Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

It-politiska frågor

Betänkande 2013/14:TU7

  1. 1, Förslag
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
6 mars 2014

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

PDF
It-politiska frågor(pdf, 298 KB)
Webbsida
Visa hela dokumentet för Betänkande 2013/14:7 It-politiska frågor

Beslut

Riksdagen vill ha klimatsmart strategi för it-lösningar (TU7)

Regeringen bör arbeta fram en strategi för hur it-lösningar kan bidra till ett mer klimatsmart samhälle. Riksdagen gjorde ett tillkännagivande till regeringen om detta.

Riksdagen anser att regeringen kan göra mer för att utnyttja informationsteknologins möjligheter för att minska vår miljöpåverkan. Regeringen bör arbeta fram en strategi för hur olika it-lösningar kan minska transportbehovet och koldioxidutsläppen och därmed uppnå ett mer energieffektivt och klimatsmart samhälle. Regeringen bör också arbeta för en liknande strategi på EU-nivå. Regeringen bör dessutom ställa särskilda krav på myndigheter att använda utrustning som möjliggör möten på distans för att minska den miljöpåverkan som resor i tjänsten innebär.

Ställningstagandet gjordes med anledning av motioner från Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet.

Utskottets förslag till beslut
Bifall till motionerna 2012/13:T279, 2012/13:T510 yrkande 8, 2013/14:T264 yrkandena 5 och 6. Delvis bifall på motion 2013/14:T526 yrkande 32. Avslag på övriga motioner.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.
Visa hela dokumentet

Ärendets gång

Förslag

Motioner: 57

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2014-01-28
Justering: 2014-02-18
Trycklov: 2014-02-21
Trycklov till Gotab och webb: 2014-02-24
Trycklov: 2014-02-25
Reservationer: 7
Betänkande 2013/14:TU7

Alla beredningar i utskottet

2013-12-12, 2014-01-28

Trafikutskottet vill ha klimatsmart strategi för it-lösningar (TU7)

Regeringen bör arbeta fram en strategi för hur it-lösningar kan bidra till ett mer klimatsmart samhälle. Det anser trafikutskottet och föreslår att riksdagen gör ett tillkännagivande till regeringen.

Utskottet anser att regeringen kan göra mer för att utnyttja informationsteknologins möjligheter för att minska vår miljöpåverkan. Regeringen bör arbeta fram en strategi för hur olika it-lösningar kan minska transportbehovet och koldioxidutsläppen och därmed uppnå ett mer energieffektivt och klimatsmart samhälle. Regeringen bör också arbeta för en liknande strategi på EU-nivå. Regeringen bör dessutom ställa särskilda krav på myndigheter att använda utrustning som möjliggör möten på distans för att minska den miljöpåverkan som resor i tjänsten innebär.

Ställningstagandet gjordes med anledning av motioner från Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Debatt i kammaren: 2014-03-05
Stillbild från Debatt om förslag 2013/14:TU7, It-politiska frågor

Debatt om förslag 2013/14:TU7

Webb-tv: It-politiska frågor

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Monica Green (S)
Anf. 99 Monica Green (S)
Herr talman! Nu ska vi tala it-politik. Det handlar om framtid, miljö och tillväxt. Det handlar om möjligheten att bo kvar i sin hembygd och att utvecklas i hela landet. Det handlar om att bli ett modernt land som har möjlighet att utveckla välfärdstjänster. Det handlar också om hur barn ska få tillgång till it, kommunikation och bra utrustning i skolan. På i stort sett alla områden kommer it in. Sverige är och har varit en framgångsrik it-nation, men tyvärr halkar vi efter i den internationella rankningen. Vi ligger fortfarande bra till, vilket vi ska vara glada över, men andra länder kommer i kapp. Numera har it-företagen svårt att rekrytera. Jobb försvinner från Sverige. Den moderatledda regeringen skär ned på högskolan och prioriterar skattesänkningar. Den utvecklingen måste vi vända. Regeringen har antagit en digital agenda för Sverige. Den agendan är en papperstiger som måste ersättas med en nationell it-strategi för it-politiken som omfattar alla områden, med mätbara mål och delmål och uppdrag till ansvariga myndigheter. Som jag sade inledningsvis är it såväl jobb, tillväxt och regionalpolitik som välfärd, kultur och utbildning. Det saknas fortfarande en struktur för it i skolan. Det hade vi en diskussion om här i går. Det saknas också en struktur inom den högre utbildningen trots att behovet är känt. Vi har dessutom det som vi brukar prata mest om i trafikutskottet, nämligen bredband och it-infrastruktur, som behöver byggas ut och förbättras i hela landet. Vi menar att alla ska ha tillgång till höga hastigheter, mobiltelefoni och mobilt bredband där man bor, jobbar, färdas och tillbringar större delen av sin fritid. Herr talman! Jag yrkar bifall till reservation 3. Innan jag förklarar våra reservationer och hur bra de är vill jag konstatera att staten har en viktig roll när det gäller att ta ansvar för sina egna befintliga fiberoptiska nät. Vi förutsätter att staten tar ett ansvar och samordnar, samutnyttjar och samkör de egna näten så effektivt som möjligt. Herr talman! Vi vill sluta den digitala klyftan. Trots att vi fortfarande är att betrakta som en it-nation i världsklass och 86 procent av befolkningen använder internet mer eller mindre regelbundet har vi många som står utanför. Enligt rapporten Svenskarna och internet 2013 från Stiftelsen för Internetinfrastruktur, Punkt SE, är det 1,1 miljoner svenskar över tolv år som aldrig eller mycket sällan använder internet. Så kan vi inte ha det. Väldigt mycket av informationen är digital nu. De kommunala tjänsterna är digitala liksom myndigheter som Skatteverket, Försäkringskassan och så vidare. Väldigt många tjänster i den privata sektorn är också digitala numera, för att inte tala om banktjänster. Det underlättar för människor när de tar steget in i it-samhället. Alltför många står dock utanför. Det vill vi ändra på. Vi vill att alla ska känna sig trygga och ha möjlighet att klara av de digitala tjänsterna, för det underlättar. Herr talman! Vi måste se till att vi har goda kommunikationer i hela landet, och då pratar jag om elektroniska kommunikationer. Vi måste se till att de erbjuds och finns åtkomliga för alla. I stora delar av vårt land saknas tyvärr kommersiella förutsättningar för investeringar. Det kan handla om basstationer för mobiltelefoni, utbyggnad av bredband och så vidare. Där måste staten kunna ta ett ansvar, men man måste också ställa krav på den privata marknaden att ta sitt ansvar. Tillgång till elektroniska kommunikationer genom en väl utbyggd infrastruktur är en avgörande förutsättning för att de mindre gynnade delarna av landet ska kunna utvecklas. Därför är det viktigt med höga hastigheter även i våra glesbygdsregioner. Då får man nytta av informationstekniken på ett helt annat sätt. Man kan överbrygga de geografiska klyftorna och se till att människor i glest befolkade orter kan ha samma möjligheter som människor i tätorter. Ett exempel på hur man kan underlätta detta är krav på effektivare samordning mellan aktörer som arbetar med bredbands- och fiberutbyggnad. Regeringen har satt upp målet att 90 procent av alla hushåll och fasta verksamhetsställen ska ha tillgång till 100 megabit senast 2020. Vi tycker att det målet är alldeles för lågt. Det exkluderar en stor del av befolkningen. Det duger faktiskt inte att lämna 10 procent av befolkningen bakom sig. Alla hushåll och fasta verksamhetsställen ska ha tillgång till bredband med snabb överföring av stora mängder senast år 2020. Det är vår uppfattning. Vi får se till att det blir samordning så att detta kan bli möjligt. Ett exempel är att man samförlägger kanalisationer för fiberkabel. Det finns andra exempel där man kan tvinga operatörerna att samordna sig bättre. Vi behöver en statlig satsning. Dessutom skulle regeringen kunna ställa högre krav på telefonoperatörerna så att de tar ett större ansvar i de olönsamma delarna. När jag ändå är inne på mobiltelefoni tycker vi att det ska finnas konsumentinformation även hos de telekomföretag som säljer mobiltelefonerna för att man ska kunna veta vilka som har bra täckning, bra sändningsmöjligheter och så vidare. Något sådant krav finns inte i dag. Vi blir alltmer rörliga och förväntas kunna arbeta var vi än befinner oss. Därför behövs tillgång till internet i hela landet. Allt större mängder data skickas genom mobilnätet, och det belastar nu en infrastruktur som tidigare var dimensionerad för samtalstrafik. Därför är det viktigt med den 4G-satsning som nu görs och som kommer att göras i hela landet. Vi förutsätter att det blir i hela landet. Vi kan i framtiden räkna med att det behövs ännu större kapacitet. Vi kan därför inte nöja oss och slå oss till ro vid något tillfälle. Herr talman! Jag vill nämna kort nämna det teknikskifte vi har gått igenom. Alla har dock inte gjort det. Bland andra Telia Sonera har monterat ned det fasta telenätet, vilket - trots att det inte skulle göra det - har drabbat många människor. De kunde inte använda sig av telefonin för sina trygghetslarm. Senast i går hörde vi talas om en by som stod utan fast telefoni i flera dagar. Så kan vi inte ha det. Vi måste se till att Post- och telestyrelsen ställer tydliga krav på operatörerna. Om man ska ha ett teknikskifte och byta ut telefoner måste den nya tekniken fungera innan man tar ned den gamla. Vi har skrivit om nätneutralitet, om robusta och tillförlitliga kommunikationer och om hur viktigt det är att it används i det miljöanpassade samhället. Vi har mycket att vinna inom klimat- och miljöområdet när det gäller it. Vi skulle kunna vara betydligt mer effektiva och få ned antalet resor om vi använde oss av digital teknik. Herr talman! Vi har mycket att jobba med framöver. Vi behöver en tuff it-politik för framtiden. Jag yrkar bifall till reservation 3. (Applåder) I detta anförande instämde Leif Pettersson (S).
Gunnar Hedberg (M)
Anf. 100 Gunnar Hedberg (M)
Herr talman! Inget samhällsområde är inne i en sådan kolossalt snabb utveckling som den vi diskuterar i dag. På ett par årtionden har it, telekomsystem och produkter förbättrat och förändrat förutsättningarna för mycket i våra liv. Det gäller jobben, miljön, forskning och utveckling och våra ungas utveckling och utbildning. Fantastiska mängder data överförs varje sekund, och det mesta är tillgängligt hela tiden. Ibland känns det som att en fartblindhet kan drabba inte minst debatten i dessa frågor. Allt ska ha skett genast och helst i går. För bara några veckor sedan hölls en omfattande debatt här i kammaren om olika mobiltäckningsfrågor. Jag avser därför inte att ta upp de aspekterna, utan det är Riksrevisionens rapport och regeringens skrivelse som är den viktiga utgångspunkten för den här debatten. Staten har flera viktiga roller. Det mesta gör nog marknaden. Men staten har flera viktiga roller. Riksrevisionen lyfter fram att regeringen bör initiera en översyn av det statliga innehavet av digital infrastruktur, för att få en helhetsbild av ägandet och den betydelse som ägandet kan ha för marknaden. Med det underlaget bör regeringen ta ställning till hur det statliga innehavet kan utnyttjas som en strategisk resurs för att nå uppställda mål. Det är en viktig synpunkt från Riksrevisionen, eftersom staten via framför allt Trafikverket, Vattenfall, Svenska kraftnät och Teracom har en omfattande digital infrastruktur. Regeringen har sedan höstens budgetproposition också meddelat att den kommer att tillsätta en sådan utredning som Riksrevisionen lyfter fram. Den blir väldigt viktig. Om alla dessa statliga aktörer kan få sina nät att samordnas kan både den offentliga och den privata verksamheten få bättre effektivitet för sina verksamheter och för medborgarna. De fyra oppositionspartierna har slagit sig samman om ett tillkännagivande till regeringen vad avser it och miljön. Innehållet i detta tillkännagivande är bland annat att det kan göras mer för att utnyttja informationsteknologin i syfte att minska vår miljöpåverkan. Bland de åtgärder som nämns är att staten ska vara ett föredöme för näringsliv och medborgare. Med bra bredband ska fler resfria möten kunna hållas, och man ska kunna arbeta hemifrån. Mål ska finnas för hur it kan nyttjas för att minska koldioxidutsläppen och stödja miljö- och klimatarbetet. Från alliansens sida instämmer vi i mycket av förslagen om it och miljö. Vi har i huvudsak en bra miljölagstiftning som fördelar ansvaret i samhället - vilka som ska minska miljöbelastningen och vilka som ta vara på det som ska tas omhand på ett miljöriktigt sätt. Regeringen har också en hög ambition om att it ska användas för att minska miljöpåverkan. Inte minst gäller det den statliga sektorn. Regeringens ambition är att statlig förvaltning ska tjäna som ett föredöme, något som vi väl alla självklart instämmer i. För att nå uppsatta mål tillämpas en särskild agenda: IT för en grönare förvaltning . Det är ett av de många styrmedel som regering och riksdag har satt upp. Uppföljningen sker genom en miljörapportering enligt miljöledningsförordningen. Enligt Naturvårdsverkets sammanställning över miljöledningsarbetet framgår att 98 procent svarade att it används i energisparande syfte och att tjänsteresor ersätts med video- och telefonkonferenser. Runt om i samhället ser man hur den synen slår igenom. Transportområdet är ett viktigt område där intelligenta transportsystem bidrar. Ett särskilt råd finns för att driva på för att nå de mål som regeringen har formulerat. Riksdagen har till och med fattat beslut om en lag om intelligenta transportsystem. Många av dessa insatser leder till att datamängderna ökar kraftigt. Glädjande nog ligger Sverige fortfarande, enligt bland annat Bredbandsforum och PTS, i den absoluta internationella toppen när det gäller bredband, vilket underlättar omställningen mot ett klimat- och miljövänligare samhälle. Producentansvaret, det vill säga att den som tar fram en produkt också ska ta vara på avfallet, är en viktig princip som måste tillämpas med stor konsekvens. Det leder till att mängderna avfall minskar och att det som tas om hand tas om hand på ett bättre sätt. Det är väldigt tydligt, utifrån det jag har anfört, att det föreslagna tillkännagivandet från den samlade oppositionen är att slå in öppna dörrar. Herr talman! Jag vill yrka bifall till utskottets förslag med undantag för det som omfattas av avsnittet It och miljön .
Monica Green (S)
Anf. 101 Monica Green (S)
Herr talman! Jag förstår att ni moderater är nöjda med sakernas tillstånd och inte vill förändra mer när det gäller miljöpolitiken - men det vill vi. Vi vill utnyttja de möjligheter som finns med digital teknik, se till att vi minskar resandet, se till att vi har digitala möten, se till att vi har möjligheter att justera värmen i våra hus digitalt mer än vad som görs i dag och se till att den offentliga sektorn drar nytta av den digitala tekniken. Det förvånar mig att de borgerliga partierna är emot och reserverar sig i den frågan. Ni säger att vi slår in öppna dörrar. Vad menar ni med det? Vi har inte slagit in några dörrar, utan vi vill flytta fram positionerna. Vi vill till exempel att Sverige återigen ska bli drivande när det gäller miljöfrågorna inom EU. I betänkandet, i majoritetstexten, skriver vi att vi skulle kunna driva på inom EU, så att EU flyttar fram positionerna när det gäller den digitala tekniken. Vad menar ni med att vi slår in öppna dörrar?
Gunnar Hedberg (M)
Anf. 102 Gunnar Hedberg (M)
Herr talman! Med det arbete som jag redovisade tycker jag att jag på punkt efter punkt visade att det pågår ett offensivt och engagerat arbete. Det ligger i en oppositions privilegium att få säga: För lite, för sent, det händer inget. Men det kan bli lite tjatigt. Det händer ju kolossalt mycket, och väldigt mycket händer på marknaden. Det var en stor telekomkonferens i Barcelona för bara någon vecka sedan. Där visade bland annat Ericsson upp att man kan använda lyktstolpar som basstationer. Det är klart att det kommer att underlätta utbyggnaden även på glesbygden, när man kan komma ned i så enkla basstationer att man inte behöver komma in i stadsmiljöer och andra känsliga miljöer för att på så sätt komma vidare i att bygga ut alla it-system. Det händer fantastiskt mycket, och regeringen är pådrivande. Det utskottet skriver är mycket övertygande i alla de punkter som Monica Green lyfte upp i sitt anförande. Det som också har lanserats som en nyhet som kommer att driva på utvecklingen ytterligare är att Telia har lyft fram en varierad prissättning: ju mer man använder, ju mer betalar man. I dag är det i de flesta system en fri nyttighet för dem som använder systemet allra mest, när man väl har tecknat sitt abonnemang. Kan vi få fram att ju mer man använder, ju mer betalar man, då kommer vi också att få en ännu snabbare utbyggnad, och den svenska överlägsenheten internationellt kan bestå.
Monica Green (S)
Anf. 103 Monica Green (S)
Herr talman! Det är tyvärr så att många andra länder har kommit i kapp Sverige. Vi var världens bästa it-nation i slutet av 1990-talet och i början av 2000-talet. Det var bra, och vi har legat kvar i topp väldigt länge. Det är väl jättebra att andra länder kommer i kapp. Men man kan inte leva på gamla meriter. Man kan inte leva på de satsningar som vi socialdemokrater gjorde, utan man måste hela tiden satsa vidare. Moderaterna säger: Marknaden, marknaden, marknaden. Men man kan inte vara förblindad av det. Jag tycker att vi ska utnyttja marknaden så mycket som möjligt. Men det får inte vara marknaden som styr. Vi ska utnyttja marknaden till dess fulla potential, men vi politiker ska kunna dra upp riktlinjer och tala om vad vi vill och inte luta oss tillbaka och säga: Jaha, nu har marknaden sagt så, då går det nog att göra. Vi ska ligga i framkant. Det är vi som ska sätta upp målen och ambitionerna. Varför vänder ni 10 procent av befolkningen ryggen? Varför är ni nöjda med att det bara är 90 procent av befolkningen som ska ha höga hastigheter i bredbandsnäten? Jag tycker att det är oförskämt mot människor i glesbygden och på landsbygden att från den borgerliga regeringen få höra: Det räcker nu, vi behöver inte bygga, antagligen bygger marknaden. Men vi vet ju att marknaden bygger där det är lönsamt, om man inte ställer motkrav. Vi är besvikna på den borgerliga regeringen. Om ni nu tycker att vi från oppositionen är så tjatiga när vi vill driva på: Vi vill vara tjatiga. Det är vår skyldighet att flytta fram positionerna. Om man inte vill regera ett land kan man stå tillbaka.
Gunnar Hedberg (M)
Anf. 104 Gunnar Hedberg (M)
Herr talman! "Vi socialdemokrater" - ja, ni har gjort en hel del. Låt mig bara påminna om att internet är en fluga. Det var inget som stimulerade utvecklingen att en socialdemokratisk kommunikationsminister sade det. Nu kan jag inte ställa frågan till Monica Green, men jag kan i alla fall göra ett konstaterande. Om all den här utvecklingen på it- och mobilområdet och så vidare hade handlagts av statliga verk runt om i världen och om marknaden inte hade fått göra sin insats, vad tror ni då hade hänt? Jo, vi hade förstås suttit kvar vid våra gamla ångtelefoner. Jag tror att Monica Green försöker överdriva den här motsättningen. Utskottsbetänkandet visar att vi i huvudsak drar åt samma håll även om ni har anledning att försöka markera att det är ni som driver på. Men jag tror att historien kommer att visa att det som regeringen har satt som mål, som drivs fram av olika digitala agendor och av arbetsgrupperna, råden, som regeringen har initierat för att bygga ut, det kommer också att visa sig vara den framgångsfaktor som Sverige behöver.
Annika Lillemets (MP)
Anf. 105 Annika Lillemets (MP)
Herr talman! Det finns mycket att säga om it-politik. Vi har många förslag, som framgår i betänkandet, men jag vill i dag fokusera på de statliga fibernäten. De är byggda och betalda med statliga anslag och bör självklart betraktas som en gemensam tillgång som behövs för att uppfylla flera samhällsbehov. De statliga näten kan och bör utnyttjas bättre. De behövs för att bygga ut bredband så att det blir god täckning över hela landet och för att öka robustheten i det svenska data- och telekommunikationsnätet. Det krävs ett samlat grepp för att se till att de kommer till bästa nytta för samhället. Att inte ta ansvar för synergier i de statliga fibernäten vore en politisk dumhet, och en sådan ansvarslöshet bör självklart inte förekomma i ett modernt samhälle och en väl fungerande demokrati. Därför är det bra att regeringen - äntligen - i sin budgetproposition lovar en utredning om samordning av statens verksamheter på bredbandsområdet. Redan 2010 föreslog en statlig offentlig utredning om Trafikverket ICT att statens fiberinfrastruktur skulle samlas i en organisation vars kärnverksamhet skulle vara att marknadsföra, förvalta och utveckla den. Jag hade förstås hoppats att regeringens utlovade utredning om samordning nu skulle ha kommit i gång, men att döma av vad Gunnar Hedberg sade har det ännu inte hänt. Förhoppningsvis kommer Göran Lindell, som ska tala senare och representerar ett regeringsparti, att beröra frågan. Hur går det? När kommer utredningen i gång? Vi har ingen tid att förlora. Herr talman! En viktig aspekt av it-politiken som måste uppmärksammas mer är statens ansvar för ett robust digitalt samhälle. Vårt moderna samhälle är nämligen helt beroende av data- och telekommunikation och blir därmed alltmer sårbart. I takt med den snabba tekniska utvecklingen följer nya hotbilder. Samhällets finansiella system bygger på att tele- och datakommunikation fungerar som den ska. Affärer görs upp, pengar flyttas och viktig finansiell information överförs mellan banker, företag och privatpersoner under dygnets alla 24 timmar, året runt. Några andra samhällsfunktioner som är känsliga för störningar på grund av it-attacker är vattenförsörjning och mobiltelefonisystem. Ur ett övergripande samhällsperspektiv måste stabiliteten värnas hos en mängd samhällsfunktioner som är beroende av fungerande it-stöd. Myndigheter och andra aktörer måste kunna kommunicera på ett säkert sätt sinsemellan, även i krislägen. Att säkra tillgång till en robust infrastruktur för it- och telekommunikation är en viktig säkerhetspolitisk fråga. De digitala hoten representerar allvarliga ekonomiska och säkerhetsmässiga utmaningar för samhället. Det behövs därför en mer offensiv politik för att värna robusthet och tillförlitliga kommunikationer på det digitala området, och det kan inte vänta. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap framhöll redan i mars 2010 i sin utredning Tillgänglig och skyddad kommunikationsinfrastruktur för offentlig sektor att särskild hänsyn måste tas till ett antal myndigheter med särskilt kritiska uppgifter: "För ett begränsat antal myndigheter med särskilda behov av kontrollerbara kommunikationer kommer det också att behövas tillgång till en statlig kontrollerbar kommunikationsinfrastruktur. För detta specifika behov kommer det att behövas en funktion för förvaltning och drift." "Om den offentliga sektorn inte agerar gemensamt finns det en uppenbar risk för att nuvarande fragmenterade arbetssättet cementeras. Resultatet kan bli småskaliga divergerande lösningar som inte stödjer varandra och som istället blir kostnadsdrivande." Här skulle ett statligt bolag eller en annan lämplig statligt ägd organisation ha ännu en viktig funktion utöver att bidra till bredbandsutbyggnaden. Går det att säkra viktiga samhällsfunktioner utan en statligt ägd, opererad, styrd och prioriterad infrastruktur för kommunikation? Vågar regeringen verkligen förlita sig på att privata aktörer tar samhällsansvar och gör de investeringar som krävs? Och hur ska regeringen kunna ta ansvar för en krishantering om den avhänder sig kontrollen över data- och telekommunikation till privata aktörer när det kan innebära kostnad i stället för omedelbar vinst, som ju är deras mål? Herr talman! Med tydliga direktiv att skapa och upprätthålla en balanserad konkurrens med den statligt ägda och kontrollerade infrastrukturen skulle ett sådant statligt bolag eller liknande statlig organisation kunna bidra till att skapa samhällsnytta och operatörsneutral konkurrens i den digitala infrastrukturen. Det skulle alltså förbättra marknaden. Detta är angeläget, eftersom vi ser en utveckling i dag där två stora aktörer med tydligt vinstintresse försöker skapa sig en position genom att köpa upp stadsnät och teckna avtal om ensamrätt att förlägga fiberinfrastruktur till kommunerna. Det blir med andra ord privata monopol. Det här var ett exempel. Inrättandet av ett offentligt ägt bolag som hanterar de statliga fibernäten skapar även positiva effekter genom att det investeras mer medel i fiberinfrastrukturen, vilket är nödvändigt för att hålla den i skick på lång sikt och följa med kapacitetsbehoven. Detta är viktigare än någonsin i och med att marknaden förändras genom att stadsnäten som har garanterat en utveckling mot öppna nät i allt högre grad hamnar i bolag med rena vinstintressen eller riskerar att slås ut. Tidigare har det ju varit stadsnäten som har utmanat. Nu är det stadsnäten som blir utmanade. Med ett offentligt ägt och operatörsneutralt nät kan vi skapa en balans. Intäkterna från ett bolag som samordnar de statliga fibernäten kan även ge vinster att investera i mer nät, genom direktiv att säkerställa utbyggnad och vinstmedel som ska återinvesteras i infrastruktur. Självklart kan även den enskilda slutanvändaren dra nytta av en förhöjd robusthet i de svenska fibernäten. Jag hoppas verkligen att utredningen som regeringen har utlovat kommer i gång. Jag hoppas att den är i gång. Herr talman! Låt mig säga några ord om it, det femte transportslaget. Det kan på många sätt bidra till att minska miljöpåverkan, som Monica Green har beskrivit. Det ger både miljönytta och bättre livskvalitet att till exempel minska antalet tjänste- och arbetsresor genom att använda modern kommunikationsteknik i stället för att kanske sitta och åka fossilbränslebil. Mycket görs redan, vilket också har sagts, men vi vill driva på ytterligare. Här måste vi vara i framkant både i Sverige och i EU. Men jag behöver inte upprepa allt som Monica Green sade. Jag instämmer i den punkten. Jag vill avsluta med att än en gång understryka hur viktigt det är att samordna den statliga infrastrukturen och att arbetet med det inte får dra ut på tiden. Givetvis står jag bakom Miljöpartiets samtliga reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall bara till reservation 3. I detta anförande instämde Stina Bergström (MP).
Göran Lindell (C)
Anf. 106 Göran Lindell (C)
Herr talman! Användandet av mobiltelefoni och bredbandskommunikation är det enskilda område, åtminstone när det gäller den tekniska utvecklingen, som kraftigast förändrar samhället i dag. Frågan är om det tidigare har skett någon så genomgripande och snabb förändring över huvud taget. Jag ska bara ge ett exempel. För 20 år sedan eller så tror jag att de flesta som hade en semestervecka utomlands hörde av sig hem från en telefon vid några avtalade tillfällen för att snabbt berätta att vädret var fint och att man mådde bra och för att försäkra sig om att allt var okej där hemma. I dag sitter man ofta och till och med ser varandra i ögonen på en skärm och pratar så länge man vill. Ja, man är i princip nåbar hela tiden och mer eller mindre delaktig i vad som händer där hemma under den veckan. Herr talman! Denna enorma förändring har skett. Det finns naturligtvis både barnsjukdomar och begränsningar i kapacitet och annat under en sådan här period. Det betänkande som vi behandlar i dag handlar, som nämnts, framför allt om en rapport från Riksrevisionen och om ett antal motioner inom området. Jag kommer att beskriva delar av hur regeringen jobbar med dessa frågor och hur vi i Alliansen ser på det fortsatta arbetet. Jag tänker också kommentera några delar av betänkandet. Regeringen och riksdagen har lagt fast de grundläggande målen, som i korthet går ut på att Sverige ska bejaka utvecklingen mot det digitala samhället och att vi ska ligga i topp internationellt när det gäller att bygga ut it-kommunikation. De utvärderingar som sker bekräftar vår ledande position, men det innebär inte att vi kan slå oss till ro. Tvärtom fortsätter utvecklingen i rasande takt, och dessa frågor kommer säkert att vara i fokus för samhällets omvandling i ytterligare många år. I Sverige är det en grundläggande rollfördelning för utbyggnaden. Den ska vara marknadsdriven bland konkurrerande företag, men lika viktigt är det att det offentliga - stat, kommun och andra - har viktiga uppgifter att styra, reglera och stimulera denna utveckling. Regeringen tar på ett antal olika sätt ansvar i det här arbetet. Via myndigheten Post- och telestyrelsen, PTS, övervakas och leds detta. Den har också en viktig uppgift i att fördela de olika radiofrekvenser som krävs för att bära ut signalerna. Frekvensbanden kan beskrivas som en form av begränsade naturresurser, och de fördelas på olika operatörer i konkurrensutsatta försäljningsprocesser. Här måste jag ändå lyfta fram det glädjande beslut som togs förra veckan. Regeringen slog fast att det så kallade 700-bandet ska disponeras för mobiltelefoni och bredband från och med 2017. Det är ett mycket viktigt steg som vi i Centerpartiet gläder oss åt, främst på grund av att bandet har goda förutsättningar att användas utanför tätorterna. Men det kan också användas för att ta sig igenom hinder i moderna välisolerade byggnader, där de snabba frekvenserna ofta har bekymmer. Nu hoppas jag bara att det faktum att vi än en gång är på topp och först med detta kan följas upp med att vi på EU-nivå kan genomföra den här förändringen parallellt. Det skulle vi på många sätt tjäna ytterligare på. Herr talman! Riksrevisionen tittade förra året på tre frågeställningar inom it- och telekomområdet och hade en hel del synpunkter. Jag går inte in i detalj på dessa. Jag vill bara kommentera ett par saker. Det ligger kanske i sakens natur att det är så här vid en revision som handlar om att betrakta det som har hänt, ofta några år tillbaka. Det blir ofta lite som att slå in öppna dörrar när man kommer fram till redovisningen. Och den tendensen blir än tydligare på ett område som förändras så snabbt som detta med it och telekom. Jag vill samtidigt notera att jag upplever, när jag läser igenom det här, att det finns en stor samsyn mellan Riksrevisionen, regeringen och trafikutskottet när det gäller det område som tas upp, vilket förstås inte hindrar att man kan ha olika uppfattningar i detaljfrågor. Herr talman! Det har talats mycket i kammaren om det så kallade teknikskiftet. Det handlar om att Telia driver ett projekt där de ska byta ut en hel del av koppartråden eller annan trådförbindelse fram till enskilda hushåll i vissa delar av landet och ersätta den med trådlös kommunikation. Teknikskiftet skulle jag vilja beskriva som ett utmärkt exempel på och illustration av hur viktigt det är att förändringar som berör en stor allmänhet är noggrant förberedda och kommuniceras mycket väl. Det blir svårt om man drar i gång en sådan förändring utan att de delarna finns på plats. Det är också på många sätt ett komplicerat område att beskriva och kommunicera. Har man till exempel inte fått ordentligt beskrivet på vilket sätt mobiltelefoni och trådlös fast telefoni hemma i bostaden skiljer sig åt blir det lätt missförstånd i den fortsatta diskussionen. Med jämna mellanrum dyker det upp exempel på berörda som inte har fått information i tid, till exempel för att operatörer inte har tagit sitt ansvar på rätt sätt. Jag vill utan att gå in på detaljerna i övrigt enkelt och tydligt markera att alla, enligt vår lagstiftning, ska ha tillgång till fast telefoni. Hur det löses tekniskt är inte en fråga som vi ska lägga oss i. När det gäller det så kallade teknikskiftet har Telia numera utfäst sig att följa regler som gör att övergången sker på ett bra sätt. Här har Post- och telestyrelsen en tydlig och viktig roll att följa upp förändringen. Fungerar inte detta hos någon, vem det än gäller, är det viktigt att det så fort som möjligt anmäls och kommer till Post- och telestyrelsens kännedom. Jag utgår från att myndigheten då reagerar. Herr talman! Slutligen vill jag säga några ord om avsnittet om it och miljön. Som nämndes tidigare har regeringen ett omfattande arbete inom flera områden för att stimulera en utveckling där it används så att miljöbelastningen totalt sett minskar i samhället. Det finns en övergripande ambition att it ska användas för att minska miljöpåverkan inom de statliga förvaltningarna. Enligt en särskild agenda, IT för en grönare förvaltning , följs detta årligen upp. Man kan här se hur resultaten successivt förbättras. Och inom ramen för det som kallas den digitala agendan pågår ett antal olika projekt för att få förändringar till stånd som minskar miljöbelastningen med hjälp av olika it-tillämpningar. Det kan gälla intelligenta trafiksystem, som vi brukar förkorta ITS. Vi kan tala om smarta elnät, som på olika sätt styrs med modern elektronik för att minska elförbrukningen, och vi kan tala om digitalisering av tjänster på olika sätt. Regeringen arbetar också aktivt med dessa frågor på EU-nivå, inte minst när det gäller ITS-frågorna. När det gäller onödigt avfall genom låsta telefoner vid abonnemangsbyte, som också nämns, hänvisar jag till den proposition som regeringen anmälde förra månaden, som rimligen löser detta problem. I fråga om it och miljön finns det en majoritet för ett tillkännagivande till regeringen från en samlad opposition. Jag inser att positionerna ser ganska låsta ut, inte minst med tanke på att vi är i inledningen av en valrörelse. Jag vill ändå betona två saker. Det ena är att vi är överens om att det är viktigt att arbeta för att it och modern kommunikationsteknik används för att uppnå en minskad miljöbelastning i samhället, i stort och i smått, och att de miljöproblem som finns inom denna bransch, specifikt, också ska minimeras. Det andra är att allianspartierna inte ser värdet av att i detta läge ta detta initiativ. Som har redovisats tidigare och som jag har betonat pågår mycket som går i den riktning som vi önskar. Då ser vi inte värdet av att nu ta initiativ till att lägga energi på ett omfattande strategiarbete, som föreslås. Det tror vi inte på. Vi tror att det är bättre att lägga energin på det konstruktiva arbete som pågår än att jobba fram nya dokument som rimligen landar i ungefär samma slutsats. Herr talman! Med detta vill jag yrka bifall till utskottets förslag utom när det gäller punkt 9, It och miljön.
Annika Lillemets (MP)
Anf. 107 Annika Lillemets (MP)
Herr talman! Jag undrar om Göran Lindell kan utveckla när utredningen om statens fiberinfrastruktur, det vill säga de olika fibernäten, som regeringen utlovade i budgetproposition ska komma i gång. Det har ända sedan 2010 framkommit att det vore värdefullt med en samordning. Det skulle ge stora fördelar att hitta en lämplig organisation, det må vara affärsverk eller ett statligt bolag - vad vet jag? Det skulle utredningen få ta fram. Mot bakgrund av inte minst de stora säkerhetshoten på it-området, data- och telekomområdet, är frågan angelägen. När kommer utredningen i gång? Vad vet Göran Lindell? Har den redan börjat? Vad finns för tidsplan? Vad pågår? Vad görs? Vilka aspekter tittar man på? Det står här att det är fråga om att stödja bredbandsstrategin, men tänker man också i säkerhets- och sårbarhetstermer?
Göran Lindell (C)
Anf. 108 Göran Lindell (C)
Herr talman! Tack, Annika Lillemets, för frågan! Vi har diskuterat frågan tidigare i kammaren. Jag har redan tidigare sagt att jag delar uppfattningen att det ska bli intressant att se hur mycket bättre vi kan utnyttja den infrastruktur staten äger. Den används naturligtvis i dag på olika, mycket vitala, sätt inom många samhällsområden. Det är naturligt att det finns olika aktörer som använder infrastrukturen till exempel inom trafikverk eller Svenska kraftnät med helt andra huvuduppgifter. Där kanske inte ytterligare användande av infrastrukturen är det mest primära. Jag såg därför, precis som Annika Lillemets, med stor glädje att frågan kom med som en tydlig del i budgetpropositionen. Riksdag är en sak och departement och regering är en annan sak. Jag kan inte beskriva i detalj hur direktiven till utredningen ser ut. Jag utgår från att de processas på olika sätt. Jag utgår också från att det blir en bred utredning som tar hänsyn till olika aspekter på området. Exakt när utredningen drar i gång vet jag inte heller, men jag kan inte tänka mig att en så stor och viktig utredning på något sätt kommer i gång i smyg. När den startas får vi säkert reda på det allesammans i riksdagen. Det är ju inga hemligheter. Man ska möjligen se upp så att man inte sätter alltför stora förhoppningar till att denna utredning ska lösa alla våra bekymmer med den stora infrastrukturen.
Annika Lillemets (MP)
Anf. 109 Annika Lillemets (MP)
Herr talman! Jag lyfte upp frågan därför att det är olyckligt att samordningen har dragit ut på tiden. Det krävs verkligen tydliga direktiv för att näten ska uppdateras, hänga med och inte sacka efter, att de inte försummas eftersom de ingår i myndigheter och verk där de inte är en huvuduppgift. Man måste investera och ligga i framkant, och man måste vara en aktiv aktör på marknaden för att värna den så att det inte blir fråga om monopol utan en operatörsneutral infrastruktur. Det är olyckligt om det sackar efter, och det är olyckligt om vi inte utnyttjar våra gemensamma resurser tillräckligt för samhällsnyttan. Där inbegriper jag naturligtvis företag och medborgare som behöver tillgång till den operatörsneutrala infrastrukturen. Det är därför jag lyfter upp frågan gång på gång. Det gläder mig att Göran Lindell och jag tycks ha samma uppfattning om hur viktig frågan är, och jag hoppas att Göran Lindell på sitt håll påverkar sina partikamrater så att det blir fart. Vi har tappat mycket tid. Redan 2010 konstaterades att statens fiberinfrastruktur behöver samordnas. Jag förstår inte varför det inte har hänt långt tidigare.
Göran Lindell (C)
Anf. 110 Göran Lindell (C)
Herr talman! Det vi också kan fundera över är att det inte bara är statens infrastruktur som kommer in i bilden utan att det också handlar om de olika stadsnäten och den samlade offentliga infrastrukturen. Annika Lillemets var tidigare inne på diskussionen om operatörsneutralitet. Men det finns numera en lagstiftning som har fått tydlig effekt ute på marknaden. Det ställer krav på att nätet är neutralt i förhållande till olika operatörer och att den som äger nätet släpper in operatörerna i nätet till de kostnader som nätägaren har. Det gäller de olika stadsnäten eller andra privata bolag som äger näten. Det är ett exempel på att jag tycker att vi ska se upp med att dra alltför stora växlar på nyttan av dem. Vi har i detta fall egentligen inte så olika uppfattningar. Däremot har jag stor respekt för att området är komplext och att det kräver en del förberedelser innan man på rätt sätt kommer in i ett utredningsarbete i frågan.
Monica Green (S)
Anf. 111 Monica Green (S)
Herr talman! Jag var faktiskt säkrare på utredningen innan vi började debatten än vad jag är nu efter att ha hört Göran Lindell. Vi socialdemokrater förutsätter att det kommer en utredning. Vi måste ta till vara och samordna de statliga nät som redan finns på ett effektivt sätt. Nu blir jag lite orolig när jag hör Göran Lindell. Jag hoppas att Göran Lindell kan klargöra att utredningen kommer att tillsättas inom kort och att direktiven blir tydliga. Men det var inte därför jag begärde replik, även om jag nu blev tvungen att kommentera när jag hörde veligheten i Göran Lindells svar. Jag vill fråga varför Göran Lindell, som är centerpartist, nöjer sig med att vända 10 procent av befolkningen ryggen. Det är precis som Göran Lindell säger, nämligen att de digitala möjligheterna är samhällsomdanande. Vi kan bo kvar hemma, ta del av välfärdstjänster, hålla kontakt med våra anhöriga och ha daglig kontakt med sjukvården. Ändå står Göran Lindell här, som är centerpartist, och säger att det är tillräckligt bra att 90 procent av befolkningen ska ha tillgång till höga hastigheter. Det krävs höga hastigheter för att få tillgång till välfärdstekniken i hemmen. Jag är förvånad över att Centerpartiet har lagt sig så platt för Moderaterna och den urbanisering som sker.
Göran Lindell (C)
Anf. 112 Göran Lindell (C)
Herr talman! Tack för frågan, Monica Green! Jag börjar med att lugna Monica Green. Jag ber om ursäkt för min velighet, men här representerar jag inte regeringen. Däremot är jag helt övertygad om att den utredning som utfästs i budgetpropositionen också kommer. Vad jag menade med att ta upp frågan om direktiven är att det är en förklaring till att det har tagit lång tid från beslutet i höstas till i dag. De kräver en hel del arbete. Exakt när utredningen kommer och hur mycket tid som är kvar vågar jag inte säga något mer om. Sedan var det frågan om de 90 procenten av befolkningen. Det är ett intressant exempel på hur vi jobbar med våra mål och hur svårt det är att hantera frågor som förändras snabbt i den politiska världen - om vi inte vill göra det enkelt för oss, Monica Green. Jag vet inte exakt när beslutet fattades om att 90 procent av befolkningen skulle ha tillgång till en hastighet om 100 megabit - det vet nog Monica bättre än jag - men det är väl ett par tre år sedan. Rätta mig om jag har fel, men jag minns inte att det var några protester mot det förslaget. Möjligen handlade diskussionen om det var möjligt och rimligt att klara kravet till 2020. Nu tycker vi nog alla att den utveckling som sker går snabbt - jag säger inte att allt är regeringens förtjänst - eller till och med snabbare än vad vi trodde. Jag tror att det beror på att vi har lagt fast grundläggande förutsättningar för vem som ska få ansvaret för utvecklingen. Vi är långt före tidsschemat. Det pågår som ni säkert vet ett arbete där man försöker kostnadsberäkna möjligheten att gå snabbare fram även för de återstående 10 procenten. Men det är en kostnad förknippad med detta. Det får vi aldrig glömma.
Monica Green (S)
Anf. 113 Monica Green (S)
Herr talman! Nu säger Göran Lindell att han inte representerar regeringen, men han representerar regeringsunderlaget. Anna-Karin Hatt var här när vi hade diskussioner i december. Då talade hon mycket och började ställa frågor till Anders Ygeman för att han inte talade tillräckligt om it-tekniken och så vidare. Det hade varit möjligt för ministern att vara med även i den här debatten. Jag vill bara säga det, om nu Göran Lindell tycker att han inte kan representera regeringsunderlaget. Ni har goda kontakter med regeringen. Det förvånar mig att ni har nöjt er med 90 procent. Visst går det väldigt fort. När den digitala agendan sattes för några år sedan av regeringen höjde vi på ögonbrynen. Hur kan man göra så? Hur kan man vända 10 procent av befolkningen ryggen? Nu tror jag att även många borgerliga partier känner en tveksamhet över detta. Hur kunde vi sätta ett sådant mål där man inte tänker sig att alla i hela befolkningen är med? Jag ska avsluta med att fråga varför Göran Lindell inte är med på vår majoritetstext i miljöfrågorna. Visst är det en fantastisk möjlighet i den digitala tekniken som gör att vi kan optimera transporter och få en helt annan logistikkedja och energieffektivitet i vårt fastighetsbestånd, och så vidare. Det hade varit förnämligt om Centerpartiet varit med på majoritetsskrivningen.
Göran Lindell (C)
Anf. 114 Göran Lindell (C)
Herr talman! Att skriva historien baklänges är alltid väldigt enkelt, Monica Green. Nu blandar Monica delvis ihop de olika delarna här. När jag talar om att jag inte representerar regeringen var det att jag inte kunde ge ett detaljerat svar om när en statlig utredning kunde presenteras. Jag tror inte att det hör till ordningen att en riksdagsledamot ställer sig i talarstolen och lämnar ett sådant besked i något sammanhang. När det gäller de 90 procenten vidhåller jag att det naturligtvis aldrig har varit avsikten att vi ska bygga ut till 90 procent och sedan sätta stopp. Målet var att fram till 2020 skulle 90 procent av befolkningen nås av 100 megabit. Det ansågs då vara ett näst intill orimligt mål att få det att gå så snabbt. Självklart ska vi gå vidare. Vi har också, som Monica Green väl vet, försökt att fylla på i andra änden med att alla trots allt ska ha en vis basnivå med 1 megabit eftersom vi just tänker på alla och helheten. Jag tror att alla som funderar lite mer seriöst på frågan håller med om att det ändå finns en praktisk aspekt. I verkligheten ska saker och ting hända. Det är inte bara att vi står här i talarstolen och talar om det på olika sätt och uttrycker förhoppningar, önskemål och krav. Det tar både tid och kostar pengar. I vissa sammanhang handlar det om möjliga lösningar rent tekniskt för att nå alla delar. Jag vidhåller att den utbyggnadstakt vi har i Sverige är en av de snabbaste vi kan se internationellt. Branschen satsar 8-10 miljarder om året på den utbyggnaden, och staten har totalt sett satsat lite över 1 miljard på dessa områden för att fylla på när vi behöver göra det. Om man tittar på de relationerna inser man hur värdefullt det sätt vi har valt är inte minst för statskassan.
Bengt Berg (V)
Anf. 115 Bengt Berg (V)
Herr talman! Bland reservationerna som Vänsterpartiet har tillsammans med våra rödgröna vänner föredrar jag att lyfta fram reservation nr 3. Jag tror att vi är flera här som minns det numera nästan nostalgiska ljudet som ett modem serverade när datorerna var nya i våra hem. Det lät som att man skulle ha kontakt inte med Yttre Mongoliet men kanske med yttre rymden. Vi människor vänjer oss snabbt vid hastigheten och hur fort det ska gå. Men då satt vi tålmodigt och väntade på att bli uppkopplade. Det var en härlig känsla. Det fanns också ett löfte i pipet för oss som bodde på landsbygden. Det sade ungefär: Det spelar snart ingen roll var i fosterlandet Sverige ni lever och verkar, för nu kan ni sköta allting hemifrån. Det var väldigt viktigt. Det var en from förhoppning som vi gladde oss åt. Sedan blev det inte riktigt så. Statens roll på telekommarknaden och det samhälleliga ansvaret upplever vi som väldigt stora. För att utnyttja fiberinfrastrukturen som bäst krävs det verkligen ett statligt ansvar i form av ett bolag eller en annan organisation som kan utveckla och samordna fibernäten över hela landet. Detta menar vi i Vänsterpartiet är en mycket viktig demokratisk fråga. Delaktigheten i informationssamhället är också en viktig demokratisk fråga. Det kan förtjänas att än en gång påpeka att drygt en miljon medborgare i Sverige fortfarande inte använder internet. Men alla måste ändå garanteras sina fundamentala medborgerliga rättigheter när det gäller delaktigheten i demokratin. Här betyder givetvis utbildning i olika former inte minst i skolan väldigt mycket för att minska det digitala utanförskapet. Herr talman! Den nationella bredbandsstrategin ska serva både svenska företag men också enskilda hushåll. Men det går inte som vi ser det att förlita sig på marknadskrafterna och kommersiella förutsättningar för investeringar. Det är endast staten - jag höll på att säga Mamma staten - som förmår bära huvudansvaret och därmed garantera tillgång till bredband för likvärdiga kostnader i hela landet. För en effektiv samordning av bredbands- och fiberutbyggnaden på landsbygden och överallt där tillgängligheten brister krävs detta ansvar. Herr talman! Det så kallade teknikskiftet av det fasta telefonnätet, kopparnätets och den fasta telefonins nedmontering, har drabbat väldigt många abonnenter runt om i landet. Jag tänker särskilt på en speciell grupp, nämligen de som är elöverkänsliga och som verkligen har ett fullt sjå med att överleva i vardagen och som utan fast telefoni kan bli totalt isolerade. Det är också en problematik som vi har som uppgift att reflektera över här i riksdagen. Klimathotet måste mötas på alla fronter med långsiktiga och hållbara strategier. Detta gäller också för it-sektorn som rätt använd kan bidra till att minska transportberoendet. Det är något som absolut också gäller, som vi har hört, i ett EU-perspektiv. Om detta är vi alla överens, tror och hoppas jag. Men icke desto mindre görs det för lite, för långsamt och för ojämlikt.

Beslut, Genomförd

Beslut: 2014-03-06
Förslagspunkter: 10, Acklamationer: 9, Voteringar: 1

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelse

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Staten på telekommarknaden

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna
    2012/13:T223 av Lars-Axel Nordell (KD),
    2012/13:T325 av Annika Lillemets m.fl. (MP) yrkandena 1-3,
    2013/14:T264 av Siv Holma m.fl. (V) yrkande 8,
    2013/14:T289 av Annika Lillemets m.fl. (MP) yrkandena 1 och 2,
    2013/14:T521 av Stina Bergström m.fl. (MP) yrkande 19 och
    2013/14:N441 av Maria Ferm m.fl. (MP) yrkande 5 och
    lägger skrivelse 2013/14:32 till handlingarna.
    • Reservation 1 (MP, V)
  2. Delaktighet i informationssamhället

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna
    2012/13:T402 av Désirée Liljevall och Sven-Erik Bucht (båda S) yrkande 1 och
    2013/14:T412 av Gunilla Svantorp (S) yrkandena 1 och 2.
    • Reservation 2 (S, MP, V)
  3. Tillgång till elektroniska kommunikationer

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna
    2012/13:T244 av Lena Hallengren (S),
    2012/13:T257 av Johan Löfstrand (S),
    2012/13:T288 av Isak From m.fl. (S) yrkandena 2 och 3,
    2012/13:T302 av Erik A Eriksson (C),
    2012/13:T357 av Anita Brodén och Nina Larsson (båda FP) yrkande 1,
    2012/13:T396 av Anna Wallén m.fl. (S),
    2012/13:T402 av Désirée Liljevall och Sven-Erik Bucht (båda S) yrkande 2,
    2012/13:T429 av Peter Hultqvist m.fl. (S),
    2012/13:T440 av Kristina Nilsson och Ingemar Nilsson (båda S),
    2012/13:T477 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkandena 51-53,
    2012/13:T485 av Peter Johnsson m.fl. (S),
    2012/13:T486 av Maria Stenberg m.fl. (S),
    2012/13:T487 av Clas-Göran Carlsson m.fl. (S),
    2012/13:T494 av Emil Källström (C),
    2012/13:T497 av Erik Almqvist (SD),
    2012/13:N265 av Lars Mejern Larsson m.fl. (S) yrkande 5,
    2012/13:N272 av Kent Persson m.fl. (V) yrkande 2,
    2013/14:T203 av Olle Larsson (SD),
    2013/14:T210 av Roger Haddad (FP),
    2013/14:T229 av Lars-Axel Nordell (KD),
    2013/14:T231 av Lars-Axel Nordell (KD),
    2013/14:T235 av Jörgen Hellman m.fl. (S),
    2013/14:T264 av Siv Holma m.fl. (V) yrkandena 7, 9 och 10,
    2013/14:T274 av Lena Hallengren (S),
    2013/14:T289 av Annika Lillemets m.fl. (MP) yrkandena 3-8,
    2013/14:T314 av Isak From m.fl. (S) yrkandena 2 och 3,
    2013/14:T328 av Mats Pertoft (MP),
    2013/14:T367 av Pia Nilsson m.fl. (S),
    2013/14:T384 av Pia Nilsson m.fl. (S),
    2013/14:T408 av Sven-Erik Bucht m.fl. (S),
    2013/14:T410 av Carina Adolfsson Elgestam m.fl. (S),
    2013/14:T411 av Clas-Göran Carlsson m.fl. (S),
    2013/14:T484 av Annelie Karlsson m.fl. (S) yrkande 2,
    2013/14:T492 av Emil Källström (C),
    2013/14:T507 av Désirée Liljevall (S) yrkande 2,
    2013/14:T517 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkandena 50-52,
    2013/14:N248 av Berit Högman m.fl. (S) yrkande 4,
    2013/14:N426 av Jennie Nilsson m.fl. (S) yrkande 15 och
    2013/14:N441 av Maria Ferm m.fl. (MP) yrkande 1.
    • Reservation 3 (S, MP, V)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 3 (S, MP, V)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S088024
    M940013
    MP02302
    FP17007
    C18005
    SD19001
    KD16003
    V01801
    Totalt164129056
    Ledamöternas röster
  4. Teknikskiftet i delar av det fasta telefonnätet

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna
    2012/13:T288 av Isak From m.fl. (S) yrkande 1,
    2012/13:T366 av Gunnar Sandberg m.fl. (S),
    2012/13:T406 av Jan Lindholm m.fl. (MP) yrkandena 1-3 och
    2013/14:T223 av Ingemar Nilsson (S).
    • Reservation 4 (S, MP, V)
  5. Tillträdesregleringen på bredbandsmarknaden

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion
    2012/13:T340 av Eliza Roszkowska Öberg (M).
  6. Roaming

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion
    2013/14:N441 av Maria Ferm m.fl. (MP) yrkande 2.
  7. Nätneutralitet

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna
    2012/13:Kr224 av Tina Ehn m.fl. (MP) yrkande 5,
    2013/14:T416 av Isak From m.fl. (S) och
    2013/14:N441 av Maria Ferm m.fl. (MP) yrkande 4.
    • Reservation 5 (S, MP, V)
  8. Robusta och tillförlitliga kommunikationer

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna
    2012/13:T433 av Carina Adolfsson Elgestam m.fl. (S),
    2012/13:T474 av Annika Lillemets (MP) yrkandena 1-3,
    2013/14:T313 av Carina Adolfsson Elgestam m.fl. (S) och
    2013/14:T314 av Isak From m.fl. (S) yrkande 1.
    • Reservation 6 (S, MP, V)
  9. It och miljön

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att regeringen bör upprätta en särskild strategi för hur man med olika it-lösningar kan minska transportbehovet liksom koldioxidutsläppen och även verka för att en motsvarande strategi tas fram på EU-nivå samt ställa särskilda krav på att offentliga myndigheter utnyttjar utrustning för distansmöten.
    Därmed bifaller riksdagen motionerna
    2012/13:T279 av Monica Green (S),
    2012/13:T510 av Helena Leander m.fl. (MP) yrkande 8 och
    2013/14:T264 av Siv Holma m.fl. (V) yrkandena 5 och 6,
    bifaller delvis motion
    2013/14:T526 av Stina Bergström m.fl. (MP) yrkande 32 och
    avslår motion
    2012/13:T254 av Johan Löfstrand och Louise Malmström (båda S).
    • Reservation 7 (M, FP, C, KD)
  10. Portabilitet för e-postadresser

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion
    2013/14:T204 av Jonas Eriksson och Mats Pertoft (båda MP).