Kultur för alla

Betänkande 2019/20:KrU10

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
29 april 2020

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

Beslut

Nej till motioner om kultur för alla (KrU10)

Riksdagen sa nej till cirka 80 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2019. Motionerna handlar bland annat om konstnärlig frihet, språk, nationella minoriteter, litteratur och bibliotek.

Anledningen till att riksdagen sa nej till motionerna är bland annat att arbete redan pågår inom de områden förslagen gäller.  

Utskottets förslag till beslut
Avslag på samtliga motioner
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 41

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2020-04-02
Justering: 2020-04-23
Trycklov: 2020-04-24
Reservationer: 25
Betänkande 2019/20:KrU10

Alla beredningar i utskottet

2020-04-02

Nej till motioner om kultur för alla (KrU10)

Kulturutskottet föreslår att riksdagen säger nej till cirka 80 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2019. Motionerna handlar bland annat om konstnärlig frihet, språk, nationella minoriteter, litteratur och bibliotek.

Anledningen till att utskottet föreslår att riksdagen säger nej till motionerna är bland annat att arbete redan pågår inom de områden förslagen gäller.  

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2020-04-28
Debatt i kammaren: 2020-04-29
Stillbild från Debatt om förslag 2019/20:KrU10, Kultur för alla

Debatt om förslag 2019/20:KrU10

Webb-tv: Kultur för alla

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 62 Lotta Finstorp (M)

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till vår reservation 17 om läsfrämjande åtgärder för barn och unga. Vi har också ett särskilt yttrande.

Mitt under pågående krig fick Winston Churchill kraftig kritik i parlamentet för att han lade så mycket pengar på kultur. Han svarade: Vad skulle vi annars ha att slåss för?

I dag försöker vi också slåss i ett krig mot en osynligt liten ondska som påverkar våra liv dag och natt, en hälsans och ekonomins mardröm. Men om kulturskaparna dukar under i krisen? Om kulturen helt enkelt inte passar in i de fyrkantiga byråkratiska krispaketen? Då spelar inte de kulturpolitiska målen någon större roll, för då finns ingen kreativitet, mångfald eller konstnärlig kvalitet kvar att värna.

Det svenska socialförsäkringssystemet bygger i mångt och mycket på att personer är anställda, arbetar fem dagar i veckan året runt och har fem till sex veckors semester.

Kulturarbetare arbetar sällan på det sättet. En majoritet av kulturskaparna är egenföretagare, och inte sällan varierar inkomsterna kraftigt över åren. Konstnärers villkor är inte sällan korta uppdrag, ofrivilligt företagande - även där måste valfrihet råda - och osäkra anställningsvillkor.

När dagens frilansare och andra som har enskild firma tvingas lägga sina firmor vilande för att få rätt till a-kassa är de inte tillåtna att hålla kontakt med kunder, fakturera enstaka uppdrag eller behålla sina inventarier. Uppförsbacken kommer att bli mycket tung när denna coronamardröm får ett slut.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur för alla

Fru talman! En stilla undran: När lägger regeringen fram förslag till riksdagen som tar ett helhetsgrepp om socialförsäkringen för företagare oavsett verksamhet och associationsform?

Fru talman! För oss moderater är det självklart att armlängds avstånd mellan politiken och kulturens utövare innebär det mest grundläggande, det vill säga att konsten ska vara fri och fredad från politisk klåfingrighet. Förhållningssättet armlängds avstånd måste vara en realitet. Staten ska inte gå in och villkora, det vill säga styra konsten och de fria institutionerna, hur vällovliga ambitioner man än har.

Hur ska vi politiker förhålla oss till armlängds avstånd när vi på alla andra politikområden ska "bestämma"? Kulturens frihet måste alltid vara förhärskande. Därför är det oroande att många kreatörer vittnar om att kulturbidrag är villkorade utifrån politiskt korrekta ambitioner och att man måste skapa utifrån vissa parametrar. Då tenderar ju rocken att krympa till en tummetott.

Kulturen är inget eget stuprör, utan den är det kitt som håller samman oss människor. Jag har stått här många gånger och sagt det. Det är det som är det tvärsektoriella, och därför borde vi vara mycket bättre på att arbeta tvärsektoriellt med kulturen som brobyggare.

Fru talman! Moderaterna värnar de kommunala biblioteken och deras arbete med digitalisering, bland annat som ett viktigt redskap för att nå nya grupper.

Läsning är grunden för ett barns språkliga och intellektuella utveckling. Därför behöver det läsfrämjande arbetet stärkas. Barnbibliotekariens kompetens stärker de mindre barnens språkinlärning på olika pedagogiska sätt.

God läsförmåga är nyckeln till en framgångsrik skolgång och förståelse för andra skolämnen. God läsförmåga är makt. Den skapar möjligheter för resten av livet. Språkinlärning handlar även om alla barns och ungas rätt till kunskap, och läsningen har ett egenvärde. Genom litteraturen får barn möjlighet att upptäcka och utforska andra världar än sin egen. Läsning kan väcka nyfikenhet och bjuda in till reflektion över identitet, såväl den egna som andras.

Fru talman! Vi moderater prioriterar satsningen på bibliotekens arbete med att nå barn som kanske inte har böcker hemma eller kommer från på annat sätt utsatta miljöer.

Ett sätt att göra detta är att stärka samarbetet mellan de kommunala biblioteken och skolorna. I tider av desinformation och fake news behövs kunskap om källtillit. Biblioteken och medie- och informationstekniken har aldrig varit viktigare än i dag. Det finns inget som hindrar att folkbibliotek kombineras med skolbibliotek, men det är väsentligt att de olika kompetenserna och uppdragen för folkbibliotek respektive skolbibliotek tydliggörs och upprätthålls.

Barns och ungas tillgång till olika kulturyttringar, som att skapa själv eller se god scenkonst, är viktig. Jag vill än en gång lyfta Sörmlands barn och ungdomsfokus, som sedan 70-talet gör det möjligt för alla barn mellan 5 och 15 år att via skolan se två föreställningar per år. Jag blir provocerad av kulturplaner som fint beskriver hur viktigt det är med kultur för barn och ungdom men inte visar det i konkret handling. Assitej, organisationen för scenkonst för barn och unga, lyfter fram Norges utmärkta modell, där barn och unga verkligen sätts i fokus i kulturlivet. Kanske vore detta något även för Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur för alla

Slutligen, fru talman, vill jag poängtera att kultursektorns infrastruktur är synnerligen viktig att värna i denna orostid. När kulturstöd betalas ut måste samverkan med regionerna ske och kultursamverkansmodellen användas.

I detta anförande instämde Viktor Wärnick (M).


Anf. 63 Angelika Bengtsson (SD)

Fru talman! Jag vill inledningsvis yrka bifall till reservation 12, Kultur i hela landet.

I detta betänkande debatterar vi kultur för alla. I dessa svåra tider är det ytterst aktuellt att belysa vikten av en tillgänglig kultur i hela landet, för alla medborgare. Många äldre sitter just nu helt isolerade med anledning av covid-19. Regeringen initierade 2011 en engångssatsning på kultur för äldre. Sverigedemokraterna menar att denna satsning bör förlängas så att äldre får fortsatt möjlighet att delta i kulturlivet. På samma sätt är det viktigt att stimulera föreningar att ge äldre möjlighet att utöva idrott.

Enligt bland annat Statens folkhälsoinstituts Kultur för hälsa visar forskning att kulturkonsumtion och kulturellt utövande har stor inverkan på människors välmående och hälsa i allmänhet och har stor betydelse för rehabilitering av vissa sjukdomar.

Rätten till kultur är en grundpelare för oss människor, och därför är det viktigt att säkerställa att även äldre får ta del av kultur på olika sätt. Oavsett socioekonomiska faktorer och geografisk hemvist ska alla ha likvärdiga möjligheter att ta del av konst och kultur. Genom att premiera fortsatt forskning och utveckling på området samt genom konkreta verksamheter bör landets regioner bejaka kulturens hälsofrämjande egenskaper.

Fru talman! Sverigedemokraterna värderar den nordiska språkförståelsen högt. Den är en nyckelfaktor i den nordiska gemenskapen och det nordiska samarbetet. En välfungerande språkförståelse underlättar såväl handel som arbetsmarknadens integration och det kultur- och utbildningspolitiska samarbetet. I Nordiska rådet, som jag är en del av, är det en viktig princip att uppmuntra till kommunikation på de nordiska språken under gemensamma sammanträden och sessioner, vilket bidrar till att stärka språkförståelsen mellan parlamentarikerna.

Vi kan dock konstatera att den nordiska språkförståelsen befinner sig i en väldigt utsatt position då den avtar bland yngre generationer och svenskans ställning i Finland går tillbaka. Det är viktigt att understryka de nordiska språkens unicitet och värde men samtidigt verka för ökade insatser för att förstärka och förbättra den nordiska språkförståelsen redan från tidig ålder.

Norden i skolan är ett redskap som skolklasser i de nordiska länderna kan använda sig av, där man bland annat arbetar med grannspråksundervisning. Talspråk och hörförståelse är i fokus, med verktyg som möjliggör för eleverna att använda sina nordiska språkkunskaper med andra elever från övriga Norden. Satsningar som denna är något vi värnar, och vår ambition är att språkfrämjande satsningar ska bli en centralare del i utbildningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur för alla

Språket är det främsta medlet för kommunikation i vårt samhälle. Därför är språket en integrerad del av kulturen, och språket är levande och föränderligt av naturen. Språkrådets uppgift är inte bara att övervaka språkets utveckling utan även att verka för att upprätthålla en viss nivå av språklig likriktning över landet och ett visst bevarande av språklig självständighet. Vår ambition är således att Språkrådet ska ta på sig rollen att säkra att språket inte är en barriär för kommunikation i landet, med hänsyn till lokala språkvariationer och språkets organiska utveckling.

Fru talman! När det gäller de samiska språken har vi flera förslag. Samisk kultur och de samiska språken har genom historien utmanats och trängts tillbaka. Trots detta lever emellertid den samiska kulturen och de samiska språken kvar, men deras existens är inte tryggad för framtiden då få lever i och förmedlar de kulturella variationerna och talar språken. Språk och kultur går hand i hand, och särskilt utsatt är det sydsamiska språket och den sydsamiska kulturen.

Vi menar att det finns ett behov av att med övriga nordiska länder med samisk befolkning inrätta ett gemensamt samiskt språkcentrum för att säkra den samiska utbildningen och forskningen. Vidare vill vi utreda möjligheterna till åtgärder för att säkra sydsamiskans fortlevnad och förvaltning samt höja språkets status.

Fru talman! En viktig fråga som också rör språkområdet är ett nationellt ansvar för Internationella biblioteket i Stockholm. Under våren 2019 tillkännagav styret i Stockholms stad att man avser att skala ned och omorganisera Internationella biblioteket vid Odenplan på ett radikalt sätt. Det ligger i dag i annexet till Stockholms stadsbibliotek och har i dagsläget 200 000 böcker på fler än 100 språk. Biblioteket är bemannat med flerspråkig personal och fungerar också som en nationell resurs för andra mångspråkiga bibliotek runt om i landet. Styret i Stockholms stad aviserade 2019 att bibliotekets samlingar och personal ska spridas ut och en del av biblioteket flyttas, vilket kan ses som en nedläggning av nuvarande verksamhet.

Denna fråga är en kommunal angelägenhet, men utbudet och kompetensen är en nationell angelägenhet. Vi vill därför utreda om inte verksamheten kan säkras under en statligt finansierad nationell huvudman, såsom Kungliga biblioteket. Vi menar att detta i många avseenden är en nationell fråga som kräver långsiktighet och trygg finansiering.

När det gäller våra bibliotek har det de senaste åren rapporterats om oroligheter på bibliotek runt om i landet. I vissa fall upplevs våra bibliotek inte längre som en trygg miljö för inhämtning av kunskap. Dessutom påverkar oroligheterna även arbetsmiljön för dem som arbetar där.

Det är oerhört viktigt att biblioteken är en trygg miljö för dem som arbetar och studerar där. Sverigedemokraterna vill därför att regeringen uppdrar åt berörda myndigheter, aktörer, institutioner och organisationer att ta fram en åtgärdsplan för hur biblioteksmiljön ska kunna tryggas som en säker och rogivande studiemiljö, samtidigt som biblioteket kan fortsätta vara ett öppet och tillgängligt rum.

Som avslutning vill jag återknyta till det nordiska perspektivet. Den borgerliga danska regeringen beslutade för ett antal år sedan, med stöd av Dansk Folkeparti, att låta sju kommittéer påbörja arbetet med att ta fram förslag på verk som kunde anses som en särskilt värdefull del av det danska kulturarvet och tillsammans utgöra en dansk kulturkanon. Det främsta syftet med kulturkanonen var att den skulle fungera som en introduktion till det danska kulturarvet och stimulera till tankar och debatt kring konst- och kulturfrågor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur för alla

Projektet blåste liv i den danska kulturdebatten och lyfte kulturpolitiken till en position på den politiska och mediala dagordningen som den aldrig tidigare varit i närheten av. I samband med beslutet om den danska kulturkanonen föreslog den dåvarande danska undervisningsministern att en gemensam nordisk litteraturkanon skulle tas fram.

Med några av världens mest berömda verk inom bland annat litteratur, musik och konst finns det många möjligheter att inrätta en nordisk kulturkanon. En nordisk kulturkanon skulle ytterligare synliggöra den nordiska skatten av verk och bidra till folkbildningen om Sverige och våra nordiska grannländer samt bidra till främjandet av den skandinaviska språkförståelsen.


Anf. 64 Per Lodenius (C)

Fru talman! Jag vill inleda med att säga att jag står bakom samtliga Centerpartiets reservationer men väljer här att yrka bifall enbart till reservation 13.

Fru talman! Genom kulturen och i det fria samhällslivet får vi möjlighet att förstå oss själva och andra bättre. Vi utvecklar vår kreativitet genom möten med det oväntade.

Det har blivit enklare att sprida kultur, och möjligheten till delaktighet är nu större än någonsin när det digitala samhället har blivit en del av vår vardag. Med den digitala tekniken har mycket kultur och kunskap blivit tillgänglig för så många fler. Inte minst i dessa dagar ser vi hur kulturen och kreativiteten tar plats via de digitala plattformarna. Det ersätter inte den kultur man upplever på plats eller själv fysiskt är delaktig i, men de blir ett komplement och ytterligare ett uttryckssätt.

Med de möjligheter som digitaliseringen ger får också fler möjlighet att finna ett uttryck som passar just dem, samtidigt som det skapar företag, jobb och exportinkomster.

Jag vill vara tydlig med att kulturen har sitt egenvärde, men den bidrar också till mycket mer, inte minst till kreativitet. Sverige har framgångsrika kreativa och kulturella näringar, men många av dem har det svårt i dessa tider. Staten gör insatser för att mildra krisen. Men det är entreprenörernas kreativitet som kommer att vara avgörande för näringarnas fortsatta utveckling.

Ett ökat samspel i kulturfrågor mellan politik, näringsliv och engagerade eldsjälar kan skapa ökade förutsättningar för jobb liksom för lokal och regional utveckling, attraktivitet och turism, kunskapsutveckling och nya exportframgångar. Med kreativitet växer vi som individer men också som samhälle.

Engagemang som frodas i kulturliv, civilsamhälle och debatt är kitt som fogar samman vårt samhälle. Därför är målet för Centerpartiet att alla, oavsett bostadsort, bakgrund, funktionsnedsättning eller livssituation, ska ha möjlighet att delta i ett kulturliv som rymmer både professionellt buren kultur och amatörers skapande.

Kultur stärker självförtroendet och gör att fler tar till vara yttrandefriheten. Det stärker i sin tur delaktigheten och demokratin i vårt samhälle. Därför är det viktigt att det finns ett brett kulturutbud i hela landet. Det är också på så sätt det skapas förutsättningar för ett nytänkande och spetsigt kulturliv.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur för alla

Inte minst är det centralt att alla barn får möta många olika kulturyttringar, så att de kan finna sina egna uttryck. Det skapar då också en grogrund för bildning att bära med sig genom livet.

Fru talman! För att lyfta kulturlivet i hela landet vill Centerpartiet stärka och utveckla kultursamverkansmodellen. Vi vill också att regionerna i samverkan med den nationella nivån tar fram en nationell kulturplan - vi skulle kunna kalla det en nationell kultursamverkansmodell. Samtidigt måste de nationella kulturinstitutionerna sprida sin verksamhet ännu mer och göra den mer tillgänglig i hela landet.

Ytterligare ett sätt att skapa såväl nationellt som internationellt intresse för vårt kulturliv är något som jag har pratat om flera gånger här i kammaren, nämligen att inrätta ett system för ett nationellt kulturhuvudstadsår. Idén är att en svensk kommun eller stad vartannat år får statusen nationell kulturhuvudstad. Då kan också mindre kommuner, orter och städer få uppmärksamhet och chans att visa upp och särskilt utveckla sitt kulturliv.

Men, fru talman, utan fria konstnärer, författare, musiker och kulturarbetare finns det inget fritt och utvecklande kulturliv att visa upp. För att säkra den konstnärliga friheten behöver konsten skyddas från direkt påverkan när den betalas av det offentliga, alltså det som brukar kallas principen om armlängds avstånd. Men det behövs också modeller för offentlig och privat samverkan i dessa sammanhang, så att armlängds avstånd gäller även där.

Från Centerpartiets sida ser vi gärna möjligheter till sponsring av kulturen där den konstnärliga friheten samtidigt värnas. Det finns också många olika sätt att förbättra villkoren för kulturarbetare. Stöd för att säkra och öka tillgången på samlingslokaler i hela landet ger exempelvis möjlighet för kulturskapare inom bland annat teater, musik och litteratur att få uppdrag och nå nya grupper. Skapande skola ger också uppdrag till kulturarbetare över hela landet.

Samtidigt är många kulturarbetare företagare och frilansare. Centerpartiet ser här behov av att förbättra möjligheterna för dessa när det gäller att exempelvis ta del av socialförsäkringarna. Inte minst har vi sett behovet av detta i den situation vårt samhälle just nu befinner sig i. Här kan vi också se att scenkonstallianserna är en form som bör utvecklas.

Fru talman! Civilsamhällets betydelse för att värna, vårda och inte minst utveckla de nationella minoritetsspråken är mycket stor och viktig. Men det handlar inte enbart om språket utan även om de nationella minoriteternas möjligheter och utveckling i stort, där flera ideella organisationer gör ett viktigt arbete. Att dessa idéburna organisationer får bra förutsättningar för att bedriva sin verksamhet är av stor betydelse för att den minoritetspolitik som Sveriges riksdag har beslutat om ska kunna genomföras i praktiken. Det är angeläget och viktigt att säkerställa att de nationella minoriteternas rättigheter, som är en del av det internationella ramverket till skydd för de mänskliga rättigheterna, respekteras också här i Sverige.

Vi behöver i detta arbete vara systematiska med en långsiktighet och uthållighet för att nå målet att säkerställa de nationella minoriteternas rättigheter. Det är då viktigt att det också leder till konkret genomförande av politiken. Ett exempel är att inrätta ett meänkielicentrum för att stödja de meänkielitalande. Här vill vi se över möjligheterna att inrätta ett språkcentrum och resursbibliotek för meänkieli - en samlad verksamhet som med fördel kan placeras i Övertorneå.


Anf. 65 Vasiliki Tsouplaki (V)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur för alla

Fru talman! När jag läser en del av de motioner som jag och andra här i salen skrev tidigt i höstas kan jag nästan få en känsla av att de skrevs för tio år sedan. Så mycket har hänt i vårt samhälle de senaste veckorna att man har svårt att hitta tillbaka till den känsla som fanns innan. Det är inte helt lätt att känna samma engagemang för frågor som var jätteviktiga för bara några månader sedan. Men de frågor som borde rymmas under rubriken Kultur för alla är mer relevanta än någonsin.

Jag läser i Vänsterpartiets två motioner om kulturfrågor och ser att de behov och problem som lyftes då har förstärkts, förvärrats och blottats för hela samhället. Det handlar om osäkra villkor för fria grupper, dåligt anpassade socialförsäkringar, stort ansvar för de ideella föreningarna, vikten av bibliotek i närområdet och insatser för ökad digitalisering. Det visade sig att det bristfälliga skyddsnät som jag ofta påtalat knappt var något nät alls. Det var mest stora hål, knapphändigt sammansatt av tunna trådar. Det tog bara några dagar med varningar om allmän smittspridning och publikbegränsningar, så stod en stor del av Kultursverige utan inkomster.

Parollen Kultur för alla riskerade att bli kultur för ingen, nu när vi som mest behöver kulturens hjälp att tolka samtiden, känna, roas, oroas och beröras. Men allt är inte nattsvart. Snabbt fick vi se att det fanns ljusglimtar. Det erbjöds opera på nätet och barnteater och konserter digitalt - äldre föreställningar och även liveframträdanden. Amatörer och professionella hittade nya sätt att nå ut, att fortsätta uttrycka sig och skapa. Ibland lyckas man få lite betalt, men ofta inte. Men vi ser också hur uppslutningen från befolkningen har varit stark. Det har stödköpts biljetter och årskort. Det har swishats och delats. Mitt i krisen får vi syn på varandra och på vad som är viktigt.

Att uttrycka sig genom konsten är en fundamental mänsklig rättighet. Varje konstnärligt uttryck är unikt och en viktig del av det samhälle vi lever i. Resultatet av konstnärligt skapande kan inte likställas med vanliga varor och tjänster utan har en särskild dimension. Marknadskrafterna kan inte ensamma garantera att det finns en mångfald av kulturuttryck - varken lokalt, regionalt, nationellt eller internationellt. Huvudansvaret för detta vilar på det allmänna och på kulturpolitiken i stort. Det måste därför ges förutsättningar för att alla ska få möjlighet att utveckla sin skapande förmåga och vara aktiva deltagare på likvärdiga villkor i kulturlivet.

Vi får inte tappa hoppet och visionerna. Efter regn kommer solsken, och efter kris måste det komma stora strukturförändringar.

Den centrala frågan för Vänsterpartiet är hur vi ska kunna skapa ett kulturliv för alla och inte bara för några få. Därför måste vi se till att tillgängliggöra kultur genom starka institutioner, ett rikt ideellt kulturföreningsliv och goda villkor för fria professionella konstnärer. Vi måste ge våra kulturutövare möjligheter att leva ett lika gott liv som andra i vårt land lever.

Om Sverige ska leva upp till 1 kap. 2 § regeringsformen, som faktiskt slår fast att den enskildes kulturella välfärd ska vara ett av de tre grundläggande målen för den offentliga verksamheten, och om vi ska nå de kulturpolitiska målen om att kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling måste de som skapar kulturen och konsten ges goda förutsättningar - och det i hela landet. Det är en stor utmaning att lyckas med det i ett så glesbefolkat land som Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur för alla

De fria grupperna bär upp en stor del av det kulturutbud som erbjuds på mindre orter. De turnerar till bygdegårdar och skolornas gymnastiksalar. De jagar bidrag från alla håll och kanter och ska sedan redovisa samma föreställning för ett flertal instanser. Det är även i vanliga fall svårt för dem att försäkra sig mot inställda föreställningar när någon blir sjuk. De är arbetsgivare som från ett år till ett annat kan stå helt utan statligt stöd och som då har mycket små möjligheter att genomföra planerad verksamhet. Vi ser att det behövs bättre villkor för de fria grupperna. Därför vill jag yrka bifall till reservation nr 8.

Men kulturpolitiken kan inte ta bort alla hinder som finns när det gäller att skapa goda villkor och att nå ut med kulturen i hela landet. Det handlar i mycket hög grad också om socialförsäkringsfrågor, som regler kring sjukförsäkring, vård av sjukt barn och möjligheten till a-kassa. Och det handlar i mycket hög grad om företagarfrågor. Det har blivit uppenbart för allt fler att vi har ett undermåligt försäkringsskydd för många grupper i vårt samhälle. Många enmansföretag eller mindre företag inom kulturbranschen saknar helt marginaler. Det har också blivit tydligare vilket myller av olika professioner som behövs för att åstadkomma en föreställning. Som åskådare har man ofta fokus på artisten och på ensemblen. Kanske vet man vem som är regissör eller koreograf. Men vi ser oftast inte all teknisk personal, alla småföretag som hyr ut utrustning, ljus och ljud och de som sköter allt bakom scenen. Det är ett känsligt ekosystem. Försvinner publiken drabbas långt fler än vad vi kan tro vid första anblicken.

Nu har regeringen lyssnat en del på oss i Vänsterpartiet, till exempel när det gäller förbättringar av a-kassan och stopp för aktieutdelning i företag som vill ha stöd för korttidspermittering - för att nämna ett par frågor. Jag tycker också att det verkar som att regeringen har haft en god dialog med stora delar av kultursektorn. Men tyvärr kommer inte de 500 miljonerna att räcka särskilt långt med tanke på hur många som hittills har drabbats och hur många som fortsättningsvis kommer att drabbas i och med att det katastrofala läget faktiskt kommer att hålla i sig ett bra tag till. Därför har Vänsterpartiet lagt fram åtta förslag för att komplettera regeringens politik.

Vi vill till exempel se ett riktat stöd till regionernas kulturbudgetar genom kultursamverkansmodellen. Vi föreslår ytterligare pengar till Kulturrådet, Konstnärsnämnden och författarfonden. Och vi ser att allianserna och centrumbildningarna skulle behöva tillskott. Dessutom kan många behöva stöd för att genomföra digitaliseringsinsatser just nu. Vi lyfter också ökad tillgång till bibliotekens tjänster som viktigt för att hjälpa människor i riskgrupper att komma i kontakt med biblioteken. Sammanlagt blir det förslag för runt 1 miljard mer än för regeringens förslag.

Det är satsningar som hade behövts tidigare men som det nu är mycket bråttom med. Därför vill jag ta chansen i dag, när vi debatterar kultur för alla, att sträcka ut handen till regeringen i fråga om dessa förslag.


Anf. 66 Cecilia Engström (KD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur för alla

Herr ålderspresident! Sveriges kulturliv är under hård press på grund av coronapandemin. Kulturaktörer kämpar för sin överlevnad, och kulturarv riskerar att gå förlorat för alltid. Samtidigt är behovet av kultur större än någonsin i en tid som denna. Kulturen kan vara en hjälp och ge lindring i krisen.

Många vänder sig till litteratur, film och musik under sin ansvarsfulla hemmasittartid. Kulturen spelar en stor roll för människors välmående. Den är en outtömlig källa till tankar, känslor och gemenskaper, som i förlängningen formar vilka vi är som individer och medmänniskor. Många använder musiktjänster, tv-streamning och böcker på nätet för att få tröst, förströelse och möjlighet att tänka på något annat för en stund.

Konserter, föreställningar, festivaler, konstrundor och bokuppläsningar - listan kan göras lång - är evenemang som kulturskapare är beroende av för sin försörjning. De ställs nu in på grund av risken för smittspridning.

Herr ålderspresident! Kultur uppstår i mötet mellan människor och skapas av oss gemensamt. Kultur är inget statiskt utan något levande som ständigt är i förändring. Vi är alla medskapare av kulturen, men vi är också formade av den. Vårt sätt att tänka och till och med tala är tecken på vår kultur. Kultur ger oss mening i nuet, men kulturen bär också våra historiska rötter och föder visioner om framtiden.

Kulturen är i sin vidaste betydelse ogripbar. Den varken kan eller ska styras av politiska beslut. Kulturen utmanar. Den bidrar till att vidga den egna verkligheten och fantasin. Den kan hjälpa oss att växa som empatiska och inkännande människor. Den är med andra ord en livsviktig del av samhället och samhällsgemenskapen. Kulturen, precis som moralen, håller ihop gemenskaper. Den är med och skapar förutsättningar för ett gott samhälle.

Politikens uppgift är att medverka till ett mer dynamiskt kulturliv. Målet är att stödja utan att styra och att ge människor möjlighet att utvecklas i sitt fria kulturliv.

Armlängds avstånd har nämnts här, och det är något viktigt med det. Kulturens villkor är inte enbart beroende av det offentliga. Både näringslivet och ideella insatser har enormt stor betydelse för kulturlivet. För att bredda kulturen och hitta nya sätt att finansiera kulturlivet är det av yttersta vikt att näringslivets möjligheter att agera i kulturlivet utvecklas. Inte minst nu under coronapandemin behöver näringslivets möjligheter till sponsring av kulturen och avdragsrätt för inköp av konst ses över.

Herr ålderspresident! Jag yrkar bifall till Kristdemokraternas reservationer, särskilt till nr 6 om konstnärers ersättning.

Kulturen ger ett mervärde och ska nå alla människor. Det är därför viktigt att de konstnärer och kulturskapare som skapar de konstverk, musikstycken, dansverk och böcker som vi alla har möjlighet att få glädje av ges drägliga livsvillkor och möjligheter att utöva sin konst utan att ekonomiskt behöva stå på ruinens brant. Även före coronapandemin hade många konstnärer svårt att klara sitt uppehälle. Stödformer och försäkringsvillkor är inte anpassade efter konstnärernas speciella arbetsvillkor och livssituation. För att man ska kunna nå en kulturell frihet och mångfald i Sverige måste dessa brister i systemet uppmärksammas och justeras.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur för alla

Det så kallade MU-avtalet handlar om medverkans- och utställningsersättning för konstnärer. Det är ett ramavtal för konstnärers ersättning för medverkan vid utställningar. Det fungerar i många avseenden väldigt bra men behöver utvecklas. Det är bindande för staten, och många kommuner tillämpar det. Men många fler borde vara med.

Vi kristdemokrater värnar upphovsrätten. Det är en exklusiv rätt för den som har skapat ett verk att ansvara för det och vara med och bestämma över hur det ska användas. Men konstnärens önskemål har inte alltid varit möjliga att tillmötesgå, trots upphovsrättsägarens personliga vilja, vilket har att göra med hur avtalet är utformat. Detta anser vi kristdemokrater behöver ses över, i syfte att göra reglerna mer flexibla och med kulturskaparnas intresse noga bevakat, i synnerhet eftersom konstnärernas arbetsmarknad skiljer sig från situationen för många andra. Om tillsvidareanställning är det vanliga på arbetsmarknaden i stort är arbeten inom kultursektorn oftast tillfälliga, och arbetslösheten var stor även före pandemin.

Nu hittar man andra vägar att komma ut med sitt skapande, men ersättningarna är osäkra. Det är också bra att kulturen hittar nya sätt att nå ut till nya människor, som kanske inte brukar ta del av kultur. Kulturen blir mer tillgänglig för fler, även om det är på ett annat sätt, till exempel hemifrån den egna soffan.

Herr ålderspresident! Det behövs fler åtgärder för kulturutövarnas överlevnad. Sverige behöver ett rikt kulturliv, även efter pandemin.


Anf. 67 Azadeh Rojhan Gustafsson (S)

Herr ålderspresident! Vi ska i dag debattera betänkandet Kultur för alla. Det är en rubrik vars andemening känns fjärran dessa dagar.

Coronakrisen har drabbat kultursektorn hårt. Kulturarbetare har svårt att utföra sitt arbete och tappar inkomst, museer har stängt, biosalonger har stängt, många evenemang har ställts in, biblioteken har avbokat litteraturframträdanden och våra mest folkkära attraktioner som till exempel Skansen vittnar om en tuff ekonomisk situation. När konsekvenserna av coronakrisen blev tydliga var regeringen därför tidigt ute med att presentera ett stödpaket på 1 miljard till kulturen och idrotten. Paketet är till för att dämpa de värsta konsekvenserna av krisen. Dessa pengar ska nu fördelas.

Krisen har påmint oss om hur viktig den digitala omställningen är för kultursektorn. Med digitala lösningar har till exempel Unga Klara kunnat tillgängliggöra sina föreställningar för barn och unga även under dessa dagar. Artister har arrangerat digitala konserter, författare har haft bokläsningar och fler och fler verksamheter ser hur de kan ställa om för att fortsätta nå sin publik genom digitala lösningar. Detta visar på vikten av att fortsätta att satsa på digitalisering och bredband i hela landet, något som regeringen länge prioriterat och som blir extra viktigt i dag även för vår sektor.

Kulturen är en viktig del av vårt samhälle. Kulturen tillför människan unika värden, ger perspektiv på och förståelse för det egna livet och omvärlden och bidrar på så sätt till både individers och samhällens utveckling. Därför är det professionella kulturlivet, de utövande konstnärerna och de olika kulturinstitutionerna viktiga.

Utan kulturen blir samhället fattigare, vilket vi tydligt blir påminda om i dag. Plötsligt inser vi hur viktig del av vår vardag olika kulturupplevelser har varit. Det är något vi har kunnat se fram emot, något som hjälpt oss att lämna vardagen och något som vi har kunnat dela med nära och kära. Att hjälpa kultursektorn igenom denna kris är därför en långsiktig investering i framtiden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur för alla

För oss socialdemokrater är tillgången till kultur och fritid ett mått på hur välmående ett samhälle är. Ett samhälle som ser värdet av kultur och orkar verka för att bygga upp en fungerande infrastruktur för kulturen har investerat långsiktigt både i sin befolkning och i samhällsutvecklingen. Vi vill därför tillgängliggöra våra kulturinstitutioner för alla, för det handlar inte bara om att erbjuda en kulturell upplevelse utan också om att bilda och utbilda om vår historia och kulturella kontext för att skapa bättre förståelse för vår samtid med hjälp av dessa institutioner.

Det är mot denna bakgrund som den rödgröna regeringen under två mandatperioder har gjort stora satsningar på kulturen och biblioteken. Regeringen har ökat kulturbudgeten med 745 miljoner kronor. Det är den största ökningen någonsin och genomfördes under den förra mandatperioden. Regeringen har också återinfört fri entré på statliga museer, satsat på musik- och kulturskolan för att möjliggöra lägre avgifter, satsat på den fria konsten och förbättrat de kulturellt yrkesverksammas villkor samt satsat på bibliotek och läsfrämjande insatser.

Sverige behöver mer, inte mindre, kreativitet för att lösa de komplexa utmaningar vi står inför. Investeringar i kultur skapar ett rikare och starkare samhälle och banar väg för nya jobb, både inom och utanför de kreativa näringarna.

Herr ålderspresident! Vi behöver stötta kulturen under dessa dagar men också fortsätta att ha en medveten politik för en självständig och levande kultursektor i framtiden och efter coronakrisen.

Med dessa ord vill jag yrka bifall till utskottets förslag och avslag på samtliga reservationer.


Anf. 68 Anna Sibinska (MP)

Herr ålderspresident! Kultur för alla är titeln på dagens betänkande. Konst och kultur är livsviktigt för oss människor. Litteratur, bild, musik, scenkonst och all annan kultur är grundläggande för vad det innebär att vara människa. Därför är det självklart för oss gröna att kulturen har en naturlig plats i vårt samhälle.

De motioner som debatteras i dag skrevs i en annan tid, före coronakrisen. Nu befinner vi oss mitt i krisen och ser med oro hur stora delar av kulturlivet har stannat av, nästan från en dag till en annan. Det som tagit decennier att bygga upp riskerar att under ett par krisartade månader skadas svårt. Mina tankar går särskilt till alla konstnärer som fortsätter att skapa trots den gnagande oron över om hyran kan betalas i tid och om inställda uppdrag kommer att ersättas av nya.

Det är en kritisk tid för konst och kultur. Om inte de grundläggande strukturerna för kulturlivet kan upprätthållas nu kommer de inte att kunna byggas upp igen när krisen väl är över. Därför måste kulturlivet upprätthållas och skyddas under den pågående krisen.

Herr ålderspresident! Vi kan inte tillåta att kulturlivet går under framför våra ögon, för det är konsten som hjälper oss att sätta ord på den förändrade världen runt omkring oss - en värld som många finner surrealistisk i dag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur för alla

Här vill jag citera Moderna museets överintendent Gitte Ørskou: "Vi tyr oss till konsten när orden tryter. När vår världsbild glider ut ur sin fasta och välordnade mall, söker vi efter nya bilder för ett tillstånd som vi aldrig tidigare har upplevt. De bilder som konstnärer genom historien har skapat, och som vi nu plötsligt erinrar oss, kan ge oss en tillfällig anhalt: Edward Hoppers ensamma gestalter i övergivna stadslandskap speglar med ens de bilder av folktomma gator från hela världen som nu florerar på det internet som har blivit vårt enda fönster mot världen."

När Andrea Bocelli under påsken framförde fyra sånger i den helt tomma katedralen i Milano sjöng han inte bara för det sargade Italien, utan han sjöng för hela världen.

Musiken har en sådan kraft att den förenar oss människor var vi än befinner oss - denna gång i smärtan över alla som förlorat kampen mot sjukdomen, nästa gång förhoppningsvis i glädje över att vi har övervunnit den.

Herr ålderspresident! Jag hade kunnat tala länge och väl om olika konstarter och vad de betyder för oss människor. Men tiden är knapp, och jag vill rikta ljuset mot kulturlivet som just nu kämpar för att inte förblöda när vi måste klara av alla viktiga restriktioner och rekommendationer.

Kulturlivet består av små och stora aktörer som arrangerar scenkonst, konserter, festivaler, uppläsningar, filmvisningar, föreställningar och mycket mer - allt från konserter som drar publik i tiotusental till den lilla fristående teatergruppen eller den frilansande bildkonstnären och författaren. Det handlar om konsthallar, musikscener, museer, gallerier, bibliotek och många fler kulturinstitutioner.

Men vi får inte glömma att kultursektorn till stor del också utgörs av frilansare, egenföretagare och kombinatörer. Det är människor som är beroende av tillfälliga uppdrag och som har haft det kämpigt redan tidigare men som nu ser sin försörjning ryckas undan från en dag till en annan. Det leder förstås till att utbudet av kultur minskar.

Vi i Miljöpartiet har tagit fram flera olika förslag för att förbättra konstnärers och kulturskapares ekonomiska och sociala villkor. Vi väntar med intresse på regeringens svar på Konstnärspolitiska utredningens betänkande Konstnär - oavsett villkor? som ska presenteras till hösten. Men under den akuta fasen är det ett gemensamt ansvar för politiska partier att se till att sektorn skyddas så att kulturlivet åter kan blomstra när krisen väl passerat.

Riksdagen har tidigare beslutat att tilldela kulturområdet 500 miljoner kronor för verksamheter som förlorar intäkter till följd av krisen. Dessa medel ska fördelas av expertmyndigheter och ska gå till bland andra arrangörer inom kulturområdet, både stora och små, och aktörer inom filmområdet, framför allt till biografer och filmfestivaler. Även enskilda frilansande kulturskapare omfattas av stöden. Just arrangörsledet är viktigt för att skapa arbetstillfällen för konstnärer. Det har också stor betydelse för att konsten ska nå ut till hela landet.

Utöver dessa 500 miljoner kronor har det lanserats krispaket och reformer på andra områden som kommer kultursektorn till del, till exempel sänkta egenavgifter och minskade hyreskostnader. För frilansare kan särskilt nämnas den slopade karensdagen i sjukförsäkringen samt lättnader i reglerna för att kunna få a-kassa.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur för alla

För de frilansare som driver sin verksamhet i företagsform, vilket är en stor andel, kan nämnas att kulturskapare under 2020 kan lägga sitt företag vilande mer än en gång och därmed också kunna få a-kassa utan att permanent behöva lägga ned sin verksamhet. För oss i Miljöpartiet är det självklart att kreativa människor inte ska passiviseras. Vi vill att den som har ett företag vilande ska kunna söka nya uppdrag genom att exempelvis uppdatera i sociala medier.

Herr ålderspresident! Hela kulturlivet påverkas av den kris vi befinner oss i. Med detta tillfälliga stödsystem är vi övertygade om att pengarna kommer att kunna nå dem som mest behöver stöd. Samtidigt är vi medvetna om att behoven fortsatt kommer att vara stora.

Ingen av oss hade kunnat förutse den pandemi vi nu har. Men vi kan använda den som en drivkraft för att skapa ett bättre samhälle med en ännu starkare kulturpolitik med bättre villkor för kulturskapare och mer kultur för alla. Gemensamt måste vi se till att kultursektorn kan återuppta sin viktiga roll som samhällets och människans estetiska, ibland kritiska, betraktare och skildrare.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på samtliga reservationer.


Anf. 69 Joar Forssell (L)

Herr ålderspresident! En ovan sak i coronatider är att alla plötsligt håller med liberala kulturpolitiker om att det är viktigt med armlängds avstånd. Vi får hoppas att detta fortsätter efter coronakrisen, i alla fall i kulturpolitiken.

Herr ålderspresident! När det handlar om konstnärlig frihet och tillgång till kultur är det faktiskt avgörande att man lär sig kulturen som språk - både såklart att man lär sig språk genom kulturen och att man lär sig det egna språk som kulturen faktiskt är - för att kunna växa som människa. Och att människor växer är avgörande för att samhället ska kunna växa.

Nu när vi befinner oss i denna kris, och många människor som vanligtvis arbetar med kultur på olika sätt ser sina verksamheter hotade, kan man inte annat än imponeras av den enorma kreativitet som vi ser runt om i landet när det gäller att hitta nya sätt att komma ut med sin kultur och hitta nya sätt att överleva tills denna kris är över. Men det räcker inte.

Herr ålderspresident! Om man tittar på till exempel de stöd som riksdagen har fattat beslut om är de inte alltid anpassade efter de strukturer som verksamheter som arbetar med kultur har. Strukturerna kring verksamhet i kultursektorn skiljer sig ganska ofta från de strukturer som så kallade vanliga bolag utanför kultursektorn har. Vi måste se till att förutsättningarna för ett fritt kulturliv, både kortsiktigt och långsiktigt, blir så bra som möjligt. Det handlar om att vi måste se till att flera av Socialförsäkringsutredningens förslag blir politisk verklighet. Det handlar såklart om Konstnärspolitiska utredningen. Det handlar också om att de stöd som vi har beslutat om här i den akuta krisen faktiskt kommer ut i verksamheterna på det sätt som de är tänkta att göra.

Herr ålderspresident! Jag vill uppehålla mig lite grann vid vår reservation 18, som jag yrkar bifall till. Den handlar om läsfrämjande. För en liberal är detta otroligt viktigt. Vi tycker inte att det viktigaste sättet att se till så att människor kan göra klassresor och för egen maskin kan göra en resa i sitt eget liv är att ha jättehöga skatter och se till att människor inte kan bli rika, utan det är att se till att människor får verktyg för att själva kunna bestämma över sina egna liv. Då måste man utjämna socialt kapital och utbildningskapital, men också kulturellt kapital. Förmågan både att lära sig sitt eget språk, såklart, och att tala genom olika typer av kulturuttryck, att förstå den kultur vi lever i och förstå andra kulturuttryck, är helt avgörande för att människor ska kunna få makt över sina egna liv och kunna göra klassresor utan en alltför stor och tvingande skattestat. Då måste vi, herr ålderspresident, se till att läsfrämjandet stärks bland alla Sveriges unga och för den delen kanske även bland de äldre. Vi ska ta vara på både Läsdelegationens förslag och förslaget till ny nationell biblioteksstrategi. De ska ligga till grund för en offensiv politik på detta område.

Herr ålderspresident! I tider som dessa har Pesten återigen krupit upp på försäljningstopplistorna, och familjer runt om i landet samlas kanske kring brädspelet Pandemic.

Kultur för alla

Jag vill avsluta med att säga att kulturen faktiskt är ett av våra bästa verktyg för att förstå oss själva och förstå den tid vi lever i.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 15.)

Frågor om film och public service

Beslut, Genomförd

Beslut: 2020-04-29
Förslagspunkter: 26, Acklamationer: 22, Voteringar: 4

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelser

    Förslagspunkter och beslut i kammaren

    1. Konstnärlig frihet

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2019/20:3048 av Lotta Finstorp m.fl. (M) yrkande 1,

      2019/20:3070 av Christer Nylander m.fl. (L) yrkandena 1 och 4 samt

      2019/20:3255 av Per Lodenius m.fl. (C) yrkandena 1 och 5.
      • Reservation 1 (M)
      • Reservation 2 (C)
      • Reservation 3 (L)
    2. Konstnärligt företagande

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2019/20:2790 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkande 12.
      • Reservation 4 (KD)
    3. Kollektivverkstäder

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2019/20:2863 av Anna Sibinska m.fl. (MP) yrkande 6.
    4. Kulturbryggan

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2019/20:3048 av Lotta Finstorp m.fl. (M) yrkande 5.
      • Reservation 5 (M)
    5. Avtal för konstnärers ersättningar

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2019/20:2790 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkande 11 och

      2019/20:2863 av Anna Sibinska m.fl. (MP) yrkande 7.
      • Reservation 6 (KD)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 6 (KD)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S160084
      M110059
      SD100052
      C50026
      V40023
      KD03019
      L30016
      MP30013
      -0002
      Totalt5230294
      Ledamöternas röster
    6. Biblioteksersättningen

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2019/20:2898 av Anna Sibinska och Mats Berglund (båda MP) yrkande 6.
    7. Villkor och stöd för kulturskaparna

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2019/20:2861 av Anna Sibinska och Mats Berglund (båda MP) yrkandena 1 och 2,

      2019/20:2863 av Anna Sibinska m.fl. (MP) yrkande 3,

      2019/20:3103 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 6 och

      2019/20:3255 av Per Lodenius m.fl. (C) yrkande 7.
      • Reservation 7 (C)
      • Reservation 8 (V)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 8 (V)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S160084
      M110059
      SD100052
      C00526
      V04023
      KD30019
      L30016
      MP30013
      -0002
      Totalt4645294
      Ledamöternas röster
    8. Kultursamverkansmodellen

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2019/20:1237 av Carina Ödebrink (S),

      2019/20:3048 av Lotta Finstorp m.fl. (M) yrkande 2,

      2019/20:3255 av Per Lodenius m.fl. (C) yrkande 2 i denna del och

      2019/20:3358 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 7.
      • Reservation 9 (M)
      • Reservation 10 (C)
      • Reservation 11 (L)
    9. Kultur i hela landet

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2019/20:820 av Ann-Christine From Utterstedt m.fl. (SD) yrkande 3,

      2019/20:2863 av Anna Sibinska m.fl. (MP) yrkande 4 och

      2019/20:3255 av Per Lodenius m.fl. (C) yrkandena 2 i denna del och 9.
      • Reservation 12 (SD)
      • Reservation 13 (C)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 12 (SD)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S160084
      M110059
      SD010052
      C00526
      V40023
      KD30019
      L30016
      MP30013
      -0002
      Totalt40105294
      Ledamöternas röster
    10. Myndigheten för kulturanalys

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2019/20:2419 av Jan Ericson (M).
    11. Hantverk och slöjd

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2019/20:2863 av Anna Sibinska m.fl. (MP) yrkande 5.
    12. Stöd för kulturtidskrifter

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2019/20:2897 av Anna Sibinska och Mats Berglund (båda MP).
    13. Språk

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2019/20:634 av Aron Emilsson m.fl. (SD) och

      2019/20:3053 av Aron Emilsson (SD) yrkandena 1-3.
      • Reservation 14 (SD)
    14. Nationella minoriteter

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2019/20:353 av Cassandra Sundin m.fl. (SD) yrkande 2,

      2019/20:357 av Cassandra Sundin m.fl. (SD),

      2019/20:1612 av Linda Ylivainio och Peter Helander (båda C) yrkande 1,

      2019/20:2898 av Anna Sibinska och Mats Berglund (båda MP) yrkande 5 och

      2019/20:3245 av Linda Ylivainio m.fl. (C) yrkandena 11 och 12.
      • Reservation 15 (SD)
      • Reservation 16 (C)
    15. Astrid Lindgren

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2019/20:7 av Gudrun Brunegård (KD) och

      2019/20:8 av Gudrun Brunegård (KD).
    16. Översättning

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2019/20:324 av Per-Arne Håkansson (S).
    17. Läsfrämjande åtgärder

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2019/20:2456 av Annika Hirvonen Falk och Leila Ali-Elmi (båda MP) yrkandena 1 och 7,

      2019/20:3046 av Lotta Finstorp m.fl. (M) yrkande 9 och

      2019/20:3070 av Christer Nylander m.fl. (L) yrkande 7.
      • Reservation 17 (M)
      • Reservation 18 (L)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 17 (M)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S160084
      M011059
      SD100052
      C50026
      V40023
      KD30019
      L00316
      MP30013
      -0002
      Totalt41113294
      Ledamöternas röster
    18. Biblioteksentreprenad

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2019/20:137 av Vasiliki Tsouplaki m.fl. (V) yrkande 1.
      • Reservation 19 (V)
    19. Internationella biblioteket och lånecentralen för mångspråk

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2019/20:338 av Aron Emilsson m.fl. (SD) yrkande 2 och

      2019/20:2898 av Anna Sibinska och Mats Berglund (båda MP) yrkande 4.
      • Reservation 20 (SD)
    20. Trygga bibliotek

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2019/20:338 av Aron Emilsson m.fl. (SD) yrkande 3 och

      2019/20:3070 av Christer Nylander m.fl. (L) yrkande 6.
      • Reservation 21 (SD)
      • Reservation 22 (L)
    21. Nationell biblioteksstrategi

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2019/20:2456 av Annika Hirvonen Falk och Leila Ali-Elmi (båda MP) yrkande 6 och

      2019/20:2898 av Anna Sibinska och Mats Berglund (båda MP) yrkandena 1 och 3.
    22. Fjärrlån av e-böcker

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2019/20:3103 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkandena 3 och 4.
      • Reservation 23 (V)
    23. Katalogisering

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2019/20:2024 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson m.fl. (M).
    24. Enprocentsregeln

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2019/20:358 av Aron Emilsson m.fl. (SD) yrkande 1,

      2019/20:959 av Jonas Andersson i Linköping m.fl. (SD) yrkande 7 och

      2019/20:1246 av Magnus Manhammar (S).
      • Reservation 24 (SD)
    25. Nordisk kulturkanon

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2019/20:632 av Aron Emilsson m.fl. (SD).
      • Reservation 25 (SD)
    26. Motionsyrkanden som bereds förenklat

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår de motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.