Aktuellt

Beslut i korthet

• Skrivelse om en ny nationell jämställdhetspolitisk strategi mot våld, förtryck och utnyttjande har behandlats (AU13)

  Behandlade dokument

  14

  Förslagspunkter

  3

  Reservationer

  6 

  Anföranden och repliker

  49, 144 minuter

  Justering

  2026-06-11

  Datum

  2026-06-11

  Bordläggning

  2026-06-15

  Debatt

  2026-06-16

  Beslut

  2026-06-16

  Betänkande 2025/26:AU13

  Skrivelse om en ny nationell jämställdhetspolitisk strategi mot våld, förtryck och utnyttjande har behandlats (AU13)

  Regeringen har i en skrivelse presenterat en nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer, utnyttjande i prostitution och människohandel samt hedersrelaterat våld och förtryck för perioden 2026–2035. Riksdagen la regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

  Strategins syfte är att bidra till ett effektivt, hållbart och samordnat arbete för att uppnå de jämställdhetspolitiska delmålen mot våld, förtryck och utnyttjande.

  Riksdagen sa också nej till 28 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025, främst med hänvisning till pågående arbete. Förslagen handlar bland annat om arbetet mot mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer, arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck samt insatser när det gäller stöd och skydd till den som är utsatt för våld.

• Insamling av statistik om hushållens skulder (FiU45)

  Behandlade dokument

  3

  Förslagspunkter

  2

  Reservationer

  3 

  Anföranden och repliker

  11, 29 minuter

  Justering

  2026-06-11

  Datum

  2026-06-11

  Bordläggning

  2026-06-14

  Debatt

  2026-06-15

  Beslut

  2026-06-16

  Betänkande 2025/26:FiU45

  Insamling av statistik om hushållens skulder (FiU45)

  Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att Statistiska centralbyråns mikrosimuleringsmodell (Fasit) ska utökas för att kunna samla in uppgifter om hushållssektorns skulder och skuldbetalningar.

  Förslaget innebär att det i Fasit blir möjligt att analysera individers och hushålls motståndskraft och känslighet mot ekonomiska störningar, som exempelvis ett inkomstbortfall eller oväntade ränteförändringar. Syftet med regeringens förslag är att förbättra beslutsunderlaget för den ekonomiska politiken och göra det enklare att ta fram ändamålsenliga åtgärder.

  Regeringen menar att en insamling till Fasit som begränsas till att enbart omfatta uppgifter om skulder är tillräcklig för att uppnå de syften som avses. En sådan avgränsning ger det underlag som behövs för att bättre utforma politik inom finansiell stabilitet och fördelningspolitik. Samtidigt undviks onödig kartläggning av individers och hushållens ekonomi.

  Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti.

• Regeringens utvärdering av statens upplåning och skuldförvaltning 2021–2025 har behandlats (FiU49)

  Behandlade dokument

  1

  Förslagspunkter

  1

  Justering

  2026-06-11

  Datum

  2026-06-11

  Bordläggning

  2026-06-14

  Debatt

  2026-06-15

  Beslut

  2026-06-16

  Betänkande 2025/26:FiU49

  Regeringens utvärdering av statens upplåning och skuldförvaltning 2021–2025 har behandlats (FiU49)

  Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som innehåller dels en utvärdering av regeringens styrning, dels en utvärdering av Riksgäldskontorets förvaltning av statsskulden.

  Målet för statsskuldsförvaltningen är att statens skuld ska förvaltas så att kostnaden för skulden långsiktigt minimeras samtidigt som risken i förvaltningen beaktas. Riksdagen instämmer i regeringens bedömning att deras riktlinjer och Riksgäldskontorets operativa förvaltning och tillämpning av riktlinjerna i allt väsentligt har legat i linje med målet.

  Statsskulden minskade sett till hela utvärderingsperioden, från 22 procent av BNP 2021 till 19 procent 2025. I kronor räknat uppgick skulden till 1 244 miljarder kronor 2025. Kostnaden för statsskulden steg från historiskt låga nivåer, ökade kraftigt 2022 till följd av hög inflation och en svagare krona, för att åter sjunka något under de senare utvärderingsåren. Risken i statsskuldsförvaltningen bedöms ha varit låg och i nivå med tidigare femårsperioder.

  Vidare anser riksdagen att det är positivt att likviditetsproblemen på statspappersmarknaden sammantaget verkar ha minskat under utvärderingsperioden, även om det fortfarande finns utrymme för förbättringar.

  Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

• Skyldighet att göra bedömningar av säkerhets- och strålskyddskrav ska regleras i lag (FöU19)

  Behandlade dokument

  4

  Förslagspunkter

  3

  Reservationer

  2 

  Anföranden och repliker

  3, 11 minuter

  Justering

  2026-06-09

  Datum

  2026-06-10

  Bordläggning

  2026-06-14

  Debatt

  2026-06-15

  Beslut

  2026-06-16

  Betänkande 2025/26:FöU19

  Skyldighet att göra bedömningar av säkerhets- och strålskyddskrav ska regleras i lag (FöU19)

  Riksdagen sa ja till regeringens förslag att den nuvarande skyldigheten att utföra bedömningar av överensstämmelse med säkerhets- och strålskyddskrav i kärnteknisk verksamhet eller annan verksamhet med joniserande eller icke-joniserande strålning ska regleras i lag.

  Förslaget innebär även lättnader för verksamheter som hanterar små mängder kärnämnen när det gäller att uppfylla kraven i en ny EU-förordning om kärnämneskontroll.

  Lagändringarna börja gälla den 1 augusti 2026.

• Insynen i politiska processer ska öka (KU39)

  Behandlade dokument

  3

  Förslagspunkter

  1

  Reservationer

  1 

  Anföranden och repliker

  20, 79 minuter

  Justering

  2026-06-09

  Datum

  2026-06-09

  Bordläggning

  2026-06-14

  Debatt

  2026-06-15

  Beslut

  2026-06-16

  Betänkande 2025/26:KU39

  Insynen i politiska processer ska öka (KU39)

  Allmänhetens insyn i politiska processer ska öka. Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ny lagstiftning som syftar till detta. Beslutet omfattar två nya lagar samt ändringar i en befintlig lag.

  I lagen om insyn i finansiering av partier införs bland annat ett förbud mot att ta emot anonyma och utländska bidrag, oavsett belopp. Partiernas redovisningsskyldighet ska även utökas och granskningen av reglernas efterlevnad skärpas.

  En ny lag ska reglera påverkan av beslutsfattare, bland annat genom att påverkansaktörer (lobbyister) ska registrera sig hos Kammarkollegiet, samt redovisa uppgifter om sin kommunikation med politiska beslutsfattare.

  Beslutet innebär även en ny lag som reglerar partipolitiska bidrag från arbetsmarknadsorganisationer, som fackförbund och arbetsgivarförbund. Lagen innebär bland annat att en medlem i en arbetsmarknadsorganisation ska kunna lämna en förklaring om att hans eller hennes medlemsavgift inte får användas som bidrag för partipolitiska ändamål.

  Den nya lagstiftningen börjar gälla den 1 juli 2027.

• Ändrad fördelning av utgiftsområden i statens budget (KU42)

  Behandlade dokument

  3

  Förslagspunkter

  1

  Reservationer

  1 

  Anföranden och repliker

  2, 7 minuter

  Justering

  2026-06-09

  Datum

  2026-06-10

  Bordläggning

  2026-06-14

  Debatt

  2026-06-15

  Beslut

  2026-06-16

  Betänkande 2025/26:KU42

  Ändrad fördelning av utgiftsområden i statens budget (KU42)

  Riksdagen sa ja till regeringens och riksdagsstyrelsens förslag till ändrad fördelning av ändamål och verksamheter i utgiftsområden i statens budget.

  Beslut om vilka ändamål och verksamheter som ska ingå i ett utgiftsområde ska fattas i samband med beslut med anledning av den ekonomiska vårpropositionen. Ändringarna görs bland annat mot bakgrund av regeringens avsikt att genomföra vissa ändringar i myndighetsstrukturen och en ändrad arbetsfördelning mellan utskotten i riksdagen.

  Ändringarna påverkar fördelningen av ändamål och verksamheter i utgiftsområdena 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning, 5 Internationell samverkan, 6 Försvar och samhällets krisberedskap, 20 Klimat, miljö och natur, 22 Kommunikationer och 24 Näringsliv.

• Uppskov med behandlingen av ett ärende (KU44)

  Förslagspunkter

  1

  Justering

  2026-06-09

  Datum

  2026-06-10

  Bordläggning

  2026-06-14

  Debatt

  2026-06-15

  Beslut

  2026-06-16

  Betänkande 2025/26:KU44

  Uppskov med behandlingen av ett ärende (KU44)

  Riksdagen beslutade att behandlingen av ett ärende skjuts upp till nästa riksmöte, riksmötet 2026/27. Det gäller redogörelse 2025/26:RS1 Riksdagsförvaltningens årsredovisning för verksamhetsåret 2025.

• Markägare som begränsas av artskydd ska ha rätt till ersättning (MJU28)

  Behandlade dokument

  3

  Förslagspunkter

  4

  Reservationer

  4 

  Anföranden och repliker

  19, 61 minuter

  Justering

  2026-06-09

  Datum

  2026-06-09

  Bordläggning

  2026-06-14

  Debatt

  2026-06-15

  Beslut

  2026-06-16

  Betänkande 2025/26:MJU28

  Markägare som begränsas av artskydd ska ha rätt till ersättning (MJU28)

  Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i miljöbalken. Ändringarna innebär i huvudsak att skogs- och markägare ska ha rätt till ersättning när bestämmelser om skydd för djur och växter leder till begränsningar i deras markanvändning. Lagändringarna syftar till att stärka äganderätten av skog och mark, samtidigt som incitamenten för skydd av arter kan öka.

  Ändringarna innebär även att det ska finnas möjlighet för staten att kräva tillbaka utbetald ersättning om begränsningen på grund av artskyddet inte längre består. Ett sådant beslut om återbetalning behöver dock vara skäligt i förhållande till den enskilde fastighetsägaren och bedömas utifrån omständigheterna i det enskilda fallet.

  Lagändringarna börjar gälla den dag som regeringen bestämmer.

• Ett tydligt regelverk för ett aktivt skogsbruk (MJU29)

  Behandlade dokument

  6

  Förslagspunkter

  6

  Reservationer

  7 

  Anföranden och repliker

  14, 149 minuter

  Justering

  2026-06-09

  Datum

  2026-06-09

  Bordläggning

  2026-06-14

  Debatt

  2026-06-15

  Beslut

  2026-06-16

  Betänkande 2025/26:MJU29

  Ett tydligt regelverk för ett aktivt skogsbruk (MJU29)

  Riksdagen sa ja till regeringens förslag om flera regelförenklingar inom skogsbruket.

  Lagändringarna innebär bland annat följande:

  • Anmälan för samråd för skogsbruksåtgärder enligt miljöbalken behövs endast om det framgår av föreskrifter som regeringen bestämmer.
  • Markägarens kostnad för att skaffa den kunskap som behövs innan en skogsbruksåtgärd vidtas, exempelvis vad gäller skyddade arter i ett skogsområde, ska vara rimlig i förhållande till fastighetens värde.
  • Sekretessen till skydd för djur- och växtarter ändras så att markägare får ta del av den information som behövs för att avgöra om samråd krävs.
  • Skogsstyrelsens beslut enligt skogsvårdslagen ska överklagas till en mark- och miljödomstol i stället för till en förvaltningsdomstol.
  • Fristen för ideella miljöorganisationer att överklaga beslut om skogsbruk eller skogsbruksåtgärder ska räknas från den dag då beslutet meddelades. Dessutom ska Skogsstyrelsen ges partsställning när miljöorganisationer överklagar myndighetens beslut.

  Förslaget syftar bland annat till att stärka äganderätten och öka förutsägbarheten för skogsägare.

  Lagändringarna ska i huvudsak börja gälla den 1 januari 2027. Bestämmelsen om att samrådsplikt enligt miljöbalken ska gälla endast om det framgår av en förordning ska dock gälla först den dag som regeringen bestämmer.

• Det ska bli lättare att utvisa personer som begår brott (SfU33)

  Behandlade dokument

  4

  Förslagspunkter

  5

  Reservationer

  8 

  Anföranden och repliker

  9, 59 minuter

  Justering

  2026-06-11

  Datum

  2026-06-11

  Bordläggning

  2026-06-14

  Debatt

  2026-06-15

  Beslut

  2026-06-16

  Betänkande 2025/26:SfU33

  Det ska bli lättare att utvisa personer som begår brott (SfU33)

  Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att skärpa reglerna om utvisning på grund av brott så att fler utlänningar som begår brott utvisas. Som huvudregel ska brott som ger strängare straff än böter kunna leda till utvisning. Dessutom ska avvägningen av skälen för och emot utvisning i fler fall leda till utvisning.

  Reglerna ändras även så att personer som kom till Sverige innan de fyllt 15 år inte längre får samma skydd mot utvisning. Dessutom ska domstolar inte längre ta hänsyn till verkställighetshinder, det vill säga praktiska hinder för att genomföra utvisningen.

  Vidare ska återreseförbud bli längre och i vissa fall gälla utan tidsgräns. Åklagare ska också i vissa fall vara skyldiga att begära utvisning i brottmål. Slutligen införs skärpta straff för vissa brott enligt utlänningslagen.

  Lagändringarna börjar gälla den 1 september 2026.

• Skrivelse om tandvårdsstödet behandlas under nästa riksmöte (SoU41)

  Förslagspunkter

  1

  Justering

  2026-06-09

  Datum

  2026-06-09

  Bordläggning

  2026-06-14

  Debatt

  2026-06-15

  Beslut

  2026-06-16

  Betänkande 2025/26:SoU41

  Skrivelse om tandvårdsstödet behandlas under nästa riksmöte (SoU41)

  Riksdagen skjuter upp behandlingen av regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport om tandvårdsstödet. Regeringens skrivelse 2025/26:219 ska behandlas under riksmötet 2026/27 när nästa valperiod startar.

  Beslut om uppskov av ett ärende kan enligt riksdagsordningen föreslås av ett berört utskott. Riksdagens kammare kan även på eget initiativ fatta beslut om uppskov av ett ärende.

• Ny lag om bosättning för vissa nyanlända invandrare (AU14)

  Behandlade dokument

  4

  Förslagspunkter

  2

  Reservationer

  6 

  Anföranden och repliker

  17, 77 minuter

  Justering

  2026-06-04

  Datum

  2026-06-04

  Bordläggning

  2026-06-10

  Debatt

  2026-06-11

  Beslut

  2026-06-15

  Betänkande 2025/26:AU14

  Ny lag om bosättning för vissa nyanlända invandrare (AU14)

  Riksdagen sa ja till regeringens förslag till en ny lag om bosättning för vissa nyanlända invandrare.

  Beslutet innebär bland annat att kommunerna även i fortsättningen ska vara skyldiga att ta emot nyanlända efter anvisning och att fördelningen av anvisningar mellan kommunerna ska utgå från förutsättningarna för integration i kommunerna. En kommuns önskemål om mottagandet ska dock under vissa förutsättningar tillgodoses vid fördelningen. Det innebär att kommunerna får ett större inflytande över mottagandet av nyanlända än vad som gäller i dagsläget.

  Utöver kriterierna för fördelningen som gäller i dag, bland annat arbetsmarknad och befolkningsstorlek, ska det även tas hänsyn till förutsättningarna på bostadsmarknaden och områden där utanförskapet är stort.

  Dessutom ska rätten till boende tidsbegränsas till 36 månader och det är kommunen som ska ordna boende under den tiden. Rätten till boende ska kunna upphöra i förtid, bland annat om den nyanlände inte är anvisad till ett arbetsmarknadspolitiskt program och saknar godtagbara skäl för det.

  Den nya lagen och följdändringar i andra lagar börjar gälla den 1 januari 2027.

• Ett utökat straffrättsligt tjänstemannaansvar (JuU40)

  Behandlade dokument

  6

  Förslagspunkter

  5

  Reservationer

  4 

  Anföranden och repliker

  16, 69 minuter

  Justering

  2026-06-11

  Datum

  2026-06-11

  Bordläggning

  2026-06-12

  Debatt

  2026-06-13

  Beslut

  2026-06-15

  Betänkande 2025/26:JuU40

  Ett utökat straffrättsligt tjänstemannaansvar (JuU40)

  Riksdagen sa ja till regeringens förslag som innebär ett nytt brott i brottsbalken med beteckningen missbruk av offentlig ställning och att minimistraffet för grovt tjänstefel skärps till fängelse i ett år och sex månader.

  Genom det nya brottet straffbeläggs att uppsåtligen i strid med lag eller annan författning vidta eller underlåta att vidta en åtgärd för att få en otillbörlig förmån eller för att någon annan ska få en sådan förmån, eller för att otillbörligt missgynna någon annan. Det nya brottet gäller den som har en offentlig tjänst, utövar offentligt uppdrag eller annan offentlig verksamhet.

  Om brottet är grovt ska det dömas för grovt missbruk av offentlig ställning. Straffet för missbruk av offentlig ställning föreslås vara böter eller fängelse i högst två år. För grovt missbruk av offentlig ställning fängelse i lägst ett år och sex månader och högst sex år.

  Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2026.

• Dubbla straff för brott i kriminella nätverk och skärpta straffskalor (JuU42)

  Behandlade dokument

  19

  Förslagspunkter

  4

  Reservationer

  9 

  Anföranden och repliker

  45, 158 minuter

  Justering

  2026-06-11

  Datum

  2026-06-11

  Bordläggning

  2026-06-12

  Debatt

  2026-06-13

  Beslut

  2026-06-15

  Betänkande 2025/26:JuU42

  Dubbla straff för brott i kriminella nätverk och skärpta straffskalor (JuU42)

  Regeringen vill att straffen på ett bättre sätt ska återspegla brottslighetens allvar, att brottsofferperspektivet ges ett ökat inflytande och att samhällsskyddet förbättras. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

  Förslaget innebär att

  • tioårsgränsen för tidsbestämda straff tas bort
  • närmare 50 straffskalor skärps
  • det införs en ny reglering av den gemensamma straffskalan vid flerfaldig brottslighet som innebär att det högsta straff som får dömas ut är det högsta maximistraffet dubblerat
  • livstids fängelse ska kunna dömas ut som gemensamt straff för vissa allvarliga fall av upprepade vålds- och sexualbrott
  • det införs en ny straffskärpnings­bestämmelse som tar sikte på alla brott som har ett samband med kriminella nätverk
  • förutsättningar för häktning utvidgas till att omfatta brotten grov kvinnofridskränkning, grov fridskränkning och heders­förtryck.

  Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2026.

• Justitieombudsmännens ämbetsberättelse har behandlats (KU11)

  Behandlade dokument

  1

  Förslagspunkter

  1

  Anföranden och repliker

  4, 1 minuter

  Justering

  2026-06-09

  Datum

  2026-06-09

  Bordläggning

  2026-06-14

  Debatt

  2026-06-15

  Beslut

  2026-06-15

  Betänkande 2025/26:KU11

  Justitieombudsmännens ämbetsberättelse har behandlats (KU11)

  Riksdagens ombudsmän (JO) har lämnat sin ämbetsberättelse för tiden 1 januari–31 december 2025 till riksdagen. JO är en del av riksdagens kontrollmakt och granskar om myndigheter och tjänstemän följer lagar och andra författningar.

  Under 2025 nyregistrerades 15 429 ärenden hos JO. Det innebär en ökning med ungefär 3 700 ärenden jämfört med året innan. Som exempel på områden där ökningen varit stor kan särskilt nämnas klagomålsärenden som rör Polismyndigheten. Flest klagomål rör fortfarande Kriminalvårdens område. Under verksamhetsperioden besvarade JO 180 lagstiftningsremisser, flertalet av dessa från olika departement inom Regeringskansliet.

  Konstitutionsutskottet framhöll bland annat att JO:s vägledande uttalanden i beslut och yttranden bör vara ett angeläget inslag i arbetet med att förbättra lagstiftning och andra föreskrifter och rutiner. Ombudsmännens uttalanden bör också bidra till att komma till rätta med missförhållanden inom den offentliga förvaltningen. Utskottet betonade betydelsen av att domstolar, myndigheter och andra som utför offentliga förvaltningsuppgifter uppfyller sina skyldigheter enligt offentlighetsprincipen.

  Riksdagen lade redogörelsen med JO:s ämbetsberättelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

• Behandlingen av riksdagens skrivelser (KU21)

  Behandlade dokument

  2

  Förslagspunkter

  2

  Justering

  2026-06-09

  Datum

  2026-06-10

  Bordläggning

  2026-06-14

  Debatt

  2026-06-15

  Beslut

  2026-06-15

  Betänkande 2025/26:KU21

  Behandlingen av riksdagens skrivelser (KU21)

  Regeringen har i en skrivelse redogjort för hur den har behandlat riksdagens skrivelser under 2025. Regeringens årliga redogörelse till riksdagen om vilka åtgärder den har vidtagit är viktig för uppföljningen av riksdagens beslut, särskilt tillkännagivanden. Över tid har det utvecklats en konstitutionell praxis som vägleder regeringen och riksdagen i kommunikationen vad gäller tillkännagivanden. Konstitutionsutskottet, KU, framhåller att det är viktigt att redogörelsen ger en korrekt bild av riksdagens skrivelser till regeringen och en utförlig redovisning av regeringens vidtagna, pågående och planerade åtgärder.

  Utskottets genomgång av slutbehandlade riksdagsskrivelser på det egna området ger ingen anledning till synpunkter. KU gör inte någon bedömning av tillkännagivanden på andra utskottsområden men noterar att inte heller något annat utskott har framfört invändningar mot regeringens bedömning av slutbehandlade tillkännagivanden på dess respektive område.

  I yttranden från andra utskott tas några principiella frågor upp om regeringens redovisning och bedömning av tillkännagivanden. Med anledning av dessa iakttagelser påminner KU om tidigare uttalanden och gör några förtydliganden. Utskottet påpekar bland annat att det inte varit dess avsikt att regeringen ska behöva redovisa att ett tillkännagivande är slutbehandlat i en proposition eller skrivelse innan bedömningen redovisas i den årliga redogörelsen till riksdagen.

  Enligt utskottet är det naturligt att regeringen, när den beslutar om en proposition eller skrivelse redovisar eventuella tillkännagivanden som hör samman med dessa, särskilt om regeringens förslag bygger på ett tillkännagivande från riksdagen som bedöms vara slutbehandlat. Det är däremot inte önskvärt att regeringen redovisar tillkännagivanden i propositioner eller skrivelser som handlar om en annan fråga.

  KU betonar att regeringen bör behandla riksdagens skrivelser skyndsamt. Det är också viktigt att regeringen tydligt redovisar vilka åtgärder som har gjorts, pågår eller planeras med anledning av tillkännagivanden.

  När det gäller mer specifika synpunkter i yttrandena om hanteringen och redovisningen av enskilda inte slutbehandlade tillkännagivanden förutsätter KU att regeringen tar hänsyn till det som de andra utskotten har framfört.

  Riksdagsstyrelsen har också lämnat en redogörelse för hur riksdagens skrivelser till riksdagsstyrelsen har behandlats. KU har inget att invända mot redogörelsen.

  Riksdagen lade regeringens skrivelse och riksdagsstyrelsens redogörelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendena.

• Ny myndighet för miljöprövningar inrättas (MJU24)

  Behandlade dokument

  6

  Förslagspunkter

  5

  Reservationer

  4 

  Anföranden och repliker

  24, 3 minuter

  Justering

  2026-06-09

  Datum

  2026-06-09

  Bordläggning

  2026-06-13

  Debatt

  2026-06-14

  Beslut

  2026-06-15

  Betänkande 2025/26:MJU24

  Ny myndighet för miljöprövningar inrättas (MJU24)

  Riksdagen sade ja till regeringens förslag som gör det möjligt att inrätta en ny myndighet för miljöprövningar. Den nya myndigheten, Miljöprövningsmyndigheten, ska ta över de uppgifter som miljöprövningsdelegationerna vid länsstyrelserna i dag ansvarar för.

  Syftet med beslutet är att göra miljötillståndprocesserna mer effektiva, enkla och likvärdiga.

  De nya reglerna börjar i huvudsak att gälla den 1 juli 2027.

• Ny kärnkraft i Sverige – fler möjliga platser vid kusten (NU24)

  Behandlade dokument

  5

  Förslagspunkter

  2

  Reservationer

  3 

  Anföranden och repliker

  21, 84 minuter

  Justering

  2026-06-04

  Datum

  2026-06-05

  Bordläggning

  2026-06-10

  Debatt

  2026-06-11

  Beslut

  2026-06-15

  Betänkande 2025/26:NU24

  Ny kärnkraft i Sverige – fler möjliga platser vid kusten (NU24)

  Regeringen vill skapa bättre villkor för nyetableringar av kärntekniska anläggningar och lägger fram förslag om ändringar i miljöbalken. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

  Lagändringarna syftar till att möjliggöra utbyggnad av kärnkraft på fler platser vid kusten, samtidigt som skyddet för natur- och kulturvärden upprätthålls.

  Förslaget innebär att

  • förbudet mot kärntekniska anläggningar inom kustområdena och skärgårdarna i Bohuslän, från gränsen mot Norge till Brofjorden, i Småland och Östergötland, från Simpevarp till Arkö sund, samt i Ångermanland, från Storfjärden vid Ångermanälvens mynning till Skagsudde, och på Öland tas bort.
  • förbudet mot kärntekniska anläggningar inom kustområdena och skärgårdarna från Brofjorden till Simpevarp och från Arkösund till Forsmark, utmed Gotlands kust, på Östergarn och Storsudret på Gotland samt på Fårö, på andra platser än där det redan finns vissa industriella och liknande anläggningar, tas bort.

  Lagändringarna börjar gälla den 15 juli 2026.

• Nya lagar om elsystemet (NU25)

  Behandlade dokument

  4

  Förslagspunkter

  4

  Reservationer

  3 

  Anföranden och repliker

  7, 51 minuter

  Justering

  2026-06-04

  Datum

  2026-06-08

  Bordläggning

  2026-06-10

  Debatt

  2026-06-11

  Beslut

  2026-06-15

  Betänkande 2025/26:NU25

  Nya lagar om elsystemet (NU25)

  Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ny elmarknadslag och till en ny lag om elektriska ledningar.

  Elmarknadslagen ska reglera elmarknadens funktion, och lagen om elektriska ledningar innehåller bestämmelser om nätkoncession och om elektriska ledningar som dras fram inom området för trafikleder. De två nya lagarna ersätter den nuvarande ellagen.

  Bland annat ska

  • ny terminologi införas för att anpassa svensk lag till EU-rätten och förtydliga att företag som bedriver nätverksamhet har ett systemansvar
  • de uppgifter som är relaterade till driftssäkerheten hos det nationella elsystemet som hittills har fullgjorts av en systemansvarig myndighet i stället fullgöras av den som innehar överföringssystemet
  • bestämmelserna om anvisade elavtal tas bort och ersättas av ett system med en leveransskyldig sistahandsleverantör.

  Lagarna börjar gälla den 1 juli 2027 i fråga om leveransskyldiga sistahandsleverantörer och i övrigt den 1 januari 2027.

• Ändamålsenliga säkerhets- och strålskyddskrav för utvinning och bearbetning av kärnämnen (NU27)

  Behandlade dokument

  4

  Förslagspunkter

  6

  Reservationer

  10 

  Anföranden och repliker

  63, 160 minuter

  Justering

  2026-06-04

  Datum

  2026-06-04

  Bordläggning

  2026-06-10

  Debatt

  2026-06-11

  Beslut

  2026-06-15

  Betänkande 2025/26:NU27

  Ändamålsenliga säkerhets- och strålskyddskrav för utvinning och bearbetning av kärnämnen (NU27)

  Regeringen vill att utvinning och bearbetning av kärnämnen ska behandlas på samma sätt som andra metaller och mineral inom ramen för den samlade tillståndsprocessen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

  Syftet med regeringens förslag är att prövningsprocessen för verksamheter som avser såväl utvinning som bearbetning av kärnämnen i större utsträckning ska likna prövningsprocessen för annan gruvverksamhet. Detta innebär att processen för att inleda sådan verksamhet blir mer transparent och effektiv.

  Ändringarna görs i syfte att skapa en ändamålsenlig reglering för utvinning och bearbetning av kärnämnen, där strålskydds- och säkerhetskrav är anpassade efter verksamhetens risker. Förslagen innebär att utvinning och bearbetning av uran på en övergripande nivå kommer att behandlas på samma sätt som andra metaller och mineral inom ramen för den samlade tillståndsprocessen. Det får bland annat till följd att regeringens tillåtlighetsprövning enligt miljöbalken inte längre kommer att omfatta anläggningar för utvinning och bearbetning av kärnämnen. Det innebär samtidigt att kommunfullmäktiges tillstyrkande inte längre kommer att krävas för att sådan verksamhet ska kunna tillåtas.

  Näringsutskottet instämmer i regeringens bedömning att denna anpassning av regelverket innebär att det blir mer logiskt och förutsebart. Sammantaget skapas därigenom bättre förutsättningar för verksamheter av strategisk betydelse för landets energiförsörjning, liksom för att Sverige ska kunna bidra till såväl en högre självförsörjningsgrad av kritiska metaller och mineral inom EU som den gröna omställningen.

  Lagändringarna börjar gälla den 15 juli 2026.

• Rätten till socialförsäkringsförmåner begränsas vid fängelsestraff i kontrollerat boende och vid säkerhetsförvaring (SfU29)

  Behandlade dokument

  1

  Förslagspunkter

  1

  Justering

  2026-06-04

  Datum

  2026-06-04

  Bordläggning

  2026-06-12

  Debatt

  2026-06-13

  Beslut

  2026-06-15

  Betänkande 2025/26:SfU29

  Rätten till socialförsäkringsförmåner begränsas vid fängelsestraff i kontrollerat boende och vid säkerhetsförvaring (SfU29)

  I dag är rätten till vissa socialförsäkringsförmåner begränsad för dem som avtjänar ett fängelsestraff i anstalt. Rätten till sådana förmåner ska enligt ett förslag begränsas även för dem som avtjänar fängelsestraff med elektronisk övervakning i kontrollerat boende eller som avtjänar den nya påföljden säkerhetsförvaring. Regeringen föreslår också att skyldigheten att betala för sitt uppehälle ska gälla för kontrollerat boende och säkerhetsförvaring.

  Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

  Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2026 med vissa övergångsbestämmelser.

• Reglerna för uppsikt och förvar skärps (SfU31)

  Behandlade dokument

  6

  Förslagspunkter

  4

  Reservationer

  5 

  Anföranden och repliker

  41, 12 minuter

  Justering

  2026-06-11

  Datum

  2026-06-11

  Bordläggning

  2026-06-13

  Debatt

  2026-06-14

  Beslut

  2026-06-15

  Betänkande 2025/26:SfU31

  Reglerna för uppsikt och förvar skärps (SfU31)

  Riksdagen sa ja till vissa delar av regeringens förslag om skärpta regler om uppsikt och förvar i migrationsprocessen. Under debatten i kammaren gavs ett yrkande om vilandeförklaring när det gäller vissa förslag in. Det handlar om vissa grunder för att ta barn i förvar, tidsgränser för vissa barn i förvar samt skiljande av barn från sina vårdnadshavare. Efter votering i kammaren har förslaget hänvisats till konstitutionsutskottet för prövning enligt 2 kap. 22 § tredje stycket regeringsformen.

  De nya reglerna som riksdagen sa ja till innebär att fler former av uppsikt som alternativ till förvar införs. Uppsikt ska kunna betyda att en person är skyldig att bo på en viss plats eller vistas inom ett visst område.

  Vistelseskyldigheten ska få förenas med villkor om elektronisk övervakning om det behövs för att kontrollera att vistelseskyldigheten följs. Det kommer att bli tydligare vilka förutsättningar som gäller för att ställa en person under uppsikt och att ta en person i förvar. Dessutom blir det tydligare vilken myndighet som i varje skede av migrationsprocessen är ansvarig för att besluta om uppsikt och förvar.

  Dessa regler börjar i huvudsak att gälla den 21 juli 2026.

• Återvändandet ska öka (SfU32)

  Behandlade dokument

  6

  Förslagspunkter

  7

  Reservationer

  7 

  Anföranden och repliker

  74, 228 minuter

  Justering

  2026-06-11

  Datum

  2026-06-11

  Bordläggning

  2026-06-13

  Debatt

  2026-06-14

  Beslut

  2026-06-15

  Betänkande 2025/26:SfU32

  Återvändandet ska öka (SfU32)

  Regeringen vill effektivisera återvändandearbetet och genomföra flera ändringar i bland annat utlänningslagen. Riksdagen röstade ja till regeringens förslag.

  I syfte att effektivisera återvändandearbetet föreslår regeringen att Polismyndigheten och Migrationsverket ska få bättre verktyg att verkställa av- och utvisningsbeslut. Regeringen föreslår en ny skyldighet för Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Kriminalvården, Kronofogdemyndigheten, Pensionsmyndigheten och Skatteverket att på eget initiativ lämna uppgifter om en utlänning till Polismyndigheten, om det finns anledning att anta att han eller hon inte har rätt att vistas i Sverige.

  Förslaget innebär bland annat även att myndigheterna ges ytterligare verktyg för att klarlägga en utlännings identitet. Det införs en möjlighet att omhänderta och genomsöka utlänningens mobiltelefon, om den kan antas innehålla information om utlänningens identitet. Dessutom ska fingeravtryck och fotografier få användas i utlänningsärenden i större utsträckning och mer effektivt än i dag.

  Lagändringarna börjar gälla den 13 juli 2026.

• Skärpta och tydligare krav på vandel för uppehållstillstånd (SfU36)

  Behandlade dokument

  6

  Förslagspunkter

  6

  Reservationer

  6 

  Anföranden och repliker

  57, 184 minuter

  Justering

  2026-06-11

  Datum

  2026-06-11

  Bordläggning

  2026-06-13

  Debatt

  2026-06-14

  Beslut

  2026-06-15

  Betänkande 2025/26:SfU36

  Skärpta och tydligare krav på vandel för uppehållstillstånd (SfU36)

  Riksdagen sa ja till regeringens förslag att en utlännings vandel, det vill säga levnadssätt, i större utsträckning ska vägas in vid prövningen av rätten till uppehållstillstånd, både när det gäller att bevilja och att återkalla sådana tillstånd.

  Syftet med förändringen är främst att öka möjligheterna att avlägsna personer från landet på grund av deras levnadssätt. Dessutom ska bland annat uppehållstillstånd kunna återkallas i fler situationer än i dag.

  Beslutet innebär bland annat att kraven skärps för att få och behålla uppehållstillstånd genom att en persons levnadssätt, så kallad vandel, får större betydelse vid prövningen av rätten till uppehållstillstånd. Det blir möjligt att neka eller återkalla uppehållstillstånd vid misskötsamhet som exempelvis att inte följa lagar, regler och myndighetsbeslut, ha stora skulder eller försörja sig på ett oärligt sätt.

  Lagändringarna börja gälla den 13 juli 2026.

• Förbättrad vård för personer med psykisk funktionsnedsättning (SoU34)

  Behandlade dokument

  5

  Förslagspunkter

  12

  Reservationer

  11 

  Anföranden och repliker

  11, 63 minuter

  Justering

  2026-06-04

  Datum

  2026-06-04

  Bordläggning

  2026-06-10

  Debatt

  2026-06-11

  Beslut

  2026-06-15

  Betänkande 2025/26:SoU34

  Förbättrad vård för personer med psykisk funktionsnedsättning (SoU34)

  Riksdagen sa ja till bland annat regeringens förslag om en samordnad vård- och stödverksamhet.

  Förslaget syftar till att åstadkomma en mer enhetlig och sammanhållen vård för personer med skadligt bruk eller beroende och andra psykiatriska tillstånd. Vården ska rikta sig till personer som har särskilda behov av hälso- och sjukvårdsinsatser och socialtjänstinsatser under längre tid på grund av en psykisk funktionsnedsättning.

  Regeringens förslag innebär ett utökat krav på samarbete mellan kommuner och regioner. Regionerna ska bland annat organisera vården till personer med skadligt bruk eller beroende så att den kan ges samordnat med annan psykiatrisk vård.

  En annan förändring är att ordet missbruk tas bort och ersätts med bruk alternativt skadligt bruk och beroende i flera författningar som rör hälso- och sjukvård och socialtjänst.

  Lagändringarna ska börja gälla den 1 januari 2028.

• Fler läkemedel ska klassas som receptfria (SoU35)

  Behandlade dokument

  2

  Förslagspunkter

  2

  Justering

  2026-06-02

  Datum

  2026-06-02

  Bordläggning

  2026-06-13

  Debatt

  2026-06-14

  Beslut

  2026-06-15

  Betänkande 2025/26:SoU35

  Fler läkemedel ska klassas som receptfria (SoU35)

  Fler läkemedel kan klassificeras som receptfria under förutsättning att en farmaceut ger särskild rådgivning i samband med försäljningen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag som innebär ändringar i reglerna kring handeln med läkemedel.

  Beslutet går ut på att en särskild kategori av receptfria läkemedel införs, ett så kallad farmaceutsortiment. Nytt är att ett läkemedel under vissa förutsättningar ska kunna klassificeras som receptfritt under förutsättning att farmaceuten ger särskild rådgivning och att läkemedlet inte är förskrivet av bland annat en läkare.

  De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2027.

• Förbättrade regler för svensk tonnagebeskattning (SkU29)

  Behandlade dokument

  2

  Förslagspunkter

  2

  Reservationer

  1 

  Anföranden och repliker

  10, 46 minuter

  Justering

  2026-06-04

  Datum

  2026-06-04

  Bordläggning

  2026-06-09

  Debatt

  2026-06-10

  Beslut

  2026-06-11

  Betänkande 2025/26:SkU29

  Förbättrade regler för svensk tonnagebeskattning (SkU29)

  Regeringen vill förbättra systemet för tonnagebeskattning. Systemet innebär att inkomst från kvalificerad rederiverksamhet beräknas schablonmässigt utifrån fartygens nettodräktighet. Syftet med förbättringarna är att stärka Sveriges konkurrenskraft inom sjöfartsnäringen. Riksdagen röstade för regeringens förslag.

  Regeringens förslag innebär

  • att systemet för tonnagebeskattning utvidgas till att omfatta vissa verksamheter inom specialsjöfart
  • större möjlighet att hyra ut kvalificerade fartyg utan besättning inom ramen för tonnagebeskattad verksamhet
  • ändrade förutsättningar för att ett fartyg ska vara kvalificerat
  • generösare villkor för företagen att använda sig av en så kallad överavskrivningsfond.

  Förslagen innebär även att vissa förtydliganden och anpassningar görs av regelverket för att uppnå bättre överenstämmelse med kommissionens riktlinjer för statligt stöd och beslutspraxis. Förslagen innebär ändringar i inkomstskattelagen och skatteförfarandelagen.

  Lagändringarna börjar gälla 20 juli 2026 och tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2026.

• Det nya barntillägget för nyanlända i arbetsmarknadspolitiska program blir skattefritt (SkU35)

  Behandlade dokument

  1

  Förslagspunkter

  1

  Justering

  2026-06-04

  Datum

  2026-06-04

  Bordläggning

  2026-06-09

  Debatt

  2026-06-10

  Beslut

  2026-06-11

  Betänkande 2025/26:SkU35

  Det nya barntillägget för nyanlända i arbetsmarknadspolitiska program blir skattefritt (SkU35)

  Riksdagen sa ja till regeringens förslag till att det nya barntillägget för nyanlända i arbetsmarknadspolitiska program ska vara skattefritt.

  Regeringen avser att ändra i ersättningssystemet för nyanlända som deltar i etableringsprogrammet. Ändringarna gäller bland annat en ny modell för stöd till barnfamiljer genom ett individualiserat barntillägg, som ersätter nuvarande hushållsbaserade etableringstillägg.

  Syftet med att knyta barntillägget till en individ är att öka antalet utrikes födda kvinnor i jobb. Eftersom deltagande i etableringsinsatser inte kan likställas med arbete är de skattebefriade. Den nya ersättningen barntillägg blir därmed också skattefri och ska ges per individ.

  Lagändringarna börjar gälla den 1 september 2026.

• Nya regler mot bedrägerier och annat vilseledande genom elektroniska kommunikationstjänster (TU17)

  Behandlade dokument

  1

  Förslagspunkter

  1

  Justering

  2026-05-21

  Datum

  2026-05-28

  Bordläggning

  2026-06-09

  Debatt

  2026-06-10

  Beslut

  2026-06-11

  Betänkande 2025/26:TU17

  Nya regler mot bedrägerier och annat vilseledande genom elektroniska kommunikationstjänster (TU17)

  Riksdagen sa ja till regeringens förslag om nya regler mot bedrägerier och vilseledande genom elektronisk kommunikation.

  Förslaget innebär att den som erbjuder kommunikationstjänster med telefonnummer (exempelvis samtal och sms) måste stoppa ett meddelande om det misstänkts innehålla bedrägerier eller på annat sätt information som ska vilseleda mottagaren. Regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, får bestämma regler om elektroniska meddelanden, elektroniska kommunikationstjänster och trafikuppgifter.

  Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2026.

• Datadelning inom offentlig förvaltning ska bli enklare och mindre kostsamt (TU18)

  Behandlade dokument

  1

  Förslagspunkter

  1

  Justering

  2026-05-21

  Datum

  2026-05-28

  Bordläggning

  2026-06-09

  Debatt

  2026-06-10

  Beslut

  2026-06-11

  Betänkande 2025/26:TU18

  Datadelning inom offentlig förvaltning ska bli enklare och mindre kostsamt (TU18)

  Riksdagen sa ja till regeringens förslag om så kallade interoperabilitetskrav för datadelning inom den offentlig förvaltningen.

  Genom interoperabilitetskrav ska data kunna delas mer effektivt mellan bland annat statliga myndigheter, kommuner och regioner. Syftet är att effektivisera och minska kostnaderna för datadelning som sker återkommande eller i större omfattning inom den offentliga förvaltningen.

  Kravet på interoperabilitet för datadelning ska inte följas om det exempelvis är olämpligt med hänsyn till Sveriges säkerhet eller om skyddet för cybersäkerhet eller personuppgifter inte kan upprätthållas.

  Den nya lagen börjar gälla den 15 augusti 2026.

• Nya regler för kommunal hamnverksamhet införs (TU19)

  Behandlade dokument

  4

  Förslagspunkter

  2

  Reservationer

  2 

  Anföranden och repliker

  9, 30 minuter

  Justering

  2026-06-02

  Datum

  2026-06-02

  Bordläggning

  2026-06-09

  Debatt

  2026-06-10

  Beslut

  2026-06-11

  Betänkande 2025/26:TU19

  Nya regler för kommunal hamnverksamhet införs (TU19)

  Riksdagen sa ja till regeringens förslag om nya regler för kommunal hamnverksamhet. Reglerna ändras för att vara förenliga med EU-rätten. Beslutet innebär att det skapas en ny reglering för kommunala hamnar i Sverige.

  I dag är hamnar som bedrivs i kommunal regi skattebefriade medan övriga hamnar betalar skatt enligt allmänna regler. EU-kommissionen har uppmärksammat Sverige på att detta kan strida mot EU:s statsstödsregler. Statligt stöd som snedvrider konkurrensen genom att gynna vissa aktörer är, enligt EU:s konkurrensregler, inte tillåtet.

  Beslutet innebär att kommuner eller regioner som har hamnverksamhet ska bedriva den i ett kommunalt aktiebolag och på en affärsmässig grund.

  De nya reglerna för kommunal hamnverksamhet börjar gälla den 1 augusti 2026.

• Sveriges tillträde till konventionen om inrättande av en internationell skadeståndskommission för Ukraina (UU20)

  Behandlade dokument

  1

  Förslagspunkter

  1

  Anföranden och repliker

  7, 41 minuter

  Justering

  2026-05-28

  Datum

  2026-05-29

  Bordläggning

  2026-06-10

  Debatt

  2026-06-11

  Beslut

  2026-06-11

  Betänkande 2025/26:UU20

  Sveriges tillträde till konventionen om inrättande av en internationell skadeståndskommission för Ukraina (UU20)

  Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att godkänna Sveriges tillträde till konventionen om internationell skadeståndskommission för Ukraina. Förslaget innebär också att en lag om immunitet och privilegier ändras.

  Regeringen undertecknade den 16 december 2025 en överenskommelse om att inrätta kommissionen. Den ska arbeta med att ge ersättning för skador som har orsakats av ryska handlingar som bryter mot folkrätten. Enligt överenskommelsen ska kommissionen och vissa personer som arbetar där ha särskilda rättigheter, till exempel immunitet. Därför genomförs också ändringar i lagen om immunitet och privilegier.

  Lagändringen börjar gälla den dag som regeringen bestämmer.

• Sverige ansluter sig till överenskommelsen för den särskilda tribunalen för aggressionsbrottet mot Ukraina (UU21)

  Behandlade dokument

  1

  Förslagspunkter

  1

  Anföranden och repliker

  7, 46 minuter

  Justering

  2026-05-28

  Datum

  2026-05-29

  Bordläggning

  2026-06-10

  Debatt

  2026-06-11

  Beslut

  2026-06-11

  Betänkande 2025/26:UU21

  Sverige ansluter sig till överenskommelsen för den särskilda tribunalen för aggressionsbrottet mot Ukraina (UU21)

  Riksdagen sa ja till regeringens förslag om godkännande av Sveriges anslutning till den utvidgade partiella överens­kommelsen om förvaltningskommittén vid den särskilda tribunalen, för att åtala och döma ryska politiska och militära ledare för aggressionsbrottet mot Ukraina.

  Tribunalen inrättades i juni 2024 genom ett ömsesidigt avtal mellan Ukraina och Europarådet. För att tribunalen ska bli verksam krävs det att stater som vill bli medlemmar ansluter sig till en utvidgad partiell överenskommelse om förvaltningskommittén för tribunalen inom ramen för Europarådets institutionella ramverk. Överenskommelsen reglerar tribunalens drift och medför en skyldighet för de stater som anslutit sig att betala en årlig avgift genom Europarådet. Genom att ansluta sig till överenskommelsen blir Sverige medlem av tribunalen.

  Ansvarsutkrävande för Rysslands brott mot folkrätten är enligt riksdagen angeläget för upprättelse och rättvisa för Ukraina som stat och för de människor som faller offer för ryska krigsförbrytelser. Ansvarsutkrävande är också viktigt för att upprätthålla den regelbaserade världsordningen.