Emma Nohrén (MP)

Riksdagen uppmanade regeringen i ett tillkännagivande att intensifiera arbetet och med kraft fortsätta verka för att hanteringen och bedömningen av grupper av kemiska ämnen ska bli effektivare inom EU.

Ett av etappmålen inom miljökvalitetsmålet Giftfri miljö är utveckling och tillämpning av EU:s kemikalieregler. För att nå miljökvalitetsmålet ska det via Reachförordningen och annan EU-lagstiftning senast 2020 i högre utsträckning bland annat vara möjligt att bedöma och pröva grupper av ämnen med liknande egenskaper, kemisk struktur eller användningsområde. Reglerna, som Reach och annan kemikalielagstiftning, är i hög grad uppbyggda för att bedöma enskilda kemiska ämnen var för sig. Ett sätt att kringgå ett förbud mot en viss kemikalie kan vara att byta ut den kemikalien mot en med liknande egenskaper men där grundegenskaperna kvarstår. Det medför att den nya kemikalien kan ha likartade oönskade egenskaper och är tillåten på marknaden fram tills att även det ämnet förbjuds.

Riksdagen konstaterar att problemen delvis skulle kunna motverkas genom att grupper av ämnen bedöms samlat. Detta skulle också kunna påskynda utfasningen av särskilt farliga ämnen.

Tillkännagivandet kom i samband med att riksdagen behandlade regeringens skrivelse Giftfri vardag samt motionsförslag inom samma område från allmänna motionstiden 2016.

Behandlade dokument

32

Förslagspunkter

23

Reservationer

30 

Anföranden och repliker

16, 83 minuter

Justering

2017-02-14

Datum

2017-02-17

Bordläggning

2017-02-21

Debatt

2017-02-22

Beslut

2017-03-01

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om fördelning av pengar till areella näringar, landsbygd och livsmedel. Till areella näringar räknas exempelvis skogsbruk, jordbruk och fiske. Sammanlagt går cirka 17 miljarder kronor till det här utgiftsområdet. Pengarna går bland annat till gårdsstöd (knappt 6,5 miljarder kronor), åtgärder för landsbygdens miljö och struktur (knappt 3,5 miljarder) och Sveriges lantbruksuniversitet (drygt 1,8 miljarder).

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om att ändra principerna för upplåtelse och friköp av statens mark ovan odlingsgränsen och på renbetesfjällen.

Riksdagen riktade ett tillkännagivande till regeringen med anledning av att miljö- och jordbruksutskottet har följt upp regeringens resultatredovisning för vissa delar av utgiftsområdet. Riksdagen konstaterar att problemet med en svag koppling mellan resultatredovisningen och målet för utgiftsområdet kvarstår. Det gör att det är svårt att se i vilken grad insatserna har bidragit till att nå det fastställda målet.

Behandlade dokument

19

Förslagspunkter

8

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

77, 166 minuter

Justering

2016-11-29

Datum

2016-12-01

Bordläggning

2016-12-06

Debatt

2016-12-07

Beslut

2016-12-08

Mål i domstol om jakt efter björn, järv, lo eller kungsörn ska handläggas skyndsamt. Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag.

Däremot sa riksdagen nej till regeringens förslag när det gäller utfodring av vilt. Regeringen ville att regeringen eller ansvarig myndighet ska kunna besluta om ett generellt förbud eller villkor för utfodring av vilt. Riksdagen håller med om att det finns skäl att reglera utfodring av vilt men tycker dock att regeringens förslag går alltför långt. Riksdagen anser att utfodring generellt sett ska vara tillåtet, men att det i enskilda fall ska kunna förbjudas. På så sätt skulle ett förbud kunna omfatta ett visst område och vara tidsbegränsat. Riksdagen riktade ett tillkännagivande mot regeringen om detta. Uppmaningen i tillkännagivandet går ut på att regeringen ska återkomma med nya lagförslag som går mer i linje med riksdagens synpunkter.

Riksdagen vill också att regeringen snarast kommer med ett förslag om att ersätta tillståndsplikten för kameraövervakning av vilt med ett anmälningsförfarande. Ett sådant förslag skulle innebära att kameraövervakningen under vissa förutsättningar endast skulle behöva anmälas, och att det i dessa fall inte skulle krävas ett tillstånd. Riksdagen riktade ett tillkännagivande om detta till regeringen, vilket även gjordes 2015.  

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

20, 86 minuter

Justering

2016-10-20

Datum

2016-10-21

Bordläggning

2016-10-25

Debatt

2016-10-26

Beslut

2016-10-26

Inlämnad

2016-10-05

Förslag

3

Datum

2016-10-05

Utskottsberedning

2016/17:SoU6 2016/17:SoU7

Riksdagsbeslut

(3 yrkanden): 3 avslag

Inlämnad

2016-10-05

Förslag

1

Datum

2016-10-05

Utskottsberedning

2016/17:SoU6

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Inlämnad

2016-10-05

Förslag

3

Datum

2016-10-05

Utskottsberedning

2016/17:TU4

Riksdagsbeslut

(3 yrkanden): 3 avslag

Inlämnad

2016-10-04

Förslag

1

Datum

2016-10-04

Utskottsberedning

2017/18:CU31

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Inlämnad

2016-09-30

Förslag

1

Datum

2016-09-30

Utskottsberedning

2016/17:SfU12

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Datum

2016-09-29

Inlämnad

2016-09-02

Besvarare

Utrikesminister Margot Wallström (S)

Regeringen har föreslagit ändringar i miljöbalken. Det är vissa bestämmelser i kemikalielagstiftningen som behöver tas bort då de nu finns med i EU-förordningar om bekämpningsmedel och om fluorerade växthusgaser. Fluorerade växthusgaser används bland annat i kyl- och luftkonditioneringsanläggningar, i värmepumpar och inom brandbekämpningen.

Några straffbestämmelser föreslås läggas till i lagen. Det gäller överträdelser av EU-förordningen om biocidprodukter samt för överträdelser av EU-förordningen om fluorerade växthusgaser. Biocidprodukter är ett slags bekämpningsmedel.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2016.

Behandlade dokument

21

Förslagspunkter

15

Reservationer

15 

Anföranden och repliker

11, 64 minuter

Justering

2016-06-07

Datum

2016-06-10

Bordläggning

2016-06-15

Debatt

2016-06-16

Beslut

2016-06-16

Vissa överträdelser som begås efter att fisk har tagits i land ska tas bort från det straffrättsliga området. Överträdelserna ska istället leda till sanktionsavgifter. Regeringen får bestämma vilka överträdelser det gäller. Avgiften ska vara minst 1 000 kronor och högst 50 000 kronor. Det är regeringens förslag till ändringar i lagen om EG:s förordningar om den gemensamma fiskeripolitiken. Riksdagen sa ja till ändringarna.

Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2016.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

8

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

19, 70 minuter

Justering

2016-06-09

Datum

2016-06-10

Bordläggning

2016-06-15

Debatt

2016-06-16

Beslut

2016-06-16

Regeringen bör skapa en ny myndighet för jakt- och viltförvaltning samt se till att vissa viktiga frågor i den nedlagda Jaktlagsutredningen utreds. Det gäller bland annat frågor som rör samernas rätt att jaga, jakten på småvilt i vissa områden - den så kallade fjälljakten, jakt på kronhjort, jakt på allmänt vatten, förvaltning av säl och förenkling av regler. Det här är uppdrag som regeringen fått i mars 2015 av riksdagen. Riksdagen uppmanade regeringen att genomföra de tidigare gjorda tillkännagivandena. Frågorna ska utredas senast under 2016.

Riksdagen sa nej till övriga motioner från allmänna motionstiden om jakt och viltvård. Dessa handlar bland annat om vildsvin, fjälljakt och jaktmedel. Skälet är framför allt att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp samt att det redan finns regler inom området.

Behandlade dokument

29

Förslagspunkter

7

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

20, 77 minuter

Justering

2016-04-28

Datum

2016-05-04

Bordläggning

2016-05-10

Debatt

2016-05-11

Beslut

2016-05-11

Riksdagen riktar en rad uppmaningar till regeringen i ett tillkännagivande. Uppmaningarna handlar om att analysera förslag om vilka åtgärder som ska göras för att nå upp till ett mål om en god vattenmiljö.

Det så kallade vattendirektivet som beslutades av EU är tvingande för alla medlemsländer att införa. Syftet med direktivet är att skydda och förbättra miljön i sjöar, åar, floder och grundvatten. Direktivet infördes i svensk lag 2004 och det binder samtliga EU-länder att arbeta på ett gemensamt sätt med vattenfrågor. En del i detta är att arbetet bedrivs i sexåriga perioder.

I Sverige är det fem länsstyrelser som har tagit fram förslag på vad som ska göras under den kommande perioden, 2016-2021. Riksdagen tycker nu att regeringen borde se till att det görs analyser av hur bland annat jordbruket kommer att påverkas av de här förslagen. Regeringen borde även analysera förslagen utifrån hur mycket de kostar samhället och sedan prioritera de mest kostnadseffektiva lösningarna. Det är några av de uppmaningar som riksdagen nu riktar till regeringen i ett tillkännagivande.

Riksdagen sa samtidigt nej till andra motionsförslag som behandlades samtidigt. Förslagen handlade bland annat om övergödning i haven och åtgärder för att förbättra rening av avloppsvatten.

Behandlade dokument

13

Förslagspunkter

15

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

28, 108 minuter

Justering

2016-04-14

Datum

2016-04-18

Bordläggning

2016-04-20

Debatt

2016-04-21

Beslut

2016-04-27

Inlämnad

2016-02-25

Besvarare

Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)

Inlämnad

2016-02-26

Besvarare

Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)

Inlämnad

2016-02-15

Besvarare

Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2015 om landsbygdspolitik. Förslagen handlade bland annat om landsbygdsprogrammet, kompetensförsörjning, regelförenklingar, jordbrukets miljöpåverkan samt jordbrukets och livsmedelsproduktionens konkurrenskraft. Riksdagen sa nej med hänvisning till att arbete eller utredningar redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

37

Förslagspunkter

12

Reservationer

13 

Anföranden och repliker

29, 92 minuter

Justering

2016-02-23

Datum

2015-11-10

Bordläggning

2016-03-01

Debatt

2016-03-02

Beslut

2016-03-03

Datum

2016-01-21

Inlämnad

2015-11-20

Besvarare

Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)