruktur för brunkolsverksamheten. Sedan dess har det förekommit spekulationer i medierna om någon kommer att lägga ett bud för att köpa verksamheten och i så fall till vilket pris.
Om det blir aktuellt för Vattenfall att genomföra en avyttring som omfattar stora värden är det styrelsens ansvar att ta initiativ till en så kallad ägarsamordning med regeringen. En ägarsamordning innebär att såväl styrelse som ägare kan enas om ett eventuellt bud. I dagsläget finns det ingen sådan ägarsamordning att ta ställning till.
Under tiden sker stora förändringar i brunkolsverksamheten i Tyskland. Jag välkomnar att den tyska regeringen beslutat att de äldsta brunkolskraftverken ska fasas ut för att minska klimatutsläppen. Från och med 2017 ska fem brunkolskraftverk sluta sälja el till marknaden och i stället ingå i en tillfällig effektreserv innan de slutligen avvecklas 2021. Ett antal av Vattenfalls brunkolsverksamheter kommer att ingå i den utfasningen.
Brunkol är den elproduktion som har störst klimatpåverkan, och mot bakgrund av att världens ledare nyligen samlats kring ett globalt klimatavtal är det viktigt att den fossila energin fasas ut. Den viktigaste garanten för att minska brunkolet är att varje land fattar beslut om att sådan produktion ska minskas och fasas ut oavsett vem som äger den.
Inom ramen för befintliga ägardirektiv har regeringen arbetat aktivt med Vattenfalls styrning och omställning mot en högre andel förnybar energi. Bolaget verkar på en marknad i snabb förändring, och det behövs en aktiv ägare.
Efter valet skapades en statsrådsgrupp, ledd av närings- och innovationsminister Mikael Damberg, som ansvarar för förvaltningen av Vattenfall. Statsrådsgruppen består också av klimat- och miljöminister Åsa Romson, energiminister Ibrahim Baylan samt finansmarknads- och konsumentminister Per Bolund.
Ett av de viktigaste verktygen för styrningen av de statliga bolagen är rekryteringen av styrelseledamöter. Utvecklingen av energimarknaden och även utmaningen att nå bolagets strategiska hållbarhetsmål i en tid av förändring ställer höga krav på ökad kunskap om energisektorn, teknikförståelse och nytänkande inför omställningen. Staten som ägare beslutade därför förra året att välja in två nya ledamöter i Vattenfalls styrelse: Tomas Kåberger och Viktoria Bergman, som har hög kompetens inom förnybar energi och hållbart företagande.
Riksrevisionens rapport om Vattenfall och energiomställningen
Socialdemokraterna och Miljöpartiet fastslog i regeringsöverenskommelsen att ett helhetsgrepp behövs för att göra Vattenfall ledande i omställningen av energisystemet mot en högre andel förnybar energi. Framtiden för bolaget ligger i förnybar energi och inte i kol och gas. Den expansion av brunkol som Fredrik Reinfeldt tillät har nu avbrutits.
I en debattartikel den 30 november 2015 fastslog Vattenfalls vd Magnus Hall sin syn på bolagets framtid. Han skriver att Vattenfall under den kommande femårsperioden avser att möjliggöra investeringar i förnybar produktion motsvarande över 50 miljarder kronor. Målsättningen är att Vattenfall inom tio år ska vara en av de största producenterna av förnybar energi i Europa och ha tredubblat den installerade vindkraftskapaciteten.
Det är ett viktigt steg att Vattenfall uttrycker att det med rätt förutsättningar finns goda möjligheter för Sverige att ha en till 100 procent förnybar energiproduktion inom 25 års tid. Jag tror att det är möjligt mycket tidigare än så, herr talman, men det gör stor skillnad i samtalen om framtidens energisystem att även Vattenfall nu talar om 100 procent förnybar energi.
Anf. 46 Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)
Herr talman! Jag skulle vilja fråga Lise Nordin följande: När vi kommer till den dag då man kommer att tala om att man kanske behöver en ägarsamordning på grund av situationen i Tyskland, hur kommer Miljöpartiet att agera då? Är man över huvud taget intresserad av en försäljning, eller hur ser man på frågan?
Anf. 47 Lise Nordin (MP)
Herr talman! Som sagt vet vi inte om det kommer att komma ett bud och i så fall till vilket pris. Men om det kommer till det läget att regeringen tillsammans med Vattenfalls styrelse ska diskutera om man ska säga ja eller nej till ett bud är det inom ramen för de befintliga ägardirektiven som regeringen kan agera.
Miljöpartiet önskar att de ägardirektiven såg annorlunda ut. När riksdagen beslutade om ägardirektiven 2010 föreslog vi en tydligare klimatstyrning. Sedan 2010 har vi sett att Vattenfall har utökat sina investeringar i brunkol. Miljöpartiet har vid alla tillfällen sedan Vattenfall började med brunkolsverksamhet röstat mot den expansionen.
Inom ramen för ägardirektiven kan staten bedöma om ett eventuellt bud är affärsmässigt eller inte. Men som ägardirektiven är utformade i dag tycks det inte vara möjligt att av klimatskäl säga nej till en eventuell försäljning.
Miljöpartiets önskan är att brunkolsverksamheten fasas ut och inte säljs. Jag beklagar att det inte finns en riksdagsmajoritet för en tydligare klimatstyrning. De fyra borgerliga partierna har samtliga uttryckt att man vill sälja verksamheten. Därmed kan jag se att den klimatstyrning som behövs inte finns i dag. Om det fanns signaler om att fler partier i riksdagen ville se över ägardirektivet för en tydligare klimatstyrning skulle Miljöpartiet välkomna det.
Anf. 48 Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)
Riksrevisionens rapport om Vattenfall och energiomställningen
Herr talman! Man kan stanna vid att säga att det finns ägardirektiv som gör att man inte kan göra någonting, eller också kan man ta på sig rollen att påverka ägardirektiven om man vill någonting annat.
Arbetar Miljöpartiet aktivt för att koppla ägardirektiven till klimatet och ta bort affärsmässigheten? Det skulle jag vilja veta.
Anf. 49 Lise Nordin (MP)
Herr talman! Miljöpartiet lade redan 2010 fram förslag på hur vi bedömde att ägardirektiven för Vattenfall behövde se ut för att bolaget skulle vara en av de ledande aktörerna i energiomställningen. Den borgerliga regeringen, som Ann-Charlotte Hammar Johnssons parti var en del av, röstade mot en tydligare klimatstyrning.
Miljöpartiet vill gärna se en tydligare klimatstyrning. Kommer det signaler om att fler partier vill göra en sådan styrning välkomnar jag och Miljöpartiet det.
Jag kan konstatera att under den sista tiden Fredrik Reinfeldt var statsminister utökade Vattenfall sin brunkolsexpansion. Den har nu avbrutits efter att regeringen varit tydlig med att brunkol inte är den verksamhet som den bedömer att Vattenfall ska expandera inom. Tvärtom ska Vattenfall nu vara en aktör som satsar på den förnybara energi som vi ser växer snabbast i världen.
Anf. 50 Helena Lindahl (C)
Herr talman! Jag börjar med att yrka bifall till Alliansens reservation 1.
Det statliga bolaget Vattenfalls historia började redan för 100 år sedan. Då var vattenkraften i fokus, och vattenkraftverken byggdes ofta i rena ödemarken. Till byggena behövdes många anläggningsarbetare, och det ledde till att många samhällen snabbt växte upp kring dem. I nybyggarsamhällena byggdes skolor, affärer och sportanläggningar. Men, tyvärr, när kraftverken var färdigbyggda monterades samhällena i de flesta fall ned igen.
I dag har Vattenfall, som till 100 procent ägs av staten, ungefär 30 000 anställda. Bolaget är en av Europas största elproducenter och den största värmeproducenten. Det är i sig en fantastisk resa. Jag vill säga det eftersom vi i de här debatten gärna sablar ned Vattenfall. Det finns naturligtvis utmaningar med Vattenfall; det ska vi inte sticka under stol med. Men det är också ett fantastiskt företag med en fantastiskt gedigen historia som vi ska vara stolta över.
I dag ska vi debattera Riksrevisionens rapport om Vattenfall och energiomställningen. Till det kommer också ett antal motioner om Vattenfall från allmänna motionstiden.
Utskottet har efter en följdmotion skriven av allianspartierna föreslagit ett tillkännagivande till regeringen om Vattenfalls roll i energisystemet. Eftersom Vattenfall är en stor och central aktör på den svenska el- och energimarknaden, både nu och i framtiden, bör regeringen på ett lämpligt sätt tydliggöra att den parlamentariskt tillsatta Energikommissionen bör diskutera frågor som rör Vattenfalls roll i energisystemet och bolagets uppdrag och mål.
Riksrevisionens rapport om Vattenfall och energiomställningen
Herr talman! Det betyder att regeringen inte ska fatta större beslut som rör energipolitiken vid sidan av Energikommissionen. Det innebär i sin tur inte heller, som det ibland har framkommit i medierna, att Energikommissionen ska bestämma och peta i Vattenfalls dagliga verksamhet. Det är viktigt att tydliggöra det.
Herr talman! Under Alliansens tid i regeringsställning infördes hållbarhetsmål för de statligt hel- och delägda företagen. I dag jobbar nästan alla de 49 företagen med dessa mål, vilket är riktigt bra.
Dock delar Alliansen Riksrevisionens kritik av regeringen när det gäller den bristande återrapporteringen till riksdagen av hur Vattenfall lever upp till sina hållbarhetsmål. Här behövs mer transparens och utförlighet. Exempelvis kan man fråga sig på vilket sätt Vattenfall bidrar till att uppnå tvågradersmålet och EU:s 2020-mål.
Dessutom har Vattenfall inte heller ett faktiskt miljörelaterat hållbarhetsmål trots att bolaget har höga koldioxidutsläpp och trots att bolagets uppdrag är att vara ett ledande företag i energiomställningen. De sänkta utsläppen i bolagets produktionsportfölj handlar nästan bara om försäljning och inte om att minska koldioxidutsläppen inom EU via koldioxidreducerande åtgärder.
Herr talman! En del av motionerna från allmänna motionstiden behandlar Vattenfalls verksamhet i Norden och Europa. Därför vill jag vara tydlig med Centerpartiets linje avseende detta.
Vattenfall ska vara ledande i den gröna omställningen. Att sälja den europeiska verksamheten är ett steg i rätt riktning. Det har vi velat göra länge. Vår tanke har varit att en eventuell vinst ska gå till investeringar i förnybar energi.
Centerpartiet vill inte att Vattenfall och svenska staten ska äga och driva kolverksamhet. Därför var vi i regeringsställning drivande i att ändra ägardirektiven så att Vattenfall skulle vara ett av de ledande bolagen i Europa när det gäller förnybar energi.
Det enkla svaret är att kolgruvorna aldrig borde ha köpts. Man ska dock komma ihåg att besluten som ledde till Vattenfalls stora investeringar i tysk kolkraft och kolgruvor fattades redan under 2006, det vill säga när S styrde med hjälp av MP och till exempel nuvarande finansmarknadsminister Per Bolund satt som politiskt sakkunnig i Regeringskansliet med insyn i dessa ärenden.
Det är inte så mycket att göra något åt nu, utan det gäller ju att avyttra kolgruvorna på ett sätt som långsiktigt säkerställer Vattenfalls ekonomi.
I takt med att frågan har dragit ut på tiden har värdet på Vattenfalls tillgångar fortsatt att minska. Det är fortfarande oklart vad regeringen vill eller om och när de tänker fatta beslut om en försäljning.
Det är dock viktigt att påpeka att försäljningen ytterst är en fråga för styrelsen och ägaren, och så som reglerna för de statliga bolagen ser ut är det regeringen som ansvarar. En eventuell affär kommer alltså inte att prövas i riksdagen. Våra möjligheter att påverka är i praktiken mycket små.
Herr talman! Låt mig påpeka att det är Tyskland som tar beslut om sin energipolitik, inte Vattenfall och inte Sveriges riksdag. Vi i Sverige skulle inte tycka att det var okej att Frankrike bestämde att vi skulle ha fler kärnkraftverk eller att Ryssland bestämde att vi skulle göra stora investeringar i gas. På samma sätt måste Tyskland få bestämma om sin energipolitik.
Riksrevisionens rapport om Vattenfall och energiomställningen
Herr talman! Avslutningsvis vill jag säga några ord om mikroproduktion av el. Jag och Centerpartiet är glada för att Vattenfall uppmuntrar elproduktion på småskalig nivå. Bolaget köper överskottsel från mikroproducenter, och det är ett sätt att stötta den småskaliga förnybara elproduktionen. Om vi ska uppnå ett samhälle med 100 procent förnybar energiproduktion behöver vi även uppmuntra enskilda att i högre grad vara med och bidra.
(Applåder)
Anf. 51 Birger Lahti (V)
Herr talman! Lite självkritik vore på sin plats hos representanter för alliansregeringen. Det kommer rubriker om att regeringen har tappat styrningen av energijätten, men samtidigt är det inte mer än sex år sedan den största floppen i Vattenfalls historia, Nuon. Vad det var som hände när näringsministern försökte informera statsministern och finansministern vet vi inte eftersom utfrågningen blev som den blev.
Herr talman! När vi nu debatterar Riksrevisionens rapport och regeringens skrivelse känns en av Vänsterpartiet reservationer extra angelägen, nämligen den om brunkolsverksamheten i Tyskland.
Ingen har väl missat nyheten i Svenska Dagbladets näringslivsbilaga om budet på Vattenfalls brunkolsverksamhet. Som jag har fattat det innehåller det även lite sockrade bud på vattenkraftverken och annat. Vattenfall gick ut med annons, och intresserade aktörer skulle titta på underlaget. Det var i september i fjol. Vattenfall erbjöd dem att lämna icke bindande offerter på den brunkolsverksamhet som Vattenfall har i östra Tyskland.
Det framhävdes att verksamheten genererade intäkter på 21 miljarder kronor 2014. Även om kostnaderna för verksamheten uppgick till hälften av dessa 21 miljarder borde det ändå ha blivit 10 miljarder i nettointäkter 2014.
Alla känner till prisutvecklingen för elenergi, så intäkterna har säkert sjunkit sedan 2014. Man måste ändå reagera på att budet i Svenska Dagbladets artikel är mycket lågt. Att det till och med diskuteras minuspris för dessa kraftverk är än mer anmärkningsvärt.
Att de inte bryr sig om klimatet har jag fått lära mig, men man behöver inte vara raketforskare för att förstå att det inte heller finns någon affärsmässighet i detta. Det verkar alltså inte bli någon hit. I medierna talades det om en prislapp på över 20 miljarder, kanske uppemot 30.
Det är begränsat vad man hinner ta upp på sex minuter, men jag tänker belysa några saker som berörs i Riksrevisionens rapport. Vänsterpartiet instämmer med Riksrevisionen i att regeringen bör följa upp Vattenfalls uppdrag i bolagsordningen i dess helhet och förtydliga hur bolaget ska tolka uppdraget för att garantera att bolaget är ledande i energiomställningen och utgör en rimlig risk för staten.
Här finns en tydlig skiljelinje i Vänsterpartiets syn på vad som skulle kunna räknas som marknadsmässig avkastning. Det handlar om att vara det ledande företaget i omställningen till ett hållbart och miljömässigt förnybart energisystem i stället för att vara ett av de bolag som leder utvecklingen.
Visst gör det skillnad vilken barometer man mäter avkastningen med. Om maximal avkastning på kvartalsrapporter blir utgångspunkten för all verksamhet vet vi vilka åtgärder som får stå tillbaka. Några investeringar kan faktiskt försvaras i omställningen till det hållbara fast de inte skulle visa resultat på kort sikt.
Riksrevisionens rapport om Vattenfall och energiomställningen
Här passar det bra att jag yrkar bifall till reservation 3, beslutspunkt 4 i betänkandet, och särskilt lyfter yrkande 1 i motionen.
Med det jag inledde med om brunkolsverksamheten och med det som Riksrevisionen lyfter upp om hur Vattenfall bidrar till EU:s 2020-mål och EU:s antagna 2050-mål blir det svårt för regeringen att påvisa hur bolagets försäljning av brunkolsverksamheten skulle bidrar till dessa mål. Lägg därtill de nya målen efter COP 21-mötet i Paris, där ambitionerna skärptes ytterligare till 1,5 graders uppvärmning.
Efter klimatmötet stod följande att läsa på regeringens hemsida: "Nu har startskottet gått för ett kraftigt ökat klimatarbete för alla världens länder. Det svåra arbetet med att minska klimatutsläppen återstår. Sverige ska fortsätta visa ledarskap genom konkreta åtgärder på hemmaplan i bred samverkan med alla samhällsaktörer. Vi ska bli ett [av] världens första fossilfria välfärdsländer och genom det inspirera och driva på andra, säger Åsa Romson."
Då undrar jag bara stilla: Beslut om huruvida Vattenfalls brunkolsverksamhet ska säljas eller avvecklas i Vattenfalls regi tas väl på hemmaplan?
Herr talman! Här blir det passande att jag yrkar bifall till reservation 4, beslutspunkt 5 i betänkandet.
När det gäller Vattenfalls stämning av den tyska staten för dess demokratiska beslut att avveckla kärnkraften kan man ta i beaktande det som nu uppdagas i medierna om Vattenfalls kraftverk Moorburg. Där försökte tyska myndigheter skärpa miljökraven på Vattenfalls anläggning. Då stämde Vattenfall tyskarna via ISDS gällande de hårdare miljökraven, och till slut förlikades de i en hemlig överenskommelse.
Vad som händer nu är att EU-kommissionen väljer att stämma tyskarna just när det gäller dessa krav, där de troligen fick ge med sig till Vattenfall. Om EU-domstolen går på kommissionens linje berörs väl Vattenfall inte av själva stämningen men av produktionsbortfall. Det blir restriktioner för kylvatten, som det handlar om i detta fall.
Min bestämda uppfattning är att rättsstater som Tyskland och Sverige inte ska behöva skiljenämnder för att lösa tvister. Det tycker inte vi i Vänsterpartiet.
Anf. 52 Maria Weimer (L)
Herr talman! Vattenfall är som vi vet det omsättningsmässigt största statliga bolaget, och bolaget har störst ekonomisk resultatpåverkan på den statliga bolagsportföljen. Därför är Riksrevisionens granskning av Vattenfalls verksamhet naturligtvis extra viktig, och det är välkommet att vi i utskottet enhälligt står bakom ett tillkännagivande i frågan.
Vattenfall står inför stora utmaningar i att minska koldioxidutsläppen. Vi är alla medvetna om vilka politiska debatter som Vattenfall har varit föremål för under de senaste mandatperioderna. Bolaget fortsätter att toppa den politiska diskussionen. Senast i går hade vi en debatt om kärnkraften här i kammaren där Vattenfalls besked och beslut var centrala element.
Syftet med Riksrevisionens granskning är som vi vet att fokusera på regeringens styrning och Vattenfalls hållbarhetsmål.
Riksrevisionens rapport om Vattenfall och energiomställningen
Jag vill lyfta fram det som Alliansen skriver i sin reservation om vikten av transparens och god kontroll av de statliga bolagen. Vi delar Riksrevisionens kritik av regeringen när det gäller bristande återrapportering till riksdagen och anser att regeringen bör bli mer transparent, utförlig och kvalitativ i sin redovisning.
Det är en viktig del för att riksdagen ska kunna bedöma om bolaget är ett konkurrenskraftigt och ledande företag i energiomställningen och därigenom bidrar till att uppnå EU:s klimat- och energimål.
Arbetet med hållbarhet inom de statligt ägda bolagen förbättrades 2007 av alliansregeringen. Som det första landet i världen, vilket nämndes här tidigare, systematiserade Sverige detta arbete enligt den allmänt accepterade standarden global reporting initiative.
Vi anser att riksdagen i enlighet med vår reservation bör uppmana regeringen att förbättra sin återrapportering när det gäller Vattenfall samt fortsätta arbetet med hållbart företagande. Jag vill därmed yrka bifall till reservation 1.
Herr talman! Som ett stort statligt bolag ska Vattenfall givetvis bidra till EU:s klimat- och energimål. Riksrevisionens övergripande slutsats är att Vattenfall inte har utformat och regeringen inte har styrt mot ett koldioxidmål som leder till minskade utsläpp.
Här finns utrymme för oss i Alliansen att vara självkritiska. Det gäller även Liberalerna, dåvarande Folkpartiet. Vi kunde ha gjort mer för att styra Vattenfall i rätt riktning.
Klimathotet står nu ännu högre på agendan än då, och det har gått knappt två månader sedan toppmötet i Paris. Självfallet måste ett stort svenskt bolag som agerar på den europeiska marknaden ha som målsättning att långsiktigt bidra till de klimatmål som vi inom EU har satt upp. Därför är det här en central fråga för riksdagen att följa.
Riksrevisionen konstaterar att Vattenfalls plan ursprungligen var att reducera koldioxidutsläpp med hjälp av bland annat lagring av koldioxid och delvis genom försäljning av kolkraftverk. I dag är förutsättningarna förändrade, och huvudstrategin har blivit att sälja tyska kolkraftverk.
Grunden till försäljning har främst handlat om att bolaget ska ha en egen produktionsportfölj som är fossilfri. Men vi får inte glömma att miljöaspekten och frågan om långsiktig hållbarhet också bör finnas med i ett ställningstagande om försäljning.
Precis som Riksrevisionen påpekar finns det i dag en risk för att Vattenfall i syfte att uppnå sitt finansiella exponeringsmål säljer sina tyska kolkraftverk vid en tidpunkt som inte ger maximalt försäljningsvärde.
Herr talman! I maj besökte jag ett av de tyska kolkraftverken, Welzow-Süd, där jag fick gå ned i kolgruvan. Jag fick en tydlig bild av den livliga tyska debatten om kolkraften och även av Vattenfall som ägare, en bild som är väldigt positiv just i dessa trakter. Man ser Vattenfall som en konstruktiv partner och omtyckt arbetsgivare. Detsamma gäller inte de företag som vi hittills har sett är intresserade av att köpa kolgruvorna, långt ifrån - det är företag som inte har så bra rykte.
Herr talman! Klimatfrågan måste stå över allt annat. Perspektivet får inte begränsas bara till Sverige och Vattenfalls eget ägande, utan det måste vara ett europeiskt klimatperspektiv.
Riksrevisionens rapport om Vattenfall och energiomställningen
Jag kan bara hålla med Riksrevisionen när man uppmanar regeringen att vara bättre förberedd för att hantera den finansiella risken, vare sig det gäller ett fortsatt ägande eller en försäljning av tysk kolkraft. Dagens nyhet om nya miljardförluster för Vattenfall visar hur aktuell denna fråga är.
(Applåder)
Anf. 53 Penilla Gunther (KD)
Herr talman! Jag har en tendens att bli förkyld varje gång vi ska ha debatt här. Jag vet inte om det är ett tecken på något särskilt.
Det som vi debatterar här i dag, Riksrevisionens rapport om Vattenfall och energiomställningen, är synnerligen intressant i dag när Vattenfall har släppt sin bokslutsrapport för 2015. Även om vi inte ska resonera om exakt just det är det bara att beklaga att Riksrevisionens rapport lämnades redan i april förra året. Till riksdagen kom den i oktober, vilket gör att vi ligger nästan ett helt år efter i själva diskussionen.
Herr talman! Det vore mycket värt om vi kunde snabba upp processerna när det handlar om hanteringen av Riksrevisionens rapporter, så att vi håller oss aktuella och kan relatera till innevarande år.
Man har granskat Vattenfalls förutsättningar att bli ett konkurrenskraftigt och ledande bolag i energiomställningen. Med den storlek som bolaget har är det klart att det har ett särskilt ansvar. Det kan man inte komma ifrån.
Vi bör självfallet resonera kring Vattenfall och dess styrning, ledning och utveckling inom Energikommissionen, eftersom företaget också är en stor bärare av kärnkraft och ska ställa om till mer hållbara energislag.
Det kan vara extra intressant att titta på Riksrevisionens skrivning när det gäller avvecklingen av brunkolsverksamheten i Tyskland. De säger att regeringen inte är förberedd på den finansiella risk som föreligger vid en eventuell försäljning eller ett fortsatt ägande.
Jag vet inte om någon annan har reflekterat över den meningen, men jag tycker att den är synnerligen intressant. Det blir fel oavsett om vi har det kvar eller om vi säljer. Okej. Men vi kan konstatera att vi äger verksamheten. Vad ska vi då göra med den? Något måste göras. Vi tycker inte att det är bra att den finns i Vattenfalls portfölj, men vi har uppenbarligen inte tänkt att det ska behövas en beredskap för detta.
Ska vi även i fortsättningen tänka att vi nog inte har något finansiellt utrymme för detta? För det är vad Riksrevisionen säger, exempelvis när det gäller kunskapen om vilket eventuellt finansiellt utrymme som finns för att täcka kostnaderna för mer forskning i koldioxidreducerande åtgärder i befintliga anläggningar eller en eventuell förlust vid försäljning.
Vi kan konstatera att det hade varit värt en egen debatt om vad man faktiskt har gjort under det gångna året. Man fick kunskapen redan i april förra året. Vad har man gjort sedan dess? Det låter nästan som om det är läge för en interpellation, herr talman.
Det handlar om att kunna värdera de köpare som eventuellt är tänkta att ta över brunkolsverksamheten. Där har jag efterlyst någon form av due diligence, som man har i alla andra typer av företagande när man ska värdera företag, inte minst genom CSR-arbete eller vad det nu kan vara. Det har även säljare rätt till. Varför är det ingen som gör den typen av värderingar då, när det görs i alla andra sammanhang?
Riksrevisionens rapport om Vattenfall och energiomställningen
Det är inte bara så att man som köpare kan ställa krav på det som säljs, utan det handlar också om att kunna göra tvärtom. Det tycker jag hade varit intressant. Inte minst kanske det handlar om kunskapen hos regeringen - jag vet inte. Men det vore intressant att höra hur man tänker om det.
Det är ändå Vattenfalls styrelse som ansvarar för att bolagets verksamhet bedrivs enligt de mål som är uppsatta av ägaren, alltså staten. Men som jag har påpekat i andra sammanhang har styrelsen också en överrock. Det kanske passar bra när det handlar om att hålla värmen i bolaget. Men i annat fall undrar jag vilken funktion statsrådsgruppen har, när man tittar på styrningen och ledningen för ett mer energieffektivt sätt att arbeta och skaffa nya verksamheter.
Om vi bara kort, herr talman, roar oss med att titta på utsläppen och de hållbarhetsmål som Vattenfall har kan vi konstatera att det som har minskat är kärnkraften, att vattenkraften har ökat, att vindkraften har ökat lite grann men att det fossila också har ökat. Man drar alltså ned på ett ställe men blir fortfarande inte av med det som ger mest utsläpp. Utsläppen ska minska genom försäljning, står det mycket tydligt.
Då återstår fler frågetecken än utropstecken i slutsatserna kring revisionens rapport. Når man verkligen de uppsatta målen genom det sätt som man arbetar på?
Jag ser fram emot att vi i Energikommissionen genom tillkännagivandet enligt betänkandet verkligen får diskutera de här frågorna och komma tillbaka till riksdagen med klargöranden framöver.
(Applåder)
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut fattades under § 17.)
Beslut
Energikommissionen bör ta upp Vattenfalls framtida roll (NU7)
Energikommissionen bör diskutera frågor som rör Vattenfalls roll i energisystemet och bolagets uppdrag och mål. Det tycker riksdagen, som uppmanade regeringen att tydliggöra detta. Ställningstagandet gjordes i samband med behandlingen av en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens rapport om Vattenfall och energiomställningen.
Regeringen tillsatte i mars 2015 en parlamentariskt sammansatt kommission, Energikommissionen, med uppdrag att lämna underlag till en bred politisk överenskommelse om den långsiktiga energipolitiken. Kommissionen ska lägga särskild tonvikt på den framtida elförsörjningen. Vattenfall AB är en central aktör i det framtida energisystemet och för den framtida svenska elförsörjningen. Därför gjorde riksdagen ett tillkännagivande till regeringen enligt ovan.
Riksdagen lade också regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag.