Utdelning av överskott i inkomstpensionssystemet
Betänkande 2025/26:SfU25
Var är betänkandet nu?
Betänkandet är färdigbehandlat
- Debatt
- 2026-06-17
- Beslut fattades
- 2026-06-17
Hela betänkandet
Beslut i korthet
Överskott i inkomstpensionssystemet delas ut (SfU25)
Riksdagen sa ja till nya regler för hur överskott i inkomstpensionssystemet ska hanteras. En så kallad gas i pensionssystemet ska kunna användas för att höja pensionerna.
Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2026 och tillämpas första gången för år 2027.
- Utskottets förslag till beslut
- Riksdagen bifaller proposition 2025/26:169.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag.
Teckenspråkstolkat beslut: 2025/26:SfU25
Webb-tv: Teckenspråkstolkat beslut: Överskott i inkomstpensionssystemet delas ut
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Förslaget avser 1 proposition.
Beredning, Genomförd
Alla beredningar i utskottet
Överskott i inkomstpensionssystemet delas ut (SfU25)
Socialförsäkringsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till nya regler för hur överskott i inkomstpensionssystemet ska hanteras. En så kallad gas i pensionssystemet ska kunna användas för att höja pensionerna.
Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 augusti 2026 och tillämpas första gången för år 2027.
Debatt, Genomförd
Betänkandet bordlades 16 juni 2026 och debatterades i kammaren 17 juni 2026.Debatt om förslag 2025/26:SfU25
Webb-tv: Utdelning av överskott i inkomstpensionssystemet
Dokument från debatten
Protokoll från debatten
Anf. 42 Ida Karkiainen (S)
Fru talman! År 2001 beslutade riksdagen att införa den automatiska balanseringen i pensionssystemet, det vill säga det som i dagligt tal har kommit att kallas bromsen. Syftet var att säkra systemets långsiktiga hållbarhet när ekonomin utvecklas svagare än väntat. Det har varit klokt. Men det finns också en fråga som många pensionärer med rätta har ställt: Om det finns en broms när tiderna är sämre, varför finns det då ingen gas när tiderna är bättre?
Fru talman! Den här frågan har diskuterats länge. I dag röstar vi i enighet om att inrätta just en gas i pensionssystemet. Det är bra. De människor som har arbetat ett helt liv ska kunna känna förtroende för att pensionssystemet fungerar åt båda håll. När ekonomin försämras tar systemet ansvar. När ekonomin stärks ska också pensionärerna märka av det. Det stärker legitimiteten för hela pensionssystemet.
Fru talman! Den som lovar att gasen ska ge ett gott tillskott i pensionskuvertet lovar nog för mycket. Det är en försiktig gas. Det är mer epatraktorfart än Ferrarifart. Enligt kritikerna kommer gasen inte att ge tillräckligt märkbara tillskott, och det är korrekt. Det måste till andra åtgärder för att förbättra pensionerna på sikt.
Fru talman! För många äldre är pensionen inte en siffra i det orangea kuvertet. Det är en möjlighet att betala hyran, köpa mediciner, hjälpa barnbarnen eller få ekonomin att gå ihop när priserna stiger.
Jag får en hel del samtal om pensionerna. Jag minns särskilt en kvinna som ringde för några veckor sedan. Hon arbetade som specialistsjuksköterska i 49 år och får ut drygt 40 procent av sin slutlön. Det är inte värdigt, fru talman. Hon avslutade samtalet i tårar när hon berättade att det enda hon begär är att kunna handla rimlig mat till midsommar.
Förra veckan träffade jag Tantpatrullen här utanför riksdagen. De påpekar en annan stor brist med pensionssystemet, nämligen att vi har ojämställda pensioner. Många kvinnliga pensionärer lever under fattigdomsgränsen. Det är inte heller värdigt, fru talman.
Det är många som känner sig oroliga för pensionen. Många inom arbetaryrken har inte möjlighet att arbeta fram till riktåldern. Kroppen orkar inte det när man har börjat arbeta i unga år. Därför måste ett långt arbetsliv synas mer och tydligare i plånboken.
Vi socialdemokrater vill därför se en arbetarpension för dem som jobbat i mer än 40 år men ändå bara får marginellt mer än vad som betalas ut till dem som endast har garantipension. Det handlar om dem som slitit längst och hårdast – i vården, i industrin, i transportsektorn. De har gått upp tidigt, jobbat på helger och ofta burit väldigt tunga arbetsuppgifter genom hela livet. Det är dags att deras arbete också syns i pensionen.
Fru talman! Det svenska pensionssystemet kan bli bättre. Vi i Pensionsgruppen är glada att Pensionsavgiftsutredningens betänkande nu äntligen skickats på remiss. Ska vi göra pensionssystemet mer robust och höja pensionerna hjälper som sagt inte gasen, utan då måste pensionsavgifterna också höjas till den nivå det var tänkt att de skulle ligga på från början. Det skulle skapa en ekonomisk hållbarhet både för dagens pensionärer och för morgondagens pensionärer.
Det här är några av de frågor som vi socialdemokrater kommer att bära in i det fortsatta arbetet i Pensionsgruppen. Det är dags att ta Sveriges pensionärer på allvar.
Fru talman! Jag vill passa på att tacka för ett konstruktivt arbete under den korta tid jag hunnit vara med i Pensionsgruppen samt önska Pensionsgruppen, kollegorna i socialförsäkringsutskottet, utskottets kansli samt alla riksdagens medarbetare en riktigt trevlig midsommar.
(Applåder)
Anf. 43 Daniel Persson (SD)
Fru talman! Vi debatterar nu socialförsäkringsutskottets betänkande SfU25 Utdelning av överskott i inkomstpensionssystemet. Jag vill inleda med att yrka bifall till utskottets förslag.
Alla förslag som rör pensionen har sin grund i Pensionsgruppen, vilket är något unikt. En föregångare till dagens grupp bildades redan i december 1991, då man samlades för första gången för att utarbeta ett förslag till ett nytt pensionssystem. Genom åren har dock inte alla partier varit välkomna i denna grupp. Det var först under hösten 2023 som gruppen utvidgades till att omfatta samtliga partier i Sveriges riksdag. Detta är enligt Sverigedemokraternas mening en självklar och välkommen utveckling. Alla partier ska kunna ta ansvar för pensionerna.
Fru talman! Sverigedemokraterna har länge riktat kritik mot Pensionsgruppen. Vi har beskrivit den som en sluten konstruktion med bristande insyn och transparens. Vi har även menat att gruppen under lång tid inte levererat tillräckligt i pensionsfrågorna. Under en längre period har antalet reformer varit få, och den mest framträdande förändringen har varit justeringen av riktåldern.
Men det har nu skett ett efterlängtat omtag. Samtliga partier i riksdagen är nu inbjudna till Pensionsgruppen. Vi sverigedemokrater är glada att få delta i Pensionsgruppen efter att ha varit utestängda från detta forum sedan vi blev invalda i Sveriges riksdag. Detta har i praktiken inneburit att vi inte har kunnat påverka eller ha insyn i Pensionsgruppens arbete.
Sedan omtaget 2023 har en hel del skett. Möjlighet att pausa tjänstepensionen har införts. Man har beslutat om en översyn av både grundskyddet och avgiftsnivåerna i det allmänna pensionssystemet.
En utredning om att införa en gas i pensionssystemet har genomförts. I dag fattar vi beslut om att faktiskt införa denna gas. Det är inte mer än rätt att en gas införs i systemet.
Redan i dag finns en automatisk funktion, den så kallade bromsen, i inkomstpensionssystemet. Den säkerställer att pensionerna inte överstiger systemets ekonomiska bärkraft. När bromsen aktiveras ökar pensionerna långsammare eller till och med minskar.
Gasen fungerar som dess motsats. Den gör det möjligt för pensionerna att öka snabbare när systemet är starkt och har ett överskott. Det skapar en mer balanserad och rättvis utveckling över tid.
Fru talman! Pensionärernas ekonomi har även stärkts genom andra reformer under denna mandatperiod. De skattesänkningar som Tidöpartierna har genomfört har gett mer pengar i plånboken.
Vi ser även att cirka en halv miljon svenskar är så kallade jobbonärer. Det är de som väljer att fortsätta arbeta samtidigt som de tar ut sin pension. Det finns flera positiva effekter av detta.
Det är en ekonomisk vinst genom att de har en arbetsinkomst. Forskning pekar på positiva hälsoeffekter av att trappa ned i stället för att sluta tvärt. Sociala kontakter i arbetslivet minskar ensamhet och motverkar psykisk ohälsa. Dessutom får arbetsplatserna tillgång till värdefull erfarenhet och kompetens.
Fru talman! Det finns flera andra reformer som regeringen och Sverigedemokraterna har genomfört som underlättar för pensionärer. Det är tandvårdsreformen, den så kallade tiotandvården, som trädde i kraft den 1 januari i år. Det är sänkt elskatt och införandet av ett högkostnadsskydd för elkostnader. Det är sänkta bränslepriser och sänkt matmoms. Detta är exempel på åtgärder som stärker pensionärernas ekonomi.
Det är också värt att nämna att de så kallade 57:orna har kompenserats under denna mandatperiod efter att ha hamnat i kläm vid höjningen av pensionsåldern. Satsningen omfattade drygt 3,2 miljarder och betalades automatiskt ut till de drabbade under sommaren 2024.
Ersättningen landade i genomsnitt på cirka 30 000 kronor per person, beroende på inkomst och kommunalskatt. Det var en miss som uppstod när man beslutade om ändrad riktålder under föregående mandatperiod, något som nu Tidöpartierna rättade till.
Fru talman! För oss sverigedemokrater är det glädjande att nu få ta ansvar på riktigt för pensionärernas ekonomi. Som en del av Pensionsgruppen kommer vi att fortsätta arbeta konstruktivt för tryggare pensioner.
Återigen yrkar jag bifall till utskottets förslag.
I detta anförande instämde Caroline Högström och Viktor Wärnick (båda M).
Anf. 44 Ulrika Heindorff (M)
Fru talman! Vi moderater menar att det ska löna sig att arbeta, och det ska också löna sig att ha arbetat. Därför har den moderatledda regeringen tagit viktiga steg den här mandatperioden för att stärka pensionssystemet och pensionerna. Det är rätt och rättvist att det märks i plånboken när man har arbetat och slitit ett helt arbetsliv.
Fru talman! Vi började mandatperioden med att stärka Pensionsgruppen. Där har tidigare inte alla partier funnits med. Nu finns alla riksdagspartier med i Pensionsgruppen. Det menar jag stärker legitimiteten för Pensionsgruppen. Det säkerställer också att pensionerna står stadigt över tid. Det kräver både långsiktighet och samarbete.
Genom just Pensionsgruppen har vi genomfört viktiga reformer den här mandatperioden. Man kan bland annat numera pausa tjänstepensionen. Det är viktigt och något som har efterfrågats för alla dem som arbetar längre. Då behövs den här möjligheten till paus.
Vidare gör vi nu alla pensionsrelaterade åldersgränser kopplade till riktåldern. Det skapar ett sammanhållet system. Nu bara för några dagar sedan meddelande Pensionsgruppen också att man gör den efterlängtade översynen av grundskyddet.
Grundskyddet är i dag ett lapptäcke. Det är ibland lite svårförståeligt, enligt vår egen myndighet. Nu är förhoppningen att det kommer att bli effektivare, enklare och mer träffsäkert.
Fru talman! I dag debatterar vi gasen i pensionssystemet. Det är överskottet i pensionssystemet. Om detta är man överens i Pensionsgruppen, och det är viktigt. Det tar måhända lite tid ibland i Pensionsgruppen, men det tycker vi är viktigt. Det förtjänar pensionssystemet, och framför allt förtjänar landets pensionärer det.
Fru talman! Det finns goda skäl till att stärka pensionärers ekonomi. Tack vare den moderatledda regeringen har ett genomsnittligt pensionärspar numera 2 200 kronor mer i plånboken jämfört med 2022.
Det är ett resultat av mycket konkreta åtgärder. Det är sänkt skatt på pension, lägre kostnader för el och drivmedel, stärkt högkostnadsskydd i tandvården och såklart också halverad matmoms. PRO gick ut häromdagen och sa att halveringen hade fått goda och avsedda effekter.
Vi har dessutom gjort det mer lönsamt att spara. De första 300 000 kronorna på ISK är skattefria. För många är detta en del i pensionssparandet.
Fru talman! Som jag inledde med att säga är arbete grunden för hela pensionssystemet. Vill man ha en högre pension måste det alltid löna sig att arbeta. Därför vill vi moderater fortsätta på den inslagna vägen.
Vi vill införa ett så kallat nytt jobbat-avdrag. Pension som är resultatet av ett långt arbetsliv ska beskattas lägre än pension som inte är det. För det ska alltid löna sig mer att ha arbetat än att inte ha gjort det.
Fru talman! Så här i det sista anförandet i kammaren vill jag passa på att ta tillfället i akt att tacka för de 8 åren i detta hus och för 16 år i demokratins tjänst.
Politik handlar mycket om relationer. Det jag kommer att bära med mig resten av mitt liv är alla relationer, goda vänskaper och trevliga samtal till och med över partigränser. Det kommer alltid att finnas med mig.
Jag vill påminna alla här i kammaren om att riksdagsuppdraget har vi alla till låns. Jag är oerhört glad och tacksam att jag fått detta fina demokratiuppdrag just till låns under två mandatperioder.
Efter sommaren, när debatterna har klingat av och valrörelsen är över, är det någon annan som kommer att sitta på platsen här i kammaren som jag kallar för min. Det är någon annan som kommer att sitta kring bordet i socialförsäkringsutskottet och utbildningsutskottet.
Det är någon annan som kommer att kuska runt i valkretsens åtta kommuner både dag och natt. Det är någon annan som kommer att sitta och arbeta på ett anförande, fru talman, och det ska erkännas att det ibland blev gjort kvällen innan en debatt. Och det är någon annan som kommer att ha kvällstjänstgöringen här i riksdagen.
Avslutningsvis: Ett litet tema i mina anföranden är att jag ofta lånat någon klok persons ord. Så även denna gång. Detta är en väldigt kort strof ur Pär Lagerkvists dikt på temat att ha något till låns.
Allt är nära, allt är långt ifrån.Allt är givet människan som lån.
Med det säger jag tack, fru talman, och glad sommar!
(Applåder)
Anf. 45 Ilona Szatmári Waldau (V)
Fru talman! Jag instämmer inte i de politiska slutsatserna som den föregående talaren framförde här, men eftersom det här är mitt sista riksdagsår instämmer jag i slutklämmen. Det är dock inte min sista debatt, utan jag kommer tillbaka även i nästa debatt med finansutskottet.
Alla människor ska kunna leva på sin pension och kunna se fram emot ett liv i trygghet efter ett långt arbetsliv. Man ska ha råd att köpa den där koppen kaffe på stan och kanske en present till barnbarnen. Människor ska känna trygghet i att kunna gå i pension vid en rimlig ålder.
Har man haft ett tungt arbete som sliter på kroppen ska man också kunna gå i pension tidigare än om man har haft ett arbete som inte är lika slitsamt. Så ser det inte ut i dag. Alltför många pensionärer lever med låg ekonomisk standard och i fattigdom, och många har så låg inkomstgrundad pension att de har rätt till garantipension.
Detta var en av anledningarna till att Vänsterpartiet för några år sedan såg till att garantipensionen höjdes med 1 000 kronor per månad för dem som behövde det allra mest. Det var enormt viktigt och ledde till att fler pensionärer fick det lite bättre.
När de pensionärer som har det sämst ställt får bättre inkomster skapar det ett tryck på förbättringar även för övriga pensionärer. När pensionssystemet sjösattes på 90-talet utlovades att pensionärerna i det nya systemet skulle få ut 60 procent av lönen. Så har det inte blivit i det allmänna pensionssystemet, utan pensionärer behöver olika former av tilläggspensioner för att komma upp i mer än hälften av sin lön. Så ska det inte vara. Vänsterpartiet har därför bland annat krävt att inkomstpensionerna ska höjas.
Fru talman! Vänsterpartiet är numera med i Pensionsgruppen, som beslutar om förändringar i pensionssystemet. Där har vi drivit på för att inkomstpensionerna ska höjas så att pensionerna hamnar på den nivå som utlovades när systemet infördes. Vi har sagt att det behöver införas en rejäl gas i pensionssystemet som gör att pensionärerna får ta en större del av de pengar som finns i systemet. Avsättningarna till pensionen som andel av löneavgifterna behöver också öka. Nu ska vi äntligen införa den gas som vi från Vänsterpartiet sedan länge har föreslagit.
Jag vill också passa på att säga några ord om pensionsåldern. Vänsterpartiet var emot höjningen av pensionsåldern. Vi var i grunden emot höjningen då det inte samtidigt infördes arbetsmiljöåtgärder som gör att människor klarar av att arbeta längre.
Redan före höjningen av riktåldern var det många i slitsamma yrken som inte orkade arbeta fram till pensionen. För den som har ett arbete med låg lön ger de extra yrkesverksamma åren inte heller särskilt mycket mer i plånboken vid pension.
Den höjda pensionsåldern kan visserligen vara rimlig utifrån antagandet att vi lever längre och därmed kan arbeta längre, men verkligheten ser väldigt olika ut på arbetsmarknaden. Vanligast är att kvinnor inom utbildning, vård och omsorg inte orkar arbeta fram till riktåldern för pension.
Bland alla sysselsatta i åldern 50–64 år bedömer 12 procent att de inte kommer att orka. Bland Kommunals medlemmar är sju av tio oroliga för att de inte kommer att orka arbeta hela vägen. Alltför många börjar och avslutar arbetsdagen med värktabletter redan i dag. Sverige skulle därför också behöva en pension där yrkesgrupper med särskilt slitsamma arbeten helt enkelt går i pension tidigare och inte förlorar pengar på det.
Fru talman! Vi behöver en pension som ger upprättelse åt alla dem som har burit barn i förskolan, gjutit betong, kört buss och skannat varor i kassan. De har burit och bär välfärden på sina axlar och har fått hjulen i det här landet att snurra. De, liksom alla andra äldre, förtjänar en trygg och rimlig pension. De ska inte tvingas leva som fattigpensionärer bara för att de inte har orkat arbeta fram till riktåldern.
Vi behöver också se till att villkoren på arbetsmarknaden förbättras. Ständiga nedskärningar, så kallade effektiviseringar, och ett högt tempo gör att många blir utslitna på jobbet alldeles för tidigt. Arbetsmiljön på arbetsmarknaden behöver förbättras.
Jag är glad för att vi nu har fått en gas på plats, men den är trots allt en försiktig kompromiss. Vänsterpartiet kommer att fortsätta att arbeta för höjda pensioner för alla.
Anf. 46 Madeleine Atlas (C)
Fru talman! Människan är en märklig varelse. En gång i tiden levde varje individ så som hon själv ville leva. Man hade frihet att styra sitt eget liv. Självklart var fokus på att skaffa mat, sovplats och sociala kontakter. Men hur, när och var – det var den frihet man hade.
I dag har vi inte bara förslavat de djur vi påstår att vi älskar, utan vi har också förslavat oss själva. I dag är det systemet som styr från födseln till döden. Allt är uträknat. Det är normer och förväntningar, och det är konsumtionstryck och pengar.
Fru talman! Låt oss en gång i livet få ta del av den frihet vi en gång hade! Låt pensionsåren bli den friheten! Tyvärr är det inte alla som har förmånen att få bli pensionärer. Tyvärr är det inte alla som har tillräckligt god hälsa för att kunna njuta av tiden som pensionär. Men friska seniorer, som många ändå är, ska med all rätt få känna frihet. Kan gasen ge lite klirr i kassan, så låt det ske!
Jag kan för all del förstå kritikerna, som är tveksamma till att använda gasen då vi står inför en osäker framtid. Det är en osäkerhet som är större än någonsin. Det är krig och klimatkatastrofer som skapar en väldig turbulens, men det handlar också om demografin. Det blir allt färre som ska betala in till pensionssystemet, och det är allt fler som blir äldre.
Att vi blir färre beror på att vi föder färre barn, att vi utvisar personer i arbetsför ålder och att vi har en hög arbetslöshet. Vi kan göra det enkelt för oss och helt enkelt höja pensionsåldern ordentligt. Fråga den hårt arbetande hantverkaren, undersköterskan eller industriarbetaren om det! Jag tror inte att det blir så bra. Vi kan också se till att vi skaffar fler barn. Men då vi redan överbefolkar vår planet tror jag inte att det heller blir så bra.
Det vi kan göra är att minska arbetslösheten och behålla arbetande personer i vårt land. Det gäller då inte bara dem som tjänar över 35 000 i månaden utan även dem som tjänar 23 000, 32 000 eller 26 000.
Just nu menar jag dock att det spann som finns mellan gas och broms är tillräckligt för att utjämna upp- och nedgångar. Det räcker kanske inte för dem som vill ha både livrem och hängslen. Men för mig räcker det med ett brett och starkt bälte.
Vi är alla medvetna om att seniorer som grupp har fått det bättre, och många har det faktiskt ganska bra. Och det är de värda. Jag hade dock önskat att den friheten skulle kunna spridas ut under fler tillfällen i livet – en revolt mot vårt inrutade och styrda liv!
Det finns en hel del kvar att göra för en bättre ålderdom som gasen inte kan lösa. Men ett styrande centerparti kan lösa det. Jag talar om fler hållbara och klimatsmarta boenden och fler trygghetsboenden. Jag talar om bättre vård och omsorg och en tryggare tillvaro. Jag talar om att motverka den utbredda åldersdiskriminering som finns i vårt samhälle.
Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet.
Jag tackar också för min korta tid här i riksdagen. Ni pratar om fyra, åtta och tolv år. Själv har jag nu snart avverkat sju månader. Tack för det!
(Applåder)
I detta anförande instämde Anders W Jonsson (C).
Anf. 47 Hans Eklind (KD)
Fru talman! ”Äntligen” är väl egentligen det ord som på ett snyggt sätt beskriver hur jag känner det i dag. Jag har envist drivit på för att det här förslaget ska bli verklighet, och nu ska en enig riksdag besluta att det ska finnas ett utdelningsbart överskott i pensionssystemet. Det innebär att vi inför en gas i ett pensionssystem som redan har en broms. Det ligger någon form av logik i att även ha en gas när det finns en broms.
Jag är alltså senior ledamot i Pensionsgruppen, men jag har bara suttit i riksdagen sedan 2018. Jag klev in i Pensionsgruppen i december 2018 och har sedan sett statsråd och ledamöter komma och gå.
Det första jag gjorde när jag hamnade i Pensionsgruppen – eftersom jag satt i socialförsäkringsutskottet tyckte man att det var logiskt att jag skulle kliva in i Pensionsgruppen – var att beställa allt som fanns skrivet om pensionerna och försöka läsa i kapp så mycket och så snabbt som möjligt. Jag visste redan när jag klev in i Pensionsgruppen att det här nog inte var helt lätt, men ju mer jag läste desto mer insåg jag att det här verkligen inte är lätt på något sätt.
Jag kom över en gammal utredning från 2004, UTÖ-utredningen, som jag satte mig och läste, för jag tyckte att den var intressant. Utredningen ligger till grund för det som vi i dag debatterar, nämligen hur man kan dela ut ett överskott. Det var ganska intressant att läsa UTÖ-utredningen, för det var ett högst teoretiskt resonemang som fördes. Då fanns det egentligen inte på kartan att pensionssystemet skulle generera ett överskott som bara läggs på, men vi har nu kommit dit.
Jag klev in direkt och sa: Det här vore väl en fiffig idé? Jag vet att vice talmannen och jag diskuterade detta när hon satt som ledamot i socialförsäkringsutskottet under förra mandatperioden. Man kan väl säga att alla andra partier var hyfsat njugga när det gäller intresset för att införa en gas.
Sedan började överskotten komma, och Pensionsmyndigheten gjorde dessutom en ganska häftig analys av hur överskottet skulle kunna komma att utvecklas. Det var alltså bara i Pensionsmyndighetens negativa scenario som vi skulle ligga kring balanstal 1, alltså där tillgångarna täcker utgifterna. Om man går under 1, det vill säga om skulderna är större än det som finns i systemet, slår bromsen till. Bromsen har slagit till tre gånger sedan den infördes.
Pensionsmyndigheten visade att överskotten i det realistiska alternativet, som man kallade det, och i det positiva alternativet hade en fantastiskt fin kurva, men man insåg att det inte var pensionssystemets idé att generera en massa överskott.
Jag skulle vilja säga att den ena poängen med det vi gör i dag är att alla personers pensionsrätter ska kunna bli mer värda. Den andra poängen tycker jag är lite moralisk. Om det finns för mycket pengar i systemet ska man också hjälpa dem som faktiskt har byggt upp överskottet, det vill säga de som betalar in pensionsavgifter. Parallellt med detta har vi också fonder som går fantastiskt bra – mycket bättre än vad vi hade kunnat räkna med.
Det här är verkligen på tiden, och det är fantastiskt trevligt att vi inte bara kan jobba bra i Pensionsgruppen utan att vi också kan se till att riksdagen på ett väldigt tydligt sätt säger att vi långsiktigt ska bygga ett pensionssystem.
Jag håller med ledamoten från SD, tror jag att det var, om att Pensionsgruppen är viktig. Det är precis det som det här handlar om. Vi fattar beslut, och vi skruvar på ett system, men vi ska göra det på ett långsiktigt, hållbart sätt.
Jag kan tycka att balanstalet på 1,15 är lite högt. Jag skulle nog vilja ha det lite lägre, men jag ser också poänger med att ha ett balanstal som gör att det blir en väldigt tydlig skillnad innan systemet inte har pengar så det räcker. Det finns en säkerhetsmarginal, som det kallas. Den ska vi vara rädda om, för även om det går bra nu kan vi gå mot helt andra tider. Då är det naturligtvis viktigt att vi inte sätter sprätt på pengar i onödan.
Det beslut som vi kommer att fatta i dag kommer att stärka ekonomin för pensionärerna och de med pensionsrätter. Jag säger verkligen: Äntligen! Vad trevligt det är ibland att vara riksdagsledamot och få gå upp i en talarstol och säga: Det här är bra på riktigt!
(Applåder)
Anf. 48 Mohamed Yassin (MP)
Fru talman! Vi behandlar i dag betänkandet om utdelning av överskott i inkomstpensionssystemet. Förslaget innebär att det införs regler för hur överskott i inkomstpensionssystemet ska hanteras. Om systemet utvecklas starkare än vad som krävs för att säkra framtida pensioner ska en del av överskottet kunna komma pensionärerna till del. Detta brukar beskrivas som en gas i pensionssystemet. Miljöpartiet står bakom förslaget.
Fru talman! Det svenska pensionssystemet bygger på en enkel men viktig princip: det ska vara långsiktigt, stabilt och möjligt att lita på. Människor ska kunna arbeta ett helt yrkesliv och känna trygghet i att det finns ett pensionssystem som håller över tid. Därför är Pensionsgruppen viktig.
I en tid då mycket i politiken präglas av kortsiktighet är det värdefullt att riksdagens partier kan samlas kring långsiktiga spelregler för pensionerna. Det skapar förutsägbarhet för dagens pensionärer och för alla som arbetar och tjänar in till sin framtida pension. Alla partier med olika ideologiska utgångspunkter kan komma överens om pensionssystemets grundläggande konstruktion. Detta är en styrka, inte en svaghet.
Fru talman! Det är också rimligt att det finns en balans i systemet. När ekonomin utvecklas sämre finns mekanismer som skyddar systemets långsiktiga hållbarhet. När utvecklingen däremot är stark och det byggs upp betydande överskott är det också rimligt att pensionärerna får del av detta. Det är den princip som detta förslag bygger på.
Samtidigt vill jag understryka att detta inte löser alla de utmaningar som finns på pensionsområdet. Många pensionärer lever fortfarande med små ekonomiska marginaler. Kvinnor har fortfarande lägre pensioner än män. Vi ser hur ojämlikheter under arbetslivet följer med in i pensionsåren. Vi ser fortfarande att många äldre har små ekonomiska marginaler efter ett långt arbetsliv.
Miljöpartiet vill fortsätta arbetet för pensioner som går att leva på. Därför behöver vi fortsätta arbetet för mer jämlika pensioner och en starkare ekonomisk trygghet för äldre. För oss handlar pensionspolitiken inte bara om systemets ekonomi utan också om människors vardag. Pensionen ska ge trygghet, frihet och möjlighet att leva ett värdigt liv.
Fru talman! Dagens förslag är ett steg för att göra pensionssystemet mer komplett och mer rättvist när överskott uppstår. Det bygger på en bred politisk samsyn och stärker förtroendet för systemet. Med det yrkar jag bifall till utskottets förslag.
Jag vill också passa på att tacka tjänstepersonerna i socialförsäkringsutskottet som har varit hjälpsamma, professionella och bidragit med bra underlag under den korta tid som jag har tjänstgjort i riksdagen. Jag tackar talmännen och kammarkansliet samt kollegorna i riksdagen och socialförsäkringsutskottet för det fina och varma mottagandet under den korta period som jag har varit med. Med det sagt önskar jag alla en glad midsommar och en fin sommar.
(Applåder)
Anf. 49 Patrik Karlson (L)
Fru talman! Sverige har i grunden ett bra pensionssystem. Samtidigt som det har gett goda pensioner åt de flesta har det haft en positiv inverkan på samhällsekonomin genom att helt enkelt uppmuntra till arbete. Att fler arbetar och att fler arbetar längre är grunden för att pensionerna långsiktigt ska kunna vara höga.
Ingen ska behöva vara orolig för sin ekonomi när man blir äldre. Därför var Liberalerna en gång i tiden med och drev på för att inrätta dagens svenska pensionssystem. Det är ett stabilt system som bygger på långsiktiga överenskommelser, men det är väl egentligen ingen som hävdar att systemet i sig är perfekt. Det är rätt svårt att uppnå perfektion i sak, men det betyder inte att man ska sluta sträva efter det.
I dag tar samtliga partier i Sveriges riksdag i alla fall ett litet steg mot detta med ett gemensamt förslag som jag tycker förbättrar det svenska pensionssystemet och går mot att säkra mer pengar till dagens och morgondagens pensionärer. Jag säger som Hans Eklind sa tidigare: ”Äntligen!” Det här är jag glad över.
Pensionerna är en fråga om frihet, värdighet och rättvisa. Den som har arbetat ett helt liv, tagit ansvar, betalat skatt och byggt vårt land ska kunna se fram emot ålderdomen med trygghet i sikte.
Fru talman! Vi behöver ett system som är ekonomiskt hållbart över tid. Men vi behöver också ett system som upplevs som rättvist av dem som lever med och i det. Om människor inte förstår systemet, inte litar på det eller inte känner att det belönar arbete försvagas förtroendet. Det är mot den bakgrunden, fru talman, vi i dag behandlar förslaget om utdelning av överskott i inkomstpensionssystemet.
Det handlar som sagt om en mycket enkel rättviseprincip: Om det finns en broms i dåliga tider måste det också finnas en gas i goda tider. Det är vi alla rörande överens om här i dag.
Hittills har pensionssystemet haft en tydlig mekanism för underskott. När ekonomin i systemet försämras finns regler för hur uppräkningen av pensioner och pensionsrätter hålls tillbaka. De finns där för att säkra systemets stabilitet, och det är i grunden rätt. Men när systemet går starkt, tillgångarna växer och ett betydande överskott byggs upp bör det också finnas en gas, något som hittills saknats. Den obalansen rättar vi nu till. Som sagt: Äntligen!
Vi inför ett balanstal på 1,15. Det tycker jag också i grunden är bra. Sedan får vi följa det över tid och se hur det utvecklas, men det är åtminstone ett steg i rätt riktning.
För Liberalerna är kopplingen mellan arbete och pension central. Vi tror på arbetslinjen, på livsinkomstprincipen och på att det ska löna sig att arbeta. Den som har varit med och finansierat systemet och burit riskerna i sämre tider ska också få del av uppsidan i bättre tider. Det är klokt.
I ärendet gör vi också bedömningen att den återstående skuld som inkomstpensionssystemet haft till staten enligt en tidigare överenskommelse ska skrivas av och därmed vara slutreglerad. Det tycker jag också är viktigt att nämna. Ett system ska som sagt åtnjuta människors förtroende. Vi behöver ha tydlighet, ordning och reda i det.
Med det sagt yrkar jag bifall till utskottets förslag till beslut.
Jag vill också passa på att tacka fru talmannen och alla övriga som jobbar inte bara här i kammaren utan i hela huset för ert arbete, och kanske framför allt för ert tålamod med oss ledamöter. Det är viktigt att understryka. Tack för er professionalitet i er yrkesutövning! Man måste ändå lyfta er lite. Utan er skulle faktiskt inte det här stället funka. Tänk bara om 349 ledamöter skulle göra detta själva. Jag tror kanske inte att det hade varit optimalt.
Jag vill också vända mig till alla er i Pensionsgruppen och i socialförsäkringsutskottet. Vilket år vi har haft! Det har varit full fart. Några i justitieutskottet kanske vill säga emot, men jag vill hävda att vårt oerhört höga tempo är svårslaget. Vi har haft många förslag att tröska igenom och debattera. Jag tycker också att vi har gjort det väldigt respektfullt mot varandra, oavsett vilken ingång man haft i varje fråga. Vi har också alltid gjort det med glimten i ögat. Helt uppriktigt önskar jag inga bättre kollegor i utskottet, oavsett parti.
Det har också varit fantastiskt roligt att lära känna er som personer. Jag önskar er alla en fantastisk sommar. Se nu till att ta det lugnt på midsommar, och så ses vi i Almedalen. Ta sedan några veckor att återhämta er och njuta innan vi ses i valrörelsen!
(Applåder)
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut fattades under § 18.)
Beslut, Genomförd
Beslut 2025/26:SfU25
Webb-tv: Beslut: Utdelning av överskott i inkomstpensionssystemet
Protokoll med beslut
Riksdagsskrivelse
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Regeringens lagförslag
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken.Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:169.
Det här är ett utskottsbetänkande
Ett betänkande innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. På den här sidan kan du följa ärendets gång och ta del av debatt och beslut.