Frågestund

Jag vill hälsa statsråden välkomna. Frågor besvaras i dag av arbetsmarknads- och integrationsminister Mats Persson, socialminister Jakob Forssmed, statsrådet Niklas Wykman och landsbygdsminister Peter Kullgren.

En fråga ska vara av övergripande och allmänpolitiskt slag eller avse ett ämne som faller inom statsrådets ansvarsområde och rör dennes tjänsteutövning. Frågan ska därmed inte avse till exempel förhållanden inom politiska partier. Arbetsmarknads- och integrationsminister Mats Persson besvarar såväl allmänpolitiska frågor som frågor inom sitt ansvarsområde.

Herr talman! 45 000 unga är inskrivna hos Arbetsförmedlingen som arbetssökande. Enligt SCB:s arbetskraftsundersökning är 24,4 procent av de unga mellan 18 och 24 år arbetslösa. Det är en mycket hög siffra, en av de högsta i hela EU.

Detta kan inte ses som något annat än ett misslyckande. Arbetslöshet är nedbrytande och skadligt både för individen och för samhället, men bland just unga får det ses som särskilt skadligt. Förutom att det gör det omöjligt för unga att exempelvis teckna ett hyreskontrakt innebär arbetslöshet att man aldrig får känna den frihet som en löneinsättning på bankkontot trots allt innebär. Detta får unga att tappa hoppet.

Det är samhällets ansvar att ge unga en känsla av frihet och en stämning av hopp. Vad säger arbetsmarknadsministern till alla de unga som i detta nu är arbetslösa?

Frågestund

Herr talman! Tack till Adrian Magnusson för en mycket välformulerad och angelägen fråga.

Att vara en ung människa, få in sin första fot på arbetsmarknaden och få den känsla av gemenskap det ger att sitta i ett fikarum och tjata med sina kollegor - och känslan av att göra skillnad och att kunna växa som människa, och inte minst att tjäna pengar så att man kan stå på egna ben - kan aldrig överskattas.

Vi kan ha seminarieövningar om huruvida ungdomsarbetslösheten i Sverige är 25 procent eller 9 procent, beroende på hur man definierar, men det är inte det viktiga i frågan. Det viktiga i frågan är att vi behöver göra mer så att fler ungdomar har möjlighet att komma in på den svenska arbetsmarknaden.

Regeringen tar detta på mycket stort allvar. Vi har en stor arsenal av åtgärder som nu gör att vi erbjuder utbildningsmöjligheter. Nästa år blir det 120 000 platser på yrkesutbildningar som skapar många möjligheter för unga människor.

Herr talman! Det är glädjande att höra att arbetsmarknadsministern tycker att det här är en angelägen fråga och att han tar den på stort allvar. Arbetsmarknadsministern avslutade ju sin föredragning, eller vad man ska kalla det, med att nämna en konkret åtgärd. Det är väl bra, men med den här mängden arbetslösa ungdomar kommer det att behövas betydligt fler åtgärder än den som arbetsmarknadsministern nämnde här.

Det här är en fråga som är mycket allvarlig. Kan arbetsmarknadsministern nämna några fler åtgärder?

Herr talman! Tack, Adrian Magnusson, för ditt stora engagemang i den här frågan!

Jag tror att detta handlar om framför allt två delar, varav utbildning är en. Fler måste klara gymnasiet, och fler måste få möjlighet att få rätt kunskaper. Man måste också ha möjlighet att gå en yrkesutbildning som leder till ett jobb där man lär sig på jobbet. Utbildning är helt avgörande för att fler unga människor ska kunna komma in på den svenska arbetsmarknaden.

Herr talman! Min fråga går till socialminister Jakob Forssmed.

Debatten om de så kallade apatiska flyktingbarnen verkar nu ha tystnat. Vi har tidigare tagit del av vittnesmål från personer som i dag är vuxna och som valt att träda fram och berätta om hur deras föräldrar tvingade dem att spela apatiska.

Läkare, behandlare och poliser har vittnat om uppenbar simulering och manipulation där barn återkommande använts som verktyg för ett permanent uppehållstillstånd i Sverige. Barn har alltså under en utdragen och plågsam process tvingats leva som medvetslösa och sängliggande med sondmatning. De har gått miste om ett normalt liv, sin skolgång och allt vad det innebär.

Både Socialstyrelsen och den medicinska professionen har ett stort ansvar i detta. Jag vill fråga hur statsrådet ser på behovet av att utreda i vilken utsträckning den här typen av brott har förekommit och vilka rutiner regeringen arbetar med för att förhindra att barn någonsin utnyttjas på detta sätt igen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Jag tackar ledamoten för frågan.

Det har gjorts en omfattande granskning under de senaste åren kring den situation vi hade med apatiska flyktingbarn för ett stort antal år sedan. Det är väldigt bra att den typen av granskningar och uppföljningar görs. Jag utgår från att rättsvårdande myndigheter också kan göra ett arbete kring detta i den mån det har begåtts brott i sammanhanget och de inte är preskriberade.

Det är alltid angeläget att utveckla vården och omsorgen så att den hela tiden bygger på bästa möjliga evidens och underlag och så att eventuella åtgärder man sätter in har stöd i riktlinjer och annat. Det är förstås ett kontinuerligt arbete gällande olika grupper. Inte minst behöver verksamheten i psykiatrin utvecklas på många olika sätt. Det finns inslag av tvång och annat inom psykiatrin, och vi har pågående uppdrag till Socialstyrelsen för att se över hur man använder de bästa möjliga metoderna och kan minska användningen av tvång, till exempel. Det är ett kontinuerligt arbete.

Herr talman! Tack, statsrådet, för svaret!

Regeringen har ju tidigare visat att den inte räds att ta i svåra frågor, och jag anser att man måste vara lite mer specifik här. Det finns mycket vi skulle kunna diskutera när det gäller hur man ska göra saker och ting och vad vi behöver göra när det gäller det här. Jag vill därför säga att Sverigedemokraterna står redo att arbeta vidare med denna viktiga fråga. Det är otroligt viktigt att dessa barn får den upprättelse de förtjänar och att vi ser till att något liknande aldrig kan hända igen. Jag hoppas att Sverigedemokraterna tillsammans med regeringen kan arbeta vidare och fokusera på den här frågan.

Herr talman! Det här är en av många angelägna frågor som rör barn och unga. Det gäller att vi hela tiden utvecklar vår kunskap om den här typen av frågeställningar för att kunna erbjuda barn bästa möjliga vård och för att kunna säkerställa att de får sina rättigheter tillvaratagna, oavsett vilka situationer de befinner sig i.

Det är ett angeläget arbete som vi bland annat bedriver på Socialdepartementet.

Herr talman! Livsmedelsverket har kommit fram till att 800 personer färre per år skulle dö i cancer om svenskarna åt mindre rött kött och charkprodukter. De kommer att presentera dessa nya kostråd i början av nästa år. Landsbygdsminister Kullgren sa i en intervju i SVT nyligen att man även behöver ta hänsyn till ett beredskapsperspektiv, men det menar Livsmedelsverket att man redan har tagit hänsyn till.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Min fråga till landsbygdsministern är: Litar inte landsbygdsminister Kullgren på sin egen myndighet, i det här fallet Livsmedelsverket?

Herr talman! Jag tackar ledamoten för frågan.

Regeringen gav ett ganska tydligt uppdrag till Livsmedelsverket efter att de nordiska näringsrekommendationerna presenterats. Vi ville i de här frågorna ha ett bredare perspektiv och ett bredare anslag där man även tar hänsyn till beredskapsperspektivet men också vilka livsmedel vi har naturgivet goda förutsättningar att producera i Sverige.

Livsmedelsverket har arbetat vidare med det här, precis som man ska, och har nyligen avslutat en remissomgång på sitt förslag till kostråd. På myndigheten analyseras nu de inkomna synpunkterna.

Parallellt med det är det klart att vi också tittar på om man har följt det uppdrag vi i regeringen gett. Kommer vi fram till att man inte har gjort det får vi överväga att ge andra uppdrag.

Men det är viktigt att man har en bredare bild när man pratar om kost. Om vi inte har någon mat på bordet får det enormt stora hälsokonsekvenser.

Herr talman! Jag tackar för svaret.

Jag vill passa på att även ställa en annan fråga. Kan ministern lova svenska folket att inte ta bort beteskravet och att låta våra svenska mjölkkor få fortsätta beta utomhus?

Herr talman! I den sakfrågan har vi precis mottagit en utredning som kommer att gå ut på remiss, vilket jag ser fram emot. Därefter kommer sedvanliga processer att genomföras. Jag kan inte lova någonting om detta i det här läget.

Däremot kan jag lova att fortsätta arbeta för att vi ska ha en stark livsmedelsproduktion. Jag hoppas att vi ska kunna vända den negativa utvecklingen vad gäller mjölkinvägningen i Sverige och att vi kommer att få se fler och inte färre mjölkgårdar i vårt vackra land.

Herr talman! Med julen på väg finns det en hel del förväntningar i luften. Den svenskproducerade maten är viktig för det svenska julbordet. Att få rätt förutsättningar inför framtiden skulle vara en riktigt bra julklapp för alla Sveriges bönder.

Högt uppe på min och Centerpartiets önskelista finns nu en uppdaterad livsmedelsstrategi. Vi behöver en tydlig och välfylld strategi som ger klarhet och styrka till hela livsmedelskedjan från lantbrukare till konsumenter. Nu har vi väntat länge nog.

Min fråga till landsbygdsminister Kullgren är: När kan vi förvänta oss att få ta del av denna länge försenade livsmedelsstrategi? Kommer vi kanske att få en glimt av den före nyår, eller får vi se den först under nästa års julgran?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Jag tackar för frågan.

Det har varit ett mycket viktigt arbete att uppdatera livsmedelsstrategin, som nu har över åtta år på nacken. Den togs emot oerhört väl i branschen av våra lantbrukare och övriga aktörer inom livsmedelskedjan. Men tyvärr har vi sett att effekterna blivit alldeles för få, inte minst på gårdsnivå. Därför beslutade vi att inleda en process med en livsmedelsstrategi 2.0. Nu är det ganska länge sedan jag konstaterade att vi ville få både budgetpropositionen och totalförsvarspropositionen klara och få del av Försvarsberedningens delar innan vi presenterade en uppdaterad livsmedelsstrategi.

Jag tror inte att Stina Larsson behöver vänta till nästa års julgran.

Herr talman! Vi får alltså inget tydligt besked om datumet. Men förväntningarna blir högre ju längre tiden går.

Vad kommer då strategin att innehålla? Jag har precis varit på ett lunchseminarium om livsmedel och forskning. Man önskade en stor bredd inom livsmedelspolitiken. Detsamma gällde klimatanpassningen och tillgången till vatten i jordbruket. Där krävs det samverkan mellan olika politiska områden.

Vad kommer ministern att göra när väl strategin kommer för att den verkligen ska göra skillnad och vara så bred som det krävs?

Herr talman! Det är ju inte så att vi väntar på att livsmedelsstrategin ska vara klar innan vi agerar. Det som lantbrukare själva lyfter fram som de viktigaste delarna är lönsamheten och regelbördan, som är för tung. Där har vi tillsatt utredningar, och vi har också redan fått utredningar presenterade. På lönsamhetssidan har vi jobbat genom budgeten, och vi stärker den gemensamma jordbrukspolitiken med drygt tre kvarts miljard som går ut till Sveriges bönder. Livsmedelsstrategin är viktig, men vi väntar inte på att den ska vara på plats innan vi agerar.

Herr talman! Min fråga går också till landsbygdsminister Peter Kullgren. Jag ska som vanligt prata om fiske. Vi har ju redan diskuterat fiske i dag i utskottet. Då gällde det Västerhavet. Men för snart tre månader sedan togs beslutet om Östersjön.

Jag ställde en fråga på frågestunden för en och en halv månad sedan om hur regeringen tänker lena det beslut som faktiskt togs. Då var det ministerns partikollega, energi- och näringsminister Ebba Busch, som valde att svara på frågan, trots att hon den gången inte hade att besvara allmänpolitiska frågor. Hon kallade det för "katastrofbeslut". Regeringen var inte nöjd, men det var för tidigt att säga hur man skulle gå vidare för att dämpa resultatet av förhandlingarna.

Det har alltså gått en och en halv månad, och nu i december fördelas kvoterna. Min fråga till landsbygdsministern är: Hur avser regeringen att använda sig av de nationella möjligheter man har för att dämpa effekterna av det som Ebba Busch kallade för ett katastrofbeslut?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Ebba Busch konstaterade också att det skulle ha varit än mer katastrofalt om vi hade sagt nej i det läget. Detta är viktigt att påpeka. Jag kan ta på mig den rollen, för ingen annan brukar göra det. Sveriges deltagande sänkte kvoterna betydligt jämfört med utgångsläget och vad övriga Östersjöländer ville.

Ibland får man bilden att plakatpolitiken i den här frågan är viktigare än strömmingen i havet. Så är det inte för mig och regeringen. Det är oerhört centralt att vi håller kvoterna på så låg nivå som möjligt. Det stämmer att vi hade velat se än lägre kvoter än det som nu blev resultatet. Men under alla år då Emma Nohréns parti styrde lyckades man aldrig, inte en enda gång, landa med kvoter på den lägsta nivån i den vetenskapliga rådgivningen. Det gjorde vi nu. Hade man lyckats med det på den tiden kanske vi inte skulle ha haft en så ansträngd situation i Östersjön som vi nu de facto har.

Herr talman! Jag ber om att få påminna ministern om att situationen inte såg ut så i Östersjön under den tiden. Det fanns också ett rapporteringsfel, vilket gjorde att sillbeståndet såg ut att vara mycket bättre under den tid då vi satt i regering.

Faktum kvarstår - vi har det här beslutet, oavsett vad regeringen har röstat för. Det blev 108 procent mer i centrala Östersjön när det gällde sill och strömming. Ni i regeringen har sagt att ni ska återkomma med hur man ska lena det här beslutet. Det var också vad energi- och näringsminister Ebba Busch sa att ni skulle göra. Nu är det december, och kvoterna ska fördelas. Hur kommer regeringen att göra detta?

Herr talman! Kvoterna har gått upp och ned väldigt mycket över tid. Men Miljöpartiet kommer inte ifrån det faktum att den tidigare regeringen aldrig lyckades landa på det som kallas för F-lower inom det vetenskapliga rådets spann. Det kan ni inte dribbla bort på något sätt. Ja, vi ville mer. Men i ett historiskt perspektiv är det ändå en betydligt bättre förhandling än vad som tidigare gjorts.

Vi har lagt fram en havsmiljöproposition med många åtgärder. Vi har öppnat upp hela verktygslådan för Havs- och vattenmyndigheten.

Herr talman! Sedan de tidigare S- och S-MP-regeringarna stängde fyra kärnkraftsreaktorer plågas södra Sverige av såväl höga elpriser som otillräcklig effekt. Företag hindras från att expandera, och hushåll fasar för elräkningarna. När det är kallt importerar Sverige smutsig kolkraft från kontinenten.

Därför var Tidöregeringens besked om utbyggnad av kärnkraften mycket välkommen. Skåne och resten av landet behöver billig, pålitlig och fossilfri el. De väderberoende kraftslagen sol och vind kräver baskraft som stabiliserar systemet när det är mörkt och när det blåser för lite eller för mycket. Därför vill jag fråga finansmarknadsminister Niklas Wykman: Hur fortskrider planerna på finansiering av ny kärnkraft?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Jag tackar så mycket för frågan, som är central för Sverige och central även för Europa och världen.

Menar vi allvar med klimatomställningen och att vi ska göra oss kvitt koldioxidkällor i vår energiproduktion behöver vi bygga ut energisystemet. Om vi vill ha mer volatil kraftproduktion behöver vi också mer baskraft för att skapa stabilitet. Vi ser hur illa det har gått när man i förtid har lagt ned välfungerande kärnkraftsreaktorer i Sverige och i andra länder. Det är tråkigt att det blev så.

Nu ser vi ändå ett ljus i tunneln. Det är en påfrestande situation för svenska företag och för svenska hushåll, men nu finns ett ljus i tunneln på så sätt att de här planerna fortskrider väl. Vi kommer att återkomma till riksdagen, och det kommer att vara möjligt med mer koldioxidfri energiproduktion i Sverige framöver.

Herr talman! Jag tackar ministern för svaret.

Det har framförts synpunkter på att utbyggnaden av ny kärnkraft är för dyr. Jag undrar därför: Om vi vänder på resonemanget - hur dyrt är det att inte bygga ny kärnkraft? Vad kostar det för Sverige att låta bli?

Herr talman! Det stämmer att det är dyrt att bygga ny kärnkraft, men det är inte samma sak som att det är billigt att låta bli. Om vi skulle fortsätta att ha ett volatilt energisystem med brister i vår baskraft skulle vi nämligen kunna se sådant som strömavbrott och väldigt varierande priser, och det är mycket svårt för både hushåll och företag att hantera en sådan situation. Framför allt är det skadligt för klimatomställningen.

Det förekommer många olika siffror i debatten, och många av dem är tyvärr inte korrekta. Den modell som föreslås innebär att staten ska hjälpa till med upplåning, vilket kommer att göra det billigare. Kostnaden för hushållen blir med normala elpriser några tior eller upp till en hundralapp i månaden.

Herr talman! Jag ska ställa en fråga till socialminister Jakob Forssmed.

Nu närmar vi oss julen, och då påminns vi om alla de människor som borde ha varit med oss men inte är det. Varje år är det ungefär 1 500 personer som mister livet genom suicid - eller självmord, som vi också säger. Det påverkar även andras liv för alltid. Den som har mist någon nära vet att julhelgen är en av de tidpunkter då sorgen och saknaden känns som allra mest smärtsam.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Att prioritera psykisk hälsa och suicidprevention är mycket viktigt för oss kristdemokrater. Nu har barn- och ungdomspsykiatrin, bup, en mycket pressad situation och långa köer. Frågan är därför helt enkelt: Vad avser socialministern och regeringen att göra åt detta?

Herr talman! Tack för en mycket angelägen fråga, Dan Hovskär!

Det är ju inte bara ett nummer eller en siffra utan någons bror, någons syster, någons arbetskamrat och någons vän som tar sitt liv. Jag är väldigt glad att regeringen verkligen växlar upp det suicidpreventiva arbetet. Vi har tillsatt en samordnare för de här frågorna, och en nationell strategi för att bredda arbetet med de här frågorna så att fler involveras är på väg. Nästa år satsar vi 400 miljoner på att förebygga suicid.

Det akutpsykiatriska omhändertagandet ska bli bättre, och vi arbetar inte minst hårt med att stärka tillgängligheten till barn- och ungdomspsykiatrin. Vi lägger 1 miljard kronor nästa år just för att köerna ska kortas och de barn som har stora behov av hjälp ska kunna få det i rätt tid.

Jag är väldigt glad att regeringen nu växlar upp det här arbetet, för det är så många som lider och behöver hjälp. Den hjälpen behövs, och den behövs i tid.

Herr talman! Tack så mycket för svaret, socialministern!

Mycket är på gång, hör vi här. Men samtidigt upplever allt fler psykiska besvär som stress och sömnsvårigheter, och fler blir sjukskrivna med psykiska diagnoser. Kan socialministern nämna ytterligare åtgärder som regeringen vidtar för att förbättra den psykiska hälsan och bryta den negativa trend vi ser på det här området?

Herr talman! Det handlar om att förstärka vårdens möjligheter och hjälpa dem med stora behov att få de behoven tillgodosedda, men det handlar också om att jobba med alla friskfaktorer - det som förebygger psykisk ohälsa, som rörelse och inte minst sömn.

I Sverige har vi lite av en sömnkris bland unga människor, som ligger och skrollar på mobilen på kvällarna. Det minskar deras motståndskraft mot stress och påfrestningar, och det ökar faktiskt suicidtankarna att inte sova ordentligt på nätterna. Det är alltså otroligt angeläget att barn och unga sover och att vi förstår sömnens betydelse för deras hälsa.

Herr talman! Min fråga riktar sig till statsrådet Niklas Wykman.

En välfungerande bostadsmarknad är en av samhällets viktigaste grundbultar. Ett kännetecken på en välmående bostadsmarknad är att inflödet och utflödet av människor är dynamiskt och att det finns en rörlighet mellan olika typer av boendeformer och storlekar genom hela flyttkedjan.

I dag står dock alltför många utanför bostadsmarknaden och befinner sig i en oönskad situation. Konsekvenserna blir att man inte kan flytta dit jobben finns, att man kanske behöver tacka nej till sin drömutbildning på universitetet och att drömmen om familj skjuts på framtiden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

När det kommer till att ta sig in på den ägda bostadsmarknaden handlar det om att man har svårt att få ihop till den kontantinsats som krävs för att köpa en egen bostad. Många i gruppen förstagångsköpare, framför allt unga, har ett fast jobb och en god inkomst men nekas bolån bland annat på grund av hårda amorteringskrav. Det är något regeringen nu ser över, men det finns fler åtgärder att ta till.

Min fråga blir därför: Hur ser statsrådet på att införa ett statligt startlån i syfte att få fler förstagångsköpare att klara kontantinsatsen till en ägd bostad?

Herr talman! Stort tack för frågan, ledamoten!

Någon skulle givetvis kunna säga att det vore något motsägelsefullt att först införa en massa krav för att få ta lån, liksom en massa krav på amorteringar, för att sedan i nästa led införa en form av särreglering som ska göra det enklare att låna trots de här kraven.

Det betyder inte att det är uteslutet att göra det, men vi har precis mottagit en utredning som har tittat på de krav som ställs upp när man lånar och hur mycket kontantinsats som behövs. En sak som har varit väldigt omdiskuterad är att just unga hushåll som ska etablera sig på bostadsmarknaden kan möta ett krav på att amortera 3 procent av lånet initialt, vilket kan bli en väldigt tung börda.

Nu tittar vi alltså på utredningsförslagen. Det finns inga stängda dörrar för andra typer av åtgärder, men man kan primärt tänka sig att det är en lägre hängande frukt att titta på de befintliga regleringarna innan man hittar genvägar kring dem.

Herr talman! Jag tackar statsrådet för svaret.

Jag gillar ändå att man håller några dörrar öppna, och jag ser fram emot de diskussioner som förs inför att vi ska fatta beslut år 2025. Jag tror att det är av stor vikt att vi har ett öppet sinne och fortsätter att stöta och blöta olika förslag för att få fler att komma in på bostadsmarknaden. Frågan är nämligen mycket viktig.

Jag vill passa på att ställa ytterligare en fråga. Bland våra grannländer har många ett skattefritt bosparande, vilket har haft ett lyckat resultat. Hur ser statsrådet på att införa en svensk variant av det?

Herr talman! Jag tackar ledamoten för den uppföljande frågan.

Jag kan svara ungefär så här: Vi ser positivt på det i och med att vi nu inför en skattefri del på investeringssparkonton. Där finns möjlighet att spara skattefritt - exempelvis till ett boende, om man så vill. Det ska ske i två steg, och enligt förslaget blir det rätt mycket man kan spara skattefritt. Det skulle till exempel kunna täcka en kontantinsats till en lägenhet väl.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Jag har en fråga till landsbygdsministern.

Tyvärr håller trenden gällande smuggelhundar i sig. Vi ser dessutom att djurens lidande föder de kriminella gängen, då detta är en illegal marknad med mycket pengar.

Dessa stackars hundar smugglas med falsk dokumentation och under vidriga förhållanden. Hundarna är dessutom ofta undernärda eller sjuka och ibland till och med döende när de hittas.

Detta är en marknad som måste regleras. Vi socialdemokrater har i dag presenterat fem förslag på åtgärder som ministern gärna får ta del av. Jag har dem med mig här.

Kommer regeringen i närtid att presentera några egna förslag gällande smuggelhundar och illegal hundavel?

Herr talman! Jag tackar ledamoten för en angelägen fråga. Jag tror att alla som gillar djur och har hört berättelser om detta eller sett bilder på hur det kan se ut får en ganska stor klump i magen när de ser hur människor kan bete sig mot djur. Det här är ett avartsbeteende gentemot djur.

Självklart tar vi gärna del av goda förslag, och vi kommer självklart att kika på detta. Sedan får vi se vad som går att komma överens om.

Herr talman! Odlingsgränsen infördes i Sverige 1867. Det är en administrativ gräns som går genom Lappland från nordost till sydväst, en bit nedanför fjällområdet. I Jämtland och Härjedalen kallas motsvarande gräns kort och gott renbetesfjällen. Den praktiska betydelsen av denna administrativa gräns har minskat, men gränsen har alltjämt betydelse för rennäringslagen och vissa jakt- och fiskerelaterade regelverk.

Gränsen utgör ett hinder för kommunerna när det gäller att förvärva statlig mark för byggnation och utveckling. I vissa fall är staten till och med den största markägaren i kommunen - inte sällan handlar det då om landets mest glesbefolkade kommuner.

Företeelsen ger upphov till markbrist och skapar en risk för hämmad tillväxt. Jag vill därför fråga landsbygdsminister Kullgren om han utifrån sitt kompetensområde avser att verka för ökad möjlighet att exploatera statlig mark ovanför odlingsgränsen. I dag försvåras detta inte minst av rennäringen.

Herr talman! Det finns ju många perspektiv och riksintressen som man behöver ta hänsyn till.

Nu är det inte omöjligt att förvärva mark. Vi hanterar ett stort antal sådana ärenden. Vissa ansökningar beviljas, eftersom det finns skäl, medan andra inte gör det. Jag tycker alltså inte att man ska utgå från att utveckling är något omöjligt. Däremot behöver det gå att kombinera med andra intressen.

I nuläget har vi inga förslag om att ändra detta på något sätt. Min bild är att det fungerar relativt väl. Man måste ansöka, men om man har skäl får man oftast förvärva mark.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! År 2024 lider mot sitt slut. Vid årsslut är det ju ganska vanligt att man ägnar sig åt utvärderingar och återblickar. Om man skulle ägna sig åt att utvärdera regeringens insatser i förhållande till den lön som ministrarna får skulle man kunna konstatera att arbetslösheten, som Mats Persson ju har i uppdrag att bekämpa, har ökat under 2024.

Kaosprivatiseringen av Arbetsförmedlingen har, föga förvånande, visat sig vara väldigt ineffektiv. Mats Persson får ändå en skattesänkning på 45 000 kronor om året, trots att han inte har gjort sitt jobb. Mina arbetskamrater på Ikea, som säljer värmeljus och soffor som om det inte fanns någon som helst morgondag, får bara ungefär 200 kronor.

Min konkreta fråga blir vad Mats Persson tänker göra för att göra skäl för sin lön under 2025.

Herr talman! Jag tackar Ciczie Weidby för frågan.

Jag tror att vi här i riksdagen, brett över partigränserna, delar synen att det är viktigt att fler människor får ett jobb att gå till och att vi i bred gemenskap - brett över de politiska blockgränserna - kan hitta lösningar för att göra Sverige bättre. Vår uppgift är trots allt inte att bråka med varandra utan att försöka lösa de problem Sverige har.

Ett stort problem är ju arbetslösheten. Vi ser att den har vuxit efter Putins invasion. Den höga inflationen och de höga räntorna har lagt en våt filt över den svenska ekonomin, vilket har gjort att arbetslösheten har gått upp.

Nu ser vi att det ljusnar vid horisonten. Räntorna sjunker väldigt snabbt, och svenska folket får det mycket bättre.

Vi behöver också göra mer för att det alltid ska löna sig mer att arbeta. Alla människor som arbetar i Sverige får med regeringens politik en skattesänkning som gör att det alltid lönar sig att jobba.

(Applåder)

Herr talman! Min fråga går till landsbygdsminister Peter Kullgren.

I skelettet till livsmedelsstrategin 2.0 ser vi ett väldigt litet avtryck i fiskenäringen. Även när vi diskuterar självförsörjningsgrad omnämns fisk sällan eller aldrig. Samtidigt vet vi från både första och andra världskriget att fisk är ett väldigt viktigt livsmedel ur beredskapssynpunkt.

Håller ministern med om denna analys, och hur gör ministern i så fall för att få upp fiskefrågan på dagordningen?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Det korta och enkla svaret är ja. I processen med att uppdatera livsmedelsstrategin har vi lagt särskild vikt vid att prata med alla de branschorganisationer som finns inom fiskets alla hörn. Det har varit ett viktigt perspektiv. Vi har också fått många kloka inspel om fiskets roll, bland annat ur ett beredskapsperspektiv, i remissomgången och det arbete vi har gjort med livsmedelsstrategin.

Herr talman! Även min fråga går till landsbygdsminister Peter Kullgren.

Regeringen har ju drivits starkt av sitt ideologiska varghat och bestämt att vi bara ska ha 170 vargar i Sverige. Detta ska anges som det nya referensvärdet. Det ska alltså finnas 170 vargar i hela Sverige, trots att det rör sig om en väldigt inavlad population som också är rödlistad.

Min fråga till landsbygdsministern är: Vilka förebyggande åtgärder tänker regeringen presentera som också finns där för att minska konfliktnivån i vargfrågan?

Herr talman! Sverige ska leva upp till sina EU-rättsliga åtaganden. Vi ska ha en vargstam i Sverige. Den här kammaren har dock bestämt - jag vet inte hur många gånger - att vi ska ha en population på mellan 170 och 270 vargar.

Vi har också gett ett uppdrag till Naturvårdsverket, som har återkommit när det gäller detta faktum och konstaterat att Sverige kan ha en mindre vargpopulation - på 170 individer - förutsatt att vissa åtgärder vidtas.

Jag kan inte föregripa detta, utan jag återkommer till det. Det handlar dock bland annat om att säkerställa en högre, eller tätare, migration av vargar utifrån till Sverige för att det ska vara möjligt.

Herr talman! Jag bor i Västra Götaland, där regionen nyligen försökte införa ett nytt journalhanteringssystem - ett införande som gick helt på tok.

Det misslyckade införandet är mycket allvarligt och mycket kostsamt. Allvarligt är också att de problem och brister som det nya systemet var tänkt att råda bot på nu kommer att bestå under en längre tid. I Västra Götaland liksom i Sverige i stort har vi stora problem med att hälsodata inte kan delas mellan olika vårdgivare. Därför är en viktig punkt i Tidöavtalet att skapa en bättre digital infrastruktur. Bristande digital infrastruktur är nämligen en av orsakerna till svårigheterna att dela hälsodata.

Min fråga går därför till socialminister Jakob Forssmed. Hur går arbetet? När kan vi ha en digital infrastruktur på plats som skapar förutsättningar för innovation, som gör vardagen enklare för vårdens medarbetare och som gör vården mer tillgänglig och säkrare för alla oss som är patienter?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Jag konstaterar att införandet av Millennium har pausats utifrån den återkoppling om systemet som Västra Götalandsregionen har fått från förvaltning och medarbetare. Det är inte regeringen som köper in journalsystemet, men det är helt uppenbart att införandet inte har gått enligt plan.

Jag konstaterar också att man har sålt in systemet just med möjligheten att dela data mellan olika vårdgivare. Det är det som är hela kärnan i det reformarbete som regeringen nu bedriver via de punkter vi har i Tidöavtalet kring detta. Alla vårdgivare i Sverige oavsett huvudman, privat eller offentlig, ska ha möjlighet och skyldighet att dela data så att de följer med patienten oavsett var någonstans i landet man är och vilken vårdgivare man söker vård hos.

Det är helt centralt för patientsäkerhetsarbetet att vi får till detta. Det borde ha varit på plats för länge sedan, men nu gör vi det arbete som Sverige tidigare inte har gjort. Det är också viktigt att värna vårdens medarbetares tid, som i alldeles för hög grad går åt till att knacka in samma uppgifter i olika system. Det duger inte, och regeringen har ett omfattande reformarbete för att säkerställa att detta kommer på plats.

Herr talman! Vi var många från Dalarna som satte kaffet i halsen när vi tidigt 2022 fick höra att Trafikverket skulle börja ta ut avgifter för evenemang på statliga vägar. Det var ett hårt slag mot bland annat skidlopp och cykellopp.

Men även traditionernas tradition, det näst intill heliga midsommarfirandet, hamnade i farozonen. Ett tydligt exempel är den lilla byföreningen i Tibble i Leksand, som skulle tvingas betala 20 000 kronor för att få resa majstången - 20 000 kronor för att få fira en tradition som har funnits i Dalarna sedan 1300-talet, långt innan det ens fanns statliga vägar eller statliga myndigheter!

Efter att den nuvarande regeringen tillträdde har avgiften tagits bort i två år, och nu har regeringen också löst frågan långsiktigt. Det är oerhört glädjande för hela det ideella föreningslivet i Sverige.

Kan socialministern berätta vad regeringen tänker göra framåt för att ytterligare hjälpa civilsamhället?

Herr talman! Roslagsvåren, Jämthjulingen, Tre Slott, Möckeln Runt, Brudfjällsracet och så majstångsresningen vid Tibble - det är arrangemang i Sverige. Och det är arrangemang som gör Sverige till Sverige. Jag är därför jätteglad att vi nu har en permanent, och inte bara en tillfällig, lösning som gör att de här arrangemangen kan slippa avgifterna.

Jag är också glad att kunna lämna ytterligare ett besked. Det har funnits ett hot hängande över den ideella sektorn som innebär att man ska bli tvungen att installera laddstolpar vid bygdegårdar, kyrkor och idrottsplatser. Regeringen kommer att fixa ett undantag från kravet på laddstolpar. Det känns också väldigt bra att kunna berätta för civilsamhället och den ideella sektorn.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Jag har en fråga till landsbygdsminister Peter Kullgren. I går presenterade Världsnaturfonden Fiskguiden 2024. Den beskriver en akut situation för fisket i Östersjön, där man ger all fiskad sill från västra och centrala Östersjön och Bottenhavet rött ljus för påstått överfiske och bristande förvaltning.

Flera livsmedelskedjor har inskrivet i sina hållbarhetspolicyer att de eftersträvar att följa Världsnaturfondens fiskguide. Den lilla kvot som våra kustfiskare får fiska riskerar nu alltså att inte få säljas i våra butiker eftersom den rödlistas enligt Världsnaturfondens fiskguide. Det småskaliga kustfisket riskerar alltså att rödlistas.

Min fråga till landsbygdsministern är: Vilka åtgärder planerar ministern att vidta här och nu för att rädda sillen och våra kustfiskare?

Herr talman! Östersjöns mående och fiskens mående i Östersjön är oerhört centralt för regeringen. Vi jobbar på bred front.

En sak är TAC och kvotförhandlingarna som sker tillsammans med övriga Östersjöländer i första hand och sedan med alla övriga EU-länder på ministerrådet. Där har vi olika syn på hur mycket fisk vi ska tillåtas ta upp, och det är bara att konstatera att Sverige står tämligen ensamt. Det kommer att krävas mycket diplomatiskt arbete för att övertyga de andra EU-länderna om att vi har rätt och de har fel.

Parallellt med detta har regeringen nyligen presenterat och antagit en havsmiljöproposition som innehåller en lång rad åtgärder. I den pratar vi om havsmiljön men också om predatorer som säl och skarv, som även de utgör ett hot mot fisken i Östersjön.

Herr talman! Yrkesutbildningar är avgörande för att möta arbetsmarknadens behov. Kombinationen av teori och praktik, särskilt genom arbetsplatsförlagt lärande, APL, ger eleverna den erfarenhet de behöver för att bli anställbara.

Nu har allvarliga rapporter framkommit om att yrkesutbildningar som bedrivs av rikstäckande Movant på uppdrag av dels Varberg, dels Falkenberg inte håller måttet. Elever har fått godkända betyg utan att ha fullföljt kurserna, och lärlingar har nekats APL men ändå blivit betygsatta. Företag i regionen uttrycker misstro och tvekar att ta emot fler elever.

Detta underminerar utbildningarnas trovärdighet, drabbar elevernas framtidsutsikter och skapar en klyfta mellan skola och arbetsliv.

Hur avser arbetsmarknadsministern att säkerställa kvaliteten i yrkesutbildningarna och återupprätta förtroendet hos både företag och elever?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Jag tackar Sara-Lena Bjälkö för en utmärkt fråga.

Det här är en verksamhet som får växande betydelse i ett Sverige där regeringen vill att yrkesutbildningar ska bli viktigare. Vi bygger nu ut antalet platser mycket kraftigt, för vi tror helt enkelt att unga men också vuxna lär sig på en arbetsplats, på jobbet, och behöver mycket praktiska inslag i sin utbildning. Det handlar inte bara om teoretiska kunskaper utan också om praktiska kunskaper.

Idén om lärlingssystem och idén om att man kan få ett "riktigt" jobb genom att man går en utbildning som ligger nära arbetsmarknaden är väldigt viktig. Just därför är det viktigt att vi har kontroll på systemen och att fusk och oegentligheter kan tas om hand. Våra myndigheter, Skolinspektionen med flera, arbetar intensivt för att höja kvaliteten och se till att den här typen av avarter i systemet försvinner.

Herr talman! Den 19 juli i år konstaterade Internationella domstolen att Israels ockupation av det palestinska området är olaglig, att Israel måste upphöra med ockupationen och att de israeliska bosättarna måste lämna det ockuperade området.

Domstolen säger också att samtliga stater har en skyldighet att inte bidra på ett sätt som förlänger ockupationen eller stöder de illegala bosättningarna.

Samtidigt visar en färsk rapport från 25 internationella civilsamhällesorganisationer att flera svenska och utländska bolag agerar i dessa bosättningar. Rapporten visar även att fem av AP-fonderna har investeringar i dessa bolag.

Min fråga går därför till finansmarknadsminister Wykman. Jag undrar hur statsrådet avser att agera så att våra pensionspengar inte används för att bidra till fortsatt ockupation och att Sverige inte bryter mot Internationella domstolens yttrande.

Herr talman! AP-fondernas verksamhet är reglerad i svensk lag, och deras investeringsbeslut är inget jag som statsråd ska kommentera eller bestämma över.

Herr talman! Min fråga går till arbetsmarknadsministern.

Arbetslinjen är viktig, och alla som kan och vill ska arbeta. Vi svenskar lever allt längre, och det är en gåva. Men det innebär också att allt fler ska försörjas av oss som arbetar.

Arbetslinjen har aldrig varit viktigare, och det utanförskap som har bitit sig fast är mycket oroande. Över 1 miljon människor i arbetsför ålder i Sverige är inte självförsörjande, och kommunerna betalade förra året ut 10,4 miljarder i ekonomiskt bistånd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Så här kan vi inte ha det. Ingen människa ska lämnas i ett utanförskap. De som lever i ett utanförskap behöver mötas av rätt åtgärder för att komma in i arbete och ingå i samhällsgemenskapen.

Vad gör regeringen för att bryta utanförskapet?

Herr talman! Jag tackar Saila Quicklund för en utmärkt fråga.

Det handlar om legitimitet för hela vårt samhälle. Det är alla som går upp tidigt på morgonen och även i mörker och rusk envetet går till sina jobb i exempelvis vård eller skola eller till sina företag som bygger vårt samhälle, och dessa människor förtjänar och förväntar sig att alla som inte arbetar ändå gör sitt yttersta för att försörja sig själva.

Alla kan inte leva på bidrag, men alla kan bidra med något. Vi tror att alla människor kan växa genom höga förväntningar, och vi accepterar inte att människor år efter år lever på bidrag utan att göra en motprestation.

Regeringen går nu fram med nya förslag som handlar om att ställa högre krav på människor som lever på bidrag, för alla kan vara med och bidra till vårt samhälle.

Herr talman! Jag riktar min fråga till landsbygdsminister Peter Kullgren.

För alla, inklusive mig själv, som inte bor i en tätort eller stad är det uppenbart att lanthandeln har en avgörande betydelse för att säkerställa god service för alla som bor eller vistas på landsbygden. Detta blev inte minst tydligt under pandemiåren, då lanthandeln återigen bevisade sin samhällsnytta. Dessa butiker är ofta bygdens naturliga mötesplats och utgör navet i lokalsamhället. Men de senaste årens ökade prisfokus har gjort att lanthandeln har det tuffare med försäljningen. Samtidigt brottas butikerna med ökade kostnader för hyror och arbetskraft.

Min fråga blir därför: Vad gör regeringen för att skapa goda förutsättningar för lanthandeln att fortsätta att utveckla god service i glesbygd och på landsbygd?

Herr talman! De små dagligvarubutikerna och drivmedelsstationerna i glesbygden är verkligen viktiga för att upprätthålla servicen runt om i vårt avlånga land. Det absolut viktigaste man kan göra är att se till att vi har levande landsbygder och att lantbruksföretag och andra företag på landsbygden kan verka och frodas så att det finns ett gediget kundunderlag. Detta är det mest centrala.

Det finns också olika stödformer. Vi har även tidigare lagt pengar på riktat stöd till Sveriges lanthandlare men har i dag beslutat att öka stödet till dagligvarubutiker och drivmedelsstationer på landsbygden genom att höja maxbeloppet för bidraget rejält, från 300 000 till 350 000 kronor, vilket kommer att vara en god hjälp för dessa viktiga butiker.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! För en tid sedan ordnade finansutskottet en öppen utfrågning om kärnkraftens finansiering, och statsrådet Wykman var närvarande. Där framkom olika synpunkter, bland annat att den föreslagna finansieringsmodellen riskerar att bli väldigt kostsam och låsa in skattebetalarna i en höjd elskatt i 40 år framöver. Denna kritik har vi hört tidigare. Det framkom också ny och lite oväntad kritik, till exempel att förslaget medför försämrad lönsamhet för nuvarande elproducenter och en dränering av den finansiella marknaden och att det skulle sätta stopp för investeringar i andra kraftslag och därmed all ny elproduktion fram till 2035-2040. Dessutom skulle industrin få svårare att prissäkra sig. Vi skulle som sagt också få en inlåsning i ett dyrt och oflexibelt system i 40 år framöver med risk för svensk industri.

Oroar inte detta finansmarknadsministern?

Herr talman! En del ser inget slut på eländet det skulle innebära med mer koldioxidfri elproduktion i Sverige. När man hör allt detta behöver man ta ett steg tillbaka och fundera på vem som tjänar på ett volatilt, instabilt och koldioxidberoende elsystem. Vem är vinnaren på detta, och varför framkommer vissa argument i debatten?

Den modell som utredningen har föreslagit syftar till att både möjliggöra ny kärnkraft och göra priset lägre på totalen än om man hade överlåtit finansieringen helt till marknaden.

När jag hör Ingela Nylund Watz alla argument mot ny kärnkraft och den föreslagna finansieringsmodellen ställer jag mig frågan: Är hon nöjd som det är i dag? Tycker hon att det har blivit bra för hushållen efter kärnkraftsnedläggningarna i Sverige? Är vi nöjda med situationen som den är i dag, eller borde den förändras? Jag tycker att den borde förändras.

(Applåder)

Herr talman! För ett par veckor sedan nåddes vi av beskedet att regeringen avser att avsluta den pågående renmarksutredningen i förtid. Detta tycker Sverigedemokraterna är positivt, för det är uppenbart att den av den S-ledda regeringen tillsatta utredningen inte kan lösa ut frågorna på ett tillfredsställande sätt. Nästan dagligen möts vi av mediernas rapportering om olika konfliktytor kopplade till samebyarna kontra övriga samhällets intressen av att kunna använda statens mark till allt från jakt, fiske och friluftsliv till näringsverksamhet och samhällsutveckling.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Sverigedemokraterna ser det därför som angeläget att en ny utredning snabbt kommer på plats, med direktiv som utgår från dagens situation för den samiska befolkningen och alla medborgares rätt till statens och de statliga bolagens marker och där stor hänsyn tas till näringslivets behov och behoven av samhällsutveckling.

Min fråga till landsbygdsministern är således: Hur avser regeringen att ta arbetet med alla svenska medborgares rätt till jakt och fiske på statens marker vidare, och när kommer detta arbete att kunna inledas?

Herr talman! Jag tackar Martin Kinnunen för frågan.

Regeringen har som sagt aviserat sin avsikt att avsluta Renmarkskommittén. Nu har vi också haft de konsultationer vi enligt lag ska ha och fått samtycke från dem som har begärt konsultation till att det behövs ett omtag. Vi kom fram till detta efter att delbetänkandet fått omfattande kritik av olika remissinstanser men också till följd av oenigheten inom den nuvarande kommittén. Regeringen har ännu inte fattat beslut om nedläggningen men har som sagt aviserat sin avsikt.

I samma andetag sa vi också att vi ska tillsätta en ny utredning. Detta ska ske skyndsamt, men mer än så kan jag i dagsläget inte säga.

Herr talman! Min fråga går till landsbygdsminister Peter Kullgren.

Sedan ett par år tillbaka har Skåne åtminstone tre konstaterade vargrevir. Vad vinterns varginventering ger vid handen vet vi inte, men förmodligen finns det fler än så i dag. Förra året var Skåne det län i landet med flest vargangrepp på nötdjur och näst flest angrepp på tamdjur. Problemet med angrepp på tamdjur förväntas öka i takt med att vargstammen ökar, bland annat eftersom varg som jagar i flock har större benägenhet än ensamjagande varg att ge sig på stora djur.

I veckan kom det glädjande beskedet att Bernkonventionens ständiga kommitté har röstat för en förändring av vargens skyddsstatus från strikt skyddad till skyddad. Jag vill ge en eloge till regeringen för arbetet i den frågan.

Om jag har förstått saken rätt inväntar regeringen nu ett initiativ från EU-kommissionen om en ändring av EU:s art- och habitatdirektiv.

Mina frågor till statsrådet är när regeringen bedömer att art- och habitatdirektivet kan vara ändrat och hur den ändringen kommer att påverka möjligheten att reducera vargstammen i Skåne och övriga Sverige.

Herr talman! Förändringen av Bernkonventionen var en förutsättning för att art- och habitatdirektivet ska kunna ändras. Jag är mycket glad över att det numera finns ett starkt stöd för att ändra Bernkonventionen. Min bedömning är att det således också finns starkt stöd för att ändra i art- och habitatdirektivet. Jag tror att det var närmare 86 procent, som man räknar röster i EU, av EU:s befolkning som stod bakom detta. För två år sedan, när detta senast var uppe till diskussion, var det endast Sverige och Finland som drev den här linjen. Det har alltså varit ett framgångsrikt arbete.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Exakt när det kommer att ske vet jag inte, men min bedömning är att kommissionen är angelägen om att få det här på plats. När det väl är det kommer det att underlätta för Sverige att förvalta vargen mer enligt hur vi vill förvalta den och också göra det enklare med exempelvis skyddsjakt.

Herr talman! Användningen av e-cigaretter eller vejp har ökat dramatiskt, visar undersökningar. Den senaste månaden har var fjärde tjej i årskurs 2 på gymnasiet vejpat.

E-cigaretter marknadsförs som hälsosammare produkter än vanliga cigaretter, men de används av barn och ungdomar som aldrig har rökt en vanlig cigarett. Forskning, bland annat vid Karolinska institutet, visar att användningen av vejp ger ungefär samma effekter på kroppen som vanliga cigaretter. Blodkärlen blir stelare, luftvägarna trängre och cirkulationen sämre, och risken för blodproppar ökar. Det kan i sin tur leda till en rad sjukdomar precis som vanlig rökning gör.

Vi vet än så länge inte mycket om de långsiktiga konsekvenserna, men det finns ingenting som talar för att skadligt bruk skulle vara hälsosamt på lång sikt.

Min fråga till socialministern är vad regeringen avser att göra för att skydda våra ungdomar från vejpande.

Herr talman! Tack, Karin Sundin, för en angelägen fråga!

Ökningen rör inte bara vejpning; den rör ju också vitt snus, som inte heller är någon hälsoprodukt. Det är en oroande utveckling att barn och unga får tag i de här produkterna och använder dem.

Regeringen har fått ett betänkande med ett antal förslag, bland annat att langning av tobaks- och nikotinprodukter till barn ska förbjudas. Det är förslag som vi bereder. Jag utesluter inte ytterligare åtgärder, eftersom utvecklingen är oroväckande och behöver hejdas på olika sätt.

Herr talman! Min fråga går till arbetsmarknads- och integrationsminister Mats Persson.

Att vara en del av arbetsmarknaden och bli en del av samhället är självklart för de flesta i Sverige, såväl infödda svenskar som invandrare. Men då det under år av usel integration skapats parallellsamhällen där många kvinnor i dag lever under hedersförtryck förvägras många kvinnor denna chans av sin man eller sin släkt. Den utvecklingen hör definitivt inte hemma i ett modernt land som Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Jag vill fråga ministern hur regeringen kommer att säkerställa att rätten till arbetsmarknadsinsatser även når de kvinnor som lever under hedersförtryck.

Herr talman! Tack till Sara Gille för en utmärkt och mycket angelägen fråga!

Vi har en utveckling av parallellsamhällen i Sverige. Där finns det områden med mycket stark social kontroll, och inte minst kvinnor kommer i kläm på grund av klanstrukturer och hedersförtryck som gör att alla inte får leva ett liv i frihet.

Det är helt avgörande att alla myndigheter i kontakten med människor med rötter i andra länder inte utövar kulturrelativism utan är mycket tydliga med att liberala, demokratiska värderingar gäller i Sverige och att man förväntas leva upp till den svenska demokratin. Alla människor har rättigheter i Sverige men också skyldigheter. En sådan rättighet är att kvinnor har rätt att leva ett liv i frihet med samma möjligheter som män har.

Herr talman! Kärnkraften är en viktig del av Sveriges växande behov av energi. För att vi ska kunna bygga ny kärnkraft och se till att den är stabil och långsiktig samt att man kan investera på ett säkert sätt behövs en bra och stabil finansieringsmodell.

Jag vill fråga finansmarknadsminister Niklas Wykman hur arbetet går med att utveckla finansieringsmodellen för kärnkraft.

Herr talman! Det är glädjande att många frågar sig hur vi ska få ordning på vårt energisystem. I Sverige ska vi klara koldioxidfrihet i energiproduktionen. Vi har höga ambitioner när det gäller omställningen. Vi ska klara att ha bra jobb, bra löner och bra industri i Sverige.

Tyvärr har bland annat kärnkraftsnedläggningar och den mycket försämrade säkerhetssituationen i omvärlden slagit hårt mot Sverige och andra länder som fattat snarlika dumdristiga beslut om att lägga ned sin kärnkraft - Tyskland, till exempel. Det har såklart skapat en instabilitet i Sverige och andra länder. Nu åtgärdas det.

Vi har nyligen tagit emot remissynpunkter på utredningen och kommer att kunna återkomma med förslag som gör det möjligt att bygga ny kärnkraft i Sverige så billigt som möjligt för svenska hushåll och svensk industri, till stor gagn för all annan energiproduktion. Det gäller till exempel vindkraften, som kommer att få goda möjligheter att verka i Sverige framöver.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Näst efter rent vatten är vaccinationer det som mest effektivt bidrar till folkhälsan i världen. Många allvarliga sjukdomar som var vanliga förr har mer eller mindre försvunnit från Sverige tack vare att många valt att följa de nationella vaccinationsprogrammen.

Ett av de nationella programmen som särskilt riktar sig till äldre omfattar vaccination mot pneumokocker, en bakterie som kan orsaka lunginflammation men också mycket allvarliga tillstånd som hjärnhinneinflammation och sepsis. Årligen dör 140 personer av komplikationer.

Folkhälsomyndigheten har konstaterat att det nationella särskilda programmet mot pneumokocker bör omfatta personer som är 75 år och äldre. I dag är det dock enbart personer som fyller 75 innevarande år som erbjuds kostnadsfri vaccination, om regionerna inte åtar sig det frivilligt. Det innebär att de allra äldsta och sköraste i samhället inte erbjuds någon vaccination inom programmet.

Jag vill fråga om socialministern avser att följa Folkhälsomyndighetens rekommendation att även erbjuda dem som är äldre än 75 år kostnadsfri vaccination mot pneumokocker.

Herr talman! Tack, Ewa Pihl Krabbe, för frågan som lyfter fram vikten av vaccinationer! Inte minst med tanke på den desinformation som sprids är det oerhört välgörande med tydlighet om att vaccinationer räddar liv. Det är mycket angeläget med gott skydd mot vanliga sjukdomar.

När det gäller den aktuella vaccinationen framstår det som en angelägen sak. Det är förstås något regeringen får överväga. Men jag vill också understryka att det inte finns något som hindrar regionerna från att genomföra detta även för andra grupper. Det finns goda skäl att göra det. Det räddar människor undan denna sjukdom och minskar behovet av vårdinsatser. Det finns alltså alla möjligheter för regioner att göra detta, men regeringen ska också överväga vad vi kan göra.

Herr talman! Investeringar i den gröna omställningen påminner tidvis om kejsarens nya kläder. Sverigedemokraterna har ropat att kejsaren är naken. Ofta ser den gröna bubblan ut att bli kostsam både för skattebetalare och för pensionärer.

Vi anser att det är problematiskt när pensionskapital används till vidlyftiga investeringar. AP-fonderna har satsat drygt 6 miljarder av pensionstillgångar i Northvolt, 6 miljarder som nu ser ut att gå upp i rök. Vi bedömer att det är hög tid att se över fondernas placeringsregler. En del i detta borde vara att titta på riskerna med investeringar i onoterade aktier.

Delar statsrådet Wykman vår syn att en sådan översyn är rätt för att värna framtidens pensionärers surt förvärvade pengar?

Frågestund

Herr talman! Som jag svarade på en tidigare fråga ska jag inte kommentera enskilda investeringsbeslut. Det tänker jag inte göra i det här fallet heller.

Däremot kan jag ta fasta på sista delen i frågeställningen, som handlar om möjligheten att investera i onoterade tillgångar. Det är en möjlighet som AP-fonderna fick i större utsträckning för några år sedan. Det är andra typer av risker, utmaningar och svårigheter med det, jämfört med att investera i noterade tillgångar.

En slutsats för regeringens del har varit att detta också ställer andra kompetenskrav på styrelser och andra krav på utvärdering av verksamheten. Det föranledde den utredning som har föreslagit att det ska ställas mer eller andra kompetenskrav för att sitta i styrelsen för AP-fonder, men också att man ska kunna styra AP-fonder bättre, till exempel genom att ha färre AP-fonder. Allt annat lika ger det bättre förutsättningar att kontrollera och granska verksamheten. Därmed tycker utredningen att man svarar upp mot en förändring som har skett.

Mer onoterat kräver andra typer av åtgärder. Vi är beredda att vidta sådana.

(Applåder)

Frågestunden var därmed avslutad.