Frågestund

Jag vill hälsa statsråden välkomna. Frågor besvaras i dag av utrikesminister Maria Malmer Stenergard, statsrådet Lotta Edholm, statsrådet Erik Slottner och statsrådet Jessica Rosencrantz.

En fråga ska vara av övergripande och allmänpolitiskt slag eller avse ett ämne som faller inom statsrådets ansvarsområde och rör dennes tjänsteutövning. Frågan ska därmed inte avse till exempel förhållanden inom politiska partier. Utrikesminister Maria Malmer Stenergard besvarar såväl allmänpolitiska frågor som frågor inom sitt eget ansvarsområde.

Fru talman! I en debatt med mig om statens närvaro sa näringsminister och vice statsminister Ebba Busch att det om hon fick bestämma skulle finnas fler servicekontor i hela landet. I en annan debatt om nedläggning av servicekontor sa civilminister Erik Slottner att det ska finnas minst ett servicekontor i varje funktionell arbetsmarknadsregion. Bara veckan efter det uttalandet kom beslutet om att lägga ned servicekontoret i Ludvika, trots att Ludvika och Smedjebacken tillsammans är en funktionell arbetsmarknadsregion och trots att det finns en exceptionell utveckling av näringslivet i just Ludvika.

Min fråga till civilministern är: Vem styr egentligen över statens närvaro i hela landet – är det regeringen eller myndigheterna? Varför följer ni inte era egna löften i praktiken, särskilt när verkligheten, som i Ludvika, går i helt motsatt riktning?

Fru talman! Jag tackar ledamoten för frågan! Statlig närvaro är en fråga för regeringen, naturligtvis. Sedan är det myndigheterna som beslutar var deras verksamhet ska ligga, om inte regeringen har fattat andra särskilda beslut.

Frågestund

Lokaliseringen av de statliga servicekontoren, som i dag är 148 till antalet, är ett beslut för Statens servicecenter att fatta. Man kommer att behöva dra ned antalet statliga servicekontor på grund av nya budgetförutsättningar. Det är en prioritering som regeringen har gjort.

Antalet kontor som kommer att behöva läggas ned de kommande åren beräknas vara ungefär 35. Det gör att vi kommer ned till samma nivå som år 2019.

En av de riktlinjer som vi har gett från regeringens sida är att det ska finnas ett kontor i varje så kallat FA-område. Det är den långsiktiga ambitionen att det ska vara så. De nedläggningar som nu behöver göras ska göras utifrån ekonomiska analyser men också utifrån effektivitet och var de gör som störst verksamhetsnytta.

Fru talman! Tack, ministern, för svaret! Det är just det här som är problemet. Regeringen lovar service i hela landet, men i verkligheten stängs servicekontor, poliskontor och annan statlig närvaro. Den ena ministern pekar på den andra ministern, som i sin tur pekar på en myndighet – ingen tar ansvar, och ingen styr.

Jag frågar igen: När ska regeringen ta ett helhetsgrepp och se till att regeringens egna ambitioner faktiskt blir verklighet?

Fru talman! Vad gäller den statliga närvaron totalt sett kan vi se att den expanderar stort runt om i Sverige på grund av ökade anslag till polisväsendet.

Det skulle förvåna mig mycket om antalet poliskontor generellt sett minskar. Poliserna ökar ju i Sverige, och antalet synliga poliser ökar också. Militären ökar, och Kriminalvården ökar. Detta gör att den statliga närvaron i landet ökar.

Sedan kommer ett antal fysiska servicekontor att läggas ned, men myndigheten Statens servicecenter jobbar parallellt med detta med att få fler ambulerande och mobila kontor för att kunna öka sin närvaro i hela landet.

Fru talman! Min fråga går till utrikesministern, som i dag har hand om de allmänpolitiska frågorna. Den handlar om välfärdsbrottsligheten. Det är kanske den mest cyniska brottstyp som nu har ätit sig in i det svenska samhället, och den kostar oss tiotals miljarder varje år. Vi får rapport efter rapport som visar att nya områden drabbas av detta, senast den personliga assistansen.

Sverigedemokraterna som parti har varnat för den här utvecklingen så länge som vi har funnits. Men först nu har vi fått ett regeringssamarbete som faktiskt tar dessa frågor på allvar, och det gläder mig. Det finns dock partier utanför Tidösamarbetet som säger sig värna välfärden men samtidigt har mer eller mindre motarbetat alla våra viktiga förslag.

Våra partier lyckas dock göra väldigt mycket ändå. Vi har tillsammans presenterat förslag, inte minst rörande just den personliga assistansen. Men för att utrota problemet kan vi inte sluta där. Därför är min fråga: Kommer regeringen fortsatt att prioritera kampen mot välfärdsbrottslighet, och hur kommer man att nå roten till problemet?

Fru talman! Tack, Leonid Yurkovskiy, för denna otroligt viktiga fråga!

Detta är någonting som har stått högst upp på regeringens dagordning sedan vi tillträdde. Vi ser tyvärr hur den grova organiserade kriminaliteten också har trängt in på djupet inom våra välfärdsområden. Vi har arbetat intensivt med denna fråga sedan vi tillträdde, men det är ett digert arbete. Det handlar om alltifrån informationsdelning mellan myndigheter till att bryta sekretess. Ofta finns det ju information, men den kommer inte rätt person till del för att vi på ett effektivt sätt ska kunna bekämpa denna brottslighet.

Men vi gör mycket. Vi ökar kontrollerna. Vi anställer i detta nu fler på Försäkringskassans kontrollenhet. Vi har också precis nyligen tillsatt en utredning för att komma åt just välfärdsbrott inom personlig assistans.

(Applåder)

Fru talman! Tack, ministern, för svaret!

Jag är helt övertygad om att jag och ministern står på samma sida i kampen mot välfärdsbrottslighet och i kampen mot osund politik. Men jag måste ändå få möjligheten att uttrycka både min och många andras frustration i frågan: Varför tar det så lång tid?

Vi har sett den här utvecklingen i minst 20 års tid. Man kan undra varför det tar sådan tid. Jag lägger givetvis stor skuld på tidigare vänsterregeringar och vågar knappt tänka på vad som skulle hända om de fick makten igen.

Just nu är det många bra utredningar på gång, absolut, men vi behöver också agera här och nu.

Fru talman! Jag kan bara instämma. Den här brottsligheten är ett angrepp på hela vår välfärd, men den riskerar ytterst att gå ut över dem som allra bäst behöver välfärden. Det är därför som detta är så oerhört stötande. Det är också därför som det här arbetet är så högt prioriterat av regeringen.

(Applåder)

Fru talman! I nästa vecka är det pressfrihetens dag. Just det fria ordet, yttrandefriheten och journalistiken är under stor press globalt.

I Gaza dör fler journalister än någon annanstans i världen, och de som försöker sprida ordet om det pågående folkmordet blir själva måltavlor. I förra veckan dödades journalisten och filmaren Fatima Hassouna sedan det stod klart att hennes film skulle visas på filmfestivalen i Cannes.

Även för svenska journalister är utsattheten stor. I går talade anhöriga till journalisten Dawit Isaak på ett seminarium i Sveriges riksdag. Hans döttrar har växt upp i 24 år utan kontakt med sin pappa. I Kina är den svenske bokförläggaren Gui Minhai fängslad utan kontakt med omvärlden och sin familj. Och senast är det journalisten Joakim Medin, vars rättegång börjar i Turkiet nästa vecka.

Jag undrar vad utrikesministern gör för att stå upp för det fria ordet och för de journalister som förtrycks, grips och i värsta fall dödas av regimer som vill tysta deras röster.

Fru talman! Tack, Håkan Svenneling, för att du lyfter den här otroligt viktiga frågan!

Det är alltid oerhört allvarligt när journalister grips för sin journalistiska gärning, oavsett var i världen det sker. Arbetet för att få dem som Håkan Svenneling nämnde fria pågår med oförminskad styrka. Men det är klart att det inte är något lätt arbete, och varje fall är unikt. Regeringen kan, av förklarliga skäl, inte heller berätta om allt som den gör. Även jag tycker ibland att det är väldigt frustrerande. Men jag kan försäkra Håkan Svenneling och riksdagen om att vi verkligen, i varje enskilt läge, gör allt vi kan för att nå resultat så fort vi kan.

(Applåder)

Fru talman! Tack så mycket för svaret, utrikesministern!

Det är med mycket stor oro som vi följer utvecklingen i fallet Joakim Medin. I går kom beskedet om hans rättegång. Han riskerar uppemot tolv års fängelse. Nu kräver hans fru att regeringen och utrikesministern höjer tonläget för att få honom fri. Jag undrar om utrikesministern kommer att göra det: höja tonläget.

Kommer utrikesministern själv att vara på plats eller säkerställa svensk närvaro på plats vid rättegången i nästa vecka?

Fru talman! Som jag har sagt tidigare går processen nu in i ett annat skede i och med att åtal har väckts. Det innebär också att vårt arbete delvis förändras. Jag kan inte, av hänsyn till komplexiteten och sekretessen, gå in på exakt vad som görs. Men jag vill verkligen försäkra riksdagen om att vi gör vad vi kan göra.

Ambassaden kommer också att söka tillstånd om att få närvara vid rättegången, för det är naturligtvis oerhört viktigt.

(Applåder)

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Lotta Edholm.

För en tid sedan kom Folkhälsomyndighetens rapport om ungas sexuella hälsa. Den innehåller många alarmerande uppgifter, bland annat att 24 procent av tjejerna har upplevt sexuellt tvång eller våld mot sin vilja. Sexualundervisningen i skolan, som ska omfatta samtycke, verkar fungera sisådär.

En annan fråga i rapporten handlar om den menstruella hälsan. Kunskapen om mens och dess biverkningar är väldigt låg trots att detta drabbar halva vår befolkning. Många tjejer vet var de kan söka hjälp för dåligt mående under mensen, men ganska få gör det. Det finns fortfarande ett tabu kring flickors menstruation – det måste vi göra något åt. Dessutom stannar många tjejer hemma på grund av mensbesvär och missar därmed skolundervisning.

Skolan är den källa till information om sex, relationer och hälsa som flest unga uppger. På vilket sätt tycker ministern att skolans undervisning i dag svarar upp mot de problem som jag beskriver?

Fru talman! Jag tackar för den väldigt viktiga frågan.

Det är alldeles uppenbart att undervisningen i de här ämnena i skolan inte fungerar tillräckligt bra. Vi vet att det är stora olikheter i hur det fungerar. Skolinspektionen har också visat det i en rapport. För mig är det helt uppenbart att undervisningen i sex och samlevnad och samtycke måste förbättras. Vi måste få tydligare kursplaner kring detta, så att det blir mer likvärdigt.

Jag skulle också vilja säga att vi behöver förstärka och ändra elevhälsans uppdrag i Sverige. Vi har tillsatt en utredning, som har kommit med ett delbetänkande. Men den del som handlar just om elevhälsan är inte klar än. Det här är otroligt viktiga frågeställningar.

Fru talman! Det är bra inspel. Ett annat inspel, som jag skulle vilja skicka med, gäller tillgången till gratis menstruationsskydd. Det tycker jag att man borde kunna ha på alla skolor.

Det viktigaste, när det gäller varför vi ska komma åt det här, är att många tjejer stannar hemma någon dag varje gång de har mens. Det är många dagar de missar skolundervisning. Dessutom avstår de från fysisk aktivitet.

Ingår detta i det arbete som ministern nämnde i det förra anförandet?

Fru talman! Vi har nu en läroplansutredning som är ute på remiss. När det sedan blir ett förslag till riksdagen kommer det också att komma ett uppdrag till Skolverket om att ta fram kursplaner. Men jag tror att det parallellt med det krävs att vi också förändrar elevhälsans uppdrag så att man återigen jobbar närmare eleverna ute på skolorna. Det är en del i det här arbetet.

(Applåder)

Fru talman! Sedan ett par decennier har EU ett associeringsavtal med Israel som ger Israel rätt att handla tullfritt med EU. I artikel 2 i det associeringsavtalet står det att parterna ska respektera mänskliga rättigheter.

Sedan den 2 mars i år har Israel stoppat alla leveranser av mat, mediciner och vatten till Gaza. Men hunger får inte användas som vapen i en konflikt. Det strider mot internationell rätt och definitivt mot att respektera mänskliga rättigheter.

Jag undrar egentligen: Vad ska krävas gällande MR-brott för att den svenska regeringen och utrikesministern ska vara beredda att driva på för ett pausande av associeringsavtalet med Israel?

Fru talman! Tack, Jacob Risberg, för frågan!

Vi är av uppfattningen att vi har större möjligheter till dialog och att påverka när vi också har samarbete och handel med Israel. Det har jag förklarat flera gånger i den här kammaren, också för Jacob Risberg.

Jag har nyligen varit på resa till bland annat Israel och då haft ett bilateralt möte med min motpart och varit väldigt tydlig med att Israel har en skyldighet att säkerställa humanitärt tillträde till Gaza, där situationen är oerhört svår.

Vi har också avgörande från Internationella domstolen som säger att Israel måste göra mer för att skydda den civila befolkningen, och det är någonting som vi tar fasta på i dialogen med Israel. Det är en otroligt svår situation vi ser. Gisslan måste släppas. Vi måste få till en varaktig vapenvila.

(Applåder)

Fru talman! Tack, utrikesministern, för svaret!

Häromveckan släpptes Ahmad Manasra ut efter tio år i israeliskt fängelse. Han fängslades när han var 13 år gammal – han var bara en ung pojke. Han har fått utstå både fysisk och psykisk tortyr i israelisk fångenskap.

Det är definitivt ett MR-brott, så frågan kvarstår: Vad ska krävas gällande brott mot mänskliga rättigheter för att regeringen ska vara beredd att pausa avtalet med Israel? Om man inte är beredd att göra det spelar artikel 2 ingen som helst roll.

Fru talman! Regeringen gör i varje läge det som regeringen tror har störst möjlighet att påverka. Jag tror att en dialog med Israel är det som har störst chans att vinna framgång i det här läget – inte att klippa banden med Israel och att sluta handla med dem. Däremot är vi mycket tydliga i våra budskap, och det kommer vi också att fortsätta att vara. Men från båda sidor har det begåtts fruktansvärda övergrepp. Det måste vi också våga lyfta – på båda sidor.

(Applåder)

Fru talman! Min fråga går till Sveriges utrikesminister Maria Malmer Stenergard.

Nyligen bistod Utrikesdepartementet med assisterade resor då ett tjugotal svenskar lämnade Gaza. Sammanlagt har cirka 600 svenskar lämnat Gaza sedan kriget bröt ut. För några dagar sedan kunde vi läsa om en familj som valde att inte lämna Gaza eftersom alla utom pappan stod med på evakueringslistan. Familjen valde därför att stanna kvar.

Jag förstår såklart att utrikesministern inte kan uttala sig om just det specifika fallet. Men kan ministern klargöra, i generella ordalag, hur regeringen arbetar med familjesituationer som den här?

Fru talman! Tack, Ann-Sofie Alm, för den väldigt viktiga frågan!

Det är som bekant en otroligt svår situation i Gaza. Det är också mycket, mycket svårt för Sverige att bistå dem som befinner sig i Gaza. Vi har sedan mer än tio år tillbaka en reseavrådan när det gäller alla resor dit. Ett mycket stort ansvar vilar på den enskilde som i strid med den avrådan väljer att ändå resa till Gaza.

Generellt sett är det lokala myndigheter som fattar beslut om vem som tillåts lämna Gaza. Exakt hur den bedömningen görs är svårt att redogöra för. Vi försöker naturligtvis vara behjälpliga i den mån vi kan, men det är som sagt mycket, mycket svårt.

Om man får möjlighet att lämna Gaza ska man göra det. När svenska myndigheter står beredda att hjälpa till ska man ta den hjälpen. Det är min absoluta uppfattning. Allt annat är faktiskt oansvarigt, särskilt när det handlar om barn.

Fru talman! Tack, ministern, för klargörandet!

Min uppföljande fråga handlar om det budskap som ministern önskar skicka till de svenska medborgare som befinner sig kvar i Gaza. Ministern svarade halvt på det, men har ministern något ytterligare att tillägga?

Fru talman! Till att börja med ska man alltid följa EU:s och UD:s reserekommendationer. Åk därför inte till Gaza eller något annat ställe där det är avrådan, och utsätt inte dig själv eller andra, framför allt inte barn, för fara. Det finns ju en anledning till att vi har ett system med reseavrådan.

Som jag sa: Får man möjlighet ska man lämna omedelbart. Man kan inte heller räkna med att man kommer att få ekonomiskt stöd eller kommer att kunna få hjälp när det råder avrådan.

(Applåder)

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Jessica Rosen… Nu tappade jag efternamnet – Jessica!

Vi har olika direktiv som vi följer, EU-direktiv och liknande. Samtidigt märker man att det finns en rätt stor skillnad mellan hur Sverige agerar och hur andra länder agerar.

Ett sådant exempel gäller Naturvårdsverket, som varnar för översvämningar på grund av klimatförändringar. Samtidigt sitter vi med ett vattendirektiv som vi tolkar på ett sådant sätt att man tar ur dämmen exempelvis runt Karlstad och Vänern, i förlängningen med risk för översvämning i Göteborg, medan andra länder, bland annat Norge, som ingår i de här avtalen, väljer att bygga fler dämmen för att klara miljöförändringar.

Är det vi som överimplementerar, eller är det andra länder som underimplementerar? Varför gör EU-länderna så olika i den här typen av frågor?

Fru talman! Varmt tack till ledamoten för en viktig fråga! När det gäller EU-ministrar brukar det räcka med att säga Jessica – då är det någon som svarar!

Vår ingång i de här frågorna är att det är väldigt viktigt att ha ett starkt miljö- och klimatarbete men att samtidigt väldigt tydligt värna våra viktiga svenska intressen som kan handla om det svenska skogsbruket men också om den svenska vattenkraften.

Det är klart att när vi nu implementerar olika former av lagstiftning till exempel på vattenområdet är det viktigt dels att vi vidtar åtgärder som faktiskt säkerställer att vi får en god vattenkvalitet, minskar försurning och spridning av läkemedelsrester och även tar höjd för klimatförändringar, dels att vi gör implementeringen på ett så välavvägt sätt som möjligt.

Sveriges generella ingång är att vi inte ska överimplementera EU-direktiv utan titta på de lämpliga undantagsmöjligheter som finns. Det gäller också på det här området.

(Applåder)

Fru talman! Min andra fråga handlar om EU:s förordning för restaurering av natur och avskogningsförordningen. Här har vi den intressanta situationen att dessa två förordningar kolliderar med varandra. I det ena fallet ska vi så att säga återställa miljön till ett bestämt årtal; i det andra fallet ska vi skydda skog och inte avskoga.

Då uppstår frågan: Hur ska en enkel jordbrukare eller skogsägare hantera regelverk som EU tar fram i förhandling med regeringar när regelverken går emot varandra?

Fru talman! Vi är väldigt stolta över svenskt skogsbruk, ett hållbart skogsbruk som säkerställer att för varje träd som vi avverkar planterar vi också nya. Sverige har tillsammans med Finland uppvaktat kommissionen väldigt aktivt under många år för att skapa en större förståelse just för detta.

När det gäller exempelvis naturrestaureringslagen påminner mitt svar om mitt svar gällande vattenfrågan, det vill säga när vi nu har gett ett uppdrag till flera myndigheter att ta fram ett förslag på hur den nationella planen ska utformas måste vi göra det så välavvägt som möjligt och använda de undantagsmöjligheter som finns.

(Applåder)

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Erik Slottner.

Sverige har som mål att bli bäst i världen när det gäller att använda digitaliseringens möjligheter. Det handlar bland annat om digitala data, bredband och lagringsmöjligheter. Här används amerikanska molntjänster av väldigt många kommuner.

EU lyckades under Bidenadministrationen få förståelse för EU:s lagstiftning för dataskydd, GDPR, och fick ett undantag från NSA:s möjlighet att ta del av data som lagras hos amerikanska företag.

Nu har den amerikanska presidenten uttalat att han funderar på att ta bort det här undantaget genom en ny presidentorder. Mot den bakgrunden är min fråga: Hur ser ministern på behovet av en svensk molntjänst för en säker hantering av data?

Fru talman! Det är mycket riktigt så att Sverige och Europa i dag är beroende av amerikanska molntjänster i stor utsträckning. Det vore naturligtvis inte bra om den nya administrationen skulle ta bort det avtal som vi lyckades sluta med den förra administrationen. Vi gör dock bedömningen att det fortfarande kommer att vara möjligt att använda amerikanska molntjänster. Det är problematiskt, men det kommer fortsatt att vara möjligt om än svårare.

Hur vi får lagra data är en väldigt stor fråga, inte minst i offentlig sektor och ute i kommuner och regioner, där vi behöver mycket personkänsliga och skyddade data för att kunna utveckla exempelvis nya AI-tjänster. Detta är därför en stor fråga som växer väldigt mycket i aktualitet både här i Sverige och inom EU.

EU-kommissionen har nu aviserat att det ska komma ett nytt lagstiftningsinitiativ vad gäller just molntjänster kopplat till AI. Den frågan följer vi mycket noga. Vi vet också att det planeras nya etableringar av europeiska datacenter.

Fru talman! Jag får tacka statsrådet för svaret!

AI-kommissionens rapport presenterades nyligen, och de pratar om att de vill se att Sverige utvecklar en egen molntjänst. Precis som ministern tog upp tas det ju initiativ till att utveckla molntjänster även i Europa.

Min fråga är: Vilka för- och nackdelar ser ministern med en svensk kontra en europeisk molntjänst? Är det något som har diskuterats inom ministerrådet?

Fru talman! Jag ser denna fråga mycket utifrån ett europeiskt perspektiv. Som i så många andra frågor tror jag att vi måste jobba tillsammans inom Europeiska unionen i och med att vi är en inre marknad. Kan vi låta data flöda mer inom unionen har vi väldigt mycket att vinna på det.

Vi är i dag väldigt beroende av amerikanska molntjänster. Det etableras nu fler och fler europeiska datacenter, men vi är långt ifrån att vara oberoende av amerikanska molntjänster. Jag är därför helt övertygad om att vi kommer att behöva fortsätta titta på den här frågan, för detta har med Europas säkerhet och konkurrenskraft att göra.

Fru talman! EU-ministern lyfter i olika sammanhang fram klimat och konkurrenskraft och att det inte finns någon motsättning däremellan. Men i praktiken väljer regeringen varje gång bort klimatet och ökar i stället med berått mod de svenska klimatutsläppen och bidrar till att urholka de europeiska klimatambitionerna. Resultatet är att Sverige riskerar att missa alla de svenska klimatmålen och också de bindande EU-målen när det gäller klimatet.

Nu väntar vattenbrist i Skåne, och snöfattiga fjäll ger redan här och nu en sämre företagsamhet och konkurrenskraft för svenska företag. Arbetslösheten ökar i Sverige samtidigt som vi redan har EU:s näst högsta arbetslöshet.

Tar EU-ministern och regeringen över huvud taget intryck av verkligheten? Har man någon krisinsikt? Vad drar statsrådet för slutsatser gällande sin och regeringens politik och trovärdighet i frågan om relationen mellan klimat och konkurrenskraft här hemma i Sverige men också på EU-nivå?

Fru talman! Tack, ledamoten, för frågan! Jag tror att om du frågar ett medlemsland i EU hur man uppfattar Sverige i de här frågorna skulle de säga att vi väldigt tydligt är ett av de länder som verkligen ligger i framkant när det gäller att värna ett fortsatt starkt klimatarbete hand i hand med att säkra Europas konkurrenskraft.

Vi har ambitiösa klimatmål i Sverige och EU som vi har för avsikt att göra vårt yttersta för att nå. Sverige är exempelvis ett av de länder som har ställt sig bakom kommissionens mål om ett nytt utsläppsmål för 2040. Samtidigt är vi, till skillnad från den förra regeringen, tydliga med att man även måste skapa goda förutsättningar för till exempel det svenska skogsbruket att spela en roll för att nå målen. Det är också så att vi måste se till att alla medlemsstater ska nå sina klimatmål. Det är inte bara några få som ska göra jobbet.

Att Sverige är en stark och tydlig röst för att värna både klimatet och konkurrenskraften är alldeles uppenbart.

(Applåder)

Jag påminner samtliga om att tilltalet i kammaren inte är du och inte heller förnamn, utan för- och efternamn. Samtliga talar via talmannen.

Fru talman! I går sa riksdagen ja till gårdsförsäljning av alkohol. Det är en efterlängtad reform som Sverigedemokraterna har drivit igenom tillsammans med regeringen för att främja företagande, landsbygdsutveckling och turism. Men tillämpningen av lagen har kritiserats trots att den inte ens har införts än. Bakgrunden är att Folkhälsomyndigheten i sina förslag till nya föreskrifter har lagt onödigt skarpa begränsningar. Dessutom har Socialdemokraterna, som säger nej till gårdsförsäljning, redan börjat sätta käppar i hjulet för små dryckesproducenter genom att begränsa öppettiderna i de kommuner där de styr.

Kommunala avgifter och villkor kommer att kunna slå väldigt olika. Jag vill därför fråga vad civilminister Slottner kommer att göra för att säkerställa att mikrobryggerier, vingårdar och destillerier som vill införa gårdsförsäljning inte drabbas negativt beroende på i vilken kommun de verkar och vem som styr den.

Fru talman! Det är med stor glädje och också stolthet som vi äntligen har fått igenom den här reformen. Det är väldigt glädjande att riksdagen ställde sig bakom den i går. Efter årtionden av utredningar, politisk tröghet och nej-sägande har regeringen nu levererat. Men vi är inte i mål än, vilket Angelica Lundberg även antydde, för nu ankommer det på kommunerna att ta sitt ansvar. Kommunerna behöver fatta beslut om avgifter, förbereda tillståndsprocessen och se till att företagen mycket snabbt kan komma igång.

Det har redan, precis som Angelica Lundberg sa, kommit mycket oroväckande signaler från Stockholm, som vill förbjuda försäljning på söndagar. Det sätter naturligtvis bara stopp för friheten och företagsamheten i storstadsregionen. Nu behöver vi se till att reformen får genomslag i hela landet.

(Applåder)

Fru talman! Ända sedan 1955 har sexualundervisningen, som var en feministisk reform, haft avgörande betydelse för väldigt många människor i vårt land när det kommer till undervisning i skolan och samhället som sådant. Det har handlat om frågor om samtycke och jämställdhet, och man har spridit sund kunskap om relationer.

Nu har det på kort tid kommit två utredningar som föreslår att man ska göra de största inskränkningarna i modern tid av just sexualundervisningen. Det ifrågasätts om samtycke ska finnas kvar i skolans läroplan och om sexualundervisning ens ska ingå i de huvuduppdrag som skolan har. RFSU har startat en namninsamling som samlat över 21 000 personer på några få dagar för att protestera mot detta. Jag vill med detta rikta min kritik mot den aktuella utredningen.

Jag undrar var regeringen står i dessa frågor. Står man upp för en av de större feministiska reformer som fungerat i 70 år, eller kommer man att följa utredningens rekommendationer?

Fru talman! Tack, ledamoten, för den här viktiga frågan!

I dag vet vi att sex- och samlevnadsundervisningen inte fungerar likvärdigt i våra skolor. Det finns utredningar som visar att det ser väldigt olika ut. Därför är det viktigt att man parallellt med att man gör om läroplanen också får bättre kursplaner i det här otroligt viktiga ämnet i skolan.

Målsättningen är på intet sätt att ta bort sex- och samlevnadsundervisningen. I stället ska den se likadan ut i hela landet. Det framgår tydligt vad eleverna faktiskt ska lära sig, och när och hur, genom tydliga kursplaner. Det finns ingen som helst ambition att avskaffa detta. Jag skulle nog vilja säga att ämnet är viktigare än på mycket länge i Sverige.

(Applåder)

Fru talman! Varje år upphandlar det offentliga Sverige för 1 000 miljarder kronor. Ungefär 1 miljard av dessa gick häromåret till Hells Angels, alltså ett kriminellt mc-nätverk där nästan varannan medlem finns i bolagsregistret. De har engagemang i företag; det är så det ser ut i dag. De här grovt kriminella personerna uppträder ofta i kavaj när de gör affärer eller kanske går på bröllop och minglar med politiker och andra.

En rapport från Försvarshögskolan visar också att vi har rysk maffia i ett hundratal bolag som verkar i Sverige. Det har varit känt länge, samtidigt som det offentliga skriker efter effektiva verktyg för att se till att vi inte får in några kriminella aktörer i offentlig verksamhet.

Leverantörskontrollutredningen lämnade över ett betänkande för snart två år sedan till Erik Slottner. Det innehåller flera förslag som verkligen skulle ha effekt på området. Men sedan dess har det stått still. Jag undrar när det blir verkstad vad gäller att slå mot den grova ekonomiska brottsligheten i offentlig upphandling.

Fru talman! Med all respekt – jag tror inte att Malin Björk har följt den här frågan särskilt noggrant senaste tiden. I budgetpropositionen för 2025 ligger det nu pengar för att genomföra Leverantörkontrollsutredningens förslag om just ett register. Som upphandlande myndighet ska man mycket tidigare än i dag kunna upptäcka oseriösa eller rent kriminella aktörer så att vi aldrig sluter kontrakt med eller låter kriminella aktörer få del av offentliga medel.

Bolagsverket jobbar nu med det här registret, och vi ser såklart fram emot att det ska kunna användas. Parallellt vidtas många andra åtgärder för att göra det svårare för kriminella aktörer att sluta avtal med upphandlande myndigheter. Exempelvis ska det tas fram någon form av track record för upphandlade företag för att man lättare ska kunna utesluta dem med dålig historik. Det ska dessutom bli lättare att utesluta onormalt låga anbud.

Vi jobbar med en ny färdplan för offentlig upphandling för att underlätta för inte minst kommuner att göra bra och sjysta affärer.

Fru talman! Skolforskningen är tydlig med att en av de absolut viktigaste faktorerna för hur väl elever lyckas i skolan är hur duktiga lärare de har. Utbildade och behöriga lärare är en grundförutsättning för att skapa goda lärmiljöer för alla och lyfta barn ur socioekonomisk utsatthet. Samtidigt visar siffror från Skolverket att ungefär 30 procent av alla heltidsanställda lärare i Sveriges skolor saknar legitimation och behörighet. På vissa skolor och i vissa kommuner är andelen betydligt högre.

Tillgången till behöriga lärare är i högsta grad en fråga om likvärdighet. Många kommuner har brist på legitimerade lärare, men fackförbund och experter varnar också för att skolor väljer bort att utannonsera tjänster eller hellre anställer obehöriga än behöriga lärare, av ekonomiska skäl.

Det är tydligt att staten behöver ta ett större ansvar. Min fråga till skolministern är därför hur regeringen tänker agera för att öka andelen behöriga lärare i skolan.

Fru talman! Tack, Malte Tängmark Roos, för en väldigt viktig fråga!

Det vi måste göra är att stärka läraryrkets attraktivitet så att fler unga människor vill bli lärare. Det grundläggande problemet i detta är lärarbristen.

Vi har till exempel statsbidrag för att man ska kunna anställa fler speciallärare och få fler undervisningsgrupper, men vi måste också förbättra villkoren för läraryrket i Sverige. Jag är helt övertygad om att arbetsvillkoren för lärare måste bli bättre, och vi måste se till att klassrummen blir tryggare. Alldeles för många lärare utsätts i dag för hot och trakasserier på ett helt oacceptabelt sätt. Det gör självklart också att yrket blir mindre attraktivt.

Det här är som sagt en väldigt viktig fråga, och regeringen jobbar med den på många olika sätt.

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Slottner.

Överskuldsättningen har ökat, vilket är ett allvarligt samhällsproblem. Regeringen har sänkt skatten för att öka de disponibla inkomsterna, vilket är bra för många, men vi har fortfarande ett problem med överskuldsättning. Regeringen har agerat genom uppdraget om budget- och skuldrådgivningen, som nyligen slutrapporterades. Uppdraget var en del av förslagen från Överskuldsättningsutredningen.

Min fråga till statsrådet Slottner är: Vad tänker regeringen ytterligare göra i frågan?

Fru talman! Det här är en viktig fråga för regeringen. Ett flertal åtgärder har redan vidtagits – mycket på finansmarknadsminister Niklas Wykmans område – för att göra det svårare att ge oansvariga kreditgivningar. Räntetaket har sänkts. Vi har infört tuffare krav för att exempelvis få starta verksamheter som dessa. Nyligen tillsatte vi en ny överskuldsättningsutredning, som ska se över möjligheterna att försvåra lån nattetid och införa omvänd avbetalning så att man kan börja betala på själva skuldkvoten i stället för räntan så att man snabbare kommer ned i skuld.

Det finns alltså flera olika åtgärder, och nu nämnde jag bara några.

Därutöver har vi gett både Konsumentverket och Statskontoret i uppdrag att se över hur vi kan förbättra den kommunala budget- och skuldrådgivningen, och nu har vi tagit emot ett antal förslag om detta. Det är för tidigt att här och nu säga hur vi ska gå vidare med just dessa förslag, eftersom de fortfarande bereds. Vi får återkomma om det lite längre fram.

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Erik Slottner.

Det finns en EU-förordning som är särskilt inriktad på elektronisk identifiering och som ska möjliggöra användning av e-legitimation i inte bara Sverige utan alla EU:s medlemsstater. Förordningen som kallas eIDAS underlättar säkrare gränsöverskridande transaktioner genom att inrätta en ram för digital identitet och autentisering. Syftet är att skapa förtroende för elektronisk interaktion och främja sömlösa digitala tjänster.

Flertalet medlemsstater – för tillfället 21 stycken – har nu godkända elegitimationer, men ett införande i Sverige dröjer. Vi förlitar oss för närvarande på Bankid, som drivs och administreras av ett privat företag. Det har dock vissa brister.

Mina frågor är följande: Varför dröjer implementeringen av en elegitimation i vårt land? Hur fortskrider arbetet med att ta fram en elegitimation i enlighet med förordningen? När kan den förväntas vara på plats?

Fru talman! Att det har dröjt i Sverige att få till en elegitimation på högsta tillitsnivå beror på att vi har haft väldigt välfungerande privata elegitimationer, med Bank-id som den absolut största. Men den uppfyller inte kraven i eIDAS-förordningen, som Elofsson nämner här. Regeringen har därför tagit frågan vidare och utrett om man kan införa en statlig elegitimation, vilket är den lösning som regeringen har landat i och som vi nu finansierar.

Polismyndigheten utvecklar just nu en elegitimation som kommer att utfärdas av en statlig myndighet, Polismyndigheten. Parallellt med detta arbetar Myndigheten för digital förvaltning fram en digital plånbok så att vi genom elegitimationen ska kunna använda en digital plånbok och identifiera oss oavsett var inom EU vi befinner oss. En sådan plånbok skulle kunna innehålla körkort, pass, erecept, olika utbildningsbevis etcetera. Jag ser mycket fram emot detta. Tidsplanen är slutet av 2026.

Fru talman! Min fråga går till utrikesminister Maria Malmer Stenergard.

Journalisten Joakim Medin har nu suttit frihetsberövad i Turkiet i tre veckor. Enligt journalistens advokater riskerar Medin tre års fängelse för att ha förolämpat presidenten och nio års fängelse för terrorbrott. Döms han riskerar han upp till tolv års fängelse. Vi tillsammans med Medins familj känner stor oro. Nu är det extra viktigt att visa både stöd och handlingskraft.

Hur ser utrikesministern på att Medin är åtalad för att han påstås ha förolämpat presidenten? Utrikesministern har sagt att arbetet med att få Medin frigiven nu går in i en ny fas. Vad innebär det?

Fru talman! Tack, Markus Kauppinen, för frågan!

Jag har redogjort för detta tidigare här i kammaren. Arbetet går nu in i ett lite annat skede, och vi får också mer information om vad som enligt Turkiet faktiskt läggs Joakim Medin till last. Det gör att vi får en annan insyn och kanske en annan möjlighet att agera.

Jag har förklarat att det är svårt att här redogöra för exakt vad regeringen gör på grund av sekretesskäl men också på grund av hur känsligt ärendet är. Jag vill dock försäkra kammaren om att vi gör allt vi kan i varje givet läge. Vi agerar på en rad olika nivåer för att säkerställa att vi så fort som möjligt når vårt mål, och det är att Joakim Medin ska få komma hem till sin fru.

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Lotta Edholm.

Den 19 mars meddelade regeringen att en ny utredning för att stärka arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck i förskolan och skolan skulle tillsättas. Detta är inte bara välkommet, utan det är en fråga om liv och död för tusentals flickor i Sverige.

Minst 240 000 människor lever under hedersförtryck. Unga flickor mördas i hederns namn. De tvingas till äktenskap med äldre män eller får sina könsorgan stympade. Att detta skulle bli vardag i det moderna Sverige är djupt tragiskt.

Under mina 16 år som lärare i särskilt utsatta områden har jag kunnat notera en uppenbar koppling. Mer än 99 procent av de flickor som lever under hedersförtryck bär slöja. Slöjan är inte bara en symbol utan ett reellt verktyg för hedersförtryck.

Mina frågor lyder: Ser statsrådet, som jag gör, att slöjan är ett viktigt verktyg i hedersförtrycket av unga flickor? Borde det då inte tydligare framgå i utredningsdirektivet att detta är problematiskt?

Fru talman! Tack, Anders Alftberg, för en väldigt viktig fråga!

Hedersförtryck förekommer i Sverige i en förskräckligt stor omfattning. Vi vet att tiotusentals framför allt flickor men även pojkar är utsatta för detta. Därför är utredningen väldigt viktig.

I dag utövas hedersförtryck inte bara av föräldrar och släktingar, utan det förekommer också att hedersförtrycket ibland faktiskt till och med förstärks av förskolans personal. Därför är utredningen viktig. Den har ett brett uppdrag att föreslå de åtgärder som man anser är rimliga för att komma åt detta vidriga förtryck.

Fru talman! I går beslutade vi här i kammaren äntligen om att införa gårdsförsäljning. Statsministern har sagt att Sverige med detta blir lite mer som resten av Europa. Men, fru talman, i resten av Europa behöver man faktiskt inte betala för att i 45 minuter lyssna på en föreläsning och få information om alkoholens skadeverkningar för att få köpa en flaska vin. Det här är krav som regeringen själv och på eget bevåg har fört in i lagförslaget. Det fanns inte med i Centerpartiets förslag och heller inte i utredningens förslag.

I resten av Europa kan man dessutom köpa en kall öl. Man kan ta en drink vid stranden utan att det måste finnas serveringsplatser inomhus. Det behövs heller inte en kokplatta för att få ta ett glas konjak. Så ser det ut i resten av Europa.

Min fråga går till statsrådet Malmer Stenergard, min medskåning, som vet hur det ser ut bara på andra sidan Öresund. Vad tänker regeringen göra för att Sverige faktiskt ska bli lite mer som Europa på den här fronten?

Fru talman! Medskåning kan vara ett av de vackraste ord jag någonsin har hört.

Det är en frihetsreform, och jag är väldigt glad att riksdagen i går röstade igenom den. Detta var inte något som Centerpartiet lyckades få igenom i sitt tidigare samarbete, så det är ändå ett mycket stort steg framåt som vi är väldigt glada för.

Den 1 juni får småskaliga producenter i Sverige sälja sina drycker – både vin, öl, sprit och andra jästa drycker – direkt till besökare. Sedan omgärdas det av en rad bestämmelser. Som jag sa i ett tidigare inlägg är det nu mycket upp till kommunerna att se till att det blir en ändamålsenlig tillämpning av bestämmelserna så att det inte blir alltför byråkratiskt.

Jag oroas som sagt över att Socialdemokraterna i Stockholm vill förbjuda försäljningen på söndagar, men låt oss se hur frihetsreformen faller ut och om vi i framtiden får anledning att ytterligare närma oss Europa.

(Applåder)

Fru talman! Min fråga går till utrikesminister Maria Malmer Stenergard.

I tisdags inträffade en fruktansvärd terrorattack i Kashmir i Indien. 26 personer dog. Vi vet att terrorismen inte känner några gränser. Den kan förekomma var som helst och när som helst över hela jordklotet. Därför vill jag fråga utrikesministern om hon kan nämna något om regeringens arbete för att motverka terrorism, så att vi inte får fler våldsamma terrordåd världen över.

Fru talman! Tack, Margareta Cederfelt, för den mycket angelägna frågan!

Det var verkligen en fruktansvärd attack, som omvärlden också har fördömt. Det instämmer vi naturligtvis i.

Att bekämpa terrorismen står mycket högt på regeringens dagordning. Det är ett arbete som bedrivs delvis på Justitiedepartementet, under Gunnar Strömmers ledning. Där genomför vi en rad lagändringar för att inte minst polisen ska få effektivare verktyg för att komma åt den här brottsligheten.

Detta är också en helt central del i vårt internationella samarbete, för det handlar om organisationer som rör sig över gränser. Där är samarbetet och, inte minst, informationsutbytet med andra länder helt avgörande för att vi ska kunna bekämpa dem på ett effektivt sätt. Det står ständigt på dagordningen när jag träffar mina kollegor.

(Applåder)

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Edholm.

Förskolan är det första steget i utbildningskedjan och lägger grunden för det livslånga lärandet. Det är en plats för omsorg, lek och lärande, inte religion. I förskolan förekommer både utbildning och undervisning.

En dom har nyligen slagit fast att det är okej med bordsbön i samband med måltiderna. Det öppnar upp för en väldigt vid tolkning när det gäller konfessionella inslag i förskolan.

Min fråga är: Hur kommer regeringen att verka för att konfessionella inslag i förskolan, oavsett vilken religion det är, tydligare särskiljs från den ordinarie verksamheten och på ett enkelt och icke stigmatiserande sätt kan väljas bort?

Fru talman! Jag tackar för en viktig fråga.

I förskolan och skolan ska det separeras i den mån det förekommer. Det är otroligt viktigt att kommunerna, som har ett tillsynsansvar för fristående förskolor, tar detta ansvar på stort allvar så att man kan se till att undervisningen är konfessionsfri. När det gäller utbildningen kan det få förekomma.

Regeringen har gett ett uppdrag till Skolinspektionen att särskilt granska att olika typer av extremism inte förekommer i vårt skolväsen.

(Applåder)

Fru talman! För en vecka sedan kom uppgifter om att ett tjugotal svenska medborgare hade evakuerats från Gaza. Utrikesdepartementet har sedan den 1 augusti förra året utfärdat en strikt avrådan från alla resor till Gaza. Det innebär att de som trots denna avrådan har rest till Gaza har gjort det på egen risk, medvetna om att de inte skulle få någon hjälp från svenska utlandsmyndigheter att ta sig ut från området.

Det finns en risk att vissa av dem som rest till Gaza sympatiserar med Hamas, men även om så inte är fallet är det problematiskt om Utrikesdepartementet först utfärdar en strikt avrådan från att resa till ett visst område och därefter bistår med evakuering av personer som rest dit trots varningen.

Min fråga till utrikesministern är följande: Har Utrikesdepartementet haft en avgörande roll i evakueringen av svenska medborgare från Gaza?

Fru talman! Tack, Nima Gholam Ali Pour, för frågan!

Som jag sa tidigare har ett antal svenskar fått tillstånd av lokala myndigheter att lämna Gaza vid gränsövergången Kerem Shalom för vidare resa till Sverige via Jordanien. Den 16 april kunde mycket riktigt 20 svenskar lämna Gaza. Det var en fortsättning på det konsulära arbete som har pågått sedan Hamas attacker mot Israel i oktober 2023. Det genomfördes i nära samarbete mellan våra utlandsmyndigheter, polisen och Migrationsverket.

Jag vill vara väldigt tydlig med att det görs en mycket noggrann kontroll av vilka som lämnar Gaza för Sverige. En liknande insats genomfördes den 12 mars, då sex personer lämnade Gaza.

Precis som Nima Gholam Ali Pour säger vilar det ett enormt ansvar på enskilda att inte resa till Gaza när det finns och länge har funnits en så tydlig avrådan emot det. Man kan inte räkna med hjälp, heller inte ekonomisk hjälp, utan man ska följa vår avrådan.

(Applåder)

Fru talman! Det pågår ett totalt tullkrig i världen just nu, mer eller mindre. Den amerikanska administrationen har infört en generell tull mot EU på 10 procent på samtliga EU-varor. Utöver detta har administrationen infört 25-procentiga tullar på stål, aluminium och bilar.

Sverige är en mycket exportberoende ekonomi. Dessa tullar slår hårt mot viktiga svenska näringar och slår därigenom hårt också mot svensk välfärd. Därmed blir det en svagare ekonomi. Därför vill jag fråga utrikesministern: Vad gör regeringen för att minska eller helt få bort dessa mycket skadliga tullar?

Fru talman! Tack, Lars Püss, för den mycket angelägna frågan!

Det är en riktigt dålig politik som vi nu ser från amerikansk sida – en protektionistisk handelspolitik som bara leder till att alla blir fattigare. Vi vill ju handla friare med USA men också med resten av världen.

Nu är jag glad över att det finns utrymme för förhandlingar från EU:s sida. Det är EU som sköter detta, men vi har en tydlig roll i förhandlingarna inom EU och i att man får möjlighet att förhandla med USA. Vår målsättning är naturligtvis att vi ska ha så få och låga tullar som möjligt.

Om jag ska försöka vara lite positiv kan jag säga att jag nu ser en möjlighet till ökad hastighet i förhandlingarna med andra länder runt om i världen, där Mercosur, Mexiko, Australien och kanske också Indien kan vilja sluta frihandelsavtal. Nu tycker jag att vi ska se till att det också blir så.

(Applåder)

Fru talman! Regeringens nedskärningar på Statens servicecenter leder till att ett trettiotal kontor runt om i landet får läggas ned.

Nyligen kom det slutgiltiga beskedet att kontoret i Åmål kommer att läggas ned redan den 30 maj i år. Att kontoret i Åmål läggs ned innebär att alla servicekontor i landskapet Dalsland nu försvinner. Det kommer att leda till att de som är i behov av myndighetens stöd får göra timslånga resor för att kunna ta del av det stöd de är i behov av.

Länsstyrelsen såväl som Västra Götalandsregionen, samtliga Dalslandskommuner och politiker från både opposition och majoritet har kritiserat regeringens nedskärningar på myndigheten och nedläggningen av kontoret i Åmål, men de har ännu inte fått något tillfredsställande svar från regeringen.

Jag vill därför ta tillfället i akt och fråga civilministern: Vad är hans svar till alla de dalslänningar som nu får betydligt sämre tillgång till den statliga service som de är i så stort behov av?

Fru talman! Att lägga ned servicekontoret i Åmål är alltså inte ett beslut som regeringen har fattat. Det är ett beslut som myndigheten har fattat – utifrån budgetförutsättningar som regeringen har givit, ska sägas. Nya budgetförutsättningar gör att ett antal fysiska kontor kommer att behöva läggas ned, och myndigheten har utifrån ett antal riktlinjer om effektivitet och kostnadskontroll – och även geografisk spridning, icke att förglömma – fattat beslut om ett antal nedläggningar.

Det här innebär inte att staten försvinner. Det innebär inte att statliga servicekontor försvinner på totalen. Men det innebär att en del kommer att få längre till sitt närmaste servicekontor.

Alla de myndigheter som i dag finns på de statliga servicekontoren har dock väl utvecklade digitala tjänster, och min förhoppning är att väldigt många av dem som har sökt sig till fysiska kontor ska kunna lösa en del av uppgifterna digitalt. De kanske kan ta hjälp av närstående och få hjälp digitalt. De kan ringa till myndigheterna eller åka till det servicekontor som kommer att vara närmast efter nedläggningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Lotta Edholm.

I gårdagens Uppdrag granskning kunde vi se en av många konsekvenser av massinvandringen: Kriminella gäng delar upp och styr över skolor. De ägnar sig åt narkotikahandel, mördar och misshandlar och sprider allmän skräck. Detta föranleder enligt inslaget från SVT inga åtgärder från lärarnas sida. Det skapar stark oro bland föräldrar som har sina barn i skolan. Det skapar också skräck hos eleverna.

Vi gör mycket från Sverigedemokraternas och de övriga Tidöpartiernas sida för att komma till rätta med det här, men det räcker inte till. Min fråga till statsrådet är vilka ytterligare åtgärder statsrådet är beredd att vidta för att komma till rätta med problemen och skapa trygghet för barnen i skolan och för föräldrarna som har sina barn i skolan.

Fru talman! Ja, det här är väldigt allvarliga frågor.

Regeringen kommer att ta till de åtgärder som krävs, men just nu är det väldigt många frågor som ligger på riksdagens bord som gör det mycket lättare för myndigheter att agera.

Till exempel river vi sekretessen mellan skola, socialtjänst och polis. Vi säger att skolan har ett brottsförebyggande uppdrag och att huvudmannen för skolan är ansvarig för att se till att inte obehöriga befinner sig på skolområdet. Vi ger möjligheter till skolan att till exempel undersöka väskor men också ett uppdrag till skolan att alltid polisanmäla brott.

Jag vill understryka hur viktiga alla de här åtgärderna är för att komma åt dessa väldigt stora problem som vi ser.

Fru talman! Den moderatledda regeringens ambition att varje elev ska klara skolan blir mycket tydlig när man tar del av delbetänkandet från Utredningen om en förbättrad elevhälsa.

Trots att forskningen är tydlig med att insatser under de första skolåren är avgörande var detta aldrig den tidigare Sregeringens prioritering.

Nu har vi med statsbidrag satsat närmare 2 miljarder för att skolor ska kunna anställa speciallärare och elevhälsopersonal. Men jag undrar: Vad avser skolministern att vidta för ytterligare åtgärder för att varje elev ska klara skolan?

Fru talman! Jag tackar för en viktig men väldigt stor fråga.

Ja, vi behöver göra om läroplanen för grundskolan. Vi behöver göra om kursplanerna. Vi behöver göra om lärarutbildningen i Sverige.

Vi måste se till att särskilt stöd sätts in mycket tidigare, för det är precis som ledamoten säger: Särskilt stöd sätts in alldeles för sent i svensk skola. Vi måste se till att elever som till exempel har svårt att lära sig läsa får extra stöd och helt enkelt får läsa mer – inte mindre, som det ibland är.

Det är en lång rad områden där vi måste förändra politiken i grunden. Det är också viktigt att till exempel förändra elevhälsans uppdrag så att man jobbar mer direkt med elever på ett något annorlunda sätt än man gör i dag. Men det får vi återkomma till.

Fru talman! Svenska företagare är i dag en viktig del av vårt samhälle. De driver butiker, levererar tjänster och bygger välfärd som vi alla är beroende av.

Men när det gäller skydd mot bedrägerier lämnas många av småföretagarna ensamma. I dag saknar företagare det konsumentskydd som privatpersoner har, trots att de i praktiken ofta är lika sårbara. En enskild firma eller ett mindre aktiebolag kan förlora allt genom en kapad identitet eller ett riktat digitalt angrepp. Ändå möts en företagare inte av samma stöd, skydd eller ersättning som en konsument.

Jag vill fråga statsrådet Erik Slottner vilka initiativ han avser att ta för att stärka skyddet mot bedrägerier även för småföretagare.

Fru talman! Här blir jag nog svaret skyldig. Jag tror – jag kan ha fel; det händer någon enstaka gång att jag har det – att sådan lagstiftning skulle komma på en annan ministers ansvarsområde, i det här fallet näringsminister Ebba Busch. Det skulle jag gissa eftersom det är skydd för småföretagare som efterfrågas. Jag har svårt att se framför mig att enskilda näringsidkare skulle in under konsumentskyddslagstiftningen för privatpersoner. Men nu är jag ute och svävar lite grann.

Kommer det konkreta förslag från oppositionen, från Socialdemokraterna, tittar jag gärna på dem. Jag är alltid för åtgärder som kan öka skyddet för småföretagare. Näringsidkare är många gånger utsatta i dag, och de är en fullkomlig förutsättning för att vi ska ha välfärd och ett väl fungerande samhälle i övrigt, så stärkt skydd för småföretagare ser jag gärna.

Regeringen gör överlag mycket för att förbättra företagsklimatet i Sverige. Kan detta vara ytterligare ett steg i den riktningen stänger jag inte dörren, men jag vill veta vad det kan vara för konkreta åtgärder.

Fru talman! För två veckor sedan överlämnades den så kallade vinstutredningen till skolministern. Regeringen och ministern har talat om helrenovering och krafttag mot så kallade osunda drivkrafter, men av utredningen blev det ingenting.

Grundproblemet med utredningen är att den inte föreslår ett verkligt vinstförbud utan bara begränsningar i vissa fall. Vinstintresset i skolan kommer alltså att finnas kvar med denna utrednings förslag.

I själva verket gynnar förslaget att begränsa vinsterna de fem första åren de stora aktörerna, som redan har exploaterat den svenska skolan finansiellt.

SD-regeringen har utlovat en helrenovering av skolmarknaden, men det här påminner mer om homestyling av ett genomruttet hus. Min fråga till skolministern är: Varför vill regeringen att det fortsatt ska vara vinst som är drivkraften i den svenska skolan?

Fru talman! Ja, regeringen tar nu itu med de osunda drivkrafter som finns i det svenska friskolesystemet.

Vi har tagit emot den första delen av den här utredningen, och vi kommer nu att skicka ut den på remiss. Men det är viktigt att vi sätter igång med en helrenovering av friskolesystemet så att vi får bort de osunda drivkrafter som finns.

Utredningen lägger också fram en rad olika förslag som gör att det inte längre kommer att gå att ta ut vinst om man till exempel bedriver undermålig verksamhet eller tar emot statsbidrag för kvalitetshöjande åtgärder.

Fru talman! Min fråga går till Sveriges utrikesminister Maria Malmer Stenergard.

I slutet av mars dödades 15 palestinska hjälparbetare i Gaza av den israeliska militären. De dödade hjälparbetarna hittades i en massgrav. Den ansvarige officeren har blivit avsatt.

Min fråga är: Hur ser regeringen på denna händelse?

Fru talman! Tack, Jörgen Berglund, för frågan!

Vi ser oerhört allvarligt på den bristande säkerhet som råder för humanitär personal i Gaza och på den förfärliga händelsen då 15 hjälparbetare och räddningspersonal dödades. Det är naturligtvis attacker som Sverige fördömer.

Vi har varit väldigt tydliga gentemot Israel om att säkerheten för hjälparbetare har varit undermålig och måste säkerställas. Vi noterar att Israel har genomfört sin utredning och att konsekvenserna har blivit att en befälhavare har avskedats.

Alla parter i en väpnad konflikt har enligt internationell humanitär rätt en skyldighet att utreda om sådana överträdelser har ägt rum och att se till att ansvariga ställs till svars. Sverige kommer i detta läge då folkrätten faktiskt utmanas att mycket tydligt stå upp för den, inklusive den humanitära rätten, och säkerställa att den respekteras. I det ingår naturligtvis också stöd till våra viktiga internationella domstolar, såsom ICC.

(Applåder)

Fru talman! Även min fråga går till utrikesministern.

Jag vill tala om silon vid Frihamnen i Stockholm. I dag saknas tydlig nationell styrning och medel för regionala och lokala åtgärder gällande livsmedelsberedskap. Det är bekymmersamt att utrikesministerns kollega Carl-Oskar Bohlin som minister för civilt försvar inte har tagit detta ansvar tillsammans med kommunerna och regionerna.

Kommunerna har ansvar för måltidsberedskap och kommunala verksamheter. Staten har däremot ansvar för livsmedelsberedskap för hela befolkningen. Vad som händer med silon är därför statens ansvar.

Vi från Stockholm vill ha besked från regeringen om vad som kommer att hända med silon. Är silon strategiskt viktig för livsmedelsförsörjningen av svenska folket? Är staten i sådana fall beredd att även ta finansieringen av denna, eller vill man skjuta över detta på Stockholm?

Fru talman! Jag är inte helt säker på att en fråga om silon i Frihamnen kan anses vara en allmänpolitisk fråga. Däremot väcker Jytte Guteland en otroligt viktig fråga utifrån ett något större perspektiv, det vill säga om vår beredskap när det gäller livsmedelsförsörjning.

Är det någonting jag tror har framgått tydligt är det att vi från regeringens sida tar just beredskapsfrågorna på allra största allvar. Jag vet att detta är någonting som statsrådet Peter Kullgren jobbar mycket intensivt med, men det ligger naturligtvis också mycket nära det intensiva arbete som förs av vår minister för civilt försvar, Carl-Oskar Bohlin. Jag är övertygad om att de ser fram emot att diskutera silon i Frihamnen med Jytte Guteland.

Frågestunden var härmed avslutad.