Associationsrätt

Betänkande 2017/18:CU7

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
14 december 2017

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. 

Hela betänkandet

Beslut

Kraven på hållbarhetsrapportering bör minskas (CU7)

Riksdagen uppmanar regeringen i ett tillkännagivande att återkomma med ett förslag om att minska kraven på hållbarhetsrapportering för företag. Enligt riksdagen bör regeringen även göra det tydligare vilka uppgifter som ska tas upp i hållbarhetsrapporteringen.

Sedan slutet av år 2016 finns krav på att alla företag i Sverige av en viss storlek ska upprätta en hållbarhetsrapport. De svenska reglerna bygger på EU-lagstiftning men innebär att fler företag måste hållbarhetsrapportera än vad EU:s regler kräver. Riksdagen anser att hållbarhetsrapportering i grunden är bra men att det inte finns någon anledning till att Sverige ska ha regler som gör att fler företag måste rapportera än vad som krävs enligt EU-reglerna.

Riksdagens tillkännagivande gjordes när riksdagen behandlade motioner från allmänna motionstiden 2017 inom området associationsrätt. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.
Utskottets förslag till beslut
Bifall till motion med förslag om ett tillkännagivande om att regeringen bör återkomma med lagförslag som minskar kraven på hållbarhetsrapportering för företag. Avslag på övriga motioner.

Ärendets gång

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2017-11-09
Justering: 2017-11-30
Trycklov: 2017-12-04
Reservationer: 3
Betänkande 2017/18:CU7

Alla beredningar i utskottet

2017-11-09

Kraven på hållbarhetsrapportering bör minskas (CU7)

Civilutskottet föreslår att riksdagen i ett tillkännagivande uppmanar regeringen att återkomma med ett förslag om att minska kraven på hållbarhetsrapportering för företag. Enligt utskottet bör regeringen även göra det tydligare vilka uppgifter som ska tas upp i hållbarhetsrapporteringen.

Sedan slutet av år 2016 finns krav på att alla företag i Sverige av en viss storlek ska upprätta en hållbarhetsrapport. De svenska reglerna bygger på EU-lagstiftning men innebär att fler företag måste hållbarhetsrapportera än vad EU:s regler kräver. Civilutskottet anser att hållbarhetsrapportering i grunden är bra men att det inte finns någon anledning till att Sverige ska ha regler som gör att fler företag måste rapportera än vad som krävs enligt EU-reglerna.

Civilutskottets tillkännagivande gjordes när utskottet behandlade motioner från allmänna motionstiden 2017 inom området associationsrätt. Utskottet förslår att riksdagen säger nej till övriga motioner.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2017-12-12
Debatt i kammaren: 2017-12-13
Stillbild från Debatt om förslag 2017/18:CU7, Associationsrätt

Debatt om förslag 2017/18:CU7

Webb-tv: Associationsrätt

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 153 Johanna Haraldsson (S)

Herr talman! Vi debatterar i dag civilutskottets betänkande nr 7. Det är ett betänkande som tar upp motioner från den allmänna motionstiden som berör associationsrätt. Det är lagstiftning om olika företagsformer och andra regler som berör området, till exempel revision och redovisningsregler.

Det är viktigt att vi har en lagstiftning som ger tydliga ramar för företagande, hur det går till att starta, vilka skyldigheter och rättigheter du har när du driver företag och slutligen hur du lägger ned. Klara spelregler skapar förtroende för våra svenska företag. När alla håller sig till de regler som vi har satt upp konkurrerar företagen på lika villkor.

Eftersom det finns de som använder företag i brottsligt syfte är det också viktigt att de lagar och regler som rör företagande motverkar till exempel ekonomisk brottslighet och skapar möjlighet till insyn och kontroll.

Revision och redovisning är ett område som vi har stärkt under mandatperioden genom införandet av redovisningsdirektivet. De genomförda lagändringarna syftar till att stärka revisorernas oberoende, förbättra kvaliteten och tillföra mer information i revisionsberättelsen, som är till nytta för olika intressenter.

Samtidigt har de 98 procent av alla svenska företag som innefattas i kategorin mindre företag fått förenklingar i kraven på sina redovisningar - detta för att minska den administrativa bördan.

Dessa lagändringar är resultat av EU-beslut. Våra företag agerar på EU:s inre marknad. Därför är det viktigt med liknande spelregler för att företag ska kunna konkurrera på lika villkor.

Vi har under mandatperioden moderniserat lagen om ekonomiska föreningar, och snart kommer en helt ny lag som ska bli mer överskådlig och lättillgänglig. Ekonomiska föreningar konkurrerar på samma marknad som aktiebolag. Därför är det naturligt att vi förenklar regelverket även för ekonomiska föreningar - det har tidigare gjorts för aktiebolag.

Herr talman! Även om lagstiftningen som rör olika associationsformer är viktig och skapar ramar inom vilka företagande kan bedrivas är det inte olika redovisningsregler eller valet av associationsform som skapar framgångssagor bland svenska företag. De skapas givetvis av människor med idéer och engagemang och genom hårt arbete. Men goda förutsättningar för företagande skapas av andra politiska beslut. Det handlar om ett väl utbyggt utbildningssystem, om en aktiv arbetsmarknadspolitik och om att politiken tar ansvar för och tar initiativ för att motverka bostadsbristen. Goda förutsättningar skapas genom ett bra klimat för forskning och utveckling, tillgängligt riskkapital och stöd vid uppstart och när företag växer. En väl utbyggd infrastruktur och stöd vid exportsatsningar är också politik som stöder företagande i Sverige. Trygga människor vågar. Då är det också viktigt att trygghetssystemen hänger med när man tar steget och startar eget.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Associationsrätt

På alla dessa områden har den socialdemokratiskt ledda regeringen tagit initiativ, och vi vill fortsätta att skapa en bra grund för företagande och fler jobb i Sverige.

Herr talman! I detta betänkande finns det ett tillkännagivande som vi från Socialdemokraterna inte står bakom. Vi har därför tillsammans med Miljöpartiet och Vänsterpartiet en reservation. Det handlar om en lagstiftning som trädde i kraft under 2016. Först under nästa år kommer vi att kunna se hur den faktiskt har slagit ut. Det gäller hållbarhetsrapportering. Stora företag ska från och med räkenskapsåret 2017 upprätta en hållbarhetsrapport. Rapporten ska innehålla information om hur företaget arbetar med miljöfrågor, sociala förhållanden, personal, respekt för mänskliga rättigheter och motverkande av korruption.

De borgerliga partierna och Sverigedemokraterna i utskottet anser - nu citerar jag ur betänkandet - "att hållbarhetsrapportering fyller en funktion för att öka tillgängligheten till information om företagens hållbarhetsarbete. Hållbarhetsfrågorna får därigenom en mer framträdande roll och konsumenter och investerare får mer information om företagen och deras utveckling."

När jag läser det läser jag också att man tycker att hållbarhetsrapportering egentligen är någonting bra. Men samtidigt tycker man inte att det är någonting som fler företag i Sverige ska pyssla med.

Det är uppskattningsvis 1 600 företag som berörs av de nya reglerna. Borgarna och Sverigedemokraterna vill begränsa antalet avsevärt, så att det uppskattningsvis enbart är 100 bolag som ska göra detta - de har många gånger redan i dag dessa rapporter i sina årsredovisningar.

I detta avseende tycker jag att de borgerliga partierna och Sverigedemokraterna är bakåtsträvande. Vi vet att hållbarhet blir allt viktigare för medborgare och konsumenter och för investerare i företag men också för vårt samhälle. Genom att se till att fler är skyldiga att hållbarhetsrapportera än vad EU-direktivet kräver hoppas vi att dessa frågor i större utsträckning ska komma upp på företagens agendor. Vi gick längre än vad direktivet krävde för att vi ville driva på utvecklingen och öppna ögonen hos de företag som tidigare inte prioriterat dessa frågor.

Jag är övertygad om att rapporteringen skapar nya synsätt och arbetssätt hos flera av våra stora företag när hållbarhet är någonting som man förväntas arbeta med. Om vi med hjälp av detta ytterligare kan stärka varumärket Sverige och när det som är made in Sweden faktiskt är mer hållbart tror jag att vi ökar vår konkurrenskraft, med resultatet att fler arbetstillfällen kan skapas.

Men för de borgerliga partierna i Sveriges riksdag är det alltså inte aktuellt att gå före. De vill inte ens invänta den utvärdering som regeringen utlovade vid införandet av kraven. Inte ens det första årets effekter kommer vi att kunna få titta på om vi ska följa borgarnas förslag. Vi vet inte vilka reaktioner det skapar hos företag, investerare och kunder eller hur stora kostnaderna faktiskt är - det var något som efterfrågades under debatten inför införandet av kraven. Jag ser däremot med intresse fram emot den uppföljning av lagen som regeringen utlovade.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Associationsrätt

Med detta yrkar jag bifall till reservation nr 1.

(Applåder)


Anf. 154 Hamza Demir (V)

Herr talman! "En stor del av Sveriges välfärdssystem och infrastruktur finansieras av skatter och avgifter. Ekonomisk brottslighet drabbar normalt sett inte en brottsutsatt person så som till exempel ett inbrott eller en misshandel.

Genom åren har många kallat ekobrotten för offerlösa brott, men Ekobrottsmyndigheten menar tvärtom att ekobrottens brottsoffer är många. Hela samhället och alla medborgare drabbas när personer och företag undanhåller skatter och avgifter eller förser sig med pengar från exempelvis välfärdssystemet som de inte har rätt till.

Ekonomisk brottslighet drabbar även alla seriösa företagare genom att de utsätts för illojal konkurrens. - - -

När kontrollsystemen inte är tillfredsställande riskerar allmänhetens förtroende och tilltro till myndigheterna att urholkas. Oavsett om det handlar om upplevd eller faktiskt bristande kontroll hos myndigheter påverkar det förtroendet för staten och riskerar att på sikt minska viljan att betala skatt. Om det uppfattas som enkelt att missbruka system kan det även resultera i att fler lämnar oriktiga uppgifter till myndigheterna för att få ut ersättningar de inte har rätt till. Otillfredsställande kontrollsystem resulterar även i sen upptäckt av brott samt att brottsvinsterna redan har investerats i annan brottslighet eller konsumerats."

Det som jag läste nu är ett citat ur Ekobrottsmyndighetens lägesbild om ekonomisk brottslighet i Sverige 2016.

Även Riksrevisionen har pågående arbete för granskning om avskaffandet av revisionsplikten för mindre aktiebolag. Enligt planering publiceras granskningen under december månad, men redan nu finns en mening på Riksrevisionens hemsida under rubriken "Pågående granskningar" som säger mycket: "Skatteverket och Ekobrottsmyndigheten har betonat att reformen leder till minskade skatteintäkter och ökad ekonomisk brottslighet."

Herr talman! Avskaffandet av revisionsplikten för mindre aktiebolag, som genomfördes 2010, har bidragit till att den ekonomiska brottsligheten har ökat. I Ekobrottsmyndighetens rapport, som myndigheten publicerade i juni 2016, framgår att nästan hälften av de granskade bolagen bedöms ha använts som brottsverktyg. De aktiebolag som valt att inte ha någon revisor är också överrepresenterade när det gäller planerad ekonomisk brottslighet. Det är främst avsaknaden av insyn som gör att dessa bolag används som brottsverktyg.

Det är i princip samma frågeformulering, samma oro för välfärden, samma analys, samma slutsatser och liknande åtgärder som vi föreslår i vår motion som Ekobrottsmyndigheten beskriver i sin rapport från 2016.

Det är lite olyckligt att vår motion behandlades innan Riksrevisionens granskningsrapport om avskaffandet av revisionsplikten för mindre aktiebolag. Men allting visar redan att det finns all anledning att återinföra en revisionsplikt som en brottsförebyggande åtgärd och även överväga hur den lämpligen bör utformas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Associationsrätt

Jag yrkar bifall till Vänsterpartiets reservation.


Anf. 155 Carl-Oskar Bohlin (M)

Herr talman! Vi debatterar i dag, som nämnts, ett associationsrättsbetänkande som innehåller en rad olika motioner. Jag tänkte framför allt för Alliansens räkning uppehålla mig vid frågan om hållbarhetsrapportering och hur den bör vara utformad.

När man lyssnar på Socialdemokraterna i denna debatt kan man lätt få intrycket att det här är en reform som är efterfrågad av alla företag och som dessutom kommer att leda till att det skapas nya arbetstillfällen och att det genom införandet av krav på hållbarhetsrapportering per definition kommer att gå bättre för dessa företag.

Det där är någonstans en ganska falsk logik. Det som är grunden för hela marknadsekonomin är ju att företag per automatik väljer att använda sig av det som skapar mervärden för dem. Det är väldigt sällan så att vi politiker kan påföra företag lösningar som per definition gör att företagen lyckas bättre i marknadsekonomin.

Jag tycker alltså att det är ett lite ohederligt argument i debatten att stå och säga att vi kommer att få se fler företag med blomstrande ekonomi bara vi politiker visar vägen och inför den här typen av hållbarhetsrapporteringskrav.

Faktum är ju att det vi ägnar oss åt här i Sveriges riksdag när vi ställer krav på hållbarhetsrapportering är att påföra dessa företag kostnader. Det är klart att det finns ett antal konsulter som jublar över att vi påför företagen dessa kostnader, men man måste också fråga sig vilka konsekvenser det får på sista raden.

Ett antal branschorganisationer bland företagen som nu tvingas att hållbarhetsrapportera gör bedömningen att en sådan här hållbarhetsrapportering kan kosta upp till 1 miljon kronor för ett stort företag. Det är ju pengar som måste tas någonstans ifrån, för de kommer ju inte upp ur tomma intet. Om det nu var så att hållbarhetsrapporteringen per definition skapade ett mervärde för företagen skulle ju alla företag redan ägna sig åt det här.

Därmed inte sagt att hållbarhetsrapportering inte i något sammanhang kan vara bra eller nödvändigt. Man måste dock ur ett konkurrenskraftsperspektiv också ställa sig frågan: Varför är vi i Sverige så fruktansvärt duktiga - eller snarare dåliga - på att implementera EU-lagstiftning i det att vi ständigt vill krångla till allting ett varv extra när vi ska implementera EU-lagstiftning?

Detta gör att svenska företag ständigt och jämt får en större regelmassa att förhålla sig till. Vi skapar därmed en större kostnadsmassa - en administrativ kostnadsmassa - för företagen.

Regelförenkling - och att säga att vi ska ägna oss åt detta - är ett modeord över hela det politiska spektrumet, skulle jag säga.

Samtidigt ser vi hur regeringspartierna i Sveriges riksdag står och argumenterar för regelförsvåring, eller för att införa mer långtgående regler för företag än vad EU faktiskt tvingar oss att göra. Det skapar en konkurrensnackdel för dessa företag, som då tvingas att ägna sig åt detta. Det är otvetydigt en konkurrensnackdel - om det inte vore det skulle det, i en marknadsekonomi, redan vara infört.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Associationsrätt

Därför är vår uppfattning att det visst kan finnas en poäng i hållbarhetsrapportering och det man kräver i anslutning till detta, men vi bör absolut inte gå längre än vad det här EU-direktivet kräver. Om vi gör det binder vi ris åt egen rygg och krånglar till det för svenska företag mer än nödvändigt.

Med anledning av detta hoppas vi naturligtvis att regeringen snarast återkommer med en lagstiftning som faktiskt speglar det som EU-direktivet kräver i stället för att stå här och slå sig för bröstet och säga att man förenklar och skapar fler arbetstillfällen med sin politik. Detta gör man samtidigt som man krånglar till det för en lång rad svenska företag där detta knappast kan sägas vara ett ändamålsenligt krav i förhållande till företagens storlek.


Anf. 156 Mikael Eskilandersson (SD)

Herr talman! Hållbarhetsrapporteringen ville vi sverigedemokrater avslå i dess helhet när den infördes. Anledningen är enkel; den skapar påtvingad onödig byråkrati. Det är byråkrati med högst tveksam nytta för företaget och kunderna.

Om ett företag ser rapporteringen som ett utmärkt verktyg kan den användas utan tvång. Det finns inget hinder för ett företag att följa upp sin verksamhet på vilket sätt det självt vill. Rapporteringen är däremot en politiskt påtvingad pålaga med en politisk agenda i grunden. Företag som till exempel inte strävar efter jämn könsfördelning eller efter att öka andelen utrikes födda i företaget ska skämmas.

Hållbarhetsrapporteringen missar dock sitt syfte. Jämn könsfördelning används här som ett mått på jämställdhet, trots att jämställdhet handlar om uppförande och respekt mellan könen och inte främst om representation.

Herr talman! Min hemkommun Örkelljunga har, liksom de flesta kommuner, en större andel kvinnor än män anställda. Vissa avdelningar i kommunen har mer än 80 procent kvinnor. Betyder det att männen som är anställda på de avdelningarna är förtryckta eller inte jämställda med de anställda kvinnorna? Det kan givetvis vara så att män anställda i min hemkommun inte är jämställda med kvinnorna, men det är inget man kan veta utifrån hur stor andel kvinnor eller män som är anställda.

Ett företag är inte jämställt för att det finns lika många kvinnor som män anställda. Det säger egentligen ingenting om hur det står till med jämställdheten. Jämställdhet handlar nämligen om något annat. Om man vill skapa jämställdhet behöver man bygga en företagskultur som respekterar varje individ och som ser styrkorna i att ha olika ursprung och olika erfarenheter.

En lyckad företagskultur lyfter varje individ och tar till vara individens kunskaper på ett högre plan. En lyckad företagskultur får människor att växa och utvecklas på arbetsplatsen. En lyckad företagskultur finner styrkor i människors olika erfarenheter och drar nytta av dem på ett konstruktivt sätt till förmån för både företaget och individen.

Herr talman! En registrering av kön och födelseland i ett dokument är inte detsamma som en lyckad företagskultur. I stället är det onödig byråkrati skapad av okunniga politiker som tror att dokument och papper är lösningen på alla problem. Det är politiker som tror att företagskultur byggs med hjälp av byråkratiska pålagor och uppdelning av individer i olika fack.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Associationsrätt

Jag tror inte på uppdelning av människor i fack där alla fack ska vara lagom fyllda. Ge företagen frihet att bygga sin egen verksamhet och sin egen företagskultur utan krav på ökad byråkrati och onödiga rapporter. Vi behöver inte att företagen ska skapa fler dokument.

Herr talman! Sverigedemokraterna stöder därför det utskottsförslag som nu ligger på bordet, som innebär att så få företag som möjligt ska drabbas - även om vi helst sett att inte något företag drabbats alls.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

I detta anförande instämde Heidi Karlsson och Crister Spets (båda SD).

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 14 december.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2017-12-14
Förslagspunkter: 6, Acklamationer: 4, Voteringar: 2

Protokoll med beslut

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Hållbarhetsrapportering

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen bör återkomma med lagförslag som innebär minskade krav på hållbarhetsrapportering för företag och tillkännager detta för regeringen.Därmed bifaller riksdagen motion

    2017/18:3344 av Caroline Szyber m.fl. (KD, M, C, L) yrkande 5.
    • Reservation 1 (S, MP, V)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (S, MP, V)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S010409
    M76007
    SD38008
    MP02301
    C21001
    V02001
    L18001
    KD13003
    -1103
    Totalt167148034
    Ledamöternas röster
  2. Revision

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2017/18:1143 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 1.
    • Reservation 2 (V)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 2 (V)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S104009
    M76007
    SD38008
    MP23001
    C21001
    V02001
    L18001
    KD13003
    -2003
    Totalt29520034
    Ledamöternas röster
  3. Sociala företag

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2017/18:1614 av Cecilie Tenfjord-Toftby (M).
  4. Regelverket för budplikt

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2017/18:2792 av Marta Obminska (M).
  5. Sänkt krav på aktiekapital

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2017/18:3747 av Penilla Gunther m.fl. (KD) yrkande 10.
    • Reservation 3 (KD)
  6. Motioner som bereds förenklat

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2017/18:471 av Cecilia Widegren (M) yrkandena 1 och 2,

    2017/18:479 av Mathias Tegnér (S) yrkande 1,

    2017/18:715 av Anders Österberg (S),

    2017/18:2869 av Ola Johansson och Rickard Nordin (båda C) yrkande 5,

    2017/18:3472 av Kristina Yngwe (C) yrkande 4,

    2017/18:3683 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 7 och

    2017/18:3789 av Annika Qarlsson m.fl. (C) yrkande 11.