Emil Källström (C)

Inlämnad

2017-10-05

Förslag

46

Datum

2017-10-05

Utskottsberedning

2017/18:FöU1 2017/18:FöU3 2017/18:FöU4 2017/18:FöU7 2017/18:KU34 2017/18:KU38 2017/18:NU11 2017/18:SfU15 2017/18:SfU17 2017/18:UU10 2017/18:UU11 2017/18:UU15 2017/18:UU2 2017/18:UU21 2017/18:UU8

Riksdagsbeslut

(46 yrkanden): 46 avslag

Inlämnad

2017-10-05

Förslag

48

Datum

2017-10-05

Utskottsberedning

2017/18:AU2 2017/18:AU4 2017/18:CU16 2017/18:CU7 2017/18:CU9 2017/18:FiU1 2017/18:KrU3 2017/18:MJU9 2017/18:NU12 2017/18:NU19 2017/18:SfU1 2017/18:SkU9 2017/18:SoU9 2017/18:TU9 2017/18:UbU1 2017/18:UbU13 2017/18:UbU14 2017/18:UbU15 2017/18:UbU16 2017/18:UbU18 2017/18:UbU19 2017/18:UbU2 2018/19:TU5

Riksdagsbeslut

(48 yrkanden): 48 avslag

Datum

2017-09-20

Regeringen har lämnat sin årliga skrivelse till riksdagen om utvecklingen av ekonomin och verksamheterna i kommunerna och landstingen.

Finansutskottet har gått igenom skrivelsen och kan konstatera att resultaten för sektorn som helhet har varit bra under flera år trots den långa lågkonjunkturen. Enligt utskottet tyder det på att möjligheterna att driva en effektiv verksamhet med hög kvalitet har varit goda.

Både antalet arbetade timmar och antalet sysselsatta 2013 är tillbaka på ungefär samma nivåer som innan finanskrisen inleddes 2008. Det skapar förutsättningar för ett ökat kommunalt skatteunderlag, vilket ytterligare kan förstärka ekonomin och ge bättre förutsättningar att upprätthålla välfärden.

Regeringen har i sin skrivelse utökat resultatredovisningen av specialriktade statsbidrag till kommuner och landsting. Utskottet välkomnar detta men vill att regeringen utvärderar och redovisar ännu fler bidrag.

Riksdagen lade på utskottets förslag skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

4

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

20, 104 minuter

Justering

2014-06-03

Datum

2014-06-04

Bordläggning

2014-06-10

Debatt

2014-06-11

Beslut

2014-06-11

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om högskolan. Skälet är främst att arbete redan pågår inom de områden motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om högskoleutbildningars koppling till arbetsmarknaden, jämställdhet, inrättande av nya utbildningar och framtida satsningar på vissa högskolor, universitet och utbildningar. Andra motioner handlar om innehållet i vissa utbildningar, tillträde till högskoleutbildning, breddad rekrytering och studentinflytande.

Behandlade dokument

70

Förslagspunkter

11

Reservationer

15 

Anföranden och repliker

16, 86 minuter

Justering

2014-01-23

Datum

2014-01-27

Debatt

2014-02-05

Beslut

2014-02-20

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om drygt 21miljarder kronor till budgetanslag för området studiestöd för 2014. Det är drygt 1 miljard kronor mindre än anslagna medel för 2013. Anslagsminskningarna beror bland annat på att volymen på utlånade medel förändras.

Utgifterna inom området studiestöd ökar på grund av satsningar på bland annat de gymnasiala lärlingsutbildningarna, den yrkesinriktade vuxenutbildningen på gymnasial nivå och fler utbildningsplatser på universitet och högskolor. Reglerna för studiemedel ska också ändras. Fribeloppet för studiemedel höjs, tilläggslånet blir högre och även deltidsstuderande ska kunna ta tilläggslån. Den övre åldersgränsen för rätt till studiemedel höjs också.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

10, 37 minuter

Justering

2013-12-03

Datum

2013-12-04

Debatt

2013-12-10

Beslut

2013-12-11

Det ska införas nya regler om att kunna använda personuppgifter till forskning. Det gäller forskningsområdet vad arv och miljö betyder för uppkomsten och utvecklingen av olika typer av sjukdomar och för människors hälsa i övrigt. Inom det här området ska statliga universitet och högskolor få skapa registerunderlag för forskningsprojekt. Personuppgifter till dessa register ska få samlas in enbart om personen i fråga har gett sitt aktiva samtycke och uppgifterna ska raderas på begäran. Personuppgifter som inte direkt kan kopplas till en enskild person ska sedan kunna lämnas ut till konkreta forskningsprojekt som har godkänts vid en etisk prövning.

Bakgrunden till de nya reglerna är att det finns en rättslig osäkerhet om statliga universitet och högskolor kan behandla personuppgifter för att skapa underlag för den här typen av forskning. Datainspektionen stoppade Karolinska institutets forskningsprojekt Lifegene eftersom man fann att projektets insamling och behandling av personuppgifter stred mot personuppgiftslagen. Regeringen har tillsatt en utredning om förutsättningarna för registerbaserad forskning och den nya lagen ska vara tidsbegränsad i väntan på att utredningen blir klar.

Lagen gäller från den 1 december 2013 till och med den 31 december 2015. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

7

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

10, 38 minuter

Justering

2013-10-15

Datum

2013-10-16

Debatt

2013-10-23

Beslut

2013-10-23

Inlämnad

2013-10-04

Förslag

1

Datum

2013-10-04

Utskottsberedning

2013/14:MJU26

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Inlämnad

2013-10-04

Förslag

1

Datum

2013-10-04

Utskottsberedning

2013/14:SkU17

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Inlämnad

2013-10-04

Förslag

1

Datum

2013-10-04

Utskottsberedning

2013/14:TU7

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Inlämnad

2013-10-04

Förslag

1

Datum

2013-10-03

Utskottsberedning

2013/14:CU17

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Inlämnad

2013-10-04

Förslag

1

Datum

2013-10-03

Utskottsberedning

2013/14:TU14

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 bifall,

Nya regler ska skapa ett mer enhetligt och effektivt studiemedelssystem för studier utomlands. Den som studerar utomlands bör få samma lånebelopp som den som studerar i Sverige. Det bör införas ett nytt kompletterande merkostnadslån för utlandsstudier och en möjlighet till ett högre och mer flexibelt merkostnadslån för undervisningsavgifter. Detta för att inte begränsa de studerande i deras val av studieland. Merkostnadslånet kan täcka till exempel terminsavgifter, resor och försäkringar. Samtidigt är det viktigt att stärka kontrollerna av utbetalningar av studiemedel vid utlandsstudier.

Vidare bör rätten till studiemedel för gymnasiestudier, till det högre studiebidraget inom studiemedlen och till tilläggslån i princip vara densamma för studier i andra EU-länder, Island, Liechtenstein, Norge och Schweiz som för studier i Sverige.

Det är regeringen som kommer att besluta om de exakta reglerna.

Benämningen utlandsstudier införs i studiestödslagen för studier utanför Sverige, och i studiestödsförordningen bör det klargöras vad som avses med utlandsstudier. Vidare ersätter benämningen merkostnadslån benämningen tilläggslån för vissa merkostnader i studiestödslagen. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2015.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

7, 43 minuter

Justering

2013-09-19

Datum

2013-09-23

Debatt

2013-10-02

Beslut

2013-10-02

Inlämnad

2013-10-04

Förslag

1

Datum

2013-10-02

Utskottsberedning

2013/14:MJU2

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Inlämnad

2013-10-04

Förslag

1

Datum

2013-10-02

Utskottsberedning

2013/14:CU8

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Inlämnad

2013-10-04

Förslag

1

Datum

2013-10-02

Utskottsberedning

2013/14:SoU1

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Inlämnad

2013-10-04

Förslag

1

Datum

2013-10-02

Utskottsberedning

2013/14:TU13

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Inlämnad

2013-10-04

Förslag

1

Datum

2013-10-02

Utskottsberedning

2013/14:TU20

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Inlämnad

2013-10-04

Förslag

1

Datum

2013-10-02

Utskottsberedning

2013/14:TU20

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Inlämnad

2013-10-04

Förslag

1

Datum

2013-10-02

Utskottsberedning

2013/14:TU13

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag