Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Sammanhållen rovdjurspolitik

Betänkande 2000/01:MJU9

Var är betänkandet nu?

  1. 1, Förslag1 av 4, Förslag, genomförd
  2. 2, Beredning2 av 4, Beredning, genomförd
  3. 3, Debatt3 av 4, Debatt, genomförd
  4. 4, Beslut4 av 4, Beslut, genomförd

Betänkandet är färdigbehandlat

Under beredning
2001-02-06
Under beredning
2001-02-08
Under beredning
2001-02-13
Under beredning
2001-02-15
Justering
2001-03-06
Debatt
2001-03-29
Beslut fattades
2001-03-29
Debatt
2001-03-30
Planerat ikraftträdande
2001-07-01
Trycklov
2001-10-11

Hela betänkandet

DOCX
Sammanhållen rovdjurspolitik(docx, 141 KB)
PDF
Bilaga: bet_200001_mju_9(pdf, 567 KB)
Webbsida
Visa hela dokumentet för

Beslut i korthet

Sammanhållen rovdjurspolitik (MJU9)

Riksdagen beslutade om övergripande mål för en sammanhållen rovdjurspolitik för att säkerställa att de fem rovdjursarterna björn, järv, lo, varg och kungsörn långsiktigt finns kvar i den svenska faunan. Beslutet innebär bl.a. att det fastställs miniminivåer för de arter som uppnått sådana individantal att de bedöms som åtminstone kortsiktigt livskraftiga, dvs. björn, lo och kungsörn. Målet för förvaltningen ska vara att arterna ökar i antal utöver respektive miniminivå, till sådana nivåer att de med större säkerhet långsiktigt kan bevaras i den svenska faunan. För arter som ännu inte nått sådana antal att deras överlevnad kan anses säkrad i ett längre perspektiv, dvs. varg och järv, fastställs etappmål i stället för miniminivåer. Innan etappmålen är uppnådda bör skyddsjakt tillåtas endast i mycket begränsad omfattning. Straffen för jaktbrott och jakthäleri höjs. För vissa typer av jaktbrott ska det räcka med att gärningsmannen handlat oaktsamt. Naturvårdsverket ska kunna delegera till länsstyrelserna att besluta om skyddsjakt på enskilda individer av björn och lo som orsakar allvarliga skador eller olägenheter. Vidare blir skyddsjakt på varg tillåten utan myndighets beslut och i omedelbart samband med ett angrepp på tamdjur. Samebyarna ska få en viss, fast ersättning per konstaterad föryngring eller annan förekomst av rovdjur inom respektive bys betesområde. Inventeringsverksamheten av rovdjuren blir en del av den allmänna miljöövervakningen. Riksdagen uttalade, med anledning av motionsförslag, att regeringens förslag om differentierad ersättning för rovdjursskador i vissa delar av renskötselområdet tills vidare inte bör genomföras. Frågan behöver övervägas ytterligare. Riksdagen uttalade också, med anledning av motionsförslag, att den tidigare möjligheten till statlig ersättning för skador på människa orsakade av björn snarast bör återinföras.
Utskottets förslag till beslut
Bifall till propositionen. Delvis bifall till motioner rörande ett differentierat ersättningssystem samt om statlig ersättning för skador på människan orsakade av björn. Avslag på övriga motioner.
Riksdagens beslut
Bifall till utskottets hemställan
Visa hela betänkandet

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Förslaget avser 1 proposition och 29 motioner.

Från regeringen

Från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Betänkandet kommer beredas 6 februari 2001, justeras 6 mars 2001 och fick trycklov 11 oktober 2001.

Sammanhållen rovdjurspolitik (MJU9)

Miljö- och jordbruksutskottet föreslår att riksdagen godkänner regeringens förslag om övergripande mål för en sammanhållen rovdjurspolitik för att säkerställa att de fem rovdjursarterna björn, järv, lo, varg och kungsörn långsiktigt finns kvar i den svenska faunan. Förslagen innebär bl.a. att det fastställs miniminivåer för de arter som uppnått sådana individantal att de bedöms som åtminstone kortsiktigt livskraftiga, dvs. björn, lo och kungsörn. Målet för förvaltningen ska vara att arterna ökar i antal utöver respektive miniminivå, till sådana nivåer att de med större säkerhet långsiktigt kan bevaras i den svenska faunan. För arter som ännu inte nått sådana antal att deras överlevnad kan anses säkrad i ett längre perspektiv, dvs. varg och järv, fastställs etappmål i stället för miniminivåer. Innan etappmålen är uppnådda bör skyddsjakt tillåtas endast i mycket begränsad omfattning. Straffen för jaktbrott och jakthäleri höjs. För vissa typer av jaktbrott ska det räcka med att gärningsmannen handlat oaktsamt. Naturvårdsverket ska kunna delegera till länsstyrelserna att besluta om skyddsjakt på enskilda individer av björn och lo som orsakar allvarliga skador eller olägenheter. Vidare blir skyddsjakt på varg tillåten utan myndighets beslut och i omedelbart samband med ett angrepp på tamdjur. Samebyarna ska få en viss, fast ersättning per konstaterad föryngring eller annan förekomst av rovdjur inom respektive bys betesområde. Inventeringsverksamheten av rovdjuren blir en del av den allmänna miljöövervakningen. Utskottet framhåller att de ideella organisationerna har sin givna plats i inventeringsarbetet. Utskottet föreslår, med anledning av motionsförslag, att riksdagen uttalar att regeringens förslag om differentierad ersättning för rovdjursskador i vissa delar av renskötselområdet tills vidare inte bör genomföras. Frågan behöver övervägas ytterligare. Riksdagen föreslås också, med anledning av motionsförslag, uttala att den tidigare möjligheten till statlig ersättning för skador på människa orsakade av björn snarast bör återinföras.

Debatt, Genomförd

Information kommer.

Dokument från debatten

Beslut, Genomförd

Betänkandet beslutades i kammaren 29 mars 2001.

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelser

Inga riksdagsskrivelser har ännu utfärdats för det här ärendet. För vissa ärenden utfärdas inga riksdagsskrivelser.

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.