Jörgen Andersson (M)

Inlämnad

2014-11-10

Förslag

1

Datum

2014-11-10

Utskottsberedning

2014/15:TU9

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Inlämnad

2014-11-10

Förslag

1

Datum

2014-11-10

Utskottsberedning

2014/15:CU11

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Inlämnad

2014-11-10

Förslag

2

Datum

2014-11-10

Utskottsberedning

2014/15:SkU16 2014/15:SkU17

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 2 avslag

Riksdagen har beslutat om två nya lagar för att förstärka kapitaltäckningsreglerna för banker och andra kreditinstitut.

Den ena lagen innebär att kreditinstituten måste ha olika slag av kapitalbuffertar. Den gör det möjligt att ingripa om kraven på kombinerad buffert inte uppfylls. Syftet med lagen är att stärka institutens motståndskraft, vilket är viktigt i läge av finansiell kris. Lagen kompletterar EU:s tillsynsförordning som började att gälla vid årsskiftet.

Den andra lagen gäller hur tillsynen ska utövas över kreditinstitut och värdepappersbolag i fråga om kapitalbas och likviditet. Lagen kompletterar EU:s tillsynsförordning och genomför delar av EU:s så kallade kapitaltäckningsdirektiv. Vissa bestämmelser i lagen om kapitaltäckning och stora exponeringar överförs till denna nya lag.

Riksdagen har också beslutat om lagändringar som bland annat innebär tydligare krav på institutens bolagsstyrning, begränsning av rörliga ersättningar och stärkt skydd för visselblåsare. Genom lagändringarna införlivas bestämmelser i kapitaltäckningsdirektivet.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Huvuddelen av förslaget börjar att gälla den 2 augusti 2014.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

6, 22 minuter

Justering

2014-06-17

Datum

2014-06-18

Bordläggning

2014-06-24

Debatt

2014-06-25

Beslut

2014-06-25

Det ska bli lättare för Riksbanken, Finansinspektionen och Statistiska centralbyrån, SCB, att samarbeta när det gäller att samla in och analysera statistik över finansmarknaderna.

Det ska skapas en gemensam databas med ekonomisk statistik hos SCB som Riksbanken och Finansinspektionen får direkt tillgång till. Finansföretag ska framöver kunna lämna uppgifter direkt till SCB och SCB ska kunna lämna ut statistiska uppgifter till Riksbanken och Finansinspektionen.

De nya reglerna börjar gälla den 1 augusti 2014. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

12, 42 minuter

Justering

2014-05-08

Datum

2014-05-15

Debatt

2014-05-28

Beslut

2014-05-28

Finansutskottet har granskat Riksbankens förvaltning för 2013. Riksbankens resultat för 2013 blev -2 miljarder kronor. Det är närmare 4 miljarder kronor lägre än 2012. Anledningen till det svaga resultatet är främst att marknadsvärdet på obligationerna i valutareserven har sjunkit. Detta eftersom marknadsräntorna stigit under året. Också under de kommande fem åren väntas Riksbanken få ett resultat som är väsentligt lägre än under de föregående fem åren.

Utestående sedlar och mynt har minskat med närmare 11 miljarder kronor mellan 2012 och 2013. Det totala värdet av utestående sedlar och mynt var därmed knappt 86 miljarder kronor i slutet av 2013.

Riksdagen beviljade riksbanksfullmäktige ansvarsfrihet för dess verksamhet och beviljade Riksbankens direktion ansvarsfrihet för förvaltningen av Riksbanken 2013. Riksdagen godkände Riksbankens resultat- och balansräkning för 2013 och riksbanksfullmäktiges förslag till disposition av Riksbankens vinst. Beslutet innebär att Riksbanken levererar in 3,3 miljarder kronor till statsbudgeten.

Behandlade dokument

13

Förslagspunkter

5

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

7, 29 minuter

Justering

2014-04-03

Datum

2014-04-07

Bordläggning

2014-04-15

Debatt

2014-04-16

Beslut

2014-04-16

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om bank-, försäkrings- och kreditupplysningsfrågor. Motionerna handlar bland annat om kontanthantering, amorteringskrav på bostadslån, kreditupplysning och bluffakturor, sparbankernas villkor och frågan om delning av banker.

Behandlade dokument

34

Förslagspunkter

12

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

18, 86 minuter

Justering

2014-03-25

Datum

2014-03-26

Debatt

2014-04-02

Beslut

2014-04-02

Inlämnad

2013-10-11

Besvarare

Anders Borg (M)

Riksbanken får möjlighet att delta i Internationella valutafondens, IMF:s, finansieringslösning till förmån för fattiga länder. IMF:s styrelse har tagit initiativ till att föra över vinst från försäljning av delar av IMF:s guldreserv till förmån för IMF:s fond för fattiga länder. En finansiering från Riksbanken inverkar inte på bankens balansräkning.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

6, 14 minuter

Justering

2013-06-11

Datum

2013-06-11

Debatt

2013-06-18

Beslut

2013-06-19

Finansutskottet har utvärderat Riksbankens penningpolitik för 2010-2012. Utskottet konstaterar att inflationen i genomsnitt har legat under inflationsmålet på 2 procent både under hela utvärderingsperioden 2010-2012 och under 2012. Samtidigt har resursutnyttjandet i ekonomin legat under den normala nivån. Med facit i hand tyder detta på att Riksbanken hade kunnat bedriva en något mer expansiv penningpolitik och kanske avstå från en del av räntehöjningarna under 2010 och 2011. Detta för att inflationen skulle komma närmare målet och resursutnyttjandet skulle bli högre under 2012.

Men det är ingen självklar slutsats, konstaterar utskottet, givet den information som fanns vid de olika beslutstillfällena. Utvärderingen visar att varken Riksbanken eller andra ekonomiska bedömare tidigt förutsåg den snabba avmattningen i den internationella och svenska konjunkturen som kom under senare delen av 2011. När besluten om att höja räntan togs under 2010 och 2011 var Riksbankens och även andras prognoser över inflationens och tillväxtens utveckling betydligt mer positiva än vad som senare blev utfallet.

Utskottet står fast vid sin tidigare bedömning att Riksbankens redogörelser bör innehålla fler slutsatser om huruvida penningpolitiken under perioden varit väl avvägd eller inte.

Riksdagen godkände utskottets utvärdering.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

20, 82 minuter

Justering

2013-05-16

Datum

2013-05-20

Debatt

2013-05-30

Beslut

2013-05-30

Finansutskottet har granskat Riksbankens verksamhet för 2012. Utskottet konstaterar att de svenska bankerna påverkades i liten utsträckning av oron på de finansiella marknaderna under 2012. Bankerna hade tillgång till god marknadsfinansiering under hela året. Banksystemet hade i slutet av 2012 ett likviditetsöverskott på cirka 29 miljarder kronor som Riksbanken lånade in från bankerna. Det var cirka 12 miljarder kronor högre än i slutet av 2011.

Riksdagen godkände Riksbankens resultat- och balansräkning för 2012 och fullmäktiges förslag till disposition av Riksbankens vinst. Beslutet innebär att Riksbanken levererar in 6,8 miljarder kronor till statsbudgeten.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 14 minuter

Justering

2013-03-26

Datum

2013-04-03

Debatt

2013-04-10

Beslut

2013-04-10

Inlämnad

2013-03-14

Besvarare

Anders Borg (M)

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiderna 2011 och 2012 om statlig förvaltningspolitik och statistik. Orsaken är främst att det redan pågår arbete inom flera av de områden motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om effektiv offentlig förvaltning och gränsen för det offentliga åtagandet, staten som arbetsgivare samt mätetal, användarperspektiv och design i offentlig verksamhet. Andra motioner tar upp statens ägande i Akademiska hus, budgetpropositionens innehåll, pris- och löneomräkningen i staten, alternativ finansiering av infrastruktur och behov av ny statistik.

Behandlade dokument

30

Förslagspunkter

14

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

9, 39 minuter

Justering

2013-03-12

Datum

2013-03-18

Debatt

2013-03-27

Beslut

2013-04-10

Inlämnad

2013-01-16

Besvarare

Anders Borg (M)

På förslag av finansutskottet gav riksdagen regeringen i uppdrag att tillsätta en eller flera utredningar för att se över reglerna för kontantflödet. Tillkännagivandet innebär att riksdagen sa ja till ett förslag från Riksbanken.

Det är viktigt att kontanthanteringen i Sverige fungerar väl för att människor ska ha tillgång till och möjlighet att använda sig av kontanter. Kontanthanteringen består av en komplex kedja med många led där både myndigheter och privata företag ingår. Säkerhetsföretaget Panaxias konkurs 2012 har väckt en rad frågor kring kontantförsörjningen, övervakningen och ansvarsfördelningen. Mot bakgrund av detta anser Riksbanken i en redogörelse att kontanthanteringen måste utredas, och riksdagen håller med. Utredningsarbetet bör komma igång så snart som möjligt och resultatet bör kunna presenteras inom en rimlig tid.

Finansutskottet har fått uppgifter från Finansdepartementet om att departementet redan har påbörjat en kartläggning av hur ansvaret för kontanthanteringen ser ut i dag. Riksdagen beslutade att regeringen utifrån resultatet av denna kartläggning får besluta om det behövs en eller flera utredningar.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

3, 11 minuter

Justering

2013-01-15

Datum

2013-01-15

Debatt

2013-01-23

Beslut

2013-01-23

Finansutskottet har granskat regeringens redovisning av AP-fondernas verksamhet under perioden 2001-2011. Under 2011 gjorde AP-fonderna en sammanlagd förlust på drygt 17 miljarder kronor. Orsaken var den svaga utvecklingen på aktiemarknaden under det senare halvåret. Kapitalet i fonderna minskade under 2011 med drygt 22 miljarder kronor till knappt 873 miljarder kronor. AP-fonderna har inte gett den avkastning som förväntades när de nya placeringsreglerna infördes i början av 2000-talet, något som utskottet redan tidigare konstaterat. Under perioden 2001-2011 har ingen av fonderna nått sina mål för avkastningen. En anledning är att finansmarknaderna har varit extremt turbulenta under det senaste årtiondet. Utskottet understryker att det är viktigt att pensionskapitalet förvaltas på ett kostnadseffektivt sätt. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

16, 65 minuter

Justering

2012-11-22

Datum

2012-11-27

Debatt

2012-12-06

Beslut

2012-12-11

Finansutskottet har gett två ekonomer i uppdrag att utvärdera Riksbankens penningpolitik och arbete med finansiell stabilitet 2005-2010. Ekonomerna är professorerna Charles Goodhart och Jean-Charles Rochet.

Utskottet drar följande slutsatser av utvärderarnas förslag och rekommendationer och de remissvar som har kommit in:

• Sverige klarade finanskrisen relativt bra. Myndigheterna agerade snabbt och kraftfullt för att bland annat se till att bankerna hade tillgång till likviditet. Därigenom undvek vi en omfattande åtstramning av den svenska kreditmarknaden.
• Det svenska institutionella ramverket för bland annat fördelning av ansvar och befogenheter och ansvarsutkrävande och krishantering måste bli bättre och tydligare. Sverige bör bygga upp ett ramverk och en organisation för en effektiv svensk makrotillsyn av finansmarknaderna. Den så kallade Finanskriskommittén arbetar redan med dessa frågor, och utskottet väljer att avvakta resultatet av arbetet.
• Man måste noga överväga hur ansvarsutkrävandet och den demokratiska kontrollen av den framtida makrotillsynen ska säkras. Man bör också noga överväga hur en löpande utvärdering av makrotillsynen bör utformas.
• Det behövs en reformering och översyn av riksbankslagen. Men resultatet av de pågående utredningarna bör avvaktas.
• Utskottet delar utvärderarnas övervägande positiva omdömen om Riksbankens penningpolitik.
• Det kan finnas målkonflikter inom penningpolitiken. En utbyggd makrotillsyn skulle kunna bidra till att avlasta en del av dessa målkonflikter. Hot mot den finansiella stabiliteten kan i ökad utsträckning angripas med makrotillsyn. Räntan kan i större utsträckning än i dag sättas utifrån en avvägning av räntans effekter på inflationen och produktionen.
• Inflationsmålet bör även i fortsättningen mätas som årlig procentuell förändring av konsumentprisindex, KPI.

Riksdagen godkände utskottets slutsatser.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

5, 1 minuter

Beredning

2011-12-01

Justering

2012-11-22

Datum

2012-11-26

Debatt

2012-12-06

Beslut

2012-12-11

Regeringen har i en skrivelse kommenterat Riksrevisionens granskningsrapport om Stabilitetsfonden. Stabilitetsfonden inrättades mitt under finanskrisen hösten 2008 för att finansiera kostnaderna för stödåtgärder till banker och andra finansinstitut.

Staten tillförde i början 15 miljarder kronor till Stabilitetsfonden för att öka förtroendet för fonden. Riksrevisionen vill att regeringen prövar om kapitalet bör återbetalas till staten. Regeringen anser att det inte finns skäl att göra detta nu eftersom finansmarknaden fortfarande är turbulent. Finansutskottet som har gått igenom regeringens skrivelse håller med regeringen men understryker att det finns anledning att i framtiden göra en återbetalning.

I övrigt konstaterar utskottet att flera av de frågor som regeringen tar upp i sina kommentarer utreds inom ramen för Finanskriskommitténs arbete. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

5, 32 minuter

Justering

2012-05-10

Datum

2012-05-16

Debatt

2012-05-31

Beslut

2012-06-07

Finansutskottet har granskat EU-komissionens grönbok om den så kallade skuggbanksektorn. Det har uppstått en allt större kreditverksamhet utanför banksektorn. Verksamheten har inte varit i blickfånget för reglering och tillsyn ur ett stabilitetsperspektiv. Sektorn utgör enligt kommissionen en viktig funktion i det finansiella systemet genom att den skapar ytterligare möjligheter till finansiering och erbjuder alternativ till bankinlåning. Men den kan potentiellt utgöra ett hot mot en långsiktig finansiell stabilitet.

Utskottet konstaterar att övervakningen av skuggbanksektorn behöver stärkas. En reglering och andra åtgärder bör dock varken vara enbart nationella eller enbart begränsade till EU, utan man bör sträva efter att verka för ett så brett internationellt samarbete som möjligt. Utskottet ser att konsumenter utanför den reguljära banksektorn kan utsättas för risker och menar att det måste uppmärksammas särskilt. I det sammanhanget bör även möjligheten till nationella regleringar övervägas.

Utskottet noterar att skuggbanksektorn i Sverige är begränsad. Men arbetet inom EU och globalt med att kartlägga och reglera är av stor betydelse för Sverige, inte minst mot bakgrund av den svenska reguljära banksektorns storlek. Utskottet stöder EU-kommissionens fortsatta arbete med att kartlägga skuggbanksektorn och behovet av reglering.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet för kännedom till EU-kommissionen och till Regeringskansliet.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 12 minuter

Justering

2012-05-22

Datum

2012-05-23

Debatt

2012-05-30

Beslut

2012-05-30

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2011 om ett bredare BNP- och välfärdsmått. Skälet är bland annat att det pågår ett omfattande arbete med att komplettera BNP med olika uppgifter om hållbarhet och att utveckla de gröna räkenskaperna. Dessutom beslutades under 2011 om en rättslig ram på EU-nivå för framställning av miljöräkenskaper inom EU. Vidare har Konjunkturinstitutet (KI) genom en blocköverskridande överenskommelse mellan regeringen, Socialdemokraterna, Miljöpartiet de gröna och Vänsterpartiet nyligen fått nya uppdrag och högre anslag för att utöka sin verksamhet inom området.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

7, 24 minuter

Justering

2012-03-22

Datum

2012-03-30

Debatt

2012-04-12

Beslut

2012-04-18