Fastighetsrätt

Betänkande 2022/23:CU9

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
8 mars 2023

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

Beslut

Nej till motioner om fastighetsrätt (CU9)

Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag i motioner om fastighetsrätt, huvudsakligen med hänvisning till pågående arbete i frågorna och tidigare ställningstaganden.

Förslagen har inkommit under den allmänna motionstiden 2022 och handlar bland annat om arrende, tomträtt, laddmöjligheter inom samfälligheter, expropriationsersättning, förköpslag, fastighetsförmedling, tillgång till geodata och översyn av Lantmäteriet.

Utskottets förslag till beslut
Avslag på samtliga motionsyrkanden.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 24

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2023-02-16
Justering: 2023-02-23
Trycklov: 2023-02-28
Reservationer: 9
Betänkande 2022/23:CU9

Alla beredningar i utskottet

2023-01-26, 2023-02-16

Nej till motioner om fastighetsrätt (CU9)

Civilutskottet föreslår att riksdagen säger nej till cirka 40 förslag i motioner om fastighetsrätt. Utskottet hänvisar huvudsakligen till pågående arbete i frågorna och tidigare ställningstaganden.

Förslagen har inkommit under den allmänna motionstiden 2022 och handlar bland annat om arrende, tomträtt, laddmöjligheter inom samfälligheter, expropriationsersättning, förköpslag, fastighetsförmedling, tillgång till geodata och översyn av Lantmäteriet.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2023-03-07
Debatt i kammaren: 2023-03-08
Stillbild från Debatt om förslag 2022/23:CU9, Fastighetsrätt

Debatt om förslag 2022/23:CU9

Webb-tv: Fastighetsrätt

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 13 Lars Beckman (M)

Herr talman! I dag debatterar vi ett motionsbetänkande gällande fastighetsrätt. Jag vill inledningsvis yrka bifall till förslaget i betänkandet, vilket innebär avslag på alla motioner.

Herr talman! Många ledamöter i Sveriges riksdag och partier kan ha olika uppfattningar. Men jag vill också önska Brynäs lycka till i kvalet mot Malmö. Jag är säker på att många riksdagsledamöter delar min uppfattning om att Brynäs behövs i SHL.

Vad är då kopplingen till detta betänkande? Jo, det är att Lantmäteriets huvudkontor finns, som ni alla vet, i Gävle. Och när det går bra för Brynäs blir man glad också på Lantmäteriet.

Herr talman! Staten har en viktig roll att säkerställa att fastighetsaffärer går rätt till och att byggnationer kan ske runt om i hela Sverige. En fastighetsaffär är ofta den största privatekonomiska affär som ett hushåll gör. Då är det viktigt att det är ordning och reda i systemet. Där har, herr talman, Lantmäteriet en avgörande roll för att säkerställa att rätt juridisk eller fysisk person äger en fastighet.

Fastighetsrätt

Det finns många duktiga medarbetare på Lantmäteriet, som alltså finns i Gävle. Men med detta sagt är det inte acceptabelt att Lantmäteriet har längst handläggningstid i Norden och är dyrast när det gäller styckning av fastigheter. Detta skapar en stor frustration hos såväl säljare som köpare av fastigheter, och det är ett hinder för samhällsutvecklingen.

När jag var i Ljusdal för ett par veckor sedan berättade man att det nu är elva månaders väntetid innan en handläggare tilldelas ett ärende. Sedan tillkommer själva handläggningen. Kommunledningen i Ljusdal säger naturligtvis att detta är helt oacceptabelt och ett stort hinder för kommunens utveckling, både för dem som vill bygga privatbostäder och för företag som vill växa.

Här skulle jag vilja uppmärksamma kammaren på att när kommunerna ville öppna egen kommunal lantmäteriförrättning avslog den tidigare regeringen samtliga kommuners ansökningar. Men jag vet att Ljusdal lämnade in en ansökan för ett par veckor sedan. Då tycker jag naturligtvis att den nya regeringen måste bifalla den och se positivt på att kommunerna kan få sköta sin egen lantmäteriförrättning.

Då brukar ett argument vara att det inte finns några lantmätare. Men då berättade man i Ljusdals kommun att det där finns två personer som har yrkeskompetens och är utbildade men som inte vill jobba för Lantmäteriet. Däremot har de sagt att de mer än gärna vill jobba för kommunen. Det innebär alltså att argumentet om att det inte finns personal faller. Jag hoppas verkligen att den nya bostadsministern och regeringen nu ser positivt på att stödja kommunernas samhällsutveckling.

När Riksrevisionen granskade Lantmäteriet var man ovanligt skarp i sin kritik av myndigheten. Här misstänker och tror jag att Lantmäteriet själva följer upp Riksrevisionens rapport men även att regeringen säkerställer att Riksrevisionens kritik och anmärkningar ger resultat. En sådan sak är taxans konstruktion. Riksrevisionen konstaterar att eftersom staten har monopol på dessa tjänster finns det inte något incitament för Lantmäteriet att arbeta med produktivitetsförbättringar för att därmed kunna sänka taxorna. Jag tror att vi helt enkelt måste se över detta.

Jag tog fram en rapport från riksdagens utredningstjänst i detta ärende. Där framgår att man i till exempel Danmark har privata företag som gör vissa delar av detta. Den danska motsvarigheten till Lantmäteriet gör myndighetsutövningen. Men utredningar och annat kan göras av privata företag.

Lantmäteriets problem har diskuterats här i kammaren många gånger de senaste åren. Frågan är om åtgärder från den tidigare regeringen - man bytte generaldirektör och styrelse - har gett tillräckliga resultat.

Om vi tittar i Lantmäteriets årsredovisning för 2022 kan vi se att handläggningstiderna ökar. Det är helt oacceptabelt. Staten måste kunna hjälpa till och underlätta kommunal samhällsplanering.

År 2028 fyller Lantmäteriet 400 år. Nu har regeringen några år på sig, och jag hoppas verkligen att man kommer att underlätta digitalisering och förändra lagstiftningen så att vi här i kammaren kan hjälpa till att åtgärda de brister som Riksrevisionen har påtalat. Det är också någonting som SKR har lyft fram.

Herr talman! Den nya M-ledda regeringen tar energifrågan på stort allvar. Här ska vi ta till vara alla goda krafter som kan tillföra energi i Sverige. Kärnkraften och vattenkraften är basen i ett energisystem med planerbar energi. Och nu när vi har tagit bort det ideologiska motståndet mot kärnkraft kan vi varje dag höra branschen och aktörer säga att de vill bygga kärnkraft. Det gjordes ett utspel häromdagen om ett SMR nära Stockholm, vilket vore helt fantastiskt.

Vi och den nya regeringen är också för vindkraft. Ibland klistras det på oss att vi inte skulle vara det. Men i detta betänkande lyfter vi fram att vi har gett ett tilläggsdirektiv till utredningen Stärkta incitament för utbyggd vindkraft om att finansieringen ska ske av verksamhetsutövarna och inte av skattebetalarna. Utredningen ska lämna förslag till system för att kompensera dem vars omgivning påtagligt påverkas av en vindkraftsutbyggnad. Här tror jag, herr talman, att det är jätteviktigt att när vi ska tillföra el - vi behöver kanske vindkraft - måste det finnas en acceptans för det hos dem som berörs.

Jag vill avslutningsvis lyfta fram frågan om ersättning vid expropriation av bostäder. Det är en högaktuell fråga, inte minst i Kiruna och Gällivare. Man ska ju flytta Kiruna, och det ställer till med expropriation för fastighetsägare. Där finns det en färdig departementsskrivelse från 2016 där denna problematik tas upp och där det finns bra förslag. Men eftersom den har legat sedan 2016 hoppas jag att den nya bostadsministern och den nya regeringen faktiskt agerar i denna fråga, och jag har all anledning att tro att de kommer att göra det.

(Applåder)


Anf. 14 Malcolm Momodou Jallow (V)

Herr talman! Svensk bostadsmarknad befinner sig i ett nödläge. Produktionen faller, och byggandet har nästan tagit tvärstopp. Förutsättningarna för bostadsbyggandet har försämrats snabbt. Allt detta enligt Boverket.

Stigande räntor, inflation och höga mat- och energikostnader har kraftigt försvagat hushållens ekonomi. Den privata sektorn har gett upp. Man säger att det inte längre är lönsamt att bygga.

Samtidigt har vi fattiga pensionärer, studenter, låginkomsttagare, barnfamiljer, kvinnor i destruktiva förhållanden och hemlösa som har ett tydligt behov av bostäder men som saknar ekonomiska resurser för att efterfråga de bostäder som byggs.

Herr talman! Låt mig också passa på att nämna att det i dag är den 8 mars, internationella kvinnodagen. Det är en dag då vi uppmärksammar kvinnors situation runt om i hela världen, men låt mig för debattens skull fokusera på Sverige.

Löneskillnaden mellan kvinnor och män ökar nu för första gången sedan 2007, enligt en ny rapport från Medlingsinstitutet. Kvinnors genomsnittliga månadslön motsvarar 90,1 procent av männens genomsnittliga lön. Kvinnor har generellt högre utbildning än män men lägre lön inom alla samhällssektorer och i stort sett i alla yrken på den svenska arbetsmarknaden. Detta medför stora konsekvenser för alla kvinnor på bostadsmarknaden och inte minst för barnfamiljer och kvinnor i destruktiva förhållanden.

Herr talman! Regeringen har rätteligen kritiserats från alla håll och kanter för att inte göra någonting alls på det bostadspolitiska området. Man började med att avveckla den befintliga politiken, bland annat investeringsstödet för byggande av hyresrätter med motiveringen att det inte löser de grundläggande problem som är orsaken till bostadsbristen. Det stöd som de facto ledde till att fler bostäder byggdes bidrog alltså enligt regeringen inte till att minska bostadsbristen.

Bostadsministern sa också att regeringen i stället bland annat vill ta fram reformer som ökar tillgången till byggbar mark. Än så länge har man som sagt inte gjort något på det området, men i dag har riksdagen och regeringspartierna i den här kammaren chansen att rösta ja till en reform som vid behov kan bidra till just precis mer byggmark mark.

Herr talman! Jag yrkar därför bifall till Vänsterpartiets reservation 7. I reservationen föreslår vi ett tillkännagivande om att det bör införas en ny förköpslag.

Den tidigare förköpslagen avskaffades 2010. Det ursprungliga syftet med förköpslagen var att stärka kommunernas möjligheter att förvärva mark som behövdes för ny exploatering eller vid mer genomgripande omvandling av äldre bebyggelseområden. Kommunernas möjligheter att förvärva fastigheter med stöd av lagen utvidgades därefter successivt genom lagändringar under 1970- och 1980-talen. Upphävandet av förköpslagen motiverades med att lagen hade spelat ut sin roll som medel för att tillgodose kommunernas behov av mark för tätbebyggelse.

Herr talman! De senaste åren har behovet av en ny förköpslag ökat. Trycket på kommunerna att bygga fler bostäder är i dag mycket större, och en förköpslag skulle kunna få stor betydelse för deras möjligheter att bedriva en aktiv markpolitik. En långsiktig kommunal mark- och exploateringspolitik underlättar inte bara ett storskaligare bostadsbyggande utan skapar även möjlighet för större företagsetableringar eller genomförande av samhällsviktiga klimatanpassningsåtgärder som kräver markåtkomst. En ny förköpslag kan även hjälpa till att minska och motverka segregationen, herr talman.

Eftersom en kommunal förköpsrätt dessutom underlättar för frivilliga avtal om fastighetsköp är en sådan lag ett viktigt och bra komplement till expropriationslagen. Utan en förköpslag är risken stor att vi får se fler exproprieringar, vilket jag antar att ingen önskar.

Herr talman! Det ökade behovet av en ny förköpslag är inte något som bara Vänsterpartiet ser, utan samma sak lyftes fram både i Byggrättsutredningens betänkande från 2018 och av Jämlikhetskommissionen 2020.

Ett av kommunernas viktigaste verktyg för ett offensivt bostadsbyggande är markpolitiken. En förutsättning för möjligheten att genomföra viktiga samhällsbyggnadsåtgärder är att kommunen också äger exploaterbar mark. I kommuner som blir beroende av enskilda markägares goda vilja för att planlägga och därefter bygga riskerar bostadsbyggandet att bli ojämnt, oberäkneligt och otillräckligt.

Precis som Vänsterpartiet menade Byggrättsutredningen att kommunerna måste få fler verktyg för att kunna bedriva en effektiv markpolitik och möta det omfattande behovet av nya bostäder. Också Boverket tycker att ett återinförande av en förköpslag bör utredas. Redan 2010 ansåg myndigheten att det var olämpligt att avskaffa den dåvarande förköpslagen.

Herr talman! Alla är förhoppningsvis överens om att det behöver byggas fler bostäder. För att nå dit krävs många olika åtgärder. Att markpolitiken är ett ytterst viktigt verktyg för att kommunerna ska kunna leva upp till sina åtaganden inom bostadsförsörjningen är något som även regeringens partier talat varmt om - men fortfarande har vi inte sett några förslag. Vi har väntat och väntat men inte sett ett enda förslag.

När det gäller markpolitiken kan man i stället konstatera att kommunernas nuvarande markpolitiska verktyg inte räcker för att uppnå ett högt byggande. Detta blir allt tydligare. För att öka bostadsbyggandet måste nya verktyg tillkomma, och en ny förköpslag är ett av dessa. Enligt Vänsterpartiet bör en sådan därför införas snarast. Utgångspunkten måste vara en ny, modern förköpslag som också kommer till rätta med de problem som fanns i den tidigare.

Herr talman! Vänsterpartiet ser fram emot att ta del av resultaten av den pågående utredningen En ny förköpslag, som ska redovisa sina resultat i december 2023.

Jag hoppas verkligen att alla partier här i dag kan rösta bifall till Vänsterpartiets reservation 7.


Anf. 15 Larry Söder (KD)

Herr talman! Fastighetsrätt är ett betänkande där utskottet föreslår att riksdagen avslår alla motioner och deras 40 yrkanden. Jag står bakom utskottets förslag om avslag på alla motioner, men det betyder inte att arbetet är ogjort. Jag kan se flera gemensamma nämnare - såsom motionerna om tillgång till geodata, översyn av Lantmäteriet och andra motioner - som man kan ta med sig i arbetet framåt.

Jag skulle vilja prata lite grann om tomträtt. Systemet med tomträtter tillkom 1907 som en lösning för att mindre bemedlade skulle kunna bygga hus även om de inte hade råd att köpa tomten det stod på. Att vara tomträttshavare innebär i dag en ganska otrygg tillvaro, och utmaningarna i de ekonomiska villkoren är stora eftersom man kan få en ganska radikal ökning av tomträttsavgälden på ett bräde.

Tomträttsavgälden är normalt oförändrad under tio år eller längre. Inför en ny avgäldsperiod kan markvärdesökningar ge mycket kraftiga höjningar av tomträttsavgälden, vilket kan skapa stora problem för den enskilde. För boende i småhus kan de nya, högre avgälderna innebära att man av ekonomiska skäl tvingas flytta från sitt hem, vilket jag anser är en situation som inte är bra och som vi borde hantera på ett eller annat sätt.

Jag tycker att tomträtten är en underutnyttjad resurs i dagens situation, där tomten utgör en stor del av kostnaden för det slutgiltiga priset på en ny fastighet. Men det förutsätter att man löser den problematik som finns i dagens system. En av motionerna i dagens betänkande tar upp just tomträtten och en del av tomträttens problematik. Det finns också utredningar som har gjorts på området, men de börjar tyvärr bli lite till åren.

Jag skulle dock vilja uppmärksamma riksdagen på att tomträtten är en väg framåt för en del människor om den reformeras och hanteras ur perspektivet att det ska gå att förutse kostnaderna i framtiden.

Jag skulle även vilja tala lite grann om Lantmäteriet, precis som kollegan Lars Beckman gjorde. För ett stort antal verksamheter och för hela samhällsbyggnadsprocessen är Lantmäteriets insatser av avgörande betydelse.

Bostadsbyggandet kräver bildande av nya fastigheter, och byggandet av järnvägar kräver markupplåtelser med stöd av fastighetsbildningslagen, ledningsrättslagen och anläggningslagen. Lantmäteriets arbete är så avgörande att man bör ha handläggningstider, uppgifter och processer som fokus för att kunna göra det bästa både för den enskilde och för näringslivet. Det ska alltså vara så korta ledtider och processer som möjligt.

Kollegan Lars Beckman gjorde en föredömlig föredragning av problematiken med Lantmäteriet, och jag håller med om den beskrivningen. Jag tycker att man borde ta tag i detta; det är en väsentlig del för att vi ska kunna komma framåt.

Det finns också något annat som är viktigt och som Lantmäteriet är duktiga på, nämligen de digitala delarna. Enligt min uppfattning skulle det gynna alla parter att fortsätta effektivisera plan- och byggprocessen, bland annat genom digitala planprocesser och genom att se över möjligheten till öppna geodata för offentligheten i Sverige.

Jag vill hävda att digitaliseringen i många stycken är i sin linda i Sverige. Vi har byggt motorvägarna för digitaliseringen, men vi har inte tagit till oss att använda digitaliseringen fullt ut. Här har Lantmäteriet försökt att ligga i framkant och tagit fram en färdplan för att möjliggöra öppna geodata. Här måste vi göra mer för att kunna fortsätta att ligga i framkant, och Lantmäteriet är en myndighet som gör det på ett bra sätt.

Med detta, herr talman, skulle jag vilja yrka bifall till förslaget i utskottets betänkande.

(Applåder)


Anf. 16 Denis Begic (S)

Herr talman! I dag debatterar vi i civilutskottet även fastighetsrätten; vi har ju flera debatter här i dag. Jag vill inledningsvis yrka bifall till reservationerna 4 och 7.

Herr talman! Jag är ny i civilutskottet, vilket gläder mig väldigt mycket. De frågor som avhandlas i civilutskottet är verkligen viktiga för vårt samhälle. Vi kommer inom en snar framtid att debattera också bostadspolitiken, men det är inte mindre viktigt att debattera fastighetsrätt.

Detta betänkande tar upp många viktiga frågor som just nu, i svåra tider, känns extra viktiga. Det handlar om frågor som tomträtt, laddinfrastruktur, vindkraft, lantmäteri och så vidare. Dessa frågor betyder väldigt mycket för att få en fungerande bostadsmarknad. Jag kommer att koncentrera mig på några frågor som tas upp i betänkandet.

Herr talman! Eftersom jag är ny har jag kollat lite på hur tidigare debatter har gått till. Det har diskuterats väldigt mycket lantmäteri. Det finns starka skäl att debattera och diskutera lantmäteri. Det är viktigt. Lantmäteriet ska se till att det byggs mer i Sverige och att handläggningstiderna minskar.

Jag är en stark förespråkare för att vi ska digitalisera mer. Det är genom digitaliseringen som vi kan nå målet att minska tiderna och vara mer transparenta och mer innovativa. Hela samhället tjänar på detta.

Jag vill ändå lyfta ett varningens finger i dessa oroliga tider. Att dela data utan att veta hur, av vem och när de används är något som riksdagens ledamöter måste ta på största allvar, för dessa data kan också användas mot oss.

Låt mig vara tydlig: För samhällsplaneringen, för klimatet och för smarta och hållbara samhällen behöver geodata delas. Lantmäteriet ska göra det, men vi måste lägga ännu en dimension till detta, nämligen säkerhetsfrågan. Svenska medborgare kräver det av oss i dessa oroliga tider.

Herr talman! Om vi bygger en massa bostäder behöver dessa bostäder värme, el och infrastruktur. När vi pratar om fastighetsrätt är det viktigt att alla aspekter av byggandet beaktas. Ska vi nå klimatmålen måste människor kunna göra saker lätt och rätt.

Att ha laddstationer nära hemmet är en viktig prioritering, och därför bör vi underlätta för till exempel samfälligheter och flerbostadshus att ha laddstationer nära hemmet. I dag finns det alldeles för många regler som gör det svårt att bygga laddinfrastruktur nära hemmet. Även om föreningar bygger laddstolpar är det inte säkert att de blir godkända. Det måste vi i riksdagen titta på för att underlätta byggande av laddinfrastruktur.

Herr talman! Det som sker på den svenska fastighets- och bostadsmarknaden är av stor strategisk betydelse för samhällets utveckling och en viktig fråga för kommunerna, som har bostadsförsörjningsansvaret. Fram till 2010 hade kommunerna möjlighet att köpa mark genom förköpslagen. Den avskaffades 2010 trots att flera instanser avrådde från det.

Mycket har hänt sedan 2010, och detta inkluderar dessvärre oönskade effekter av en lagstiftning där det har uppstått många hål. Det är allvarligt att strategisk mark i kommunerna numera ofta ingår i avancerade köp- och säljupplägg som sällan syftar till någon positiv samhällsutveckling utan enbart handlar om kortsiktighet och vinstmarginaler.

Det som är allra värst är dock den organiserade brottslighet som också utnyttjar denna möjlighet. Vi måste på alla sätt stoppa den organiserade brottsligheten. Därför vill jag uppmana regeringspartierna att skyndsamt titta på förköpslagen. Utredningen ska vara klar i december, tror jag, men vi behöver redan nu börja titta på lagen.

Herr talman! Sverige befinner sig i en lågkonjunktur. Detta är särskilt påtagligt i byggbranschen. Byggandet av bostäder har inte minskat utan nästan helt försvunnit. Flera av byggföretagen visar nu på drastiska minskningar, och varslen har börjat. I går hade vi ett seminarium där några påpekade att byggandet i år kanske minskar med 70 procent. Det betyder att många människor går mot arbetslöshet.

Regeringen måste nu agera för att underlätta för byggandet. Under pandemin krokade vi arm med oppositionen för att se till att människor i Sverige skulle få det lite lättare. Samma sak gällde för företag - det satsades många miljarder på företag för att de inte skulle gå i konkurs.

Tyvärr krokas det inte arm på samma sätt nu när vi har en lågkonjunktur. Det är synd, herr talman, för Sverige har råd att bygga mer. Det vi inte har råd med är att fler människor blir arbetslösa.

(Applåder)


Anf. 17 Lars Beckman (M)

Herr talman! Jag tackar ledamoten för anförandet.

När det gäller laddstolpar, som nämns i den reservation som Socialdemokraternas ledamot yrkade bifall till, finns det egentligen ingen politisk konflikt. Det som möjligtvis utgör en konflikt är att det tog alldeles för lång tid för den gamla regeringen att åtgärda bristerna i lagstiftningen. Det framgår också av betänkandet att flera myndigheter har larmat om situationen.

Omställningen av bilparken är helt fantastisk; det går väldigt fort. Marknaden har ju sprungit före politiken i många avseenden, både vad gäller tillgång till bilar och vad gäller laddstolpar, offentliga såväl som privata.

Det handlar också om dem som bor i hyresrätt. När Tidöpartierna besökte ett kommunalt bolags bostadsbygge söder om Stockholm frågade jag var hyresgästerna ska ladda bilen. Det hade de inte tänkt på, sa företrädaren för bostadsbolaget - det får man lösa själv. I kommunala Gavlegårdarna i Gävle, som har 17 000 lägenheter, finns det inte en enda laddstolpe. Hur ska man kunna bo hos ett kommunalt bostadsbolag om man vill köra elbil men inte kan ladda sin bil?

När vi besökte allmännyttans företrädare Sabo ställde jag samma fråga. Jag frågade vilken policy, vilka riktlinjer och vilken vägledning de hade till de kommunala bostadsbolagen runt om i landet. Det visade sig att de inte jobbade så mycket med den frågan. Då blir det väldigt svårt med den omställning av bilparken som måste till. Man måste kunna ladda sin bil.

Vi hade nyligen ett seminarium där vi konstaterade att vissa länder nu förbjuder laddning av elbilar vissa tider på grund av elbrist. Fler laddstolpar till folket, helt enkelt!


Anf. 18 Denis Begic (S)

Herr talman! Jag tackar Lars Beckman för repliken.

Detta är ett angeläget ämne. Jag satt själv i trafikutskottet under den förra mandatperioden och jobbade väldigt hårt för att vi ska kunna ha fler laddstolpar inte bara nära hemmet utan också ute i landet.

Detta är en viktig framtidsfråga för Sverige. Jag ser nu att även moderater och andra tycker att det är en viktig fråga, vilket gläder mig. Nu har jag sträckt ut handen och sagt att vi kan jobba tillsammans här för att underlätta. Det handlar om flera saker, och tyvärr sträcker det sig också över flera utskott.

Jag bor själv i en samfällighet där vi inte får bygga, och det beror inte på att vi inte har möjlighet utan på att energibolaget säger att det inte är tillåtet att bygga där - hela infrastrukturen för el ska byggas om.

Det finns alltså flera saker här som vi glädjande nog skulle kunna ta hand om och diskutera vidare för att komma fram till en lösning som innebär att människor som bor i hyresrätter eller samfälligheter faktiskt har möjlighet att ladda sina elbilar så nära hemmet som möjligt.

Jag vet att det finns några fastighetsägare som har valt att inte ha bilar. Det finns de som försöker undersöka möjligheterna att inte ha garage eller parkering utan att de som bor där i stället är fria att välja att ingå i bilpooler eller annat. Jag kan inte svara på det, eftersom det är de som bygger, men jag kan lova att när vi träffar de olika hyresbolagen kommer jag att ta reda på hur de tänker kring den här frågan så att vi kan ta med oss det.


Anf. 19 Lars Beckman (M)

Herr talman! Det är bra att vi har stora, breda överenskommelser. Det här är frågor som egentligen inte borde vara partipolitiskt skiljande.

Tidöpartierna har adresserat laddstolpsfrågan genom att konstatera att där marknaden inte finns och kan komma till, där ska man hjälpa till med att bygga ut infrastrukturen, och det finns fler förslag. Naturligtvis kommer även elfrågan in här - att det finns el att ladda bilarna med.

Det är bra att vi kan vara konstruktiva. Vi kan beklaga att den tidigare regeringen har varit lite långsam på bollen, men det är positivt att vi nu kanske kan få till en snabbt utbyggd infrastruktur. Vi såg inte minst under sportlovsveckorna hur det kunde vara i det närmaste kaos när folk skulle ladda sina elbilar. Folk köade i timtal för att få ladda sin elbil. Det är helt oacceptabelt.

Men det är också viktigt att man kan ladda elbilen där man bor. Om jag bor i det kommunala bostadsbolaget Gavlegårdarn har jag begränsad möjlighet att ladda min elbil eftersom det inte finns några elstolpar. Det blir lite besvärligt om jag ska ta mig till en laddningsstation vid Gävlebro - ja, ni fattar problematiken. Fler laddstolpar till folket, helt enkelt!


Anf. 20 Denis Begic (S)

Herr talman! Jag anser inte att den förra regeringen har varit så senfärdig på den här bollen, utan tvärtom tycker jag att man har jobbat väldigt hårt för att få fram fler laddstolpar.

Problemet är ju förstås för den som vill bygga i Stockholm att man måste ha tillgång till el och att alla som skulle vilja ha elbil i Stockholm inte kan få det eftersom elen inte räcker till. Vi måste alltså bredda diskussionen. Detta är inte bara civilutskottets ansvarsområde, utan flera utskott skulle behöva sätta sig ned och diskutera hur vi skulle kunna lösa infrastrukturen när det gäller laddstolpar och laddbilar i hela landet.

Det har också varit en prisfråga. Förra regeringen har lagt många miljoner på att vi ska bygga mer, men det har också handlat om innovationer.

Det som jag tycker kanske har varit mest problematiskt har varit att alla bolag som vill bygga elbilar vill komma med sina egna lösningar. Där måste vi inte bara i Sverige utan även i EU se till att du oavsett vilket märke du har på bilen ska kunna ladda med full kraft på laddstationerna. Oavsett om du är i Gävle hos Lars Beckman, i Örebro hos mig eller vid kusten i Spanien måste du kunna ladda med full kraft. Vi måste jobba med EU för att nå de här målen.


Anf. 21 Jakob Olofsgård (L)

Herr talman! En välmående bostadsmarknad är en blandning av olika boendeformer: hyresrätter, bostadsrätter, ägarlägenheter och villor i olika lägen och prisklasser. Det ökar valfriheten i boendet och bidrar till att göra området och livet där attraktivt.

Det är särskilt viktigt i våra förorter i dag att utbudet av boendeformer blir mer varierat. Det är för ensidigt med boendeformerna, och då tänker jag främst på hyresrätter. Vill man äga sin bostad i dessa områden behöver man flytta därifrån, och det är inte bra.

Flera av de förslag som tas upp i betänkandet kring fastighetsrätt har goda ansatser, men de föregriper olika utredningar och beredningsarbeten inom Regeringskansliet och avstyrks därför. Därför yrkar jag också bifall till förslaget i betänkandet.

En sak som tas upp är tomträtt, som har varit till stor nytta för att fler ska kunna äga sitt boende. För mängder av bostadsrättsföreningar, tusentals, har detta varit till gagn. Detta är något som vi i Liberalerna uppmuntrar regeringen att arbeta vidare på. Men det behövs en bättre förutsägbarhet för dem som bor på en tomträtt. En sådan sak skulle kunna vara att införa en årlig uppräkning av tomträttsavgälderna och även att kunna ge bostadsrättsföreningarna rätt att köpa loss marken från kommunerna. Detta blir nu tydligare och tydligare när allt ställs på sin spets med hög inflation och hög ränta på rekordnivåer.

Tomträtten i sig har över hundra år på nacken. I stället för att köpa marken kunde man nyttja marken av kommunen mot en årlig avgift, en avgäld till kommunen som grundar sig på markvärdet. Men det baseras på att markvärdet är rimligt. De kraftigt stigande markpriserna, särskilt i våra större städer, som beror på brist på mark riskerar att ge kraftigt höjda avgälder.

Liberalerna och den borgerliga regeringen tillsatte en utredning 2011, vilket min kristdemokratiska kollega också var inne på här. Den landade i att en årlig indexuppräkning skulle kunna vara en bra lösning. Det skulle kunna ge bostadsrättsföreningar en bättre förutsägbarhet när det gäller att planera sin ekonomi. Tyvärr stoppades utredningen i byrålådan och har sedan dess befunnit sig där.

Vi i Liberalerna ser heller inget egenvärde i att just kommunerna måste äga marken om det inte behövs. Efter tio år skulle det kunna vara lämpligt att få köpa loss marken från kommunen. Stockholms stad har nyligen gett tomträttsinnehavare med flerbostadshus möjligheten att köpa loss marken till 85 procent av marktaxeringsvärdet. Detta är ett bra sätt för en bostadsrättsförening att bättre kunna råda över sin ekonomi.

De senaste två mandatperioderna har inte ett finger lyfts för att hjälpa bostadsrättsföreningar som har den här osäkerheten i sina kostnader. Men med tanke på förra regeringens syn på det ägda boendet är det knappast förvånande.

Nu finns det en liberal och borgerlig regering som har detta på sitt bord. Det finns nya möjligheter att göra förbättringar och ge trygghet för många svenskar som bor i en bostadsrätt på en tomträtt. Därför bör detta inte föregripas genom någon åtgärd just nu från riksdagen.

Ytterligare en sak som jag vill lyfta, herr talman, är laddstolpar, som vi har varit inne på. Laddstationer, om man vill kalla det för det, är kanske mer korrekt. Här har vi självklart utmaningar med den elektrifieringsomställning som vårt land genomgår. Och ja - om vi lyfter fram den förra regeringen - en del har gjorts, men mycket mer behöver göras. Mycket högre växlar behövs för att lösa denna elektrifiering. Och det är jag övertygad om att den sittande regeringen är beredd att göra.

Det är oerhört positivt att det vid nybyggnation förbereds för att parkeringsplatser ska kunna fungera med laddstationer. Det dras väldigt många tomma rör just nu, och det är bra. Till varje parkeringsplats ska man kunna koppla in en laddstation vid nybyggnation. Det är jättebra. Men, herr talman, det gäller att det inte bara blir ett tomt rör. Det gäller också att när man drar en ledning i röret ska det inte vara tomt på elförsörjning, men det är en annan debatt.

Angående de utmaningar som laddinfrastrukturen står inför är myndigheterna på den bollen och arbetar tillsammans med marknaden för att se vilka regelförändringar som kan behövas, oavsett boendeform.

Framför allt är denna regering på bollen, då Tidöavtalet tydligt slår fast att vi ska fokusera på laddinfrastruktur där det i dag går långsamt, exempelvis i glesbygden, där man ska riva hinder för att sänka kostnaderna så att fler laddstationer kan bli till. Detta är en väldigt tydlig skrivning i Tidöavtalet. Därför har jag stor tillförsikt till den sittande regeringen och att de kommer att prioritera den här frågan. Den är viktig!

Till sist, herr talman, är jag övertygad om att regeringens kommande reformer för bostadsmarknaden och tomträtter ska kunna bidra till en mer dynamisk bostadsmarknad där färre fastnar i utanförskap och fler får känna frihetskänslan och stoltheten i att stiga in i sin första bostad, oavsett om den är ägd eller hyrd. Bostadsbristen är ingen naturlag utan resultatet av någonting. Den är resultatet av en bristfällig politik. Sverige behöver en liberalare bostadsmarknad och fler bostäder med mer marknad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fastighetsrätt

(Applåder)


Anf. 22 Denis Begic (S)

Herr talman! Först måste jag säga att vi som socialdemokrater inte har någonting emot äganderätt. Det är många av oss socialdemokrater som äger sina hus. Däremot har vi haft ett större byggande av hyresrätter, då vi har koncentrerat oss på det.

Men det var inte därför jag begärde replik, utan jag tänkte tala om laddstolpar. Jag hade även en diskussion med ledamoten Lars Beckman om detta. Det är glädjande att Liberalerna i regeringsställning tar sig an en så viktig punkt som laddinfrastrukturen. Jag hörde ledamoten Olofsgård säga att det nu är tydligt att man ska jobba med detta.

Då vill jag fråga: Vilka är de tydliga åtgärder som regeringen nu kommer fram med? Jag kan inte läsa mig till detta, men jag skulle vara väldigt intresserad av att få höra vilka reformåtgärder som regeringen nu kommer att driva fram. Det skulle vara intressant för oss socialdemokrater att se om detta i så fall är någonting som vi kan stödja eller inte.

Vilka andra konkreta reformer vill regeringen nu driva fram? Det är intressant för oss att se om vi kan hjälpa regeringen och vara ett stöd i detta arbete, om det nu ska byggas mer eller göras någonting annat.

Det är mina två frågor, som jag gärna skulle vilja ha svar på.


Anf. 23 Jakob Olofsgård (L)

Herr talman! Jag tackar ledamoten Begic för frågorna om laddinfrastruktur och annat. Men jag vill poängtera att det inte är ett betänkande från trafikutskottet som debatteras utan civilutskottets betänkande om fastighetsrättsfrågor.

Jag vill återigen hänvisa till att motionerna som väckts har en god ansats, även de från Socialdemokraterna, men att de föregriper det beredningsarbete som just nu pågår i regeringen när det gäller den punkt i Tidöavtalet som jag lyfte fram. Jag gav ändå lite kredd till att man var på tårna även från S-regeringens sida, men det behöver växlas upp och göras mer.

De specifika reformerna ber jag att helt enkelt få återkomma till, herr talman. Jag arbetade själv inom bostadsbranschen den sista tiden innan jag klev in här i riksdagen och såg tydliga problem. Ett problem som man stöter på är att det inte finns tillräckligt mycket kablar i backen. Jag tror att ledamoten var inne på något liknande. Det är inte möjligt att bygga laddstationer, eftersom elbolagen inte har tänkt till där. Detta är en sak vi skulle kunna arbeta på, så att man blir mer föregripande och långsiktig när det gäller kabeldragning fram till fastigheter. Det blir ett nytt hinder om man ska gräva upp gatorna igen för att lägga nya kablar. Man behöver lösa det här mer föregripande.


Anf. 24 Denis Begic (S)

Herr talman! Det är klart att det inte är trafikutskottet utan civilutskottet som debatterar, och det som jag tidigare framförde i debatten avsåg just vad vi kan göra på civilutskottets område gällande fastighetsrätt. Det handlar om att underlätta för hyresbostäder, flerfamiljshus och samfälligheter och om rätten att bygga. I dag finns det många hinder för det, vilket flera bostadsbolag och samfälligheter jag pratat med vittnar om, som jag nämnde tidigare. Jag bor själv i en sådan samfällighet.

Jag hoppades att ledamoten Olofsgård skulle ha ett svar på vad man skulle kunna göra på vårt område. Det kan handla om att underlätta genom att ändra lagar som gäller tillåtelser och byggande. Energibolagen kan få tydligare ansatser när det gäller hur de ska ställa sig. En annan fråga är Lantmäteriets pris och kostnaden för en ny anläggning för laddinfrastruktur. I dag rör det sig om enorma summor pengar, och där skulle man kunna underlätta. Jag hoppas att det är sådana konkreta förslag som ledamotens regering kommer att lägga fram. Det kan hjälpa oss att se till att Sverige går en god framtid till mötes. Det här är viktigt för landet. Även innovationer behövs.


Anf. 25 Jakob Olofsgård (L)

Herr talman! Jag tackar ledamoten för frågan. Jag ber absolut ledamoten att hålla uppe hoppet och tålamodet. De dagar som har gått sedan denna regering tillträdde är inte så värst många än. Jag vill upprepa att detta är en fråga som verkligen bereds. Håll i lite till! Vi får återkomma i en debatt om skarpa förslag när regeringen lägger fram en proposition till riksdagen. Då kan vi tydligare debattera vilka förslag det handlar om och om även Socialdemokraterna vill ställa sig bakom goda lösningar. Jag tror att det finns ett brett samförstånd om att det behöver vidtas åtgärder. Men det räcker inte att bara prata. Vi måste också göra mer.


Anf. 26 Roger Hedlund (SD)

Herr talman! Jag skulle i debatten vilja lyfta två områden när det gäller fastighetsrätt. Det ena berör högspänningsledningar som vi drar på mark. Det andra berör de bostadsägare som i dag inte äger den mark som bostaden står på och vilka konsekvenser detta leder till.

Till att börja med handlar det om framtida utökade högspänningsledningar som dras på mark. På grund av den stora elbrist som vi har kommer det att finnas större förutsättningar för att man ska dra mer högspänningsledningar. Den här typen av ledningsintrång, som man uttrycker det, där det dras en högspänningsledning över en markägares mark, kan leda till stora konsekvenser. Dessa ledningsgator är väldigt breda och kan försämra markägarens förutsättningar att planera sin mark. Man förlorar möjligheten till virkesproduktion där ledningarna dras, och det blir en ökad risk för stormskador.

När det gäller markägarnas förutsättningar hänvisar man till att man väntar på Riksrevisionens granskning. Men det hindrar ju egentligen inte regeringen från att redan nu starta upp arbetet för att ge bättre förutsättningar för markägarna när ledningsintrång görs. Vi behöver få på plats regler som ger förutsättningar för mer generösa ersättningar till de markägare över vars mark högspänningsledningarna dras. Vi behöver ökade årliga ersättningar när det gäller kostnader, värdeökningar och konsumentprisindex. De tre aspekterna behöver vägas in när man ser över förutsättningarna för att ge bättre ersättningar till markägarna.

Vi behöver värna äganderätten även när de framtida högspänningsledningarna dras över marken. Här kan jag såklart känna mig trygg när vi har Liberalerna, Kristdemokraterna och Moderaterna i regeringen, eftersom jag vet att äganderätten är högt satt på deras agenda. Av den anledningen känner jag mig också trygg med att man ser över de framtida ersättningsnivåerna för markägarna.

Den andra fråga jag vill lyfta är tomträttssystemet, som innebär att småhusägare och även bostadsrättsägare i dag har fastigheter på mark som de själva inte äger. Bland annat innebär det att vi i Sverige i dag har 40 000 småhusägare som äger hus på mark som de själva inte äger.

Tomträttsinstitutet tillkom 1907. Kommuner hyrde ut mark för privat byggande av bostäder. Det här skapade förutsättningar för privatpersoner att på ett ekonomiskt bättre sätt kunna bygga en bostad utan att behöva gå in med kapital till en insats för att köpa marken. Det skapade alltså möjlighet för fler att äga en bostad till rimligare priser. Det var ett väldigt bra system som utformades en gång i tiden. År 1953 reformerades det, vilket gav bättre förutsättningar för tomträtten. Det utformades en ny obegränsad nyttjanderätt för tomten där bostaden stod. Det gav tryggare förutsättningar. I grunden var det en bra reform som gjorde att fler kunde äga sin bostad.

Det som är problemet i dag är att kommunerna såklart har ett intresse av att få ersättning för den tomt som de hyr ut, om man uttrycker sig så, från de bostadsägare som har sin bostad på kommunens mark. Det står gentemot intresset hos de privatpersoner som i dag drabbas av oförutsedda ökade kostnader. Här bör man hitta ett mellanting mellan de två aktörernas intressen.

Kommunerna behöver räkna på ett mer likartat sätt. Det skiljer sig väldigt mycket mellan kommunerna hur man utformar systemet. Systemet är oförutsägbart för de privatpersoner som har en bostad på mark som de i dag hyr.

Det skapar också högre höjningar när markvärdet stiger. Systemet gör det otryggt och oattraktivt. Ett system som i grunden är väldigt positivt och bra har blivit ett malande problem och en oro bland de fastighetsägare som i dag har en bostad på en tomt som de själva inte äger.

Det gläder mig att höra att bland annat Kristdemokraterna, Liberalerna och som jag förstått det också Moderaterna har inställningen att titta på systemet och skapa bättre förutsättningar, och Kristdemokraterna innehar bostadsministerposten.

Det gör mig som sverigedemokrat trygg när vi driver de här frågorna, något som vi också har gjort under många år. Vi kanske kan få till en förändring för första gången. Det finns en utredning på bordet som är tio år gammal. Socialdemokraterna har inte gjort ett dugg för att ta tag i frågan. Vi har nu en regering som gör att jag för första gången kan känna mig trygg med att det kan bli en förändring på området.

Det är i grunden ett bra system som möjliggör för människor att få en egen bostad med bättre ekonomiska förutsättningar. Vi ska fortsätta att ha systemet och utveckla det på ett sådant sätt att vi kan möjliggöra det även på ett positivt och tryggt sätt framöver.

Herr talman! Med de orden väljer jag av tidsvinningsskäl att yrka bifall till reservation 5.

(Applåder)


Anf. 27 Denis Begic (S)

Herr talman! Tack, Roger Hedlund, för anförandet!

Det nämndes några gånger hur man skulle kunna göra med tomträtten. Vi har sett att priserna för tomträtt har ökat väldigt kraftigt. Några av oss har haft turen att köpa sina tomter när kommunerna erbjöd det väldigt billigt för några år sedan. Men det var inte därför jag begärde replik.

Tomträtten för mig osökt till frågan om förköpslagen. Där skulle kommunerna få möjlighet att strategiskt titta på att köpa marken för att kunna se till att bostadsförsörjningen och företag frodas i kommunerna.

Jag tycker att frågan är tätt förknippad med tomträtten. Jag hörde ingenting från ledamoten Hedlund om hur man från Sverigedemokraternas håll ser på förköpslagen och det som är på väg in.

Hur ställer sig Sverigedemokraterna till frågan om förköpslagen, där kommunerna skulle få möjlighet att med förtur köpa strategiskt viktig mark?


Anf. 28 Roger Hedlund (SD)

Herr talman! Tack så mycket, Denis Begic, för din fråga!

Det är ett mycket intressant område som du berör när det gäller förköpsrätten. Jag kan känna mig trygg när jag läser vad utskottet säger i den här frågan. Under vissa förutsättningar vill man ge kommunen möjlighet till förköpsrätt.

Det tycker jag är positivt. Det ger möjligheten att motverka framför allt kriminalitet. Det ger möjligheter att gå in och göra förköp för att motverka etableringar av kriminella organisationer och aktörer. Det ger den möjlighet som man kanske saknar när det gäller förköpsrätten.

Dock kan jag konstatera att det under väldigt lång tid har funnits ett behov av att titta över möjligheten till förköpsrätt för kommunerna. Men det har inte skett över huvud taget från den gamla regeringen med Socialdemokraterna i spetsen.

Det föranleder mig att fråga varför man nu från Socialdemokraterna kommer så sent med förslagen. Man har haft möjligheten att genomföra det under sina åtta år i regeringen.


Anf. 29 Denis Begic (S)

Herr talman! Tack, Roger Hedlund, för svar!

Förköpslagen avskaffades 2010, som ledamoten vet. Det tar några år innan man ser hur det har implementerats. Det tar några år för att se hur lagstiftningen har landat. Sedan ska man utreda.

Efter påtryckningar från många socialdemokrater började utredningen. Den ska slutföras i år. Vi har nu sett på flera håll i landet att lagstiftningen inte fungerar utifrån det ledamoten Hedlund nämner.

Den organiserade brottsligheten utnyttjar lagen genom att köpa strategisk mark från kommunerna. Där frodas kriminalitet. Det är just det som man vill komma åt.

Därför ställde jag frågan: Hur ställer sig Sverigedemokraterna till ett förslag om en lag som säger att kommunerna ska få möjlighet att köpa mark? Är det något som Sverigedemokraterna tycker är bra och viktigt?

Jag uppfattade ändå från förra inlägget att Sverigedemokraterna stöder förslaget att kommunerna ska ha möjlighet att köpa marken när kommunerna tycker att det är strategiskt viktigt. Är det i så fall någonting som Sverigedemokraterna i framtiden kommer att driva?


Anf. 30 Roger Hedlund (SD)

Herr talman! Tack, Denis Begic, för ytterligare frågor om ämnet!

Jag tyckte ändå att jag var ganska tydlig med att vi från Sverigedemokraternas sida ser positivt på de möjligheterna. Vi vet att det finns stora kopplingar till den organiserade brottsligheten. Bara det innebär i huvudsak möjlighet för kommunerna att under vissa förutsättningar gå in och få en förköpsrätt för mark i kommunerna.

Det är också den frågan som den särskilda utredaren från juni 2022 fått möjlighet att utreda. Vi får se exakt hur det systemet kan läggas upp utifrån vad den utredningen kommer fram till.

Så här i förhand kan jag säga att Sverigedemokraterna är positiva när det gäller alla åtgärder för att motverka den organiserade brottsligheten. Det är en hjärtefråga för Sverigedemokraterna.

Vi vet att åtgärda markproblematiken är en del av de saker som vi kan göra i civilutskottet för att på riktigt motverka den negativa utveckling som vi har sett de senaste åren under den socialdemokratiska regeringen.

Det är lite konstigt att man inte har tagit tag i den frågan. Det är en del av flera åtgärder för att motverka kriminaliteten. Man har behövt utvärdera lagstiftningen under en så pass lång tid som de senaste tolv åren från Socialdemokraternas sida innan man såg möjligheten att gå in och göra vissa begränsningar.

Det handlar om att ge kommunen möjlighet till förköpsrätt för att motverka den organiserade brottsligheten. Som jag sa ser Sverigedemokraterna positivt på alla möjligheter att motverka organiserad brottslighet. Förköpsrätt i vissa former skulle kunna vara ett väldigt bra verktyg i det fallet.


Anf. 31 Alireza Akhondi (C)

Herr talman! Detta är ytterligare ett betänkande där de politiska meningsskiljaktigheterna är rätt små. Jag ser därför fram emot den stora bostadspolitiska debatten som vi ska ha under våren. Jag vill dock göra lite nedslag i vissa delar i betänkandet som är extra viktiga för oss i Centerpartiet.

Jag vill lyfta fram tillgängliggörandet av öppna och framför allt avgiftsfria geodata åt bygg- och fastighetsbolag. Det är en grundförutsättning för en effektiv samhällsbyggnadsprocess.

Jag hoppas därför att regeringen snarast återkommer till riksdagen med lagförslag i enlighet med det tillkännagivande som kammaren fattade beslut om våren 2021. Det verkar också finnas en rätt bred samsyn om behovet av översyn av Lantmäteriet.

Vi har också lyft i talarstolen att förrättningsavgifterna bör ses över. Det handlar alltså om avgiftsmodellen, och det är något som har lyfts också i Riksrevisionens rapport. Där skriver man att de statliga insatserna verkligen behöver ses över.

Centerpartiet har även lyft frågan om behovet av ökad samverkan och en möjlighet för andra att ta över delar av det som i dag är Lantmäteriets ansvarsområden. Det handlar om ökad digitalisering men också om att kommunerna ska ges lagliga möjligheter att tillsammans bilda en kommunal lantmäterimyndighet, vilket inte är möjligt i dag.

Vindkraftsutredningen presenterar sitt förslag den 31 mars, och det kan bli ganska intressant. Det finns en del konfliktytor, lite beroende på var slutsatserna i utredningen landar. Jag ser verkligen fram emot att få läsa utredningen och se hur vi tillsammans i den här kammaren kan få bukt med de problem som finns kring vindkraftsutbyggnaden i dag. Det gäller ersättningsmodellerna för markägare och kommunernas roll i detta.

En sak som bör ses över är dagens avtalsformer, som bör bli mer flexibla och täcka markägarens reella förluster. Det finns också ett behov av att se över ersättningsnivåerna, vilket en kollega i utskottet nyss lyfte här i talarstolen.

För tids vinning yrkar jag bifall endast till reservation 9 i betänkandet, som rör en översyn av Lantmäteriet.


Anf. 32 Katarina Luhr (MP)

Herr talman! Jag skulle i dag vilja lyfta två förslag som jag vet kommer att vara viktiga verktyg för att öka takten i klimatomställningen. Det är verktyg som vi verkligen behöver i dag.

Det handlar om att öka förnybar elproduktion och att öka möjligheten att bygga ut laddinfrastruktur. Jag vill återigen börja med punkten om att bygga laddinfrastruktur och laddmöjligheter inom samfälligheter.

Vi har just nu en explosionsartad försäljning av elbilar i Sverige. Vid årsskiftet var 56 procent av alla nya bilar som såldes laddbara, och man räknar i dagsläget med att vi har över 450 000 laddbara bilar på våra vägar.

Laddpunkterna poppar samtidigt upp lika tätt som när regnet står som spön i backen. Men det finns såklart ett undantag, och det är just hos samfälligheterna. Under mina år som kommunpolitiker blev jag ofta kontaktad av just samfälligheter, som helt enkelt har gett upp när det gäller att bygga laddstolpar på sina fastigheter. Det beror i hög grad på regelkrångel och på att det finns en specifik lagstiftning för samfälligheter som krånglar till det när man ska bygga laddstolpar. Det är alltså en väldigt viktig uppgift för oss i civilutskottet att jobba med det här.

Dessa samfälligheter hade problem med alltifrån regelkrångel och oklara processer till svårigheter med att veta vem som skulle betala vad. Ibland hade de också lagt ned en massa pengar men kunde till slut ändå inte fortsätta att bygga sina laddstolpar. Det finns mycket att göra på området.

De flesta som kör elbil laddar bilen hemma och vill gärna ladda på natten. Det är uppenbart att vi behöver göra vårt bästa för att ge samfälligheterna samma möjligheter som bostadsrättsägare och dem som bor i villa att ladda sina bilar.

Min andra punkt handlar om vindkraften - också något som flera har lyft. Lands- och glesbygdskommuner tampas i dag med utmaningen att finansiera den moderna välfärden och sin samhällsinfrastruktur för sina invånare. Kommunernas ekonomi är också avgörande för investeringar och utveckling i lands- och glesbygd.

Samtidigt pågår en energiomställning där vi ofta lutar oss mot landsbygden. Jag vet att de flesta svenskar nu är medvetna om vikten av ett robust och förnybart elsystem med hög flexibilitet och låga kostnader.

Vi i Miljöpartiet vill att elproduktionen ska bidra till lokal samhällsutveckling och att resurser från elproduktionen ska gå till lokalsamhällen och därmed bidra till stärkt välfärd och bättre samhällsservice även i glesbygd.

Vi vill att hela Sverige ska vara med i energiomställningen och att de regioner och kommuner som är med på energiomställningen också ska kunna belönas för det. Miljöpartiet har flera förslag om detta när det gäller vindkraft, bland annat att närboende ska ha möjlighet att bli delägare i vindkraftverk i närområdet. Vi vill också ha en lokal elbonus där kommuner och regioner får betalt för förnybar elproduktion i området.

Vårt yrkande i dag handlar om att ge närboende rätt till arrende från vindkraftsbolagen där det byggs vindkraftverk. Vi tror att det skulle öka rättvisan och även acceptansen för att det byggs vindkraft där man bor.

Just nu pågår utredningar om hur vi ska underlätta för vindkraft. Om jag förstår Lars Beckman rätt är vi ganska överens i de här frågorna: Man ska faktiskt kunna gynna dem som är med och bidrar till energiomställningen. Jag ser väldigt positivt på debatten, där det känns som att i alla fall Moderaterna, och förhoppningsvis hela regeringen, ställer sig bakom både att underlätta för laddinfrastruktur för gemensamhetsföreningar och att gynna dem som bidrar till vindkraft.

Jag kommer att invänta utredningen om vindkraft, men jag tycker inte att det finns något riktigt bra svar på hur vi ska förenkla laddmöjligheter för samfälligheter. Jag vill därför yrka bifall till reservation 4.


Anf. 33 Lars Beckman (M)

Herr talman! Precis som jag sa i debatten med Socialdemokraterna gjorde den tidigare regeringen, där Miljöpartiet ingick i ett antal år, alldeles för lite. Svenska folket köpte elbilar i väldigt snabb takt, men politiken hängde inte med.

För den som är nyfiken på exakt vad man borde göra framgår det i betänkandet vad våra myndigheter har sagt. Jag förutsätter att den nya regeringen nu med kraft tar tag i de här frågorna.

Det är alltid välkommet när Miljöpartiet talar om att de tycker att folk ska köra bil. Jag välkomnar naturligtvis det.

När det gäller vindkraften är jag lite nyfiken. Katarina Luhr kommer från Stockholms stad, om jag har förstått saken rätt. Jag är lite nyfiken på var vindkraftsutbyggnaden kommer att ske i Stockholms stad. Det tror jag att det är rätt många som är nyfikna på.

Själv har jag stor respekt för det faktum att alla energislag behövs. Vi behöver vattenkraft, vi behöver kärnkraft, vi behöver planerbar energi och vi behöver vindkraft. Men när jag säger det tycker jag samtidigt att man ska ha respekt för de människor som berörs av vindkraften. Det gäller naturligtvis dels att värna kommunernas veto så att även lokalpolitiker kan bestämma, dels att värna de hushåll som berörs.

Det finns människor som mer eller mindre har fått sina liv förstörda på grund av ljudnivåer, till exempel. Därför är det viktigt att den som får ett kraftigt intrång i sin boendemiljö och livsmiljö får ersättning eller kompensation för det. Men det är inte säkert att det räcker. Det kan ju vara så att man har bosatt sig i ytterkanten av Ljusdals kommun för att man vill leva nära naturen. Man vill höra vinden och inte vindkraftverken. Jag tycker alltså att frågan är lite komplicerad. Vi är dock för alla energislag. All energi behövs, inte minst till de elbilar som ska laddas.

Jag är lite nyfiken: Var anser Miljöpartiet att vindkraften ska byggas ut i Stockholms stad eller, för den delen, i Stockholms län?


Anf. 34 Katarina Luhr (MP)

Herr talman! Jag tycker att det är en viktig fråga som lyfts här. Det finns utmaningar med alla kraftslag, egentligen, när det gäller var man ska bygga dem. Det är väldigt svårt att hitta ett kraftslag - möjligtvis med undantag av solkraften, som kan användas på tak och som inte syns och inte stör någon - som det inte finns problem med när det handlar om var man ska ha anläggningarna.

Vad gäller Stockholms stad har vi faktiskt tittat på vindkraft. Stockholms stad är väldigt trång; vi trängs mellan infrastrukturprojekt och bostäder, och vi vill fortfarande ha lite öppna landskap som folk kan motionera i. Vi föreslog en vindkraftspark vid Järvafältet, men den stoppades av försvaret, som sa att vi inte fick ha vindkraft där. Vi har också övervägt mindre vindkraftverk som man till exempel kan sätta på tak så att det blir ungefär som solelsproduktion. De har dock inte varit effektiva nog för en satsning.

Vi har också tittat från Stockholms stads håll på att investera i kommande vindkraftsparker i Stockholmsregionen. Men det är lite samma sak: Då utnyttjar man någon annans mark.

Frågan är alltså inte helt enkel. Men jag är övertygad om att det finns massor med bra ställen att bygga vindkraft på. Till exempel längs stora motorvägar, som bullrar mycket mer än själva vindkraftverken, tror jag att man skulle kunna bygga mycket mer vindkraft än i dag.

Det stora bullerproblemet i Stockholms stad i dag är faktiskt bullret från trafiken. Det är den absolut övervägande bullerproblematik vi har. Där har vi mycket annat att jobba med när det gäller bullerfri miljö.


Anf. 35 Lars Beckman (M)

Herr talman! Det här sätter fingret på mycket av vindkraftsdebatten: Gärna vindkraft - men inte här, för just här i Stockholm går det inte att bygga vindkraft. Jag har respekt för det. Jag har respekt för att Miljöpartiet i Stockholms stad inte planerar stora vindkraftsparker, för nu styr ni ju Stockholms stad. Men jag har lika mycket respekt för kommunpolitikerna i Hofors, som inte heller vill ha vindkraft. Det är detta som är problemet när vi ska hitta balansen i de här systemen.

Nu får väl Katarina Luhr hålla i sig med båda händerna, men jag tyckte att det var jättebra när ett företag gick ut och sa: Varför inte en SMR-reaktor i Norra Djurgårdsstaden? Först studsade man ju till och tänkte: Oj då, hur tänkte de nu? Men det är naturligtvis viktigt att energiproduktionen är nära förbrukarna, för annars tappar vi effekt när vi ska transportera ström.

Men som sagt: Vi ser fram emot de kommande utredningarna. Jag tror att det är viktigt att kompensera kommunerna. Jag tror att det är viktigt att kompensera dem som berörs. Men jag tycker också att det är viktigt att värna det kommunala vetot, det vill säga att de som verkligen berörs av sakfrågorna ska ha möjlighet att säga ifrån, säga till och styra sin lokala kommun- och samhällsplanering.

Fastighetsrätt

Jag tycker dock också att det vore bra om de som nu styr Stockholms stad verkligen jobbar med energiförsörjningsfrågan och tar fram stora områden där man kan ha vindkraftsparker. Jag tror att det vore bra för trovärdigheten, om inte annat, och energin behövs ju här i Stockholm.

Så ut och fixa områden för vindkraft! Ni styr ju Stockholms stad.


Anf. 36 Katarina Luhr (MP)

Herr talman! Ja, vad ska jag säga? Jag kan säga att vi har arbetat med frågan även inom Stockholms stad, och det var inte kommunen som sa nej. Det var försvaret som sa nej till att vi skulle kunna ha vindkraft där.

Jag tycker att man ska ha god förståelse för att vi inte kan lägga anläggningar var som helst och hur som helst utan att ha människors acceptans. De förslag vi lägger fram handlar ju också om att se till att man faktiskt får någonting tillbaka, att en kommun som har vindkraft också vinner någonting på det så att det inte bara är något företag som får ut pengarna som då går till energiproduktion.

Jag tycker att de förslag som vi lägger fram är förslag som ska gynna vindkraften på flera sätt, och även gynna dem som bor i de delar av landet där man tillverkar och producerar mycket av den el som vi behöver på andra ställen där den är svårare att producera.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 21.)

Associationsrätt

Beslut, Genomförd

Beslut: 2023-03-08
Förslagspunkter: 11, Acklamationer: 7, Voteringar: 4

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelser

    Förslagspunkter och beslut i kammaren

    1. Arrende

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2022/23:36 av Per Bolund m.fl. (MP) yrkande 7,

      2022/23:2171 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkande 6 och

      2022/23:2175 av Per Bolund m.fl. (MP) yrkande 11.
      • Reservation 1 (MP)
    2. Tomträtt

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2022/23:1005 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) yrkande 1.
      • Reservation 2 (SD)
    3. Översyn av fastighetsbildningslagen

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2022/23:205 av Helena Lindahl (C).
    4. Andelstal i vägsamfälligheter

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2022/23:834 av Ulrika Heie m.fl. (C) yrkande 46.
      • Reservation 3 (C)
    5. Laddmöjligheter inom samfälligheter

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2022/23:853 av Ulrika Heie m.fl. (C) yrkandena 48 och 49 samt

      2022/23:2190 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 98.
      • Reservation 4 (S, C, MP)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 4 (S, C, MP)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S091016
      SD64009
      M570011
      C02103
      V21003
      KD16003
      MP01503
      L14002
      Totalt172127050
      Ledamöternas röster
    6. Expropriationsersättning m.m.

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2022/23:214 av Mikael Larsson (C),

      2022/23:977 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkande 3,

      2022/23:1005 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) yrkandena 2-6,

      2022/23:1641 av Martina Johansson och Mikael Larsson (båda C) yrkande 2 och

      2022/23:2190 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 131.
      • Reservation 5 (SD)
      • Reservation 6 (C)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 5 (SD)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S910016
      SD06409
      M570011
      C10203
      V21003
      KD16003
      MP15003
      L14002
      Totalt215642050
      Ledamöternas röster
    7. Förköpslag

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2022/23:1215 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 11,

      2022/23:1306 av Niklas Karlsson m.fl. (S) och

      2022/23:1774 av Ingela Nylund Watz m.fl. (S).
      • Reservation 7 (S, V)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 7 (S, V)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S091016
      SD64009
      M570011
      C21003
      V02103
      KD16003
      MP15003
      L14002
      Totalt187112050
      Ledamöternas röster
    8. Fastighetsförmedling

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2022/23:336 av Rickard Nordin (C) och

      2022/23:565 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD) yrkandena 1-7.
    9. Tillgång till geodata

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2022/23:909 av Alireza Akhondi m.fl. (C) yrkandena 12 och 14.
      • Reservation 8 (C)
    10. Översyn av Lantmäteriet

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2022/23:104 av Saila Quicklund (M),

      2022/23:199 av Anne-Li Sjölund och Helena Lindahl (båda C),

      2022/23:628 av Malin Höglund m.fl. (M),

      2022/23:909 av Alireza Akhondi m.fl. (C) yrkandena 6-8 och 34,

      2022/23:1602 av Mikael Larsson och Catarina Deremar (båda C),

      2022/23:1672 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 26 och

      2022/23:1901 av Sten Bergheden (M) yrkandena 1 och 2.
      • Reservation 9 (C)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 9 (C)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S910016
      SD64009
      M570011
      C02103
      V21003
      KD16003
      MP15003
      L14002
      Totalt27821050
      Ledamöternas röster
    11. Fideikommiss

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2022/23:278 av Helén Pettersson (S).