Resultatskrivelse om utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd genom multilaterala organisationer

Fru talman! Som bekant är Sverigedemokraterna skeptiska till flera av de prioriteringar inom biståndspolitiken som såväl denna som den tidigare regeringen har gjort. Vi vänder oss emot biståndssatsningar som bevisligen har gått till - och i vissa fall fortfarande går till - grupper som strävar efter helt andra mål än vad denna kammare strävar efter.

Vi välkomnar därmed tillämpningen av en sammanhängande strategi för det multilaterala utvecklingssamarbetet. Vi instämmer dessutom i OECD-Dacs bedömning att en sådan strategi utgör en bra grund för framtida beslutsfattande. Vi är glada över att regeringen i och med denna skrivelse går vidare med riksdagens tidigare tillkännagivande. Dock kvarstår problemet att det ibland är svårt att få en överblick över det multilaterala biståndet enbart genom en skrivelse.

Vi menar att det är extremt viktigt att fortsätta med och utveckla en hög transparens inom biståndet och biståndspolitiken. Det måste vara möjligt att följa biståndet från givare till genomförande. Oavsett om man är en förtroendevald politiker eller en enskild intresserad medborgare ska detta vara enkelt.

Sverigedemokraterna ser initiativet till webbplatsen Openaid.se som en mycket bra funktion, även om det fortfarande finns brister. För att komplettera resultatskrivelserna till riksdagen menar vi att den information som framgår av Openaid.se måste utvecklas och att exempel på resultat tydligare ska redovisas där. Exemplet med tidigare diskussioner rörande bistånd till Palestina är ett mycket gott exempel på varför detta behöver utvecklas.

När bistånd kanaliseras via multilaterala organisationer är det ofta att betrakta som en kanal för andra genomförandepartner inom ramen för insatserna. En betydande del av Sidas stöd till FN förmedlas exempelvis vidare till civilsamhällesorganisationer, såväl nationella som regionala och lokala gräsrotsorganisationer.

De stora landbaserade humanitära fonderna kanaliserar i vissa länder upp till 80 procent av medlen genom enskilda organisationer. Användandet av multilaterala organisationer för att kanalisera svenskt bilateralt bistånd har ökat betydligt under 2000-talet.

Vi menar att det här finns en stor risk att en alltför stor tilltro sätts till de multilaterala organisationerna som ansvarar för att kanalisera pengar. Av den anledningen måste kontrollen och uppföljningen, men även transparensen, av genomförandepartnerna förbättras för att man lättare ska kunna följa ett bistånd inom exempelvis ett landområde från givare genom multilaterala organisationer till genomförandepartnern.

Vi är positiva till att regeringen under temat humanitärt bistånd redogör för de insatser som har gjorts för att stödja människor på flykt, men vi anser fortfarande att detta borde ha en ännu högre prioritet i biståndet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Resultatskrivelse om utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd genom multilaterala organisationer

I kommande resultatredovisningar bör regeringen tydligare redovisa i vilken grad genomförandepartnern följer Sveriges strategi - den strategi vi har fastslagit här, den strategi som den svenska regeringen har - och målsättningar för biståndet.

Regeringen beskriver själv hur mycket det internationella arbetet med flyktinghjälp har utvecklats, inte minst då omständigheterna i fråga om konfliktsituationer hela tiden förändras. Bistånd riktat till människor på flykt behöver inte längre bara handla om rent humanitärt bistånd utan också om mer långsiktigt hållbara lösningar. Det är lösningar som exempelvis kan handla om förebyggande insatser. Det är lösningar för att förhindra en flyktingkris, men det är också insatser efter en kris för att främja återuppbyggnad och återvandring.

Sammanfattningsvis, fru talman, menar Sverigedemokraterna att det finns skäl för en samlad resultatredovisning både förebyggande under konflikten och efter för att kunna utvärdera på vilket sätt detta arbete ytterligare kan utvecklas.

Därmed vill jag yrka bifall till Sverigedemokraternas reservation i betänkandet.

Fru talman! Jag är väldigt stolt och glad i dag över att kunna stå och diskutera det bistånd som går via multilaterala organisationer från Sverige. Vi har en tradition av ett öppet och transparent bistånd som vi kan vara stolta över, och det gäller även det multilaterala.

Redan tidigt, från 50-talet, när Sverige började med bistånd, använde vi oss av de multilaterala organisationerna för att kanalisera vårt bistånd. Den största delen kanaliserades den vägen från början. Men någon gång på 70-talet sjönk det, i samband med att Sverige byggde egen kapacitet, till den lägsta nivån. Då låg det på runt 30 procent av det totala biståndet.

I dag kanaliseras ungefär hälften av det svenska biståndet via multilaterala organisationer, och det finns väldigt goda skäl till det. Globala utmaningar kräver gemensamma lösningar. Samarbete minskar de administrativa bördorna i både mottagarländerna och givarländerna. Det gemensamma arbetet ger en större kunskapsbank där man kan lära av varandra. Genom samverkan i multilaterala organisationer får vi också som land större möjlighet att påverka utvecklingsagendan.

Det svenska multilaterala biståndet är uppdelat i kärnstöd och öronmärkt stöd. Ungefär två tredjedelar går till kärnstöd, och en tredjedel går till tematiska och geografiska strategier. De största strategierna, som finansieras av Sidas multi-bi, gäller just demokrati, mänskliga rättigheter, jämställdhet och humanitära insatser.

Vi är stora förespråkare i riksdagen, och utskottet har uttalat det tydligt, för att vi ska ha så mycket kärnstöd som det bara är möjligt. Och Sverige levererar på den punkten. Tyvärr ser utvecklingen globalt inte så positiv ut. Det öronmärkta stödet ökar på bekostnad av kärnstödet. Särskilt hårt drabbade är FN-organen, som i dag till så stor del som 75 procent finansieras med öronmärkt stöd.

Att Sidas stöd via multilaterala organisationer har ökat beror bland annat på Sveriges ökade engagemang i konflikt- och post-konfliktländer, på kraftigt ökade humanitära behov och på att multilaterala organisationer har fördelar när det gäller kapacitet, effektivitet och samordning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Resultatskrivelse om utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd genom multilaterala organisationer

Vi har från svensk sida varit måna om att stödja FN-systemet som viktig systembärare för en effektiv respons men också som en viktig brygga mellan humanitärt och långsiktigt utvecklingssamarbete.

I regeringens skrivelse redovisar regeringen sitt arbete utifrån tre av de områden som finns i den breda strategi för det multilaterala biståndet som det beslutades om förra året. Det är jämställdhet, miljö och klimat samt demokrati och mänskliga rättigheter. Dessa områden är särskilt viktiga för det övergripande målet med biståndet. Det är också områden som denna och tidigare regeringar har prioriterat, vilket gör att vi kan följa det över tid, vilket är viktigt. Det är tyvärr också områden där utvecklingen går bakåt. Sveriges röst och bidrag är oerhört viktiga för att vi ska kunna åstadkomma en annan tingens ordning.

Med det vill jag yrka bifall till förslaget i utrikesutskottets betänkande.

Fru talman! Det kommer att komma fler tillfällen att diskutera biståndspolitiken, transparensen, effektiviteten och kvaliteten i biståndet. Den stora debatten är budgetdebatten. Den har vi ju haft, men vi har kvar debatten om politik för global utveckling.

Biståndsdebatten har präglats av formfrågorna, som att biståndsmedel har betalat kampanjaktiviteter i fråga om FN:s säkerhetsråd och att UD inte arbetar med vare sig förankring eller information. DN uppmärksammar i dag också att politiska tjänstemän har försökt ändra i det som skulle vara en oberoende utredning, och när det inte lyckades försökte de mörka rapporten.

Mycket i denna skrivelse är sammanfattningsvis det minsta vi kan förvänta oss. Utskottet förutsätter att regeringen lever upp till det vi är överens om. Det kunde vara enklare att följa upp. Uppföljningen kan bli bättre här, men den måste bli bättre i budgeten.

Det är också rimligt att regeringen rapporterar hur det går med arbetet med de multilaterala organisationerna. Vi betalar mycket till dem, mer än hälften av biståndsbudgeten. De genomför många bra saker, men det finns naturligtvis mycket att förbättra inom FN-systemet.

I korthet: Det finns stor samsyn om kärnstöd och om att det är bra att samarbeta i fråga om biståndet. Sverige ska inte finnas överallt och försöka ge allt till alla. Det smetar ut insatserna, och vi tappar i effektivitet. Det svenska bilaterala biståndet ska handla om det som det multilaterala inte kan leverera.

Det är helt rimligt att Sverige prioriterar jämställdhet och kvinnors roll i utvecklingen, miljö och klimat samt demokrati och mänskliga rättigheter. Det är viktigt att Sverige står upp i motvindsfrågor, som SRHR, sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Där hjälper riksdagen regeringen att inte tappa fokus.

Men det multilaterala utvecklingssystemet står inför stora utmaningar. Det handlar bland annat om omvärlden och om att konflikterna blir fler och värre och pågår under lång tid och om att öronmärkningen av pengar ökar - det saktar ned processerna när det är humanitära kriser. De stora finansieringsfrågorna är långt ifrån lösta.

En praktisk fråga där det finns stor förbättringspotential är upphandlingen i FN-systemet. Vi är stora givare men har varit dåliga på att bidra med svenska innovationer och vår företagsamhet. Där kan det i stort sett bara gå uppåt. Vi har mycket att lära av Danmark.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Resultatskrivelse om utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd genom multilaterala organisationer

Fru talman! Det är enkelt att säga att regeringen gör för lite och för sent - så är det. Och det är enkelt att påpeka att vi nu har ännu en debatt där ansvarigt statsråd inte finns på plats - det har konstaterats de senaste tre debatterna, tror jag - precis som det är enkelt att säga att nuvarande regering har valt att politisera Sida genom att utse en socialdemokrat till generaldirektör, som också blir en överrock för MP. Men snart är det val - det är väl 101 dagar kvar - och sedan finns inte denna regering kvar.

Fru talman! Snart kan vi ha Ulf Kristersson som statsminister, en statsminister för de hoppfulla. Då hoppas jag och många fler att det blir en nystart, inte bara för Sverige utan också för biståndspolitiken.

Fru talman! Vi är här i dag för att debattera resultatskrivelsen om utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd genom multilaterala organisationer.

Sverige har en viktig roll att spela på den internationella arenan när det kommer till fattigdomsbekämpning, utveckling och humanitära insatser. Det låter kanske lite förmätet; vi är trots allt ett ganska litet land. Men i en tid när vindarna blåser som de gör är det väldigt bra att vi står upp för att 1 procent av bni ska gå till bistånd. Vi kanaliserar vårt bistånd till de mest utsatta och fattiga, vi är en av världens största givare till humanitärt bistånd och klimatbistånd och vi står upp för det icke öronmärkta biståndet i en tid när många andra länder inskränker det.

I en tid när vi ser en ökad nationalism, populism och protektionism behöver vi det multilaterala samarbetet mer än någonsin, och i dag diskuterar vi just det bistånd som kanaliseras genom de multilaterala organisationerna. Det har en viktig och alltmer växande roll. Det har ökat väsentligt de senaste 10-15 åren, och i dag går nästan varannan biståndskrona till eller via multilaterala organisationer. När vi bidrar på det här mycket mer mångfasetterade sättet och får in de svenska värderingarna kan vi också få ett större genomslag för vårt bistånd.

Skälet till att bistånd till och via multilaterala organisationer är viktigt är förstås dagens internationella utmaningar. Dessa utmaningar är i hög grad gemensamma och hanteras bäst genom internationellt samarbete och inte av ett enskilt land eller en organisation. Tillsammans i ett multilateralt utvecklingssystem kan vi möta de utmaningar vi står inför i dag. För att kunna genomföra Agenda 2030 behöver vi mer multilateralism och en mindre inåtvänd nationalism.

Ett bistånd som utgör en så stor del av budgeten, där vi skattebetalare bidrar, måste förstås vara effektivt, ha en gedigen resultatanalys och en transparens, precis som allt annat bistånd. Detta har regeringen aktivt stärkt genom att skapa ett sammanhållet och strategiskt svenskt samarbete med de multilaterala organisationerna. I höstas antogs en ny multilateral strategi för det här, Strategi för multilateral utvecklingspolitik. Med detta stärks arbetet ännu mer för att behålla ett sammanhållet strategiskt svenskt agerande och ett samarbete med dessa organisationer så att vi vet att de svenska biståndspengarna verkligen och i ännu större utsträckning än vad de tidigare har gjort bidrar till en hållbar global utveckling.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Resultatskrivelse om utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd genom multilaterala organisationer

Den samlade redovisning som vi ser här i dag är förstås mycket viktig. Vi ska veta att om pengarna gör nytta får vi genomslag för våra prioriteringar. Vilka det är hörde vi förut: kvinnor, jämställdhet, SRHR, miljö och klimat, demokratiutveckling och transparens.

Den här skrivelsen visar att vi får ett gott genomslag för våra prioriteringar i organisationens verksamhet. Som det står i skrivelsen: "Sett i ett längre perspektiv har den globala utvecklingen i flera avseenden varit positiv, och svenskt multilateralt utvecklingssamarbete har bidragit till den positiva utveckling som många länder haft på flera områden." Vi ser att svenskt påverkansarbete har lett till ett långt större resultat än vad Sverige skulle kunna åstadkomma på egna ben och ensamt.

Det har också varit en ganska livaktig debatt om resultatet för biståndet under mandatperioden. Det har riktats kritik mot regeringen för att vara otydlig med resultat och att vi inte skulle kunna se effektivitet. Den strategiförstärkning och de skrivelser vi har tagit fram visar dock motsatsen. Vi tar resultat och dialog med riksdagen på högsta allvar, inte minst när det kommer till det multilaterala.

Med de nya riktlinjerna som ligger till grund för den skrivelse som vi nu pratar om ser man tydliga resultat och ökad transparens, vilket är viktigt för den diskussion, det samarbete och den kontroll som riksdagen utövar. Det ligger också till grund för att få ett mer ändamålsenligt resultat.

Fru talman! Avslutningsvis vill jag säga att svenskt bistånd är en väldigt viktig del av utrikespolitiken. Vi gör skillnad i världen, och vi ska fortsätta att verka i svåra miljöer. Det behövs, inte minst med de utmaningar som vi ser i dag. Vi går igenom en av de värsta flyktingkriserna sedan andra världskriget. Vi har 125 miljoner människor i behov av humanitär nödhjälp. Civilsamhället trycks tillbaka i land efter land, och kvinnor utsätts för fruktansvärda övergrepp i många krigs- och konfliktzoner.

Då är det också viktigt med analys av biståndets effektivitet och resultat. Med den nya strategin och resultatskrivelsen ser vi att vi tydliggör och satsar på detta. Det är nämligen med uppföljning, utvärdering och resultatredovisning som vi kan lära oss för att kunna fortsätta göra välavvägda och välgrundade beslut så att vi får ett effektivt utvecklingssamarbete och gör konkret skillnad i människors liv.

Fru talman! Som redan framgått av den här debatten finns det ett starkt svenskt stöd för multilateralism. Det innebär inte att dagens regering kan känna sig 100 procent säkrad när det gäller sin strategi. Vi har, tror jag, valt att inte gå in så djupt i den diskussionen i det här betänkandet, även om det finns skäl för regeringen att läsa i betänkandet. Detta återkommer jag till.

Som framgått går över hälften av Sveriges bistånd till multilaterala organisationer. Sedan millennieskiftet, fru talman, har vi kunnat se hur floran av multilaterala organ har vuxit. Det har varit en god tillväxt både när det gäller institutioner, finansiärer och länder i och utanför Dacsystemet.

Sverige har, till skillnad från omvärlden, konstant haft ett stöd på runt 30 procent, i praktiken alltså en ökning av kärnstödet. 80 procent av det stödet går till ett trettiotal olika organisationer. Internationellt har dock det öronmärkta stödet haft en god tillväxt, från 23 procent 2007 till 33 procent 2015. I dag är det ännu högre, och det öronmärkta stödet är det stöd som har den stora tillväxten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Resultatskrivelse om utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd genom multilaterala organisationer

Detta ger lägre biståndseffektivitet och, vilket är viktigt, snedvrider incitament för andra biståndsgivare och även för Sverige. Andra länders prioriteringar riskerar då att inte komma fram. Till exempel kan vårt kärnstöd bli en del av en finansiering av andra länders prioriteringar och inte av svenska prioriteringar av svenska värden. Detta gäller även när vi väljer att tematiskt rikta in oss på ett antal olika organisationer eller institutioner.

Från Centerpartiet finns det därför en vilja att öka det bilaterala stödet, inte för att helt kasta om men för att säkra att vi med våra värderingar också kan göra skillnad i den multilaterala strukturen.

När det gäller det humanitära stödet är det viktigt att det är kärnstöd, för där krävs en flexibilitet och möjligheter till snabba omprioriteringar för att kunna möta de humanitära utmaningar som världens befolkning står inför.

Fru talman! I det läge som vi har med en stor andel multilateralt bistånd är det vitalt att, som utskottet framför i sitt betänkande, peka på möjligheten till uppföljning av mål och resultat och se till att man använder rätt form av indikatorer. Här hoppas jag verkligen att regeringen läser och läser bättre än vad man gjort i en del andra betänkanden när det gäller uppföljning. Vikten av att riksdagen har möjlighet att granska och följa upp resultat, mål och prioriteringar för det multilaterala stödet är ju en del av det som vi har framhållit tidigare, och nu framhåller vi det igen.

Det handlar om tilltro. Det handlar om hållbart bistånd. Med detta, fru talman, vill jag yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet, där vi inte har några reservationer.

Fru talman! I dag debatterar vi ett betänkande som tar sin utgångspunkt i regeringens skrivelse om utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd genom multilaterala organisationer.

Det bistånd som kanaliseras via just multilaterala organisationer, främst FN, har ökat väsentligt under senare år och uppgår numera till över hälften av den svenska biståndsbudgeten, ungefär 20 miljarder kronor per år. Därför är det också centralt att riksdagen får insyn och information om det multilaterala stödet och dess resultat. Det är bra att regeringen har följt upp riksdagens tillkännagivande genom den här skrivelsen.

Det är inte bara Sverige som har valt att kanalisera mer av utvecklingsbiståndet via de stora multilaterala organisationerna. En liknande utveckling har skett internationellt, vilket man får förutsätta visar på en bred tilltro till att dessa organisationer är effektiva och viktiga aktörer för fattigdomsbekämpning och humanitärt arbete.

Vi kristdemokrater tycker att det multilaterala arbetet är otroligt viktigt. Dock är vi noga med att medel inte ska gå till dessa organisationer av vana eller för att man inte prioriterat att öka kapaciteten hos mindre civilsamhällesaktörer.

Fru talman! I betänkandet behandlas frågan om att öronmärka stöd till FN-organ. Internationellt har öronmärkt stöd till de multilaterala organisationerna ökat i snabbare takt än kärnstödet. Det öronmärkta stödet har fördubblats sedan 2007. Öronmärkning av stöd riskerar att bidra till att FN-systemet blir svåradministrerat och att olika organs verksamheter överlappar varandra. Särskilt inom det humanitära biståndet ger ett kärnstöd en större flexibilitet och en möjlighet för organisationer såsom UNHCR och World Food Programme att agera snabbare. I dag utgör det öronmärkta stödet 75 procent av bidragen till FN:s fonder och program. Det är för mycket, och det är jag glad att vi betonar i betänkandet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Resultatskrivelse om utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd genom multilaterala organisationer

Utskottet har valt att i betänkandet fokusera på upphandling till de multilaterala organisationerna. Det är en mycket viktig fråga som jag anser att regeringen inte har prioriterat tillräckligt. En modern, effektiv, transparent och hållbar upphandling är ett viktigt medel för utvecklingseffektivitet, liksom för att stimulera utveckling av nya innovativa lösningar som skulle kunna hjälpa än fler människor i nöd. Tillämpningen av upphandlingsregler fungerar också korruptionshämmande, som utskottet skriver i betänkandet, och kan bidra till att få fart på den privata sektorns engagemang.

Sverige är världens sjätte största finansiella givare till FN-systemet. Men svenska entreprenörer och företag har bara en liten andel av FN-systemets totala upphandlingar av varor och tjänster - 0,18 procent år 2016. Det innebär att Sverige ligger på plats 73 när det gäller upphandling - långt efter våra nordiska grannländer Norge och Danmark. Nyligen besökte också delar av utrikesutskottet Danmark, som rönt en imponerande framgång när det gäller att få in danska innovationer och produkter som kan bidra till bättre lösningar i katastrofsituationer.

Med en upphandlingsvolym på 177 miljarder dollar innebär FN-systemet en enorm möjlighet för företag att bidra med innovationer och lösningar. Danmark sålde under 2016 för ett värde av 738 miljoner dollar. För Sveriges del landade siffran på 32 miljoner dollar samma år. Förbättringspotentialen är med andra ord mycket stor. Sverige måste bli bättre på att assistera företagare och duktiga innovatörer - sådana finns verkligen - att delta i FN-upphandlingar och kunna bidra till riktigt smarta innovationer och produkter.

Danmark har, som sagt, arbetat med FN på ett annat sätt Sverige. De har exempelvis länge hyst stora lagerlokaler för humanitära ändamål. År 2013 invigdes FN Byen i Köpenhamn med syftet att göra FN till en synligare världsorganisation också på hemmaplan. Det är en öppen plats för skolor och workshops, och flera viktiga FN-organisationer har sina kontor där. Den inrymmer även ett av världens största lager på över 20 000 kvadratmeter.

Jag säger som en tidigare talare i dag har sagt: Sveriges regering borde vara beredd att lära mer av Danmark.

Fru talman! Allt bistånd ska inte kanaliseras via olika FN-organ. Det civila samhället har ofta kontakter och direkta distributionssystem som bör nyttjas bättre, speciellt när bistånd i katastrofområden inte alltid når fram via de officiella FN-kanalerna. Alltför ofta lägger de internationella humanitära systemen fokus på de stora internationella organisationerna och lämnar de lokala aktörerna utan inflytande. Kristdemokraterna anser att Sverige i större utsträckning än i dag bör kanalisera humanitärt stöd genom mindre civilsamhällesorganisationer och samfund som arbetar i den direkta frontlinjen i katastrofområden. De har bättre lokalkännedom och finns på plats långsiktigt. De olika delarna måste komplettera varandra än bättre i arbetet med det humanitära biståndet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Resultatskrivelse om utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd genom multilaterala organisationer

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 7 juni.)