Patrik Karlson (L)

Riksdagen sa ja till regeringens förslag att Migrationsverket ska få utökade möjligheter att använda sig av tvångs- och kontrollåtgärder vid förvaren. Förvar kallas de särskilda låsta boenden som Migrationsverket kan använda till exempel om det finns risk att en person stannar i Sverige efter ett beslut om utvisning.

Lagändringarna innebär bland annat utökade möjligheter att genomföra kroppsvisitation, rumsvisitation och inpasseringskontroll. En ny besöksform införs också, där besökaren och personen i förvar möts med en glasruta emellan.

Syftet med lagen är att förbättra möjligheterna att upprätthålla ordningen och säkerheten på förvaren.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 augusti 2025.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

5

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

24, 81 minuter

Justering

2025-06-12

Datum

2025-06-12

Bordläggning

2025-06-16

Debatt

2025-06-17

Beslut

2025-06-17

Det ska bli möjligt att göra undantag från kraven på tillgänglighet och användbarhet i en byggnad som innehåller studentbostäder. Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ändringar i plan- och bygglagen.

Undantag från kraven gäller för högst 80 procent av antingen det totala antalet studentbostäder i en byggnad eller det antal studentbostäder som tillkommer i en byggnad när en åtgärd vidtas. Undantaget ska skapa förutsättningar för att öka byggandet av studentbostäder med lägre hyra.

Minst 20 procent av studentbostäderna ska fortfarande uppfylla de nuvarande kraven på tillgänglighet och användbarhet. En studentbostad som omfattas av undantaget ska dock kunna besökas av en person med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2025.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

3

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

25, 89 minuter

Justering

2025-05-15

Datum

2025-05-15

Bordläggning

2025-05-19

Debatt

2025-05-20

Beslut

2025-05-21

Regeringen har i en skrivelse till riksdagen redogjort för sin bedömning och de åtgärder som man avser vidta utifrån Riksrevisionens rapport om Försäkringskassans användning av undantagsbestämmelsen övervägande skäl vid 180 dagars sjukskrivning. Riksdagen välkomnar granskningen av hur Försäkringskassan tillämpar användningen av undantagsbestämmelsen och delar regeringens bedömning i fråga om Riksrevisionens rekommendationer. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutades.

Riksdagen sa också nej till cirka 200 förslag i motioner om socialförsäkringsfrågor som lämnats in under den allmänna motionstiden 2024. Motionerna handlar bland annat om en översyn av den undantagsbestämmelse som behandlas i Riksrevisionens rapport, trygghetssystem för företagare och studerande, sjukförsäkring och rehabilitering, sjuk- och aktivitetsersättning samt arbetsskadeförsäkring. Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår inom områden som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

67

Förslagspunkter

32

Reservationer

66 

Anföranden och repliker

13, 74 minuter

Justering

2025-05-08

Datum

2025-05-09

Bordläggning

2025-05-13

Debatt

2025-05-14

Beslut

2025-05-15

Regeringen har i en skrivelse till riksdagen redogjort för sin bedömning och åtgärder som den gjort utifrån Riksrevisionens rapport om bostadsbidragets måluppfyllelse. Riksrevisionens övergripande slutsats är att bostadsbidraget inte är effektivt utformat i förhållande till sina bostadspolitiska syfte eftersom det inte återkommande och tydligt fokuserat på möjligheterna att efterfråga goda och tillräckligt rymliga bostäder. Regeringen rekommenderas därför att bland annat se över bostadsbidragets utformning för en bättre måluppfyllelse, och återkommande följa upp måluppfyllelsen.

Riksdagen välkomnar Riksrevisionens granskning och anser i likhet med regeringen att rapporten kan utgöra ett underlag för framtida utveckling av bostadsbidraget. Riksdagen anser vidare att det arbete som regeringen presenterar för att öka träffsäkerheten så att bostadsbidraget kan lämnas med ett korrekt belopp från början, får anses tillräckligt.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutades.

Dessutom sa riksdagen nej till cirka 110 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2024 om ekonomisk familjepolitik bland annat med hänvisning till pågående arbete. Motionerna handlar bland annat om föräldraförsäkring, barnbidrag, underhållsstöd och bostadsbidrag.

Behandlade dokument

57

Förslagspunkter

19

Reservationer

38 

Anföranden och repliker

29, 90 minuter

Justering

2025-05-08

Datum

2025-05-09

Bordläggning

2025-05-13

Debatt

2025-05-14

Beslut

2025-05-15

Riksdagen sa ja till en ny modell för beräkning av ränteskillnadsersättning vid förtidsbetalning av bundna bolån. En ränteskillnadsersättning är den summa som en låntagare behöver betala till sin bank när ett lån med bunden ränta ska lösas i förväg.

Syftet med den nya modellen är att stärka konsumentskyddet genom att minska risk för omotiverade skillnader mellan olika låntagare som förtidsbetalar sitt bundna bostadslån. Dessutom är tanken med de nya reglerna att det ska bli enklare för låntagare att planera sin ekonomi och att konkurrensutsätta sina bostadslån.

De nya reglerna träder i kraft den 1 juli 2025.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

5, 26 minuter

Justering

2025-04-10

Datum

2025-04-10

Bordläggning

2025-05-07

Debatt

2025-05-08

Beslut

2025-05-14

Riksdagen sa nej till cirka 80 förslag i motioner om hyresrätter och andra boendeformer, främst med hänvisning till pågående arbete eller gällande rätt i frågorna och tidigare ställningstaganden. Förslagen inkom i motioner från den allmänna motionstiden 2024 och handlar till exempel om hyresrätt, bostadsrätt och andra upplåtelseformer som ägarlägenheter och hyrköp.

Behandlade dokument

22

Förslagspunkter

22

Reservationer

29 

Anföranden och repliker

19, 96 minuter

Justering

2025-04-10

Datum

2025-04-11

Bordläggning

2025-05-07

Debatt

2025-05-08

Beslut

2025-05-14

Datum

2025-05-08

Riksdagen sa nej till cirka 170 förslag om planering och byggande i motioner från den allmänna motionstiden 2024. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete och gällande regler inom de områden som förslagen gäller.

Förslagen handlar bland annat om plansystemet, hållbarhets- och klimatanpassningsåtgärder samt frågor om bygg- och rivningslov.

Behandlade dokument

64

Förslagspunkter

24

Reservationer

37 

Anföranden och repliker

30, 115 minuter

Justering

2025-03-27

Datum

2025-03-28

Bordläggning

2025-04-01

Debatt

2025-04-02

Beslut

2025-04-02

Regeringen föreslår lagändringar bland annat i syfte att få fler att lämna Sverige efter ett beslut om avlägsnande, det vill säga avvisning eller utvisning till hemlandet. Riksdagen sa ja till förslaget.

Lagändringarna innebär bland annat följande:

• Ett beslut om avlägsnande ska upphöra att gälla (preskriberas) fem år från det att utlänningen har följt beslutet och lämnat Sverige. Enligt dagens regler är motsvarande tid fyra år. Om beslutet är förenat med ett så kallat återreseförbud som löper vid denna tidpunkt ska beslutet upphöra att gälla först när tiden för återreseförbudet löper ut.
• Återreseförbud ska bestämmas till högst fem år, i stället för ett år vilket gäller idag. Återreseförbud innebär ett förbud återvända till Sverige. Återreseförbudet kan bli längre bland annat om personen utgör ett allvarligt säkerhetshot.
• Systemet med så kallat spårbyte avskaffas. Spårbyte innebär att en person som fått avslag på sin asylansökan har möjlighet att i stället söka uppehålls- och arbetstillstånd utan att lämna Sverige.

Lagändringarna börjar gälla 1 april 2025.

Riksdagen beslutade också att säga nej till förslag i motioner inom området, varav två lämnats under den allmänna motionstiden 2024.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

7

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

52, 167 minuter

Justering

2025-02-27

Datum

2025-03-04

Bordläggning

2025-03-11

Debatt

2025-03-12

Beslut

2025-03-12

Riksdagen sa ja till regeringens förslag som ska skapa bättre förutsättningar för kommunernas arbete med bostadsförsörjning.

Lagändringarna innebär bland annat vissa förtydliganden gällande kommunala bostadsförmedlingar. En sådan bostadsförmedling ska huvudsakligen förmedla lägenheter i turordning efter kötid för att ha rätt att ta ut köavgift. Genom lagändringen ska det bli tydligare att en kommunal bostadsförmedling har rätt att ta ut köavgift även om den reserverar lägenheter för vissa kategorier av sökande eller fördelar lägenheter enligt ett förturssystem.

Lagändringarna innebär också att nuvarande kommunala riktlinjer för bostadsförsörjningen ersätts av en handlingsplan. I handlingsplanen ska kommunerna redogöra för behovet av nya bostäder och ta hänsyn till behovet av samordning med andra kommuner både i planeringen och vid bostadsbyggandet.

Riksdagen riktar även en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att se över hur användandet av reservationer och förtur vid kommunal bostadsförmedling kan begränsas. Tillkännagivandet kom med anledning av två förslag i följdmotioner.

Lagändringarna börjar gälla den 1 mars 2025.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

8

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

32, 116 minuter

Justering

2025-01-23

Datum

2025-01-24

Bordläggning

2025-01-28

Debatt

2025-01-29

Beslut

2025-01-29

Asylsökande ska som huvudregel endast ha rätt till ekonomiskt bistånd om de uteslutande bor på det asylboende som de har tilldelats. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

De nya reglerna innebär att Migrationsverket får möjlighet att undersöka utrymmen på asylboendena i syfte att kontrollera att asylsökanden bor på den tilldelade boendeplatsen. Syftet är att säkerställa att de asylsökande inte lever i utanförskap eller ekonomisk och social utsatthet, och är en förutsättning för att asylprocessen och återvändandearbetet ska fungera effektivt.

Vidare ska en ansökan om uppehållstillstånd betraktas som återkallad för asylsökande som inte bor på ett asylboende och inte har underrättat Migrationsverket om sin bostadsadress. Dessutom införs en lagreglerad skyldighet för asylsökande att delta i samhällsintroduktion.

De nya reglerna börjar gälla den 1 mars 2025.

Behandlade dokument

11

Förslagspunkter

4

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

64, 173 minuter

Justering

2025-01-14

Datum

2025-01-23

Bordläggning

2025-01-28

Debatt

2025-01-29

Beslut

2025-01-29

Totalt cirka 3,2 miljarder kronor ur statens budget för 2025 går till utgiftsområdet Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2025 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Mest pengar, cirka 1,4 miljarder kronor, går till investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande. Investeringsstödet är under avveckling. Knappt 300 miljoner går till bostadspolitisk utveckling och cirka 900 miljoner går till Lantmäteriet. Boverket får cirka 300 miljoner och Konsumentverket cirka 200 miljoner kronor. Utskottet föreslår även att riksdagen säger nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 27 november 2024. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

14

Förslagspunkter

4

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

69, 210 minuter

Justering

2024-12-05

Datum

2024-12-05

Bordläggning

2024-12-09

Debatt

2024-12-10

Beslut

2024-12-11

Totalt cirka 11,9 miljarder kronor ur statens budget för 2025 går till utgiftsområdet Migration. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2025 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Mest pengar, cirka 5,3 miljarder kronor, går till Migrationsverket. Cirka 4,1 miljarder går till ersättningar och bostadskostnader och cirka 0,9 miljarder går till domstolsprövning i utlänningsmål.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ekonomiska bemyndiganden och nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 27 november 2024. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här förslaget avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

78, 211 minuter

Justering

2024-12-03

Datum

2024-12-03

Bordläggning

2024-12-04

Debatt

2024-12-05

Beslut

2024-12-11

Datum

2024-12-05

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken i den ekonomiska vårpropositionen.

Den ekonomiska politiken ska inriktas på att lägga grunden för återhämtning, högre tillväxt och en bättre välfärd, i takt med att inflationen faller samtidigt som effekterna av lågkonjunkturen slår igenom allt tydligare. Riksdagen delar regeringens bedömning att även om det finns stora osäkerheter finns det nu utrymme för att inrikta politiken på en mer normal konjunkturpolitik och på att investera i Sverige. En låg statsskuld och starka offentliga finanser ger utrymme för ytterligare investeringar för högre tillväxt. Genom en väl avvägd finanspolitik ska inflationen fortsätta att bekämpas. Arbetslinjen ska återupprättas och strukturreformer ska genomföras för att öka produktiviteten och förbättra den långsiktiga tillväxten. Sverige ska byggas starkare och rikare genom investeringar i infrastruktur, klimatomställning, forskning, energiproduktion, regelförenklingar och kompetensförsörjning samt genom att fortsätta arbetet med att trycka tillbaka brottsligheten. Skattepolitiken utgör en central del av den ekonomiska politiken och den ska uppmuntra företagsamhet, entreprenörskap, hårt arbete och högre utbildning.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

2

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

89, 314 minuter

Justering

2024-06-13

Bordläggning

2024-06-17

Debatt

2024-06-18

Beslut

2024-06-18

Riksdagen sa nej till 120 förslag i motioner om inkomstskatt från den allmänna motionstiden 2023.

Motionerna handlar exempelvis om jobbskatteavdrag, skattereduktion för sjuk- och aktivitetsersättning och rot- och rutavdrag.

Riksdagen hänvisar bland annat till gällande bestämmelser och pågående arbete.

Behandlade dokument

76

Förslagspunkter

19

Reservationer

34 

Anföranden och repliker

28, 107 minuter

Justering

2024-05-21

Bordläggning

2024-05-29

Debatt

2024-05-30

Beslut

2024-06-12

För att skapa tryggare bostadsområden i hela landet har regeringen föreslagit att fastighetsägare ska få utökade möjligheter att säga upp hyresgäster som begår brott. Ett hyresavtal ska kunna sägas upp om hyresgästen begår brott som typiskt sett försämrar närmiljön för dem som bor i lägenhetens omgivning. Det ansvar som hyresgästen har för barn och andra personer som bor eller vistas i lägenheten ska även gälla att se till att dessa personer inte begår brott som skapar otrygghet för övriga boende. Ett hyresavtal ska vidare kunna sägas upp i fler fall om lägenheten används för att begå brott, nämligen vid allvarlig eller omfattande brottslighet. Dessutom tydliggörs och skärps hyresgästens skyldighet att bevara tryggheten inom fastigheten.

För att motverka missbruk av reglerna om inneboende ska hyresgästens rätt att inrymma utomstående personer i lägenheten stramas åt. Hyresvärden ska också få bättre möjligheter att kontrollera hur en lägenhet används.

Förslagen innebär även förbättrade förutsättningar för en hyresgäst som utsatts för våld av en närstående att behålla lägenheten vid en uppsägning. Dessutom förstärks möjligheterna för en medhyresgäst eller medboende make eller sambo som utsatts för våld av en närstående att överta ett hyreskontrakt.

Riksdagen sa ja till förslagen och lagändringarna börjar att gälla den 1 juli 2024.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

9

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

20, 92 minuter

Justering

2024-05-14

Datum

2024-05-15

Bordläggning

2024-05-17

Debatt

2024-05-20

Beslut

2024-05-22

Datum

2024-04-25

Riksdagen sa nej till cirka 90 förslag om punktskatter och tullfrågor. Motionerna har inkommit under den allmänna motionstiden 2023 och handlar bland annat om skatterna på el, bränsle, fordon, kemikalier, alkohol, tobak och flygresor. Förslagen handlar också om Tullverkets befogenheter och verksamhet.

Att riksdagen avslog motionerna beror bland annat på pågående arbete och att utskottet redan tagit ställning i vissa frågor.

Behandlade dokument

52

Förslagspunkter

11

Reservationer

22 

Anföranden och repliker

24, 78 minuter

Justering

2024-04-09

Bordläggning

2024-04-16

Debatt

2024-04-17

Beslut

2024-04-18

Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag i motioner om mervärdesskatt från den allmänna motionstiden 2023.

Motionerna handlar bland annat om förändringar av mervärdesskattesatser, undantag från mervärdesskatt och reglerna om frivillig beskattning av fastighetsupplåtelser.

Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete.

Behandlade dokument

31

Förslagspunkter

6

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

8, 50 minuter

Justering

2024-04-04

Bordläggning

2024-04-09

Debatt

2024-04-10

Beslut

2024-04-10