Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Vuxenutbildning

Betänkande 2017/18:UbU15

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
7 mars 2018

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. 

Hela betänkandet

PDF
Vuxenutbildning(pdf, 584 KB)
Webbsida
Visa hela dokumentet för Betänkande 2017/18:15 Vuxenutbildning

Beslut

Nej till motioner om vuxenutbildningen (UbU15)

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2017 om vuxenutbildningen. Anledningen till det är bland annat att det redan pågår arbete inom flera av de områden som motionerna handlar om. Motionerna handlar bland annat om den kommunala vuxenutbildningen, däribland svenska för invandrare (sfi). Motionerna tar också upp frågor om bland annat yrkesvux och yrkeshögskolan samt nationella riktlinjer för undersköterskor.

Utskottets förslag till beslut
Avslag på motionerna.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.
Visa hela dokumentet

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 49

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2018-02-01
Justering: 2018-02-27
Trycklov: 2018-02-27
Reservationer: 21
Betänkande 2017/18:UbU15

Alla beredningar i utskottet

2018-02-01

Nej till motioner om vuxenutbildningen (UbU15)

Utbildningsutskottet föreslår att riksdagen säger nej till motioner från allmänna motionstiden 2017 om vuxenutbildningen. Anledningen till det är bland annat att det redan pågår arbete inom flera av de områden som motionerna handlar om. Motionerna handlar bland annat om den kommunala vuxenutbildningen, däribland svenska för invandrare (sfi). Motionerna tar också upp frågor om bland annat yrkesvux och yrkeshögskolan samt nationella riktlinjer för undersköterskor.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2018-03-06
Debatt i kammaren: 2018-03-07
Stillbild från Debatt om förslag 2017/18:UbU15, Vuxenutbildning

Debatt om förslag 2017/18:UbU15

Webb-tv: Vuxenutbildning

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Ida Drougge (M)
Anf. 52 Ida Drougge (M)

Fru talman! Jag ska börja med att yrka bifall till våra reservationer 5 respektive 18 under punkterna 2 och 9, så att jag inte glömmer det.

Motionsbetänkandet och debatten handlar om den kommunala vuxenutbildningen, där även svenska för invandrare ingår, och om yrkeshögskolan. På en hel del punkter är vi i Moderaterna och Alliansen överens med regeringen.

Vi behöver bygga ut vuxenutbildningen, särskilt på yrkesvux. Vi behöver också göra detta när det gäller sfi. De stora skillnaderna handlar om hur och om att man samtidigt som man bygger ut behöver vara noga med att säkra kvaliteten. Man måste inse att det finns en stor risk för att kvaliteten sjunker när man bygger ut stora system. Detta behöver man inse särskilt eftersom det redan i dag, från första start, finns problem med kvaliteten.

Jag tror att alla som har besökt vuxenutbildningen och träffat och pratat med personer som går den och som har läst statistik på detta område vet att dagens utformning av svenska för invandrare inte är särskilt effektiv. Det finns alldeles för många exempel på personer som har läst svenska år efter år, som inte blir klara, som inte lär sig tillräckligt mycket och som definitivt inte får ett jobb. Detta är inte bara dåligt för oss som samhälle i stort, utan det är också en otroligt stor tragedi för de enskilda människorna.

Vad vill då vi göra från moderat håll? Jo, vi tror att man behöver börja granska vuxenutbildningen på enhetsnivå - på skolnivå, om vi ska prata klarspråk - i stället för som i dag, då Skolinspektionen granskar på kommunnivå och det sedan är upp till kommunen att följa upp ute i olika verksamheter. Det är det ena.

Det andra är att vi har ett otroligt spretigt system. Eftersom det är upp till kommunen att lägga upp verksamheten, upphandla och ha egen drift är det många olika regler från kommun till kommun. För de aktörer som är med och som vi behöver för att bygga ut verksamheten blir det jättesvårt, och de lägger extremt mycket tid och resurser på att anpassa sig efter olika kommuner och regelverk. Detta är tid och pengar som hade kunnat läggas på att höja kvaliteten i undervisningen och utbildningen.

Vi behöver ha ett mer enhetligt system. Därför vill vi bland annat införa nationella kriterier. Det finns en del kommuner som har börjat använda sig av något som kallas för auktorisation, där ersättningen kopplas mycket tydligare till resultat. Om man har bra resultat, får ut många i arbete, jobbar på ett sådant sätt att de studenter som läser exempelvis svenska lär sig språket fort, kommer ut i jobb och blir egenförsörjande får man en bonus för det. Då belönar vi att man har hög kvalitet. Detta testas och används i Sundbyberg, Växjö, Helsingborg och på fler ställen runt om i landet. Det breder ut sig snabbt därför att det ger mycket goda resultat.

Vi behöver ha mer av detta på nationell nivå - att man tar det som funkar bra och gör mer av det, samtidigt som man har inspektioner och gör mindre av det som inte fungerar bra. Detta är en mycket pragmatisk syn och något som jag tycker att vi alla egentligen skulle kunna vara för.

Något som talar emot det är att detta kräver att vi har valfrihet i systemet och att vi inför ett frivuxsystem där aktörer kan etablera sig utan att behöva upphandlas. Detta är ytterligare en av de saker som vi föreslår.

Något som jag också vill nämna är ett förslag vi har som vi kallar för yrkesskola. Det är ett snabbspår - en kortare väg in på arbetsmarknaden. Vi kan kalla det yrkesintroduktion eller att man påbörjar en yrkesutbildning som gör att man kan få de första jobben på en arbetsmarknad. Sedan kommer man troligtvis att behöva komma tillbaka och utbilda sig mer. Detta liknar på sätt och vis Socialdemokraternas förslag om kurspaket. Även här skulle vi säkert kunna bli överens.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vuxenutbildning

Det är bara det att vi tror och vet, eftersom vi har pratat med branscherna, att dagens kursplaner inte uppfyller de krav som branscherna ställer. Så länge det är så och man i fråga om innehåll inte lär sig tillräckligt eller rätt saker och så länge branschen är skeptisk till innehållet i utbildningen kommer det inte att fungera tillräckligt bra. Detta behöver vi se över - det är vårt ansvar.

Vi behöver också se till att inspektionerna av yrkesutbildningar - det gäller alla yrkesutbildningar - görs av inspektörer som kan yrket. Vi behöver mer av yrkeskunniga inspektörer, som är på plats på utbildningarna och på enheterna och granskar, snarare än byråkrater som kan skolsystem i stort. Det är kvaliteten och vad man lär sig som är viktigt. Det är viktigare än exakt hur systemet är utformat.

(Applåder)

Stefan Jakobsson (SD)
Anf. 53 Stefan Jakobsson (SD)

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till Sverigedemokraternas reservationer 2 och 9.

Det finns många saker som man skulle kunna tala om när det gäller vuxenutbildningen. Men jag ska försöka uppehålla mig vid två.

Även här ser vi att ett statligt huvudmannaskap i vissa delar skulle vara nödvändigt för att säkerställa kvaliteten. Jag hörde Moderaterna nämna att vi måste styra upp vissa saker på nationell nivå. Det låter nästan som ett statligt huvudmannaskap i mina öron. Men det finns vissa saker som jag tror att vi behöver säkerställa för att få en bra kvalitet i alla delar.

Jag fick möjlighet att besöka delar av Tornedalen för att undersöka hur det ser ut där uppe. Jag talade även med både komvux och folkhögskolor. Hur vi än gör i dag sitter dessa två enheter ihop. Jag vet att folkhögskolorna inte tillhör vårt område, men jag kommer tyvärr att behöva nämna dem några gånger i dag.

Det som man berättade för mig är att kvalitetsskillnaderna inte bara har med lärarnas kunskap i sfi att göra utan även med geografiskt läge. Tyvärr har vi i detta fall geografiska olikheter i Sverige, vilket gör att det är mycket svårt att säkerställa bra kompetens på vissa områden. Det som chockade mig var att jag trodde att det skulle vara tvärtom. Jag trodde verkligen att det var här nere i Stockholm som vi skulle ha tillgång till bra pedagoger och att ju längre upp i Sverige man kommer, desto sämre skulle det bli, eftersom det är mycket stora geografiska ytor. Så var inte fallet, utan det var snarare tvärtom. Där uppe var man mycket nöjd. Man såg till att mycket tidigt i sfi-utbildningen blanda in utbildning i vad som kommer att behövas. Är det sjuksköterskor, undersköterskor eller guider som behövs? Man gör detta för att människor ska komma i arbete där de bor. Denna del finns inte här nere.

Hur visste man att denna skillnad var så stor? När individer som har gått sfi här nere i Mellansverige flyttade uppåt i landet visade det sig att de var så dåliga att de mer eller mindre fick börja om. De hade kanske läst sfi 1-3 och fick gå ned till sfi 2 eller 1. I de olika kurserna A-D fick de också hoppa tillbaka flera steg.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vuxenutbildning

Detta oroar mig mycket, men det kan vi inte lösa från talarstolen i dag. Men jag tror att vi politiker måste vara medvetna om detta och våga titta på detta problem.

Vår vuxenutbildning i Sverige är ett ganska unikt system. Det är få länder som är så duktiga som Sverige på att fånga upp vuxna, så att vi faktiskt kan byta inriktning senare i livet. I många länder studerar man en gång, och sedan jobbar man i denna bransch mer eller mindre hela sitt liv. Men vi är mycket duktiga på vuxenutbildning.

Vi ser också att små, små saker kan leda till väldigt stora ekonomiska vinster. Bland annat är vi medvetna om att personer som behöver läsa om metallurgi för att kunna jobba i gruvnäringen inte uppmuntras över huvud taget så mycket som de borde. Gruvnäringen består egentligen av en stor vinst. Jag har haft förmånen att vara nere i en av gruvorna som LKAB har i norra Sverige. Man sa två saker till oss: Se till att försörja oss med personal, och se till att bygga ut logistiken. Malm kan vi nämligen bryta - hur mycket som helst.

Jag vet att LKAB pumpar in enormt mycket pengar i vårt system. Här har vi stora vinster att göra om vi bara kan fokusera på att ha en bra personalförsörjning.

På de flesta orter är komvux mycket bra på att ha ett nära samarbete med de lokala näringsidkarna, så att man får komma in och faktiskt få en konkret genomgång när det gäller vad näringsidkarna söker och vad människor behöver läsa. När man har läst på komvux för att till exempel läsa upp gymnasiekompetens, vad bör man då välja? Var finns arbetet? Jag skulle nästan våga säga att komvux många gånger är bättre på detta än det lokala gymnasiet.

Den första punkten, som jag vill uppehålla mig vid ordentligt, är att vi via komvux har ett unikt system som vi skulle kunna utnyttja. Vi gör inte det i dag.

Fru talman! Jag kommer från början från byggbranschen, och där är man ofta tidsbaserat anställd. Byggbranschen har nämligen under vissa delar av året mindre att göra. Byggfirmor vågar därför inte anställa för mycket personal, eftersom de då har personal som går arbetslös under en viss del av året.

Här ser vi en extremt stor fördel om man skulle kunna anställa människor för hela året, som kan vara fast anställda. Då skulle de inte behöva vara anställda under viss tid och sedan kanske gå och stämpla under tre fyra månader i det svenska systemet. Kommuner, landsting och stat får bidra med olika resurser och pengar, eftersom dessa människor inte får någon fast inkomst under året. Detta innebär att kommunerna får stora omkostnader, eftersom en massa extra pengar måste betalas ut i försörjningsstöd eller liknande. Vi har också en bransch som aldrig någonsin vidareutbildas; den står still.

Sverigedemokraternas förslag är att vi stoppar in dessa personer i komvux under den tid då arbetsbelastningen är lite mindre och låter dem läsa in sådant inom komvux som man faktiskt har nytta av inom vissa arbeten - betong 1, 2 och 3. Jag skulle kunna räkna upp fler saker, men jag tror att ni förstår vad jag menar.

I stället för att människor är arbetslösa vissa tider finns det möjlighet för företag och kommuner att gå in och sponsra detta system fifty-fifty. Det innebär för enskilda individer att de har fast anställning året runt. Det innebär för företagen att de för halva priset får personer vidareutbildade. De blir kunnigare och mer kompetenta att utföra arbeten ute på marknaden. Och för kommunerna innebär det ett halverat försörjningsstöd. Alla har en vinn-vinnsituation i fråga om detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vuxenutbildning

Detta är någonting som jag hoppas att de andra partierna verkligen hörsammar och att vi kan diskutera det i framtiden. Här har vi något som vi kan göra för den enskilda individen, för företagen och för kommunerna.

Jag måste tyvärr nämna folkhögskolorna, eftersom de väldigt mycket sitter ihop med vuxenutbildningen. Folkhögskolorna tillhör ett annat område, men komvux och folkhögskolorna jobbar ofta väldigt mycket med att dela upp resurserna mellan varandra. Det är sällan som man på kommunal nivå ser att folkhögskolor och komvux driver en och samma fråga.

Det problem som finns i fråga om detta är att om man läser på komvux får man betyg. Men om man läser på folkhögskola får man ett studieomdöme, och studieomdömet kan man inte konkurrera med när det gäller att söka sig vidare. På komvux kan man läsa in saker och sedan utmana andra människor när det gäller samma kriterier med samma möjligheter. Men om man kommer från folkhögskolan kan man tyvärr inte utmanas utan hamnar i en liten kategori för sig själv, och det måste vara tillräckligt många människor för att en plats ska öppnas för att det ska vara möjligt att läsa vidare. Jag tror att vi måste sy ihop våra system, så att de inte är så olika.

Fru talman! Jag skulle vilja avsluta mitt anförande med att säga att jag tycker att komvux är någonting som vi alla i Sverige ska vara extremt stolta över. Det är någonting som gör att vi vuxna senare i livet kan byta inriktning många gånger - vi kan läsa in saker.

De problem som har uppkommit inom komvux och även inom folkhögskolorna beror på att de har fått fånga upp många av de kommunala skolornas och kanske även friskolornas misslyckanden på de underliggande nivåerna, när vi talar om grundskola och gymnasium.

Det är svårt att få statistik för komvux. Men man kan titta på statistik för folkhögskolorna. Allmänna kurser handlar om att läsa in de saker som man har misslyckats med. Särskilda kurser handlar lite mer om att man får läsa det som man tycker är intressant. Men allmänna kurser handlar alltså om att läsa in de ämnen eller områden som man har för låga betyg i för att kunna söka vidare. Dessa kurser har ökat från 15 procent, som det var tänkt, till 50 procent och nästan mer. Det har ökat snabbt den senaste tiden.

Jag är rädd för att folkhögskolorna och komvux sväljer väldigt mycket av misslyckandena på grundskolor och gymnasier.

Ulrika Carlsson (C)
Anf. 54 Ulrika Carlsson i Skövde (C)

Fru talman! Det var spännande att lyssna till Sverigedemokraternas lovsång över vuxenutbildningen i Sverige. Det brukar ofta finnas mycket kritik och rop på förstatligande av än den ena och än den andra delen av det svenska utbildningssystemet. Men uppenbarligen är det framför allt i norr en fantastisk verksamhet. Det är roligt när man ser en sådan verksamhet som också ger människor möjlighet att växa på olika sätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vuxenutbildning

Fru talman! För att möta arbetsmarknadens efterfrågan på duktigt yrkesfolk är det otroligt viktigt att den här delen byggs ihop med övriga delar av utbildningssystemet. Vi har alldeles före detta debatterat gymnasieskolan, och det är klart att det blir många paralleller och liknande delar som lyfts fram i de två debatterna.

En del som vi pratade om när det gäller gymnasieskolan är lärlingssystemet. Vår önskan från Centerpartiets sida är att det ska öppnas än mer också när det gäller vuxna inom kommunal vuxenutbildning och andra former av vuxenutbildningar. Man ska få möjlighet att bygga på sin utbildning för akademiska studier, och det ska just bli en möjlighet med många vägar framåt - med en flexibilitet, så att det också blir olika vägar.

Ibland har vi haft en tendens i vårt land att vilja rusta färdigt från början - att bygga på med en ganska tung ryggsäck i den svenska skolan och på olika sätt, inte bara när det gäller tid utan kanske ibland även när det gäller innehåll, försöka göra färdigt. Men i en föränderlig värld är det just den återkommande kompetensutvecklingen som vi från Centerpartiets sida ser som den allra viktigaste delen, och det finns några faktorer där som vi behöver ta oss an politiskt.

Ett valfrihetssystem för komvux innebär både att det finns någonting att välja på och att individens frihet blir större än den är i dag. Under alliansregeringens första period, 2006-2010, arbetade den så kallade Frivuxutredningen. Den pekade på möjligheten för vuxenstuderande att välja friare än vad de på många håll kan i dag. Både i större och mindre kommuner finns det spännande exempel på hur man ökar människors valfrihet i form av en vuxenutbildningspeng och så vidare, och Centerpartiet ser detta som en viktig del att sprida på än fler håll i Sverige.

Det är otroligt viktigt att det görs lättare att läsa in yrkeshögskolebehörighet för alla de elever som har gått de högskoleförberedande programmen. På ett sätt kan man säga att eleverna kanske hade gjort mer informerade val om de haft en bättre vägledning från början, men när livet bjuder på olika inslag i form av utmaningar behövs möjligheten att ta sig an ett nyväckt intresse - eller om man ser ett nyväckt behov på arbetsmarknaden - genom att utveckla sina kompetenser.

Då krävs ett annat system än i dag, som är öppet och har fler vägar framåt. I dag trattas allting ned mot högskolebehörighet på ett sätt som inte skulle behövas, eftersom yrkeshögskolebehörigheten är en annan viktig del att lyfta fram. Yrkeshögskolan behöver också ges förutsättningar att verka långsiktigt, till exempel genom längre tillstånd. Där har regeringen lyssnat på en del av de utmaningar som finns, men man skulle kunna gå ännu längre när det gäller detta.

För drygt tio månader sedan hade vi ett gemensamt utskottsinitiativ som handlade om eftergymnasiala utbildningar för människor med intellektuell funktionsnedsättning. I debatten den dagen - den 4 maj, tror jag att det var - var vi väldigt glada över denna möjlighet. Jag skulle gärna vilja skicka med några frågor till Socialdemokraternas debattör:

Nu har det gått snart ett år när det gäller denna fråga, och hur ligger den till? Vad är på gång? Vad är det för olika delar man från regeringens sida avser att lyfta fram? Man vill nämligen säkert sätta en del ytterligare spår efter denna regeringsperiod, som ju går mot sitt slut.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vuxenutbildning

Från Centerpartiets sida har vi än en gång lyft fram och velat peka på de stora problemen med att personer med intellektuell funktionsnedsättning på olika sätt behöver längre tid på sig för utbildning. Vårt studiestödssystem motsvarar inte den utbildningstakten på det sätt som det skulle behöva göra, och därför vill vi lyfta fram detta. Det gör vi i en av våra reservationer i dagens betänkande.

Fru talman! För Centerpartiet och Alliansen är det oerhört viktigt att vuxenutbildningen blir en möjlighet till olika vägar framåt. Det satsas väldigt mycket i vårt land på olika former av arbetsmarknadsutbildningar och vuxenutbildningar, och man skulle kunna ha ett mer samlat system - en samlad struktur för möjligheten att som enskild individ, under hela sitt yrkesverksamma liv, ha större makt över de möjligheter man kan få.

Vi har ett antal förslag i våra reservationer. Vi står givetvis bakom alla våra reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall enbart till reservationerna 14 och 16.

(Applåder)

Daniel Riazat (V)
Anf. 55 Daniel Riazat (V)

Fru talman! Jag skulle vilja börja med att tala om vikten av att vi satsar på vuxenutbildningen. Jag vill också framföra att det är väldigt positivt att det återigen görs satsningar på vuxenutbildningen på ett annat sätt nu när Vänsterpartiet och regeringen gör gemensamma budgetar.

När det gäller distansutbildningar skulle jag säga att det är en av de viktigaste frågorna inom vuxenutbildningen i dag. Allt fler inom den kommunala vuxenutbildningen studerar i dag på distans. Skolverket beskriver i sin lägesbedömning från 2017 att andelen distansstuderande under de senaste 15 åren har ökat från ett par procent till dagens ca 24 procent. Distansutbildningar är dock tyvärr alldeles för ofta sammankopplade med besparingar på personal och lokaler.

Skolinspektionen pekar i en undersökning från 2015 på att de som erbjuder distansutbildningar ofta ställer höga krav på studiedisciplin hos de studerande, medan möjligheten till lärarstöd tyvärr brister. Andelen som gör avbrott i sina studier är också väldigt stor när det gäller bland annat de som studerar på distans. Göteborgs kommun har gjort en uppföljning av orsakerna, och det konstateras att en vanlig orsak är hur utbildningen är organiserad. Hur tydlig struktur man har och hur pass flexibel man är som organisation påverkar alltså antalet avhopp.

Vänsterpartiet ser positivt på de möjligheter som finns genom distansstudier och som många erbjuds att ta, men när det kombineras med otydliga system, vinstjakt och marknadsanpassning blir detta i stället en del av ett systemfel. För att distansstudier ska fungera som det är tänkt och finnas där för de studerande som behöver den typen av flexibilitet krävs det ett ordentligt regelverk som reglerar rätten till undervisningstid och lärarstöd och som skyddar de studerandes intressen. Vi menar därför att regeringen bör utreda regelverken kring distansutbildningar inom vuxenutbildningen.

Det finns en annan fråga som Vänsterpartiet brinner för i dessa sammanhang, och det är en rättighetsfråga. För Vänsterpartiet är det viktigt att alla människor har rätt till flera chanser och likvärdiga möjligheter till utbildning. Samtidigt vet vi att den som är äldre och studerar ofta har högre omkostnader och svårare att få ekonomin med studiemedel som huvudsaklig inkomst att gå ihop. Inköpen av kurslitteratur är en stor ekonomisk börda för många studerande, inte bara för de äldre.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vuxenutbildning

Att den som studerar inom vuxenutbildningen måste köpa sin egen kurslitteratur kan ses som ett avsteg från principen om avgiftsfrihet för utbildningen. För den som läser samma utbildning under tonåren kostar det ingenting. Samtidigt kan det ibland också vara problem att få tag på vissa böcker när de har sålt slut. Biblioteken köper förstås inte heller in tillräckligt många exemplar av varje bok för att det ska räcka till alla; det vore kanske inte möjligt att göra.

Om huvudmännen köper in böcker underlättar det även för lärarnas planering, eftersom de då vet vilka böcker de kommer att arbeta med under studietiden. Vi menar därför att regeringen bör ställa krav på att det inom all utbildning som omfattas av skollagen ska tillhandahållas kurslitteratur kostnadsfritt för eleverna.

För Vänsterpartiet är det viktigt med elevassistentutbildningar. Det handlar om att man ska få koncentrera sig på det man är utbildad till att göra. Därför ser vi positivt på att det finns olika yrkeskategorier inom skolan som kan avlasta bland annat lärarna. På senare tid har det inrättas flera elev- och lärarassistentutbildningar, och detta tycker vi är lovande eftersom det är viktigt att de som avlastar lärarna också har kompetens att arbeta med barn och i en skola. Vi ställer oss inte negativa till att i framtiden ge riktat stöd till denna typ av utbildningar. Utbildningarna till elev- och lärarassistent bör därför utvärderas för att man ska vara säker på att de sker på ett korrekt sätt.

Även om vi alla här inne, tror jag, är positiva till detta är det viktigt att följa upp och utvärdera hur det här systemet fungerar och om personalen faktiskt får rätt kompetens för att arbeta med rätt frågor inom vuxenutbildningen.

En annan utbildning som man kan nämna är undersköterskeutbildningen. I dag tillhandahåller yrkeshögskolan olika slags specialistinriktningar inom undersköterskeutbildningen. Det som är märkligt är dock, när det gäller till exempel utbildning inom demens eller palliativ vård, att det saknas nationella riktlinjer. Olika lärosäten måste alltså uppfinna hjulet på nytt. I bästa fall tar de del av varandras goda exempel.

Oavsett vad man tycker om huvudmannaskapet för vuxenutbildningen måste man ju tycka att det bör finnas nationella riktlinjer för specialistutbildningar för undersköterskor. Vi menar att regeringen bör ta fram förslag om det.

Fru talman! Till sist vill jag komma in på sfi-frågan som har varit väldigt aktuell. Ni såg kanske Kalla fakta för ett par veckor sedan där man rapporterade om en oseriös aktör, en privat aktör, som i princip har satt i system att bedriva en utbildning med väldigt låg kvalitet för att göra vinst på våra skattepengar. Det här är inte det första eller tyvärr det sista fallet där oseriösa aktörer enbart kommer in i vårt utbildningsväsen för att göra pengar på våra skattepengar. Det här måste det sättas stopp för, menar vi.

Vänsterpartiet ser bildning, språk och kunskap som verktyg för att kunna leva i ett fungerande system - för att kunna få sina rättigheter tillgodosedda, för att kunna tillägna sig nya kunskaper, för att kunna arbeta och ta sig fram i livet samt, vilket kanske är viktigast av allt, för att aktivt kunna delta i det demokratiska samtalet.

På samma sätt som den svenska skolan har ett kompensatoriskt uppdrag ska svenska för invandrare också fungera kompensatoriskt och utjämna skillnader mellan olika grupper i samhället. Det finns dock flera tecken på att det inte alltid fungerar så i praktiken.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vuxenutbildning

I en debatt som domineras av förslag om sänkta löner och enkla jobb finns lite utrymme för en syn på sfi som något som har högre ambitioner än att nyanlända enbart ska lära sig språket för att kunna arbeta. Vi menar att målsättningen med sfi - att de studerande ska lära sig språket, vilket möjliggör ett aktivt deltagande i såväl arbetsliv som vardagsliv och samhällsliv - måste värnas och vara överordnad enbart sysselsättningspolitiska mål.

Det finns många brister med dagens sfi-utbildning, och utbildningen kritiseras ofta, även av oss. Samtidigt finns många exempel på att det funkar bra runt om i landet och att sfi har haft en avgörande roll för att inkludera människor i samhället.

I grunden skulle jag säga att kritiken i många fall bottnar i dels att sfi-utbildningen har en väldigt svår uppgift att genomföra, dels att området inte har varit tillräckligt prioriterat politiskt sett vare sig när det gäller det politiska sakinnehållet eller resursfördelningen.

En konsekvens av det är att ca 35 procent av dem som i dag är lärare på sfi har behörighet att undervisa. Därför menar vi att det behövs en generell kompetenshöjning.

Min talartid har nu tagit slut, så jag ska försöka korta ned anförandet ganska rejält.

Jag vill avsluta med att tala om rätten till sfi. Som ni vet gäller rätten att studera sfi från den dag som du har fått uppehållstillstånd och som nyanländ har registrerats i en kommun.

Vänsterpartiet har länge drivit kravet att återinföra sfi från dag ett. Vänsterpartiet har drivit den här frågan för att vi anser att asylsökande ska få läsa svenska från den dag som de lämnar in sin asylansökan i Sverige.

Ett projekt som kallas Svenska från dag ett infördes häromåret som en kompromiss mellan regeringen och Vänsterpartiet. Reformen innebar att resurser avsattes för att studieförbunden skulle kunna bedriva svenskundervisning för asylsökande i studiecirkelform.

Det har varit väldigt bra. Det är en välkommen satsning. Men det kan inte jämställas med eller ersätta sfi. Därför måste lagen förändras så att utbildningen tillgängliggörs från dag ett.

För att komma åt de brister som råder inom sfi behöver, menar vi, utbildningen reformeras i grunden, och tillräckliga resurser måste tillsättas. Det kommer vi att fortsätta kämpa för.

Jag ber om ursäkt för att jag har dragit över tiden. Jag yrkar bifall till Vänsterpartiets reservation 20.

Håkan Bergman (S)
Anf. 56 Håkan Bergman (S)

Fru talman! Jag vill först yrka bifall till förslaget i utskottets betänkande och avslag på samtliga motioner.

Fru talman! Varför är det viktigt med vuxenutbildning? Och varför är samhällets stöd till vuxnas utbildning viktigt?

Ett kort svar är att vuxenutbildning är en nödvändighet i ett modernt kunskapssamhälle där behovet av kunskap och kompetens hela tiden förändras och utvecklas, framför allt därför att samhället, Sverige som land och världen förändras.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vuxenutbildning

Ett annat svar är att utbildning för vuxna är viktig för att ge en grund för arbete, en plattform för fortsatta studier eller vägen till ett nytt yrke.

Ett tredje skäl är behoven på arbetsmarknaden och bristen på arbetskraft inom vissa yrken.

Samtidigt som vi har arbetslöshet ökar antalet lediga platser. Just nu finns det ca 100 000 lediga jobb i Sverige. Ett stort antal rekryteringsförsök misslyckas på grund av att de som är arbetslösa inte har den kompetens som efterfrågas. Då måste matchningen på arbetsmarknaden fungera bättre och människor ha möjligheter att skaffa sig den kompetens som efterfrågas.

Det här är också bakgrunden till att regeringen sedan den tillträdde har genomfört en omfattande utbyggnad av vuxenutbildningen och nu i år och kommande år fullföljer den satsningen.

Det kan jämföras med och ställas i kontrast till vad som skedde under den förra, borgerliga regeringen. Ett av de första besluten man fattade var att kraftigt skära ned på antalet platser inom den kommunala vuxenutbildningen och minska möjligheterna att läsa upp sin behörighet för vidare studier.

Vuxenutbildningen fick mest anpassa sig efter konjunkturläget. I lågkonjunktur och finanskris ökade man på antalet platser, och när tiderna blev bättre drog man ned på platserna. För kommunerna som skulle ansvara för att genomföra utbildningen blev konsekvenserna en ryckighet i planeringen och en osäkerhet om hur länge det statliga stödet skulle finnas. Resultatet blev att vuxenutbildningen drogs ned och dörrar stängdes för dem som ville studera.

I budgeten för 2018 redovisade den här regeringen ett kunskapslyft för Sverige som omfattar 78 000 statligt finansierade utbildningsplatser inom regionalt yrkesinriktad vuxenutbildning, inom yrkeshögskolan, inom folkhögskolan samt inom universitet och högskolor.

Yrkesutbildningen för vuxna byggs ut med över 30 000 platser i en ny regional form för att bättre möta arbetsmarknadens behov, motverka brist på yrkesutbildad arbetskraft och ge möjligheter till omskolning eller till att komplettera en tidigare utbildning. I det ingår också resurser för att både stärka kvaliteten i utbildningarna och bredda utbudet.

Det handlar om en fortsatt utbyggnad av den framgångsrika yrkeshögskolan vars utbildningar ger kvalificerad yrkeskompetens och kan möta kompetensbrister, vilket därmed ger studerande jobb och företag möjligheter att växa. Fullt utbyggd 2022 kommer yrkeshögskolan att ha utökats med ca 14 000 platser utöver vad som tidigare har beslutats.

Satsningen på folkhögskolor fortsätter. Det innebär fler platser på allmänna och särskilda kurser men också på de studiemotiverande kurserna.

Fru talman! Elever inom komvux har ofta önskemål om yrkesutbildningar som leder till arbete så snart som möjligt. Regeringen gav därför Skolverket i uppdrag att ta fram nationella yrkespaket som kan leda till snabbare vägar till jobb. Det arbetet har lett till att det nu finns 51 olika nationella yrkespaket som kan användas inom den kommunala vuxenutbildningen.

Paketen innehåller en kombination av kurser som ska svara mot de kompetenskrav som ställs på arbetsmarknaden. Och de har tagits fram tillsammans med branscher och branschföreträdare. Det handlar om paket med yrkesutbildningar inom vård, bygg och anläggning, industri och olika servicetjänster i servicesektorn.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vuxenutbildning

En person som väljer att gå ett sådant nationellt yrkespaket kan vara trygg med att utbildningen består av kurser som motsvarar kraven för att få en anställning. Paketet kan också, genom ytterligare påbyggbara kurser, leda till en gymnasieexamen - om man inte redan har en sådan.

Det här är en innovativ, spännande och flexibel väg att utbilda inom bristyrken, möta arbetsmarknadens behov och få nationellt likvärdiga krav i utbildningen.

Fru talman! Som socialdemokrat är jag stolt över de satsningar som nu görs på vuxnas möjligheter till utbildning. Jag blir samtidigt lite bekymrad över de borgerliga partiernas förslag på att återigen dra ned ambitionerna för vuxenutbildningen. Moderater och än mer liberaler ville i sina budgetförslag minska resurserna till yrkesvux. Liberalerna ville mer än halvera regeringens förslag till satsning. Båda partierna lanserar i stället uppbyggandet av en ny skolform, en yrkesskola, men med lite olika inriktningar.

Sverigedemokraterna föreslog inga förändringar i anslagen till vuxenutbildningen. Men de föreslog besparingar i anslagen till kommunerna med nära 13 miljarder kronor. Då finns det all anledning att känna oro för hela vuxenutbildningen i Sverige.

Nu står vi snart inför ett val. Det väcker naturligtvis frågor om vad som kommer att hända med vuxenutbildningen och Kunskapslyftet, om det skulle bli ett regeringsskifte. Därför vill jag ta chansen att fråga alliansföreträdarna: Kommer Alliansen att återgå till att se vuxenutbildningen som en verksamhet som ska öka i dåliga tider och försvinna i bättre? Eller ska vi fortsätta arbetet med att skapa permanenta platser inom den regionala vuxenutbildningen? Det är platser där man kan utbilda för bristyrken, möta företags behov av kompetens och lösa matchningsproblematiken på arbetsmarknaden.

Vad kommer att hända med de regionala yrkesvux som nu etableras mellan många olika kommuner i samma arbetsmarknadsregion och där man möter företagens behov? Kommer de att finnas kvar, och kommer de att utvecklas?

Hur ser allianspartierna på yrkespaketen? Kommer de att finnas kvar vid ett eventuellt regeringsskifte? Och kommer de i så fall att kunna användas som det är tänkt i den kommunala vuxenutbildningen, som en snabb väg in på arbetsmarknaden? Eller tänker ni använda flera år till att utreda, förbereda, besluta om och därefter bygga upp en ny skolform - yrkesskolan - som ska erbjuda samma sak som erbjuds redan i dag inom den regionala vuxenutbildningen, och det samtidigt som matchningsproblemen på arbetsmarknaden växer?

Socialdemokraternas uppfattning är att utbildning ska vara tillgängligt för alla genom hela livet. Det förutsätter fler platser, fler möjligheter till utbildning i hela landet, fler vägar in och en vuxenutbildning som öppnar dörrar.

På det sättet kan en arbetslöshet brytas. På det sättet kan fler få en ingång till arbetsmarknaden eller fortsätta sina studier. På det sättet ökar vi också människors och individers frihet. Vi behöver en god vuxenutbildning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vuxenutbildning

Jag fick en direkt fråga från Ulrika om vårt tillkännagivande om eftergymnasial utbildning för särskoleelever. Jag vill gärna svara på den. Det var en viktig diskussion vi hade. Företrädare från både Socialdemokraterna och Centerpartiet var djupt engagerade i frågan.

Nu har den utredare som har till uppgift att på olika sätt se över regelverket för kommunal vuxenutbildning fått ett tilläggsuppdrag som också berör just den frågan. Utredningen kommer att presentera ett slutbetänkande i slutet av augusti det här året. Efter det kommer beredning, remissförfarande och sådant.

Det betyder att frågan inte kommer att lösas under den här mandatperioden. Men jag tror att diskussionen och frågeställningarna kommer att vara väldigt levande, både i remissarbetet och i den fortsatta diskussionen mellan partierna i utbildningsutskottet. Frågan är alltså på rull.

Jag ville svara på det eftersom det var ett gemensamt tillkännagivande och en viktig fråga som engagerar många.

Jag ber om ursäkt om jag har dragit över tiden. Men när hjärtat är fullt av något blir det så ibland.

(Applåder)

Ulrika Carlsson (C)
Anf. 57 Ulrika Carlsson i Skövde (C)

Fru talman! Jag vill börja med att tacka Håkan Bergman för svaret. Det är en mycket viktig fråga och, precis som Håkan Bergman sa, en fråga där det råder bred politisk enighet. Flera företrädare i våra utskott och i våra partier har jobbat hårt med frågan under många år. Det känns bra att utredningen kommer att komma med någon form av betänkande i slutet av augusti.

Håkan Bergman frågade också allianspartierna på vilket sätt vi kommer att stärka vuxenutbildning framöver, inte minst yrkesvux och yrkeshögskola. För Centerpartiets del är svaret att det är oerhört viktigt att det finns kompetensförsörjning och att individer ges möjlighet att utvecklas på olika sätt.

Då går jag vidare till min egen fråga i detta replikskifte. Håkan Bergman nämner behovet av regionalt yrkesvux, just för att kunna möta arbetslivets och arbetsmarknadens behov i många olika delar av Sverige och att det kan se ut på olika sätt. När det gäller yrkeshögskolan lyfter Centerpartiet upp ett behov av regional översyn. Det är en fråga som vi har diskuterat i olika forum där vi har träffats tidigare, även utanför denna kammare.

Majoriteten i utskottet säger i inledningen bara att man föreslår avslag på motionerna. Men i utskottets ställningstagande återkommer man inte på något sätt till den problematik som finns på olika ställen i Sverige. Också socialdemokratiska företrädare har lyft upp det i motioner, inte minst småföretagens behov av bra kompetensförsörjning och studerande på yrkeshögskolenivå i olika delar av Sverige. Men det gäller också de fantastiska möjligheter som finns runt om i vårt land, men som kanske inte får tillräckligt stöd i den översyn där storstadsregionerna dominerar. Hur ser Håkan Bergman på det?

Håkan Bergman (S)
Anf. 58 Håkan Bergman (S)

Fru talman! Jag tackar för Centerpartiets svar på mina frågor. Jag ställde dem eftersom allianspartierna i förra veckan gav besked om att man tänker bilda en gemensam regering.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vuxenutbildning

Vad jag förstår ska allianspartierna också utbilda nyckelpersoner om den politik som bland annat fördes under förra perioden. Jag antar att det kommer att vara personer som var verksamma då som kommer att leda de utbildningarna.

Jag antar också att en del av dem som sitter i utbildningsutskottet kan vara aktuella som nyckelpersoner i den typen av utbildning. Då är det intressant att fråga sig: Hur kommer Alliansen som helhet att ställa sig till detta? Just nu har ni lite olika förslag och drar åt lite olika håll när det gäller vuxenutbildning.

Jag tror att det är viktigt att se att den här regeringen har genomfört en mycket omfattande utbyggnad av vuxenutbildningen och slagit in på en linje med mer permanenta utbildningsplatser. Man har också byggt upp en regionalisering av den yrkesinriktade vuxenutbildningen. Då kan det vara viktigt att veta om det kommer att finnas kvar. Kommer det att kunna fortsätta att utvecklas? Det var anledningen till min fråga. Jag tackar för svaret från Centerpartiet. Vi får återkomma till det i diskussionen.

När det gäller yrkeshögskolan förs det nog i alla partier en diskussion om behovet av yrkeshögskoleplatser i olika delar av landet och behovet av en balans mellan dessa. Vi socialdemokrater har en mycket levande sådan diskussion.

Mitt svar handlar om yrkeshögskolans syfte .

Ulrika Carlsson (C)
Anf. 59 Ulrika Carlsson i Skövde (C)

Fru talman! Då får jag med spänning vänta på svaret i nästa replik från Håkan Bergman.

Om det nu är en så levande diskussion inom Socialdemokraterna förvånar det mig att majoriteten inte med en bokstav nämner och problematiserar i utskottets ställningstagande. Det förvånar mig också att man inte väljer att lyfta den delen och att man inte belyser och visar att man ser den diskussion och det behov som finns runt om i landet.

Det är klart att vi från allianspartierna, och inte minst från Centerpartiets sida, vill bygga upp en struktur när det gäller kompetensförsörjning i hela landet. Håkan Bergman utger sig åtminstone för att vara orolig över vad som ska finnas kvar när det blir en ny regering efter valet. Det finns all anledning att vårda reformer som är bra, oavsett om de kommer från politiska motståndare. Jag ser ingen anledning att rycka undan fötterna för det som gynnar kompetensförsörjningen och som är bra för att stärka kompetensen i olika delar av Sverige.

Jag återkommer till min fråga om yrkeshögskolan. Varför inte med en bokstav beskriva att man ser problamtiken och har någon form av tanke framöver hur man ska möta det behovet? Det finns ibland väldigt smala nischade utbildningar som kan finnas precis var som helst i Sverige och som då får en nationell spridning. Men sedan finns det också andra delar där det finns en regional logik där det skulle behövas en annan form av möjligheter för kompetensutveckling och vidareutbildning. För att möta det behovet krävs det alltså yrkeshögskolenivå på utbildningarna. Där skulle jag oerhört gärna vilja att Håkan Bergman under sina två minuter uppehöll sig vid min fråga.

Jag ska passa på att fråga en sak till. På vilket sätt har man satsat på vägledning för att göra det möjligt för studerande inom vuxenutbildningen att förstå alla de 51 olika paketen? Det kan säkert vara lovvärt att det finns många olika saker, men vilka vägledningsinsatser har ni gjort för att möta detta?

Håkan Bergman (S)
Anf. 60 Håkan Bergman (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vuxenutbildning

Fru talman! Svaret på den sista frågan är att dessa paket nyss är framtagna. De kommer att kunna användas i den regionala yrkesvuxskolan och i den kommunala vuxenutbildningen. Då kommer också vägledningsinsatser och annat att göras.

Yrkeshögskolan har ett väldigt tydligt uppdrag, och jag tycker att det är viktigt att hålla fast vid det uppdraget. Yrkeshögskolan ska möta kompetensbrister, och man ska se till att tillhandahålla kvalificerade yrkesutbildningar som möter arbetsmarknadens behov av arbetskraft inom dessa områden. Man ska också hålla en hög kvalitet. Det är de två målen som yrkeshögskolan har och som man ska jobba med.

Förutsättningarna för utbildningsanordnare är olika i Sverige. Det är det som utbildningarna prövas mot.

Yrkeshögskolan har verksamhet över hela landet. Om man inte har tillräckligt många deltagare på en kurs men det ändå finns ett stort behov av att arrangera en sådan yrkeshögskoleutbildning och om det är andra faktorer som är avgörande är de grundläggande kraven att man ska möta arbetskraftsbehoven av kvalificerad yrkesutbildning, och vi ska .

Ida Drougge (M)
Anf. 61 Ida Drougge (M)

Fru talman! Jag tycker nästan att det är lite gulligt att Håkan Bergman är så orolig över hur vi på allianssidan ska kunna samarbeta. Jag är inte alls orolig. Jag tycker snarare att det är ganska konstigt att vi har så otroligt likadana förslag fast vi är fyra olika partier som inte sitter tillsammans i en regering - detta särskilt med tanke på hur oenig den sittande regeringen kan vara. Ni sitter ändå i en regering med varandra, det gör ju inte vi.

En sak som jag återkommande får höra i kammaren från Socialdemokraterna och som börjar att störa mig ganska ordentligt är att vi påstås ha skurit ned på platser inom och medel till vuxenutbildningen. Det är inte sant. Jag tycker att vi kan hålla oss till sanningen. Det finns säkert mycket som man kan kritisera Moderaterna för. Vi tillhör två olika partier, så det finns också mycket som vi kan debattera och ha olika åsikter om. Men att hålla sig till sanningen är en ganska låg lägsta tröskel som man ska hålla sig över.

För att förtydliga ska jag berätta vad som är sanningen. Jo, det är att alliansregeringen efter flera år av socialdemokratiskt styre - då man på 90talet ordentligt hade skurit ned på vuxenutbildningen och övergick från riktade stöd till mer generella stöd, om man vill ha riktade eller generella stöd kan debatteras - tog bort riktade stöd till specifikt vuxenbildning och gav det uppdraget till kommunerna som en helhet, så som regeringen själv nu gör på flera områden. Man kunde alltså styra om och lägga dessa pengar på elever som utbildas inom till exempel gymnasieutbildningen. På det sättet kunde insatserna komma lite tidigare.

Håkan Bergman (S)
Anf. 62 Håkan Bergman (S)

Fru talman! Det är bra att ni tycker att jag är gullig när jag ställer frågor om ni kan samarbeta eller inte. Anledningen till att jag ställer dessa frågor är att jag är orolig över konsekvenserna när det gäller den stora förändring som nu är genomförd, om man bryter upp det kunskapslyft och de satsningar som nu görs för att öka den kommunala vuxenutbildningen, för att bredda utbudet inom yrkesvux och för att ge fler möjlighet att komma i arbete. Då ser jag ju att det spretar åt alla håll. Ni har olika förslag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vuxenutbildning

Två partier lanserar en yrkesskola som sannolikt - som jag ser det - redan kan genomföras inom den regionala yrkesvuxutbildningen. Ska detta då stöpas om igen? Ska villkoren förändras för den regionala och kommunala vuxenutbildningen ändras igen? Det oroar mig därför att det kommer att leda till fortsatta matchningsproblem på arbetsmarknaden. Det är min fullständiga övertygelse. Det var därför som jag ställde frågorna. Det var inte av någon allmän gullighet.

Det som hände efter förra valet var att konsekvensen av de beslut som alliansregeringen fattade var att drygt 15 000 studieplatser inom den kommunala vuxenutbildningen försvann. Kommunerna drog ned på sina möjligheter att erbjuda vuxenutbildning. Det var ett resultat av de beslut som regeringen fattade och som genomfördes.

Jag tror inte att Ida Drougge var med under den förra mandatperioden, men vi såg då .

Ida Drougge (M)
Anf. 63 Ida Drougge (M)

Fru talman! Det som är rätt i detta är mycket riktigt att vi gav kommunerna mer medel och större möjlighet att själva bestämma hur dessa medel skulle användas på utbildningssidan. Man skulle gå in med satsningar redan när eleverna gick på gymnasiet så att de inte hoppade av och därmed inte behövde börja på komvux. Man kunde också lägga medlen direkt på komvux. Därför varierade antalet platser på komvux och platser och insatser på gymnasieskolan. Olika regioner gjorde dessutom på olika sätt.

Detta behövdes just då eftersom den stora delen av dem som studerade på komvux bestod av sådana som hade hoppat av gymnasiet. I dag lägger vi mer pengar i form av riktade statsbidrag till yrkesvux och sfi, eftersom den målgruppen är större. De går inte i gymnasieskolan. Det är alltså naturligt att tycka annorlunda och också göra annorlunda i dag.

Om man ska vara ärlig vill vi bygga vidare på det som den här regeringen har gjort bra. Den har lagt fram förslag om ett yrkespaket. Jag kan lugna Håkan Bergman med att vi tycker att det är bra. Det är delvis exakt detta vi vill göra med en yrkesskola. Vi tycker heller inte att det är jätteviktigt att avgöra exakt vad yrkesskolan är: om det är en egen skolform eller om det ska vara en del av vuxenutbildningen.

Det viktiga är att även ungdomar som är yngre än 19 år kan läsa där, för det kan de inte göra i dag på den kommunala vuxenutbildningen. I stället måste de vänta och bli äldre, vilket är väldigt onödigt om de redan från början vet att de vill det här och ganska snabbt vill få jobb. Exempelvis kommer man kanske hit och som nyanländ behöver försörja sig.

Detta är vad vi vill göra. Bakom de nationella ramar som vi vill ha finns lite grann samma tanke som ni har med regionalt yrkesvux. Det ska bli enklare spelregler för alla de aktörer som bedriver utbildning så att de kan fokusera på innehållet och kvaliteten i stället. Vi vill gå vidare med detta.

Håkan Bergman (S)
Anf. 64 Håkan Bergman (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vuxenutbildning

Fru talman! Faktum kvarstår: 15 000 platser försvann. Åtminstone är det min bild att vuxenutbildningen under åren efteråt var ett slags konjunkturanpassad verksamhet. Platser tillkom när det blev sämre tider, och platser försvann när det blev lite bättre tider. Detta skapade en väldigt stor ryckighet och osäkerhet i kommunernas planering, vilket även många kommunföreträdare från både borgerligt och socialdemokratiskt styrda kommuner vittnar om.

Nu finns en annan ansats. Om vuxenutbildningen är viktig för att möta matchningsproblematiken och för att erbjuda många en chans att skaffa en ny yrkesutbildning, byta karriär eller vad man nu vill göra behövs en mer permanent syn på hur utbildningssystemet ska fungera. Jag gläds över att åtminstone Moderaterna har börjat se att det i diskussionen kan utkristalliseras en utveckling av vuxenutbildningen som gör att den verkligen möter arbetsmarknadens behov och ger människor en väldigt stor frihet att utbilda sig längre fram i livet om de har sådana behov.

Det är i så fall positivt. Men ni är fyra partier som ska komma överens om detta. Jag vill inte peka ut något särskilt parti, men det finns partier som har mer långtgående besparingar och förändringar av yrkesutbildningen. Därför finns det ändå anledning att hålla diskussionen levande.

Vad gäller yrkespaketen finns det .

Stefan Jakobsson (SD)
Anf. 65 Stefan Jakobsson (SD)

Fru talman! Jag ska väl låta Håkan Bergman avsluta sin mening och det han ville säga innan han börjar besvara mina frågor. Vi kanske kan samordna oss så.

Håkan Bergman är egentligen en mycket bättre politiker och debattör än han var nyss när han gick så lågt som han gjorde mot Sverigedemokraterna. Vi har så många gånger hört debatten om att vi har tagit pengar och att vi inte ger något tillbaka.

Fru talman! Låt mig vara extremt pedagogisk. Mattias Karlsson, Sverigedemokraternas gruppledare, hade en gång en väldigt bra föredragning. Jag kommer inte ihåg om det var på våra landsdagar eller om det var någon annan gång. Han försökte i alla fall förklara detta på ett pedagogiskt sätt. Av en händelse har jag råkat få med mig en smurf, som jag håller upp här. Med hjälp av den här smurfen ska jag försöka förklara det som Mattias Karlsson försökte förklara.

Han sa: Ja, vi tar 13 miljarder från kommunerna. Vi tar dem och flyttar över i statlig ägo. När vi har dessa pengar i statlig ägo öronmärker vi dem och ser till att vi har korrekta stimulansbidrag som går till faktiska saker som bidrar. Sedan tillför vi dessa bidrag till verksamheten igen.

Den här smurfen får alltså illustrera att Sverigedemokraterna visserligen tar pengar men sedan tillför exakt lika stor summa tillbaka. Vi styr dem bara från statens håll.

Det är med en ära som jag överräcker smurfen till Håkan, fru talman, så att han i fortsättningen alltid påminns om denna debatt.

Håkan Bergman (S)
Anf. 66 Håkan Bergman (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vuxenutbildning

Fru talman! En smurf i denna utformning är ju en fantasifigur. Jag vill påstå att Stefan Jakobssons argumentation och Sverigedemokraternas budgetförslag också är något av en fantasiprodukt.

Ni skär ned 13 miljarder på de allmänna bidragen till kommunerna. Jag tror att baktanken är att kommunerna ska stå för kostnaderna för integration, etablering och mottagande av flyktingar, vilket jag i väldigt mycket tycker är ett statligt ansvar. Konsekvenserna av detta vore att det blir besparingar i välfärdsverksamheter eller i andra verksamheter.

Erfarenheten säger att man först skyddar de verksamheter som är lagbundna och de verksamheter som känns mycket angelägna att bevara, vilket varje kommunpolitiker vet. Så har man gjort vid alla besparingar. Man skyddar äldreomsorgen, skolan och det som utgör den basala välfärden. I verksamheter som inte är lika tvingande eller som inte kräver lika mycket kan man göra besparingarna.

Visst går det bra att i sina budgetförslag säga att man stöder regeringens satsningar på regionalt yrkesvux, yrkeshögskola och kommunal vuxenutbildning, men sedan måste man göra ganska stora besparingar på ett annat område som drabbar vuxenutbildningen.

Med dessa ord skulle jag vilja återlämna smurfen, fantasifiguren, till Stefan Jakobsson.

Stefan Jakobsson (SD)
Anf. 67 Stefan Jakobsson (SD)

Fru talman! Eftersom vi i en tidigare debatt införde ordet "gullig" vill jag säga att det var väldigt gulligt att jag fick tillbaka smurfen. Jag lovar att återgälda den till mina barn som har glömt kvar den här.

Jag förstår inte riktigt Håkans resonemang, fru talman. Det här är ju precis vad Sverigedemokraterna vill göra. Vi anser att kommunerna inte är byxmyndiga nog att ta hand om dessa pengar. Att Sverigedemokraterna driver frågan att vi vill ha en statlig huvudman borde över huvud taget inte förvåna någon här.

Låt oss se på det vi diskuterar i dag: utbildningsområdet. Håkan Bergman borde bli lugnad, fru talman, av att vi inte tar några pengar från vuxenutbildningen. Det enda vi gör är att öronmärka och styra upp dem så att de säkert kommer till rätt saker.

Inom vissa områden som hör ihop med vuxenutbildningen, bland annat folkhögskolorna och folkbildningen som jag talade om förut, har vi sett hur extremt illa det har gått när vi inte styr upp dem med statliga medel. Vi har exemplen med Brunnsvik och Studiefrämjandet i Västerbotten där vi har sett hur illa det kan gå när vi inte har statlig kontroll och styrning av pengarna.

Det är precis detta vi vill göra. Vi anser att vissa enheter inte är byxmyndiga att ta hand om dessa pengar. För Sverigedemokraternas del har de i åratal visat att de inte är lämpade att göra detta.

Jag behåller smurfen och lovar att återgälda den till mina barn. Jag hoppas dock att vi kan släppa denna debatt nu, för vi tar inga pengar. Vi återför dem igen, om än öronmärkta.

Håkan Bergman (S)
Anf. 68 Håkan Bergman (S)

Fru talman! Jag är glad att jag får den här möjligheten att reda upp en annan tankevurpa som jag tyckte fanns i Stefan Jakobssons tidigare anförande. Det gäller synen på folkhögskolan och folkbildningen. Jag tycker att det fanns en väldigt olycklig, eller kanske medveten, sammanblandning av vad kommunal vuxenutbildning respektive folkhögskoleutbildning är.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vuxenutbildning

Folkhögskolorna kan vara en del av den kommunala vuxenutbildning som finns, men det sker på ett helt annat sätt. De har vuxit fram på ett helt annat sätt, och de har ett arbetssätt och en pedagogik som är annorlunda.

Jag tycker att det är bra och värdefullt. Det har varit värdefullt för väldigt många. Det är också därför regeringen satsar på folkhögskolorna. De har en väldigt viktig uppgift: att ge människor som kanske har lyckats mindre bra i det ordinarie skolväsendet en andra chans att få en utbildning. Det är också en väldigt bra möjlighet för nyanlända, som kan få ta del av folkhögskolornas verksamhet.

Jag tror att det är väldigt viktigt att folkbildningen får vara fri och att vi utnyttjar folkhögskolorna, som har ett väldigt starkt ideellt engagemang i sin uppbyggnad. De ska få fortsätta att utvecklas och vara ett högkvalitetsalternativ inom utbildning, men utifrån sin specifika prägel. Jag blir väldigt oroad när jag hör Sverigedemokraternas sammanblandning mellan kommunal vuxenutbildning - komvux - regionalt yrkesvux och folkhögskolor.

Christer Nylander (L)
Anf. 69 Christer Nylander (L)

Fru talman! Låt mig inleda med att trösta Håkan Bergman. Alliansregeringar har förbättrat Sverige förr och kommer att kunna göra så också i höst. Det är inte så att det finns ett perfekt bygge som socialdemokratin byggt upp och som inte kan förändras i något.

För att svara på frågorna: Jag tycker att utbildningssatsningar måste variera med konjunktur. Jag tycker inte att man kan ha exakt samma omställningsstöd alltid. När det är större behov, till exempel vid en stor internationell kris, måste man biffa upp omställningsinsatserna i samhället. När det sedan blir lite bättre ska man fortfarande ha kvar omställningsinsatser, men man kan inte ha exakt lika mycket som i lågkonjunktur eller djup europeisk kris.

Till Daniel Riazat vill jag säga att det inte är så att alla borgerliga människor är elaka människor som vill se till att de som kommer som nya till landet får låglönejobb och fastnar i fattigdom. Det är inte heller så att vi anser att syftet med utbildning är att några ska göra sig rika på vinster på skattebetalarnas bekostnad.

Några av mina bästa vänner jobbar inom vuxenutbildning. Jag brukar säga att det är människor som sysslar med socialliberalism i praktiken. De ger människor en andra, tredje eller fjärde chans. De ser till att de som möter en förändrad arbetsmarknad får en förnyad chans att ta sig vidare till ett nytt jobb. Det är de som ser till att människor som inte lyckades i gymnasiet får en andra, tredje eller fjärde chans att lyckas. Det är de som ser till att människor som vill byta inriktning i livet - inte för att samhället förändras utan för att de själva förändras - får en ny chans att fördjupa eller bredda sina kunskaper.

Vi har lite olika lösningar. Vi har lite olika förslag. Vi har lite olika prioriteringar. Men det är inte så att allt gott i världen kommer från rödgröna partier.

Fru talman! Det svåra på det här området är att kombinera flexibilitet med överblickbarhet. Eftersom människor är så väldigt olika och har så olika förutsättningar och behov krävs det väldigt stor flexibilitet i vuxenutbildning och arbetsmarknadsutbildning. Samtidigt innebär en väldigt stor flexibilitet att det är ganska svårt att överblicka vilka möjligheter som passar just en själv. Vilka ersättningar, bidrag och stöd har man rätt till? Vilka studiemedelssystem har man tillgång till om man går på de olika utbildningarna? Och vilket utfall ger utbildningarna? Vilka yrkesval innebär de?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vuxenutbildning

Där får man vara lite ödmjuk, tror jag. Behovet av flexibilitet gör ibland att systemen blir oöverblickbara. Det som Alliansen gjorde som var så centralt och viktigt på det här området var att införa yrkeshögskolan, som nu hyllas som en socialdemokratisk konstruktion. Vi såg att det fanns flera olika sorters utbildningar på eftergymnasial nivå, vilket gav ett ganska svåröverblickbart system. Vi förde ihop dem till en yrkeshögskola - hösten 2009 tror jag att det var - som gjorde det mycket enklare att kombinera flexibilitet och överblickbarhet. Från Liberalernas sida har vi inspirerats så mycket av det där att vi tänker oss att man kanske skulle kunna göra likadant på det gymnasiala området. Det är det vi kallar yrkesskola. Man tar då de framgångsfaktorer som vi ser i yrkeshögskolan och använder dem även på den gymnasiala nivån.

Fru talman! I det här betänkandet lägger vi också fram förslag om att förbättra sfi, som måste knytas mer till jobb och knytas bättre till praktik. Det måste bli lättare att få sfi med yrkesinriktning och att använda sfi riktad till bristyrken för att snabbare komma in i arbete. Jag skulle med detta, fru talman, vilja yrka bifall till reservation 21 om sfi.

(Applåder)

Håkan Bergman (S)
Anf. 70 Håkan Bergman (S)

Fru talman! Jag tackar för att Christer Nylander gick in i debatten. Jag tror att det är viktigt att även Liberalerna finns med i den här diskussionen. Det är ju ett av de partier som ska ingå i en eventuell ny regering.

Nej, det är inte så att allt som Socialdemokraterna gör är perfekt. De förändringar som föreslås faller inte alltid riktigt ut som man tänkt sig. Det gäller både för oss och för er. Så ödmjuka ska vi vara. Saker och ting behöver förändras när de har fått prövas i praktiken. Politik handlar också om att försöka se vad vi kan lära och vad vi kan göra nytt.

Jag reagerade på Christer Nylanders tes att yrkeshögskolan skulle vara Alliansens konstruktion och resultat. Det är inte riktigt sant. Det fanns en väldigt stor enighet om att bygga på de kvalificerade yrkesutbildningar som redan fanns runt om i landet. Jag skulle säga att det var ett socialdemokratiskt förslag. Men egentligen byggde det på att det fanns ett sådant behov. Då byggdes den typen av utbildningar upp. Vad vi inte riktigt tyckte var att vi skulle ha en speciell myndighet i den här formen. Men sedan har yrkeshögskolan blivit en succé och en framgångssaga. Jag tror att det finns mycket att lära av det här och mycket att utveckla.

Jag tycker ändå att frågorna som jag ställt är obesvarade.

Christer Nylander (L)
Anf. 71 Christer Nylander (L)

Fru talman! Jag uppfattade ingen fråga från Håkan Bergman. Men jag kan ställa en fråga till honom. Det var väl så att yrkeshögskolan inrättades 2009 och att vi då hade en alliansregering?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vuxenutbildning

Jag tycker att det är jättebra att vi hade en bred enighet om att införa yrkeshögskolan. Jag tycker också att det vore intressant om vi nu kunde ha en bred enighet om att lära av de erfarenheterna och fundera på om detta också kan användas på gymnasial nivå, inte bara på högskolemotsvarande nivå. Finessen med yrkeshögskolan är ju att den är nära knuten till arbetsmarknaden och just av det skälet ger väldigt bra resultat. Jag skulle kunna tänka mig att man gjorde likadant på gymnasial nivå. Jag tror att man kan få ett väldigt bra resultat där också, och jag tror att vi verkligen behöver det.

Håkan Bergman (S)
Anf. 72 Håkan Bergman (S)

Fru talman! Jag trodde att Christer Nylander kanske kom ihåg de frågor som jag ställde till samtliga allianspartier i mitt anförande. Ska vi nu frångå inriktningen på permanenta yrkesvuxplatser, komvux för alla, ytterligare satsningar på yrkeshögskola och uppbyggnad av en regional organisation för vuxenutbildningen? Ska vi inte använda oss av de yrkespaket som Skolverket har tagit fram? Jag menar att de är spännande och innovativa och kan leda till att vi kan lösa problemet med att få en snabbare utgång till arbetsmarknaden, ge människor jobb och lösa bristsituationer i utbildningen. Jag tycker att det är ganska dumt att då börja fundera över helt nya skolformer för att kunna lösa de problem som egentligen Kunskapslyftet och regionalt yrkesvux har till uppgift att lösa.

Jag roade mig med att titta på den valkrets som Christer Nylander tillhör och vad man där gör inom regionalt yrkesvux. Nästan samtliga kommuner ingår nu i ett samarbete om att bygga upp en regional vuxenutbildning med ett brett utbud av utbildningar kopplat till de arbetsmarknadsregioner som kommunerna tillhör. Vissa riktar sig mot Helsingborg och den arbetsmarknaden. Andra riktar sig mot Kristianstad och ingår i den arbetsmarknaden. Det är en spännande väg som man kan fortsätta att utveckla.

Christer Nylander (L)
Anf. 73 Christer Nylander (L)

Herr talman! Det håller jag med om. Det är väl bra att det finns regional dimensionering av vuxenutbildning.

Jag ska ta alla frågorna på en gång. Arbetsmarknadsinsatser måste variera med konjunkturer. Det är inte något konstigt. Vi ska ha en hög lägstanivå. Men om det händer någonting i svensk ekonomi, europeisk ekonomi eller världsekonomin måste vi anpassa och biffa upp insatser som möter detta.

Komvux ska inte vara för alla men för alla som vill och behöver det. Vi har också infört de möjligheterna. Yrkeshögskolan ska ha höga ambitioner, och vi ska fortsätta att bygga ut den. Samtidigt ska det ske i en takt om innebär att vi behåller kvaliteten. Finessen med yrkeshögskolan är att den matchar och därmed har väldigt bra resultat.

Yrkespaketen är intressanta. De liknar rätt mycket det som Liberalerna och andra partier har föreslagit om att vi ska ha kortare yrkesutbildningar på gymnasial nivå. Dimensioneringen måste som sagt anpassas.

Jag skulle ändå vilja tipsa Håkan Bergman om ett retoriskt knep som Socialdemokraterna brukar använda mot Alliansen när det gäller skattesänkningar. Ni plussar ihop alla skatteförslag som Moderaterna har, som Centern har, som Liberalerna har och alla som KD har. Sedan räknar ni ihop det och säger: Detta vill Alliansen sänka skatten med.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vuxenutbildning

Jag skulle föreslå att Håkan Bergman och Socialdemokraterna gör samma sak när det gäller dimensionering av vuxenutbildning. Lägg ihop de förslag som Moderaterna har, som Centerpartiet har, som Liberalerna har och som Kristdemokraterna har. Då kan du säga: Detta är vad Alliansen vill satsa på högre utbildning för vuxna människor.

(Applåder)

Daniel Riazat (V)
Anf. 74 Daniel Riazat (V)

Herr talman! Man måste beundra Christer Nylanders retoriska kompetens med tanke på att han när det kommer till politiken är ute och cyklar.

Jag vill ställa en fråga till Christer Nylander. Den handlar om vinstjakten inom välfärden. Du och jag har haft den debatten väldigt många gånger. Vi kommer att fortsätta att ha den debatten så länge det finns representanter i Sveriges högsta beslutande organ som försvarar ett system som är väldigt extremt. Det leder till att människor hamnar i kläm och att resurser försvinner från vår välfärd. Jag kommer att fortsätta att ta upp den frågan.

Hur kommer det sig, trots alla bevis och alla möjliga dokumentärer och program som har avslöjat olika slags missförhållanden hos privata vuxenutbildningsaktörer, att Christer Nylander och hans parti fortfarande kan försvara vinstjakten som inte finns någon annanstans i hela världen?

Varför ska Sverige vara så unikt jämfört med resten av världen just när det kommer till den frågan? Varför är det så viktigt att se till att miljarder kronor av våra skattepengar försvinner från Sverige? Varför tycker Christer Nylander att det är viktigt?

Det du tog upp i början var att syftet med er politik inte handlar om att försvara vinstjakten i sig. Det handlar om att ni vill ha det system som ni förespråkar. Ändå är det vad ni gör. Varför kan ni inte gå med på att sätta stopp för oseriösa aktörer? Det undrar jag.

Christer Nylander (L)
Anf. 75 Christer Nylander (L)

Herr talman! Jag kan börja med att ställa en motfråga. Hur kommer det sig att Daniel Riazat efter alla rapporter, alla fakta och all mediegranskning av kommunala verksamheter som inte fungerar och inte levererar ändå försvarar att kommunala verksamheter ska få vara kvar? Jo, därför att han tror att det är viktigt att de finns. Jag tror att det är viktigt att de finns. Men jag vill att de finns kompletterade. Andra aktörer kan tillföra någonting som inte de kommunala kan. Det handlar om en flexibilitet, en öppenhet eller till exempel en nära knytning till branschen.

Det är möjligt att det finns de som jagar vinst. De jag möter, oavsett om de jobbar i kommunal verksamhet eller i fristående verksamhet, jagar kunskap och success stories för de människor som går hos dem. Den bild som Daniel Riazat så gärna ritar upp kan finnas i något enskilt fall. Då ska vi bekämpa det genom att ha väldigt höga kvalitetskrav, väldigt tydlig inspektion och väldigt tydliga sanktioner mot dem som missköter sig.

Låt oss ändå ta vara på kraften bland alla de människor som letar efter att hitta möjligheter och förmågor hos människor som vill skola om sig. Låt oss jobba för att hitta det i stället för att i alla inlägg fokusera på att det finns några som du tycker inte sköter sig.

Daniel Riazat (V)
Anf. 76 Daniel Riazat (V)

Herr talman! Det behöver absolut göras många åtgärder i den kommunala verksamheten. Det gäller både övriga skolväsendet och vuxenutbildningen. Det retoriska knepet kan vi ta bort.

Vi kan också ta bort det retoriska knep som handlar om att vi i de rödgröna partierna på något sätt vänder oss mot personalen som vill göra success stories. Nej, det är tvärtom. En majoritet av dessa människor röstar dessutom också på rödgröna partier. De håller inte ens med Christer Nylander i frågan om vinstjakten.

Det finns också en annan grupp som inte håller med Christer Nylander om vinstjakten. Det handlar om Liberalernas egna väljare. En majoritet av såväl Moderaternas, Kristdemokraternas och Centerpartiets som Liberalernas väljare är emot vinstjakten i välfärden.

Man kan återigen undra: Varför vill inte Christer Nylander sätta stopp för oseriösa aktörer om det inte är en så stor fråga? Vi kan komma överens om att åtgärda alla de problem som finns i den kommunala verksamheten. Varför kan då inte Christer Nylander komma överens med mig här och nu om att vi också ska se till att stoppa de aktörer som är ute efter att göra vinst?

Om de är de är så pass få, vad är det Christer Nylander är så rädd för? Vad är det som gör att ni snarare springer de så kallade få aktörernas ärenden snarare än att ta ansvar och se till att driva en politik som leder till ett utbildningssystem för alla och inte bara för dem som man kan göra vinst på? Jag menar att det är oansvarigt.

Nu kommer Christer Nylander att förbereda ett slutinlägg som är rent retoriskt och som inte över huvud taget innehåller ett svar. Jag skulle önska att du kanske någon gång gentemot dina egna väljare skulle kunna visa den respekten att tala om för dem varför du tycker att det är så viktigt att resurser försvinner från vår välfärd.

Christer Nylander (L)
Anf. 77 Christer Nylander (L)

Herr talman! Jag ska ge ett väldigt öppet, ärligt och seriöst svar. Jag vill stoppa oseriösa aktörer. Jag lägger fram förslag för att stoppa oseriösa aktörer. Jag föreslår skärpt inspektion och skärpta åtgärder för dem som inte sköter sig. Jag gör det i denna kammare och i motioner tillsammans med Alliansen. Vi vill stoppa oseriösa aktörer.

Vuxenutbildning

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 12.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2018-03-07
Förslagspunkter: 9, Acklamationer: 3, Voteringar: 6

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelser

    Förslagspunkter och beslut i kammaren

    1. Vissa övergripande frågor om den kommunala vuxenutbildningen

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2017/18:905 av Stefan Jakobsson m.fl. (SD) yrkande 5,

      2017/18:2336 av Daniel Riazat m.fl. (V) yrkandena 1 och 2,

      2017/18:3361 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) yrkandena 7 och 8 samt

      2017/18:3759 av Ulrika Carlsson i Skövde m.fl. (C) yrkande 15.
      • Reservation 1 (M)
      • Reservation 2 (SD)
      • Reservation 3 (C)
      • Reservation 4 (V)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 2 (SD)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S1010012
      M017012
      SD03807
      MP24001
      C00193
      V00156
      L17002
      KD14002
      -0203
      Totalt1564110448
      Ledamöternas röster
    2. Yrkesvux

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2017/18:238 av Anders Åkesson och Staffan Danielsson (båda C),

      2017/18:651 av Lotta Finstorp (M),

      2017/18:1468 av Ida Karkiainen m.fl. (S),

      2017/18:1831 av Krister Örnfjäder och Laila Naraghi (båda S),

      2017/18:1873 av Teres Lindberg m.fl. (S) yrkande 3,

      2017/18:1914 av Jörgen Hellman m.fl. (S) yrkandena 2 och 3,

      2017/18:1937 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkande 25,

      2017/18:2153 av Johan Löfstrand m.fl. (S),

      2017/18:3299 av Krister Örnfjäder och Johan Andersson (båda S),

      2017/18:3567 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkandena 39 och 40,

      2017/18:3683 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 21,

      2017/18:3759 av Ulrika Carlsson i Skövde m.fl. (C) yrkandena 16 och 39 samt

      2017/18:3857 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) yrkande 3.
      • Reservation 5 (M)
      • Reservation 6 (C)
      • Reservation 7 (V)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 5 (M)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S1010012
      M071012
      SD38007
      MP24001
      C00193
      V00156
      L17002
      KD14002
      -2003
      Totalt196713448
      Ledamöternas röster
    3. Särskilda utbildningar inom vuxenutbildningen

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2017/18:669 av Suzanne Svensson m.fl. (S) yrkande 3,

      2017/18:743 av Suzanne Svensson m.fl. (S),

      2017/18:922 av Josef Fransson m.fl. (SD) yrkande 2,

      2017/18:931 av Josef Fransson m.fl. (SD) yrkande 3,

      2017/18:982 av Julia Kronlid m.fl. (SD) yrkande 20,

      2017/18:1464 av Patrik Engström m.fl. (S),

      2017/18:1486 av Barbro Westerholm och Lars Tysklind (båda L),

      2017/18:1913 av Ann-Christin Ahlberg m.fl. (S),

      2017/18:2101 av Stefan Nilsson (MP) yrkande 2,

      2017/18:2339 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 20 och

      2017/18:3345 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) yrkande 37.
      • Reservation 8 (M)
      • Reservation 9 (SD)
      • Reservation 10 (V)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 9 (SD)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S1010012
      M007112
      SD03807
      MP24001
      C19003
      V00156
      L17002
      KD14002
      -0203
      Totalt175408648
      Ledamöternas röster
    4. Nationell reglering gällande undersköterskor

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2017/18:626 av Suzanne Svensson m.fl. (S) yrkande 2,

      2017/18:669 av Suzanne Svensson m.fl. (S) yrkande 2,

      2017/18:802 av Rikard Larsson m.fl. (S) yrkande 7,

      2017/18:2898 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 3 och

      2017/18:3593 av Karin Rågsjö m.fl. (V) yrkande 3.
      • Reservation 11 (V)
      • Reservation 12 (L)
    5. Yrkeshögskolan

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2017/18:724 av Teresa Carvalho (S),

      2017/18:742 av Suzanne Svensson m.fl. (S),

      2017/18:1052 av Laila Naraghi m.fl. (S),

      2017/18:1111 av Sara Karlsson m.fl. (S),

      2017/18:1412 av Anna-Caren Sätherberg och Kalle Olsson (båda S),

      2017/18:2728 av Lotta Olsson (M),

      2017/18:3361 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) yrkandena 4-6,

      2017/18:3683 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkandena 15, 16 och 23,

      2017/18:3741 av Penilla Gunther m.fl. (KD) yrkande 4 och

      2017/18:3759 av Ulrika Carlsson i Skövde m.fl. (C) yrkandena 19-21.
      • Reservation 13 (M)
      • Reservation 14 (C)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 14 (C)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S1010012
      M007112
      SD38007
      MP24001
      C01903
      V15006
      L17002
      KD14002
      -2003
      Totalt211197148
      Ledamöternas röster
    6. Validering av utbildning

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2017/18:2815 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 18 och

      2017/18:2851 av Rickard Nordin (C).
      • Reservation 15 (L)
    7. Eftergymnasial utbildning för särskoleelever

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2017/18:3760 av Fredrik Christensson m.fl. (C) yrkande 21 och

      2017/18:3776 av Solveig Zander m.fl. (C) yrkande 14.
      • Reservation 16 (C)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 16 (C)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S1010012
      M710012
      SD38007
      MP24001
      C01903
      V15006
      L17002
      KD14002
      -2003
      Totalt28219048
      Ledamöternas röster
    8. Övriga frågor

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2017/18:632 av Penilla Gunther (KD),

      2017/18:2729 av Lotta Olsson (M) och

      2017/18:3361 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) yrkande 12.
      • Reservation 17 (M)
    9. Kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2017/18:527 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkandena 1 och 2,

      2017/18:993 av Lars Beckman (M),

      2017/18:2727 av Lotta Olsson (M),

      2017/18:2815 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkandena 14-16,

      2017/18:3170 av Ulrika Karlsson i Uppsala (M) yrkande 4,

      2017/18:3361 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) yrkandena 9-11,

      2017/18:3567 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 41,

      2017/18:3683 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 22 och

      2017/18:3787 av Johanna Jönsson m.fl. (C) yrkandena 22 och 23.
      • Reservation 18 (M)
      • Reservation 19 (C)
      • Reservation 20 (V)
      • Reservation 21 (L)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 18 (M)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S1010012
      M071012
      SD37008
      MP24001
      C00193
      V00156
      L00172
      KD14002
      -2003
      Totalt178715149
      Ledamöternas röster