Nya möjligheter att bekämpa onlinerekrytering
Betänkande 2025/26:JuU47
Var är betänkandet nu?
Betänkandet är färdigbehandlat
- Debatt
- 2026-06-17
- Beslut fattades
- 2026-06-17
Hela betänkandet
Beslut i korthet
Ja till nya möjligheter att bekämpa onlinerekrytering (JuU47)
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag om avlägsnande av rekryteringsinnehåll online och en ändring i offentlighets- och sekretesslagen.
Den nya regleringen innebär att rekryteringsinnehåll online, som används för att rekrytera inte minst barn och unga till att begå brott, ska kunna tas bort eller göras oåtkomligt på digitala plattformar efter beslut av en myndighet.
Det nya regelverket syftar till att motverka onlinerekrytering inte minst av barn och unga, och att bekämpa ”crime as a service” som innebär att grova brott, som till exempel sprängningar och skjutningar, annonseras ut och koordineras av kriminella genom olika digitala tjänster.
Beslutet innebär att en behörig myndighet kan besluta om förelägganden om att rekryteringsinnehåll ska tas bort eller göras oåtkomligt. Ett föreläggande ska riktas mot värdtjänstleverantören, det vill säga den som tillhandahåller den plattform där innehållet finns. Rekryteringsinnehållet ska avlägsnas så snart som möjligt och senast inom en timme från det att värdtjänstleverantören tog emot föreläggandet. En sanktionsavgift ska kunna tas ut av den värdtjänstleverantör som överträder sina skyldigheter enligt den nya lagen.
De nya reglerna börjar gälla den 15 juli 2026.
- Utskottets förslag till beslut
- Bifall till propositionen. Avslag på motionsyrkandet.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag.
Teckenspråkstolkat beslut: 2025/26:JuU47
Webb-tv: Teckenspråkstolkat beslut: Ja till nya möjligheter att bekämpa onlinerekrytering
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Förslaget avser 1 proposition och 1 motion.
Beredning, Genomförd
Alla beredningar i utskottet
Ja till nya möjligheter att bekämpa onlinerekrytering (JuU47)
Justitieutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag om en ny lag om avlägsnande av rekryteringsinnehåll online och en ändring i offentlighets- och sekretesslagen.
Den nya regleringen innebär att rekryteringsinnehåll online, som används för att rekrytera inte minst barn och unga till att begå brott, ska kunna tas bort eller göras oåtkomligt på digitala plattformar efter beslut av en myndighet.
Det nya regelverket syftar till att motverka onlinerekrytering inte minst av barn och unga, och att bekämpa ”crime as a service” som innebär att grova brott, som till exempel sprängningar och skjutningar, annonseras ut och koordineras av kriminella genom olika digitala tjänster.
Regeringens förslag innebär att en behörig myndighet kan besluta om förelägganden om att rekryteringsinnehåll ska tas bort eller göras oåtkomligt. Ett föreläggande ska riktas mot värdtjänstleverantören, det vill säga den som tillhandahåller den plattform där innehållet finns. Rekryteringsinnehållet ska avlägsnas så snart som möjligt och senast inom en timme från det att värdtjänstleverantören tog emot föreläggandet. En sanktionsavgift ska kunna tas ut av den värdtjänstleverantör som överträder sina skyldigheter enligt den nya lagen.
De nya reglerna föreslås börja gälla den 15 juli 2026.
Debatt, Genomförd
Betänkandet bordlades 16 juni 2026 och debatterades i kammaren 17 juni 2026.Debatt om förslag 2025/26:JuU47
Webb-tv: Nya möjligheter att bekämpa onlinerekrytering
Dokument från debatten
Protokoll från debatten
Anf. 10 Mattias Vepsä (S)
Fru talman! Vi ska nu debattera regeringens förslag om nya möjligheter för att bekämpa onlinerekrytering. Det är ett förslag som vi socialdemokrater välkomnar. Vi har drivit på för att det ska komma på plats.
För drygt ett år sedan tog justitieutskottet initiativ till en särskild utfrågning om hur barn och unga rekryteras in i kriminalitet via sociala medier. Det gjorde vi eftersom verkligheten har förändrats. Vi ser att gängen inte längre bara står utanför skolor, fritidsgårdar och idrottsplatser. De finns även i telefonerna, på Snapchat, på Tiktok och i krypterade chattar. Där barn finns finns gängen och erbjuder pengar för att transportera vapen, sälja narkotika och till och med utföra mord.
Vi socialdemokrater krävde redan i höstas att lagstiftningen skulle snabbas på, och vi drev på för det i januari. Vi tycker att det är bra att lagen äntligen kommer på plats, även om ikraftträdandet sker mitt i sommaren. Det hade varit mycket bättre om det hade skett före sommaren.
Det handlar om att motverka onlinerekrytering till brottslighet, inte minst av barn och unga. Och det handlar om att i praktiken bekämpa det som har blivit ett slags digital arbetsförmedling för mord och grov kriminalitet.
Lagen innebär att polisen snabbt ska kunna kräva att gängens rekryteringsannonser tas bort. Plattformarna måste agera inom en timme. Gör de inte det kan sanktionsavgifter utdömas.
Vi accepterar inte att terrororganisationer kan använda sociala medier för att rekrytera. Vi ska inte heller acceptera att gängen kan använda sociala medier för att rekrytera. Det handlar om att möta en verklighet där gängen inte längre rekryterar bara på skolor, gator och torg utan även genom dessa mordannonser, som ofta är direkt riktade mot barn och unga. Därför är vi positiva till och välkomnar denna lag.
Fru talman! De senaste årens utveckling mot att allt fler barn och unga dras in i den grövsta formen av kriminalitet och misstänks för att delta i mord, sprängningar och skjutningar visar att det krävs skarpare verktyg.
För det första är rekryteringen inte endast fysisk, som jag precis har talat om. Den är också digital. Då måste verktygen också vara digitala. Det är helt oacceptabelt att nätverken tillåts att öppet annonsera och erbjuda så kallade jobb, i form av uppdrag för grov kriminalitet. Polisen måste därför kunna vara blixtsnabb och agera där rekryteringen faktiskt sker.
För det andra är tidsaspekten avgörande. Ett inlägg eller en annons på internet kan få enorm spridning och nå tusentals unga på bara några minuter. I värsta fall får den ligga öppen i flera timmar. Med tydlighet och enkelhet när det gäller att begära att detta material plockas ned minskar risken för att fler barn och unga dras in i den grövsta formen av kriminalitet.
För det tredje handlar det om att skydda barn och unga. Många av de som rekryteras är minderåriga. De utnyttjas cyniskt av kriminella aktörer. Här har de stora plattformarna i dag ett mycket större ansvar än de hittills har tagit. Rekrytering till morduppdrag och grov kriminalitet får aldrig behandlas som vilket innehåll som helst.
Fru talman! Vi ska samtidigt vara tydliga med att lagstiftningen och möjligheten att plocka ned annonser är nödvändiga steg, men de är inte tillräckliga i sig själva. SD och regeringen prioriterar stora skattesänkningar för de allra rikaste i vårt samhälle samtidigt som man för en politik som innebär stora neddragningar i skola och socialtjänst och som har lett till ökad arbetslöshet med nästan 100 000 fler personer. Av dessa är tiotusentals ungdomar. Det har inte ökat samhällets motståndskraft – tvärtom.
Nyrekryteringen har tillåtits fortsätta, och fortfarande står många på kö för att komma in i gängen. Det här kan inte få fortsätta, och det krävs en ny riktning i politiken. Vi måste göra mer för att bryta nyrekryteringen till gängen, med starka förebyggande insatser, fungerande skolor, närvarande vuxna och ett samhälle som fångar upp unga i tid.
Vi kommer att rösta ja till den här lagen. Polisen behöver fler verktyg för att stoppa mordannonser och rekryteringen av barn på nätet. Men det tar inte slut där. Vi ska se till att färre barn hamnar i situationer där en annons från ett kriminellt gäng framstår som en bättre möjlighet i livet än att söka en utbildning och ta ett jobb.
Varje barn som rekryteras av ett gäng är ett misslyckande för samhället. Men varje barn som hindras och aldrig rekryteras är en framtid som räddas.
(Applåder)
Anf. 11 Fredrik Kärrholm (M)
Fru talman! Vi hör från den socialdemokratiska ledamoten att mer behöver göras. Jag håller med. Trots att vi har en regering som under fyra års tid har gjort mer än någon regering någonsin gjort för att bekämpa brottsligheten behöver vi göra mer.
Frågan är bara hur Socialdemokraterna ska åstadkomma detta. Vi vet att de kriminella aldrig kommer att ge upp. De kommer aldrig att lägga sig platt. Om vi minskar trycket kommer de återigen att flytta fram sina positioner.
Jag välkomnar att Socialdemokraterna röstar för Moderaternas och övriga regeringens förslag här i dag om att polisen ska kunna plocka ned rekryteringsannonser. Men vi ser att Vänsterpartiet och Miljöpartiet reserverar sig. Det är en del av ett mönster. Socialdemokraternas samarbetspartier säger konsekvent: nej, mindre och långsammare.
Min fråga till ledamoten är alltså: Hur ska den här offensiven fortsätta?
Det är dessutom inte bara Miljöpartiet och Vänstern som är ett problem. Det är även det egna partiet. Från lokala föreningar, exempelvis i Täby, hörs det protester om att det görs alldeles för mycket. Ledamoten säger att det ska göras mer, men lokalt säger man att det görs för mycket.
I Botkyrka har en falang med grovt kriminella nominerat Socialdemokraternas sittande kommunalråd. Samma gäng stöttar nu en riksdagskandidat. Risken är att partiet kommer att ha ledamöter här i kammaren som står i tacksamhetsskuld till grovt kriminella.
Med tanke på allt detta är min fråga till ledamoten: Hur ska offensiven mot brottsligheten egentligen fortsätta?
Anf. 12 Mattias Vepsä (S)
Fru talman! Tack, Fredrik Kärrholm, för en bra fråga!
Som en upplysning till alla som följer debatten på sociala medier eller på tv hemma vill jag påpeka att det i alla fall för mig framgår tydligt att den reservation som vi ska ta ställning till här handlar om en utvärdering. Jag tänker att en utvärdering kanske inte är så revolutionerande, utan det är något som riksdagen vanligtvis ägnar sig åt. Man utvärderar de lagstiftningar som man fattar beslut om. Vi kan väl diskutera huruvida det är en bromskloss i detta arbete eller inte.
För det andra får man väl fundera på den rapport som polisen släppte i december, som visar att det fortfarande står många unga i kö. Antalet gängkriminella är fortfarande extremt högt, 17 500, varav många är under 18 år. Det är alltså under Fredrik Kärrholms tid som nyrekryteringen till gängen fortsätter att vara historiskt hög.
Det är också under den moderatledda regeringens tid vid makten som antalet unga under 15 år som är inblandade i mordärenden har ökat hundrafaldigt. De misstänks för inblandning i mord, skjutningar och sprängningar och sitter alltså häktade eller är föremål för bevistalan i våra svenska domstolar.
Vi har sträckt ut armen och handen till Fredrik Kärrholms parti för att kunna hitta en långsiktig lösning på de långsiktiga problem som vi står inför. Men man oroar sig samtidigt för ett parti som Moderaterna, som trots extremt höga kostnader för kommuner, skolor och socialtjänst fortsätter att dra ned på det förebyggande arbetet för att kunna mota gängen i dörren. Det handlar om starka skolor, små klasser för små barn, fler socialsekreterare och fältassistenter, bättre möjligheter för det sociala och inte minst fler människor i arbete, särskilt i de grupper som i dag står utanför och har en svagare position gentemot gängen.
Detta är en politik som Fredrik Kärrholm får stå för. Kommer ni att fortsätta driva skattesänkningar för rika före investeringar i förebyggande insatser?
(Applåder)
Anf. 13 Fredrik Kärrholm (M)
Fru talman! Det var så mycket dumheter staplade på varandra att det är svårt att bemöta allting. Men vi kan börja med narrativet om att det här problemet har uppstått under vår mandatperiod. År 2014 var det 37 unga personer mellan 15 och 20 år som var misstänkta för mord, mordförsök eller dödligt våld. År 2022, när vi tog makten, hade det ökat till 97 individer. Ökningen har varit kraftig.
Tack vare vår politik vänder vi nu utvecklingen. Vi trycker tillbaka gängen och klanerna. De utvecklar sina metoder, som jag precis sa – de kommer aldrig att lägga sig platt. Men vi trycker tillbaka gängen. Vår politik fungerar.
Ni saknar svar på vad som ska fortsätta göras. Er föreställning om vad brottsligheten beror på kokar hela tiden ned till ekonomisk omfördelning och bidrag. Men det handlar inte om det. Det handlar om att vi i Sverige har problem med en gangsterkultur. Ni är förlästa på Marx. Er socialistiska ideologi innebär skygglappar. Det vi har i Sverige är ett kulturproblem. Vi har ett problem med grovt kriminella som har varit förebilder. De har kunnat vara förebilder för att de har kunnat visa att brott har lönat sig.
Nu ser vi till att fler kriminella blir inlåsta, tack vare fler poliser och fler utredda brott. Fler förebilder försvinner, och fler kriminella utvisas. Fler kriminellas egendomar tas i beslag. Och det förebyggande arbetet ställs om och blir mer effektivt, med tidigare och tydligare insatser: föräldrastödsprogram och en helt ny socialtjänstlag.
De nedskärningar du pratar om sker i socialdemokratiska kommuner, till exempel i Stockholms stad, som är totalt vanskött av er. Där lånar man 1 miljon kronor om dagen och tvingas göra en massa nedskärningar. Det är i den stad du representerar som problemen med bristande förebyggande arbete finns.
(TREDJE VICE TALMANNEN: Även om detta är sista dagen som vi har ärendedebatter, för nu i alla fall, gäller fortfarande att alla talar via talmannen.)
Anf. 14 Mattias Vepsä (S)
Fru talman! Det är glädjande att Fredrik Kärrholm ändå någonstans erkänner att den socialdemokratiska regeringen 2014 ärvde ett problem med gängkriminalitet. Vi har under lång tid diskuterat att detta inte är ett problem som uppstod 2022 utan ett problem som Sverige har brottats med under flera år – i nästan ett och ett halvt årtionde. Om man lyssnar på polisens larmrapporter före 2010 hör man att det varnas för den här situationen.
I det läget hade man önskat mer än att vi fick ärva ett justitiedepartement som var i stort sett tomt på förslag och dessutom nedlagda polisutbildningar. Här i Stockholm, om vi nu ska prata om det, var det noll antagna till polisutbildningen 2014. Vi tryckte gasen i botten för att vända utvecklingen. Vi byggde ut den svenska polisen, skärpte ett åttiotal straff och investerade samtidigt i skolor, socialtjänst och ett mer rättvist samhälle.
Man kan ha olika uppfattningar om orsak och verkan och vad som orsakar brottslighet. Bara för att man är utsatt och fattig begår man inte brott; det är korrekt. Men vi vet att det finns ett starkt samband mellan brottslighet och ojämlikhet och miljöer där fattigdomen tillåts växa och eftersattheten är stor – där skolorna inte fungerar och där arbetslösheten och språksvagheten är större än i majoritetssamhället. Vi vill bygga bort den ojämlikheten och samtidigt fortsätta utveckla polisen och verktygslådan.
Jag är säker på att vi i Socialdemokraterna tillsammans med de samarbetspartier som vi kommer att skaka hand med efter valet – först ska vi gå till val som ett självständigt parti, och sedan ska vi sätta Sverige främst – kommer att hitta en väg framåt så att vi kan knäcka rekryteringen till gängen. Samtidigt som vi gör det via breda, fungerande sociala insatser och satsningar på skola, socialtjänst och familjernas ekonomi kan vi också skärpa verktygslådan och se till att polisen har de verktyg som krävs.
(Applåder)
Anf. 15 Gudrun Nordborg (V)
Fru talman! Från Vänsterpartiets sida vill jag också markera att detta är en angelägen reform. Förslaget syftar till att motverka onlinerekrytering av inte minst barn och unga till brottslighet och att bekämpa det som man ofta kallar crime as a service – att brott utannonseras mot ersättning, framför allt på digitala tjänsteplattformar. Det är djupt tragiskt att detta sker, men det är en effekt av den utveckling vi ser: att de kriminella gängen hittar nya verksamhetsformer och tränger tillbaka en del av de tidigare aktiviteterna från samhällets sida.
Jag tycker också att det är ett tecken på att straff inte räcker. Vi måste göra mer förebyggande insatser. Att begränsa onlinerekryteringen är en sådan åtgärd för att försöka förhindra rekrytering.
Jag vill också markera att vi från Vänsterpartiet står bakom regeringens förslag. Den reservation som vi har tillsammans med Miljöpartiet handlar inte om att vi är emot förslaget, tvärtom. Vi vill att det ska fungera väl, och därför föreslår vi en utvärdering inom cirka fem år. Vi tycker att det är klokt att vi kan bedöma om en ny reform fungerar väl eller inte.
Jag skulle också kunna nämna att en av remissinstanserna, Jämställdhetsmyndigheten, för fram att de gärna skulle se en kontinuerlig rapportering från polisen om hur detta fungerar. Det kanske är ett framtida steg, men vi bör i vart fall efter några år försöka bedöma om detta var bra och tillräckligt eller om det behövs mer i den här sektorn.
Sedan är det uppenbart för oss i Vänsterpartiet att vi måste satsa ännu mycket mer på socialt förebyggande åtgärder, med en bred, trygghetsskapande välfärd och tidiga insatser för de barn som verkar vara i farozonen. Det ska alltså vara både generellt och individanpassat.
Detta handlar mycket om socioekonomiska villkor – risken för att hamna i kriminalitet är större för fattiga barn än för barn med mer välbeställda livsomständigheter. Därmed inte sagt att fattiga barn alltid begår brott och inte heller att invandrare, som av många pekas ut som riskfaktor, alltid begår brott. De finns i brottsstatistiken, men inte enbart på grund av invandringen utan, återigen, på grund av att socioekonomiska faktorer slår igenom.
Jag skulle också vilja säga att jag uppfattar det här förslaget som ganska väl genomtänkt. Det handlar alltså om att polisen ska få rapportera och kräva en ganska omedelbar åtgärd från de värdtjänstplattformar som lägger ut annonser där man rekryterar barn. Om plattformsföretaget får ett föreläggande från polisen krävs det ett väldigt snabbt agerande. Inom en timme ska materialet och annonserna bort.
Det kan också handla om rekrytering av vuxna. Då ska rekryteringsinnehållet gälla lite allvarligare brott som kan ge fängelse i två år eller mer. Men när det kommer till den grupp som är allra viktigast att skydda, barn och unga personer under 18 år, kan man kräva detta oavsett vilket brott rekryteringen skulle syfta till.
Man har varit insiktsfull och insett att rekrytering av barn ibland kan handla om lite mindre allvarliga brott, som sedan gör att barnet fastnar i kriminalitet och bland annat via utpressning kan fås att begå allt allvarligare brott. Också det lilla insteget i kriminalitet kan vara ett avgörande och väldigt farligt steg i en kriminell karriär som man tvingas till. Det är också viktigt att inse att vi måste komma åt dem som agerar så hotfullt mot barn.
Det är också viktigt med beviskraven, som är ganska rimliga. Det handlar om vad man skäligen kan anta att annonserna ska användas till. Och när det handlar om underåriga, alltså barnen, menar man att det är tillräckligt att materialet riktar sig till eller har varit tillgängligt för unga och att det skäligen kan antas att någon vill nappa på det. Det handlar alltså också om stort fokus på barnen. Jag vill också säga att det handlar om vad som sker riktat mot svenskar på vårt svenska territorium.
Jag vill också kort nämna att vi från Vänsterpartiets sida ser fram emot den rapport som ska komma från Brå i oktober i år, där man ska få se fler exempel på hur vi kan begränsa rekryteringen av unga. Men i dag är vi nöjda med att regeringen har lagt fram detta förslag om att begränsa onlinerekryteringen, och vi vill följa upp det med en utvärdering.
Jag yrkar bifall till reservation 1.
Anf. 16 Pontus Andersson Garpvall (SD)
Fru talman! Rekryteringen av barn och unga till grov brottslighet har i stor utsträckning flyttat från den fysiska miljön till den digitala.
I dag läggs morduppdrag ut öppet på sociala medier som Tiktok, Instagram och Snapchat. Grova brott som sprängningar och skjutningar utannonseras öppet på sociala medier och koordineras av kriminella genom olika digitala tjänster. Det kan handla om att transportera vapen, pengar eller narkotika, att skjuta någon eller att utföra en sprängning. Det här kallas ibland för crime as a service och är ett fenomen som har utvecklats och ökat under senare tid.
De som dras in i denna grova brottslighet och tar på sig morduppdragen är ofta barn och unga som saknar koppling till både anstiftaren, det tänkta brottsoffret och den plats där brottet ska utföras.
Utvecklingen mot en tjänstemarknad för brott är synnerligen allvarlig och behöver brytas med omedelbara åtgärder. Sådana verktyg finns i dag för polisen när de behöver agera kraftfullt mot exempelvis terrorisminnehåll på nätet men inte mot gängens digitala rekrytering. Därför kommer riksdagen senare i dag att fatta beslut om en ny lag om avlägsnande av rekryteringsinnehåll online.
Genom den föreslagna regleringen görs det möjligt för en behörig myndighet att besluta om föreläggande att rekryteringsinnehåll ska avlägsnas eller göras oåtkomligt. Ett föreläggande om avlägsnande ska riktas mot värdtjänstleverantören, det vill säga den som tillhandahåller den plattform där innehållet finns. Innehållet ska avlägsnas eller göras oåtkomligt så snart som möjligt och senast inom en timme från det att värdtjänstleverantören tog emot föreläggandet. Sanktionsavgift ska kunna tas ut av en värdtjänstleverantör som överträder sina skyldigheter enligt lagen. Avgiften kan uppgå till 5 miljoner kronor.
Förändringen är en del av det arbete som Sverigedemokraterna och regeringen gör för att mota den allvarliga brottslighet som under lång tid tillåtits växa fram i vårt land.
Fru talman! Jag yrkar bifall till justitieutskottets förslag och avslag på motionerna.
Anf. 17 Tredje vice talman Kerstin Lundgren
Nu har jag flera gånger hört ledamöter använda ett engelskt uttryck utan översättning. Ni vet att det är okej att använda ett annat språk, men översätt det i så fall! Här kan det kanske översättas som ”grova brott på beställning”. Jag hoppas att detta kan hanteras framöver.
Anf. 18 Ulrika Westerlund (MP)
Fru talman! Kära kollegor! Jag vill inleda med att betona att Miljöpartiet också ställer sig bakom det här förslaget och att reservationen, precis som Vänsterpartiet nämnde, handlar om utvärdering med mera för att se att lagstiftningen är tillräckligt träffsäker och effektiv.
Rekryteringen till kriminella nätverk är en allvarlig samhällsutmaning som Miljöpartiet tar på största allvar. Barn och unga utnyttjas av gängen för att begå brott, och rekryteringen sker i dag både i fysiska miljöer och på digitala plattformar. Därför är det viktigt med träffsäkra och effektiva verktyg för att motverka att barn och unga dras in i kriminalitet, även när kontakterna tas och uppdragen förmedlas online. Här kom det också ett engelskt uttryck, men det kanske ändå är så pass etablerat i det svenska språket att det får passera.
Miljöpartiet står alltså bakom regeringens förslag till nya möjligheter att bekämpa onlinerekrytering. Vi är glada för att förslaget har kommit på plats så snabbt.
För att förebygga brott är det avgörande att stoppa nyrekryteringen till gängen. I det arbetet behöver plattformarna ta ett större ansvar för att ta bort skadligt och olagligt innehåll. Polisens närvaro i digitala miljöer behöver också stärkas.
De frivilliga mekanismer och den samverkan mellan plattformarna och brottsbekämpande myndigheter som finns i dag är viktiga, men de har inte visat sig tillräckliga för att möta den allvarliga utvecklingen med gängrekrytering online.
Fru talman! Rättsväsendet ska ha effektiva verktyg för att förhindra allvarlig brottslighet, men nya befogenheter måste vara rättssäkra, träffsäkra och proportionerliga. Mot den bakgrunden vill Miljöpartiet nu uppmärksamma vissa viktiga invändningar mot regeringens förslag som har framförts av flera remissinstanser och Lagrådet.
Till att börja med måste onlinerekryteringen kunna bekämpas samtidigt som yttrande- och informationsfriheten skyddas. Bland annat Journalistförbundet, Sveriges advokatsamfund och Tidningsutgivarna menar att regeringens förslag brister i denna del. Remissinstanserna ser bland annat risker för att icke-brottsliga uttryck online kan tas bort och anser därför att det i lag bör framgå att bestämmelsen inte gäller på tryck- och yttrandefrihetsområdet.
Lagrådet har också synpunkter på lagens avgränsning. När det gäller utformningen av paragraferna 1 och 2 menar Lagrådet att regleringen öppnar upp för tolkning och därför kan innebära att lagen får ett bredare tillämpningsområde än vad som är avsett. Lagrådet föreslår därför en mer träffsäker formulering av paragraferna, men regeringen väljer att inte gå vidare med Lagrådets förslag.
Även remissinstanserna uppmärksammar andra delar av lagförslaget som kan komma att innebära en för bred tillämpning. Bland annat Journalistförbundet ifrågasätter om innehåll som skäligen kan antas vara ett led i att involvera en underårig i brottslighet alltid är brottsligt. Och Advokatsamfundet anser att beviskravet är lågt. Hovrätten för Nedre Norrland pekar också på att bestämmelsen om involverande av underårig kan få ett alltför brett tillämpningsområde och ifrågasätter proportionaliteten.
Ytterligare en brist med regeringens förslag är att den nya lagen inte möts upp med utökade resurser. Polisen menar att arbetet med att hantera rekryteringsinnehåll, följa upp förelägganden och hantera sanktionsärenden kan bli resurskrävande och leda till ökade kostnader för myndigheten som inte ryms inom befintligt anslag. Myndigheten bedömer också att det kan bli fråga om ett relativt stort antal ärenden per år. Bris har samtidigt varnat för att bristande resurser kan göra att lagstiftningen inte får avsett genomslag.
Miljöpartiet delar polisens och Bris synpunkter. För att lagen ska skydda barn och unga från att dras in i gängen krävs utökade resurser. Vi beklagar att regeringen inte har tillfört detta.
Fru talman! Mot bakgrund av de risker med förslaget som lyfts anser Miljöpartiet att det finns starka skäl att noggrant följa och kontrollera hur lagen tillämpas i praktiken. Även detta lyfter några remissinstanser. Google Sweden AB och Tech Sverige framför att plattformarna bör kunna begära oberoende granskning av förelägganden, medan Jämställdhetsmyndigheten har pekat på behovet av att överväga kontinuerlig granskning av polisens tillämpning av lagen.
Regeringen hänvisar till att plattformarna kommer att kunna överklaga beslut om förelägganden, men Miljöpartiet kan konstatera att det inte riktigt framstår som ett tillräckligt skydd för enskilda. Därför uppmanar vi regeringen att inom en femårsperiod återkomma till riksdagen med en utvärdering av lagen. På så sätt får vi möjlighet att följa lagens tillämpning och kontrollera att den får avsedd effekt, som ju är att ta bort gängens rekryteringsannonser online och skydda barnen utan att begränsa yttrande- och informationsfriheten och skapa tillämpningsproblem för rättsväsendet och utan att det drabbar oskyldiga.
Avslutningsvis får arbetet med att bekämpa rekryteringen till kriminella nätverk inte reduceras till en fråga om att ta bort innehåll online. Vi vet, såklart, att en betydande del av rekryteringen sker på skolgårdar, på fotbollsplaner, i bostadsområden och på andra fysiska platser i barns vardag. Det viktigaste förebyggande arbetet är därför att se till att barn inte hamnar i den utsatta situation där gängen kan utnyttja dem, oavsett om rekryteringsförsöken sker online eller på fysiska platser. Det kräver betydande och långsiktigt förebyggande insatser i skolan, vården, socialtjänsten, fritidsverksamheter och civilsamhället. Vi vill också rikta ett särskilt stöd till barn och unga som befinner sig i riskzonen för att dras in i kriminalitet.
Jag yrkar bifall till reservationen – det finns bara en. Den handlar om en utvärdering av bland annat resursbehovet och träffsäkerheten.
(Applåder)
Anf. 19 Fredrik Kärrholm (M)
Fru talman! Under de år då Socialdemokraterna vanstyrde Sverige eskalerade den organiserade brottsligheten och det dödliga gängvåldet. Mellan 2012 och 2022 tredubblades skjutvapenvåldet i Sverige. Bland dem som misstänktes för mord, dråp och dödligt våld år 2014 fanns 34 ungdomar i åldern 15–20 år. När vi tog över makten 2022 var siffran 97.
Den här utvecklingen är såklart fasansfull. För att vända den har vi under den här mandatperioden bedrivit ett omfattande förebyggande arbete. Vi har satsat på föräldrastödsprogram och tagit fram en helt ny socialtjänstlag. Vi har gett polisen befogenhet att bedriva avlyssning preventivt, även mot barn under 15 år.
En viktig del i det förebyggande arbetet är inte minst att vi ser till att fler gängmedlemmar blir inlåsta och förblir inlåsta. Då försvinner förebilderna. Då försvinner de som rekryterar.
Nu tillkommer ytterligare en förebyggande åtgärd. Polisen ska kunna begära att digitala rekryteringsannonser tas bort. Det är en viktig åtgärd eftersom gängen i allt högre grad har kommit att lägga ut morduppdrag på nätet, i sociala medier.
Det här är ett av de mest cyniska inslagen i samtidens brottslighet: att barn och unga utnyttjas för att begå grova brott. Nu försvårar vi det. Men det är inte alla gånger så att barnen luras in i det här. De söker sig ibland aktivt till möjligheten att begå brott och bli en del av gängen. Poliser beskriver det jag själv såg i mitt tidigare yrke som polis: Barn och unga vill begå brott för att tjäna snabba pengar men också för att det finns en strävan efter en kriminell identitet, som ger social status. Att enbart tala om nyrekrytering leder därmed tanken fel. Det handlar i lika hög grad om socialisation. Brottsproblemet i Sverige är i grunden ett kulturproblem.
Vi har en utbredd gangsterkultur med destruktiva ideal som får unga pojkar att vilja mörda. Det är ytterst en konsekvens av en migrationspolitik som skapat ett utanförskap, en migrationspolitik som framför allt Socialdemokraterna är ansvariga för. I detta utanförskap har gangsterkulturen vuxit fram.
Det vi denna mandatperiod har gjort för att vända utvecklingen är att vi satsat på fler poliser, låst in fler kriminella, utvisat fler kriminella, gripit gängledare utomlands, tagit kriminell egendom, fått bort kriminella förebilder, visat för unga att brott inte lönar sig, förhindrat brott med preventiv avlyssning, satsat på föräldrastödsprogram, satsat på skolan, begränsat invandringen, skapat stabilitet och ordning i samhället och skapat ett samhälle där handlingar får konsekvenser – där hederligt arbete lönar sig bättre och brott straffas hårdare.
Tack vare den här politiken ser vi nu att skjutningarna minskar. Gängen och klanerna försvagas.
I bjärt kontrast till detta erbjuder den politiska vänstern ingenting annat än att man säger nej till det mesta av det vi gör – nej, mindre, långsammare. Deras gärningsmannaperspektiv, som vi hör om från den här talarstolen, är hopplöst. Övertron på bidrag och mer ekonomisk omfördelning är hopplös. Tron på högre skatter är hopplös.
Dessvärre är gängen ännu inte besegrade. Vi är på rätt väg, men vi är inte framme. De kriminella kommer aldrig att lägga sig platt och ge upp. Om trycket mot de kriminella nätverken minskar kommer de återigen att flytta fram sina positioner. Därför är valet i höst oerhört betydelsefullt. Den pågående offensiven mot brottsligheten måste fortsätta.
Polisen klarar nu upp fler grova våldsbrott än tidigare. Vi ser att fler ledande kriminella grips, döms och fängslas. Men ingen bör vara nöjd. Den organiserade brottsligheten finns kvar. Det sker fortfarande våldsdåd, uppressning, hot och digital rekrytering. Och barn används som förbrukningsvara av vuxna män som inte själva vågar begå brotten.
Därför behövs den här lagen. Den löser inte allt; igen enskild reform gör det. Men den slår mot en konkret del av brottslighetens arbetsmetod. Vi gör det svårare att annonsera ut grova brott. Vi gör det svårare att snabbt hitta unga utförare. Vi gör det svårare för plattformarna att låta innehållet ligga kvar när polisen har pekat ut det.
Det här är en viktig lagstiftning, och jag är mycket stolt över att vi får den på plats i dag efter en rekordsnabb process.
Med detta yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet.
(Applåder)
Anf. 20 Ulrika Liljeberg (C)
Fru talman! Jag vill inleda med att säga att Centerpartiet stöder förslaget i det här betänkandet och den här propositionen. Vi tar ställning utifrån vår kompass att rättspolitiken ska vara kraftfull, smart och kunskapsbaserad och att den ska lösa verkliga samhällsproblem och inte bara producera löpsedlar.
Det här förslaget gör just det. Det adresserar ett faktiskt och dokumenterat problem, nämligen att kriminella nätverk annonserar om brott digitalt och rekryterar barn via sociala medier och spelplattformar. Det är inte ett påhittat problem. Det är vardag i dag för alltför många familjer i Sverige.
Centerpartiet yrkar därför bifall till utskottets förslag i betänkandet.
Med den nya lagen om avlägsnande av rekryteringsinnehåll online skapas ett rättsligt instrument som hittills saknats. En behörig myndighet ska kunna förelägga en värdtjänstleverantör att ta bort rekryteringsinnehåll. Och det ska ske snabbt, senast inom en timme. Sanktionsavgifter kan drabba plattformar som inte följer besluten.
Den här modellen är beprövad inom terrorlagstiftningen, och det finns goda skäl att tillämpa den även mot gängens rekryteringsannonser.
Det här är inte ett förslag som är utan brister, men vi ser det som ett nödvändigt verktyg i den brottsbekämpande verktygslådan.
Jag vill lite kort sätta det här beslutet i ett större sammanhang.
Jag vill lyfta några av Centerpartiets förslag, som vi också anser behövs för att lösa det här problemet.
För det första vill vi dubbla straffet för rekrytering av underårig i brottslighet. Vi har redan beslutat att straffet kommer att höjas från fyra till sex år. Vi hade yrkat på en dubblering, till åtta år, för att markera var det grundläggande ansvaret ligger vid rekryteringen – på de vuxna och inte på 13-åringarna.
För det andra vill vi införa ett barnens larmnummer. Man ska vara försiktig med att införa nya larmnummer, men sju av tio föräldrar vet inte vart de ska vända sig om de är oroliga för att deras eller andras barn kommer i kontakt med gängen. Det behöver tas på allvar. Sverige behöver ett larmnummer dit både unga och vuxna kan ringa med sina misstankar och sedan slussas rätt. Det behövs om vi menar allvar med att krossa gängen.
För det tredje behövs det en barnansvarig för varje barn i riskzonen – en ansvarig som håller ihop insatserna. Vi har sett exempel på unga som på bara någon vecka gått från att stå helt utanför den kriminella miljön till att begå grova brott. Vi vet samtidigt att en stor majoritet av de barn som begår brott är kända sedan tidigare av socialtjänsten. Samordningen av insatserna behöver bli bättre. Att ha en ansvarig person per barn i riskzon tror vi är en av pusselbitarna. Det är ju inte alltid brist på resurser utan snarare brist på samordning och träffsäkerhet.
Slutligen vill vi se ett nationellt screeningprogram för våld mot barn eftersom kopplingen är alltför stark mellan barn som upplevt eller utsatts för våld under sin uppväxt och dem som sedan begår brott. Man behöver bli bättre på att se detta och agera så att brottets bana bryts för de här barnen. Deras bana från offer till förövare behöver stoppas. Precis som man kollar alla barns syn och hörsel behöver man screena deras utsatthet. Det görs på vissa håll, men det behöver göras för alla barn i hela Sverige.
Avslutningsvis vill jag önska talmannen, ledamöterna och medarbetarna en trevlig midsommar och sedan en fin sommar.
Anf. 21 Martin Melin (L)
Fru talman! Jag ska inte dra ut på den här debatten. Jag vill bara konstatera att det inte spelar någon roll om det gäller organiserad brottslighet, gängkriminella, busar, bovar, banditer eller terrorister – kalla dem vad ni vill – för de ska bekämpas lika hårt på nätet som i den verkliga världen. När och om de marknadsför sin verksamhet på sociala medier eller söker folk via dem – inte sällan unga som ska ta uppdrag av olika slag, till exempel sprängningar och skjutningar – ska även dessa kanaler stoppas. Jag är glad över att regeringen nu går snabbt fram med ett förslag om hur detta ska gå till. Jag och Liberalerna yrkar bifall till propositionen.
(Applåder)
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut fattades under § 18.)
Beslut, Genomförd
Beslut 2025/26:JuU47
Webb-tv: Beslut: Nya möjligheter att bekämpa onlinerekrytering
Protokoll med beslut
Riksdagsskrivelse
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Regeringens lagförslag
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om avlägsnande av rekryteringsinnehåll online,
2. lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:276 punkterna 1 och 2.Utvärdering av den nya lagstiftningen
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion
2025/26:4195 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP).- Reservation 1 (V, MP)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (V, MP) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 105 0 0 1 SD 70 0 0 0 M 66 0 0 0 C 24 0 0 0 V 0 21 0 0 KD 19 0 0 0 MP 0 18 0 0 L 16 0 0 0 - 5 3 0 1 Totalt 305 42 0 2
Det här är ett utskottsbetänkande
Ett betänkande innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. På den här sidan kan du följa ärendets gång och ta del av debatt och beslut.