Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap

Anf. 139 Allan Widman (L)

Fru talman! Den budget vi nu ska debattera är den tredje budgeten för denna inriktningsperiod. Det innebär att vi snart har kommit halvvägs in i det inriktningsbeslut som fattades 2015.

Fru talman! Liberalerna valde att stå utanför den uppgörelse som ledde fram till inriktningsbeslutet det året. Vår huvudsakliga motivering till detta var att vi bedömde att försvarsbeslutet var alltför underfinansierat.

Jag är av den uppfattningen att samtliga försvarsbeslut i modern tid, inklusive samtliga stora utvecklingsprojekt, redan från början har varit underfinansierade, men det är min bedömning att vi 2015 satte någon sorts historiskt rekord i detta avseende.

Det bekräftas av att det under innevarande år i två omgångar har behövts kompletterande uppgörelser för att få balans mellan de uppgifter som riksdagen har beställt och den ekonomi som Försvarsmakten förfogar över. Tidigt i våras tillsköt man från Moderaterna, Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna ytterligare 500 miljoner kronor, och i en andra uppgörelse i augusti, som i och för sig inte Kristdemokraterna deltog i, tillfördes ytterligare 8,1 miljarder.

Trots detta: I dagens Svenska Dagbladet intervjuas Sveriges överbefälhavare, och han är tydlig med att Försvarsmakten behöver betydligt mer resurser. Det saknas, säger general Bydén, materiel och personal på många håll. Vi kan inte fortsätta så här år efter år. Vi tappar våra medarbetares förtroende och lojalitet, säger han.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvar och samhällets krisberedskap

Fru talman! Det är med tungt hjärta som jag kan konstatera att trots de uppgörelser som har skett under året för att förbättra finansieringen kommer försvarsanslaget som andel av bnp att sjunka nästa år jämfört med 2017. Det betyder att uppgörelserna, trots sina ambitioner, i relativa termer innebär fortsatta nedskärningar. Denna kräftgång fortsätter fram till 2020 då vi med de nuvarande ramarna har fallit ned på 1,09 procent av bnp.

Fru talman! Liberalerna redovisar en annan ekonomisk framtid för Sveriges försvar. Vår budget 2020 motsvarar 1,3 procent av bnp, eller annorlunda uttryckt 17 miljarder mer än det som regeringen och dess samarbetspartier redovisar för denna inriktningsperiod.

Fru talman! Vi har också lagt en trappa efter 2020, och den sträcker sig fram till 2026. Vid den senare tidpunkten ska med våra förslag försvarsanslaget uppgå till drygt 2 procent av bnp.

Nu tänker alla att det väl är naturligt att ett Natovänligt parti som Liberalerna vill landa på just 2 procent. Jag vill då tillfoga, fru talman, att om man hävdar militär alliansfrihet hävdar man att man ska klara alla uppgifter på egen hand. Det logiska är då att man landar långt över de 2 procenten. Det blir kanske väsentligt mer, kanske det som Sverige hade på 60talet då vi låg närmare 3 procent.

ÖB förklarar de ekonomiska bristerna i Försvarsmakten med de stora anskaffningarna av stridsflygplanet Gripen E och de nya ubåtarna A26. Det är fina projekt. När det väl blir leverans av dem, kanske någonstans i mitten av 2020-talet, kommer de naturligtvis att bidra till vår förmåga. Låt mig poängtera att det inte är någon idé att skaffa dyra fina plattformar om man inte samtidigt har råd att bemanna dem, beväpna dem och se till att vi kan öva med dem.

Vid sidan av ubåtar och stridsflygplan har vi också armén. Armén finns med i en del av det betänkande vi behandlar i dag. Det är ett tillkännagivande som utskottet har riktat när det gäller anskaffning av ett nytt luftvärnssystem med medelräckvidd. En bred majoritet i riksdagen är överens om att regeringen innan den gör affären definitiv måste förankra sitt beslut hos riksdagen.

Det handlar inte bara om att redovisa priser och vilken materiel vi får för den prislapp som är satt. Det handlar om att redovisa hur ofta systemen behöver uppgraderas, hur länge de kan uppgraderas, vilken livscykelkostnad de har och vilken effekt som denna anskaffning får, inte minst för armén, när det gäller de övriga behoven i Försvarsmakten.

Fru talman! Vi vet att det som kallas för basplattan lider. Det saknas standardutrustning, uniformer, ammunition, lastbilar och annan basal utrustning just för våra markstridskrafter.

En annan viktig ändring handlar om att vi inte ger regeringen ett öppet bemyndigande att sälja hela eller delar av våra nuvarande stridsflygplan 39C/D. Sådan försäljning får bara ske om det ökar den operativa tillgängligheten just till C/D-systemet. Det är en viktig sak. Har man inte en sådan begränsning glider lätt resurser från C/D-systemet över till det som är framtiden, nämligen Gripen E och dess utveckling.

Det är ett gammalt talesätt, men det gäller fortfarande: Det är bättre med en fågel i handen än tio i skogen.

Det finns också ett tillkännagivande som gäller logistik för högre beredskap. Regeringen ser nu till att flytta markverkstäder, flygverkstäder med mera tillbaka till Försvarsmakten. Det är ett bra steg. Men om Försvarsmakten snabbt ska kunna mobilisera sina krigsförband måste de också ha ansvaret för vidmakthållande av utrustningen. Bara genom att ha samma organisation i fredstid, i kris och i krig försäkrar vi oss om att vi kan hantera snabba och våldsamma händelseförlopp.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvar och samhällets krisberedskap

Fru talman! Sedan 2011 råder olika villkor för militär och civil personal i internationella insatser. Därför har utskottets enats om ett tillkännagivande om hjälp och stöd till civila tjänstemän ute i internationell insats och deras anhöriga. Det är för mig lite obegripligt att Socialdemokraterna har stretat emot på den här punkten. Socialdemokraterna är ett parti som alltid har stått för lika villkor på arbetsmarknaden. Jag är därför glad, fru talman, att vi i bred enighet nu från riksdagens sida ser till att "alla ska med".

Fru talman! Ibland känns det som att man har varit med från början men att vår verklighet på något sätt startar om. På 90-talet och 00-talet härjade regementsdöden i vårt land. Kulmen nåddes 2000 och 2001 i två försvarsbeslut. Då övergick regementsdöden till en formenlig slakt på våra militära förband. Även 2004 lades en del förband ned. Därefter har organisationen varit oförändrad, inte minst under de åtta år som Alliansen hade ansvar för försvarspolitiken i landet.

I dag är en historisk dag. På tisdag klockan 15.30 beslutar riksdagen om att inrätta ett nytt regemente, nämligen Gotlands regemente. Vi bör veta att detta är första gången sedan 1975 som det inträffar i vårt land. Det är stort för mig som har sett de svåra åren, fru talman, att få vara med och delaktig här i dag.

Fru talman! Jag avslutar med att yrka bifall till reservationerna 11 och 12.

Anf. 140 Mattias Ottosson (S)

Fru talman! Vi har just nu en väldigt god utveckling i Sverige. Det går bra ekonomiskt. Vi har kanske den högsta sysselsättningen på 25 år. Bnp ökar, och prognoserna pekar på att vi kommer att ligga på drygt 3 procent i överskott i statens finanser. Regeringen har nu presenterat en budget med 40 miljarder till reformer och 40 miljarder till finansiellt sparande.

Det är jättebra. Men i mina besök hemma i Östergötland, som är min valkrets, träffar jag många människor som känner sig ganska obekväma. De känner en oro och kanske en rädsla. Det kan vara väldigt varierande. Det kan vara att de är bekymrade över hur män uppträder och hur män uppträder i grupp. Det kan handla om kriminella gäng. Det kan handla om Putins utveckling och hur de ser på honom, eller det kan handla om klimathotet. Det finns ett antal olika saker som skapar en oro.

Det tror jag att man ska ta på stort allvar. Bland trygghetsfrågorna är Försvarsmakten den största och första delen. Det handlar om att säkra landet och landets territorium. Det är klart att den utveckling som har skett i Ryssland påverkar oss i länderna runt Östersjön. Jag är glad att vi nu har en regering som för första gången på många år stärker Sveriges försvarsförmåga. Det har inte hänt på väldigt många år att vi har gjort det. Under den här mandatperioden har resurserna ökat.

Det har varit väldigt tydligt, och jag tror inte att det har undgått någon, att det är viktigt att vi ska öka den operativa förmågan i våra krigsförband och stärka totalförsvaret. Det var länge sedan vi talade om de frågorna i Sverige. Vi lägger nu drygt 50 miljarder på utgiftsområde 6 för försvar och samhällets krisberedskap. Det har skett en ökning sedan 2015 när vi lade fram vår första budget.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvar och samhällets krisberedskap

Det innebär också att vi nu 2018 koncentrerar oss på att Försvarsmakten ska kunna öva mer och utöka sin kompetens. Det handlar om att satsa på repetitionsutbildningar för att kunna ta till vara den kompetens som finns sedan tidigare och den personliga materielen. Det är viktigt att vi satsar på det för att förtroendet i Försvarsmakten ska vara stort. Det kanske inte är de jättestora materielprojekten, men de är viktiga.

Jag är också glad att vi kan hitta en så bred majoritet i Sveriges riksdag och att socialdemokrater, miljöpartister, moderater och centerpartister kan vara överens om det. Det tror jag är bra. Det är en bra signal ut i landet att vi har en stor enighet om det.

Det är alltid så att trygghet och säkerhet bygger man inte ensam. Det får vi göra tillsammans med andra länder. JEF är ett mycket gott exempel, där de nordiska länderna tillsammans med Storbritannien och Holland bygger upp ett samarbete. Det är viktigt. Det är också viktigt när Storbritannien lämnar Europeiska unionen att vi har den relationen. Det är en bra utveckling för norra Europa.

Fru talman! Vi har för ett par månader sedan avslutat Aurora 17. Det var den första stora försvarsmaktsövningen på många år. Det har varit drygt 20 000 personer som har deltagit i den. Jag fick själv förmånen att vara ute och besöka övningen. Jag var hos Andra helikopterskvadronen. Det är den som ligger mig närmast om hjärtat. Den har sin bas i Linköping, men nu var vi i skogarna i Närke och tittade på.

Jag är imponerad över den kvalitet och kunskap man uppvisar. Men det visar sig också att det finns brister efter den här perioden när vi inte har satsat på det nationella försvaret. De gav tydliga signaler om att logistik och samband inte fungerar som de ska. Vi har ju satsat på att kunna åka ut i världen och jacka in oss någonstans för att genomföra vår insats, och ska vi nu bygga upp det nationella försvaret är detta viktiga delar.

Under året har den statliga utredningen lagt fram sina förslag i betänkandet Logistik för högre försvarsberedskap. Nu kommer regeringen med sitt förslag om att verkstäder, förråd och service ska lämna FMV och gå in i Försvarsmakten. Det tycker jag är gott. Men vi socialdemokrater har, tillsammans med Miljöpartiet i regeringen, sagt att vi när det gäller vidmakthållande och upphandling skulle vilja vänta. Regeringen har signalerat att man skulle behöva titta lite extra på detta, och det tror vi är klokt. Vi utreder först, och sedan fattar vi beslut. Det är den sedvanliga gången.

Fru talman! Under denna period har viktiga materielprojekt genomförts. Det har fattats tunga beslut om stridsflyget och vår undervattensförmåga. Detta är stora saker, och de är så pass viktiga att vi kallar dem för nationella säkerhetsintressen. Det är möjligt att den radarkompetens vi har i Sverige också borde läggas in där, men det är kanske en annan diskussion.

Vi fattar i dag även beslut om medelräckviddigt luftvärn. Jag tror att detta är viktigt. Det kanske inte är riktigt i nivå med de andra sakerna, men det är ett viktigt beslut. Jag tror att det är viktigt för att skydda Sverige och våra militära baser. Det kan handla om att skydda Norrköpings hamn, som ligger mig nära, eller att skydda vår huvudstad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvar och samhällets krisberedskap

Jag är glad att regeringen har sänt iväg offerten och att det är Patriot vi tittar på. Jag tror att det är bra. Det är leveranssäkert och stärker den transatlantiska länken. Det är också viktigt att säga att det bemyndigande vi ger regeringen att besluta om denna anskaffning ska förankras i riksdagen. Detta ska ske genom till exempel en skrivelse; det viktiga är att det blir en återkoppling på hur beslutet kommer att se ut. Sedan är det naturligtvis en lång resa kvar.

Jag tror att jag stannar där. Jag ska avsluta med att yrka bifall till reservation nr 3.

Anf. 141 Allan Widman (L)

Fru talman! Jag vill börja med att komplimentera Mattias Ottosson. Jag tycker att det är ett bra inlägg som görs, och i många delar har jag samma uppfattning. Sedan är det viktigt att komma ihåg att just på försvarsområdet är själva implementeringen, inte bara utfästelserna, av stor vikt. Det är oftast där, fru talman, som det blir lite kritiskt.

På två punkter har jag dock frågor. Den ena handlar om att ni säger, Mattias Ottosson, att ni i fråga om logistiken flyttar över verkstäder och förråd men sedan i lugn och ro vill utreda fortsättningen. Detta har ju ändå varit föremål för utredning, och inte vilken utredning som helst. Det är Ingemar Wahlberg, förutvarande kanslichef i försvarsutskottet, som har stått för den, och jag har själv hört försvarsminister Hultqvist här i kammaren berömma denna utredning i alla dess olika delar.

Jag blev lite överraskad, fru talman, när Socialdemokraterna i utskottet valde att reservera sig mot denna fortsättning. Jag skulle gärna vilja fråga Mattias Ottosson: Är det verkligen er uppfattning att det krävs ytterligare utredningar innan man kan fatta beslut?

Fråga nummer två gäller dagens intervju med ÖB. Det har ju under året gjorts tillskott i flera olika omgångar. Nu säger ÖB att de kostnadsökningar man har fått till följd av förändrade valutakurser och förändrad prissättning har blivit ännu värre. De var 6,5 miljarder förra året och kommer, bedömer han, att bli ännu högre i det kommande budgetunderlaget. På vilket sätt avser Socialdemokraterna att hjälpa Försvarsmakten med dessa kostnader, som man själv inte har kontroll över?

Anf. 142 Mattias Ottosson (S)

Fru talman! Det är två mycket väsentliga frågor som Allan Widman ställer. Jag tror att vi till viss del är överens i sak.

Det som har med logistik att göra är en viktig del för att Försvarsmakten ska fungera och för att det nationella försvaret ska kunna byggas upp igen. Det är en mycket gedigen utredning som har gjorts, och jag delar stora delar av utredningens slutsatser. Det gör även regeringen.

Jag tror att det egentligen var ett gigantiskt feltänk att flytta över förråden, verkstäderna och servicen till FMV. Det var en produkt av en annan tid, ungefär som outsourcingen av it-system och sådana saker. Är det något jag tror att vi ska behålla för oss själva är det försvarsmakt och sådana saker. FMV är naturligtvis en del av detta.

Jag tror inte att vi skiljer oss så mycket åt där. Vi tycker också att man ska flytta över verkstäder och service till Försvarsmakten igen och att det gör det hela effektivt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvar och samhällets krisberedskap

Men när det gäller vidmakthållandet och upphandlingarna där har Regeringskansliets jurister sagt att man skulle behöva titta på detta igen så att man inte hamnar fel när det gäller stora investeringsbeslut, ansvarsutkrävande och sådana saker. Det behöver inte vara någon lång utredning, men vi har ju kutymen att vi utreder saker och sedan fattar beslut för att det ska bli rätt. Jag tror att man ibland ska lyssna på jurister - de kan ha något att tillföra även i den politiska diskussionen. Eller hur, Allan Widman?

Anf. 143 Allan Widman (L)

Fru talman! Ja, i den politiska diskussionen kanske de har det, men jag känner mig själv efter många år i försvarspolitiken tämligen skeptisk till de svårigheter som statliga jurister ofta ser när man ska förändra verksamhet.

Låt mig säga, fru talman, att Socialdemokraterna inte var emot den så kallade logistikreformen. De tecknade också firma när den genomfördes för fyra år sedan. Dessutom bedriver Försvarsmakten redan i dag offentlig upphandling på en lång rad olika områden. Det är för mig svårbegripligt varför man skulle kunna göra det på vissa områden men inte på detta.

Jag tror dessvärre, fru talman, att det finns krafter inom Regeringskansliet som inte vill att Försvarsmakten ska få ansvaret för vidmakthållandet. De ser framför sig hur Försvarsmakten då kommer att ställa högre krav på att materielen ska vara tillgänglig och omedelbart användbar. Detta kostar pengar. Det är där, fru talman, vi har förklaringen till den ovilja som Mattias Ottosson ger uttryck för.

Vi har fått två kompletterande uppgörelser. Vi har tillfört 8,6 miljarder kronor detta år. När man har presenterat detta vid presskonferens har man sagt att det ska gå till att säkra anskaffning av medelräckviddigt luftvärn och till inköp av olika saker.

Men ÖB sitter med ett svart hål. Det var 6,5 miljarder i våras. Han antyder nu att det kommer att vara ännu större till våren, när nästa budgetunderlag kommer. På vilket sätt avser regeringen att hjälpa Försvarsmakten med detta gigantiska problem, som ÖB i dag säger kommer att slå rakt in mot övningsverksamhet och utbildning av soldater, de enda kostnader som han kan påverka?

Anf. 144 Mattias Ottosson (S)

Fru talman! För att avsluta detta logistikutbyte tror jag att vi i sak är överens, och jag tror att regeringen och Liberalerna kommer att hitta en uppgörelse där vi kan lösa även detta med vidmakthållandet. I sak har vi samma uppfattning: Det borde föras över. Jag är fullt medveten om att Socialdemokraterna står bakom det här beslutet, men det är ju alltid så att det är en regering som ytterst är ansvarig; jag tycker aldrig att oppositionen ska vara ansvarig.

När det gäller det ekonomiska tillskottet efter de uttalanden som överbefälhavaren har gjort är det klart att man ska lyssna på Försvarsmakten. Vi är nu inne i ett läge där regeringen tillför resurser. Det har man gjort under den här perioden, för första gången på väldigt länge. Historiskt är det på 1900-talet kanske bara Tage Erlander och hans regering som verkligen kan ta åt sig äran för att ha byggt upp den svenska försvarsförmågan. Där ligger väl alla vi som är aktiva i dag ganska mycket i lä.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvar och samhällets krisberedskap

Jag tror att det är viktigt att betona, Allan Widman, att de resurser som är avsatta i de försvarsbeslut vi har tagit - och vi har ju skjutit till pengar för att vi har sett att behoven har funnits - bygger på Försvarsmaktens egna beräkningar. Jag tror att det är viktigt att vi har med oss det. Det är det som har varit grunden i de beslut som vi har tagit.

Jag tror att det är viktigt nu efter det budgetbeslut som vi inte tar i dag men som vi tar på tisdag att Försvarsmakten får titta på underlaget när det är klart. Skulle det finnas någonting som är av stor vikt måste man naturligtvis hantera det.

Jag tror att det är viktigt att komma ihåg att alla de beslut som vi har tagit bygger på Försvarsmaktens egna beräkningar på hur behoven ser ut. Sedan är naturligtvis resurserna ändliga, så är det alltid.

Anf. 145 Hans Wallmark (M)

Fru talman! Budgetdebatten kring försvar kom att hamna ganska mycket senare denna torsdagskväll än vad många kanske hade planerat. Orsaken är att riksdagskollegor har debatterat andra viktiga områden såsom EU-kommissionens förslag till arbetsprogram för 2018 respektive budgetförslaget för areella näringar, landsbygd och livsmedel. Att det varit frejdigt och därför tagit något längre tid än planerat kan naturligtvis ha att göra med att ansvarigt statsråd för respektive område har deltagit. Det är både glädjande och uppskattat att ministrarna tar ansvar för sina frågor när dessa behandlas i riksdagen.

Nu ska vi diskutera budgeten för försvaret. I går diskuterade vi samarbetet i Europa inom ramen för Pesco när det gäller försvars- och krishantering.

Fru talman! Ministerbänkarna står tomma. De står tomma. Jag vet inte hur många av de andra budgetområdena som saknar minister när regeringen ska försvara sin politik, men inom det för oss viktiga området försvar saknar vi ansvarigt statsråd i kammaren.

Med all respekt för Mattias Ottosson, Anders Schröder och i går också Alexandra Völker - de är duktiga personer och kollegor som jag uppskattar - tycker jag att det är beklagligt att ministern inte finns på plats när regeringen ska försvara och förklara sin politik så som den ser ut i dag och så som den kommer att se ut i morgon och som man tänker gå till val på.

Låt mig ändå, fru talman, i berömmande ordalag ge uttryck för den konstruktiva anda som präglar försvarsutskottets arbete med ett starkt engagemang från många ledamöter, fint sammanhållet av ordförande Allan Widman. Även om det finns meningsskiljaktigheter är det ett sant nöje att arbeta tillsammans med alla de andra med ambitionen att stärka den svenska försvarsförmågan och göra rätt både för Försvarsmakten och ett svenskt totalförsvar. Heder åt ledamöterna, men ministerbänken gapar fortfarande tom.

Fru talman! Det här handlar om det sista budgetbetänkandet i försvarsutskottet före valet 2018. Sedan den ryska aggressionen mot Ukraina och den illegala annekteringen av Krim 2014 har det skett en omsvängning av svensk försvarspolitik. Det finns en stor enighet kring den nya inriktningen mot ett fokus på ett nationellt försvar och mot utmaningarna i närområdet. Vi moderater har medverkat till att ansträngningar har gjorts inom ramen för tre försvarsuppgörelser som har träffats under de senaste tre åren.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvar och samhällets krisberedskap

När vi har angett olika nivåer eller sagt att det krävs ytterligare tillskott här och nu har det vanligtvis i debatten avfärdats som anslagsbingo. Jag kan konstatera att varje uppgörelse sedan har hamnat på just de ekonomiska nivåer som vi moderater pekat på. Det viktiga är inte att detta är bra för ett enskilt parti eller att det är bra för riksdagen. Det viktiga är att det är bra för Försvarsmakten och alla kvinnor och män som är del av den. Men det har inte varit anslagsbingo.

Det här kommer dock inte att räcka. Som Försvarsmakten har påpekat vid flera tillfällen kommer den svenska förmågan att sjunka relativt de satsningar som görs i vårt närområde, och då främst i Ryska federationen. Överbefälhavaren pekar ut kursen så sent som i dagens Svenska Dagbladet. Jag citerar Micael Bydén: "Det enda vi enligt spelets regler kan göra är att fortsätta med den här ekonomin och då viker vår förmåga framåt och vi behöver göra hårda prioriteringar redan nu. Vi kommer inte att kunna investera och hålla förmågan efter 2020 vid den nivå den är vid i dag."

Därför måste den försvarspolitiska ambitionen höjas ytterligare i Sverige. Moderaterna föreslår att Sveriges försvarsutgifter ska uppgå till 2 procent av bnp. Ambitionen är att genomföra det under en tioårsperiod. På sikt innebär detta en fördubbling av Sveriges försvarsanslag jämfört med i dag.

Rent konkret innebär det också att vi i Moderaternas budgetförslag för perioden 2018-2020, det vill säga det som ligger i budgetpapperen, föreslår att försvaret ska tillföras ytterligare 9,6 miljarder kronor utöver de tillskott som ligger inom ramen för den senaste försvarsuppgörelsen och det som regeringen föreslår. Det är ett första steg i vår ambition att höja försvarsanslaget upp mot 2 procent av bnp.

De extra pengarna bör användas till att försäkra oss om att det nya medelräckviddiga luftvärnssystemet införs så tidigt som möjligt, att JAS Gripen-systemet görs mer krigsdugligt och att nödvändiga satsningar görs för att förbättra villkoren för de anställda i Försvarsmakten. Med dessa pengar förhindrar vi det ena projektet från att tränga ut det andra eller att den ena goda ambitionen får offras för den andra.

Det är inte bara Moderaterna som har landat i att det behövs ett tvåprocentsmål för försvaret. Hela Alliansen är enig om behovet av en stärkt försvarsförmåga och därmed ökade resurser. I Sveriges närområde går flertalet länder i precis samma riktning. Europa måste ta ett större ansvar för sin egen säkerhet, och därför är det en naturlig utveckling att allt fler länder ökar sina försvarsansträngningar.

Vi moderater har vid ett flertal tillfällen pekat på att nu är det dags att vi försvarspolitiker inte bara pratar siffror utan också faktiskt har en djup diskussion om hur vi utvecklar försvarets förmåga och ger Försvarsmakten goda och långsiktiga planeringsförutsättningar. Det behövs en debatt om själva innehållet. I det försämrade säkerhetsläge Sverige befinner sig i har vi inte råd att vara kortsiktiga och låta politiska låsningar styra. Det gäller alldeles oavsett om vi pratar budget eller att de rödgröna försöker ta skydd bakom ett alltmer vindpinat och söndertrasat retoriskt begrepp som alliansfrihet.

I budgetbetänkandet tas beslut om de anslagsökningar som Moderaterna och Centerpartiet kom överens om med Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Men betänkandet innehåller även en rad så kallade tillkännagivanden till regeringen på flera viktiga punkter. Låt mig nämna några.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvar och samhällets krisberedskap

Regeringen får i betänkandet ett bemyndigande om att gå vidare med anskaffningen av det nya luftvärnet med medellång räckvidd, men regeringen åläggs också att återkomma till riksdagen för att redovisa kostnadsutveckling och hur projektet för övrigt fortlöper. I och med att anskaffningen av ett nytt luftvärn är bland de absolut mest kostsamma materielprojekt som vi kommer att ha vid sidan av JAS Gripen och nästa generations ubåtar är det också rimligt att det förankras i riksdagen.

För övrigt, när det gäller materiel, tillkännager riksdagen även för regeringen att Försvarsmakten omgående bör tillföras ansvaret även för vidmakthållandet av myndighetens materiel och anslutande offentlig upphandling. Dessutom understryker utskottet vikten av att tillgängligheten i JAS 39 C/D upprätthålls i samband med att regeringen bemyndigas att ta beslut om export av stridsflygplanen under 2018.

Det är viktigt att utskottet har gjort dessa tillkännagivanden till regeringen. Riksdagen har tagit sitt ansvar och sett till att kärnvärden i försvarspolitiken, som fokus på operativ förmåga och god kostnadskontroll, beaktas.

Slutligen föreslår utskottet dels ett tillkännagivande om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag till en särskild lag till stöd och hjälp för civila som gjort internationell insats, dels ett tillkännagivande om försvarsmusikens uppgift.

Veteranfrågorna har, precis som Allan Widman utvecklade, under de senaste åren tagit en allt större plats både i försvarspolitiken och i samhället. Under alliansregeringen gjordes de första ansträngningarna för att skapa en sammanhållen veteranpolitik, och Veteranutredningen tog fram ett antal förslag som syftade till att både stärka stödet till våra veteraner och ge dem ett större erkännande för sina insatser. En del av de förslagen är nu genomförda.

Nästa år kommer till exempel veterandagen den 29 maj att för första gången vara allmän flaggdag i Sverige. Här har inte minst vi i Alliansen varit drivande för att få flaggdagen till stånd. Det finns dock mer att göra för att utöka stödet för veteraner och deras anhöriga.

I grunden ska vi inte bara fira och hedra veteranerna en dag om året, utan vi ska naturligtvis fira och hedra dem årets alla dagar. Men en dag har vi gjort till en allmän flaggdag och har ett statsceremoniel kring det.

De kommande åren kommer att innebära flera prövningar när det gäller hur vi arbetar vidare med att göra Sverige säkrare i en allt mer osäker omvärld. Diskussioner pågår inom ramen för Försvarsberedningen som kommer att mynna ut i ett underlag som utgör utgångspunkter för inriktningen för nästa försvarsbeslut. Jag tror och hoppas att beredningen kommer att kunna landa i bra och brett förankrade förslag som borgar för en hållbar höjning av Sveriges försvarsförmåga. Jag har själv angett och tror på den rimliga ramen att vi arbetar tillsammans, sida vid sida, upp mot 2 procent av bnp i gemensamma försvarsansträngningar.

Fru talman! Det tål dock att upprepas att vi står inför en valrörelse som kan utsättas för påverkanskampanjer av främmande makt. Vi har redan sett det ske i samband med allmänna val i en lång rad länder. Det kommer att ställa stora krav på det svenska samhällets förmåga att hantera till exempel cyberattacker och spridandet av desinformation.

Med tanke på de brister som uppenbarades i såväl regeringens som våra myndigheters förmåga att hantera säkerhetshaveriet på Transportstyrelsen finns det anledning för oro och en insikt om att det behövs krafttag för att stärka den samlade förmågan hos såväl krisberedskapen som det civila och det militära försvaret. Vi behöver ett modernt totalförsvar som kan möta alla de hot och risker, militära och civila, som Sverige kommer att stå inför.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvar och samhällets krisberedskap

Det finns också skäl att fundera på den svenska krisberedskapen. Det som skedde under sommaren - regeringens sätt att ducka, fumlandet och famlandet - imponerar inte men borde ligga till grund för lärdomar och för att man gör rätt.

Fru talman! Vi moderater kommer att bära vårt ansvar för att få detta till stånd. Vi är villiga att höja resurserna till försvaret betydligt. Vi är beredda att föra ett brett politiskt samtal för att fylla politiken med ett relevant innehåll. Det lägger en god grund för ett säkrare Sverige.

Fru talman! Med de orden vill jag yrka bifall till vår reservation 8.

(Applåder)

Anf. 146 Mikael Jansson (SD)

Fru talman! Vi har sex reservationer i betänkandet. Men för tids vinnande yrkar jag bifall till endast reservation 4 och 6.

När Sverigedemokraterna var nya i riksdagen var vi ensamma om tre huvuddrag i försvarspolitiken. Vi var ensamma om att föreslå att invasionsförsvaret skulle återinföras. Vi var ensamma om att vilja återinföra grundutbildning av värnpliktiga. Och vi var ensamma om att vilja höja försvarsanslaget kraftigt.

I dag har mycket förändrats. Efter försvarsbeslutet 2015 vill samtliga partier återinföra invasionsförsvaret och grundutbildning av värnpliktiga. Vi är naturligtvis glada över den utvecklingen.

Den strategiska timeout som blev följden av försvarsbeslutet 2000 är i dag historia liksom Afghanistandoktrinen, som sa att Sveriges försvar börjar i Afghanistan.

För ett alliansfritt land som Sverige ska det egna nationella försvaret vara huvuduppgiften. Jag tror att de flesta svenskar trodde att det var på det sättet även under den strategiska timeouten. Men så var alltså inte fallet. Det svenska totalförsvaret avvecklades efter försvarsbeslutet år 2000. Nu när invasionsförsvaret ska återinföras kan vi bara konstatera att det hade varit enklare och billigare om vi aldrig hade avvecklat totalförsvaret. Den strategiska timeouten var ett stort misstag.

Det var också ett stort misstag att avveckla grundutbildningen av värnpliktiga. Efter försvarsbesluten 1992 och 1996 upphörde den allmänna grundutbildningen av värnpliktiga. Och efter försvarsbeslutet 2009 avvecklades grundutbildningen av värnpliktiga helt.

Under insatsförsvaret mellan 2004 och 2014 var det skottpengar på begreppet värnplikt. Det upplevde vi inte minst här i kammaren.

Det är och var kontraproduktivt att utmönstra och förklena begreppet värnplikt. Till syvende och sist är värnplikten central för vårt försvar.

Frivilligheten har sin roll, genom frivilligorganisationerna och hemvärnet och för de som tar anställning i Försvarsmakten. Plikten har sin roll genom att vara systemet som möjliggör för höjd beredskap och totalförsvarets fulla mobilisering. Plikten är ett hedersamt begrepp. Det säger oss att vårt försvar är gemensamt, att vi tillsammans har ansvar för att skydda Sveriges fortlevnad och frihet. Det är fel att säga att frivilligheten ensam är det goda och att plikten ska nyttjas så lite som möjligt. Det är fel eftersom plikten är ett hedersamt begrepp.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvar och samhällets krisberedskap

Avskaffandet av grundutbildningen av värnpliktiga ledde till att vi inte längre kunde fylla våra förband fullt ut, trots att vi bara har två brigader i målramen. Till slut fick denna brist erkännas, och äldre värnpliktiga fick krigsplaceras i brigaderna. I fråga om brigaderna är två planerade, men vi har bara en tillgänglig nu.

När grundutbildningen av värnpliktiga upphörde blev det alltså svårt att bemanna arméns fältförband. Men det var inte det enda problemet som uppstod. Rekryteringen överlag blev lidande. Det har accentuerats att grundutbildningen av värnpliktiga i hög grad för unga människor närmare ett senare frivilligt engagemang i försvaret. Följden blev att all rekrytering till försvaret försvårades när grundutbildningen av värnpliktiga upphörde.

Man frågar sig i dag varför detta olyckliga steg togs. Vi lämnade den allmänna värnpliktsutbildningen, den som Finland fortfarande har kvar. Men varför nöjde vi oss inte med att, som Norge och Danmark, övergå till partiell värnpliktsutbildning? Experimentet med att inte grundutbilda värnpliktiga blev en katastrof. Nu stänger vi ned detta personalförsörjningsexperiment. Bit för bit återgår vi till en naturlig ordning för försvaret.

Tyvärr saknas det fortfarande en bit. Det är en faktor som inte kan rundas. Det är anslaget, försvarsanslaget, utgiftsområde 6. För att utveckla ett invasionsförsvar behövs ett försvarsanslag om ca 2 procent av bnp. Därom är de flesta överens. Egentligen skulle anslaget kanske vara 3 procent av bnp under ett antal år, medan ett antal större materielsystem anskaffas för att sedan falla tillbaka till 2 - 2,5 procent.

SD har under många år haft som mål att sätta en trappa för försvarsanslaget så att det successivt kan öka till 2 procent av bnp. Nu har samtliga allianspartier gjort liknande uttalanden. Det är mycket bra. Trovärdigheten i dessa uttalanden prövas dock av partiernas budgetmotioner i riksdagen. Först om man i den treåriga statsbudgeten motionerar om prioriterade anslagshöjningar för försvaret har man bevisat att man menar allvar.

Om vi dyker ned i budgetmotionerna och granskar just det ser vi att Sverigedemokraterna satsar 18 miljarder kronor mer än regeringen på tre år. Vi ser också att Liberalerna satsar 17 miljarder kronor mer än regeringen på tre år, vilket Allan Widman sa tidigare. Det är alltså två partier som budgeterar för en kraftig höjning av försvarsanslaget: Sverigedemokraterna och Liberalerna. Och två partier är mycket bättre än inget. Men avgörande i längden är om vi kan få en majoritet i kammaren för att kraftigt höja försvarsanslaget.

Regeringen fick i försvarsbeslutet 2015 genomslag för en upprustningstakt på 1 miljard kronor per år. Med den takten kommer det att ta 60-70 år att bygga ett fullt utbyggt invasionsförsvar. Med den takt som Sverigedemokraterna och Liberalerna budgeterar för kommer det att ta 10-12 år. Det är en avgörande skillnad.

Det talas om upprustning och tillskott nu när vi diskuterar försvarsanslaget. Men om vi tittar på Sipris jämförelser av försvarsanslaget ser vi att alla regeringar från Olof Palme och framåt har sänkt försvarsanslaget. När Olof Palme tillträdde 1969 var försvarsanslaget 3,46 procent av bnp. När Carl Bildt tillträdde 1991 var siffran 2,28. När Fredrik Reinfeldt tillträdde 2006 var siffran 1,33. Och när Stefan Löfven tillträdde 2014 var siffran 1,14.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvar och samhällets krisberedskap

Efter tre år med regeringen Löfven har nu siffran krympt till 1,04 procent. Från 2018 och framåt kommer upprustningen i den takt som försvarsbeslutet 2015 fastslog. Det innebär att år 2020 kommer försvarsanslaget öka till 1,10 procent av bnp. Försvarsanslaget blir alltså lägre än när regeringen Löfven tillträdde.

Vad får det då för följder att vi har ett mycket lågt försvarsanslag och en mycket låg upprustningstakt? En av följderna är helt uppenbar. Efter det att vi beställde endast 60 nya Gripen Erik köper vi in endast en bataljon med luftvärn. Efter att ha nedskalat luftförsvaret så till den grad kan vi konstatera att det finns ytterst lite medel kvar till övrigt materielinköp. Alltså: Med nuvarande försvarspolitik kan vi inte bygga ett invasionsförsvar. Försvarsanslaget måste höjas kraftigt.

Sverigedemokraterna anser att försvarsanslaget måste höjas så att vi år 2035 kan ha 160-200 Gripen Erik, åtta armébrigader, tre amfibiebrigader där mer än 50 procent utgörs av värnpliktiga, luftvärnsbataljon i varje brigad, tio ubåtar, tio korvetter och därtill fördelningsförband.

Vi hörde tidigare här i debatten att vi i partierna måste i det grova perspektivet skissa på vilket försvar som vi föreslår. Nu har vi sagt vårt. Det vore bra om övriga partier kunde säga sitt.

Anf. 147 Hans Wallmark (M)

Fru talman! Jag tillhör dem som tillönskar Liberalerna all lycka till när det gäller att ligga på rätt sida om marginalerna. Jag hoppas att det ska fortsätta att prägla partiets arbete här i kammaren.

Fru talman! Det intressanta är - precis som Mikael Jansson konstaterade - att fler partier pratar och lägger fram förslag som handlar om att man vill ha försvarsansträngningar motsvarande 2 procent av bnp. Det finns lite olika trappor, och det uttrycks på lite olika sätt.

Den intressanta frågan är egentligen varför man gör det. Detta sker inte i ett vakuum. Man skriver inte bara en formulering eller återanvänder någonting som är anno dazumal. Man använder inte heller formuleringar som malkulorna har bevarat sedan 60-, 70- och 80-talen. Det här sker i en kontext och i en helhet.

Det som förenar moderater, liberaler, centerpartister och kristdemokrater är att vi ser den rätt gruvliga bild som finns i vårt närområde och den hotbild som finns i Östersjöområdet. Där finns ju inte Sverigedemokraterna med.

Ni använder ordet alliansfrihet relativt återkommande. Vad skiljer er definition av alliansfrihet från Vänsterpartiets definition?

Sedan brukar ni återkommande säga att våra rustningar inte hotar någon. Men varför har vi ett försvar, fru talman? Jo, det är för att möta de hot och de utmaningar som finns i vårt närområde. Då är det väl klart att vi reagerar mot den upprustning och tröskelsänkning som Ryska federationen ägnar sig åt i vårt närområde. Vi såg Krim 2014 och andra aktiviteter.

Våra rustningar har ett klart syfte. Det finns ett mål och en tanke bakom. Vi säger 2 procent av bnp.

Anf. 148 Mikael Jansson (SD)

Fru talman! När det gäller hotbild har vi sverigedemokrater alltid tagit fasta på att de ryska upprustningarna skapar en obalans som påverkar säkerheten i vårt närområde.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvar och samhällets krisberedskap

Det var bara tre fyra år sedan som Moderaterna sa att det inte fanns någon hotbild. Man såg inte att de ryska rustningarna påverkade vår säkerhet. Så den frågan slår faktiskt tillbaka på er, måste jag konstatera.

Med alliansfrihet menar vi att man kan vara icke alliansfri eller med i en allians. Det finns ingenting däremellan. En allians föreskriver att man knyts fast vid ömsesidiga garantier. Vi förespråkar ett militärt förbund - alltså en allians - med Finland. Om vi skulle ha en allians med Finland skulle det innebära att om Finland kom i krig skulle Sverige vara med från första sekund, hjälpa till och delta i försvaret. Så fungerar allianser. Man fattar ett beslut i fredstid som kan effektueras om det blir krig.

De solidaritetsförklaringar som sentida regeringar har gjort har ju inte som följd haft att Sverige kommer att kunna hjälpa till om det är krig. Det är väldigt svårt att i krigstid fatta beslut om att delta. Alliansen föreskriver att man håller fast vid en förklaring om att man ska hjälpa till.

Detta om begreppet alliansfrihet. Jag tror att det står med i alla ordböcker, så jag behöver kanske inte fördjupa mig i det.

Om Sverige rustar som ett alliansfritt land eller om vi gör det tillsammans med Finland hotar inte våra rustningar någon stormakt. Det är ingen som tror att vi skulle vara offensiva. Det har definitivt en betydelse för säkerheten.

Anf. 149 Hans Wallmark (M)

Fru talman! Jag ska ge Mikael Jansson en chans till att utveckla detta. Jag ska bara fylla på med några följdfrågor.

Jag förstår det såtillvida att Sverigedemokraterna säger nej till europeiskt samarbete. De säger nej till Natosamarbete. Man vill behålla allianslösheten, men man är beredd att bygga en allians med ett land, nämligen med Finland. Då måste Mikael Jansson utveckla på vilket sätt säkerheten och styrkan ökar i samarbete med 1 land i stället för 29 länder. På vilket sätt är den allianspolitiken mycket starkare med 1 land i stället för med 29 länder?

Det är precis som Mikael Jansson säger, att om man ingår den typen av vapenbrödraskap är det ju bindande.

Sedan säger Mikael Jansson att våra rustningar inte ska hota någon. Skulle Sverige och Finland ingå en allians skulle det inte hota någon.

Fru talman! Jag tycker att vi ska varna Mikael Jansson för att han använder sig av ett narrativ som är rätt farligt. För en tid sedan permanentade Sverige sin närvaro på Gotland. Precis som Allan Widman sa kommer vi dessutom att göra detta till ett regemente. Då stod det i rysk press att läsa: Sverige rustar upp strategisk ö i Östersjön. Därför ska man vara väldigt försiktig med att använda sig av den här typen av narrativ.

Mikael Jansson talade också om en obalans. Ryska federationen är inte en obalans, utan Ryska federationen har målmedvetet och tydligt ökat sina försvarsupprustningar. Med den illegala annekteringen av Krim har man visat vad man är kapabel till. Då använder man hela verktygslådan: desinformation, propaganda, spridning av den här typen av narrativ.

Som parti måste man då tänka efter om ens ledamöter dyker upp i Moskva eller i Syrien.

Anf. 150 Mikael Jansson (SD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvar och samhällets krisberedskap

Fru talman! Återigen: Moderaterna svänger i försvarsfrågan än hit och än dit. Det var bara tre år sedan som Moderaterna var väldigt hårda med att försvarsanslaget inte skulle öka med en enda krona. Man sa att de ryska rustningarna inte påverkade vår säkerhet. I dag säger de någonting helt annat. Ni är inte stabila när det gäller försvarspolitiken, tyvärr.

Vi försvarspolitiker besöker Washington från tid till annan. Amerikanerna säger att det viktigaste är att vi stärker vårt försvar och tar ansvar för vårt område. Sedan är det sekundärt om vi går med i Nato. De säger att de tycker att det vore bra, men det är inte centralt. Det centrala är att vi rustar och tar ansvar. Det är värt att lägga märke till.

När det gäller säkerhetspolitik finns det en balans mellan stormakterna. Det finns en kärnvapenbalans som har stor betydelse. De som förespråkar ett Natomedlemskap för Sverige gör gällande att vi då skulle få en mycket stärkt militär förmåga. Självklart är det så.

Vi som förespråkar alliansfrihet tror att om Sverige och Finland - för vi kommer att fatta samma beslut; så blir det ju - går med i Nato kommer Nato att finnas vid Finlands östliga gräns. Det kan skapa problem med ökade spänningar. Den risken tycker vi och många andra är solklar.

Att vi har en försvarsallians med Finland höjer naturligtvis tröskeleffekten. Om vi är två krigsmakter som kan försvara höjs tröskeleffekten. Även innan man kan optimera försvarsmakternas gemensamma verkan höjs den direkt.

Anf. 151 Allan Widman (L)

Fru talman! Jag tyckte att Mikael Janssons inlägg vad avser totalförsvarsplikten från det tidiga 90-talet fram till i dag föranleder en förklaring.

Jag ska inleda med att säga att jag hör till dem som tror att det var ett misstag att plikten kom att helt upphöra under en period på sju år. När nu grundutbildning med plikt återupptas från den 1 januari 2018 kommer vi säkert att få erfara att det är en sak att säga värnplikt men en helt annan sak att tillämpa den. Tid har gått, och saker har glömts. Vi är dock i en situation då det är helt nödvändigt.

Skälet till att man kom fram till beslutet 2010 var, bedömer jag, att under en lång rad av år misshanterades värnplikten. Man minskade de kullar som togs ut i utbildning. Man avskaffade plutonbefälsutbildningen och kompanibefälsutbildningen. Till slut var bevakningssoldat den vanligaste befattningen som man kunde få. Den gav inte ens möjlighet till att åka på internationella insatser.

Man avskaffade alla repövningar. När rekryterna muckade var det den sista gången de såg regementet. Om man gör så här med plikten under väldigt lång tid tappar den sin folkliga förankring.

Jag kan berätta att under de sista åren före 2010, då plikten avskaffades, hade vi fler som frivilligt sökte sig till det militära och till grundutbildningen än vad vi kunde erbjuda plats till. Jag som liberal kände att det blev väldigt svårt att förklara för väljare och inte minst de unga att man med plikt skulle ta ut folk när det fanns tillräckligt många frivilliga.

I det här landet har vi något som kallas proportionalitetsprincipen. Den innebär att man bara ska ta till tvång om nöden kräver det. Situationen var inte sådan då.

Anf. 152 Mikael Jansson (SD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvar och samhällets krisberedskap

Fru talman! Naturligtvis är det så att de omorganiseringar som skett i försvaret från tid till annan och i flera omgångar har varit till nackdel för försvaret. Att man behöver tid för att genomföra en förändring gäller varje organisation. Självklart är det så. Hade vi sverigedemokrater varit med vid den tidpunkten hade vi kunnat bidra till ett mer långsiktigt och stabilt perspektiv på det hela.

Det är en läxa för oss alla att försvarspolitiken måste ligga mer stabil över tid, annars slösar man resurser. Den strategiska timeouten är exempel på något som blir mycket kostsamt när vi nu ska återgå till totalförsvar.

Det är inte många år sedan de flesta partier här i kammaren sa att det civila försvaret ska bli av en helt annan karaktär än det gamla civila försvaret. Det ska bli ett nytt, effektivt och jättebilligt system. Vi sverigedemokrater sa: Intressant! Kan vi få se den skissen?

Jag har tjatat om den där skissen, men den kom aldrig fram. Nu visar den nog sig snart. Vi får se hur det ser ut i Försvarsberedningens rapport. Allting tyder på att det gamla totalförsvaret trots allt var ett ganska bra system som vi kan ta till oss, återinföra och vidareutveckla.

När man väljer ut unga som ska genomgå utbildning i värnplikt tar man kanske de som visar ett intresse för det. Det tycker också jag är vettigt. De tal som anges vad gäller de som ska utbildas i värnpliktens grundutbildning per år - 4 000-5 000 - är en låg siffra. Vi anser att man bör jobba med uppemot 12 000-14 000 per år. Men vi förstår att det kan ta viss tid, eftersom vi också måste ha folk som utbildar.

Anf. 153 Allan Widman (L)

Fru talman! Jag tror att plikten inte bara kommer att lösa kvantitativa problem, utan den kommer även att lösa kvalitativa sådana i det svenska militära försvaret. Vi märker hur det blir allt svårare att få rekryter till de mest kvalificerade befattningarna. Det beror på att det urval, det underlag, som totalt finns att tillgå har smalnat av väsentligt, inte bara sedan 2010 utan faktiskt långt tidigare än så.

Man kan fundera över varför Sverige sjönk så djupt i den strategiska timeouten. En av de förklaringar som jag har kommit fram till, fru talman, har för Mikael Janssons del tyvärr en koppling till det faktum att Sverige är eller åtminstone anser sig vara militärt alliansfritt. Det är min bedömning att inom Nato har dess medlemsstater pushat varandra, samtidigt som vi upplevde vår strategiska timeout. Detta gör att exempelvis vårt lilla grannland i väst, Danmark, gör anspråk på att kunna slåss i brigadformatet. Det är en förmåga som vi gav upp någonstans i mitten av 90-talet.

Jag instämmer helt med Mikael Jansson i att det inte går att ha en konjunkturbaserad eller hotorienterad försvarsmakt. När man förlorar en förmåga tar det evig tid och stora resurser att återskapa den. Det som Försvarsmakten ibland har kallat förmågeglapp har i stället blivit ett förmågetapp, som har bestått under väldigt lång tid. Att reparera detta är kostsamt, och det tar oändligt lång tid.

Vi behöver bli mer stabila. Min slutsats, fru talman, är att vi hade varit mer stabila inom ramen för försvarsalliansen Nato.

Anf. 154 Mikael Jansson (SD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvar och samhällets krisberedskap

Fru talman! Vad gäller Europas utveckling är vi medvetna om att även bland de länder nere på kontinenten som är Natomedlemmar har de flesta nedrustat väldigt kraftigt. Hela Europa har nedrustat. Jag ska väl inte tala om hur Natoländer ska rusta. Men jag ser det som bra för Europa att USA nu kräver att Natomedlemmarna ska uppfylla sitt krav om 2 procent av bnp. Om alla Natomedlemsländer i Europa rustar upp till dessa 2 procent kommer det att stärka Europas säkerhet. Det kommer indirekt också att påverka Sveriges säkerhet.

Jag delar Widmans uppfattning om att vi som alliansfria kanske borde satsa någon halv procent mer än de som är med i försvarsalliansen.

Att ha Danmark som exempel och föredöme kanske inte kan gälla Sverige. Danmark har ju gått på Natolinjen fullt ut och har släppt sin förmågebredd. De är duktiga medlemmar i Nato och gör starka insatser i internationella operationer. De tog exempelvis ett tungt grepp i Afghanistan. De fyller en roll på det sättet.

Den danska modellen passar alltså inte Sverige. Vi som alliansfria måste ha en förmågebredd. Vi har tunnat ut det svenska försvaret, men vi har behållit förmågebredden. Vi har dock inga siffror på regementena längre, eftersom de är så få.

Man kan ändå konstatera att Sverigedemokraternas försvarspolitiska linje har fått rätt. Ni andra partier har till slut kommit över och tagit till er vår politik. Det gäller visserligen inte i alla frågor, och inte i försvarsalliansfrågan, men i mycket annat. Därför bjuder jag in er till nästa övergång: Släpp det här med att det räcker med en enda armébrigad för att skapa en tröskel! Ingen tror ju på detta. Att vi enbart har en armébrigad beror på att vi anslår så lite pengar. Det finns ingen taktik bakom tanken att en brigad skapar en tröskeleffekt.

Anders Schröder (MP)

Anf. 155 Anders Schröder (MP)

Fru talman! Vid en diskussion om försvarspolitik är det alltid klokt att börja i säkerhetspolitiken. Det säkerhetspolitiska läget i vårt närområde och i vår omvärld är sämre än på länge, precis som flera föregående talare har konstaterat.

En central säkerhetspolitisk vändpunkt var den ryska ockupationen av Krim och kriget i östra Ukraina, som visade att Ryssland nu är berett att ifrågasätta den regelbaserade världsordning som Sverige är beroende av och vill stå upp för politiskt. Den säkerhetspolitiska osäkerheten ökar ytterligare med oklarheten kring vilken riktning EU nu kommer att ta i ljuset av brexit och med den amerikanska administrationens oklara signaler och dess antydan om att vilja engagera sig allt mindre i globala frågor.

Men vi står också i dag inför ett säkerhetspolitiskt läge där hotbilden är bredare och mer komplex än tidigare. Gränsen mellan fred och krig är inte lika tydlig. Hybridkrigföring, där konventionella militära metoder kompletteras och ersätts med andra åtgärder, har blivit vanligare. Det gäller i synnerhet saker som cyberkrigföring, ekonomisk krigföring och desinformationskampanjer, exempelvis politiskt stöd till oppositionsgrupper i andra länder i syfte att skapa interna oroligheter.

Även om risken för ett invasionshot mot Sverige i dag är lågt måste vi vara medvetna om att det pågår verksamhet också i Sverige från andra länder vad gäller sådant som desinformationskampanjer och spioneri. Det förekommer naturligtvis också militära anfallsövningar mot Sverige och kränkningar av vårt territorium.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvar och samhällets krisberedskap

Till dessa antagonistiska hot ska dessutom läggas risken för olyckor och naturkatastrofer i form av skogsbränder, stormar med mera. Alla dessa hot behöver ett modernt totalförsvar och en modern krisberedskap kunna hantera.

Jag är därför glad att representera en regering som driver en modern försvars- och säkerhetspolitik, en politik som riktar in sig på att hantera den spännvidd av utmaningar som Sverige står inför och där utgångspunkten handlar om att värna mänskliga rättigheter, självständighet och befolkningens liv och hälsa. Att avhandla alla delar här i kammaren låter sig tyvärr inte göras, men jag skulle vilja lyfta fram två områden som ligger mig varmt om hjärtat.

För det första, fru talman, vill jag lyfta fram regeringens arbete med att stärka informationssäkerheten. Med Miljöpartiet i regering har det ställts högre krav på informationssäkerhetsarbetet, samtidigt som en ny strategi för samhällets informations- och cybersäkerhet har utarbetats. Regeringen har bland annat infört ett system för obligatorisk it-incidentrapportering för statliga myndigheter för att förebygga, upptäcka och hantera it-incidenter. Redan under 2016 hade drygt 200 it-incidentrapporter lämnats in till MSB. Regeringen har dessutom gett en särskild utredare i uppdrag att kartlägga behovet av att förebygga att säkerhetsklassificerade uppgifter eller övrig säkerhetskänslig verksamhet utsätts för risker i samband med utkontraktering, upplåtelse och överlåtelse av sådan verksamhet samt att föreslå åtgärder, till exempel tillståndsprövning.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, har en mycket viktig funktion för att bidra till informationssäkerhetsarbetet, bland annat genom att ta fram föreskrifter om hur andra myndigheter ska arbeta med detta. Genom samverkan med den privata sektorn har MSB också etablerat ett nytt forum som syftar till att öka informationssäkerheten i it-leverantörssektorn. MSB har dessutom fått ett rejält tillskott för att jobba med just informations- och cybersäkerhetsarbetet genom den senaste uppgörelsen i försvarsgruppen. Detta verkställer vi nu.

För det andra, fru talman, är det i ett förändrat klimat helt avgörande för Sverige att satsa på förebyggande arbete mot naturolyckor. Även här konstaterar jag att MSB har ett viktigt arbete: att på olika sätt stödja aktörer i att förbereda sig för de naturolyckor som klimatförändringarna för med sig. För att möjliggöra förebyggande åtgärder i utsatta områden har regeringen satsat pengar som fördelas på ett tiotal kommuner för förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor. Här handlar det framför allt om stabilitetshöjande åtgärder och åtgärder för att förebygga risken för översvämningar.

I arbetet med klimatanpassning har MSB även gjort nya kartläggningar över 17 områden som hotas av översvämning när vattenflödena uppnår en viss nivå. De 17 översvämningskarteringarna innehåller nya höjddata och klimatanpassade 100- och 200-årsflöden. Det här arbetet är mycket viktigt, eftersom det ger en högre detaljeringsgrad och längre planeringshorisont för kommunerna i deras samhällsplanering.

Därutöver har stabilitetskarteringar genomförts avseende ras och skred för att kunna vidta förebyggande åtgärder i bebyggda områden. Riskhanteringsplaner med mål och åtgärder har också rapporterats till EU för de 18 områden i Sverige som bedöms ha betydande översvämningsrisk, vilket har stärkt beredskapen för att hantera eventuella händelser. Resultatet av vidtagna åtgärder och stödet för att anpassa samhället till ett förändrat klimat är bland annat minskad risk för översvämningar och bättre hantering av följderna efter till exempel skyfall i olika utsatta områden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvar och samhällets krisberedskap

Utöver att satsa på MSB:s arbete för att minska sårbarheten i vårt samhälle gör regeringen även andra riktade investeringar i delar av Sverige som är särskilt utsatta för klimatförändringarna. Bland annat görs en särskild satsning på klimatanpassningsanslaget för statlig delfinansiering av åtgärder vid skredsäkring längs Göta älv. Det bildas en delegation för Göta älv vid Statens geotekniska institut. Anslaget för klimatanpassningar ökar. Det blir totalt 97 miljoner kronor för 2018 och 182 miljoner för åren 2019 och 2020.

Fru talman! Jag inledde med att betona det breda spektrum av utmaningar som totalförsvaret och krisberedskapen behöver hantera i dag. Det är hot som kan vara av både antagonistisk och icke-antagonistisk karaktär. I Sverige har vi haft en tradition av att hantera dessa frågor på ett ansvarsfullt sätt, bortom den blockpolitik som präglar många andra områden. Den politik vi bedriver i dag är ett resultat av en bred uppgörelse mellan flertalet partier i den här kammaren. Det sänder en stark och viktig säkerhetspolitisk signal till omvärlden.

Före jul kommer Försvarsberedningens första delbetänkande för nästa försvarsbeslutsperiod. Jag hoppas och tror att vi även där kommer att hitta breda majoriteter för en politik som bygger ett effektivt försvar och som kan hantera det breda spektrum av utmaningar som omvärlden ställer oss inför.

Anf. 156 Hans Wallmark (M)

Fru talman! Låt mig börja med att berömma Anders Schröder. Jag tycker att det var ett konsistent och helt anförande. Jag kanske inte håller med om alla delar, och jag kanske skulle ha lyft fram andra nyanser, men utifrån ett miljöpartistiskt perspektiv - om jag nu kan ikläda mig den recensentrollen - tycker jag att anförandet var väldigt bra. I grunden måste jag också säga att jag uppskattar Anders Schröder som den försvarspolitiker han är. Därför är det också sorgligt och tråkigt, fru talman, att mina pilar, som egentligen skulle rikta sig mot ministern och regeringen, nu får sändas mot Anders Schröder - det finns ingen annan här. Tyvärr var det samma sak i går, när vi diskuterade Pesco.

Schröder nämnde det här med att sända signaler genom breda uppgörelser. Jag hoppas att den alliansregering som tillträder efter valet 2018 kommer att ha ambitionen och viljan att nå breda uppgörelser, och jag önskar att Miljöpartiet också kan vara med då. Men det vore intressant att höra hur Anders Schröder resonerar kring det här med att sända signaler när ingen minister valt att komma vare sig i dag eller i går till våra debatter om en så grundläggande fråga som landets försvarspolitik.

Jag vill ta upp en sak till. Det gäller artikeln i Svenska Dagbladet i dag där överbefälhavaren varnar för risken för förmågetapp, framför allt bortom 2020. Detta kommer egentligen inte som en nyhet för oss som har träffat överbefälhavaren i andra sammanhang. Han har redan varnat för det här förmågetappet. Därför finns det skäl att fundera kring huruvida vi måste komma med ytterligare anslag även före ett nytt försvarsbeslut den 1 januari 2021. Varje gång vi moderater har föreslagit detta har det initialt avfärdats; det har setts som anslagsbingo. Sedan har det ändå råkat hamna både i vårändringsbudgeten och i denna budget. Vill Miljöpartiet ändå öppna för möjligheten att göra förstärkningsinsatser redan i budgetarna för 2019 och 2020 om den här typen av allvarligt underlag finns från Försvarsmaktens sida? Som moderat kan jag ange några siffror också; de finns i vårt budgetförslag.

Anders Schröder (MP)

Anf. 157 Anders Schröder (MP)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvar och samhällets krisberedskap

Fru talman! Precis som Hans Wallmark påpekar är de besked som ÖB ger i Svenska Dagbladet inga nyheter utan någonting som ÖB har pratat om i flera år, som jag uppfattar det, inte minst det här med förmågetappet efter 2020. Det är också någonting som Hans Wallmark och jag själv har arbetat inom försvarsgruppen för att på olika sätt möta. Det var även anledningen till att vi träffade den senaste uppgörelsen, vill jag påminna om. Jag vill också minnas att vi var ganska eniga om att vi hade tillgodosett de saker som ÖB efterfrågade.

Jag vill påminna Hans Wallmark om att diskussionen också handlar om ett förmågetapp efter 2020. Nu har vi passande nog en försvarsberedning som sitter och ska lämna förslag om vad som ska hända efter 2020. Den kommer säkert att inkludera en rad förslag där den kommer fram till slutsatser om olika prioriteringar som ska kunna möta det som ÖB efterfrågar.

Jag tror att det är klokt att ta detta i sin gilla ordning och diskutera det i Försvarsberedningen, och så får vi se var vi landar.

Lotta Johnsson Fornarve (V)

Anf. 158 Hans Wallmark (M)

Fru talman! Det viktigaste är att det är verkligheten som måste styra, inte att man har bestämt det ena eller det andra sättet på förhand.

Jag menar att om det finns underlag och beräkningar som tyder på att vi nog skulle behöva göra ytterligare kraftansträngningar är detta nödvändigt. Det är därför vi har föreslagit det ett antal gånger.

Initialt fick vi kritik från Socialdemokraterna och Miljöpartiet om att det var anslagsbingo, men sedan landade man ändå i olika former av ytterligare påslag. Jag tror att man ska ha en öppenhet, om det kommer ytterligare underlag. Vi ser framför oss att vi redan i februari har Försvarsmaktens perspektivplan, och vi har den så kallade materielbergsutredningen. Jag tycker att man ska ha modet att kunna öppna för att redan före ett nytt stort försvarsbeslut skjuta till ytterligare medel, för att försöka förhindra denna typ av förmågeglapp.

En av de saker vi har diskuterat är det medelräckviddiga luftvärnet. Där har vi varit tydliga när vi har förhandlat och sagt att det inte får tränga ut andra projekt. Vi vill gärna se att det kommer så tidigt som möjligt, och då måste vi anslå nya resurser till det. Därför anger vi i vårt budgetförslag 6 miljarder mer i förhållande till 2018 års siffror för 2019 och 9 miljarder för 2020, just för att ha denna möjlighet och så att det ena projektet inte tränger ut det andra och så att den ena goda ambitionen inte tränger ut den andra.

Jag vill därför återkomma till min fråga: Finns denna beredskap hos Miljöpartiet, som är ett av de två regeringsbärande partierna? Jag förstår att Anders Schröder tyvärr inte kan skriva ut ett carte blanche för försvarsministern, som inte behagar vara här. Men finns den mentala beredskapen för att man skulle kunna göra ytterligare justeringar, så som man faktiskt har gjort i åtminstone två försvarsuppgörelser i närtid som Anders Schröder själv har varit med om?

Anders Schröder (MP)

Anf. 159 Anders Schröder (MP)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvar och samhällets krisberedskap

Fru talman! Miljöpartiet och även Socialdemokraterna, som de två regeringsdugliga partier vi är, förstår naturligtvis vikten av att lyssna på myndigheter. Detta har vi gjort förut, och det gör vi alltid.

Vi kommer naturligtvis att ta hänsyn till de situationer som verkligheten ställer oss inför. Men att vara regeringsduglig betyder också att göra saker i rätt ordning. Att börja dra slutsatser utifrån en SVD-intervju är inte i rätt ordning. Vi vet - ÖB sa det själv i intervjun - att Försvarsmakten kommer att återrapportera ordentligt i februari om hur läget egentligen ser ut. Det vore väldigt märkligt att dra några som helst slutsatser innan dess.

Jag skulle vilja säga så här: Vi får återkomma när vi faktiskt vet vad ÖB pratar om. Vi kan ta diskussionen då.

Daniel Bäckström (C)

Anf. 160 Daniel Bäckström (C)

Fru talman! Detta är en mycket angelägen och viktig debatt.

Jag kan konstatera att Sverigedemokraterna i sitt första anförande ser bakåt snarare än presenterar bilden framåt. Det kan ofta bli så i dessa frågeställningar att man utgår från hur det har sett ut mer än man funderar på vad som krävs i det förändrade omvärldsläget, med ett försämrat säkerhetsläge som i allra högsta grad påverkar Sverige och där mycket har skett och fortsätter att ske i vårt närområde.

Rysslands aggressiva maktspråk och vilja att använda militära medel och våld mot sina grannar innebär att vår säkerhet har försämrats. Ökad militär aktivitet kring Sveriges närmiljö och i Östersjön kräver förstärkningar av det svenska försvaret, nya åtgärder och fördjupade samarbeten med andra.

Sveriges närmaste försvars- och säkerhetspolitiska samarbeten är i Norden, inom EU och med Nato. För Centerpartiet är det viktigt att Sverige så snart som möjligt blir fullständig medlem i Nato. Vi har mycket att jobba med tillsammans med Nato men också med andra länder som vill bidra till stabilitet och säkerhet i vårt område.

Vårt försvar måste utgå från ett hela-landet-perspektiv och kunna hantera de olika förutsättningar som finns runt om i landet, inte minst väderleken och dess olika förutsättningar.

Vi har hela totalförsvarsplaneringen, som behöver intensifieras och genomsyra fler offentliga men också privata verksamheter runt om i landet. Och myndigheter behöver prata med varandra. Myndigheterna behöver planera tillsammans i mycket djupare och större omfattning för att snabbare kunna nå resultat men också en djupare insikt om hur det försämrade säkerhetspolitiska läget påverkar oss i närtid.

Centerpartiet vill vara med och ta ansvar. Vi är konstruktiva i dialogen, och vi är också beredda att förhandla för att hitta breda överenskommelser. Därför har vi nu varit med i tre överenskommelser tillsammans med flera partier och också regeringen om att få till försvarsbeslutet från 2015 om 10,2 miljarder extra, utöver de tidigare angivna anslagen för 2016-2020.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvar och samhällets krisberedskap

Om ni minns hörde vi, i den budgetdebatt vi hade inför julfirandet för ett år sedan, inga önskemål från regeringssidan om ytterligare pengar till försvaret, utan man hänvisade till att det beslut som gällde skulle gälla också framöver.

Men i takt med att fler partier anslöt sig till linjen att detta inte räckte och att det försämrade säkerhetspolitiska läget krävde mer resurser och att det fanns behov av att få till en ny försvarsberedning så snart som möjligt kom också regeringen till insikt om att vi ville komma till förhandlingsbordet.

I mars landade vi i ett tillskott för i år på en halv miljard, och i augusti resulterade överläggningarna i en betydande förstärkning för 2018, 2019 och 2020 med 2,7 miljarder extra per år, där 400 miljoner per år ska gå till den civila delen och resterande till försvaret.

Jag vill påstå att utan Centerpartiets medverkan tillsammans med fler vid bordet hade vi inte haft några förstärkningar att ta ställning till nu för nästa års budget, utan då hade vi varit kvar på 2015 års inriktningsbeslut.

Centerpartiet har alltså genom dessa överenskommelser varit med och bidragit. Vi har under förhandlingarna sammantaget tillfört 18,8 miljarder extra för åren 2016-2020. Den enda ansvarsfulla vägen till att höja svensk försvarsförmåga anser vi är att delta konstruktivt och också sitta vid bordet.

Sverige står inför stora utmaningar. Det handlar om personalförsörjning, om ett omfattande materielbehov och om ett ökat förmågeglapp gentemot Ryssland. Därför föreslår vi extra pengar för 2019 och 2020 som vi vill ska gå till medellångräckviddigt luftvärn, fler kontraktsanställda soldater, ökat materielunderhåll, fler fordon och förbättrad ledning och sambandsförmåga hos bland andra armén.

När vi blickar framåt inför nästa försvarsbeslut och det återstående arbetet för Försvarsberedningen har vi stämmobeslut på att Centerpartiets mål inför nästa försvarsbeslut är att vi ska hamna på minst snittet av de nordiska ländernas försvarsutgifter. Detta är rörlig materia. För varje år ändras detta i takt med att det säkerhetspolitiska läget gör att våra grannländer fattar offensiva beslut för att öka utgifterna för försvaret. I dagsläget hamnar det på 1,4 procent av bnp. Det skulle innebära en förstärkning motsvarande 16 miljarder per år.

Summerar man över femårsperioden är vi beredda att stå bakom ett mål i Försvarsberedningen om ytterligare 80 miljarder till försvaret för 2021-2025.

Så här långt i debatten ser förutsättningarna goda ut för att ta ett ansenligt kliv framåt nu med en tydlig målsättning för svensk försvarspolitik i nästa försvarsbeslut. Jag hoppas också att kommande två år av budgetförhandlingar i utskott och riksdag kan komplettera arbetet på vägen dit.

På lång sikt står också Centerpartiet bakom Natos målsättningar om att det behövs 2 procent av bnp till försvaret.

Vi ser att samtliga krigsförband måste öka sin krigsduglighet. Här ser det olika ut. Men förmågan att samtidigt mobilisera hela krigsorganisationen i händelse av höjd beredskap är av grundläggande betydelse och ska stärkas.

För Centerpartiet är det viktigt att vi kan göra breda satsningar, så att det inte blir så att övningsverksamhet måste dras ned till förmån för materiel. Vi behöver bägge.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvar och samhällets krisberedskap

Vår försvarsförmåga ska utvecklas så att hela landet kan ha en ökad tillgänglighet och förbättrad operativ förmåga.

I stundande försvarsberedningsarbete ser vi hur stor sårbarheten är och hur stora utmaningar vi står inför med logistikflöden, med praktiska transporter från norr till söder eller vice versa och att ha vägar och elektricitet i funktion och att också kunna stå emot de antagonistiska hot som förekommer i vår närmiljö men också här i Sverige.

Officersförsörjningen är en akilleshäl i Försvarsmaktens personalförsörjning. Det är kanske en av de absolut största utmaningarna i närtid, då vi behöver en förbättrad personalförsörjning och också kan garantera att kommande pensioneringar inte innebär ett glapp utan att vi kan fylla på med fler och nya medarbetare.

I dagarna har vi fått mycket information kopplad till olika berättelser med anledning av metoo-kampanjen. När det gäller Försvarsmakten har vi tagit del av berättelserna i utskottssammanhang och hur viktigt det är att Försvarsmakten och även andra organisationer arbetar tydligt och fortsätter långsiktigt och i närtid att utveckla värderingsarbete, ledarskap och ansvarstagande och också lägger grunden med tydliga och goda värderingar. Att hindra, förebygga och hantera kränkande särbehandling måste vara det mest centrala med tanke på alla rapporter som har kommit.

Fru talman! Den svenska militära närvaron och regementsbildningen som nu sker på Gotland är viktig. Att upphandlingen av Patriot, som har påbörjats, kan genomföras kommer att stärka vår förmåga. Att den kommande rapporten från Försvarsberedningen tas emot brett och kan leda till en god dialog i samhället ser jag som oerhört betydelsefullt. Många behöver involveras i samtalet om vad som behövs i närtid för att utveckla vår försvarsförmåga men också vårt civila försvar, eftersom sårbarheten är så stor.

Vi debatterade livsmedelsfrågorna tidigare i dag, och vi kunde ta del av hur ett annat utskott diskuterade dessa frågor. Men jag noterade inte det säkerhetspolitiska perspektivet. Det är ett exempel på hur dessa olika fält måste mötas. En tryggad livsmedelsförsörjning, ett tryggat logistikflöde och säkerhetspolitik går nämligen hand i hand. Att vi i händelse av högre beredskap och i värsta fall krig kan ha en försörjning och en grundstruktur som fungerar är oerhört viktigt. Där är privata och offentliga aktörer på lokal, regional och nationell nivå oerhört viktiga. Alla behöver involveras och arbeta tillsammans för att vi ska kunna nå tydliga resultat.

Centerpartiet vill se en utvecklad förbandsstruktur, vi vill se fler brigader och vi efterlyser utredningar inför nästa försvarsbeslut som visar vilka regementsbildningar som är nödvändiga att göra på totalförsvarets strategiska platser.

Jag yrkar bifall till reservation 10.

Jag vill också slå ett slag för försvarsmusikens roll och uppgift och hur den kan få utvecklas i bred samförståndsanda i vårt samhälle. Förra året gjordes det ett tillkännagivande från försvarsutskottet och ett tydligt medskick till regeringens fortsatta arbete från riksdagen. Det har inte tagits emot med det engagemang som vi hoppades på. Därför är det återigen en tydlig hälsning till Sveriges regering om försvarsmusikens roll och uppgift. Vi hoppas att regeringen inför kommande år kommer att återkomma med ett konkret återkopplande och också går denna viktiga ambition till mötes.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvar och samhällets krisberedskap

(Applåder)

Anf. 161 Lotta Johnsson Fornarve (V)

Fru talman! Vi debatterar nu försvarsutskottets betänkande Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap. Jag vill faktiskt börja med att hålla med Hans Wallmark om att det är dåligt att försvarsministern inte deltar i denna debatt. Det är inte ofta som jag håller med Hans Wallmark, men i detta fall gör jag faktiskt det.

Den säkerhetspolitiska situationen i Europa har förändrats och försämrats. Vi ser växande motsättningar, militär upprustning och ökad konfrontation på vår kontinent och i vårt närområde. Rysslands folkrättsvidriga annektering av Krim och destabiliseringspolitik i Ukraina och Natos upprustning och utvidgning har lett till att Europa har hamnat i en farlig upprustningsspiral. Också klimatförändringar, cyberattacker, pandemier och naturkatastrofer måste inkluderas i det säkerhetspolitiska perspektivet.

Flera av de stora utmaningar som vi står inför löser vi inte med militära medel. Här krävs andra åtgärder, som bygger på samverkan och dialog i stället för på konfrontation.

I en alltmer osäker omvärld behöver initiativ tas för att minska spänningen och hejda rustningsspiralen. Därför är den militära alliansfriheten central för Vänsterpartiet. Den svenska alliansfriheten har tjänat oss väl och har inneburit att generation efter generation har fått växa upp i vårt land utan att behöva uppleva krigets fasor. Det är genom en självständig utrikespolitik, med ett brett engagemang för demokrati, mänskliga rättigheter, folkrätt, kvinnors frigörelse och global social rättvisa, som vi bygger internationell trovärdighet. Det är en trovärdighet som Sverige kan använda för att bli en stark röst för fred, medling och nedrustning i världen, om den politiska viljan finns. Som ett led i detta bör Sverige skriva på FN:s avtal om förbud mot kärnvapen. Ett svenskt Natomedlemskap skulle vara ett stort säkerhetspolitiskt misstag.

Fru talman! En trovärdig svensk militär alliansfrihet innebär också ett behov av ett modernt svenskt försvar med stark folklig förankring som har kapacitet att upprätthålla kontroll över svenskt territorium, möta de olika säkerhetshot och kriser som vi står inför och kunna bidra till internationella insatser för att värna fred och säkerhet.

Därför är återinförandet av värnplikten av central betydelse. Vi välkomnar regeringens beslut om att återinföra frivillig värnpliktsutbildning och att både män och kvinnor ges möjlighet att mönstra. Det är ett viktigt steg för en mer folklig förankring av det svenska försvaret. Att försvaret utgörs av människor med olika bakgrunder och erfarenheter är ytterst en fråga om demokrati.

Även om Sverige var först i världen med att tillåta kvinnor att arbeta på samtliga militära befattningar lever många föreställningar om manligt och kvinnligt kvar. Försvarsmakten är uppbyggd av män och styrs i stor utsträckning av män och manliga normer och värderingar. I dag består Försvarsmaktens personal till ca 87 procent av män. Sverige har en skevare könsfördelning i försvaret än många andra västländer. Vänsterpartiet vill se en försvarsmakt där kvinnor och män är jämlika och där kvinnor representeras i lika stor utsträckning som män, oavsett befattning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvar och samhällets krisberedskap

Kvinnor som är anställda inom försvaret har i dagarna gått ut i ett upprop där de vittnar om sexuella övergrepp och trakasserier i stor omfattning, något som självklart är helt oacceptabelt. Kränkande, förnedrande och trakasserande beteenden hör inte hemma i Försvarsmakten eller någon annanstans i vårt samhälle. Det är viktigt att vi lyssnar på dessa kvinnors upprop och tar det på största allvar.

Vänsterpartiet har i sin motion En feministisk säkerhetspolitik tagit upp flera förslag till åtgärder, som att regeringen i kontakt med berörda myndigheter ser till att det finns information och nödvändiga rutiner för att möjliggöra uppgiftslämnande gällande sexuellt våld, sexuella trakasserier eller liknande missförhållanden för anställda inom Försvarsmakten, oavsett arbetsplats. Vi vill även att Försvarsmakten ska göra en årlig jämställdhetskartläggning och att man ska utarbeta en plan för hur man ska uppnå en jämn könsfördelning inom organisationens olika nivåer.

Fru talman! När försvaret nu står inför anskaffandet av ny materiel, bland annat ett nytt luftvärn, är det viktigt att det görs en noggrann analys av de system som finns på marknaden angående den militära nyttan i sin helhet och självklart även ur ett kostnadsperspektiv. Det är därför bra och viktigt att detta beslut förankras i riksdagen.

Vänsterpartiet har redan tidigare välkomnat att inriktningen på svenskt försvar har förändrats från formen av ett insatsförsvar till ett territoriellt försvar. Det är bra och rimligt att Sverige återigen planerar för ett totalförsvar, att förbandsverksamheten tillgodoses och att stödet till de frivilliga försvarsorganisationerna stärks. De frivilliga försvarsorganisationerna har bred kunskap samt engagemang och förmåga att bidra till att stärka det breda säkerhetsarbetet. Dessa organisationer bidrar till att öka enskilda människors och samhällets förmåga att hantera allvarliga händelser, olyckor och kriser.

Vi delar utskottets bedömning angående de framsteg som har gjorts på detta område men ser samtidigt att mer behöver göras. Det är också viktigt att bredda de frivilliga försvarsorganisationerna. De behöver i framtiden i större utsträckning bestå av män och kvinnor från hela det svenska samhället. Det är angeläget att stärka deras möjligheter att verka, och vi ser behov av att lägga ännu större vikt vid frivilligorganisationernas arbete.

Fru talman! Slutligen är jag glad över att utskottet ger regeringen bakläxa när det gäller försvarsmusiken. Försvarsmusiken är en viktig del av det svenska musik- och kulturarvet. Försvarsmusiken består av 113 musiker som har över 400 framträdanden varje år. Den är både efterfrågad och väl ansedd såväl i Sverige som utomlands. Det är viktigt att allmänheten även i fortsättningen får möjlighet att lyssna till försvarsmusiken över hela landet och att samtliga musikkårer får fortsätta verka.

Med detta yrkar jag bifall till reservation 3 från S, V och MP och i övrigt till utskottets förslag.

Anf. 162 Mikael Oscarsson (KD)

Fru talman! Låt mig börja med att yrka bifall till reservation 2.

Vi debatterar försvarsutskottets betänkande gällande utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap. Det gör vi i ett allt tuffare säkerhetspolitiskt läge, vilket flera av talarna har varit inne på. Det är ett faktum, och jag tror att en stor del av svenska folket känner av det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvar och samhällets krisberedskap

Vi har det krig som pågår just nu i östra Ukraina, och vi har den olovliga annekteringen av Krim 2014. Detta har skapat rädsla i Baltikum, och vi också ser en ökad aktivitet i Östersjön. Jag tror att många svenskar känner att vi inte har ett försvar som är tillräckligt bra, och det har vi inte heller. Vi har ett försvar som behöver stärkas.

Flera talare har också varit inne på dagens Svenska Dagbladet, där ÖB talar om ekonomin. "Vi kan inte fortsätta så här", är rubriken. ÖB Micael Bydén säger: "Prisökningar och andra effekter har gjort att det blivit ännu svårare att klara ekonomin. Gapet fortsätter att öka och vi har stora utmaningar att nå våra mål." Han pratar också om att det finns risk att man får minska på övningarna och säger vidare: "Det saknas både materiel och personal på många håll inom Försvarsmakten och vi kan inte fortsätta så här år efter år. Då tappar vi lojalitet och förtroende."

Detta är alltså det läge vi står i just nu. Det är viktigt att inse att detta inte går att rätta till varmluft - med vackra ord. Det kommer att krävas pengar, mycket mer pengar än vi i dag spenderar på Försvarsmakten. Därför vill Kristdemokraterna att vi ska upp på de nivåer Nato för länge sedan beslöt sig för att satsa, nämligen 2 procent. I dag ligger vi på 1 procent, och det räcker inte till om vi ska få en försvarsmakt som kan försvara oss och ge trygghet till svenska folket på ett tillfredsställande sätt.

Ibland säger vi att man kan bli krigsskadad, och det är förfärligt. Men man kan också bli fredsskadad och aldrig tro att det gäller oss. Krister Bringéus, den säkerhetspolitiska utredaren, har sagt att Sverige kommer att dras in om något land i Baltikum blir attackerat. Det är också så att det på ryskt territorium, från Kaliningrad, finns Iskanderrobotar som når in över svenskt territorium. Bringéus pratade om att man i ett krisläge där Ryssland kunde flytta fram dessa och exempelvis "låna" en bit av Gotland inte skulle kunna försvara Baltikum, som ju är medlemmar i Nato.

Vi har alltså ett viktigt ansvar att bygga upp vårt försvar, men det kommer inte att räcka. Vi kommer inte att kunna klara oss på egen hand, utan vi måste också bli medlemmar av Nato. Det var Natoplanen som kom upp den där natten under den så kallade ryska påsken för ett antal år sedan. Om vi vore medlemmar i Nato skulle vi kunna samplanera på riktigt - ha en gemensam försvarsplanering - och på ett helt annat sätt både stärka tryggheten för svenska folket och hjälpa våra grannländer.

Vad behöver vi då göra? Det skulle vi kunna tala länge om, men ta till exempel flygvapnet. Vi har ett bra flygvapen, men det är mycket mindre än det har varit förut. Det vi måste se till nu är att det inte minskar. Vi har ju bara beställt 60 nya JAS E-plan, och vi skulle behöva använda de C/D-plan vi nyss har fått och på så sätt upprätthålla nivån om 100 plan. Vi skulle också behöva använda mer av våra flygbaser och ha baspersonal där, så att vi kan sprida ut våra flygplan. Det skulle göra att vi blev betydligt mindre sårbara.

Vi har en fin marin, men den är inte speciellt stor, fru talman. Vi kan bara försvara västkusten. Vi vet allihop här i kammaren att någon som vill oss illa naturligtvis kommer att göra någonting för att stoppa förnödenheterna, som kommer via Göteborg. Därför måste vi återigen bygga upp en förmåga med stridsfartyg på västkusten.

Sedan har vi armén. Armén är det som allra mest har strukit på foten; vi har sett en 90-procentig minskning sedan 80-talet. Här har vi två brigader - på papperet. En brigad finns där, i bra skick, men den andra är i väldigt dåligt skick. Vi behöver satsa på den, men det räcker inte. Kristdemokraterna kommer framöver i förhandlingarna att driva att vi åtminstone ska ha fyra brigader - en i Skåne och en i Skövde, baserad för västkusten, samt en i Stockholm och en i Boden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvar och samhällets krisberedskap

Vi borde dock även ha brigadförmåga på Gotland. Nu bygger vi upp en förmåga där, och det är bra, men vi skulle behöva förstärka ytterligare för att kunna vara farliga mot en angripare, mot den som vill oss illa. Armén behöver fördubblas från dagens 15 000 man till 30 000 man.

Jag vill nämna något om reservation 2, som jag nyss nämnde och som vi yrkar bifall till. Det handlar om att regeringen offentligt bör redovisa bemanning, materieluppfyllnad, genomförda utbildningar, kostnader och bedömd förmåga för varje krigsförband. Detta skulle Riksrevisionen kunna göra. De har tillgång till informationen. Naturligtvis måste det finnas försvarshemligheter, men det blir ganska patetiskt när det ska vara så svårt att få information.

Ett exempel, fru talman: I förra veckan diskuterade man i tyska Bundestag hur det kunde komma sig att samtliga sex ubåtar ligger på varv. Ingen var ute i verksamheten. Man hade en liknande diskussion om stridsvagnar. Bara 95 av 255 möjliga fanns tillgängliga. Detta hade man alltså en offentlig debatt om i Bundestag.

Vi har alltså mycket att göra när det gäller att öka transparensen. Jag tror att det finns en stor förståelse hos svenska folket för att vi behöver öka vår förmåga, men då är det också viktigt att vi talar om var vi står och vart vi behöver komma för att ha ett försvar som kan försvara svenska folket.

Frågan om Marinens Musikkår har nämnts, så det behöver jag inte repetera. Men där ger vi en viktig bakläxa till regeringen som inte har uppfyllt det som riksdagen har sagt.

Sammanfattningsvis är det väldigt viktigt framöver att vi stärker vår försvarsförmåga. Vi vill också bli medlemmar i Nato. Kristdemokraterna är ett parti som vill stå upp för tryggheten. Vi står upp för tryggheten i familjen och för valfriheten. Vi står upp för tryggheten på gator och torg men också mot yttre hot.

(Applåder)

Anf. 163 Mattias Ottosson (S)

Fru talman! Jag delar Mikael Oscarsson beskrivning av situationen i Östersjöområdet. Jag är också ganska oroad över situationen och den ryska utvecklingen med hanteringen av Krim och hanteringen av Georgien. Jag är också oroad över den utveckling som vi ser i Mellanöstern, och med en amerikansk president som har svårt att hantera situationen blir jag ännu mer oroad.

Då ser Mikael Oscarsson ett ljus i mörkret, och det är Nato. Själv tillhör jag ett parti som inte tror att detta är lösningen, utan vi tror att lösningen är att vi utrustar det svenska försvaret och att det är vikt för att vi ska kunna garantera säkerhet i området och för våra grannar som vi också samverkar med.

Jag minns själv början av 90-talet när jag hade lämnat gymnasiet och gjorde min värnplikt. Det var då den stora nedrustningen påbörjades i Sverige, och jag såg hur kamraterna på andra sidan kaserngården fick åka hem tidigare. Med tanke på närheten till huvudstaden och till Gotland blev jag ännu mer förvånad när flygflottiljen F13 lades ned. Jag kände: Vart är vi på väg? Den oron fanns där.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvar och samhällets krisberedskap

Nu är vi dock i en situation där vi har påbörjat en förändring. Vi har pratat om Tage Erlander förut och att han gjorde mycket för svenskt försvar. Kristdemokraterna har inte en lika lång historia i Sveriges riksdag, och under de regeringar som ni har deltagit i har vi haft nedrustning, vilket även Socialdemokraterna har deltagit i.

Nu har vi vänt detta. Den här regeringen har börjat satsa på försvaret igen och har fått en mer positiv utveckling. Det har regeringen gjort tillsammans med Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna för att öka förmågan. Men nu har Kristdemokraterna lämnat samarbetet. Skulle Mikael Oscarsson kunna utveckla varför ni har gjort det? Det har ju ändå blivit en förbättring av den svenska förmågan, och vi arbetar mer med den. Nato kan vi prata om vid något annat tillfälle. I dag ska vi prata om den svenska försvarsförmågan, och den behöver utvecklas.

Anf. 164 Mikael Oscarsson (KD)

Fru talman! Det är trevligt att få tala med Mattias Ottosson på det här viset. Det är ganska intressant att han lägger hela sin talartid på att förklara hur vansinnig idén med Nato är, och så kommer han ändå fram till en annan fråga.

Om vi tar Nato först så finns det en dubbelmoral i det här landet. Socialdemokraterna vet att vi inte klarar oss själva, och så ska Nato på något vis komma och hjälpa oss. Men vi är ju inte medlem i Nato, och vi har inte artikel 5.

Därför säger Bringéus i sin utredning att det är svårt att förstå den svenska linjen. Vi ses som medlem av Nato; vi är ju en nära partner. Men vi har inte skyddet.

Det är också så att en gång i tiden, och det borde Mattias Ottosson känna till, syftade alliansfriheten till neutralitet i krig. Det är länge sedan. Det är länge sedan Tage Erlanders tid. Men det är också länge sedan vi tog bort att vi skulle vara neutrala. När vi gick med i EU, Mattias Ottosson, tog vi bort den saken.

Vad ska allianslösheten syfta till? Det är ju vad det är. Om man ska klara sig på egen hand räcker det inte med 2 procent. Då måste vi upp ännu högre. Om jag ska svara på frågan så var det därför vi hoppade av - vi tyckte att det var för låga bud. Därför lade vi sedan 50 procent mer i vår budget än uppgörelsen.

Det var alltså skälet. Vi tyckte att det var för lite pengar sett till de behov som finns. Min fråga är: Vad syftar allianslösheten till, Mattias Ottosson?

Anf. 165 Mattias Ottosson (S)

Fru talman! För att skapa säkerhet i det närområde som vi lever i - det handlar om frihandel, det handlar om diplomatiska förbindelser, det handlar om att skapa en relation i vårt närområde - behövs en svensk försvarsmakt, och för första gången på många, många år börjar det ske en förändring. Vi ser att trenden har vänt. Det svenska försvaret får mer resurser.

Där håller jag med Mikael Oscarsson: Jag tycker att det svenska försvaret ska ha ännu mer resurser.

Vi är nu i ett läge där det svenska försvaret får mer personlig materiel. Vi kommer att se till att Försvarsmakten finns på Gotland. Det är mer övningsverksamhet. Vi har genomfört den största försvarsmaktsövningen på drygt 20 år. Vi inför värnplikt igen så att vi får en bredd. Det system som vi hade innan har visat sig inte vara funktionsdugligt. Vi har dragit igång ett antal stora materielprojekt - det är Archer, korträckviddigt luftvärn, mörkerförmåga, brobandvagnar, stridsfordon 90, som har uppgraderats - jag tror att det är drygt 200 stycken - stridsvagn 122 och signalspaningsfartyg är beställt liksom ubåten A26.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvar och samhällets krisberedskap

Det sker oerhört mycket, och det här var Kristdemokraterna en del av. Men ni har lämnat det. Är det inte bättre att ett litet land samverkar? Tror inte Mikael Oscarsson att det skulle uppfattas som positivt i närområdet?

Min fråga kvarstår: Varför lämnade ni det här samarbetet? Tror inte Mikael Oscarsson att Sverige blir starkare ju mer vi samarbetar i den här gruppen? Vad skiljer er från moderater, centerpartister och övriga allianskolleger?

Anf. 166 Mikael Oscarsson (KD)

Fru talman! Mattias Ottosson vet inte riktigt vilket ben han ska stå på. Å ena sidan säger han att han håller med Oscarsson om bristerna, å andra sidan säger han att vi ändå har ett starkt försvar. Jag vet inte riktigt vad budskapet är.

Sanningen är den att vi har en jättestor utmaning. Jag försökte berätta från talarstolen att vi har minskat armén med 90 procent. Vi har minskat marinen och flygvapnet med 80 procent. Landet är ju lika stort. Vi är det näst största landet i Europa, Mattias Ottosson. Vi har jättestora utmaningar.

Frankrike beslöt sig för att bli en fullvärdig medlem av Nato igen, för de sa: Vi klarar inte att försvara oss på egen hand.

Det är den enkla sanningen: Vi klarar oss inte på egen hand.

SD talar om Finland. Men det räcker inte, och det vet Mattias Ottosson. Det är inte avskräckande nog. Det är fantastiskt med ett samarbete med Finland, men det räcker inte.

Då är det lika bra att säga som det är och vara öppen mot svenska folket. Vi måste vara transparenta med vår förmåga och våra brister. Vi ska tala om vart vi ska och vilka behov som finns, för det finns stora behov i vår försvarsmakt.

Därför är det viktigt att inte bara ha vackra ord utan också en trovärdig trappa upp till 2 procent. Tyskland ligger en bit över 1 procent men har bestämt sig för att man i mitten av 2020-talet ska upp till 2 procent. Det är också vad Nato har slagit fast. Detta behöver vi också göra för att vara trovärdiga.

Det är viktigt att det blir riktiga anslag och att vi täpper till de stora brister vi har för att skapa trygghet åt svenska folket och vår omvärld.

(Applåder)

Paula Holmqvist (S)

Anf. 167 Paula Holmqvist (S)

Fru talman! Jag yrkar bifall till reservation 3.

Vi har i dag en stor uppgift att bygga upp ett försvar som under flera år har monterats ned på många plan. Detta kräver både ekonomiska och personella resurser och långsiktig planering.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvar och samhällets krisberedskap

Regeringen beslutade den 10 december 2015 att Försvarsmakten, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och övriga berörda civila myndigheter ska återuppta en sammanhängande planering för totalförsvaret.

Detta arbete utvecklas successivt och skapar en allt större medvetenhet i samhället om de krav som skyddet av Sverige ställer.

Riksdagen har beslutat att målet för det militära försvaret från och med 2016 ska vara att enskilt och tillsammans med andra, inom och utom landet, försvara Sverige och främja vår säkerhet genom att hävda Sveriges suveränitet, värna suveräna rättigheter och nationella intressen, förebygga och hantera konflikter och krig, skydda Sveriges handlingsfrihet vid politisk, militär eller annan påtryckning och om det krävs försvara Sverige mot incidenter och väpnat angrepp samt skydda samhället och dess funktionalitet i form av stöd till civila myndigheter.

Samtidigt beslutade riksdagen att målet för det civila försvaret från och med 2016 ska vara att värna civilbefolkningen, säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna och bidra till Försvarsmaktens förmåga vid ett väpnat angrepp eller krig i vår omvärld.

Det enskilt viktigaste under försvarsinriktningsperioden 2016-2020 är att öka den operativa förmågan i krigsförbanden och att säkerställa den samlade förmågan i totalförsvaret.

Fru talman! När vi nu har beslutat att återuppta totalförsvarsplaneringen behövs det en samsyn i riksdagen, och då är det mycket glädjande att vi i riksdagen har en bred majoritet där försvarsgruppen med Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Moderaterna och Centern fortsätter att vårda denna överenskommelse.

I mitt anförande vill jag speciellt lyfta det civila försvaret och hur viktigt det är för att möjliggöra och bidra till att Försvarsmakten ska kunna utföra sitt uppdrag vid höjd beredskap och ytterst krig men också för den krisberedskap som behövs i fredstid.

Ytterligare utgångspunkt för krisberedskapen är att hela samhället med myndigheter, kommuner, landsting, regioner, privat näringsliv och frivilligorganisationer gemensamt och inom sina respektive områden tar ansvar för och utvecklar krisberedskapsarbetet.

Dessa uppgifter kräver god planering, inventering, samverkan och samordning. Framför allt behöver olika scenarier övas.

Regeringens nationella säkerhetsstrategi som presenterades i januari 2017 anger ramverk och inriktning för det arbete som krävs för att värna Sveriges säkerhet såväl inom som mellan olika politikområden.

Fokus bör enligt MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, riktas mot följande områden: energiförsörjning, livsmedelsförsörjning - en otroligt viktig fråga som Daniel Bäckström var inne på förut - transporter och transportinfrastruktur, hälso- och sjukvård samt omsorg, finansiella tjänster, information och kommunikation samt skydd och säkerhet.

Regeringen har också gett MSB i uppdrag att ta fram ett nationellt informationsmaterial och stärka stödet till kommunerna i arbetet med att öka invånarnas kunskap om förberedelser inför kriser och höjd beredskap. Uppdraget ska redovisas senast den 1 mars 2018. Det här är ett mycket viktigt initiativ.

Frivilligperspektivet behöver tas om hand i det fortsatta arbetet då frivilligorganisationerna är en god resurs för förankring och bidrar till en stärkt förmåga i samhället med sin kompetens.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvar och samhällets krisberedskap

De frivilliga försvarsorganisationerna bidrar till att öka enskilda människors förmåga att hantera allvarliga händelser, olyckor och kriser. Genom att öka den fredstida förmågan att möta och hantera olyckor och kriser kommer även andra frivilligorganisationer att bidra till förmågan att motstå påfrestningar under höjd beredskap.

Informationsspridning om totalförsvaret är en viktig del av de frivilliga försvarsorganisationernas funktion. Frivilligorganisationernas ungdomsverksamhet är också en styrka för framtida rekryteringar och utgör en viktig funktion i samhället.

Försvarsvilja är ett ord som sammanfattar de samtal jag har haft med hemvärnet och de frivilliga försvarsorganisationerna vid besök på deras utbildningar och övningar. Deras ideella engagemang inverkar positivt på människors tillit till samhället och till varandra, och är i detta fall ett viktigt värde för krisberedskapen. Hemvärnsförbandens lokala förankring och rekrytering har stor betydelse för försvarets folkförankring.

Fru talman! Jag ska avsluta mitt anförande med att lyfta det upprop, #givaktochbitihop, som 1 730 kvinnor som är eller har varit verksamma i Försvarsmakten har skrivit under. Där vittnar de om övergrepp, kränkningar och mobbning från manliga kollegor. I uppropet delar kvinnorna sina erfarenheter av bland annat våldtäkter, mobbning och sexistiska kommentarer.

Så här skriver de i uppropet: Tystnadskulturer som säger givakt och bit ihop och maktstrukturer där härskartekniker blundas för gör att kvinnor som anmält övergrepp många gånger blivit ifrågasatta och i vissa fall blivit ännu mer utsatta. I fortsättningen måste alla anmälningar tas på allvar. Det är hög tid att Försvarsmakten försvarar våra intressen på riktigt.

ÖB Micael Bydén säger så här: Den här typen av ageranden är helt oacceptabla. Den som inte kan leva efter Försvarsmaktens värdegrund har ingenting i Försvarsmakten att göra.

Fru talman! Utskottet hade till dagens sammanträde bjudit in kvinnor anställda i Försvarsmakten och även personaldirektören och en HR-strateg för en information med anledning av uppropet. Som många av er andra har uttryckt är det jätteviktigt för oss i utskottet att få ta del av dessa berättelser. Jag vill rikta ett stort tack till dem som kom och berättade för oss. Precis som det har sagts tidigare handlar det om attityder och strukturer som inte hör hemma på någon arbetsplats.

Det lyftes också fram att det inte är en kvinnofråga. Det är inte vi mot dem utan axel mot axel, som en av personerna sa. Nu finns ingen återvändo utan nu behövs förändring, var en gemensam syn.

Fru talman! Till sist vill jag tacka alla, ingen nämnd och ingen glömd, som bidrar till att stärka vårt militära och civila försvar. Jag vill också rikta ett varmt tack till alla som bidrar i våra internationella insatser, för om våra politiska beslut ska bli verkställda krävs mycket av var och en.

Lotta Olsson (M)

Anf. 168 Lotta Olsson (M)

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 5 under punkt 6.

Det svenska försvaret har genomgått sitt stålbad, ett stålbad som varat under nästan 20 år. Det var ett stålbad som innebar inte bara neddragning av kostnader och verksamheter. Det var ett stålbad som också har inneburit att man moderniserat försvaret och gjort sig av med byggnader och materiel samt tvingats tänka helt nytt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvar och samhällets krisberedskap

Vi trodde länge på en värld som skulle satsa mer på nedrustning i stället för upprustning. Det försämrade säkerhetsläget i vårt närområde utgör grunden för att politiken behövt förändras och det svenska försvaret i stället förstärkas. Vi lever i orolig tid där maktförhållandena i vår omvärld är instabila.

Detta är en början, men målet behöver vara att försvaret ska ha en resurstilldelning motsvarande 2 procent av bruttonationalprodukten, vilket är en målbild för oss moderater. Med detta mål skulle det svenska totalförsvaret betydligt förstärkas.

Fru talman! De tidigare neddragningarna innebär att de resurser som nu tillförs används på ett bra och effektivt sätt. Resurserna kommer att användas framåtsyftande och väl genomtänkt. Det är också viktigt att det svenska försvaret är utrustat och bemannat för samarbete med andra länder och att vår förmåga att ge och ta emot stöd förstärks. Det är en bra början för ett arbete som sedan kan leda till ett svenskt Natomedlemskap. De förstärkningar som görs ska ge ett både modernt och robust totalförsvar.

En sådan förstärkning som gjorts är inrättandet av Gotlands regemente i Visby. Det är en betydelsefull strategisk satsning. En ökad närvaro i Östersjön är avgörande för vår ökade försvarsförmåga. Det är en satsning som också har ett starkt lokalt stöd hos befolkningen på Gotland, vilket inte ska underskattas. Det upptäckte jag vid ett studiebesök i somras.

En förstärkning av upphandlingskompetensen i försvaret är ett viktigt och prioriterat område. Man kan inte nog poängtera hur viktigt det är med goda upphandlingar. Det är något vi inte minst såg i samband med säkerhetsskandalen på Transportstyrelsen i somras. Med bättre och mer medvetna upphandlingar hade detta inte behövt hända.

Upphandlingar av den storlek som försvaret har måste skötas på det mest professionella sätt. Annars riskerar vi att de satsningar vi gör inte kommer till nytta som vi önskar och att den förstärkning vi önskar uteblir. I tider som denna då mycket ny materiel inhandlas är materiellogistiken extra viktig. Det är därför förvånande och mindre ansvarsfullt att regeringen inte hörsammar Moderaternas motion om att stärka upphandlingskompetensen vid försvarsmyndigheterna.

En larmkedja är aldrig starkare än sin svagaste länk. Därför är den översyn av SOS Alarm som nu pågår nyttig. Det finns ett utvecklingsarbete att göra på det området. Larmkedjorna handlar ju inte bara om korta larmtider, utan de behöver också uppföljning och utveckling. Hoten mot samhället och människors liv och hälsa är heller inte så enkla i dag. Det är egentligen bara fantasin som kan sätta stopp för vilka olyckor som kan inträffa, och för det behöver vi vara beredda. Därför är också helikopterkapacitet och att de militära helikoptrarna även kan användas till det civila försvaret något vi från allianspartierna vill se över.

De mål försvaret får för sin verksamhet behöver följas upp bättre. Att vi förstärker uppföljningarna är viktigt. Bedömningsgrunder och resultatparametrar generellt i försvaret behöver förbättras.

(Applåder)

Anf. 169 Roger Richtoff (SD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvar och samhällets krisberedskap

Fru talman! Timmen är sen. Det verkar som att ledamoten Oscarsson blir piggare för varje timme som går.

Fru talman! Jag väljer att tala om några andra saker i mitt anförande. Det är en del som oroar mig och en del där jag tycker att vi är på helt fel väg.

Det som oroar mig är officersutbildningen. Jag har tagit upp det tidigare. Som ni vet lägger man nu ned stabsutbildningen vid Försvarshögskolan. Det är sista året. Man skulle kunna tänka sig att Försvarsmakten tar över det, som man gjorde en gång i tiden. Finns det några planer på detta? Ja, det finns det säkert. Det är i varje fall inga planer som jag vet om eller har lyckats få fram. Men det kanske pågår ett sådant arbete.

Ska man förlänga de andra officerskurserna? Nej, inte enligt vad jag kan se. Behöver man inte den här utbildningen? Jo, det behöver man. Det gör mig orolig. Ett stort behov är rekrytering av officerare. Det gäller att vi har kvalitet i yrket. De uttalanden jag hört är en bekräftelse.

Jag vill inte nämna namnet, men en av lärarna på officersprogrammet sa: Vi ska inte ha överutbildade officerare. Har man den inställningen har man enligt min uppfattning inte förstått någonting av hur officersyrket egentligen är.

För att över huvud taget kunna förstå komplexiteten för krigsförbandschefer måste man utbilda sig ett och två steg över och förstå ett och två steg nedåt. Det gör man om man går en lång utbildning.

Jag frågade ÖB när han var hos oss i utskottet. Det är inte meningen att jag där ska föra en diskussion och debatt med honom om det. Men officersyrket har många beprövade erfarenheter att luta sig mot.

Professionen mår bäst av att ämnen som taktik, ledarskap och teknik finns med i alla kurser man går. Det gäller plutonchefsutbildning, kompanichefsutbildning och bataljonschefsutbildning. De ämnena är i symbios med varandra i olika styrka och omfattning.

Detta måste prägla hela den utbildning som bedrivs. Jag anser att det finns tecken på att man nu går ifrån det och börjar tro att de som utbildas ska kunna tenta av olika ämnen. Krigsvetenskapen är taktik och operationer. Det måste gå hand i hand hela vägen. Det gör mig djupt oroad. Jag är inte längre ensam. Flera officerare som jag har talat med är djupt oroade för detta.

Yrkets karaktär är att det är statens yttersta medel att föra politik med våld, skulle man kanske kunna uttrycka sig, eller nå politiska mål genom våld. Då använder man bland annat Försvarsmakten. Den ska utbilda till att kunna dö eller döda eller skicka andra soldater i krig. Det är vad det handlar om. Det är karaktären på yrket.

Med det sagt ska jag koppla lite grann till värnpliktsutbildningen. Vi var överens, och jag har hört vad Liberalerna och ni andra här sagt. Det känns allt bättre när vi i varje fall är överens om att vi ska ha ett starkt svenskt försvar. Där debatten hettar till ibland är när det gäller Natomedlemskap eller inte. Jag tänker inte kommentera det, för det har jag gjort så många gånger tidigare, om ni inte vill ställa någon fråga till mig sedan.

Vi vill öka värnpliktsutbildningen till kanske 10 000-15 000. Det har en koppling till antal förband. Vi vill ha fler brigader, som ni känner till. Vi behöver också en avkastning till den civila delen. Vi anser att man på räddningstjänstskolorna ska sätta igång och utbilda som man gjorde förut genom plikt och stärka brandförsvaret. Vid katastrofer i samhället ska man kunna använda en plikt och även krigsplacera vid industrier och så vidare, men framför allt för krigsförbanden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvar och samhällets krisberedskap

Vi måste förbandsomsätta det. Det kräver en ganska stor mängd soldater eller värnpliktiga. Så småningom säkrar man officerstillgången genom större värnpliktskullar. Vi får en bredd i samhället. Det tycker vi är mycket viktigt.

Sedan ska jag gå in på övningar. Vi har lagt fram ett förslag, och riksdagens utredningstjänst tittar på detta. Hur kan man på bästa sätt kapa en av miljöprövningarna? Det är nu tre steg, och det kan ta ett och ett halvt år att utöka skjuttillstånden med en eller två dagar. Detta är inte till fyllest. Det blir nästan så att nästa instans miljöprövar den första instansen även om den har gett ett godkännande.

Här återkommer vi med ett konkret förslag. Vi väntar på riksdagens utredningstjänst. Jag har också talat med högkvarterets miljöavdelningar. De delar denna uppfattning, och jag har en känsla av att ni också gör det. Detta är väl inget konstigt.

Det sista jag vill ta upp är luftvärnet. Jag anser att vi är på helt fel väg. Jag tycker att man ska göra om offertförfrågan och inte bara rikta den till det äldre systemet, Patriotsystemet. Det kommer att bli en gökunge. Ni som tror att man ska skydda de flygplatser som räknades upp - välj en! Ni får ingenting på våra stridsfartyg, ingenting på korvetterna.

Varför gör man inte en upphandling där man satsar på till exempel Aster 30, med svensk radar? Det kan möjliggöra en affärsuppgörelse som gynnar svensk försvarsindustri och är dessutom ett europeiskt samarbete, vilket många av er tycker är bra och vill öka och stärka. Här har vi en jättemöjlighet.

Dessutom kan man bemanna varenda korvett med till exempel CAMM 2-robotarna, för en kostnad som rejält skulle understiga vad Patriotsystemet kommer att kosta. Vi får fler bataljoner, massor av robotar och högteknologi. Även Aster 30 klarar ballistiska robotar, men CAMM-robotarna är specialgjorda för kryssningsmissiler. Vi får ett skydd långt ut i Östersjön, på Gotland och på många andra ställen, till mycket lägre priser än priset för detta förlegade system.

Polen säger i dag: Nej, detta var oerhört dyrt. Jag tror att jag skrev ned vad de sa. Detta ska omförhandlas; det är inte rimligt. Har ni läst det? Detta är allvarliga signaler. De är chockade över den stora kostnaden, om man ska tro på medieuppgifterna. Polen anser detta vara helt oacceptabelt.

Varför ska man ha det här systemet? Natoländerna vill inte ha det. Frankrike vill inte ha det. Italien vill inte ha det. USA börjar ta fram ett nytt system.

Denna radar ser 120 grader. Ska man täcka in samma sak med den som vårt svenska radarsystem täcker får man ha tre stycken i olika riktningar. Kryssningsmissilerna går inte rakt mot målet i dag. De går i en annan riktning, går runt och kommer in från andra hållet. Vi måste ha en runtomtäckande radar. Det ger inte detta system. Jag tycker att vi skulle ha en proposition om detta så att vi kan fatta beslut i riksdagen - inte bara skrivelser.

Jag tycker att vi är på fel väg, helt enkelt. Vi ska tänka om. Detta är jätteviktigt, och det kommer att bli ett stort hål i försvarsbudgeten. Ska vi sedan komplettera ytterligare, med 15-20 miljarder? Det kommer inte att hända. Vi har ingenting på våra fartyg. Tänk om - om ni nu har bestämt er.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvar och samhällets krisberedskap

I detta anförande instämde Mikael Jansson (SD).

Daniel Bäckström (C)

Anf. 170 Daniel Bäckström (C)

Fru talman! Det är intressant att ta del av Roger Richtoffs anförande. Det är många viktiga frågor han belyser och visar engagemang i. Vi har haft flera tidigare debatter om dessa frågor och kommer med all säkerhet att återkomma framöver.

Jag har tagit del av Sverigedemokraternas inlämnade motion med anledning av den samlade budgeten för försvarsområdet. Sverigedemokraternas beskrivning av sin politik för hur man vill återskapa och utveckla förmåga ur ett svenskt perspektiv innehåller många olika bitar som är intressanta.

Roger Richtoff berör i sitt anförande värnpliktsutbildningen. Liksom tidigare år beskriver Sverigedemokraterna i sitt förslag att det ska vara obligatoriskt enbart för, som man skriver i år, killar. Unga killar, står det i Sverigedemokraternas beskrivning i förslaget.

Min första fråga är: Hur ser Sverigedemokraternas målsättning ut för jämställdhetsarbetet i Försvarsmakten, och vilka reflektioner gör Roger Richtoff utifrån det som har nått oss kopplat till metoo-uppropet och de händelser det har rapporterats om inom Försvarsmakten? Det rör sig om kränkande särbehandling, trakasserier och så vidare.

Den andra frågan handlar om att jag inte kan läsa mig till någon säkerhetspolitisk analys av varför Sverigedemokraterna vill öka resurserna till försvaret. Det skulle vara intressant att höra Roger Richtoff utveckla detta här i kväll och beskriva varför vi behöver rusta i Östersjön.

Anf. 171 Roger Richtoff (SD)

Fru talman! Jag hoppas att jag fick ned alla frågorna. Vad gäller metoo kan vi klara av det ganska snabbt. Vi delar helt ÖB:s uppfattning och den uppfattning som har framförts här, senast av ledamoten här framför mig. Vi har ingen annan uppfattning. Det är för vår del fullständigt solklart att det ska vara jämställt och jämlikt.

När det gäller säkerhetspolitisk analys och varför vi behöver upprusta undrar vi vad en brigad, som vi har i dag, klarar av. Låt oss säga att någon skulle komma på den idiotiska idén att släppa ned en bataljon på den. När den sedan är bortskjuten släpper man ned en till. Vi kan inte försvara vårt land med en brigad, eller på sikt två. Det är fullständigt omöjligt. Vi måste få upp våra nivåer när det gäller brigader. Den analysen är inbyggd i vår syn på försvaret av Sverige.

Ska vi stå utanför Nato, vilket vi anser av säkerhetspolitiska skäl, anser vi att vår hållning bidrar mest till en avspänning i vårt område, till skillnad från till exempel hållningen hos Centern och Alliansen, som vill gå med i Nato. Vi anser att det ökar spänningarna.

Därför kräver vi ett starkt svenskt försvar, med ett riktigt luftvärn i stället för det som är på väg in nu. Vi behöver förstärkningar på våra korvetter, med ubåtsvapen och så vidare. Det gör att vi får en hög tröskeleffekt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvar och samhällets krisberedskap

Vår militära alliansfrihet är vi beredda att sälja bort genom att gå i förbund med Finland. Men det har ju Mikael Jansson tidigare redogjort för. Nästa frågeställning får jag väl ta i nästa svar.

Daniel Bäckström (C)

Anf. 172 Daniel Bäckström (C)

Fru talman! Om Sverigedemokraterna vill lyckas med att ha ett jämlikt och jämställt försvar och enbart tänker plikta in yngre killar ber jag Roger Richtoff förklara hur man i praktiken ska uppnå det. På vilket sätt kommer Sverigedemokraterna att vilja rekrytera medarbetare av kvinnligt kön till Försvarsmakten? Och vilken ambitionsnivå har Sverigedemokraterna inför nästa försvarsbeslut? Unga killar är för mig kanske något yngre människor än dem som faktiskt rekryteras till Försvarsmakten. Detta kan sverigedemokraten få utveckla vidare.

Jag har kunnat konstatera att Sverigedemokraterna beskriver Ryssland på i alla fall två ställen i motionen. Delar Roger Richtoff den bedömning som vi andra gör kopplat till Rysslands alltmer aggressiva framtoning och aktiviteter i sitt närområde, när det handlar om den konflikt och det krig som pågår i Ukraina, den annektering som har ägt rum på Krim och den ständigt pågående upprustning som är väldigt tydlig? På vilket sätt påverkar detta hotbilden ur ett sverigedemokratiskt perspektiv?

Att Centerpartiet så tydligt vill att Sverige går med i Nato bygger på att vi behöver bygga säkerhet tillsammans med andra. Vi behöver samarbeta med fler. Vi behöver samarbeta med Finland. Vi delar uppfattningen att vi ska jobba nära Finland, och vi behöver jobba med alla nordiska länder, med Baltikum och inom EU, liksom med de transatlantiska länderna och de övriga medlemmarna i Nato.

Min nästa fråga blir: Vilket konkret mål ska Sverige och Finland ha tillsammans på försvarsområdet för att kunna klara att upprätthålla stabilitet i Östersjöområdet?

Anf. 173 Roger Richtoff (SD)

Fru talman! Vad gäller unga män menar vi ju dem som mönstrar och rycker in i dag. Det är unga män.

Vi anser också, som vi har skrivit, att det ska vara en frivillighet för kvinnor. Vi har diskuterat mycket i vårt parti också om det ska vara plikt för alla eller råda frivillighet. Nu har vi landat i det här.

Vad gäller jämställdhet får vi väldigt många kvinnor som är frivilliga till officersyrket och värnplikten. Där är det fullständigt solklart: Det är lika villkor för alla.

När det gäller metoo-händelserna har jag svarat tidigare, men vi kämpar ju hårt, och ni har hört vad ÖB anser om det här. Han säger att man inte har i Försvarsmakten att göra om man inte ställer upp på de här riktlinjerna. Vi har ingen annan uppfattning.

När det gäller analysen av upprustningen tycker vi, till skillnad från Centern som för några år sedan bröt sönder systemen och deltog i det här, att vi inte kan ha ett system, en värnplikt eller ett militärt försvar, som beror på dagsformen i Ryssland, utan vi måste bibehålla ett starkt försvar över tiden. Det var vi ensamma om.

Jag har fortfarande funderingar på hur det blir om det skulle bli lugnt i Ryssland. Kommer då Centern att sätta sig ned i den här gruppen och börja rasera systemen igen, eller kommer ni att göra analysen att vi behöver behålla ett starkt försvar över tiden? Det skulle vara intressant att få svar på, men det får väl vara en retorisk fråga eftersom replikskiftet snart är slut.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvar och samhällets krisberedskap

I övrigt tycker vi att målsättningen med ett förbund med Finland kräver mycket noggrann planering. Den planeringen - hur förbanden ska användas, vilka sambandsmedel som krävs och vem som ska göra vad och på vilka områden - kommer säkert att ta både ett, två och tre år att genomföra. Det blir en lång, utdragen process, men vi går dithän, bortom fredstida förhållanden.

Anf. 174 Mikael Oscarsson (KD)

Fru talman! Sverige är medlem i EU. Det finns ett fördrag, Lissabonfördraget, som säger att när man är med i EU måste man stödja sina EU-grannar på alla sätt om ett angrepp eller en katastrof sker.

Vi har pratat om det här en gång förut, Roger Richtoff, men jag vill gärna fråga: Håller ni fortfarande, tillsammans med Vänsterpartiet i Sveriges riksdag, fast vid att ni vill ändra detta?

När vi gick med i EU slog vi fast en solidaritetsförklaring som innebär att Sverige aldrig kommer att vara neutralt igen. Vi kommer att stå upp exempelvis för Baltikum. Vi hoppas också på samma sak från omvärlden om vi skulle drabbas av en katastrof. Då räknar vi med att få hjälp. Vid angreppet mot Paris åberopade man artikel 42.7 och fick hjälp från Sverige. Men hur är det egentligen med Sverigedemokraterna och deras solidaritet med Baltikum?

Det var min första fråga, fru talman. Min andra fråga handlar om att Richtoff i en replik förut hade något slags formulering om Finland och samarbete. Det är jättebra med samarbete. Vi är absolut för det. Men tror Roger Richtoff på riktigt att ett sådant skulle vara avskräckande för Ryssland om de exempelvis skulle angripa oss? Tror Roger Richtoff att det då skulle räcka med ett samarbete mellan Finland och Sverige?

Anf. 175 Roger Richtoff (SD)

Fru talman! Svaret på den andra frågan, om det skulle vara avskräckande, är: Det skulle vara mycket avskräckande med ett starkt svenskt försvar i en storleksordning som vi är ensamma om att vilja ha. Tillsammans med Finland skulle det vara mycket avskräckande. Vi anser att det skulle utgöra en ganska hög tröskel.

När det gäller den första frågan, om solidaritetsförklaringen, har vi haft den uppe förut. Finland har också en solidaritetsförklaring och en skrivning som handlar om alla till buds stående medel utom militära sådana. Jag tycker att vi skulle ha samma skrivning som Finland.

Varför tycker jag det? Ledamoten Mikael Oscarsson kanske kan berätta om ni har funderat på att ge några direktiv till Försvarsmakten. Hur ska anfallet över Östersjön se ut med obestyckade korvetter? Ska ni göra en kniptångsrörelse någon annanstans? Hur ska ni få dit militär hjälp?

Det här är viktiga frågor som vi måste ställa till Försvarsmakten så att man kan planera noggrant och redovisa planerna. Annars är det bara luft. Det finns väl ingen här inne som tror att vi ska kunna skicka militären till de baltiska länderna i dag? Med vad? Skickar vi en soldat, en pluton eller ett kompani smäller det i samma sekund i Sverige, för då har vi förklarat Ryssland krig. Men det kräver att ledamoten gör en djupare analys för att förstå det, tror jag.

Anf. 176 Mikael Oscarsson (KD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvar och samhällets krisberedskap

Fru talman! Jag har ganska svårt att förstå budskapet här. Roger Richtoff säger att det skulle vara mycket avskräckande. Du har ju nyss stått här och talat om att vi har så dålig försvarsförmåga. Hur får du ihop det? Det finns ett fönster, a window of opportunity, för Ryssland i närtid när man är överlägsen.

Jag förstår mig inte riktigt på verklighetsuppfattningen som Roger Richtoff har. Vilket ben ska du stå på? Har vi en stark förmåga eller har vi inte det? Och hur får du det att gå ihop att vi skulle kunna vara avskräckande för Ryssland? Jag tror inte att det går hem någonstans, Roger. Jag tror inte att det är någon som tror på det där. Jag tror inte att du ens tror på det själv.

Vi har faktiskt en historia när det gäller det här, Roger Richtoff. Jag vill upplysa om att den 19 januari 1946 lämnade vi ut 146 balter. De är så nära oss, Roger Richtoff, men den gången valde vi att se bort, och så har det varit ända fram i nutid. Det får aldrig ske igen.

Vi var där med Försvarsberedningen i våras, och då kom jag att prata med en av våra högsta företrädare i de baltiska länderna. Jag nämnde replikskiftet som vi hade haft och fick svaret: Säg inte det här! Det skulle bli upplopp här i Baltikum om det kom ut att man från Sveriges sida är så självisk och inte skulle ställa upp.

Vem ska ställa upp, Roger Richtoff, för Sverige om vi visar den här attityden? Vet inte ledamoten att solidaritet är att faktiskt ställa upp när det verkligen behövs?

Vi har vänt Baltikum ryggen för många gånger. Vi ska inte göra om det. Vi är med i EU tillsammans, och vi ska hålla fast vid solidaritetsförklaringen. En för alla, alla för en.