Frågestund

Jag vill hälsa statsråden välkomna. Frågor besvaras i dag av statsrådet Erik Slottner, finansminister Elisabeth Svantesson, försvarsminister Pål Jonson och utrikesminister Maria Malmer Stenergard.

En fråga ska vara av övergripande och allmänpolitiskt slag eller avse ett ämne som faller inom statsrådets ansvarsområde och rör dennes tjänsteutövning. Frågan ska därmed inte avse till exempel förhållanden inom politiska partier. Statsrådet Erik Slottner besvarar såväl allmänpolitiska frågor som frågor inom sitt eget ansvarsområde.

Herr talman! I den här riksdagen står vi enade i stödet till Ukraina. Deras strid för demokrati och frihet är också vår kamp.

Frågestund

Vi är också helt överens om att den transatlantiska länken är avgörande för Europas säkerhet, men nu är läget minst sagt skakigt. Firma Trump, Vance & Musk kommer dagligdags med nya horribla uttalanden och besked.

Det tyska valet på söndag är avgörande för Europas stabilitet, och i det här läget i världen ser vi nu försök från aktörer utanför Tyskland att påverka tysk politik. Elon Musk stöder öppet det högerextrema AFD och skriver att bara AFD kan rädda Tyskland. USA:s vicepresident JD Vance höll inte bara tal i München utan träffade även AFD:s partiledare – men inte förbundskansler Scholz.

Brandväggen mot de högerextrema krafterna ifrågasätts, vilket är en extremt oroande utveckling. Vad tycker utrikesministern om det här? Vad gör regeringen för att skydda vår demokrati mot sådana här påverkansförsök?

Herr talman! Det var så att säga ganska många ingredienser i den frågeställningen.

Till att börja med vill jag vara väldigt tydlig med att vi står i ett mycket allvarligt läge. Det är viktigt att Europa fortsätter att stå samlat på det sätt vi har gjort sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina, och det är viktigt att vi också har en plan framåt tillsammans när vi nu ser att det rör sig allt snabbare.

När jag var på säkerhetskonferensen i München talade jag med bland andra Annalena Baerbock om det faktum att Vance hade träffat AFD:s ledare. Hon framhöll då att han hade träffat företrädare för alla partier. Så uppfattade jag det från henne.

Generellt kan jag säga att man som makthavare, oavsett om man är en politisk makthavare eller en makthavare inom exempelvis näringslivet, nog ska vara ganska försiktig med att uttala sig om inrikespolitik i andra länder. Det har jag också sagt i flera sammanhang.

Herr talman! Jag tackar för svaret.

När det gäller Ukraina ser det nu ut som att USA är på väg att lämna landet vind för våg. När den amerikanske presidenten själv sprider ryska narrativ och när stormakterna verkar vilja göra upp över små länders huvuden – när friheten och demokratin i Europa verkligen ligger i vågskålen – är det ju som allra viktigast att Sverige och likasinnade länder enas och står starka mot detta. Jag vill fråga utrikesministern vad regeringen tänker göra för att mobilisera och stärka stödet för Ukraina inom Europa.

Herr talman! Där är Olle Thorell och jag helt överens. Jag är otroligt stolt och glad över den totala uppslutning bakom Ukraina som finns i denna kammare och som även visades genom att man i total enighet antog det största militära stödpaketet någonsin. Det är ett enormt styrkebesked, och det behövs i dessa tider.

Vi ser nu som vår främsta uppgift att försöka förmå fler länder att leverera stöd. Det behövs här och nu. Det handlar även om att realisera de frysta tillgångar som man har tagit i beslag för att kunna stötta här och nu.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Vid säkerhetskonferensen i München framförde USA:s vicepresident ett tal där Ukraina och Ryssland inte omnämndes. I talet pekades i stället bristande demokrati i Europa ut som ett större hot än främmande makter. Detta var ett tydligt brott mot den tidigare enighet som har funnits mellan USA och Europa kring grundläggande säkerhetsprinciper.

Detta har också manifesterats i handling då USA har haft och fortfarande har omfattande mängder militära styrkor i Europa. Den förändring vi ser nu kan komma att få mycket omfattande konsekvenser i framtiden, i synnerhet som vi ser rysk aggression tillta. Det här sker inte enbart i Ukraina, utan även i vårt närområde pågår sedan ett antal år en rysk aggression som trappas upp. Utvecklingen är allvarlig och tydligt på väg åt fel håll.

Under dessa omständigheter blir det allt viktigare att vi i Sverige anstränger oss för att återetablera enigheten mellan de demokratier som vi delar grundläggande värderingar med. Hur ser utrikesministern på USA:s kritik, och vad gör regeringen inom ramen för de internationella forumen för att säkerställa sammanhållningen mellan Europa och USA?

Herr talman! Det var mycket att besvara på bara en minut, men jag ska försöka.

Jag håller med om att sammanhållningen är otroligt viktig, och som jag sa i ett tidigare inlägg är det här och nu som vi behöver öka stödet till Ukraina.

Man kan kommentera JD Vances tal i München, men egentligen vill jag bara konstatera att det hade ett helt annat fokus än vad de samlade åhörarna hade förväntat sig. Vi ville ha besked om USA:s samlade inställning till hur man vill föra samtalen mellan Ukraina och Ryssland vidare, vilket man har påstått att man vill göra, men fick i stället ett helt annat tal.

Talet mottogs alltså med stor förvåning – och viss chock, får man väl säga – men vi samlar nu Europa. Vi har en stor enighet sedan den fullskaliga invasionen. Nu måste vi se till att sätta ännu större press på Ryssland men även öka stödet till Ukraina. Vi måste också göra det som USA säger att vi måste göra, det vill säga investera mer i vår egen militära förmåga. Det är hög tid, och vi i Sverige gör vår läxa.

Herr talman! Tack för svaret, utrikesministern!

Sverigedemokraternas självklara utgångspunkt är att Ryssland är den aggressiva parten i kriget i Ukraina. Man har startat ett olagligt och oprovocerat aggressionskrig som nu har pågått i totalt nästan tre år. Det här understryker vikten av att omvärlden står starkt och enat gentemot Ryssland inom alla områden, inte minst de områden som påverkar Rysslands upprustning. En möjlig framtida fredsuppgörelse får inte innebära att Ryssland får möjlighet att åter rusta upp för att förbereda aggressionskrig i framtiden.

Vilka åtgärder vidtar utrikesministern för att säkra ett så stort internationellt stöd som möjligt för Ukraina inför en framtida fredsuppgörelse?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Det är helt rätt – Ukraina måste vara i en position där man är så stark i förhandlingarna att man kan säga nej till dåliga förslag. Det är därför vi har presenterat det största militära stödpaketet någonsin, och precis som jag sa är det en styrka att det finns en enighet bakom det i Sveriges riksdag. Men det är också därför jag ser det som en av mina och regeringens viktigaste uppgifter att nå ut till partner över hela världen för att inskärpa allvaret och visa att det är nu slaget står om Europas och Ukrainas framtid.

(Applåder)

Herr talman! Förra veckan hörde vi utrikesministerns utrikespolitiska deklaration i denna riksdag. Inte en enda gång nämnde hon Donald Trump i sin deklaration.

I går hörde vi statsministern på hans presskonferens. Inte en enda gång pekade han ut Donald Trump som ansvarig. Inte en enda gång klarade han heller av att uttala Trumps namn.

Herr talman! Vi befinner oss i det allvarligaste säkerhetspolitiska läget på mycket länge. USA:s president ljuger dagligen, särskilt om Ukraina. Samtidigt går han uppenbart Putins ärenden. De är två auktoritära ledare som uppenbarligen gillar varandra på något lite konstigt sätt.

Jag undrar varför den här regeringen inte säger emot Donald Trump och tydligt markerar mot honom när han ljuger och när han pratar skit om Sverige. Vi måste ha en tydlighet mot honom på ett helt annat sätt än vad man kan se från den här regeringen.

(TALMANNEN: Jag påminner om vikten av att använda ett vårdat språk i kammaren.)

Herr talman! Jag vet helt ärligt inte riktigt vad Håkan Svenneling menar. Statsministern var ju glasklar på pressträffen i går med att Trumps uttalande om att Zelenskyj skulle vara en diktator var felaktigt.

Den här regeringen är mycket tydlig. Vi fokuserar på att få saker gjorda. Vi fokuserar också på vad USA faktiskt gör. Än så länge är jag väldigt glad att USA fortsatt sätter mycket hård press på Ryssland med tuffa sanktioner. USA är också den enskilt största givaren av stöd till Ukraina, och det vill vi att de ska fortsätta vara. Därför är det viktigt att vi kliver fram och visar att vi är beredda att försvara Ukrainas och Europas framtid.

Herr talman! Vi ser nu i realtid hur den transatlantiska länken faller samman. Den har gått från att vara just en länk till att i stället bli ett koppel som Donald Trump kan dra i för att styra Europa. Det kan vi inte tillåta.

Europa måste nu ha en egen strategi och stödja Ukraina mot den ryska regimen, ta avstånd från Trumps lögner och skapa säkerhet tillsammans med likasinnade demokratier i närområdet. Så måste vi stå upp när den amerikanske presidenten blir alltmer auktoritär.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Jag uppfattade ingen fråga. Jag vill dock säga att den transatlantiska länken fortsatt är oerhört viktig. Det är också viktigt att göra det som USA har kritiserat oss för att vi inte har gjort, det vill säga investera mer i vår egen säkerhet i Europa. Vi måste visa att Europas framtid är viktig och att vi är beredda att investera i försvaret av den.

Samtidigt måste vi fortsätta att vårda relationen med USA, som är värdefull för oss av väldigt många olika skäl. Det handlar inte minst om att bygga ekonomiskt välstånd, vilket i sin tur är en förutsättning för att vi ska kunna ha ett starkt försvar.

Herr talman! Jag vill ställa en fråga till Sveriges försvarsminister.

Donald Trump har nu varit president i en månad. Vi har tagit del av många olika händelser och uttalanden. Han har tillsammans med medarbetare förmedlat väldigt tydligt att det råder en helt ny världsordning. Förutsättningarna för vårt gemensamma arbete framåt är väldigt osäkra. Vi befinner oss, tillsammans med övriga Europa, i ett synnerligen allvarligt säkerhetsläge.

Häromdagen tog vi del av svenska underrättelserapporter från 2024. Vi har också tagit del av danska rapporter. Man konstaterar att fler länder kan utsättas för ett väpnat angrepp om stödet uteblir samt att ett storskaligt krig kan bryta ut i Europa inom fem år. Detta gör att försvarsbeslutet behöver uppdateras.

Hur tänker försvarsministern och regeringen hantera detta synnerligen allvarliga säkerhetsläge?

Herr talman! Jag tackar Daniel Bäckström för frågan.

Sverige fokuserar nu extra mycket på två saker. Den ena är att ge maximalt stöd till Ukraina, så att Ukraina kan förhandla från en styrkeposition. Den andra handlar om att vi måste förbereda oss för en tid då Europa tar ett större ansvar för sin egen säkerhet. Det kommer att innebära ökad upprustning.

Med det försvarsbeslut vi har antagit har vi fördubblat försvarsbudgeten på fyra år. Sverige tillhör de allierade som har ökat allra mest. Ända sedan regeringen presenterade propositionen har jag dock sagt att försvarsbeslutet kan behöva justeras eftersom det råder krig i Europa. Vi vet också att det kommer att finnas militära förmågemålsättningar inom Nato som vi kommer att behöva leva upp till.

Precis som de andra allierade från Europa behöver vi ta ett större ansvar för vår egen säkerhet, så att vi har förmåga till stark avskräckning och försvar mot ett Ryssland som återkommande har visat sig ta stora politiska och militära risker.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Jag tackar försvarsministern för svaret.

Ett scenario är att USA inte stöder Ukraina och att man tar hem resurser från Europa samt att utvecklingen pekar mot krig inom ett par år. Då är ju tiden väldigt knapp, liksom möjligheten att åstadkomma konkreta resultat i förhållande till vår försvarsplanering. Det är oerhört angeläget att veta hur regeringen tänker hantera närtiden och när vi ska nå tillräcklig försvarsförmåga för att kunna stå upp i en väpnad konflikt.

Herr talman! Vi tillför mycket pengar på kort tid i en internationell jämförelse – egentligen mer per capita än alla andra länder förutom Estland och Polen. Det gäller också att se till att vi får utväxling för dessa pengar. Vi har ett projekt som handlar om hinder för tillväxt. Man kan behöva se över tillståndsförfarandet för övningsverksamhet. Det kan även handla om snabbare upphandling och om åtgärder som ökar effektiviteten i tillväxten av försvarsutgifterna.

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Slottner.

Det är nu snart tre månader sedan AI-kommissionen presenterade sin rapport Färdplan för Sverige med stor entusiasm och optimism och ett stort antal förslag. Sedan dess har utvecklingen i USA, i EU och till synes även i Kina gått framåt – och delvis tillbaka – med stormsteg på många olika områden. Vi har bland annat fått de första delarna av EU:s rättsakt om AI att implementera, liksom riktlinjer för användning av AI i offentlig sektor.

I förra veckan var Frankrikes president Macron värd för ett AI-toppmöte med statschefer, forskare, opinionsbildare och andra. Sveriges statsminister deltog och pratade bland annat om svensk innovationskraft. Han skrev dessutom, tillsammans med ett sextiotal andra länder, under ett uttalande om AI som är inkluderande och hållbar för människor och planet.

Sammantaget ser det väldigt fint ut, men frågan kvarstår: Vad gör regeringen egentligen? Vilka investeringar och satsningar kan vi få se i närtid, och hur tas AI-kommissionens förslag vidare?

Herr talman! Jag tackar ledamoten för frågan om vad regeringen egentligen gör när det gäller AI.

Regeringen gör väldigt mycket. Jag vill säga att jag tror att det är farligt att se AI som en isolerad satellit som är fristående från övrig digitalisering. För att AI ska kunna implementeras behöver vi kompetens i samhället. Människor behöver kunna använda dessa produkter både i privatlivet och i arbetslivet. Vi behöver ha en 5G-utbyggnad och en 5G-täckning som stöder produktutveckling. Vi behöver också göra offentlig sektor redo för AI-användning – därav riktlinjerna från Integritetsskyddsmyndigheten och Myndigheten för digital förvaltning – så att man kan skapa en etisk och juridisk säkerhet i offentlig sektor för att utveckla AI.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

AI-förordningen ska implementeras, och för detta har vi nu en pågående utredning. Ett antal av AI-kommissionens förslag har redan genomförts, inte minst med anledning av forsknings- och innovationspropositionen. Det kommer också att komma mer framöver.

Herr talman! Jag tackar statsrådet för svaren. Han nämnde en del av det jag tänkte ta upp här.

AI-kommissionen lämnade väldigt många förslag. Andra pekar på risker som behöver diskuteras, till exempel sådant som rör integritet och frågor om GDPR. Detta är frågor som står mitt parti nära. Miljöpartiet välkomnar teknikutveckling men vill gärna se fokus också på risker och saker som vi behöver ta hand om.

Min fråga kan sammanfattas så här: Vad är det som kommer att kunna presenteras härnäst från regeringens sida?

Herr talman! Jag får vara lite tråkig och säga: Det får vi se. Nu har jag dessutom finansministern bredvid mig, så jag vågar inte lova för mycket på egen hand.

Bland dessa 75 förslag finns saker som kostar pengar. Detta måste processas i budgetberedningar. Vissa förslag kräver ytterligare utredning, och utredningar behöver därför tillsättas.

Vi kan ge uppdrag till myndigheter med anledning av vissa förslag. Vi har redan gett en del uppdrag, och en del är omhändertaget i forsknings- och innovationspropositionen.

Det skulle förvåna mig om det inte kommer fler initiativ. Det kommer rättare sagt att komma fler initiativ, och de presenteras när de presenteras.

Herr talman! Min fråga går till utrikesminister Maria Malmer Stenergard.

Vi vet att det är oroliga tider. Vi vet att Ukraina är utsatt. Vi vet också att Sverige står enat bakom Ukraina. Många rykten florerar nu, men det är viktigt att fler länder står enade bakom Ukraina.

Med anledning av detta skulle jag vilja få mer information om med vilka kontakter och på vilket sätt utrikesministern arbetar för att Ukraina ska få det stöd man behöver för att inte hamna utanför de förhandlingar som pågår och kunna gå segrande ur kriget.

Herr talman! Jag tackar Margareta Cederfelt för frågan.

Vid sidan av att säkerställa att vi uppbådar så mycket stöd vi bara kan till Ukraina är en av regeringens viktigaste uppgifter i detta svåra läge att också nå ut till partner i Europa och övriga världen för att få dem att förstå hur viktigt det är att stötta här och nu.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Vi för en intensiv dialog i Europa. När jag var på säkerhetskonferensen i München hade jag flera bilaterala samtal med företrädare för både Ukraina och USA. I alla samtal med USA och även i det samtal jag hade med utrikesminister Rubio i förra veckan har jag givetvis framhållit vikten av ingenting om Ukraina utan Ukraina och vikten av att Europa också är med i processen.

Margareta Cederfelt kan alltså vara säker på att vi i regeringen gör allt vi kan på detta område.

Herr talman! Hur arbetar utrikesministern för att fortsätta på denna linje och verkligen se till att ingenting händer utan Ukraina, att Ukraina och övriga Europa är med på tåget och att vi får en varaktig fred där Ukraina är delaktigt?

Herr talman! Förutom det jag nämnde i mitt förra svar är det viktigt att se till att Ukraina är i en sådan position att man kan säga nej i en eventuell förhandling. Det är helt avgörande för både Ukraina och övriga Europa att Ryssland inte kan gå från förhandlingsbordet med vad man uppfattar som en seger för att sedan sälja in den till den egna befolkningen, samla ny kraft och anfalla Ukraina igen eller ett annat land.

Vi har en jätteuppgift i att övertala alla som är inblandade i detta, inte minst USA, hur viktigt det är för oss alla att freden blir rättvis och långsiktig.

Herr talman! Jag har haft förmånen att få köra ambulanser, brandbilar och lastbilar till städer som Charkiv, Kramatorsk, Dnipro och Zaporizjzja. Under dessa resor har jag på plats sett vad ryssarna håller på med och den förödelse som den ryska armén utsätter framför allt civilbefolkningen för. Till exempel kan man först anfalla en bostad för att sedan anfalla räddningstjänsten när den kommer. Det är fruktansvärda händelser som utspelar sig.

Utifrån mitt engagemang har jag lyssnat på president Donald Trumps uttalanden, och jag måste erkänna att jag är djupt oroad över det han säger. Jag fördömer å det starkaste att han anklagar en demokratiskt vald president för att vara diktator.

Hur ser försvarsministern på det säkerhetspolitiska läge som har uppstått nu när USA tyvärr verkar dra sig tillbaka?

Herr talman! Tack, Magnus Jacobsson, för dina personliga insatser för att stärka Ukraina! Jag vet att ett sådant starkt engagemang betyder mycket också för det ukrainska folket.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Det är uppenbart att vi kommer att behöva förbereda oss för en tid då Europa tar ett större ansvar för sin egen säkerhet. Det har till del också att göra med att USA kommer att titta ännu längre österut, sannolikt kopplat till den indopacifiska regionen och till Kina.

Precis som med Ukrainastödet ser det väldigt olika ut i Europa hur mycket man satsar. De som satsar mest är Polen och de baltiska staterna och sedan Norden. Men det finns mer att göra i den södra flanken när det gäller att få upp försvarsinvesteringarna, och det påpekar vi.

Precis så här ser det som sagt också ut med Ukrainastödet. Det är den norra flanken i Europa som stöttar Ukraina allra mest. Men nu gäller det att också andra länder i Europa bidrar till Ukraina med utgångspunkt i sin ekonomi respektive försvarsmakt så att vi får ett massivt stöd till Ukraina.

Herr talman! Under mina resor har jag också samtalat med ukrainska soldater och även med svenskar som tjänstgör under ukrainsk flagg. Som jag har uppfattat det finns det en skillnad i hanteringen av dem som kämpade under finsk flagg och dem som kämpar under ukrainsk flagg. En del kommer ju inte hem eftersom de har stupat, andra blir skadade och några kommer hem med PTSD.

Hur ämnar vi jobba för att de som kommer hem ska räknas som veteraner och därmed kunna få det stöd de behöver?

Herr talman! Det finns ett antal delar i detta. Bland annat stöder vi rehabilitering av ukrainska soldater. Sverige hör till de länder i Europa som har rehabiliterat flest ukrainska soldater, och jag har själv träffat flera av dem. I december antogs också en veteranstrategi för att de som har varit ute ska kunna få bra stöd. Det är möjligt att vi kan titta på dessa frågor också kopplat till svenskar som har varit utomlands, för grundtanken är att alla veteraner ska få en bra behandling när de kommer tillbaka till Sverige.

Herr talman! Många känner stor oro för vad som händer i världen. Samtidigt känner många stor oro för sin vardag här och nu. Det är viktigt att vi tar denna oro på allvar om vi vill ha ett samhälle som håller ihop. Arbetslösheten fortsätter att öka och är nu den högsta på tio år. Matpriserna har ökat 25 procent på tre år, och de rusade i januari med den största ökningen på två år. Hyrorna för oss som bor i hyreslägenhet fortsätter att gå upp, och nästan var tredje barnfamilj behövde låna pengar för att klara sig över jul och nyår.

Den SD-styrda regeringen har prioriterat dem som redan har, och den har inte gjort de insatser som behövs för de hushåll som har det särskilt tufft. Därför undrar jag om finansministern har något nytt att komma med för alla dem som sliter på jobb men inte får sin ekonomi att gå ihop.

Herr talman! Jag tackar Eva Lindh för en mycket viktig fråga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Sverige pressas på olika sätt. Många svenska hushåll pressas också på grund av att inflationen har varit hög och att priserna fortfarande är höga och till viss del fortsätter att stiga.

Man ska dock veta att i dessa tider av stor oro står Sverige på en enormt stabil grund både ekonomiskt, med starka statsfinanser, och politiskt. I politiken är vi eniga om många saker, och Sverige har en regering som lägger budgetar med majoritet.

I de senaste budgetarna har regeringen fokuserat på att hjälpa hushållen. Det handlar om sänkt skatt på arbete, drivmedel och sparande och om elstöd. Vi har gjort mycket för att stötta just hushållen. Att sänka skatten, som vi nu har gjort flera år i rad, är viktigt för att människor ska få behålla mer.

Eva Lindh kan känna sig trygg med att vi kommer att fortsätta stärka hushållen.

Herr talman! Min fråga går till finansminister Elisabeth Svantesson.

Vi sverigedemokrater är övertygade om att ny kärnkraft är en förutsättning för att få ordning på elmarknaden igen. Här är vi överens med sittande regering, och i samarbetet har också de legala hinder som har funnits röjts undan. Det har också tagits fram en tänkbar finansieringsmodell. Målet är att två nya, storskaliga reaktorer ska vara klara 2035, och statsministern har uttryckt att ett spadtag gärna får tas redan under denna mandatperiod.

Nu i veckan har Vattenfall kommunicerat att beslut om investering kan dröja fram till 2030. Vi sverigedemokrater har redan tidigare hyst vissa tvivel kring Vattenfalls ledning vad gäller kompetens och fokus i frågan. Har finansministern förtroende för ledningens kompetens och fokus i denna fråga? Om inte, vilka åtgärder ämnar finansministern vidta i ärendet?

Herr talman! Precis som Jessica Stegrud säger är vi överens om att Sverige behöver mer kärnkraft. Sverige är ett kärnkraftsland och ska fortsätta att vara det.

Jag tycker att ledamoten övertolkar det Vattenfall säger. Att bygga ny kärnkraft är en omfattande process, vilket Jessica Stegrud vet. Det innefattar en mängd viktiga beslut, och flera av dessa har redan tagits, som att upphäva naturreservat runt Ringhals och köpa in mer mark. Vattenfall utvärderar också olika leverantörer. Men det finns också beslut som ligger framför oss. Det handlar till exempel om att välja leverantör, något som bolaget arbetar med. När vår riskdelningsmodell är klar kommer man att ansöka. Det är alltså flera steg som behöver tas.

Både vår ambition och vårt mål är glasklara. Det vi har sagt och är överens om ska vi genomföra. Det vill vi alla, och jag menar att det också kommer att bli så.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Just nu utreds en höjning av högkostnadsskyddet för mediciner eftersom kostnaderna har ökat. Höjningen innebär både ett ökat tak och en ökad kostnad upp till taket.

Redan i dag är det många som inte tar ut sin medicin för att de inte har råd. Människor tvingas välja mellan mat, hyra och medicin. Om regeringens förslag går igenom kommer fler att tvingas avstå från sin medicinska behandling.

Regeringen driver en politik som gynnar höginkomsttagare och driver upp kostnaderna för låginkomsttagare, som också är de som drabbas hårdast av till exempel stigande matpriser.

Vid årsskiftet fick finansministern och andra höginkomsttagare en rejäl skattesänkning. Varför prioriterar den här regeringen, finansministern, skattesänkningar för sig själva framför att till exempel öka subventionen i högkostnadsskyddet? Anser regeringen att sjuk- och fattigpensionärer ska ha råd med medicin?

Herr talman! Det korta svaret är ja. Det är alldeles självklart att man i vårt land med både höga välfärdsambitioner och en bra välfärd naturligtvis ska kunna hämta ut sina mediciner.

Vi ser en stegrande prisökning vad gäller kostnaderna för utvecklingen av olika mediciner. Det är fantastiskt! Vi kan leva längre därför att det kommer nya mediciner.

Vi tycker att det finns en poäng att en något större del tas av patienten. Det här är inte klart än, men det kommer självklart att vara så att de som har det allra tuffast eller har kroniska sjukdomar inte kommer att beröras på samma sätt. Det kommer att bli någon höjning i månaden, vilket betyder att man får bära ett något större ansvar av den enormt stora kostnad som mediciner innebär, i tider när man behöver prioritera.

Varför sänker vi skatten två år i rad för alla löntagare? Det är för att man ska få ökad köpkraft, och på lång sikt måste ekonomin växa. Det gör den med moderatledd politik, men kanske inte med Vänsterns politik.

(Applåder)

Herr talman! Regeringen talar om vikten av statlig närvaro i hela landet. Men just nu ser vi motsatsen. Statliga jobb centraliseras. Vart fjärde servicekontor planeras att läggas ned. Folke Bernadotteakademin och Sidas utbildningscenter flyttas från Västernorrland till Stockholm.

När statliga arbetsplatser försvinner påverkas hela samhället. Familjer kan tvingas flytta, och företag och skolor tappar underlag. Det blir svårare att locka ny kompetens. Samtidigt vet vi att decentralisering stärker hela Sverige. När statliga jobb placeras i hela landet skapas möjligheter, och fler orter får växa.

Mina frågor går till statsrådet Erik Slottner. Hur motiverar regeringen dessa beslut om centralisering? Vilka åtgärder vidtar regeringen för att decentralisera så att fler statliga jobb hamnar på den svenska landsbygden?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Jag tackar för frågan.

Det finns inte någon övergripande plan från regeringens sida att centralisera statliga jobb eller att flytta statliga jobb till Stockholm. Sedan kan det emellanåt finnas argument för att enskilda myndigheter eller arbetsplatser behöver byta ort, men då får man fråga det ansvariga statsrådet. Jag antar att det är en del av Sidas verksamhet som avses här – ett trettiotal jobb. Frågan får ställas till just det statsrådet om varför det har varit nödvändigt.

Statlig närvaro är jätteviktigt. Just nu expanderar staten i form av ökade resurser till både rättsväsendet och militären, som kommer att få mycket stor effekt runt om i Sverige med en ökad statlig närvaro på många orter. Detta är viktigt för att hela Sverige ska leva. Om man ska kunna bo och verka i hela Sverige ska staten finnas i hela Sverige, och det gör den alltjämt.

(Applåder)

Herr talman! Min fråga går till utrikesministern, och den handlar om det globala havsavtalet. Det handlar alltså om ett globalt havsavtal som skulle innebära en stor vinst för både klimatet och den marina biologiska mångfalden. Här har Sveriges regeringar, även nuvarande regering, tidigare drivit på avtalet och utlovat att Sverige tillsammans med EU och dess medlemsländer kommer att arbeta för att snabbt ratificera avtalet så att det kan träda i kraft så fort som möjligt.

Hittills har 17 länder ratificerat FN:s havsavtal, och fler länder är på gång innan nästa möte äger rum i juni – däribland samtliga nordiska grannländer, men av någon anledning ännu inte Sverige. Kommer Sverige att vara det enda nordiska land som inte har ratificerat havsavtalet till FN:s möte i juni?

Herr talman! Jag tackar Rebecka Le Moine för en viktig fråga.

Det här är, precis som tidigare, fortfarande en mycket prioriterad fråga för regeringen. Jag kan försäkra Rebecka Le Moine att vi jobbar mycket intensivt med avtalet och kommer att ta vårt ansvar. Vi ser mycket fram emot de viktiga diskussioner som kommer att föras på mötet i Nice.

Herr talman! Arbetslinjen kan vara den lägereld som håller ihop Sverige och ser till att alla människor får bidra till Sverige. Därför har regeringen sänkt skatten på arbete för alla som arbetar, sett till att förstärka yrkesutbildningen med mer resurser, att reformera arbetslöshetsförsäkringen och så vidare.

En annan viktig del för att säkerställa att det alltid lönar sig mer att arbeta, att alla människor får känna sig efterfrågade i samhället och i ekonomin, är att bidragssystemen är strama och att tydliga krav ställs på dem som är utan arbete.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Hur är planen för en fortsatt bidragsreform, och hur ska vi stärka drivkrafterna för arbete genom bidragsförändringen?

Herr talman! Jag tackar Oliver Rosengren för frågan.

Det här är en helt central fråga som har varit viktig i Sverige under lång tid. När Sverige gick från att vara ett av världens fattigaste länder till att vara ett av världens rikaste länder var en del i detta att många människor gjorde sin plikt – det man kunde för att vara med och bidra. Det är också så vi bygger Sverige starkt och rikare framåt.

I detta finns alldeles för många människor som av olika skäl har hamnat utanför och har gjort det under alldeles för lång tid. Det finns en för mig moralisk fråga i detta att inte glömma människor, att de inte ska hamna utanför. De blir något i statistiken, men inte så mycket mer. Och de får inte det stöd de behöver. Jag menar att man ska ha det stöd man behöver för att komma vidare.

Den andra delen handlar om ekonomiska incitament. Till exempel jobbar regeringen med en bidragsreform i tre delar. Det handlar om aktivitet. En av de allra viktigaste delarna är att vara aktiv och inte passiviseras. En annan del är en kvalificering, det vill säga ett bidragstak. Tillsammans ska allt detta göra att fler kommer in på arbetsmarknaden. Alltså stöd, men också krav.

Herr talman! Min fråga går till civilminister Erik Slottner.

Denna regering har betonat vikten av att effektivisera våra myndigheter och förvalta våra gemensamma resurser ansvarsfullt. Myndigheter bör fokusera på sina kärnuppdrag snarare än att bygga ut byråkratin.

Ministern driver arbete för att öka effektiviteten inom statsförvaltningen, men det finns även behov av effektivisering inom välfärden i kommuner och regioner. Där kan digitaliseringen vara ett viktigt verktyg för att uppnå bättre resultat och bättre resursutnyttjande.

En del av effektiviseringsarbetet handlar om att slå ihop myndigheter. Men vad händer med verksamheterna för de myndigheter som har fått beslut om sammanslagningar först 2026?

Jag vill därför fråga civilminister Erik Slottner: Hur säkerställer regeringen att dessa myndigheter arbetar effektivt och ändamålsenligt under övergångsperioden? Vad kan vi göra mer för att myndigheterna ska effektiviseras?

Herr talman! Jag tackar ledamoten för frågan.

Genom god myndighetsstyrning ser vi till att myndigheterna, även myndigheter som ska slås samman med andra myndigheter, jobbar på och att det är business as usual genom bra uppdrag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Jag förväntar mig naturligtvis att de två myndigheter som ska bli en från den 1 januari 2026 jobbar på enligt de uppdrag som de får från regeringen under 2025 och sedan att den hopslagning som ska ske av sex myndigheter i ett första skede som ska bli tre 2026 sker så smidigt och sömlöst som möjligt. Det arbetet pågår just nu.

Vi kommer förmodligen att se ytterligare myndighetssammanslagningar framöver. Vi har nu två utredningar som vi tittar på och jobbar vidare med där det finns förslag på olika myndighetssammanslagningar. Det är en del av det omprövningsprojekt som regeringen har.

Vi ser också över lokalkostnaderna, och vi ser över kommunikationskostnaderna på de myndigheter som jag ansvarar för. Förra året lade vi på ett enprocentigt effektiviseringskrav för att myndigheterna ska bli mer fokuserade på kärnuppdraget och mindre fragmentiserade.

Herr talman! Min fråga går till civilministern.

Social dumpning innebär att kommuner ser till att kommuninvånare med behov av kommunala stödinsatser flyttar till en annan kommun. Oftast handlar det om välbeställda kommuner som gör sig av med invånare till mindre välbeställda kommuner, som får ta över ansvaret. Det är dåligt för samhället och dåligt för integrationen.

Vi socialdemokrater tillsatte i regeringsställning en utredning som skulle föreslå åtgärder för att få slut på det här eländet. Men den utredningen lades ned av regeringen och SD.

När vi har ställt frågor om detta under mandatperioden har civilministern till slut erkänt att det pågår social dumpning och att det är ett problem. Gott så! Men nu finns det återigen tomma hyreslägenheter runt om i landet, och risken för social dumpning ökar.

Min fråga är: Vad gör regeringen och civilministern, konkret, för att stoppa social dumpning här och nu?

Herr talman! Jag tackar för frågan.

Det är helt korrekt att just den utredningen lades ned. Dock hade utredaren kommit en bra bit på väg, och jag träffade utredaren och tog del av de förslag som hittills har kommit. Samtliga förslag låg faktiskt utanför mitt ministerområde – det var flera förslag som låg inom socialtjänstens område.

Vi har tagit den här frågan vidare, bland annat genom att ge länsstyrelserna i uppdrag att kartlägga förekomsten av så kallad social dumpning.

Vi kan också se att den minskade migrationen och asylinvandringen till Sverige såklart kommer att minska förekomsten av så kallad social dumpning. De lagstiftningsförändringar vi gör, exempelvis av EBO-lagstiftningen, kommer också att få konsekvenser.

Kommunerna måste också föra en dialog med varandra för att undvika detta. Märker man att det till ens kommun plötsligt kommer människor med mycket stora sociala behov som är direktplacerade av en annan kommun måste man föra en dialog om detta. Det vet vi har gett god effekt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! I USA har en omfattande granskning av statliga myndigheter avslöjat hur miljardbelopp slösats på ineffektiva utbetalningar, felaktig byråkrati och rena bedrägerier.

Liknade granskningar i andra länder har också visat hur skattebetalarnas pengar har slösats bort. Ibland har de använts på ett sätt som är varken transparent eller effektivt.

Inte heller Sverige är förskonat från slöseri eller korruption. Det finns omfattande exempel.

Inte minst efter alla år med Socialdemokraterna vid makten undrar jag hur finansministern säkerställer att svenska skattemedel inte slösas bort på ineffektiva eller felaktiga utbetalningar. Har regeringen identifierat några områden där staten kan effektivisera sin ekonomi genom att minska slöseri eller byråkratisk ineffektivitet?

Herr talman! Tack, Markus Wiechel, för en väldigt relevant fråga!

Vi har ju höga skatter i vårt land, och då gäller det att använda varje krona på bästa sätt. Från första stund lade den här regeringen ett effektiviseringsuppdrag på alla myndigheter och departement att hålla nere kostnaderna. Vi gjorde en besparing; det var det första vi gjorde.

Som Erik Slottner sa tidigare jobbar vi nu med att se vilka myndigheter vi kan slå ihop. Dessutom är det så att vi i varje budgetförhandling går igenom olika budgetposter och tänker: Måste vi göra detta nu?

Vi har visat att vi tillsammans kan göra besparingar på olika sätt som finansierar andra delar, och det tror jag är otroligt viktigt att fortsätta med. Att ha en effektiv förvaltning som använder pengar på bästa sätt är verkligen en viktig del för oss.

Slutligen: Utbetalningsmyndigheten är en väldigt viktig ny myndighet som ska samköra och se till att alla andra myndigheters pengar används på rätt sätt så att ingen kan lura systemen. Det tillitsstyrda systemet har dessvärre inte funkat, och detta gör vi nu någonting åt.

Herr talman! Det har gått två veckor sedan det brutala massmordet i Örebro, då tio människor brutalt mördades – föräldrar, syskon och barn.

Det här sker i spåren av ett otroligt skrämmande samtalsklimat som vi upplever i vårt samhälle. Människor är otroligt rädda – människor som har utländsk bakgrund och tillhör minoriteter. Det är också något som statsministern har uttryckt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Samtidigt, för en vecka sedan, valde regeringen att tillsätta en ny landshövding i mitt hemlän Gävleborg som har gett uttryck för rasistiska stereotyper mot människor med utländsk bakgrund men också mot nationella minoriteter, till exempel romer och judar.

En landshövding ska vara en samlande kraft för alla. Min fråga till Erik Slottner är: Hur tänker sig statsrådet att en sådan person ska kunna utföra sitt uppdrag korrekt?

Herr talman! Jag är faktiskt förvånad över den sammankoppling som görs; jag måste säga det. Att dra politiska poäng genom att koppla samman den mest fruktansvärda masskjutning vi sett i Sverige, åtminstone på väldigt lång tid, med en landshövdingsutnämning i Gävleborg tycker jag är osmakligt.

Att nästan i samma andetag kleta på den nyutnämnda landshövdingen i Gävleborg åsikter som skulle kunna ha underblåst masskjutningen på skolever i en skola i Örebro tycker jag är ett lågvattenmärke.

Utnämningen av landshövdingen i Gävleborg har naturligtvis gått till som i många andra fall. Utnämningen av landshövdingar ser annorlunda ut än för övriga generaldirektörer. Politisk erfarenhet är ofta en positiv egenskap då man ska representera och samverka mellan kommun, stat och region.

Sverigedemokraterna har nominerat nämnda person. Sverigedemokraterna har hittills varit utan landshövdingar, och vi har antagit den nomineringen. Den erfarenhet som nämnda landshövding har är mycket lik den som väldigt många andra landshövdingar har.

(Applåder)

Herr talman! Min fråga är till finansministern.

Många har här i kammaren i dag uttryckt förfäran över hur USA:s president far med ryska propagandalögner och hotar att sluta en så kallad fred i Ukraina på angriparen Putins villkor.

Därför finns det nu ett omedelbart behov av att maximalt stärka Ukrainas hand så att fred inte sker på Putins villkor utan på Ukrainas villkor.

Min fråga till finansministern är om hon, som Centerpartiet har föreslagit, kan tänka sig att under 2025 tredubbla stödet till Ukraina till 75 miljarder kronor per år, till 1 procent av vår bnp, så att Sverige kan gå före och uppmana andra EU-länder att göra likadant.

Kan finansministern också tänka sig att EU och EU-länder i detta akuta läge lånar upp gemensamt för Ukraina och för EU:s försvar?

Herr talman! Tack, Martin Ådahl, för en mycket viktig fråga!

Jag tror att vi alla just nu känner stundens allvar. Det är en ödesmättad tid, då vi i Sverige kommer att behöva göra betydligt mer för att stötta Ukraina men också för att bygga vårt eget försvar.

Det kommer att kosta pengar både att stötta Ukraina och att bygga försvarsförmåga. Vi har sedan tidigare gemensam upplåning för stöd till Ukraina. Det är det som vi har kommit överens om i EU-kretsen. Sedan gör väldigt många, bland annat Sverige, stora bilaterala insatser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Jag ska inte här och nu lova vilka resurser som kommer att gå till försvar eller till Ukraina den närmaste tiden eller åren framöver. Men helt uppenbart är att vi kommer att behöva ta ett större ansvar. Hur det ska göras, vilken metod man ska använda, får man återkomma till. Men oavsett vad andra länder gör kommer Sverige att stå där, starkt och stabilt, och stötta Ukraina. Jag håller med om att det är bråttom.

Herr talman! I en intervju i Sveriges Radio Ekot i lördags aviserade utrikesministern att en utredning ska tillsättas som bland annat ska undersöka om svenskar med dubbelt medborgarskap ska nekas rätt till hjälp från Sverige, så kallat konsulärt stöd.

Detta skulle innebära att de till skillnad från övriga svenska medborgare inte skulle ha rätt att få hjälp i nödsituationer eller att få hjälp med att kontakta anhöriga och myndigheter med mera.

Utöver att frångå den viktiga principen om att alla medborgare ska behandlas lika finns en uppenbar risk för att en indragen rätt till stöd för svenskar med dubbelt medborgarskap skulle spä på den känsla av utanförskap som många svenskar med utrikes bakgrund tyvärr känner i dag. Det skulle också undergräva värdet av dubbelt medborgarskap.

Min fråga till utrikesministern är därför varför svenskar med dubbla medborgarskap ska behandlas annorlunda av svenska staten än andra svenska medborgare. Ser utrikesministern några risker med att neka svenskar med dubbelt medborgarskap rätt till konsulärt stöd från Sverige?

Herr talman! Tack, Malte Tängmark Roos, för frågan!

Nu är vi i ett skede då vi kommer att tillsätta en utredning som ska se över hela det konsulära regelverket. Jag menar att det inte är tillräckligt förutsägbart i dag. Svenska medborgare vet inte alltid vad som gäller eftersom lagstiftningen inte är tillräckligt tydlig.

Till detta har vi det faktum att det efter tsunamin skapades en katastroflagstiftning. Den har aldrig någonsin tillämpats. I det här sammanhanget vill vi också se över denna, för att se om kraven är alltför hårt ställda för att den ska kunna tillämpas.

Det handlar också om att få in en rimlighetsbedömning i detta. Är det rimligt, om det har varit starkast möjliga reseavrådan från UD under flera års tid, att man åker till platsen och ändå kan få fullt konsulärt stöd? Det är det kanske inte. Är det rimligt, om man har dubbelt medborgarskap och åker till det andra landet som man också har medborgarskap i, att man ska ha samma konsulära stöd? Jag vet inte, men jag tycker att det är rimligt att en utredare tittar på detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Jag har en relevant fråga till statsrådet Slottner om något som händer i min valkrets i Gävleborg.

Där har polisen gått ut med att flera brott mot äldre anmälts i veckan. Tidningen Ljusnan skriver att polisen under måndagskvällen larmades om att en man i Ljusdal blivit uppringd av en person som låtsades vara från en bank. Mannen blev av med pengar. I tisdags ska en kvinna i Bollnäs ha utsatts för samma sak, och efter det ett brottsoffer i Gävle.

Bedragarna verkar ha riktat in sig på äldre personer. De som utsatts är 65 år och äldre. Det är alltså inte bara Socialdemokraterna som har försökt lura äldre, utan andra bedragare fortsätter.

Jag undrar vad regeringen gör för att stoppa dessa kriminella?

Herr talman! Det här är en typ av brottslighet som med precision riktar in sig på de mest sårbara grupperna och som på djupet upprör, och har upprört, svenska folket. Vi har fått ta del av berättelser om hur framför allt äldre har blivit länsade på hela livsbesparingar av bedragare som lurat dem via exempelvis telefonsamtal.

Regeringen genomför nu flera åtgärder för att komma åt detta. Ett exempel är att min ministerkollega, finansmarknadsminister Niklas Wykman, sammankallat banksektorn. De har nu genomfört flera åtgärder för att försvåra för den här typen av brottslighet.

Jag som har ansvar för digitaliseringsfrågor har gett Post- och telestyrelsen i uppdrag att komma med fler åtgärder när det gäller hur vi kan komma åt förekomsten av manipulerade nummer, där man utger sig för att vara någon annan än den man är.

Redan i dag stoppar vi 40 000 samtal per dag från sådana här telefonnummer. Nu vill vi gå vidare med förekomsten av falska sms. Vi har också presenterat skärpta straff för brott riktade mot äldre.

Herr talman! Vi har nog alla hört talas om Draghirapporten, där förre ECB-chefen Mario Draghi menar att Europa står inför en existentiell utmaning. Han vill se en ny Marshallplan. En kort och tillspetsad sammanfattning är att han har rätt i analysen men är delvis planekonomisk i slutsatsen.

Även om den här rapporten avgjort innehåller en rad guldkorn blir frågan: Vem ska stå för notan? Draghi vill se en plan för europeiska investeringar på närmare 10 000 miljarder kronor per år.

Sverige är redan per capita en av EU:s absolut största nettobidragsgivare. Draghi vill dessutom se en industripolitik som detaljstyr hur investeringar ska allokeras. Detta är en planekonomisk hållning som går stick i stäv med att göra EU lagom igen – då krävs mindre klåfingrighet, inte mer.

Jag skulle vilja få veta lite mer. Hur tänker finansministern kring denna rapport?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Tack, Hans Eklind, för en mycket bra fråga!

Det här är verkligen en ödesfråga för Europa. Vi är ju en rik kontinent, men vi halkar efter. Nu måste produktiviteten förbättras.

Jag är glad för att många verkar kunna ställa sig bakom problembilden, men precis som ledamoten säger är en del av lösningarna inte där vi ser att lösningarna ska vara. Nu har kommissionen i sin tur presenterat en konkurrenskraftskompass. Den kommer att diskuteras under våren.

Låt mig säga två saker. Ofta är det så att det bästa man kan göra inte kostar så mycket pengar, såsom regelförenklingar. Där har den nya kommissionen verkligen satt fart. Vi måste göra det enklare och kanske ta bort en del regleringar som har försvårat och förhindrat produktiviteten.

Den andra delen, som Draghi också skriver om, är att fler länder borde ha en kapitalmarknad som Sveriges. Här sparar åtta av tio i fonder och aktier. Det ger avkastning till individen, men det kommer också enormt mycket kapital till innovation och företagande. Så behöver fler göra, och den frågan driver vi hårt.

Herr talman! Min fråga går till försvarsminister Pål Jonson.

För två veckor sedan var försvarsutskottet på studieresa i USA. Vi besökte bland annat Norfolk och många andra verksamheter. Vi träffade några svenska militärer som var utplacerade, och nu när vi är med i Nato kommer det framgent att finnas stora behov av fler.

En fråga som kom upp var villkoren för framför allt de medföljande. Man jämför också väldigt mycket med hur det ser ut med andra länder och annat.

Frågan till försvarsministern är om han har en ambition att förändra möjligheterna för att kunna underlätta att rekrytera kvalificerad personal till de befattningar som behövs i och med Sveriges Natointräde.

Herr talman! Tack, Johan Andersson, för frågan!

Det finns ungefär 240–250 befattningar som Sverige ska kunna fylla upp i Natos olika ledningsstrukturer inom sex år efter att landet blivit medlem i Nato. Norfolk, som Johan Andersson besökte, är ett av de ställen där vi kommer att ha flest officerare.

När det gäller om jag kommer att vidta åtgärder för detta hänvisar jag till att detta framför allt är en fråga för arbetsmarknadens parter. Vi lägger oss alltså inte i avtalsfrågor. Vi vidtar däremot ganska stora åtgärder för att få fram fler officerare. Det är viktigt.

Vi bygger ut antalet platser på Försvarshögskolan, vi höjer ersättningsnivån för officersaspiranter och det kommer ut fler specialistofficerare. När vi bygger ut värnplikten finns det naturligtvis också bättre förutsättningar för att fler människor ska kunna söka sig till det militära yrket. Avtalsfrågor är dock en fråga för arbetsmarknadens parter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Min fråga går till civilminister Erik Slottner.

Utredningen om en effektivare organisering av mindre myndigheter är intressant. Den handlar delvis om att inte spendera svenska folkets skattepengar på onödig administration och byråkrati. Jag vet att civilministern själv är fullt medveten om problemet och vill göra något åt den omfattande och kostsamma myndighetsapparat vi har i Sverige.

Min fråga till statsrådet gäller vad som händer nu. Vad är nästa steg för att effektivisera Myndighetssverige?

Herr talman! Jag tackar Martin Westmont för denna fråga.

Just denna konkreta utredning ska alldeles strax gå ut på remiss, och därefter ska den beredas. Jag hoppas verkligen att vi ska kunna gå fram med en del eller kanske till och med samtliga av de förslag som utredaren har föreslagit. Det får vi se. Regeringen ska komma överens om det efter att den har beretts.

Vi har också ett antal förslag på sammanslagningar av de så kallade nämndmyndigheterna. Där kom Statskontoret med en rapport, och den bereds också. Vi hoppas komma med förslag på det inom kort. Jag utesluter inte att det framöver kan komma fler förslag på större myndigheter som kan gå samman.

Parallellt med detta jobbar Ekonomistyrningsverket nu med en rapport för att ta fram nyckeltal vad gäller lokalutnyttjande. Vi ser stor potential i att kunna minska antalet kvadratmeter och därmed spara pengar vad gäller hyra.

Jag har tidigare nämnt de alltmer utvidgade kommunikationskostnaderna, som vi också ser över just nu.

Herr talman! Min fråga går till finansministern.

I går var jag på en konferens i Bryssel tillsammans med företrädare för andra nationella parlament. Jag fick intrycket att allt fler länder nu förstår hur läget ser ut och att en kommande allmän upprustning kommer att behövas.

Samtidigt är statsfinanserna i många länder i EU inte de bästa. Det finns alltså en diskussion om EU ska kunna ta upp stora gemensamma lån. Vi är många i Sverige som tycker att det här med gemensamma EU-lån är problematiskt. Men vi förstår också att en upprustning behövs.

Kan finansministern säga något om de samtal som hon har haft med sina kolleger i EU om det här problemet?

Herr talman! Tack, Stefan Olsson, för frågan!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Det här är verkligen en pågående fråga. Jag träffade mina kollegor i tisdags.

Vi kan börja med att konstatera att varje land har ansvar för att själv bygga försvarsförmåga och prioritera, som vi har gjort, för att kunna frigöra resurser.

Sedan kan vi nog behöva göra mer gemensamt. Hur ska det då finansieras? Nummer ett menar jag är att ta de ryska frysta tillgångarna och använda dem nu.

Nummer två är att se till att prioritera både i nationella budgetar och i EU-budgeten. En del av sammanhållningsfonderna har man knappt använt någonting av. Någonstans mellan 5 och 10 procent är använda. Använd dem nu!

En tredje sak handlar om det budgetramverk som vi har i EU. Där finns en öppning för att kunna göra mer investeringar och ta större lån. Att ta gemensamma lån ligger långt ned på min lista. Men man ska inte utesluta någonting. Men i grund och botten kommer det att innebära att svenska skattebetalare får betala en större andel än många andra behöver göra.

Herr talman! Sverige har långvariga och goda relationer med Demokratiska republiken Kongo.

Den senaste månaden har konflikten i östra Kongo eskalerat ytterligare. De av Rwanda uppbackade M23 har de senaste veckorna intagit de två provinshuvudstäderna Goma och Bukavu. Territoriella gränser har inte respekterats av grannländerna till Kongo. Vi får även rapporter om ökade flyktingströmmar där barn kommer bort från sina familjer i flykten, om ett systematiskt sexuellt våld som används som vapen och om oron som sprids i de större städerna.

Kommande vecka möter statsrådet Europas utrikesministrar. Bland annat Kongo står på agendan. Det är ett avgörande tillfälle för att mobilisera alla diplomatiska verktyg för att driva på för ett omedelbart stopp för fientligheterna, där militära lösningar inte löser problemet.

Det som krävs nu är sanktioner. Min fråga till utrikesministern är om Sverige är berett att ta ytterligare steg och att driva på för sanktioner mot Rwanda.

Herr talman! Tack, Lili André, för frågan!

Utvecklingen i Kongo är minst sagt oroväckande. I början av 2025 inledde den väpnade rebellgruppen M23 en ny offensiv mot Goma, precis som ledamoten sa. De humanitära konsekvenserna av eskaleringen är djupt oroväckande, med hundratusentals nya internflyktingar sedan början av året.

EU, inklusive Sverige, har upprepade gånger fördömt M23:s och Rwandas agerande i östra Kongo. EU har uppmanat Rwanda att upphöra med stridigheterna och att dra tillbaka trupp. EU har också uppmanat till en återgång till förhandlingsbordet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Vi välkomnar de regionala och internationella initiativ som nu pågår för att genom dialog nå en fredlig lösning på konflikterna. Sverige bidrar till dessa initiativ genom EU. EU:s särskilda representant för Stora sjöregionen, den svenske diplomaten Johan Borgstam, arbetar också aktivt med länderna i regionen för att nå en fredlig lösning.

Vi kommer i varje läge att utvärdera hur vi bäst går framåt.

Herr talman! Sverige står inte bara inför de kriser vi ser i omvärlden, utan vi har också en inhemsk kris i form av den skyhöga arbetslöshet som det har rapporterats om de senaste dagarna. Det här hämmar inte bara vår förmåga att faktiskt satsa de pengar vi skulle vilja på försvaret och på andra saker. Det skadar också de individer och människor som får se sina inkomster rejält sänkta när de går från jobb till arbetslöshet.

Tack och lov – eller vad man ska säga – ser vi inte ökningar i gruppen ungdomar och invandrade kvinnor i lika stor utsträckning som i andra grupper. Det är annars de som normalt drabbas hårdast. Nu är det framför allt äldre och män som blir arbetslösa i högre grad.

Jag vill höra lite vad finansministern avser att göra för att se till att de får en snabbare ingång på arbetsmarknaden framöver och slipper drabbas av de oerhörda konsekvenserna det innebär att bli arbetslös när man är äldre.

Herr talman! Tack, Patrik Lundqvist, för frågan!

När regeringen tillträdde ärvde vi en väldigt hög inflation, en hög arbetslöshet och en låg tillväxt. Nu har vi äntligen fått bukt med inflationen, och vi har en budget som precis har börjat verka och som ska både sätta fart på de ekonomiska hjulen här och nu och få svensk ekonomi att växa på sikt.

Vi ser ljuset i tunneln. Under året kommer en konjunkturuppgång att ske, och det kommer att underlätta för väldigt många av dem som i dag står utanför arbetsmarknaden eller som precis har förlorat sina jobb att komma tillbaka.

Något som är otroligt viktigt för mig är att den som är arbetslös ska få det stöd man behöver, så att man inte hamnar i passivitet och långtidsarbetslöshet. Den är redan väldigt hög. Vi ska både jobba med dem som i dag står långt bort från arbetsmarknaden, som har varit arbetslösa länge, och samtidigt se till att den som blivit arbetslös får hjälp här och nu. Det är en prioritet.

Men det viktigaste av allt är att få igång hjulen. Det var därför vi lade fram en expansiv budget som kan vända den här konjunkturen – jag höll på att säga skutan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Min fråga går till försvarsminister Pål Jonson.

En viktig del i att säkra svensk försvarsförmåga är att undanröja byråkratiska hinder som fördröjer och försvårar för Försvarsmaktens och försvarsindustrins tillväxt. Säkerhetsläget kräver stora investeringar och inköp, bland annat givet de utspel vi har fått höra de senaste dagarna.

Det är av stor vikt att regeringen tar ett helhetsgrepp om den stränga miljölagstiftning som har en kraftigt begränsande inverkan på Sveriges försvarsförmåga. Lagförslag som försämrar förutsättningarna för en behovsanpassad tillverkning av till exempel ammunition skulle allvarligt begränsa vår försvarsförmåga.

Sverigedemokraterna står fast vid vår tidigare hållning att det är ytterst viktigt att undvika nya hinder som hämmar totalförsvarets tillväxt.

Kan statsrådet redogöra för hur regeringen ser på frågan givet det allvarliga säkerhetsläget?

Herr talman! Tack, Göran Hargestam, för en angelägen fråga!

Kopplat till miljötillstånd har vi ändrat från tillståndsplikt till anmälningsplikt. Det innebär att ett förfarande för att till exempel få tillstånd för ett skjutfält kan gå på sex till tolv veckor i stället för ett år. Det är ett viktigt framsteg för att skynda på förutsättningarna för utbyggnaden av totalförsvaret.

Vid sidan av det har vi arbetat för att decentralisera ett antal beslut. Förut krävde tillträdesförordningen ett regeringsbeslut när ett utländskt örlogsfartyg kom till Sverige. Nu kan vi lägga det på myndigheten.

Det andra gäller upphandlingsfrågor. Där har vi också höjt nivån för när det krävs ett regeringsbeslut, till exempel för Fortifikationsverket från 60 miljoner till 200 miljoner. Försvarsmakten får upphandla upp till 700 miljoner utan ett regeringsbeslut, just för att skynda på processer och se till att vi får ett starkare totalförsvar mycket snabbare.

Herr talman! Vi har brist på bostäder, och vi har byggnadsarbetare som förlorar jobben, den högsta arbetslösheten på tio år, en sjukvårdskris och rekorddyr mat.

I stället för att ta tag i dessa problem väljer regeringen med Sverigedemokraterna att sänka skatten för dem som redan har det väldigt bra. Finansministern anser att det är mer aktuellt att prioritera en särskild skattesänkning för dem som tjänar över 66 000 kronor. Det är ineffektivt för att skapa jobb och rentav ett hån mot de medborgare som kämpar i vardagen.

Därför vill jag fråga finansministern: Hur tänker ministern att skattesänkningarna för de mest välbärgade ska lösa problem som bostadsbrist, arbetslöshet och skenande matpriser?

Herr talman! Tack för frågan!

Man ska kanske läsa budgeten lite mer intensivt. Det här är en budget där vi sänker skatten för alla. Vi sänker skatt på sparande, och vi sänker skatt på pension, arbete och mycket mer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Dessutom tänker vi att Sverige ska vara rikare om 10, 15 år. Då vet vi att det krävs bättre produktivitet och bättre drivkrafter. Vi gör både och i den här budgeten. Det är väldigt viktigt.

Herr talman! Jag måste ändå säga att jag tycker att det är förvånande att när människor har det som allra tuffast, och vi ser till att förlänga det förhöjda bostadsbidraget och sänka skatten, gör stockholmarna helt tvärtom.

Här höjer man den viktigaste skatten för helt vanliga löntagare två år i rad. Det passar man på att göra när det är som allra tuffast. Det tycker jag är dålig politik.

Herr talman! Min fråga går till försvarsminister Pål Jonsson.

Med tanke på det rådande säkerhetsläget och USA:s senaste utspel under Münchenkonferensen samt de skiftande dynamikerna mellan USA, Nato och Europa är min fråga till försvarsministern: Ser försvarsministern att de senaste händelserna påverkar Sveriges försvarssamarbete med USA? Om svaret är ja: Vilka konkreta åtgärder avser regeringen att vidta för att stärka Sveriges säkerhet och försvarspolitiska position?

Herr talman! Tack, Lena Johansson, för frågan!

Framför allt påverkas Sveriges säkerhet av utfallet av kriget i Ukraina. Det är den centrala faktor som påverkar oss. En dålig fred som skulle stärka Ryssland och försvaga Ukraina utgör också ett hot mot vår egen säkerhet.

Kopplat till detta är de transatlantiska relationerna fortsatt viktiga. Det har vi understrukit. Det är inklusive de bilaterala försvarsrelationerna mellan Sverige och USA.

Vi måste återigen förbereda oss för att ta ett större ansvar för vår egen säkerhet, givet att USA också kommer att titta på andra regioner i större omfattning. Det gäller framför allt den indopacifiska regionen och i förhållande till Kina.

Herr talman! Vi befinner oss i en mycket turbulent och osäker tid. Det tror jag att de flesta har förstått. Det betyder att allt större krav ställs på Sverige och Europa att säkerställa vår trygghet och kunna bemöta de allvarliga hot som vi står inför.

I detta sammanhang blir Sveriges innovationsförmåga och kapacitet att snabbt kunna producera försvarsmateriel central för oss, våra allierade och inte minst Ukraina. Med anledning av detta har regeringen tagit initiativ till en försvarsindustristrategi med syfte att främja försvarsindustrin och trygga behovet av försvarsmateriel. Det har försvarsministern också lyft fram på Folk och Försvars rikskonferens i Sälen tidigare i år.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Med anledning av detta vill jag nu fråga försvarsministern: När ska strategin presenteras, och kan ministern säga någonting om vad den kommer att innehålla?

Herr talman! Tack, Jörgen Berglund, för frågan!

Det är en lärdom från kriget i Ukraina att en stark försvarsindustri utgör en del av vår samlade försvarsförmåga. Hade vi inte haft en så stark försvarsindustri hade vi inte kunnat lämna så långsiktigt, starkt och uppskattat, det vet vi, stöd till Ukraina.

Jag har sagt att försvarsindustrin kommer att stå på tre ben. Först och främst kommer den att stå på ökad innovation. Där har vi goda förutsättningar. Vi har en väldigt stark civil teknologi.

Vi kommer att bygga på ökad produktion. Vi vill se ökad produktion av försvarsmateriel. Det innebär att vi vill se fler företag och aktörer som går in på försvarsmarknaden.

Det kommer också att vara viktigt att få ett ökat samarbete mellan försvarsföretagen, myndigheterna och akademin.

Det är de tre huvuddelarna i den kommande försvarsindustristrategin som kommer att presenteras och komma till riksdagen under våren.

Herr talman! Utrikesministern har uttryckt att Europa måste vara delaktigt i fredsförhandlingarna mellan Ryssland och Ukraina. Hon betonade vikten av att ha europeisk närvaro vid förhandlingsbordet för att säkerställa att våra intressen och perspektiv blir hörda och beaktade.

Enligt ministern är Europas roll avgörande för att uppnå en hållbar och rättvis lösning på konflikten. Den amerikanska administrationen verkar dock ha en annan ståndpunkt och menar att Europa och därmed även Sverige inte kommer att ha någon roll över huvud taget i dessa samtal.

Vi i Sverige har haft en unik position som ett neutralt land genom åren. Jag undrar: Vilken roll kommer Sverige att ha i fredsförhandlingarna mellan Ryssland och Ukraina?

Herr talman! Tack, Angelika Bengtsson, för frågan!

Till att börja med är EU samlat den största givaren av militärt stöd till Ukraina. Hur freden slutar är också en fråga om Europas framtida säkerhet. Eftersom det handlar om Europa måste Europa också på något sätt finnas med i förhandlingarna. Det enskilt viktigaste är naturligtvis att förhandlingarna inte sker över huvudet på Ukraina. Det är därför vårt allra viktigaste budskap.

Frågestund

Sedan har det kommit olika uttalanden från olika delar av den amerikanska administrationen. Jag satt själv på det lunchseminarium då förhandlaren Keith Kellogg uttalade att Europa inte skulle ha en plats vid förhandlingsbordet. Samtidigt har utrikesminister Marco Rubio flera gånger sagt att Europa ska ha det.

Vi kommer naturligtvis att fortsätta att lyfta fram vikten av det. Men vår enskilt viktigaste utrikespolitiska uppgift är fortfarande att stötta Ukraina.

Frågestunden var härmed avslutad.