Till innehåll på sidan

BNP-indexering av skatterna på kemikalier i viss elektronik och avfallsförbränning

Betänkande 2022/23:SkU2

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
26 oktober 2022

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

Tillfälligt problem
För vissa betänkanden kan det saknas bilagor på huvuddokumentets sida. Bilagorna går att hitta via sökfunktionen. Vi arbetar med att åtgärda problemet. Vid frågor, kontakta riksdagsinformaion telefon: 020-349 000, e-post: riksdagsinformation@riksdagen.se

Beslut

Skatt på kemikalier och avfallsförbränning kommer inte att påverkas av BNP-utvecklingen (SkU2)

Riksdagen sa nej till regeringens förslag att justera två skatter i relation till utvecklingen av bruttonationalprodukten (BNP), en så kallad BNP-indexering. Regeringens förslag gäller skatt på kemikalier i viss elektronik och skatt på förbränning av avfall. Förändringen som regeringen föreslår skulle innebära att skatterna justeras med hänsyn till både förändringar i konsumentprisindex (KPI) och utvecklingen av bruttonationalprodukten (BNP).

Riksdagen menar att de utvärderingar som gjorts av skatterna har visat att de inte har varit tillräckligt effektiva för att nå de mål som varit syftet med dem. Riksdagen påpekar också att regeringen har föreslagit att skatten på förbränning av avfall ska avskaffas i januari 2023. Mot bakgrund av detta sa riksdagen nej till regeringens förslag om att räkna om dessa skatter utifrån BNP-index.

Utskottets förslag till beslut
Avslag på propositionen. Bifall till motion 2021/22:4752 och motion 2021/22:4753 yrkande 1. Avslag på övriga motionsyrkanden.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.

Ärendets gång

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2022-10-18
Justering: 2022-10-20
Trycklov: 2022-10-20
Reservationer: 3
Betänkande 2022/23:SkU2

Alla beredningar i utskottet

2022-10-06, 2022-10-13, 2022-10-18

Skatt på kemikalier och avfallsförbränning ska inte påverkas av BNP-utvecklingen (SkU2)

Skatteutskottet föreslår att riksdagen säger nej till regeringens förslag att justera två skatter i relation till utvecklingen av bruttonationalprodukten (BNP), en så kallad BNP-indexering. Regeringens förslag gäller skatt på kemikalier i viss elektronik och skatt på förbränning av avfall. Förändringen som regeringen föreslår innebär att skatterna justeras med hänsyn till både förändringar i konsumentprisindex (KPI) och utvecklingen av bruttonationalprodukten (BNP).

Utskottet menar att de utvärderingar som gjorts av skatterna har visat att de inte har varit tillräckligt effektiva för att nå de mål som varit syftet med dem. Utskottet påpekar också att regeringen har föreslagit att skatten på förbränning av avfall ska avskaffas i januari 2023. Därför tycker utskottet att riksdagen ska säga nej till regeringens förslag om att räkna om dessa skatter utifrån BNP-index.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2022-10-25
Debatt i kammaren: 2022-10-26

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 135 Peder Björk (S)

Fru talman! Punktskatter på kemikalier i viss elektronik och avfallsförbränning, som behandlas i dagens ärende, har sedan tidigare varit flitigt debatterade i olika sammanhang, och så även här i kammaren. Dagens debatt handlar i första hand om införandet av en bnp-indexering av just de nämnda skatterna. Men följdmotionerna från Moderaterna och Sverigedemokraterna, med förslag på både avslag och avskaffande av dessa punktskatter, ger mig anledning att göra några kommentarer.

Fru talman! Låt mig börja med skatten på kemikalier i viss elektronik. Det är en relativt ny skatt som infördes den 1 april 2017. Syftet med skatten är att minska förekomsten av eller risken för exponering och spridning av miljö- och hälsofarliga ämnen från olika varugrupper. Kemiska ämnen i varor är generellt betydligt sämre reglerade än ämnena i sig eller deras användning i kemiska produkter. Dagens förbud och begränsningar kommer inte åt många av de risker som faktiskt är förenade med farliga kemikalier i just konsumentvaror.

Den utredning som låg till grund för införandet av skatten valde att ta fram förslag som minskar just förekomsten av farliga ämnen i människors hemmiljö. Studier har visat att vanliga källor till farliga ämnen i människors hemmiljö är bland annat flamskyddsmedel i elektronik. Exempel på varor som omfattas är mikrovågsugnar, kylskåp, tvättmaskiner, läsplattor, mobiltelefoner, tv-apparater och så vidare.

Redan samma år som skatten på kemikalier i viss elektronik infördes gjorde regeringen bedömningen att skatten och dess utformning behöver ses över och uppdateras med jämna mellanrum. Regeringen gav därför i slutet av 2019 Skatteverket och Kemikalieinspektionen i uppdrag att utvärdera kemikalieskattens effekter. Uppdragen redovisades i två delar under hösten 2020 och våren 2021.

Denna utvärdering visar att varken företagens vinster eller sysselsättningen har påverkats av denna skatt. Men det fanns synpunkter på skattens kostnadseffektivitet och den administrativa bördan, som ansågs betungande av många företag. Dessa signaler togs på stort allvar av regeringen, och i juni i år beslutade regeringen om en lagrådsremiss gällande en enklare och tydligare kemikalieskatt. Bland annat föreslås ett förenklat avdragssystem, och det ska bli tydligare och enklare regler för begagnade varor.

Fru talman! Skatten på avfallsförbränning infördes så sent som 2020 för att på lång sikt uppnå en mer resurseffektiv och giftfri avfallshantering i enlighet med avfallshierarkin och för att uppfylla målet om att Sverige ska gå före på klimat- och miljöområdet.

En utvärdering av avfallsförbränningsskattens effekter har genomförts av Skatteverket. Rapporten redovisades i oktober 2021, och den visade att skatten inte fullt ut på ett verkningsfullt och kostnadseffektivt sätt styr mot en mer resurseffektiv och giftfri avfallshantering. Samtidigt tycks denna skatt dessutom till viss del övervältras på mottagningsavgifterna, och en del belastar även avfallsförbrännarnas resultat.

Detta har fått som effekt att en del kraftvärme- och värmeverk har fått revidera sina reinvesterings- och nyinvesteringsplaner efter skattens införande. Det gör att avfallsförbränningsskatten riskerar att få en negativ påverkan på effektsituationen i ett för Sverige väldigt allvarligt energiförsörjningsläge.

Rysslands invasion av Ukraina och Rysslands agerande på energimarknaden har därmed också kraftigt ändrat förutsättningarna för den europeiska elmarknaden. Svenska hushåll och företag står nu inför en vinter med mycket högre elpriser än normalt. Såväl ekonomiskt svaga hushåll som elintensiv industri riskerar att drabbas hårt. För att motverka just detta remitterade den socialdemokratiska regeringen den 9 september i år ett förslag om att avfallsförbränningsskatten ska avskaffas från den 1 januari 2023.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT BNP-indexering av skatterna på kemikalier i viss elektronik och avfallsförbränning

Under förutsättning att den nuvarande regeringen faktiskt går vidare med detta förslag är propositionens förslag om att indexera avfallsförbränningsskatten inte längre aktuellt.

Fru talman! Avslutningsvis: Vissa punktskatter räknas årligen om med hänsyn till förändringar i konsumentprisindex, KPI. Syftet är helt enkelt att följa den allmänna prisutvecklingen. Vissa punktskatter omräknas dessutom, utöver förändringarna i KPI, på ett sådant sätt att man gör ett schabloniserat tillägg med 2 procentenheter för att ta hänsyn till reala inkomstökningar, det vill säga utvecklingen av bnp.

Syftet med skatten på kemikalier i viss elektronik är, som jag tidigare har sagt, att minska tillförseln av farliga ämnen till människors hemmiljö och på så vis också skydda människors hälsa. Då är det också rimligt att beakta den reala utvecklingen av inkomster genom att införa en bnp-indexering av skatten.

Då det däremot kan antas att skatten på avfallsförbränning på goda grunder kommer att avskaffas finns det ingen anledning att gå vidare med en bnp-indexering av just den skatten.

Fru talman! Med detta sagt yrkar jag bifall till reservation 1.

(Applåder)


Anf. 136 Ilona Szatmári Waldau (V)

Fru talman! Regeringen har lagt fram en proposition om bnp-indexering av skatterna på kemikalier i viss elektronik och avfallsförbränning. Men den här debatten kommer nog inte i första hand att handla om själva bnp-indexeringen, då skatteutskottet avstyrker propositionen eftersom man menar att kemikalieskatten respektive avfallsförbränningsskatten troligen avskaffas inom ramen för regeringens arbete med statens budget för 2023. Debatten kommer nog att handla om skatterna och inte om deras indexering. Åtminstone kommer mitt inlägg här snarast att handla om skatterna.

Vänsterpartiet ansåg redan när avfallsförbränningsskatten infördes att det fanns brister i förslaget och dess genomförande. Men vi ansåg också att det finns ett långsiktigt värde för miljö och klimat med en avfallsförbränningsskatt. Exempelvis delade vi den dåvarande regeringens bedömning att den på längre sikt, efter 2030, kan leda till en minskad import av avfallsbränsle. Därmed skulle nuvarande trend med ökande utsläpp av växthusgaser på grund av allt högre kapacitet när det gäller avfallsförbränning brytas.

På längre sikt kan avfallsförbränningsskatten styra mot ökad sortering för återvinning, vilket minskar behovet av nyproduktion av material. Detta är ur miljö- och klimatsynpunkt en önskvärd inriktning. En omfattande avfallsförbränning av till exempel plast, som i stället bör återvinnas, är inte förenlig med vare sig våra klimatmål eller en cirkulär ekonomi. Att förbränna avfall för energiåtervinning är resurseffektivt när prioriteringarna sker enligt avfallshierarkin och lämpliga fraktioner därmed förbränns. Avfallsförbränning i kraftvärmeverk nära våra städer spelar även en viktig roll för vårt behov av planerad elproduktion.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT BNP-indexering av skatterna på kemikalier i viss elektronik och avfallsförbränning

När skatten infördes anförde ett flertal remissinstanser att det behövs åtgärder högre upp i avfallshierarkin. Det är något som vi i Vänsterpartiet instämde i då och som vi fortfarande instämmer i. En skatt på avfallsförbränning är otillräcklig och bör därför följas av styrmedel som minskar uppkomsten av avfall samt ökar återanvändning och materialåtervinning. Sådana styrmedel borde ha införts när skatten infördes eller nu när det har visat sig att den inte styr tillräckligt.

Utskottet konstaterar att utvärderingar som gjorts tyder på att avfallsförbränningsskatten inte har varit effektiv när det gäller att styra mot de mål som varit syftet med den. Utvärderingarna bekräftar därmed vad Vänsterpartiet förde fram när skatten infördes: dels att minskningen av utsläpp kan ske på längre sikt, dels att skatten borde ha kompletterats med andra styrmedel. Exempel på styrmedel kan vara att producenterna åläggs ansvar för att i ökad utsträckning producera produkter som går att återanvända och återvinna och som minskar belastningen på miljön från farliga ämnen samt att krav på standardisering av plasttyper införs för att öka återvinningen av plast.

För att öka materialåtervinningen av förpackningar och returpapper bör insamling av dessa fraktioner organiseras genom kommunerna för att göra insamlingssystemet mer lättillgängligt och effektivt med minskat transportbehov. Det fulla ekonomiska ansvaret för en sådan organisering bör, enligt principen att förorenaren betalar, bäras av producenterna, inte av konsumenterna.

Då regeringens förslag vid skattens införande hade ett antal brister i fråga om konsekvensanalys betonade Vänsterpartiet vikten av att regeringen tidigt utvärderar skattens effekter för att om nödvändigt korrigera brister i utformningen med avseende på sorterat avfall och fjärrvärmesektorn. Regeringen, både den förra och den nuvarande, väljer att tolka utvärderingarna som att skatten inte har någon effekt och därför ska avskaffas. Vänsterpartiet menar i stället att skatten behöver utvecklas med fler styrmedel. I och med det yrkar jag bifall till propositionen när det gäller bnp-indexering.

Fru talman! När det gäller skatten på kemikalier i viss elektronik menar Vänsterpartiet att även den bör förändras då den inte får avsedd effekt. Skattens miljöstyrande verkan måste förbättras, och de negativa effekter den ger för den svenska marknaden för återanvända produkter måste åtgärdas.

I stället för att avskaffa kemikalieskatten behöver man utveckla den. För att klara den planetära gränsen för hållbar resursanvändning måste det svenska utnyttjandet av jungfruliga råvaror minska med 75 procent till år 2050. Att stimulera återanvändning av elektroniska produkter är därför centralt för att uppnå en cirkulär ekonomi. Trots det drabbas företag som till exempel tillvaratar begagnade datorer och telefoner för att de ska användas på nytt ekonomiskt negativt av kemikalieskatten på elektroniska produkter. Skatten behöver alltså förändras så att den träffar rätt och ger avsedd effekt.

Men att majoriteten nu aviserar att den tänker avskaffa skatterna i stället för att justera dem så att de träffar rätt är kanske ingen överraskning när vi har en regering som ska lägga ned Miljödepartementet och vars förslag hittills beräknas öka våra utsläpp, detta i en tid när Sverige och resten av världens länder behöver göra allt för att nå klimatmålen och minska utsläppen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT BNP-indexering av skatterna på kemikalier i viss elektronik och avfallsförbränning

Fru talman! För klimatets och miljöns skull yrkar jag bifall till Vänsterpartiets och Miljöpartiets gemensamma reservation, det vill säga reservation 2.


Anf. 137 Linus Lakso (MP)

Fru talman! Eftersom det här är mitt första anförande som ledamot av Sveriges riksdag vill jag passa på att tacka väljarna för förtroendet att stå här.

Jag yrkar bifall till reservation 3. Vi står bakom propositionen i dess helhet.

När det gäller kemikalieskatten är syftet, som nämnts, att minska tillförseln av farliga ämnen till människors hemmiljö och på så vis skydda människors hälsa. Farliga kemikalier i vår vardag är ett stort och växande hot mot både människor och miljö, och barn är särskilt sårbara. Det handlar om kemikalier som påverkar hormonsystemet och reproduktionen, är cancerframkallande och påverkar barns fysiologiska utveckling på en mängd olika sätt. Vi vet dessutom väldigt lite om den så kallade cocktaileffekten, som uppstår när flera ämnen samverkar, samt den aggregerade effekten över tid. Men vi vet att många ämnen är potentiellt farliga även vid låga koncentrationer.

Endast en ytterst liten andel av de farliga kemikalier som finns i omlopp omfattas av någon typ av reglering. Processen är i stora delar harmoniserad på EU-nivå och ligger hela tiden många steg efter kemiföretagens arbete med att sätta nya kemikalier på marknaden. Lagstiftningen går för långsamt. Men försiktighetsprincipen talar för att vi borde göra allt för att begränsa farliga kemikalier i vår vardag, särskilt med tanke på hur utsatta barn är.

För att skatten ska tjäna det ursprungliga syftet bättre tycker jag att den borde utvidgas till fler produkter och till att omfatta fler farliga kemikalier. En utgångspunkt skulle kunna vara EU:s kandidatlista över särskilt farliga ämnen. Sedan är jag också positiv till att skatten utvärderas och förbättras för att uppfylla sitt ursprungliga syfte.

När det gäller avfallsförbränningsskatten är syftet som nämnts att nå de nationella klimatmålen och en mer resurseffektiv och giftfri avfallshantering. Utsläpp från förbränning av plast är i dag ett stort problem. Fossil olja utgör råvara för den absoluta merparten av den plast som produceras i världen. Klimatutsläppen från plast utgör omkring 4 procent av världens samlade utsläpp. Jag kan ta ett exempel. Enbart vid Vattenfalls anläggning i Uppsala bränns hundratusentals ton plast varje år. För Uppsala kommun innebär det att klimatutsläppen från förbränning av plast är nästan lika stora som utsläppen från all biltrafik i kommunen.

I dagsläget är avfallsförbränningsskatten det enda generella styrmedel som i enlighet med avfallshierarkin specifikt syftar till att styra bort från avfallsförbränning, där en stor del av innehållet utgörs av just fossil plast. Även om det i dag kan finnas en logik i att importera och bränna avfall från länder med sämre avfallshantering behöver alla länder ställa om till en helt cirkulär ekonomi. På sikt behöver avfallsförbränningen minska om vi ska nå klimatmålen till 2045, och avfallsförbränningsskatten är en viktig del i att styra bort från investeringar i överkapacitet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT BNP-indexering av skatterna på kemikalier i viss elektronik och avfallsförbränning

Men jag är också öppen för att skatten ses över till sin utformning för att bättre fylla sitt syfte - om den nu får finnas kvar, vilket är högst osannolikt. Jag vill även tillägga att betydligt mer behöver göras för att styra mot en cirkulär och resurseffektiv ekonomi.

När det kommer till de farhågor om kraft- och fjärrvärmesystemet som lyfts fram vill jag först säga att den svenska kraft- och fjärrvärmen är en extremt viktig och fundamental del i Sveriges energisystem och något som Miljöpartiet vill satsa på att utveckla. Men när det gäller frågan om konkurrenskraft och effektproblematik kan jag säga att det finns betydligt bättre sätt att stärka konkurrenskraften än att avskaffa avfallsförbränningsskatten. Vi har varit pådrivande för att ta fram en strategi för kraft- och fjärrvärmen.

Vi vill bland annat ge investeringsstöd till energilager och få in mer solvärme i systemet. Vi vill också att man ska kunna få mer betalt för den lokala effektnytta som kraftvärmen utgör genom att skapa el inne i städer. Jag tycker att det är ett bättre sätt att satsa på fjärr- och kraftvärme.

Jag ska också nämna att den här skatten infördes som en del av en grön skatteväxling. Principen bakom grön skatteväxling är ju sänkt skatt på jobb och företagande och höjd skatt på sådant som påverkar miljön och klimatet negativt. Alternativet till en grön skatteväxling är antingen högre skatt på jobb och företagande, försämrad välfärd eller sämre miljö.

Det är också viktigt att miljöskatter behåller sin styrande effekt över tid. Då är indexering ett bra verktyg.

(Applåder)

I detta anförande instämde Jacob Risberg (MP).


Anf. 138 Eric Westroth (SD)

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till förslaget i utskottets betänkande.

I dag debatterar vi ett av den förra regeringens förslag om att bnp-indexera skatterna på avfallsförbränning och skatten på kemikalier i viss elektronik, den så kallade kemikalieskatten. Detta är skatter som infördes med goda intentioner. Med elektronikskatten ville man i möjligaste mån undvika farliga kemikalier och miljöfarliga flamskyddsmedel i elektriska produkter. Med avfallsförbränningsskatten var avsikten att öka återvinningen av material i stället för att elda upp det, vilket naturligtvis också är lovvärt. Dock har båda dessa skatter kommit att bli fiskala snarare än beteendestyrande.

Herr talman! Beträffande avfallsförbränningsskatten införde Sverige redan 2006 en skatt på förbränning av avfall. Den var visserligen annorlunda utformad, men den hann knappt införas förrän man tillsatte en utredning om att analysera densamma. Utredningen föreslog att skatten skulle slopas eftersom den inte kostnadseffektivt styrde mot relevanta politiska mål och eftersom den hade haft en blygsam effekt på materialåtervinningen. Den avfallsförbränningsskatten slopades 2010, drygt fyra år efter att den hade införts.

I den förra regeringens egen förbränningsskattutredning från 2017 avstyrkte man ett införande av en ny förbränningsskatt, då en sådan skatt dessutom skulle medföra kostnadsökningar och försämrad lönsamhet för kraftvärmeverken.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT BNP-indexering av skatterna på kemikalier i viss elektronik och avfallsförbränning

Men en ny avfallsförbränningsskatt infördes den 1 april 2020, trots många tunga remissinstansers invändningar om att skatten som den var utformad inte styrde mot uppsatta miljömål. Avfallsförbränningen i Sverige ingår dessutom redan i EU:s system för utsläppshandel, vilket gör att avfallsförbränningsanläggningarna drabbas av en dubbelbeskattning.

Herr talman! Energimyndigheten publicerade 2020 en rapport om heltäckande bedömning av potentialen för uppvärmning och kylning. De varnade där för att den lägre lönsamhet som en avfallsförbränningsskatt ger anläggningarna skulle leda till underinvesteringar i kraftvärme och till att anläggningarna enbart skulle satsa på varmvattenproduktion, vilket är betydligt billigare och tekniskt enklare. Detta skulle i sin tur innebära risk för bortfall av viktig elkraft.

Det är förmodligen mot bakgrund av detta och Sveriges höga elpriser, och ett befarat effektunderskott i vinter, som den tidigare regeringen har tagit fram en promemoria om att än en gång avskaffa avfallsförbränningsskatten för att ge kraftvärmeanläggningarna ökade resurser och förbättrade möjligheter att producera välbehövlig elektricitet.

Kraftvärmen stod under 2021 för inte mindre än 9 procent av den totala elproduktionen i Sverige, vilket är något mer än hälften av vad vindkraften producerade under samma period. Det kan låta lite, men det är framför allt lokalt som kraftvärmen är ett tillskott i energimixen. Jag var själv på studiebesök på Jönköping Energis värmekraftverk 2020. Där produceras hela 20 procent av den elektricitet som förbrukas i deras eget nät i Jönköpings kommun.

Kraftvärmen är dessutom, till skillnad från vindkraften, väderoberoende och en viktig del i kraftbalansen och stabiliteten i elsystemet, vilket gör att man även kan koppla på fler vindkraftverk.

Vi välkomnar naturligtvis den tidigare regeringens kursändring om avfallsförbränningsskatten och bnp-indexeringen, som vi debatterar i dag, och hoppas att detta kan leda till nyinvesteringar i såväl miljöförbättrande teknik som kapacitetsökningar hos Sveriges kraftvärmeanläggningar.

Herr talman! Kemikalieskatten har lite av samma problematik som avfallsförbränningsskatten. Den upplevs mer eller mindre som en fiskal skatt utan att egentligen styra mot de mål som användes för att rättfärdiga skattens införande 2017. Det övergripande målet med skatten var att minska tillförseln av farliga ämnen i människors hemmiljö och att samtidigt stimulera företag att välja säkrare kemikalier.

Det är nog få som inte ställer upp på detta, men är då en skatt på dessa produkter för svenska konsumenter rätt väg att gå? Kommer de stora internationella elektronikjättarna att ställa om och byta ut kemikalier som skatten avser att träffa för att Sverige har infört skatt på deras produkter? Är den svenska marknaden tillräckligt stor för att ha en sådan inverkan?

Herr talman! Flera instanser har utrett och undersökt skatten och dess utformning. Till en början omfattades endast svenska återförsäljare av skatten. Det ledde till att svenska konsumenter i stället vände sig till utländska återförsäljare, vilka kunde hålla lägre priser då de inte träffades av skatten. Detta fick stora negativa konsekvenser för en redan mycket prispressad bransch med svag lönsamhet på många håll.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT BNP-indexering av skatterna på kemikalier i viss elektronik och avfallsförbränning

Handelns utredningsinstitut tog 2019 fram en rapport där man beräknade att skatten medfört stora försäljningsminskningar och många förlorade arbetstillfällen.

Även Skatteverket och Kemikalieinspektionen fick regeringsuppdrag att granska elektronikskatten. De konstaterar sammanfattningsvis att de inte lyckats fastställa att förekomsten av flamskyddsmedel hade minskat i människors hemmiljöer till följd av skatten. Skatten bedömdes inte heller vara kostnadseffektivt utformad.

Deras utvärdering visar att kostnaden för skatten helt enkelt hade förts över till konsumenten i form av högre pris på elektronikvaror. De påpekar också att den administrativa bördan av kemikalieskatten för de skattskyldiga, det vill säga importörer och återförsäljare, upplevs som relativt hög i jämförelse med andra styrmedel. Skatten är dessutom kritiserad för sin konstruktion, då den är viktbaserad, och för svårigheter att styrka de avdrag som man kan göra från den.

Skatten omräknas redan i dag med konsumentprisindex. I propositionen föreslås nu även att skatten, på samma sätt som när det gäller drivmedel, varje år ska överindexeras med bnp, det vill säga ett tillägg med 2 procent på KPI-indexeringen.

Herr talman! Vi ser positivt på att utskottet föreslår ett avslag på propositionen om att bnp-indexera dessa skatter. Avfallsförbränningsskatten och kemikalieskatten är felaktigt utformade och skulle behöva avskaffas i sin nuvarande form. Sverigedemokraterna föreslog detta i en följdmotion. I stället för en reservation har vi dock valt att lämna ett särskilt yttrande i betänkandet, och vi har för avsikt att inom ramen för vårt samarbete med den nya regeringen verka för förslag i den riktningen.


Anf. 139 Boriana Åberg (M)

Herr talman! Så sent som i maj, när denna proposition överlämnades till riksdagen, ansåg Magdalena Anderssons regering att det var en bra idé att räkna upp kemikalieskatten och avfallsförbränningsskatten med 2 procentenheter utöver uppräkningen enligt konsumentprisindex, eller med andra ord att det var en bra idé att lägga sten på börda för både företag och konsumenter.

Det är dock positivt att den dåvarande socialdemokratiska regeringen två dagar före valet kom på andra tankar. Man bättrade sig på sitt yttersta och föreslog att avfallsförbränningsskatten skulle avskaffas. Peder Björk från Socialdemokraterna förklarade i sitt anförande detta med omvärldssituationen och Rysslands krig i Ukraina samt med omsorgen om Sveriges energiförsörjningsläge, men det kan lika gärna ha handlat om omsorgen om valresultatet när Socialdemokraternas misslyckade energipolitik hade bränt djupa hål i svenskarnas plånböcker.

Att avfallsförbränningsskatten var skadlig för energiförsörjningen var dock ingenting nytt. Det har varit känt länge. Avfallsförbränningsskatten fördömdes av experterna redan innan den infördes, och experterna hade rätt. Som redan har anförts har skatten medfört att kraftvärmeverk och värmeverk har reviderat sina reinvesterings- och nyinvesteringsplaner, med negativ inverkan på Sveriges elförsörjning.

Jag minns att vi moderater i kammardebatten om införande av avfallsförbränningsskatten varnade för att den skulle förvärra elkrisen i Skåne och andra delar av landet. Varför lyssnade inte Socialdemokraterna då?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT BNP-indexering av skatterna på kemikalier i viss elektronik och avfallsförbränning

Ilona Szatmári Waldau och Linus Lakso talade i sina anföranden väl om skatt på avfallsförbränning. De tyckte att det var bra för miljön. Jag ska försöka förklara varför de har fel.

Ordet avfallsförbränning är egentligen missvisande. I verkligheten handlar det om energiåtervinning och skatt på just energiåtervinning. Jag vill vara tydlig: Vi moderater är för en mer resurseffektiv och giftfri avfallshantering. Det är mål som Moderaterna står bakom. Vi vill ha en ren och giftfri miljö och minskade utsläpp. Därför har vi hela tiden varit emot avfallsförbränningsskatten, eftersom den är direkt kontraproduktiv när det gäller uppfyllelse av miljömålen.

Energiåtervinning av utländskt avfall har lett till en av Sveriges största framgångar i fråga om export av miljöteknik, vad gäller såväl ekonomi som miljönytta.

Många produkter går inte att materialåtervinna, till exempel använda blöjor och andra hygienprodukter, leksaker och vissa textilier. Dessa måste då i stället gå till energiåtervinning.

Att göra det dyrare att energiåtervinna i Sverige leder till att andra länder tar över andelar av marknaden för avfallshantering. Sverige förlorar viktiga intäkter, och avfallet tas om hand på ett mindre miljövänligt sätt.

I Europa finns ett stort underskott av energiåtervinningskapacitet, vilket betyder att avfallet i stället hamnar i deponier som är de enda lokala alternativen för avfallsmaterial som inte kan återvinnas. Deponierna läcker metan, som är mycket farligare än koldioxid. De ökar även risken för bränder, som har mycket stor miljöpåverkan.

Därför är det bra att denna skatt nu avvecklas. Men den skulle aldrig ha införts.

Herr talman! Inte heller kemikalieskatten, som regeringen Löfven införde 2017 och höjde 2019, uppfyller kriterierna avseende miljönytta, kostnadseffektivitet och samstämmighet med styrmedel i andra delar av den gemensamma marknaden. Den fungerar enbart som en straffskatt på vitvaror och hemelektronik. En utvärdering av skatten som Skatteverket och Kemikalieinspektionen genomfört har inte kunnat visa att skatten minskar förekomsten av klor, brom och fosfor i flamskyddsmedel, vilket den syftade till att göra.

Den administrativa bördan för de skattskyldiga upplevs av många företag som betungande, och skatten bedöms sammantaget inte vara kostnadseffektivt utformad eftersom det inte är de kemiska ämnena som beskattas, då skatten i stället beräknas med utgångspunkt i varans vikt.

Skatten träffar även återanvänd elektronik, vilket helt motverkar alla incitament att förlänga livslängden på produkter som redan finns på marknaden. Varför dessa produkter ska beskattas dubbelt är oförståeligt. En begagnad datorskärm som kostar 300 kronor beläggs med 451 kronor i kemikalieskatt. Då blir det billigare att slänga än att reparera.

Moderaterna var emot kemikalieskattens införande, och självklart är vi nu emot bnp-indexeringen av den.

Herr talman! Slutligen vill jag summera. Det är kontraproduktivt att införa skatter som experterna avråder från, skatter som införs i miljöns namn men som vid närmare granskning visar sig motverka sitt syfte. Och inte bara det, de undergräver också företagens konkurrenskraft och belastar svenska konsumenter. Den förra regeringen har inte bara infört en rad sådana rent fiskala skatter under förespeglingen att de är bra för miljön utan även gjort försök att bnp-indexera dessa. Det är därför glädjande att en majoritet i skatteutskottet stoppar detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT BNP-indexering av skatterna på kemikalier i viss elektronik och avfallsförbränning

Jag yrkar bifall till utskottets förslag.


Anf. 140 Helena Lindahl (C)

Herr talman! Centerpartiet tycker att det är viktigt att de mest skadliga kemikalierna fasas ut eller förbjuds helt, allra helst naturligtvis på EU-nivå, och att arbetet för mer hälso- och miljövänliga kemikalier växlas upp.

Sedan skatten på kemikalier och viss elektronik infördes 2017 har vi förordat att den skulle utvärderas efter ett antal år. Det gjordes också 2021, av Kemikalieinspektionen och Skatteverket. De konstaterade - jag kommer nu att upprepa vad många här redan har sagt - att skatten inte har lett till att tänkta miljömål har uppnåtts eftersom skadliga kemikalier fortfarande kan användas i stor utsträckning, att den inte är kostnadseffektiv och att den orsakar ytterligare administrativt arbete för företag.

Herr talman! Ett grundproblem är att skatten är nationell medan de varor som omfattas tillverkas och säljs på en global marknad. Det är svårt för ett litet land att få till en förändring av en global industri genom egna styrmedel. Den privata importen ökar också genom e-handel och blir allt vanligare. Då tror vi att det bästa och mest effektiva vore att jobba genom EU:s kemikalielagstiftning Reach - kanske något mer tidskrävande men som sagt mer effektivt.

Det är också problematiskt att företag som inte använder några skadliga kemikalier alls i sina produkter inte medges fullt avdrag på skatten. Bara det är ju lite tokigt och styr helt fel.

Återbrukade och begagnade produkter undantas inte heller helt från skatten. Precis som min kollega Boriana Åberg påpekade om den här datorskärmen vore det väl bättre att känna att man kunde använda en begagnad produkt hela dess livslängd än att en dyr kemikalieskatt gör att man kastar den i deponi. Det tycker jag är väldigt olyckligt, och det behöver vi definitivt göra någonting åt om vi är intresserade av mer cirkulär ekonomi.

Herr talman! Centerpartiet anser också att miljöskatter ska optimera den miljöstyrande effekten och att fiskala inslag ska undvikas. Det kan inte vara meningen att en kemikalieskatt ska vara en skatt som bara åker rakt in statskassan för att stärka ekonomin för staten. Den ska väl ändå ge morötter för att kunna ställa om samhället. De som gör rätt ska också premieras.

Vi anser inte att skatten på kemikalier i viss elektronik lever upp till de här kriterierna. Därför är vi i Centerpartiet öppna för att tillsätta en ny utredning som mer brett och förutsättningslöst ska undersöka styrmedel för en giftfri vardag alternativt för att inleda diskussioner om skattens långsiktiga avskaffande.

Av de här nämnda anledningarna kommer Centerpartiet att rösta för att skatten på kemikalier i viss elektronik inte ska överindexeras från och med den 1 januari 2023.

Herr talman! Avslutningsvis: Liknande kritik har framförts också mot skatten på avfallsförbränning. Mitt parti har länge förordat en översyn av även den skatten för att den ska styra mot ökad cirkularitet och ge incitament i rätt delar av värdekedjan och inte leda till konstiga sidoeffekter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT BNP-indexering av skatterna på kemikalier i viss elektronik och avfallsförbränning

Precis som många av mina kollegor här i kammaren har påpekat bör också de internationella konsekvenserna av skatten belysas. Vad hjälper det om det blir väldigt dyrt att förbränna i Sverige om vi då skickar avfallet någon annanstans där miljöreglerna inte är lika tuffa eller ens efterlevs på samma sätt eller där det skickas till deponier? Det är också olyckligt.

Centerpartiet kommer därför i avvaktan på en ny utredning att rösta för att inte heller skatten på avfallsförbränningen ska överindexeras från och med den 1 januari 2023.


Anf. 141 Cecilia Engström (KD)

Herr talman! Syftet med skatterna på kemikalier i viss elektronik och avfallsförbränning var att minska konsumtionen av elektronikvaror som innehåller skadliga flamskyddsmedel samtidigt som man förväntade sig ökade skatteintäkter till staten. Utvärderingar som har gjorts visar att kemikalieskatten inte har bidragit till att minska mängden farliga ämnen i människors hemmiljö. Dessutom är intäkterna betydligt lägre än förväntat, och antalet arbetstillfällen i branschen har minskat med tusental.

Elektronikprodukterna tillverkas på en global marknad, och tillverkarna producerar inte utifrån särskilda svenska regler som vi inför. Det är inte det svenska regelverket som styr vad de lägger i produkterna. Om ämnen däremot skulle förbjudas eller begränsas inom hela EU skulle produktionen successivt kunna ändras.

Herr talman! Det visar sig att privatimporten har ökat i ungefär samma takt som jobb har försvunnit från Sverige. I dagens digitala samhälle är det inga problem att beställa produkten på en global marknad från leverantörer i andra länder där man inte behöver lägga på kostnaden för en svensk kemikalieskatt.

Skatteverket och Kemikalieinspektionen har utvärderat skattens effekter. Utvärderingen visade klart och tydligt att skatten har lett till ökad administration för företagen samtidigt som den inte har bidragit till att minska mängden farliga ämnen i vår hemmiljö.

Herr talman! Kemikalieskatten slår också mycket negativt på den cirkulära ekonomin. Det finns i dag företag som köper in gammal och uttjänt elektronik för att återanvända, förnya och reparera den. De renoverar och gör den ren för att sedan sälja den på en marknad som faktiskt finns, exempelvis i länder där man kanske inte har kommit så långt eller till företag som inte behöver den senaste elektroniken. Affärsidén är att vi ska få ökad cirkulär användning och att de elektroniska enheterna ska få en längre livslängd.

Skatten blir kontraproduktiv utifrån den tidigare regeringens miljötänk vid införandet av skatten. Användningen av de skadliga medlen minskar inte när man inte kan återanvända utan behöver nytillverka lika många produkter.

Åtgärder för att minska användningen av skadliga kemikalier är viktiga. Men att Sverige ensamt inför en skatt innebär konkurrensnackdelar för det svenska näringslivet. Det gäller även avfallsförbränningen. Mycket av det som har tillverkats kan användas och återvinnas i form av energi, som vi kan ha användning för i dagens samhälle. Vi behöver all energi vi kan få.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT BNP-indexering av skatterna på kemikalier i viss elektronik och avfallsförbränning

Herr talman! Kristdemokraterna anser inte att kemikalieskatten är ändamålsenligt utformad. Vi tycker exempelvis inte att begagnade varor ska beskattas, eftersom det slår hårt mot de företag som säljer begagnad elektronik. Det är problematiskt då återanvändande av redan tillverkade produkter är bättre och kan leda till en mer cirkulär och miljövänlig ekonomi.

Kristdemokraterna är också emot den föreslagna bnp-indexeringen. En skatt som inte fungerar blir inte bättre för att den blir högre.

En skatt som motverkar användning av skadliga ämnen är inte fel i sig. Däremot är utformningen av skatten problematisk. Den har inte fått avsedd effekt. Den leder till mer administration för företagen och till att jobb försvinner från den svenska marknaden. Begagnade produkter blir också i princip dubbelbeskattade.

Herr talman! Det är bra med höga miljöambitioner, men då måste man använda styrmedel som ger verklig effekt. En dålig skatt blir inte bättre för att man höjer den. Och miljönyttan som den syftar till måste i så fall effektiveras. Skatten måste avskaffas. Kristdemokraterna ställer sig därför bakom utskottets förslag i betänkandet och yrkar avslag på propositionen.


Anf. 142 Cecilia Rönn (L)

Herr talman! Jag vill fokusera på skatten på avfallsförbränning då den får stor och negativ effekt på vårt energisystem.

Energisystemet, med behov och efterfrågan, behöver vara stabilt och leveranssäkert för att konsumenter och företag ska kunna känna sig trygga med att el och värme finns när det behövs. De senaste åren har detta system utmanats kraftigt. Det accelererade när man till slut lade ned Ringhals 1 och 2. Sedan dess har vi som en effekt sett att priserna i de olika elområdena har dragits isär.

Även Rysslands invasion av Ukraina och agerande på energimarknaden har ändrat förutsättningarna för den europeiska elmarknaden kraftigt. Svenska hushåll och företag står nu inför ännu en vinter med skyhöga elpriser; det kommer att bli värre än under vintern 2021.

Den planerbara elen är grunden i ett stabilt energisystem, och den produktionen ska i ett optimalt energisystem finnas i hela landet utifrån behov. Den väderberoende elproduktionen är bra, för vi behöver mycket mer elproduktion för att klara den elektrifiering av samhället som kommer att minska utsläppen på det sätt som klimatet kräver. Men när man har monterat ned kärnkraften har elsystemet blivit mer oförutsägbart och instabilt. Svenska kraftnät planerar för att eventuellt göra planerade elavbrott i vinter för att klara balansen i nätet. Ytterligare en effekt är att detta har lett till de höga elpriser vi ser i Sverige, inte minst i södra Sverige.

Herr talman! Kraftvärmeanläggningar, som påverkas av den här skatten, fyller en viktig roll för energisystemet genom att tillföra lokal planerbar kraft i områden som riskerar att drabbas av effekt- och kapacitetsbrist. Det gäller inte minst i storstadsområden och i södra Sverige på grund av det jag anfört.

Tanken var att skatten på avfallsförbränning skulle leda till ökad materialåtervinning, det vill säga att företagen skulle återvinna mer när det kostar mer att elda upp soporna. Skatteverkets granskning av skatten visar dock att den i stället har lett till dyrare avfallshantering och ökad administration. En av sakerna man vill komma åt är plasten, men det vi kan se är att den här skatten inte har lett till att den återvinningen ökat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT BNP-indexering av skatterna på kemikalier i viss elektronik och avfallsförbränning

Utsläppen från avfallsförbränningen ingår redan i utsläppshandelssystemet. På det sättet ser vi redan nu till att utsläpparen betalar. Skatteverket tog även upp detta i sin granskning och noterade att skatten inte i någon större utsträckning bidrar till minskade utsläpp då det redan fanns ett system för styrmedel. Att då koppla skatten till bnp-utvecklingen kan inte anses skäligt.

Kraftvärmen är just nu en dold tillgång för att snabbt få fram mer planerbar elproduktion och på så sätt stabilisera både elsystemet och priserna. Genom att ta bort missriktade skatter och styrmedel kan kraftvärmen bidra med el motsvarande elen från upp till två nya kärnkraftsreaktorer - utan att vi behöver bygga nya anläggningar, ta ny mark i anspråk eller bygga nya elnät.

Det är dessutom ironiskt att den föregående regeringen skriver i propositionen, under rubriken "Effekter på miljön", att skatten bedöms ha en begränsad effekt för att minska utsläppen - men senare i samma stycke går emot flera remissinstanser och säger att bedömningen ändå är att den har en miljöstyrande effekt. Det blir väldigt svårt att förstå.

Avfallsförbränningen är också något vi i Sverige har blivit kända för. I stället för att som i många delar i världen skicka avfallet på deponi skapar vi el och värme av det. Det är något jag tycker att vi ska vara stolta över. Totalt under 2022 förväntas energiproduktionen med avfall som tillfört bränsle motsvara 16 terawattimmar värme och 4 terawattimmar el. Det är energi vi verkligen behöver.

Hushållen och företagen behöver låga, stabila elpriser. Då kan vi inte försämra förutsättningarna för bra, planerbar elproduktion som samtidigt ser till att vi hanterar vårt avfall på ett klokt sätt. Hemma i Halland, där man drabbas hårt av nedstängningarna av Ringhals 1 och 2, är behovet stort av ytterligare planerbar el - precis som på många andra ställen i Sverige. När svenska elkunder står inför en tuff vinter är det inte läge för politiken att lägga ytterligare skatter på energi.

Att skatten samtidigt är ineffektiv klimatpolitik och misslyckas när det gäller målet att öka materialåtervinningen gör att vi i Liberalerna röstar för avslag på propositionen. Jag yrkar därmed bifall till utskottets förslag.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 9.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2022-10-26
Förslagspunkter: 2, Voteringar: 2
Stillbild från Beslut 2022/23:SkU2, Beslut

Beslut 2022/23:SkU2

Webb-tv: Beslut

Protokoll med beslut

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. BNP-indexering av skatterna på kemikalier i viss elektronik och avfallsförbränning

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår regeringens förslag till
    1. lag om ändring i lagen (2016:1067) om skatt på kemikalier i viss elektronik,
    2. lag om ändring i lagen (2019:1274) om skatt på avfall som förbränns.Därmed bifaller riksdagen motionerna

    2021/22:4752 av Niklas Wykman m.fl. (M) och

    2021/22:4753 av Eric Westroth m.fl. (SD) yrkande 1 och

    avslår proposition 2021/22:240 punkterna 1 och 2 samt motion

    2021/22:4753 av Eric Westroth m.fl. (SD) yrkandena 2 och 3.
    • Reservation 1 (S)
    • Reservation 2 (V, MP)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (S)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S094013
    SD64009
    M60008
    C21003
    V00195
    KD15004
    MP00144
    L12004
    Totalt172943350
    Ledamöternas röster
  2. Utveckla skatten på kemikalier i viss elektronik

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2022/23:11 av Linus Lakso och Emma Nohrén (båda MP).
    • Reservation 3 (MP)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 3 (MP)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S920114
    SD64009
    M60008
    C21003
    V19005
    KD15004
    MP01404
    L12004
    Totalt28314151
    Ledamöternas röster