Vattenvård

Herr talman! Vattenvårdsbetänkandet är ju ett återkommande motionsbetänkande, vilket gör att många av de förslag som Moderaterna lagt fram tidigare i mandatperioden nu bereds förenklat och därför inte är föremål för debatt i kväll. Moderaterna har fyra reservationer som jag självklart står bakom, men för att vi ska slippa vara här hela natten vill jag bara redogöra för de två som vi yrkar bifall till. Det handlar om reservation 2, som vi har tillsammans med de övriga allianspartierna, och reservation 6, som vi har tillsammans med övriga allianspartier och Vänsterpartiet.

Vattenvård

Herr talman! Sverige har med sin 240 mil långa kust en av Europas längsta kustlinjer. Vi omges av Östersjön i öst och syd och av Kattegatt och Skagerrak i väst. Med sjöar och älvar inräknat har vi närmare 38 000 mil stränder. Där finns plats för rekreation, utveckling och biologisk mångfald.

Men vårt vatten utsätts också för stora påfrestningar. Östersjöns största miljöproblem är övergödningen, som ger flera olika följdverkningar som i sig är problematiska. Men vi har också en problematik med marint skräp, främst på västkusten, där det flyter i land mellan 4 000 och 8 000 ton per år, främst med de brittiska öarna som avsändare. Lägg därtill att nästan alla vatten, från stora sjöar till mindre vattendrag, uppvisar spår av mikroplast.

Det här är komplexa problem. Vi känner ännu inte till omfattningen av vissa av dem, och vi vet ännu inte allt om hur de samverkar. Därför är utmaningen att nå miljömålen som rör vatten - målet om giftfri miljö, målet om levande sjöar och vattendrag, målet om hav i balans samt levande kust och skärgård - något som känns långt borta. Men att det är svårt är inte en ursäkt för att inte göra något.

Jag är därför glad att komma från ett parti som under lång tid och i samverkan med andra partier har prioriterat frågor som rör just hav och vatten. Jag ska inte ge en hel historielektion om vad vi medverkat till men kan ändå nämna inrättandet av Havs- och vattenmyndigheten, finansieringen av Baltic Sea Action Plan och inrättandet av Sveriges första marina nationalpark i Kosterhavet. Det är reformer jag är glad att vi har genomfört, men jag konstaterar också att det kommer att dröja ett tag innan de fulla effekterna blir tydliga.

Herr talman! Det har också hänt en del under den här mandatperioden som är värt att lyfta fram. Jag tänker främst på färdigställandet av det nya reningsverket i Kaliningrad, som påbörjades för ett antal år sedan med stöd från Sida. Länge var vi oroliga för att de pengarna var förlorade. Nu står det dock färdigt. Här har Sverige på riktigt gjort stor skillnad med begränsade medel. Jag vill förklara varför.

I Kaliningrad bor ungefär 1 miljon människor. Men med sitt gamla reningsverk gav de upphov till ett lika stort fosforläckage som ett helt Sverige, som alltså har 10 miljoner invånare. Dessutom visade siffror och tester från Transparency International att rester av oljeprodukter fanns i vattnet som släpptes ut. Den nivån var på ungefär 1 000 gånger det ryska gränsvärdet. Kvävehalten i sin tur var ungefär 50 gånger så stor som den tillåtna.

Att detta hål nu är tilltäppt är till gagn för hela Östersjön, och jag är övertygad om att det finns fler projekt liknande detta, antagligen kring floden Neva och i Polen, där Sverige kan göra stor nytta med begränsade medel. Men då krävs internationella samarbeten som Baltic Sea Action Plan, Ospar, Helsingforskonventionen med flera.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vattenvård

Det är bara när vi samverkar med andra som vi kan ta ett samlat grepp om havs, vatten- och fiskefrågorna, som ju angår oss alla. Därför yrkar jag bifall till reservation 2, där Alliansen utvecklar sin syn på de här frågorna.

Herr talman! I betänkandet behandlas också förslag om att främja utvecklingen av avancerad vattenrening. Det föreslås att man ska utreda hur det på sikt kan införas krav på avancerad rening vid de stora reningsverken, där avancerad rening ger störst miljönytta.

Detta är viktigt. I Östersjön har man funnit höga halter av läkemedelssubstanser i blåmusslor, man har hittat hormonpreparat som påverkar könsutvecklingen hos fisk och man har hittat diklofenak som orsakar cellförändringar i regnbåge. Dessa tillskott står vi för. Substanser som inte bryts ned i kroppen hamnar helt enkelt i avloppet.

I dagsläget finns flera tillgängliga tekniker, och kombinerar man dem når man näst intill fullständig rening. Det är då inte bara läkemedelsrester som tas bort, utan reningen har också bieffekter som att mikroplaster och andra oönskade ämnen rensas ut.

Moderaterna har påtalat de här problemen tidigare. I vår budget för 2018 anslog vi nästan 100 miljoner mer än regeringen till området havs och vattenmiljö, och dessutom satsar vi mer än dubbelt så mycket som regeringen på miljöforskning. I framtiden kommer vi med fler konkreta förslag på området vattenrening, för vi vill att det ska vara särskilt prioriterat, både på nationell nivå och på EU-nivå. Men just i kväll gläds vi åt att ett enigt utskott ställer sig bakom den här inriktningen, att höja tempot avsevärt vad gäller avancerad vattenrening.

Herr talman! Det finns mycket mer att säga om vattenvård. Det är antagligen för att problemen är många, har varierade orsakssamband och dessutom kan lösas på olika sätt och på olika politiska nivåer. Det är komplex materia. Men jag vill ändå säga att mycket har gjorts, även om vi ännu inte är i mål.

För den regering som vill se levande hav och vattendrag och som på riktigt vill uppnå de miljömål som har med vatten att göra finns fortfarande ett stort jobb att göra. Det handlar om verkningsfulla nationella åtgärder, en ansvarsfullt finansierad miljöbudget och internationella samarbeten som har en helhetssyn när det gäller vattenfrågor.

(Applåder)

Herr talman! Vatten har en särskild betydelse för vårt land. Sveriges kust är 240 mil lång, vilket är en av Europas längsta. Vi har också ett par av Europas största sjöar. Våra större städer ligger utmed kusten, och i Norrland definierar de större älvarna en stor del av kulturgeografin.

Efter århundraden av konflikter kom så småningom kusterna att definiera våra gränser. Man kan alltså säga att vattnen definierar Sverige. Det är också från vattnen vi har fått transportleder, vattenkraft, fiske och rekreation. Vattnen är en omistlig del av vårt land och ett arv vi har att förvalta.

Vatten är förstås också en miljöfråga - ren luft och rent vatten är kanske vad vi först borde tänka på när vi hör ordet "miljöpolitik". Det är en av statens viktigaste uppgifter att garantera att vattnet inte för med sig gifter eller sjukdomar. När jag säger att vi har ett arv att förvalta hör det till saken att Sveriges vatten är känt för sin goda kvalitet. Det har delvis geografiska anledningar, men det beror också på tekniskt kunnande och på att våra föregångare i denna kammare faktiskt har tagit dessa frågor på allvar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vattenvård

Herr talman! Samtidigt som det finns en förståelig strävan att göra mer hamnar man ibland fel och skapar orimliga följder. Vi har frågan om enskilda avlopp, där vi i dag är inne i en potentiell mångmiljardrullning för enskilda husägare - med ofta tveksam miljönytta. Det bör nämnas att det finns forskning som har visat att utsläpp av fosfor från enskilda hushåll ofta inte är något problem. Även om det rent känslomässigt kan upplevas som fel att släppa ut vatten utan modern rening, i detta fall i liten skala, är det ofta så att den rening som sker naturligt i marken är tillräcklig.

Det upplevs också orimligt att hänsyn inte tas till hur stora hushållen är och hur fastigheterna utnyttjas. I miljöbalken finns en rubrik om rimlighetsavvägning. Av den framgår att nyttan av en åtgärd ska vägas mot kostnaden, och jag vill nog hävda att många människor upplever att detta i dag inte fungerar i praktiken. Det måste vi ta på allvar, och vi måste arbeta för en rimligare prövning.

Herr talman! Att det ibland är svårt med enkla lösningar betyder dock inte att man inte ska arbeta med övergödningsproblematiken. Men man måste hela tiden väga olika intressen mot varandra.

Vi behöver öka svensk livsmedelsförsörjning. Vi bör alltså vara tydliga med att beskattning av och ytterligare pålagor på det svenska lantbruket inte bör vara aktuellt. Samtidigt har vi en situation i Östersjön som är allvarlig - men Sverige kan inte ensamt rädda den. Östersjön är ett avrinningsområde i en region med 90 miljoner invånare. Sverige intar geografiskt en framträdande roll bland dessa länder och kan och bör ligga långt framme vad gäller miljöarbetet.

Övergödning, i synnerhet tillförsel av kväve och fosfor, orsakar syrebrist, bottendöd och algblomning i en omfattning som frekvent beskrivs som alarmerande. Källorna till övergödning är flera, varav luftdeponi, orenade avlopp och näringsläckage från jordbruket kan nämnas. Problematiken är inte ny. Här krävs internationellt samarbete, och där kan Helsingforskommittén framhållas. Detta samarbete omfattar nio länder som har Östersjökust samt EU, och vi vill att arbetet intensifieras.

Sverigedemokraterna vill utöka anslaget till åtgärder för havs- och vattenmiljö. Vi ställer oss positiva till fortsatta försök med strukturkalkning, vilket kan minska näringsläckaget från vissa typer av jordar. Arbetet med att minimera näringsutsläpp från jordbruk och andra källor bör i princip fortgå. Samtidigt bör man utreda möjligheten till åtgärder till sjöss för att åtgärda effekterna av övergödningen, till exempel genom syresättning och bortförsel av slam samt biomassa.

Herr talman! Förekomsten av plast i marin miljö och andra ekosystem är ett problem som får allt större uppmärksamhet. Det är naturligtvis positivt, men det manar samtidigt till eftertanke. Vi har ett potentiellt stort hot i form av mikroplaster i våra vatten, men samtidigt är det i dag svårt att få en tydlig bild av problemet - åtminstone ur svensk kontext. Till exempel har vi i Sverige inget problem med plastskräp som härstammar från Sverige. De plastpåsar som finns i Sverige utgör inget större miljöproblem, enligt Naturvårdsverket. Man har konstaterat att plastpåsarna närmast uteslutande återvinns, oftast till ny energi.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vattenvård

I övriga delar av världen är detta däremot ett omfattande problem - på vissa håll. Forskning har visat att 95 procent av det plastavfall som hamnar i hav och oceaner härstammar från tio floder belägna i Asien och Afrika. Det handlar om enorma mängder. Floden Ganges i Indien beräknas exempelvis föra med sig 600 miljoner ton plastskräp ut i Bengaliska viken. Det är ofattbara mängder.

Ibland kanske problemet alltså överdrivs utifrån svensk kontext, samtidigt som man underskattar problemet på global nivå. Vi räddar inte haven genom att fokusera på plastpåsar här. Om det är möjligt och kostnadseffektivt ska vi naturligtvis återvinna mer och förbruka mindre, men fokus måste i större utsträckning läggas på internationellt samarbete.

När det kommer till mikroplaster är situationen dock en annan; här har vi ett potentiellt stort problem även i våra vatten och med ursprung i Sverige. Samtidigt är situationen inte klarlagd. Vi är flera här i kammaren som har lyft fram forskning från Uppsala universitet om mikroplast som återfinns i vattenlevande djur. Denna forskning har dragits tillbaka - den är inte trovärdig. Man kan inte längre hänvisa till den.

Vi har sannolikt inget större problem med mikroplaster i vårt dricksvatten, men forskning och kartläggning pågår fortfarande. Man har konstaterat att mängden mikroplast som har observerats i Östersjön inte har ökat. Detta betyder inte att det inte har släppts ut mer mikroplast - det har det förmodligen - men man vet inte exakt vart den har tagit vägen. Förmodligen ligger den på botten, och vi vet inte exakt vilken fara detta innebär. Detta betyder att det krävs ett fortsatt intensivt arbete på området, och vi vill gärna satsa mer resurser på kartläggning av och forskning om detta.

Herr talman! Sverigedemokraterna förordar en helhetsstrategi för att reducera dessa problem. Ökade resurser bör avsättas för att kartlägga flödena av plast - både mikroplast och makroplast. Akademi, industri och handel bör åläggas att utvärdera olika plaster ur miljösynpunkt, och åtgärder bör vidtas för att minska den totala användningen av plastprodukter. Plaster med särskilt hög miljöbelastning bör ersättas med andra material.

Vi välkomnar förslag till exempel om förbud av kosmetiska produkter innehållande mikroplaster. Samtidigt bör man ha i åtanke att detta inte är en speciellt betydande källa. Det är i stället vägtrafiken som är det, och sedan kommer väl konstgräsplanerna. Det finns alltså mycket mer att göra på området.

Med det sagt vill jag yrka bifall till reservationerna 3 och 5.

Herr talman! Man saknar inte vattnet förrän brunnen är tom. Det är ett ordspråk som beskriver faran med att ta något för givet men som under de senaste åren har blivit en mer bokstavlig verklighet för en del svenskar genom bland annat förorenat dricksvatten och vattenbrist.

I Sverige är vi bortskämda med att kunna vrida på kranen och få rent, friskt vatten. Vi har till och med ett sådant överflöd att vi kan spola våra toaletter med dricksvatten. Globalt är läget ett annat. 663 miljoner människor världen över saknar tillgång till rent vatten, och 2,7 miljarder människor lider av brist på vatten under minst en månad om året.

Med Sveriges ca 2 400 kilometer kuststräcka, mer än 100 000 sjöar och ännu fler vattendrag samt flera näringar som direkt eller indirekt är beroende av vatten är vattnet en av våra allra viktigaste resurser. Därför måste vi också värna den. För Centerpartiet är vattenfrågan oerhört viktig. Därför satsar vi i vår budget på en blå miljard för att stärka Sveriges vattenarbete. För oss är tre områden prioriterade: Östersjöns tillfrisknande, rena hav, sjöar och vattendrag samt säkrat dricksvatten i hela landet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vattenvård

Herr talman! Låt mig börja med Östersjön. Östersjön är ett av världens mest känsliga hav, och det har stora problem. Övergödning, bottendöd, överfiske, koldioxidutsläpp och en hög halt miljögifter rubbar havets ekosystem. Precis som Jesper Skalberg Karlsson tidigare var inne på bedrevs det under alliansregeringens tid mycket arbete med just Östersjön, men vi kan tyvärr konstatera att Östersjön har fått lite mindre fokus från den nuvarande regeringen även om havsfrågorna har varit högt på agendan. Vi ser att arbetet behöver stärkas.

Mängden näringsämnen i Östersjön har minskat stadigt sedan 1980-talet, men koncentrationen av ämnena är fortfarande hög. Det beror till stor del på att andelen syrefria bottnar ökar där näringsämnet fosfor frigörs från sedimentet. Vi anser därför att vi behöver minska den interna belastningen i Östersjön, bland annat genom att stimulera utvecklingen av nya marina innovationer såsom musselodling för foder eller marinbiogas.

Trots att övergödningen är ett faktum har goda svenska resultat uppnåtts de senaste åren. Landsbygdsprogrammets miljöersättningar har varit en nyckelåtgärd för att minska näringsläckaget, och arbetet med att bland annat anlägga våtmarker och kantzoner samt anpassa gödslingen efter grödans behov har varit viktigt i sammanhanget, liksom satsningar inom projekt som Greppa näringen. Dessa kunskaper och erfarenheter behöver exporteras så att de även kommer andra länder till del.

Östersjön är ett innanhav med flera omkringliggande länder. Det är nödvändigt att Sverige är pådrivande i det regionala samarbetet för att alla länder ska ta sitt ansvar för Östersjöns tillfrisknande, vilket även tidigare talare har varit inne på.

Ett annat viktigt område är de många enskilda avlopp som inte uppdaterats än. Orenat avloppsvatten bidrar till syrebrist i och övergödning av våra hav och vattendrag samt ökar risken för smittspridning. En investering i ett nytt avlopp kan dock vara väldigt kostsam, vilket i dag oroar många, framför allt människor som bor på landsbygden.

Vi anser därför att uppdateringen av enskilda avlopp kräver att åtgärderna fokuserar på de områden där de gör mest nytta, så att vi får mesta möjliga miljönytta för pengarna. I Finland har man till exempel valt en modell där rimlighetsbedömningar är en central del och där fastigheter som ligger mer än 100 meter från vatten och som inte ligger vid vattentäkter kan få uppskov med att uppgradera sitt avloppsvattensystem i samband med annan renovering.

Vi anser att det finns all anledning att titta på hur andra länder, till exempel Finland, har valt att hantera de enskilda avloppen.

Herr talman! Hoten mot vårt vatten är många. I vår vardag använder vi ett stort antal ämnen, exempelvis mikroplaster och läkemedel, som påverkar vattenmiljöerna och som de flesta reningsverk i dag inte kan sortera bort.

Spridning av mikroplaster ut i våra vattendrag kommer bland annat från däckslitage, tvätt av textilier som innehåller syntetfiber och från hygienartiklar som innehåller mikroplaster. Hur människor påverkas av mikroplaster är fortfarande ganska oklart, men i den marina världen påverkas hela ekosystemet. Här behöver ett större grepp tas. Arbetet för skarpare internationella regelverk och för teknikutveckling behöver stärkas, och det är viktigt att Sverige är pådrivande i detta arbete.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vattenvård

En annan källa till spridning av mikroplaster är konstgräsplaner. Det är viktigt att det görs en komplett miljökonsekvensanalys när man fattar beslut om konstgräsplaner, lekplatser och andra anläggningar där plast- och gummimaterial förekommer. Det är också viktigt att förnybara och hållbara alternativ används i betydligt större utsträckning.

Nyligen presenterades en rapport från Högskolan i Kristianstad som visar att det årligen släpps ut 600 kilo läkemedel i de skånska vattendragen, haven och sjöarna. Undersökningen gällde bara tjugoen av flera hundra läkemedelssubstanser som används för behandling av sjukdomar. Mörkertalet är alltså stort, och med stor sannolikhet läcker flera ton läkemedel ut årligen i åar, sjöar och hav i hela Sverige.

Läkemedelsrester påverkar ekosystemet, bidrar till infertila och tvåkönade fiskar och kan bidra till uppbyggnad av antibiotikarestens. Ett problem i dag är att läkemedelsrester kan passera reningsverken i aktiv form utan att tas om hand. Dels behövs incitament för att minska utsläppen från hushållen, dels behövs bättre vattenreningsteknik för att hindra spridningen till naturen.

Det är därför väldigt positivt att utskottet i dag uppmanar regeringen att stärka arbetet med avancerad reningsteknik och utreda krav på rening. Men det behövs också krafttag i uppströmsarbetet.

Läkemedelsanvändningen kan bli betydligt bättre i miljöhänseende. Sedan 2006 gäller att alla nya läkemedel ska miljödeklareras och att företaget under utvecklingstiden ska dokumentera effekter på miljön. Vi vill därför att miljödeklarationen ska ligga till grund för en synlig miljömärkning på läkemedel, så att konsumenten kan göra ett aktivt val på apoteket eller i affären. Vi vill också att läkemedel ska kunna omprövas med hänsyn till nya forskningsrön avseende effekter på miljön.

Men läkemedlens påverkan är inte bara ett problem inom Sveriges gränser. Ca 70 procent av de läkemedel som i dag används i Sverige tillverkas i indiska Hyderabad. Utsläpp till vattendragen av läkemedelsrester från produktionen är en starkt bidragande orsak till antibiotikaresistens i Indien.

Därför måste miljöhänsyn genom hela produktionskedjan bli en betydligt viktigare parameter vid offentlig upphandling av läkemedel. Det är helt orimligt att svensk upphandling av läkemedel bidrar till antibiotikaresistens i andra länder.

Herr talman! Slutligen vill jag säga något om tillgången på rent dricksvatten. Förändrat klimat leder till översvämningar, som förutom allvarliga konsekvenser för samhällen också riskerar att förorena våra dricksvattentäkter. VA-infrastrukturen är dessutom väldigt eftersatt i många kommuner. Detta ökar risken för exempelvis läckage mellan avloppsledningar och dagvattenledningar samt risken för föroreningar och smittor i dricksvattnet.

Nya utmaningar kräver en högre upprustningstakt och skapar ett ökat investeringsbehov. Centerpartiet har därför föreslagit ett nytt stöd till lokala initiativ och investeringar i ny teknik samt för medfinansiering av åtgärder för en tryggad tillgång till dricksvatten och för att motverka effekter av torka.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vattenvård

Vatten är ett kommunalt ansvar och ska så förbli, men staten behöver stötta kommunerna i deras arbete. Tillgången till vatten följer inte kommungränser, och den kommunala planeringen bör samordnas regionalt. Vi måste höja beredskapen för akuta situationer och samtidigt underlätta det långsiktiga arbetet med lokala och regionala dricksvattenplaner.

Herr talman! Listan på utmaningar för vårt vatten är lång. Lyckligtvis finns det också många lösningar. Det första och viktigaste steget är att vi alla - både politiker och konsumenter - slutar att ta vårt vatten för givet och börjar att se vatten för vad det är: livsnödvändigt.

Centerpartiet står såklart bakom alla sina reservationer i betänkandet, men för tids vinnande yrkar jag bifall bara till reservationerna 2 och 12.

(Applåder)

Herr talman! Att vatten är det viktigaste livsmedlet är nog alla vi som är här i kväll överens om.

I april förra året fick jag förmånen att följa med till Somaliland och se vad vatten betyder. Somaliland ligger ju på Afrikas horn, där det är otroligt torrt. 1 miljon människor har flyttat därifrån för att hitta vatten. Som ledamoten Yngwe sa är vi i Sverige verkligen bortskämda med att ha gott om vatten, så vi får vara rädda om det.

Östersjön är ett hav som har ett utsatt läge. Östersjön är ett världsunikt bräckvattenhav med ett särskilt ekosystem. Oregelbundna variationer i saltvatteninflödet medför instabila villkor för de arter som lever i havet. Den långsamma vattenomsättningen gör att gifter och andra kemikalier inte rinner ut ur innanhavet i någon större omfattning utan stannar kvar och anrikas.

Dessa omständigheter gör Östersjön till ett särskilt känsligt hav. Det är därför motiverat att ta särskilda hänsyn till Östersjöns miljö och djurliv.

I dag mår Östersjön inte bra. En stor del av havsbottnen är död, och en ännu större del lider av allvarlig syrebrist. Den främsta orsaken till algblomning och döda bottnar är övergödningen. Viktiga insatser har gjorts för att minska utsläppen från avlopp och jordbruk, men det räcker inte att bara minska tillförseln för att väcka liv i Östersjön. Här krävs mer arbete, och det är viktigt att alla länder kring Östersjön hjälps åt.

Fru talman! Vi kristdemokrater lägger i vår budget flera miljoner kronor per år för att starta ett storskaligt syresättningsprojekt av Östersjön för att få tillbaka torsken och samtidigt tränga tillbaka algblomningen, där vi vet att blåalgerna producerar nervgiftet BMAA, som orsakar ALS, alzheimer och Parkinsons sjukdom.

För 20 år sedan fiskade vi 400 000 ton torsk i Östersjön. I dag har vi tvingats att sänka vår fiskekvot för torsk i Östersjön till 40 ton, eftersom torsken inte kan fortplanta sig på grund av fosforhalten i de döda bottnarna.

Fru talman! Läkemedelsrester i avloppsvattnet är ett stort bekymmer. Vi föreslår att avloppsreningsverk utrustas med avancerade reningsmetoder, som klarar att reducera läkemedelsrester och andra föroreningar som inte kan tas om hand i nuvarande processer.

Det bör också finnas ett förbud mot mikroplaster i kosmetiska produkter och hygienprodukter. Nordiska rådet har föreslagit ett totalförbud mot mikroplaster i kosmetiska produkter. Även om dessa produkter står för en mindre andel av mikroplasterna i havet skulle ett sådant förbud ha ett tydligt värde.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vattenvård

När det gäller frågan om enskilda avlopp måste ett regelverk komma på plats som verkligen fungerar. Det ska vara möjligt att fortsätta med enskilda avlopp på landsbygden. Dessa ska dock, även då de ligger i samlad bebyggelse, kunna föreläggas att uppgraderas så att de uppfyller miljö- och hälsokraven utan att detta medför en skyldighet för kommunen att ordna kommunalt vatten och avlopp i bebyggelsen i fråga.

De tre lagar som i dag reglerar vatten och avlopp - miljöbalken, anläggningslagen och vattentjänstlagen - bör revideras så att de harmonierar med varandra. Det handlar om själva lagarna men kanske framför allt om hur rättspraxis utvecklats på området.

I motionen anförs även i yrkande 4 att den som har ett enskilt avlopp som uppfyller gällande miljö- och hälsokrav i normalfallet inte ska påtvingas ett kommunalt avlopp.

De enskilda avloppens andel av miljöpåverkan på Östersjön är förhållandevis liten. Enligt Havs- och vattenmyndighetens förslag till ny förordning om små avloppsanläggningar ska kravet på fosforrening sänkas från 70 procent till 40 procent i vissa områden.

För hus som ligger avsides på näringsfattiga marker borde kravet på fosforrening kunna slopas helt. Enligt motionärerna ägs många icke godkända avlopp av äldre personer eller andra med små ekonomiska resurser. Investeringen för att installera ett godkänt avlopp kan vara orimligt betungande eller omöjligt att genomföra för dessa fastighetsägare.

Fru talman! Det finns totalt fem olika yrkanden i betänkandet som jag självfallet står bakom, men för att tids vinnande väljer jag att enbart yrka bifall till reservation 11 om regler för enskilda avlopp.

(Applåder)

Fru talman! Att vi debatterar havs- och vattenmiljö här i dag betyder extra mycket för mig. Jag är uppvuxen på västkusten i Bohuslän. Havet har alltid varit självklart närvarande i mitt liv. Jag har sedan jag var liten spenderat mina somrar i familjens sommarstuga i Hamburgsund. Min morfar och min morfars bror var fiskare, och jag fick tidigt i mitt liv uppleva havet på nära håll. Det är många i min närhet som har jobb som är beroende av havet. Det handlar både om fiskeindustrin och om turistnäringen, inte minst.

Havet, det rena havet, är en del av vår livskvalitet för fritid och jobb, friluftsliv och försörjning.

Jag vet inte om jag är ovanlig eller om jag är som alla andra. Jag har nog tagit det rena havet för självklart. Och varje ny kunskap om de hot som finns mot det rena havet har engagerat mig och gjort mig förfärad.

Arbetet här i riksdagen och i miljö- och jordbruksutskottet har lärt mig mer och mer om de utmaningar som vi måste lösa för att vi någon gång i framtiden återigen ska ha ett rent hav. Och det är något som, handen på hjärtat, många i min hembygd egentligen ser och förstår.

Havsmiljön har stadigt försämrats. Vi som bor där kan se det på riktigt - på nära håll. Vi ser algblomningarna, och vi ser högarna med plastskräp som växer i vikarna och som blivit värre för varje år. Vi ser att de små fiskebåtarna har försvunnit, och allt färre försörjer sig direkt på det som havet ger.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vattenvård

Jag vill att min son ska kunna uppleva ett rent kustlandskap och ett rent hav. Jag vill inte att han ska säga till mig: Mamma, du är ju politiker. Vad gjorde du när du hade chansen?

Fru talman! Jag vill yrka bifall till utskottets förslag till beslut.

Vi socialdemokrater har under lång tid arbetat för att få fram politiska åtgärder för rent hav. Nu har regeringen i budgeten för i år levererat. Det är en mycket bra och ambitiös satsning på havet och vattenmiljön som nu rullat igång, för det saknas ju inte idéer om vad som behöver göras. Det som har saknats är politisk vilja, handlingskraft och resurser, pengar.

Vi har slutligen löst det problem med städning av stränder som våra kustkommuner har. Vi har skyddat massor av känsliga havsområden med marina reservat. Vi håller på att förbjuda mikroplaster i kosmetika, små plastpartiklar som försvinner ut genom våra avlopp och som till slut hamnar i havet.

Längs Sverige kust finns 17 000 vrak. Experterna säger att 30 av dem är en akut miljöfara. Det är gifter som kommer att läcka ut. Regeringen har nu avsatt pengar för att påbörja saneringen av dessa, något som vi socialdemokrater från Bohuslän har tjatat om i åratal.

Vi har också alla gifter, dioxiner och PCB, som läcker från gamla synder på bottnen. Nu kommer det också pengar för sanering. Även om det inte är någon lätt uppgift som går snabbt är det en början.

Vi tar krafttag mot övergödningen. Vi inför stöd till blå fångstgrödor. Odling av musslor kan faktiskt göra nytta för miljön för att samla in övergödande ämnen. Vi anslår pengar för att fortsätta arbetet mot dåliga avlopp. Vi vill se till att gamla våtmarker återställs och nya tillkommer - våtmarker som också samlar in näringsämnen och förhindrar övergödning.

Fru talman! När man läser det här betänkandet och motionerna ser man att vi från alla partier egentligen är inne på samma spår och har samma medvetenhet om vilka problem som finns.

I betänkandet kommer den viktiga frågan om läkemedel i våra avlopp upp. När jag läser de motioner som kommit in från de borgerliga ledamöterna ser jag att vi alla, över partigränserna, känner starkt för denna fråga.

Det finns i dag en jättebra anläggning i Linköping för rening av läkemedelsrester. Anläggningen har byggts i ett samarbete mellan Tekniska verken i Linköping och IVL, Svenska miljöinstitutet. 90 procent av läkemedelsresterna tas bort i reningen. Det är ett första steg. Fler kommuner kan följa efter.

Regeringen gav Naturvårdsverket i uppdrag att redan 2014 jobba med avancerad rening av vårt avloppsvatten som kan få bort läkemedel från vattnet. Verket rapporterade tillbaka förra året och sa: Ja, det finns teknik och ja, det finns behov.

Nu har regeringen också lagt till pengar i budgeten för satsningar på avancerad avloppsrening, så regeringen har satsat mycket på detta område. Motionerna från de borgerliga partierna slår på så sätt in öppna dörrar. Men jag tycker ändå att det är bra att vi alla tillsammans uppmärksammar frågan med denna debatt och med detta betänkande som vi snart ska ta ställning till. Det betyder mycket för framtiden att alla partier har en stark vilja. Det blir ett bra stöd för de kommuner som nu står inför en tung investering. Jag tror nämligen att läkemedel i våra avloppsvatten är en fråga som vi inte kan blunda för.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vattenvård

En annan viktig fråga är hur vi ska minska förekomsten av mikroplaster i våra hav. Jag håller med om mycket av det som står i motionerna och tror att vi alla vill att regeringen ska jobba mer med problemet. Och mycket är redan på gång, till exempel ett förbud mot mikroplaster i kosmetika - något som vi socialdemokrater uppmärksammat och drivit i till exempel Europaparlamentet. Jag är väldigt nöjd att vi har kunnat leverera där.

Jag håller med flera av dem som väckt motioner om att problemet med konstgräsplaner kanske är större än någon tidigare trott. Nu har Naturvårdsverket tagit fram en ny vägledning för hur man ska sköta konstgräsplaner. Samtidigt sitter en utredare och funderar brett på negativa miljöeffekter av plast. Det finns också en rad uppdrag till myndigheter för att minska utsläppen av mikroplaster i miljön.

Fru talman! Det engagemang som denna fråga väcker i alla partier i denna riksdag och i denna debatt ger hopp. Jag kan säga till min son, om han skulle fråga: Ja, vi politiker känner till problemet. Vi engagerar oss i det och tar fram lösningar.

(Applåder)

Fru talman! Vi är här i dag för att debattera miljö- och jordbruksutskottets betänkande om vattenvård. Det är sista gången som vi har detta betänkande att debattera för den här mandatperioden, så jag tänkte ta tillfället i akt att lite grann summera hur det ser ut och vad vi har gjort i regeringsställning.

I det stora havet, som täcker 70 procent av jordens yta, finns det många ställen där det är stora problem. Det kom en rapport förra året som visar att 50 procent av arterna i havet har försvunnit. Framför allt har antalet djur minskat.

Tack vare att det gjordes undersökningar på Sveriges västkust på 1920 och 1930-talet som sedan upprepades kan vi se hur det ser ut här hemma. Sommaren 2017 publicerades detta, och det visade sig att 60 procent av de arter som forskaren Jägerskiöld hittade på 20- och 30-talet var borta; de fanns inte i proverna. Hos de arter som fanns kvar har antalet minskat, med några få undantag. De arter som har ökat är ofta generalister som kan ta över andra nischer. Detta är förstås alarmerande.

Antalet koraller i världen har halverats på 30 år. Det viktiga sjögräset ålgräs här i Sverige har också minskat drastiskt, på vissa ställen med 98 procent men längs hela kusten med ungefär 80 procent. Det är inte bra.

Å andra sidan kan vi se positiva trender. Siktdjupet i Västerhavet har till exempel ökat, vilket gör att ljuset tränger längre ned och ökar fotosyntesen.

Men fortfarande är 30 procent av Östersjöns botten död, och 95 procent av Östersjön räknas som övergödd. Trots detta har flera partier sagt att det där med enskilda avlopp behöver man inte göra så mycket åt. En latrintunna för en person under ett år innehåller lika mycket näring som behövs för att odla två ton morötter. Det är inte lite. Ofta odlar man inte dessa två ton morötter på sin bakgård, utan det är näring som lagras i marken eller går ut i avloppen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vattenvård

Därför har regeringen tillsatt en utredning om enskilda avlopp. Eftersom det är stora kostnader för den enskilde måste rätt åtgärder vidtas. Utredningen kommer i maj, och jag hoppas att vi då kan få fler, bättre och mer funktionella åtgärder, för vi har nästan 1 miljon enskilda avlopp. Att inte göra något eller att säga att det inte gör något är inte hållbart.

Moderaterna talar mycket om biståndsprojekt och det stora reningsverket i Kaliningrad, som verkligen har gett effekt. Då är det konstigt att ni skär ned 2,8 procent av biståndsbudgeten, vilket skulle kunna användas till fler sådana projekt. Dessutom skär ni ned 32 procent av hela miljöbudgeten. Trots allt måste vi vidta dessa åtgärder och stärka detta.

Miljöövervakningen, som gör att vi kan se skillnaderna och att sådant som gjordes på 20- och 30-talet kan upprepas i dag, vill Moderaterna också dra ned med 21 procent.

Det håller alltså inte riktigt att ni har en större budget och fler åtgärder för havsmiljön.

Regeringen har gjort mycket för havsmiljön. Men det är det som gjordes på 70- och 80-talet som vi nu kan skörda frukterna av, till exempel ett bättre siktdjup i Västerhavet. Vi ser inte heller längre små diffusa oljeutsläpp här och var. Mycket är alltså bättre i dag tack vare det politikerna gjorde för 30-40 år sedan. Det vi gör i dag blir alltså vårt arv 20, 30, 40 år framåt i tiden.

Något vi har gjort i regeringsställning är att vi äntligen har tillfört pengar till att sanera vrak. Det första vraket som sanerats är Thetis. Det ligger ganska nära där jag bor, och jag har själv dykt på det. Regeringen satsar 25 miljoner kronor i budgeten till sanering av cirka tre vrak om året. Detta gör att miljögifter, oljor och annat i vraken tas bort i stället för att riskera läcka ut. Detta har efterfrågats länge, och nu blir det verklighet.

Vi tillför också pengar för strandstädning. Ibland säger man: Ge hockeylagen och fotbollslagen några påsar så kan de städa stränderna! Men det är så mycket att det måste göras professionellt. Utefter våra riksvägar är det staten som har ansvar för att plocka upp skräp, men på våra stränder är det kommunerna - trots att skräpet har en okänd källa och, som flera i debatten påpekat, ofta inte kommer från det ställe där det flyter i land. Nu finns det 17 miljoner kronor för kommunerna att söka. Plasten och skräpet från stränderna kommer att tas bort, och stränderna kommer att hållas rena och bli bättre.

Vi talar mycket om mikroplaster, men stora plastföremål blir också mikroplaster allteftersom de vittrar sönder. De ska bort, och det har vi tillfört medel till.

Vi har också vidtagit åtgärder för renare dagvatten och åtgärder för att få bort spökgarn, alltså borttappade fiskeredskap som fortsätter att fiska i havet. Vi har antagit en maritim strategi som ska göra det bättre för människor, djur och natur och skapa jobb.

Vi har också en stor satsning på att förhindra läkedelsspridning i miljön, och den kommer att fortsätta. Naturvårdsverket vill gå vidare och se var man ska göra dessa insatser för att få bäst utveckling.

Vi måste också tala om vad Sverige gör utomlands. Jag kom just hem från Nepal, och trots att det ligger långt från havet visste de att Sverige jobbar med havsfrågor och att vi har haft en havskonferens i New York. Det var rätt häftigt. De kände också till Isabella Lövin.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vattenvård

Havskonferensen i New York handlade om ett av de hållbarhetsmål som 193 av världens länder antog 2015, nämligen mål 14 om havet. Sverige och Fiji tog täten och anordnade konferensen. Den resulterade i 140 frivilliga åtaganden, och för första gången talade hela världen samma språk och tänkte framåt. Sverige gjorde 26 frivilliga åtaganden, och de håller nu på att omsättas i verkstad. Förhoppningsvis kommer de att göra skillnad både nu och i framtiden.

Jag ser med stor tillförsikt på att det vi har gjort under denna mandatperiod kommer att ge stora avtryck i framtiden.

(Applåder)

Fru talman! Vatten är det finaste vi har. Utan vatten stannar allt liv. Att skydda vatten är inte en kostnad; det är en investering med väldigt god förräntning.

Många har talat om mikroplasterna. Dessa har regeringen påbörjat ett arbete mot liksom mot läkemedel i vatten - något som jag och Emma Nohrén uppmärksammade redan i motionen 2015/16:1589 om miljöproblem med läkemedel. För många svenskar är det okänt att vanliga receptfria läkemedel som diklofenak, ibuprofen och många ämnen mot fotsvamp är mycket miljöskadliga för vattenlevande organismer. Så ni som tittar på detta: Försök att undvika dessa produkter om ni kan!

Jag ska mest tala om min motion som handlar om högfluorerade ämnen. I EU använder vi i dag upp till 3 000 kemikalier som är högfluorerade. Som EU-parlamentariker var jag ansvarig föredragande och lyckades fasa ut PFAS ur mycket, och tack vare detta direktiv har användningen minskat med 95 procent. Men det räcker inte. Även om vi kom vidare med PFOA finns det massor med så kallade PFAS-ämnen, alltså högfluorerade ämnen, som fortfarande används.

Regeringen har gett uppdrag till myndigheter att gå vidare, men det räcker inte. Livsmedelsverket har analyserat elva ämnen, i stället för sju, och satt upp gränsvärden. Naturvårdsverket har analyserat 40 stycken. Att försöka åtgärda ett ämne i taget kommer att ta alldeles för lång tid. Vi vet av erfarenhet att det är dyrt att vänta med att åtgärda högfluorerade ämnen. Det är mycket dyrare att rena bort dem från dricksvattnet än att undvika att de hamnar där.

Även om betänkandet redogör för flera av de åtgärder som pågår och utredningar som görs - dessa kände jag till när jag skrev motionen - hoppas jag att vi tillsammans kan hjälpas åt att fasa ut dessa ämnen så snabbt det går.

Ett bra sätt att komma vidare utan att fastna vid enskilda ämnen är att göra som tyskarna har föreslagit och som Kemikalieinspektionen också är inblandad i, nämligen att förbjuda grupper av ämnen eller ämnen som kan brytas ned till andra ämnen. Om tyskarna nu går vidare med ett förbud av sex olika PFAS-ämnen innebär detta ett direkt förbud för upp till 200 andra.

En annan åtgärd vi behöver vidta är att mäta totalt organiskt fluor. För även om Livsmedelsverkets rekommendationer för gränsvärden, som nu har kommit, har en inbyggd säkerhetsmarginal försvinner hela denna marginal om man inte har hänsyn till de hundratals andra högfluorerade ämnen som vi inte mäter eller räknar in i gränsvärdet. Därför vore det bästa att ha totalt organiskt fluor. Man har länge sagt att detta inte går därför att det är svårt att mäta, men nu finns nya mätmetoder som har börjat tillämpas även i USA. Nu går det äntligen. Detta skulle vara bästa sättet att säkra vår hälsa och åtgärda de kemikalier vi kommer att hitta i våra avlopp.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vattenvård

Även om arbetet har påbörjats önskar jag att vi så snart som möjligt kan enas om att titta på totalen, för alla dessa högfluorerade ämnen har väldigt lika, skadliga och långverkande effekter. Låt oss göra oss av med dem så fort vi kan!

Fru talman! Tack för anförandet, Carl Schlyter!

Jag vill inleda med att säga att jag instämmer i problembeskrivningen vad gäller grupper av ämnen. Vi har sett en hel del exempel där man har förbjudit bisfenol A och där tillverkare sedan har ersatt det med bisfenol S eller F. Det är klart att grupper av ämnen verkligen spelar roll.

PFAS är ett problem. Jag minns inte var jag har läst siffran, men jag har för mig att det handlar om ungefär 3 miljoner människor som får sitt dricksvatten där det finns rester av PFAS, vilket är en häpnadsväckande hög siffra. Det är säkerligen så att inte alla dessa människor får i sig skadliga nivåer, men det är ändå alarmerande hur utbrett ett sådant ämne kan bli, så snabbt.

Huvudbudskapet i ledamoten Carl Schlyters anförande är att vi behöver titta på grupper av ämnen. Jag instämmer faktiskt i det, och det vet jag att de som sitter här i kammaren också gör. Faktum är att när vi debatterade detta i fjol ställde sig ett enigt utskott bakom ståndpunkten att det bör tittas på grupper av ämnen i EU-lagstiftningen snarare än på enskilda ämnen. Vi vet att det blir stuprör, och så substituerar man med något som kanske är potentiellt ännu farligare.

Min fråga till Carl Schlyter är: Finns det inte skäl att vara hoppfull, eller vad förväntar du dig mer av gänget i miljö- och jordbruksutskottet? Det verkar som att vi redan tycker så som du anser att vi borde tycka.

Fru talman! Ingen skulle bli tacksammare än jag om utskottet valde att tillstyrka motionen i stället för att avstyrka den, för då skulle vi alla vara helt överens. Det finns dock en skillnad. Det var den jag försökte beskriva, men jag lyckades kanske inte helt.

Till att börja med delar jag helt din uppfattning att det är viktigt att komma vidare med grupper av ämnen. Som jag nämnde har KemI i samarbete med tyska miljömyndigheter inlett ett arbete för att indirekt komma åt dessa ämnen genom att angripa nedbrytningsprodukterna. Det är ett smart sätt att komma åt grupper av ämnen att förbjuda ett ämne och alla ämnen som leder till den nedbrytningsprodukten. Det är ett indirekt men ändå lagligt och rättsligt effektivt sätt att komma åt grupper av ämnen.

Det som vi inte gör nu, som Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen ännu inte har gjort och som miljö- och jordbruksutskottet hittills inte har ställt sig bakom, är att förenkla efterlevnaden genom att införa ett gränsvärde för totalt organiskt fluor. Det var detta jag krävde i motionen, och det har jag inte sett att man har kommit vidare med ännu. Det är detta jag menar.

Fru talman! Tack för förtydligandet, Carl Schlyter!

Jag instämmer i att det är ett intressant sätt att angripa problemet att titta på nedbrytningsprodukterna. Så agerar flera länder när det gäller droger. Till exempel finns det många nätdroger som man tittar på. När man har förbjudit en av dem tar det några månader, och så flyttas en fenylgrupp eller liknande. Sedan är den helt plötsligt inte olaglig längre. Där kan precis samma metodik användas, mycket framgångsrikt.

Jag vill avsluta debatten med att önska Carl Schlyter lycka till med att få gehör för sin motion. Möjligheten finns också att lyfta telefonen och ringa till någon, kanske på Miljö- och energidepartementet, vilket är betydligt enklare för Carl Schlyter än för oss i Alliansen.

Fru talman! Jag erkänner att idén till motionen kom från folk som dagligdags sysslar med detta och som vill komma vidare och lyfta upp problemet.

Det är roligt att du tar upp just exemplet med droger. Även där hade jag ett finger med i spelet. Jag var ansvarig förhandlare för EU-parlamentet när det gäller psykotropiska droger. Som du nämnde är problemet just att när man förbjuder en sak ändras en liten grupp någonstans. Effekten finns kvar på ett ungefär, och så får man en ny grupp som inte är förbjuden. Det var första gången som man i EU-lagstiftningen skrev in möjligheten att gå vidare med att förbjuda just grupper av ämnen. Även där finns alltså möjlighet i EU-lagstiftningen att gå vidare med det.

Vattenvård

Egentligen är vi säkert överens om ambitionen. Och jag har en telefon - den vägen prövas också. Men ibland behöver man lyfta upp problem offentligt för att det ska ta fart. Min erfarenhet från politiken är ofta att man jobbar med många bra idéer, det går lite långsamt eller så kommer man inte vidare alls. Eller också motarbetas de av ekonomiska intressen, och så händer det inte så mycket. Men när man då gör något offentligt - i en motion eller i en sådan debatt som vi har nu - och när folk engagerar sig brukar det gå fortare. Det är alltid en effektiv metod när man håller på med politik.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 7 mars.)