Patrik Karlson (L)

Regeringen föreslår en ny lag för mottagandet av asylsökande för att skapa ett mer ordnat mottagande, effektivisera återvändandet och minska utanförskapet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Regeringens förslag innebär bland annat att

• villkoren för rätt till dagersättning skärps och att dagersättningen ska kunna sättas ned för utlänningar som inte fullgör sina skyldigheter
• asylsökande ska vara skyldiga att vistas inom ett begränsat geografiskt område, en så kallad områdesbegränsning, och medverka i närvarokontroller på asylboendet
• Migrationsverket kommer att kunna fatta individuella beslut om boende- och anmälningsskyldighet för asylsökande
• utlänningar som har meddelats ett beslut om avvisning eller utvisning ska omfattas av en områdesbegränsning och anmälningsskyldighet
• asylsökande ska kunna få undantag från kravet på arbetstillstånd först efter sex månader från att asylansökan lämnades in.

Utöver den nya lagen föreslås också vissa ändringar i andra lagar.

Lagändringarna och den nya lagen börjar gälla den 1 oktober 2026 med vissa övergångsbestämmelser.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

11

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

26, 99 minuter

Justering

2026-05-28

Datum

2026-05-29

Bordläggning

2026-06-02

Debatt

2026-06-03

Beslut

2026-06-03

Riksdagen sa ja till regeringens förslag som innebär att den som bedriver områdessamverkan får rätt att ta ut en avgift från berörda fastighetsägare.

Rätten att ta ut en avgift gör det möjligt att fördela kostnader för områdessamverkan på alla berörda fastighetsägare i proportion till den nytta de kan anses ha av samverkansarbetet. Avgiften får bara täcka kostnader för sådant som inte omfattas av statens och kommunens ansvar.

Områdessamverkan är en samverkan som inom ett geografiskt avgränsat område i den byggda miljön analyserar behov av och vidtar åtgärder för att utveckla ett område på ett sätt som är ägnat att förebygga brott, skapa trygghet och stärka områdets attraktivitet och lokala näringsliv.

Den nya lagen börjar gälla den 1 augusti 2026.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

24, 73 minuter

Justering

2026-05-19

Datum

2026-05-21

Bordläggning

2026-05-25

Debatt

2026-05-26

Beslut

2026-05-26

Det ska införas ett bidragstak för att bryta bidragsberoendet och minska utanförskapet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ett reformerat försörjningsstöd.

Bidragstaket består av flera delförslag:

• en modernisering av den så kallade riksnormen
• en begränsning av försörjningsstödet för större hushåll
• ett begränsat utrymme för socialnämnden att lämna försörjningsstöd till en högre nivå än riksnormen.

Förslaget innebär också bland annat att

• den som har nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom ska lämna läkarintyg för att kunna få försörjningsstöd
• den som hyr en bostad i andra hand ska endast få försörjningsstöd till boendekostnader om andrahandsuthyrningen är godkänd
• försörjningsstöd endast ska ges till personer som vistas lagligt i Sverige.

Syftet med förslaget är att fler ska gå från försörjningsstöd till arbete.

De lagändringar som innebär att det införs krav på att lämna läkarintyg börjar gälla den 1 juli 2026. Övriga lagändringar börjar gälla den 1 januari 2027.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

4

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

44, 134 minuter

Justering

2026-05-19

Datum

2026-05-20

Bordläggning

2026-05-22

Debatt

2026-05-25

Beslut

2026-05-26

Den som får försörjningsstöd ska delta i aktiviteter den tid som inte går till att exempelvis söka arbete eller studera. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om aktivitetskrav som villkor för försörjningsstöd.

Aktivitetskravet syftar bland annat till att motverka utanförskap och till att tillvarata arbetskraft. Personer som haft försörjningsstöd i minst tre sammanhängande månader ska omfattas av kravet.

I regeringens förslag ingår ett antal undantag för då aktivitetskravet inte ska gälla, exempelvis för den som är under 18 år, den som har sjukpenning, eller den som är föräldraledig med barn under ett år.

Lagändringarna om aktivitetskrav börjar gälla den 1 juli 2026.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

6

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

26, 96 minuter

Justering

2026-05-19

Datum

2026-05-20

Bordläggning

2026-05-22

Debatt

2026-05-25

Beslut

2026-05-26

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att införa en sanktionsavgift för den som i vissa fall har orsakat att en ersättning har lämnats felaktigt eller med ett för högt belopp. Avgiften ska tas ut från den som har orsakat att ersättning har lämnats felaktigt eller med ett för högt belopp genom att ha lämnat en felaktig uppgift eller inte fullgjort en uppgifts- eller anmälningsskyldighet.

Förslaget innebär även en möjlighet att besluta om en spärr från rätt till en förmån under en viss tid, en så kallad bidragsspärr. En sådan spärr ska kunna beslutas för en enskild som medvetet eller av grov vårdslöshet har lämnat en oriktig uppgift eller inte har fullgjort en uppgifts- eller anmälningsskyldighet.

De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2026, med vissa övergångsbestämmelser.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

11, 48 minuter

Justering

2026-05-19

Datum

2026-05-19

Bordläggning

2026-05-22

Debatt

2026-05-25

Beslut

2026-05-26

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att göra reglerna tydligare och enklare när man bygger om eller ändrar en byggnad.

Vid en större ändring av en byggnad föreslås att de krav som finns på utformning och tekniska egenskaper främst ska uppfyllas för den del av byggnaden som ändras. Möjligheten att samtidigt ställa krav på hela byggnaden begränsas. Sådana följdkrav får bara ställas om det behövs för att åtgärda allvarliga risker för hälsa och säkerhet, eller för att uppfylla krav på bredbandsanslutning, energihushållning, värmeisolering och hållbar mobilitet.

Ändringarna innebär också att ordet ”ombyggnad” ska ersättas med ”större byggnadsändring”.

Ändringarna innebär också vissa lättnader i kraven på tillgänglighet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Till exempel gäller dessa krav inte när en ny bostad inreds på en vind eller i suterräng.

De nya reglerna börja gälla 1 januari 2027.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

5

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

6, 29 minuter

Justering

2026-05-19

Datum

2026-05-19

Bordläggning

2026-05-21

Debatt

2026-05-22

Beslut

2026-05-26

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att förbjuda kusinäktenskap och äktenskap där den ena är släkt i rätt nedstigande led med den andras syskon.

Beslutet innebär också att det inte längre ska vara möjligt för halvsyskon och syskon till följd av adoption att få tillstånd att ingå äktenskap. Dessutom ska utländska kusinäktenskap som huvudregel inte erkännas i Sverige.

Syftet med lagändringarna är att motverka hedersrelaterat förtryck, våld och andra påtryckningar vid ingående av äktenskap.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2026.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

13, 44 minuter

Justering

2026-05-19

Datum

2026-05-19

Bordläggning

2026-05-21

Debatt

2026-05-22

Beslut

2026-05-26

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till lag om hyrköp av bostäder. Lagen ska i längden göra det möjligt för fler att äga sitt boende.

Ett avtal om hyrköp innebär att en person – som benämns hyrköpare enligt den nya lagen – har löfte om att få köpa en bostad inom en viss tid och fram till dess få bo i bostaden mot en avgift. Varianter av hyrköp förekommer redan i dag men det har fram till nu inte funnits något enhetligt regelsystem för det.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag till förändringar av systemet med ägarlägenheter.

Den nya lagen och lagändringarna börjar gälla den 2 juli 2026.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

11, 45 minuter

Justering

2026-05-19

Datum

2026-05-19

Bordläggning

2026-05-21

Debatt

2026-05-22

Beslut

2026-05-26

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till privatuthyrningslag och ändringar i bland annat jordabalken och bostadsrättslagen. Ändringarna ska skapa en mer flexibel hyresmarknad och öka tillgången till bostäder. En ny privatuthyrningslag ska införas med syfte att förenkla och förtydliga reglerna för privatpersoner som hyr ut sin bostad. Möjligheterna att hyra ut sin bostadsrätt i andra hand utökas också. Att lägenheten tidigare varit uthyrd ska i det sammanhanget bara tas hänsyn till när bostaden hyrs ut igen om den tidigare uthyrningen skett i betydande omfattning.

Det införs också mer ändamålsenliga regler för att möta företagens behov av bostäder till sin personal och för att underlätta för den allt vanligare boendeformen där hyresgäster hyr varsitt rum och delar på gemensamma ytor. De nya reglerna innebär att förutsättningarna för att tillgodose dessa boendeformer genom så kallad blockhyra förbättras. Blockhyra innebär att en hyresvärd hyr ut flera bostäder i ett ”block” till en enda hyresgäst, i stället för att hyra ut varje bostad direkt till privatpersoner.

Dessutom höjs ersättningen till hyresförmedlare och det införs regler om bland annat prövningstillstånd i mål om återbetalning av hyra i syfte att effektivisera processen.

Den nya lagen och lagändringarna börja gälla 1 juli 2026.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

5

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

20, 74 minuter

Justering

2026-05-05

Datum

2026-05-08

Bordläggning

2026-05-19

Debatt

2026-05-20

Beslut

2026-05-20

Storleken på bostadsbidrag ska beräknas månadsvis i stället för årsvis. Riksdagen sa ja till regeringens förslag som syftar till en mer träffsäker beräkning och som ska minska risken för felaktiga utbetalningar, återkrav och skuldsättning.

För att räkna ut hur mycket en person kan få i bostadsbidrag med de föreslagna reglerna används en persons genomsnittliga månadsinkomst under en tremånadersperiod. Det är arbetsgivarens uppgifter i arbetsgivardeklarationer och förenklade arbetsgivardeklarationer om personens månadsinkomst som ligger till grund för denna beräkning.

Den som driver eget företag eller av annan anledning inte har en arbetsgivare som lämnar inkomstuppgifter i arbetsgivardeklarationer kommer även fortsättningsvis att basera sin bidragsgrundande inkomst på årsinkomst.

De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2027.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

5, 23 minuter

Justering

2026-05-05

Datum

2026-05-06

Bordläggning

2026-05-08

Debatt

2026-05-18

Beslut

2026-05-20

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att det ska införas ett krav på kvalificering för att få ta del av vissa bosättningsbaserade socialförsäkringsförmåner. Exempel på sådana förmåner är föräldrapenning på grund- och lägstanivå, barnbidrag, sjukersättning i form av garantiersättning och bostadsbidrag.

I dag kan personer som flyttar till Sverige få tillgång till bosättningsbaserade förmåner direkt, utan tidigare anknytning eller arbete. Nu ska det införas krav på kvalificering som kan uppfyllas antingen genom att personen är bosatt i Sverige under en viss tid eller genom att personen är bosatt i Sverige och samtidigt har inkomst av arbete på en viss nivå under en viss tid.

Beslutet innebär också att endast personer som vistas lagligt i Sverige ska kunna få tillgång till bosättningsbaserade förmåner.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2027.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

2

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

32, 123 minuter

Justering

2026-05-05

Datum

2026-05-06

Bordläggning

2026-05-08

Debatt

2026-05-18

Beslut

2026-05-20

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att skärpa kraven för att få svenskt medborgarskap.

Förslaget innebär bland annat att

• kravet på att man ska ha bott i Sverige under en viss tid, det vill säga haft sin hemvist här, ska höjas från fem till åtta år som utgångspunkt
• det ställs högre krav på levnadssättet hos den som vill få svenskt medborgarskap
• det införs ett krav på försörjning vid ansökan om medborgarskap
• det införs ett krav på tillräckliga kunskaper i svenska och om det svenska samhället för att få svenskt medborgarskap
• anmälningsförfarandet, det vill säga möjligheten att bli svensk medborgare genom anmälan, ska begränsas så långt det går
• barn ska kunna förvärva svenskt medborgarskap självständigt efter att barnets vårdnadshavare har gjort en ansökan.

Syftet med förslaget är att stärka medborgarskapets status samt öka individens möjlighet att aktivt delta i samhället.

Lagändringarna börjar gälla den 6 juni 2026. Lagändringarna i fråga om medborgarskapsprovet i läs- och hörförståelse i svenska på funktionell nivå börjar gälla den 1 oktober 2027 eller den tidigare dag som regeringen bestämmer. Lagändringarna i fråga om medborgarskapsprovet i svenska i övrigt börjar gälla den dag som regeringen bestämmer.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

8

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

57, 182 minuter

Justering

2026-04-28

Datum

2026-04-28

Bordläggning

2026-04-28

Debatt

2026-04-29

Beslut

2026-04-29

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny ordning vid tillfälliga verkställighetshinder.

En utlänning som uppehåller sig i Sverige men som av olika skäl inte har rätt att vistas i landet får meddelas ett beslut om avvisning eller utvisning. Det kan dock finnas verkställighetshinder vilket innebär att ett beslut om avvisning eller utvisning inte får genomföras. Hindret kan handla om att personen riskerar att straffas med döden, utsättas för tortyr, eller annan omänsklig eller förnedrande behandling.

I dag beviljas ofta tillfälliga uppehållstillstånd vid tillfälliga hinder för avvisning eller utvisning. Beslutet innebär att utvisningen eller avvisningen skjuts upp i stället för att personen beviljas ett tidsbegränsat uppehållstillstånd. Utlänningen kan också bli skyldig att anmäla sig hos Migrationsverket eller hos Polismyndigheten och samtidigt förbjudas att lämna ett vistelseområde.

Syftet med de nya reglerna är att skapa förutsättningar för ett effektivare arbete för återvändande. Dessutom ska reglerna stärka statens förmåga att hantera personer som utgör ett hot mot Sverige och som under en viss tid inte kan lämna landet.

De nya reglerna börjar gälla den 1 juni 2026.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

4

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

24, 78 minuter

Justering

2026-04-14

Datum

2026-04-14

Bordläggning

2026-04-21

Debatt

2026-04-22

Beslut

2026-04-22

Riksdagen sa nej till 157 förslag i motioner om migrationsfrågor från den allmänna motionstiden 2025.

Förslagen handlar bland annat om anhöriginvandring och asylprocessen.

Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete inom de områden som förslagen tar upp.

Behandlade dokument

45

Förslagspunkter

30

Reservationer

42 

Anföranden och repliker

92, 243 minuter

Justering

2026-03-31

Datum

2026-04-09

Bordläggning

2026-04-14

Debatt

2026-04-15

Beslut

2026-04-15

Riksdagen sa nej till 131 förslag om bostadspolitik. Förslagen har lämnats in under den allmänna motionstiden 2025 och handlar bland annat om åtgärder på bostadsmarknaden, finansiering av bostadsbyggande, allmännyttiga bostadsbolag, åtgärder mot segregation och utanförskap samt cirkulär ekonomi i bygg och fastighetssektorn.

Riksdagen hänvisar i första hand till redan vidtagna åtgärder och pågående arbete.

Behandlade dokument

51

Förslagspunkter

18

Reservationer

33 

Anföranden och repliker

28, 106 minuter

Justering

2026-03-26

Datum

2026-03-27

Bordläggning

2026-03-31

Debatt

2026-04-01

Beslut

2026-04-01

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Frågor besvaras av:  Arbetsmarknadsminister och vikarierande klimat- och miljöminister Johan Britz (L) Minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin (M) EU-minister Jessica Rosencrantz (M) Jämställdhetsminister Nina

Datum

2026-03-26

Riksdagen sa nej till samtliga motioner om hyresrätt, bostadsrätt och andra upplåtelseformer i motioner från den allmänna motionstiden 2025.

Förslagen handlar bland annat om hyresrättens reglering, ändringar i bostadsrättslagen, kooperativ hyresrätt samt modeller som hyrköp.

Riksdagen hänvisar främst till gällande regelverk, tidigare ställningstaganden och pågående arbete inom de områden som förslagen tar upp.

Behandlade dokument

25

Förslagspunkter

21

Reservationer

26 

Anföranden och repliker

53, 166 minuter

Justering

2026-03-05

Datum

2026-03-06

Bordläggning

2026-03-10

Debatt

2026-03-11

Beslut

2026-03-12

Riksdagen sa nej till cirka 30 förslag om pensioner i motioner från den allmänna motionstiden 2025.

Förslagen handlar bland annat om jämställda pensioner, pensionsrätt för barnår och höjt bostadstillägg.

Riksdagen hänvisar bland annat till att det redan pågår arbete inom de områden som förslagen gäller.

Behandlade dokument

15

Förslagspunkter

3

Anföranden och repliker

8, 51 minuter

Justering

2025-12-11

Datum

2025-12-11

Bordläggning

2026-01-13

Debatt

2026-01-14

Beslut

2026-01-14

Totalt cirka 104 miljarder kronor ur statens budget för 2026 går till utgiftsområdet Ekonomisk trygghet för familjer och barn. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2026 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Därmed sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Mest pengar, drygt 49,6 miljarder, går till föräldraförsäkring. Knappt 31,7 miljarder går till barnbidrag och cirka 7,6 miljarder går till omvårdnadsbidrag och vårdbidrag. Pengar ska också gå till ytterligare fem områden.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 26 november 2025. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Vidare sa riksdagen ja till regeringens förslag till ändringar i socialförsäkringsbalken. Ändringarna innebär bland annat stärkt rätt till tillfällig föräldrapenning och höjda bostadskostnadsgränser för barnfamiljer inom bostadsbidraget. Lagändringarna börjar i huvudsak gälla den 1 januari 2026.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

20, 77 minuter

Justering

2025-12-02

Datum

2025-12-03

Bordläggning

2025-12-08

Debatt

2025-12-09

Beslut

2025-12-10

Totalt cirka 122 miljarder kronor ur statens budget för 2026 går till utgiftsområdet Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2026 om hur pengarna ska fördelas inom utgiftsområdet. Därmed sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Mest pengar, cirka 54 miljarder kronor, går till aktivitets- och sjukersättning. Cirka 52 miljarder kronor går till sjukpenning och rehabilitering och drygt 11 miljarder kronor går till Försäkringskassan. Pengar ska också gå till ytterligare fem områden.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ett ekonomiskt bemyndigande.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 26 november 2025. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Riksdagen sa även ja till regeringens förslag om lagändringar. Regeringens förslag innebär att den ekonomiska tryggheten för medföljande till statligt anställda ska stärkas. Regeringens förslag gäller även utökade möjligheter till vilande sjuk- och aktivitetsersättning vid studier.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 januari 2026 respektive den 1 juni 2026.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

36, 106 minuter

Justering

2025-12-02

Datum

2025-12-03

Bordläggning

2025-12-08

Debatt

2025-12-09

Beslut

2025-12-10