Cecilia Engström (KD)

Riksdagen sa nej till 80 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022 om punktskatt och tull. Riksdagen hänvisar bland annat till att utredningar och beredningar pågår och till att riksdagen redan har tagit ställning i dessa frågor.

Motionerna handlar bland annat om skatterna på el, bränsle, fordon, kemikalier, alkohol, tobak, flygresor, avfall och plastbärkassar, om Tullverkets befogenheter och verksamhet samt om betalning av tull och importskatter.

Behandlade dokument

49

Förslagspunkter

13

Reservationer

26 

Anföranden och repliker

20, 85 minuter

Justering

2023-04-13

Datum

2023-04-13

Bordläggning

2023-04-18

Debatt

2023-04-19

Beslut

2023-04-20

Riksdagen har behandlat cirka 120 förslag om inkomstbeskattning, som har inkommit under den allmänna motionstiden 2022. Förslagen handlar bland annat om jobbskatteavdraget, rut- och rotavdrag, grön skatteväxling och omställningsavdrag.

Riksdagen sa nej till samtliga förslag, bland annat med hänvisning till att man ställer sig bakom regeringens skattepolitik.

Behandlade dokument

72

Förslagspunkter

14

Reservationer

28 

Anföranden och repliker

32, 96 minuter

Justering

2023-03-09

Datum

2023-03-09

Bordläggning

2023-03-14

Debatt

2023-03-15

Beslut

2023-03-15

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Frågor besvaras av:  Finansminister Elisabeth Svantesson (M) EU-minister Jessika Roswall (M) Äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) Minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin (M) Finansminister Elisabeth

Datum

2023-03-09

Riksdagen sa ja till regeringens förslag på höjd moms för reparationer av cyklar, skor, lädervaror, kläder och hushållslinne från 6 procent till 12 procent. Syftet är att öka enhetligheten i skattesystemet. 

Genom den föreslagna skattehöjningen blir skillnaden i skatteuttag mindre mellan dessa reparationstjänster och övriga reparationstjänster som omfattas av normalskattesatsen 25 procent. Regeringen anser att momsen är en effektiv skatt som bör värnas som intäktskälla för staten och att utgångspunkten därför bör vara enhetlig moms och tillämpning av normalskattesatsen.

De nya reglerna börjar gälla den 1 april 2023.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

11, 35 minuter

Justering

2023-02-16

Datum

2023-02-16

Bordläggning

2023-02-21

Debatt

2023-02-22

Beslut

2023-02-22

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur anslagen i statens budget för år 2023 inom utgiftsområdet Skatt, tull och exekution ska fördelas.

Totalt handlar det om drygt 12,9 miljarder kronor ur statens budget som fördelas. Cirka 8,2 miljarder kronor går till Skatteverket, cirka 2,6 miljarder går till Tullverket och cirka 2,1 miljarder går till Kronofogdemyndigheten.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 13 december 2022. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

20, 74 minuter

Justering

2022-12-13

Datum

2022-12-13

Bordläggning

2022-12-15

Debatt

2022-12-16

Beslut

2022-12-20

Regeringen har lagt fram förslag till utgiftsramar och inkomstberäkningar för statens budget i budgetpropositionen för år 2023. Utgifterna beräknas uppgå till 1 195 miljarder kronor och inkomsterna beräknas till 1 279 miljarder kronor. Det innebär ett överskott i statens budget på 84 miljarder kronor för 2023. Utgiftstaket för staten är 1 665 miljarder kronor för år 2023, 1 745 miljarder för 2024 och 1 825 miljarder för 2025.

I budgetpropositionen finns också förslag om skatte- och avgiftsregler som bland annat gäller

• förstärkt jobbskatteavdrag för personer över 65 år
• höjd skatt på alkohol och tobak
• förstärkt skattereduktion för installation av solceller
• tillfälligt sänkt skatt på drivmedel
• sänkt skatt på bränslen i viss värmeproduktion
• bibehållet reseavdrag med vissa förstärkningar för arbetsresor, tjänsteresor och hemresor.

Vissa av dessa förslag har lagts fram i egna propositioner, men finns aviserade i budgetpropositionen och ingår i beräkningarna av inkomsterna i budgeten.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ramarna för statens budget för år 2023. Riksdagens beslut om ramarna för statens budget är sedan styrande när riksdagen i nästa steg beslutar om anslagen för de 27 utgiftsområdena i budgeten.

Alla lagändringar börjar gälla den 1 januari 2023 utom de beslut som gäller slopad skattenedsättning för datorhallar och en tydligare kemikalieskatt, som börjar gälla den 1 juli 2023. När det gäller höjd skatt på alkohol och tobak börjar lagändringarna gälla den 1 januari 2023 respektive den 1 januari 2024.

Riksdagen sa även ja till regeringens inriktning för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken.

BNP utvecklades relativt starkt under det första halvåret 2022, men utvecklingen väntas bli svagare framöver. Tillväxten bedöms bli negativ nästa år och svensk ekonomi väntas vara i en lågkonjunktur under 2023. Finanspolitiken bör vara svagt åtstramande för att inte motverka penningpolitiken i ett läge där hög inflation kan bita sig fast.

Politiken bör i närtid inriktas på åtgärder som stöttar företag och hushåll som pressas av stigande priser. Det handlar bland annat om ett tillfälligt högkostnadsskydd för elkostnader och en förlängning av det tillfälliga extra bidraget till barnfamiljer med bostadsbidrag. Tillfälliga skattesänkningar på drivmedel ska lindra konsekvenserna för de som är beroende av bilen på landsbygden och för företag inom jord- och skogsbruk. De generella statsbidragen till kommuner och regioner förstärks.

Riksdagen fattade beslut i ärendet trots att det var tillgängligt kortare tid än två vardagar före den dag då det behandlades, som är det vanliga.

Behandlade dokument

22

Förslagspunkter

6

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

97, 333 minuter

Justering

2022-12-12

Datum

2022-12-12

Bordläggning

2022-12-12

Debatt

2022-12-13

Beslut

2022-12-13

Riksdagen ställer sig bakom förslaget till en ny lag om samordningsnummer och även till ändringar i bland annat folkbokföringslagen och folkbokföringsdatabaslagen. Syftet är att stärka systemet för samordningsnummer genom att till exempel öka kraven på de identitetskontroller som görs innan man ger ett samordningsnummer till en person.

Ett samordningsnummer är en identitetsbeteckning för personer som inte är eller har varit folkbokförda i Sverige, men som ändå har behov av att ha kontakt med svenska myndigheter eller andra delar av samhället. Personer som folkbokförs i Sverige tilldelas i stället ett personnummer.

Samordningsnummer delas upp i olika nivåer beroende vilken identitetskontroll som gjorts innan. Idag finns det två nivåer. Med den nya lagen ska ett samordningsnummer kunna ges i tre olika nivåer. För att få den högsta nivån ska personen kunna styrka sin identitet med giltiga identitetshandlingar och även personligen infinna sig på plats vid ansökningstillfället. Identitetshandlingarna ska även kunna begäras in för kontroll av de biometriska uppgifter som finns lagrade i dessa handlingar.

Förslaget innebär också att Skatteverket tar över ansvaret för bland annat identitetskontroller när ett samordningsnummer ska tilldelas en person. Andra myndigheter ska underrätta Skatteverket om det kan antas att en uppgift är felaktig i folkbokföringsdatabasen när det gäller personer med samordningsnummer.

Förslaget innehåller även en begränsning av det undantag från folkbokföring som gäller för personer som är lokalanställda vid utländska ambassader eller konsulat i Sverige.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Lagändringarna som gäller lokalanställda vid ambassader och konsulat ska börja gälla den 1 januari 2023 och övriga den 1 september 2023.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

7

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

12, 49 minuter

Justering

2022-11-24

Datum

2022-11-24

Bordläggning

2022-11-29

Debatt

2022-11-30

Beslut

2022-11-30

Motion till riksdagen 2022/23:1531 av Cecilia Engström (KD) Permanent sommartid Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att lyfta frågan om tidsomställningen under Sveriges EU-ordförandeskap och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs

Inlämnad

2022-11-23

Förslag

2

Datum

2022-11-23

Utskottsberedning

2022/23:TU13

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 2 avslag

Motion till riksdagen 2022/23:1530 av Cecilia Engström (KD) Hälsosamtal från 40 år för alla Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att alla regioner ska erbjuda riktade hälsosamtal till alla från 40 års ålder och tillkännager detta för regeringen. Motivering Den bästa

Inlämnad

2022-11-23

Förslag

1

Datum

2022-11-23

Utskottsberedning

2022/23:SoU20

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2022/23:1499 av Lili André och Cecilia Engström (båda KD) Barns och ungas psykiska hälsa Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en sammanhållen barn- och ungdomshälsovård och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs

Inlämnad

2022-11-23

Förslag

3

Datum

2022-11-23

Utskottsberedning

2022/23:SoU12 2022/23:UbU7

Riksdagsbeslut

(3 yrkanden): 3 avslag

Motion till riksdagen 2022/23:1403 av Camilla Brodin och Cecilia Engström (båda KD) Kulturskola i hela landet Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förtydliga skollagen så att grundskola och kulturskola ska kunna samplanera kulturskolan under skoltid utan att inkräkta

Inlämnad

2022-11-22

Förslag

1

Datum

2022-11-22

Utskottsberedning

2022/23:UbU5

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2022/23:1363 av Cecilia Engström (KD) Effektmål för innovationer Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utvärdera effektmålen för innovationsstödet vid landets lärosäten och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som

Inlämnad

2022-11-22

Förslag

2

Datum

2022-11-22

Utskottsberedning

2022/23:NU16 2022/23:UbU11

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 2 avslag

Motion till riksdagen 2022/23:627 av Cecilia Engström och Larry Söder (båda KD) Fast förbindelse mellan Helsingborg och Helsingör Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fortsätta arbetet med en fast förbindelse mellan Helsingborg och Helsingör och tillkännager detta

Inlämnad

2022-11-21

Förslag

1

Datum

2022-11-21

Utskottsberedning

2022/23:TU4

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2022/23:626 av Cecilia Engström och Torsten Elofsson (båda KD) Utbyggnad av E6 mellan Malmö och Helsingborg Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att planera utbyggnad av E6 mellan Malmö och Helsingborg och tillkännager detta för regeringen. Motivering

Inlämnad

2022-11-21

Förslag

1

Datum

2022-11-21

Utskottsberedning

2022/23:TU4

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Riksdagen sa nej till regeringens förslag att justera två skatter i relation till utvecklingen av bruttonationalprodukten (BNP), en så kallad BNP-indexering. Regeringens förslag gäller skatt på kemikalier i viss elektronik och skatt på förbränning av avfall. Förändringen som regeringen föreslår skulle innebära att skatterna justeras med hänsyn till både förändringar i konsumentprisindex (KPI) och utvecklingen av bruttonationalprodukten (BNP).

Riksdagen menar att de utvärderingar som gjorts av skatterna har visat att de inte har varit tillräckligt effektiva för att nå de mål som varit syftet med dem. Riksdagen påpekar också att regeringen har föreslagit att skatten på förbränning av avfall ska avskaffas i januari 2023. Mot bakgrund av detta sa riksdagen nej till regeringens förslag om att räkna om dessa skatter utifrån BNP-index.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

8, 53 minuter

Justering

2022-10-20

Datum

2022-10-20

Bordläggning

2022-10-25

Debatt

2022-10-26

Beslut

2022-10-26

Arbetsmarknad och ekonomi

Datum

2022-10-19

Motion till riksdagen 2019/20:3640 av Acko Ankarberg Johansson m.fl. (KD) med anledning av prop. 2019/20:164 Inriktningen för en nära och tillgänglig vård en primärvårdsreform Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att även hälsofrämjande insatser ska ingå i primärvårdens

Inlämnad

2020-06-15

Förslag

7

Datum

2020-06-15

Utskottsberedning

2020/21:SoU2

Riksdagsbeslut

(7 yrkanden): 6 avslag, 1 bifall,

Regeringen bör tillsätta en nationell expertgrupp för att vidareutveckla den metod som går under namnet Bostad först och som används i arbetet mot hemlöshet. Riksdagen riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om detta.

Expertgruppen ska också stödja kommunerna i deras arbete med metoden, som tar sin utgångspunkt i att det första och ibland enda en hemlös person behöver är ett eget boende.

Tillkännagivandet kom i samband med behandlingen av motioner från den allmänna motionstiden 2019. Riksdagen sa nej till övriga motioner, främst på grund av pågående utredningar och arbete.

Behandlade dokument

108

Förslagspunkter

58

Reservationer

61 

Anföranden och repliker

12, 56 minuter

Justering

2020-05-14

Datum

2020-06-01

Bordläggning

2020-06-03

Debatt

2020-06-04

Beslut

2020-06-10

Riksdagen sa nej till cirka 80 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2019. Motionerna handlar bland annat om konstnärlig frihet, språk, nationella minoriteter, litteratur och bibliotek.

Anledningen till att riksdagen sa nej till motionerna är bland annat att arbete redan pågår inom de områden förslagen gäller.  

Behandlade dokument

41

Förslagspunkter

26

Reservationer

25 

Anföranden och repliker

8, 55 minuter

Justering

2020-04-23

Datum

2020-04-24

Bordläggning

2020-04-28

Debatt

2020-04-29

Beslut

2020-04-29

Fråga 2019/20:1264 Stöd till Vasamuseet av Cecilia Engström (KD) till Kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP) Vasamuseet är det mest besökta museet i Skandinavien. Det är helt finansierat av egna intäkter och beroende av betalande besökare. När dessa nu uteblir står museet inför både akuta och långvariga ekonomiska

Inlämnad

2020-04-27

Besvarare

Kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP)