Frågestund

Jag vill hälsa statsråden välkomna. Frågor besvaras i dag av finansminister Elisabeth Svantesson, statsrådet Johan Forssell, statsrådet Carl-Oskar Bohlin och statsrådet Jessica Rosencrantz. Finansminister Elisabeth Svantesson besvarar såväl allmänpolitiska frågor som frågor inom sitt eget ansvarsområde.

En fråga ska vara av övergripande och allmänpolitiskt slag eller avse ett ämne som faller inom statsrådets ansvarsområde och rör dennes tjänsteutövning. Frågan ska därmed inte avse till exempel förhållanden inom politiska partier.

Fru talman! Jag riktar min fråga till finansministern.

Kostnadskrisen och lågkonjunkturen gör Sverige fattigare och har slagit hårt mot vanliga svenska hushåll. Vi socialdemokrater har föreslagit en rättvis skattesänkning, höjda barnbidrag, mer pengar i plånboken för de utsatta, pensionärerna och de fattigaste barnfamiljerna.

Fackförbundet Handelsanställdas förbund har låtit Novus fråga folk som jobbar i butik vad de skulle göra om de fick 2 000 kronor mer i månaden. Svaren var ganska dramatiska. Så här svarade några: sova bättre på grund av mindre pengastress, äta mig mätt, köpa mer mat och kläder till mina barn. Själv får finansministern flera tusen kronor i månaden i sänkt skatt, och jag noterade att Elisabeth Svantesson när hon fick frågan vad hon skulle göra med sin skattesänkning svarade att hon inte hade några som helst tankar om det.

Finansministern! När du hör dessa vittnesmål från människor som jobbar i butiker runt om i Sverige, tycker du fortfarande att det är rimligt att prioritera en skattesänkning för de mest välbeställda? Hade inte pengarna kunnat göra mer nytta för vanliga familjer?

Jag får påminna om att inte tilltala statsrådet "du" utan "statsrådet".

Fru talman! Jag tackar Mikael Damberg för en viktig fråga.

Det är många hushåll som kämpar och som har gjort det under många år. Inflationen har slagit brutalt mot många människor. Bakgrunden till mitt svar på tidningens fråga är att jag från morgon till kväll tänker på hur jag kan göra Sverige och dem som bor här rikare och tryggare. Från första stund jag fick detta jobb, när inflationen var på 9-10 procent, har jag motarbetat just inflationen. Men många människor kämpar mycket riktigt fortfarande med konsekvenserna, bland annat höga priser.

Vad har vi då gjort, och vad gör vi? Vi sänker skatten för alla både i år och nästa år, vi har sänkt reduktionsplikten och gjort det betydligt billigare att tanka för många som kämpar med sin ekonomi och är beroende av bil, vi förändrar nu skatten på ISK och så vidare. Allt detta gör vi för att stötta hushållen och stärka köpkraften. Det är huvudpoängen.

Sedan måste ekonomin också växa på lång sikt så att det finns pengar till allt vi behöver göra då.

Fru talman! Finansministern verkar inte förstå hur vanligt folk har det ekonomiskt. Hon väljer ju att rikta en skattesänkning bara till dem som tjänar över 65 000 i månaden. Min berättelse här i dag handlar om vanliga människor som jobbar i butiker runt om i Sverige och inte har råd att köpa tillräckligt med mat till sina barn och sover dåligt för att de inte kan betala räkningarna.

Vi socialdemokrater har föreslagit en rättvis skattesänkning, höjt barnbidrag och stöd till de grupper som har det tuffast.

Hade det inte varit bättre att satsa på vanligt folk, finansministern?

(Applåder)

Fru talman! Från första stund har vi som sagt haft hushållen för våra ögon, och vi har många gånger, både i opposition och i regeringsställning, sänkt skatten för att man just ska ha mer kvar i sin plånbok. Jag vet hur det är att vända på varje krona, och jag vet hur det är att vänta på barnbidraget för att kunna köpa mat.

Vi sänker skatten för alla och vidtar dessutom tillväxtinriktade åtgärder. Till exempel blir det mer lönsamt att plugga. Marginalskatten är ju nu 56 procent. Detta gör vi för att ekonomin ska växa, och den kommer att fortsätta att växa om fem och tio år, vilket kommer att hjälpa alla i Sverige.

(Applåder)

Fru talman! Min fråga går till migrationsministern.

Förra året beviljades hela 68 168 medborgarskap varav de flesta beviljades till utlänningar från Afghanistan, Eritrea och Syrien. Trots Tidöpartiernas avsikt att höja kraven för svenskt medborgarskap gäller de nuvarande generösa reglerna ett tag till. Detta innebär att många utlänningar blir svenska medborgare utan att ha lärt sig svenska eller blivit en del av samhällsgemenskapen.

I Tidöförhandlingar och kommittémotioner har Sverigedemokraterna krävt ett moratorium för medborgarskap i väntan på det nya, tuffare regelverket. Även andra partier har nu börjat uttrycka kritik mot utfärdandet av nya medborgarskap.

Avser migrationsministern verka för ett moratorium för medborgarskap fram tills de nya kraven implementerats?

Fru talman! Jag tackar Nima Gholam Ali Pour för en viktig fråga som berör något som är centralt i vårt land, nämligen det svenska medborgarskapet, som tyvärr varit väldigt nedprioriterat. Vi ärvde en situation där att få medborgarskap var i det närmaste kravlöst. Sverige stack ut och fortsätter tyvärr att sticka ut genom att vi har färre och lägre krav än många andra länder.

Nu förändrar regeringen detta. Ett arbete kopplat till att öka just kraven för att bli svensk medborgare kommer snart att presenteras. Det kommer till exempel att ställas krav på att man ska kunna en del svenska om man vill bli medborgare i vårt land, och man behöver också känna till en del om Sverige för att kunna bli en del av vårt samhälle. Vi vill ju att medborgarskapet ska betyda något.

Vi utesluter inte att göra ytterligare förändringar i detta. Samtidigt är vi måna om att få effekt i närtid. Man behöver titta på alla eventuella tillkommande förändringar och ställa sig frågan om de går fortare att få på plats än det arbete som vi snart kommer att presentera resultatet av.

Fru talman! Det är uppenbart att vi i dag har dysfunktionella regler för beviljande av medborgarskap. Om Migrationsverket skulle pausa handläggningen av medborgarskapsärenden under ett år skulle tiotusentals utlänningar behöva ansöka om medborgarskap enligt de nya, tuffare reglerna.

Kommer regeringen att överväga ett sådant moratorium för att förhindra att utlänningar blir svenska medborgare enligt regler som en majoritet av riksdagen underkänner?

Fru talman! Efter jul kommer jag att ta emot en utredning som kommer att föreslå mycket stora förändringar och skärpningar av reglerna för svenskt medborgarskap. Man bör inte utesluta att göra ytterligare förändringar, men jag vill påpeka att sådana förändringar också skulle kräva ny lagstiftning, med de följder det innebär, till exempel att ha ett beredningsunderlag på plats. Man bör då ställa sig frågan om det går fortare att få denna nya lagstiftning på plats än den vi kommer att få dragen för oss i januari och sedan gå till riksdagen med för att förändra för att just skärpa reglerna för detta.

(Applåder)

Fru talman! Finansministern ger sig själv 45 000 kronor i skattesänkning nästa år. Hon lägger mer än hälften av reformutrymmet på skattesänkningar. Samtidigt går landets kommuner och regioner på knäna.

Min egen hemkommun Hofors är redan en av landets högst beskattade och räknar i år med ett underskott på över 30 miljoner kronor, nästan 5 procent av kommunens totala budget.

Jag träffade en tidigare kommunekonom häromdagen som berättade för mig att det kändes hopplöst när hon jobbade i Hofors. Det fanns inget mer att effektivisera - ingenting. Det enda som återstod var nedskärningar. För att spara pengar kommer alla högstadieklasser nu att slås ihop så att elevantalet blir över 30 i varje klass, och undersköterskor kommer att behöva börja städa på boenden samtidigt som de kan räkna med att få drygt 200 kronor i sänkt skatt av Elisabeth Svantesson för besväret.

Tycker finansministern att det här är rimliga konsekvenser av skattesänkningarna som framför allt gynnar henne själv och de övriga statsråden?

Fru talman! Vi har upplevt en minst sagt pressad tid de senaste fem åren med pandemi, höga energikostnader, krig i vårt närområde, höjd terrorhotsnivå och höga priser. Det har pressat Sverige och många andra länder. Framför allt har de höga kostnaderna pressat hushållen, men även välfärden. Därför är jag glad över att kommuner och regioner nästa år kommer att ha 50 miljarder kronor lägre pensionskostnader bara tack vare att vi har bekämpat inflationen. Det har varit enormt viktigt att trycka tillbaka den så att kostnaderna sjunker.

Vi har också prioriterat som så - till exempel i årets budget - att 40 procent av reformutrymmet gått till just kommuner och regioner. Dessutom sköt vi till extra pengar i vårändringsbudgeten.

Man kan göra många saker samtidigt. Här och nu ska vi både se till att klara oss ur en tuff situation och se till att svensk ekonomi växer så att vi har mycket pengar till välfärd, försvar och rättsväsen under åren framöver. Vi gör båda de sakerna samtidigt.

Fru talman! Jag blir väldigt konfunderad av att finansministern hävdar att man ger 40 procent av reformutrymmet till kommuner och regioner. Vi vet ju att 100 procent av reformutrymmet uppstår genom ökade intäkter på grund av att ekonomin utvecklas. 60 procent av de resurserna använder alltså regeringen till att sänka skatterna, om jag förstår finansministern rätt. Det betyder i så fall att man tar bort en massa pengar från den övriga välfärden. Har jag missförstått? Kan finansministern möjligen förklara hur regeringen anser att reformutrymmet uppstår?

Fru talman! Att förklara hur det uppstår tar kanske längre tid än de 29 sekunder jag har på mig - men ja, ledamoten har uppfattat det fel.

I 2024 års budget, alltså den vi lade för i år, gick 40 procent till kommuner och regioner.

Vi kommer att fortsätta ta ansvar, men 1 300 miljarder är vad som omsätts i hela välfärden. Staten ska göra sin del. Kommuner och regioner tar in skatt, men vi ska finnas där när det behövs. Det ansvaret har den här regeringen tagit.

(Applåder)

Fru talman! Jag vill börja med att tacka statsrådet Bohlin för broschyren som kom i veckan, Om krisen eller kriget kommer. I den går det att läsa om digital säkerhet och att man för att stärka Sveriges motståndskraft ska skapa långa lösenord med en kombination av bokstäver, siffror och symboler.

Samtidigt pågår i EU ett lagstiftningsarbete där den svenska regeringen är för att digitala bakdörrar installeras i alla mobiltelefoners krypterade kommunikationstjänster. Det kallas chat control. Men många är emot detta, och nu har även Nederländernas regering sällat sig till den skaran efter att deras säkerhetstjänst avrått dem från att vara för chat control eftersom det skulle innebära allvarliga säkerhetsrisker för landets digitala motståndskraft. De betonade i stället vikten av tillgången till end-to-end-kryptering.

Det här rör ju försvarsförmågan. Jag undrar alltså hur statsrådet bedömer att chat control skulle påverka Sveriges motståndskraft. Skulle den stärkas eller försvagas?

Fru talman! Jag får i gengäld tacka riksdagsledamoten Ulrika Liljeberg för att hon har läst broschyren. Det uppskattas mycket. Det är naturligtvis så man ska hantera den. Man ska inte heller glömma att spara den.

Vad gäller Liljebergs fråga ligger den under justitieminister Gunnar Strömmer på Justitiedepartementet. Generellt kan man säga om totalförsvarshänsyn att det är en aspekt som behöver vägas in i allt beslutsfattande i det allvarliga säkerhetsläge vi befinner oss i.

Regeringen har inre och yttre säkerhet som en av sina mest centrala prioriteringar. Det kommer vi naturligtvis inte att vika av från i det framtida arbetet heller.

(Applåder)

Fru talman! Statsrådet Strömmer har i en tidigare interpellationsdebatt sagt att synpunkten från den nederländska underrättelsetjänsten ska tas med i den fortsatta processen. Jag undrar om statsrådet kan redovisa hur man ser på chat control utifrån ett totalförsvarstänk i den nu pågående fortsatta processen.

Fru talman! I den delen får jag tyvärr hänvisa till Justitiedepartementet och justitieminister Gunnar Strömmer, eftersom det är där den här frågan hanteras.

(Applåder)

Fru talman! Det har under hösten blivit tydligt att regeringen och finansministern stöder det föreslagna balansmålet gällande statsfinanserna. Vissa avvikelser ska kunna göras, bland annat för att stödja Ukraina eller vid en ny pandemi. Men ny kärnkraft räknas inte som en avvikelse och ska således inte ingå i balansmålet.

I utredningen om kärnkraftens finansiering framgår i ett scenario att det offentliga sparandet kan försvagas med 90 miljarder kronor ett år. Siffran utan kostnadsöverskridande är 60 miljarder kronor.

Min fråga till finansministern är vilka nedskärningar i välfärden regeringen ser framför sig för att finansiera kärnkraften. Det har ju framgått med all önskvärd tydlighet att finansministern inte tänker höja skatterna för att bygga ny kärnkraft.

Fru talman! Tack, Jacob Risberg, för intresset för både kärnkraft och dess finansiering!

En utredare har jobbat fram en riskdelningsmodell som är under bearbetning och beredning på Regeringskansliet, på Finansdepartementet. Exakt hur modellen ska se ut får vi återkomma till.

Man ska ha med sig att detta handlar om lån som ska betalas tillbaka. Staten tar lån som ska betalas tillbaka till dem som bygger kärnkraft. De får intäkterna långt fram i tiden, men många kostnader kommer nu. Det är en väldig skillnad mot andra typer av lånefinansiering, när vi till exempel bygger infrastruktur. Dessutom ska man ju betala en avgift när man lånar dessa pengar.

Vi återkommer till hur det kommer att se ut när det är klart, men i grund och botten handlar det här inte om vanliga lån som vi tar när vi bygger till exempel järnväg eller väg.

Fru talman! Tack, finansministern, för svaret! Det innebär alltså att de 90 miljarder man i ett scenario beräknar att man ska kunna minska det offentliga sparandet med under ett år kommer att rymmas inom balansmålet, som finansministern säger sig stödja.

Fru talman! Nej. Jag tror att ledamoten hänvisar till Mats Dilléns utredning, och där handlar det om flera år - jag tror att siffran till och med gäller för tio år. Men poängen är att vi behöver mer ren el i Sverige. Det kostar pengar. Det gäller stora investeringar för framtiden, och staten är beredd att finnas med där och ta upp lån som sedan ska betalas tillbaka av dem som bygger och driver kärnkraftverken. Om vi inte gör det - vet Jacob Risberg hur vi ska få till omställningen och få ett grönare samhälle och all den el vi behöver? Vi behöver kärnkraft, vindkraft, solkraft och vattenkraft.

(Applåder)

Fru talman! Min fråga går till migrationsminister Forssell.

Jag och ganska många med mig blev upprörda för någon vecka sedan när det rapporterades om att flera utländska medborgare hade gruppvåldtagit en tjej men att åklagaren vid rättegången valde att inte ens yrka på utvisning av gärningsmännen.

Jag har själv väckt en motion i år om att fler dömda utländska medborgare måste utvisas, inte minst våldtäktsmän. Det har jag gjort eftersom min uppfattning i den här frågan är solklar: Vi måste utvisa fler dömda våldtäktsmän.

Jag vet att ministern inte kan eller ska uttala sig om enskilda fall. Åklagaren verkar dessutom rätta till sitt misstag, så vi kan låta detta vara i dag. Utan att gå in på det enskilda fallet skulle jag ändå vilja veta lite mer om regeringens arbete med utvisning på grund av allvarliga brott som våldtäkt.

Hur ser regeringens arbete med denna fråga ut, och kan vi se fram emot lagstiftning som är ännu tuffare mot utländska våldtäktsmän när det kommer till att utvisa dem?

Fru talman! Tack, Magnus Resare, för frågan!

Det är viktigt att människor i Sverige upplever att migrationspolitiken är rättvis och att den stora grupp som har kommit till vårt land, som anstränger sig, som gör rätt för sig och som har asylskäl blir en del av vårt svenska samhälle och får verktyg och nycklar för att kunna bli det.

Jag tror att det är helt avgörande för tilltron till migrationspolitiken, särskilt efter de många år när migrationspolitiken har varit misskött, att vi är glasklara: Den som kommer till vårt land och begår brott ska utvisas. För dessa personer finns ingen plats här.

Vi skärper nu regelverket. Vi kommer snart att presentera ytterligare skärpningar avseende till exempel att sänka gränsen för utvisning, och vi har även bett att få förslag om att göra det obligatoriskt för åklagare att yrka på det vid brottslighet.

Detta är helt avgörande både för att brottsoffren ska få den upprättelse de förtjänar, då det närmast är ett hån hur det ofta har fungerat och fortsätter att fungera, och för att stärka tilltron till den reglerade invandringen. Det ska göras skillnad mellan dem som gör rätt för sig och den grupp som tyvärr begår brott.

Fru talman! Jag tackar för svaret.

Det finns också utländska medborgare som inte går över gränsen och begår ett brott men som på andra sätt vägrar att bli en del av vårt samhälle. Jag tänker på moralpolisen i utanförskapsområdet som förpestar livet för unga flickor, hbtq-personer och landsmän som bara vill bli en del av vårt majoritetssamhälle eller, för den delen, på utländska medborgare som ägnar sig åt att hylla terrororganisationer som på allvar utgör hot mot svenska liv.

Jag skulle vilja veta vad ministern tänker om möjligheten att utvisa den typen av personer.

Fru talman! Utöver utredningen om att sänka gränsen för utvisning har vi en utredning som kommer att presentera förslag rörande bristande vandel. Bakgrunden är ungefär densamma - om du kommer till Sverige och missbrukar gästfriheten och inte följer de lagar och regler som gäller här är Sverige inte landet för dig.

Tyvärr finns problem med personer som till exempel hyllar terrorgrupper. För de personer som hyllar terrorism eller begår brott är Sverige inte landet de ska vara i, utan då ska de återvända hem, åka någon annanstans eller, om det krävs, bli utvisade.

(Applåder)

Fru talman! Jag vill också rikta min fråga till migrationsminister Johan Forssell. Under lång tid har det svenska medborgarskapet nedvärderats genom att vi inte har haft tillräckliga förväntningar på den som vill bli medborgare. Samtidigt får ett stort antal personer medborgarskap varje år, till exempel drygt 68 000 personer år 2023.

I helgen lyfter vi kristdemokrater, genom vår partiledare, åter upp detta faktum och också att det finns en stor majoritet bland riksdagens partier för att skärpa kraven för svenskt medborgarskap.

Kristdemokraterna och regeringen arbetar för att uppvärdera medborgarskapet, som har en väsentlig roll i samhällsgemenskapen. Efter årsskiftet kommer förslag från en utredning som bland annat har undersökt längre vistelsetid, försörjningskrav och medborgarskapsceremonier som krav för att få svenskt medborgarskap. Detta, fru talman, är viktiga skärpningar i den svenska lagstiftningen.

Min fråga är därför: När, hoppas ministern, kommer dessa krav att vara införda i svensk lag?

Fru talman! Tack, Ingemar Kihlström, för frågan! Den berör något helt avgörande i Sverige, nämligen det svenska medborgarskapet. Det är tyvärr en fråga som under alldeles för många år inte har fått den uppmärksamhet som den förtjänar.

Medborgarskapet är en hörnsten i vårt svenska samhälle. Vi vill att människor som kommer till vårt land ska bli en del av Sverige, och medborgarskapet är det yttersta tecknet på detta.

Jag kan konstatera att när vi fick förtroendet att ta över regeringsmakten var det ett läge där kraven på att bli svensk medborgare stack ut negativt i en internationell jämförelse. Det var väldigt få och väldigt lågt ställda krav.

Vi förändrar allt detta nu. Vi kommer efter årsskiftet att få ta emot ett utredningsbetänkande där förslag i den riktningen presenteras. Det är fullt rimliga och viktiga saker: att man ska kunna lite svenska för att bli medborgare och att man ska känna till en del saker om det land som man har kommit till och som man vill bli en del av. Det är saker som borde ha varit införda för länge sedan men som har negligerats.

Nu tar vi tag i detta, och vi kommer att presentera det efter årsskiftet.

Fru talman! Tack, migrationsministern, för svaret!

Vi kristdemokrater är tydliga när det gäller värderingarnas roll för samhällsgemenskapen. Den som vill bli en del av ett samhälle bör dela dess grundläggande värderingar, till exempel synen på demokrati, människors lika värde och kanske även andra länders rätt att existera.

Fru talman! Min uppföljande fråga är därför: Hur ser migrationsministern på kopplingen mellan värderingar och rätten till medborgarskap?

Fru talman! Flera av de förändringar, skärpningar och tydliggöranden som vi kommer att göra i lagstiftningen utgår från just värderingar, som är grundbulten i hela vår svenska lagstiftning.

Det kommer till exempel att handla om det jag nämnde - att man ska känna till en hel del om det land man vill bli medborgare i - och om principen och värderingen att man ska kunna försörja sig själv, vilket är den hörnsten som har byggt Sverige. Det är inte bidrag som har gjort Sverige till det fantastiska land det är, utan det är hårt arbete, att man anstränger sig, entreprenörskap och arbetslinjen. Det är också exempel på hur vi kommer att presentera detta.

Sedan har vi också förändringar rörande själva uppehållstillstånden som jag gärna återkommer till en annan gång.

(Applåder)

Fru talman! Jag vill rikta min fråga till EU-minister Jessica Rosencrantz. I går fattade vi viktiga beslut här i kammaren för ett friskare Östersjön. Det var när vi beslutade om havsmiljöpropositionen.

För någon månad sedan förhandlades nästa års fiskekvoter i rådet, en förhandling där Sverige ensamt drev en restriktiv linje. Utfallet blev tyvärr alltför höga kvoter. Så här i efterhand lyfts behovet av att bygga allianser med andra medlemsstater inför nästa års förhandlingar upp.

Detta är en fråga som rent generellt visar hur viktigt det är med hållbara allianser. Vi behöver bygga sådana, och jag vet att regeringen också gör det med stor framgång inom många områden.

Jag vill passa på att fråga statsrådet, som jag vet är personligen mycket engagerad i frågan om Östersjön: Hur ser regeringens strategi ut för att få bättre genomslag för svenska intressen generellt och för fisket mer specifikt?

Fru talman! Jag tackar Elin Nilsson för en viktig fråga, som ligger mig varmt om hjärtat.

Jag vill först säga något om den förhandling som ägde rum. Precis som ledamoten säger drev Sverige den mest restriktiva ståndpunkten i förhandlingen och verkade för att nå så lågt satta kvoter som möjligt för att påskynda återhämtningen för Östersjöns fiskbestånd, särskilt strömmingen. Där kan vi nu se att beslutet landade på den lägsta nivån i den vetenskapliga rådgivningens intervall.

Förhandlingarna var väldigt tuffa. De övriga medlemsländerna ville ha ännu högre kvoter än vad kommissionen hade föreslagit. Vi hade önskat lägre kvoter. Vi är inte nöjda, men om vi inte hade varit kvar vid bordet hade vi fått 15 000 ton högre kvoter.

Nu gäller det att jobba framåt. Jag vet att mina kollegor i regeringen liksom jag själv jobbar mycket med att prata med övriga kollegor, inte minst inom Baltfish-formatet. Det är ett viktigt sammanhang där vi är tydliga med vad vi tycker.

Inför det aktuella rådsmötet bjöd vi också in Östersjöstaterna till Sverige för att träffa den småskaliga fiskenäringen och visa på effekterna av politiken.

(Applåder)

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret!

Jag är väl medveten om att detta inte ligger inom statsrådets portfölj, men det är en fråga som vi gemensamt, i alla de forum där vi befinner oss i våra olika roller, behöver fortsätta att lyfta upp. Vi behöver driva på för förändring för att på sikt få till en mer hållbar politik. Det finns stora problem med fiskeripolitiken inom EU-ramarna.

Fru talman! Det finns mycket att säga om detta, och arbetet fortsätter. Jag vet att landsbygdsministern planerar att träffa den tillträdande kommissionären för att diskutera Östersjön, nu när vi snart äntligen har en ny kommission på plats.

Vi vet också att den gemensamma fiskeripolitiken kommer att utvärderas inom kort. Jag tror att det finns många aspekter att föra in i den generella utvärderingen. Överlag är det otroligt viktigt att regeringen just nu är väldigt aktiv - mer aktiv, skulle jag säga, än vad många tidigare regeringar har varit - när det gäller att bygga allianser för att komma in tidigt i processen. Vi hoppas också kunna övertyga fler länder om vår ståndpunkt vad gäller Östersjön.

(Applåder)

Fru talman! Språkcentrumen för nationella minoritetsspråk och det samnordiska språkarbetet i Giellagáldu är hotade i och med den SD-styrda regeringens budget. Detta är problematiskt på flera sätt. Förutom att verksamheten är hotad visar det också på en brist på respekt för det samiska språket och den samiska kulturen. I botten finns också ett gemensamt samarbetsavtal mellan den finska, den norska och den svenska regeringen. När den svenska regeringen nu inte skickar med resurser får det konsekvenser för hela verksamheten och för samarbetet i Norden. Om man ingår ett avtal borde det värderas och äras.

Jag vill fråga Nordenministern vad bakgrunden var till att man fattade det här beslutet och hur det påverkar samarbetet i Norden när man inte håller ingångna avtal.

Fru talman! Jag vill tacka ledamoten för en viktig fråga. Jag vet att ledamoten, liksom jag själv, är väldigt engagerad i det nordiska samarbetet. Jag är glad över att vi är många som är det.

När det gäller kulturarv och våra olika språk i Norden är en viktig del av det nordiska samarbetet att värna både civilsamhällets organisationers arbete i detta och det vi kan göra från det offentligas sida. Det ska gå hand i hand. Det har funnits satsningar inom ramen för det nordiska samarbetet, och det har även funnits en tillfällig satsning från den svenska regeringens sida i budgetarbetet. Alla satsningar är inte permanenta, utan ibland gör man tillfälliga satsningar. Jag tror att man får se det som en del i detta, men att språket och vårt kulturarv har en viktig roll att spela i vårt nordiska samarbete är helt uppenbart.

Fru talman! Sverige kommer att leda arbetet i Nordiska rådet nästa år, och stämningen är minst sagt uppjagad efter arbetet med att förnya och modernisera Helsingforsavtalet. Utöver schismen kring Grönland står vi inför riktiga hot och verkliga problem. Ryssland hotar fortfarande säkerheten på andra sidan Finland samtidigt som våra gränspendlare förväntar sig att vi gör mer för dem.

Det blir oseriöst från vårt håll om vi fortsätter i samma spår i stället för att se, och lösa, de problem i Norden som dragits i långbänk. Det är dags att sätta fokus på och lösa nordbornas vardagsproblem. Hur kommer statsrådet Jessica Rosencrantz att arbeta för att vi ännu tydligare ska fokusera på nordisk nytta i vårt arbete med att konkretisera och tydliggöra de gränshinder vi behöver lösa?

Fru talman! Tack, ledamoten, för ytterligare en viktig fråga på temat Norden!

Vi har ju en gemensam vision om att vi ska bli världens mest hållbara och integrerade region till 2030. Jag är stolt över att den svenska regeringen nu under ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet verkligen har satt fokus på att riva gränshinder. Det, om något, tror jag är en viktig uppgift för vårt nordiska samarbete.

Det finns mycket vi kan göra där. Bland annat har vi nyligen antagit ett program för fri rörlighet. Det handlar mycket om att ta frågan om att riva gränshinder närmare den politiska nivån för att verkligen peka ut vilka gränshinder vi vill få bukt med. Vi har också gett ett nytt mandat till Gränshinderrådet. Jag tror att detta kommer att bli en utmärkt startpunkt för att riva gränshinder. Under året har vi också lyckats nå fram med bilaterala avtal, exempelvis ett nytt skatteavtal med Danmark och ett bättre utbyte av folkbokföringsdata med Finland. Vi har påbörjat ett viktigt arbete, och jag ser fram emot att göra ännu mer de kommande åren.

(Applåder)

Fru talman! Min fråga går till Elisabeth Svantesson.

Internationella brottmålsdomstolen, ICC, har i dag utfärdat arresteringsorder mot Israels premiärminister Benjamin Netanyahu och den tidigare försvarsministern Yoav Gallant för brott mot mänskligheten och krigsbrott, inklusive användning av svält som vapen. Samtidigt har Internationella domstolen i Haag fastslagit att Israels ockupation är olaglig och att landets politik gentemot palestinier utgör apartheid. FN:s generalförsamling och säkerhetsrådet har betonat att medlemsstater är skyldiga att inte bidra till att detta upprätthålls.

Jag vill fråga hur Sveriges regering säkerställer att Sveriges samarbete med Israel inte bryter mot internationell rätt och våra skyldigheter enligt Romstadgan och som medlemsstat i FN. Har den svenska regeringen för avsikt att implementera ICC:s arresteringsorder och arrestera Benjamin Netanyahu och Yoav Gallant om de skulle komma till Sverige? Finns det någon avsikt att verkligen gripa dessa människor på samma sätt som vi har gjort när arresteringsorder tidigare har utfärdats av ICC?

Fru talman! Jag tackar ledamoten för frågan.

Det har varit mer än ett år med oerhört mycket lidande bland civila. Det började brutalt när Hamas på ett helt sjukt och brutalt sätt dödade livsglada unga människor som var på fest på en kibbutz. Det har sedan eskalerat och fortsatt med ett långt och utdraget krig med många civila offer.

Från Sveriges sida har vi varit väldigt tydliga i både EU och andra sammanhang om att detta naturligtvis måste upphöra från båda sidor. Vi står självklart bakom domstolens bedömningar; vi har ingen annan bedömning. Sverige är ett land, och vi är ett land i EU. Vi får såklart förhålla oss till och stå bakom domstolen och dess arbete. Det är inte länder som avgör detta, utan det är domstolar. Men att just de här personerna skulle komma till Sverige ser jag som mycket osannolikt.

Fru talman! Min fråga går till finansminister Elisabeth Svantesson.

I en hearing som hölls i riksdagen helt nyligen hörde vi ett antal experter som var där för att analysera just den modell för finansiering av och riskdelning för kärnkraft som nämndes tidigare här under frågestunden. Experterna framförde att modellen leder till så pass dyr el i framtiden - ett garantipris på 80 öre, med en risk att det stiger till uppåt 140 öre, per kilowattimme och dessutom en kärnkraftsskatt - att man därigenom förstör marknaden för elpriskontrakt. Det blir så pass dyrt att det finns en mycket stor risk att den nya gröna industrin, och även existerande industri, måste flytta från Sverige för att elen är för dyr.

Min fråga är om regeringen givet den här kritiken ändå står fast vid den modell som föreslogs av utredarna eller om man är beredd att överge den.

Fru talman! Jag tackar Martin Ådahl för frågan.

Regeringen står fast vid att vi ska se till att det finns mycket mer ren el i framtiden. Då behövs alla kraftslag, men det behövs nu kärnkraft för att uppnå detta. Det är tragiskt och sorgligt att kärnkraft har lagts ned, vilket inte ligger många år bakåt i tiden, men nu behöver vi bygga igen. Sverige bygger, och många andra länder gör precis samma sak just nu.

Vi här ska lära, och vi ska lära av andra. Det har man också gjort gällande den här modellen; man har haft en hearing, och man har remissrundor. Vi i regeringen gör såklart allt för att det här ska bli så stabilt som möjligt både vad gäller säkerheten framåt och vad gäller att hitta den bästa lösningen ekonomiskt. Exakt hur modellen kommer att se ut är inte klart, utan det återkommer vi till. Framför allt ska vi föra många diskussioner med alla de bolag och industrier som nu säger sig vara och är intresserade.

Vi tar ansvar för Sveriges elförsörjning i framtiden, och det gör vi genom att bygga kärnkraft.

(Applåder)

Fru talman! Den här veckan har jag fått hjälp av två praoelever, Ida och Shushan, att formulera en fråga till EU-minister Jessica Rosencrantz.

Trump har sagt att klimatförändringarna är en stor bluff, och han vill stimulera mer oljeborrning. Om Trump skulle dra USA ur Parisavtalet skulle det få stora konsekvenser för miljön. Det skulle också kunna leda till att andra länder drar sig ur internationella avtal och samarbeten.

Vad tänker EU-ministern göra för att lyfta frågan inom EU och se till att EU tar en större och mer aktiv roll i det internationella miljö- och klimatarbetet?

(Applåder)

Fru talman! Jag tackar ledamoten för en viktig fråga.

Först vill jag säga att det är mycket som vi ännu inte vet om den amerikanska politiken, och vi ska inte ta något för givet när det gäller en utveckling som vi ännu inte känner till. Det är klart att klimatfrågan är en fråga som vi bevakar väldigt noga från EU:s sida och att vi hoppas att USA:s engagemang fortsatt kommer att vara stort.

Jag tycker att det är viktigt att vi från EU:s sida tar ett stort ansvar, och det ska sägas att vi redan gör det. Vi har ju antagit världens mest ambitiösa klimatramverk i och med den nya överenskommelsen Fit for 55, som bland annat framförhandlades under det svenska ordförandeskapet. Det är viktigt att hålla i detta.

Det är också viktigt att nu gå från att ha antagit lagstiftningen till att implementera den och göra det på ett sätt som ger hushåll, företag och industrier riktiga förutsättningar för att kunna göra denna omställning. Detta för oss tillbaka till den nationella politiken, eftersom det handlar om el, kortare tillståndsprocesser och mycket annat som är helt avgörande.

Fru talman! Den berömda broschyren Om krisen eller kriget kommer nämndes här tidigare. Den nådde 5 miljoner hushåll. Det är ju helt fantastiskt att vi har en broschyr som har blivit så berömd i internationell press - jag önskar att alla broschyrer var lika välkända som denna.

Förra veckan var jag i Kosovo för att diskutera det civila försvaret med våra motsvarigheter där. Vi diskuterade vilka och vad som faktiskt ingår i civilförsvaret.

Statsrådet Carl-Oskar Bohlin brukar säga att vi alla ingår i civilförsvaret. Vad är Carl-Oskar Bohlins uppmaning? Vad önskar han att vi svenskar ska ha med oss när vi faktiskt har läst broschyren, och hur kan vi alla känna vikten av att vi tillhör civilförsvaret?

Fru talman! Jag tackar Helena Bouveng för en angelägen fråga.

Min förhoppning är naturligtvis att alla efter att ha läst denna broschyr agerar på den information som finns i den. Varför ska man göra det? Jo, om man är en person som i normalfallet klarar sig utan stöd och hjälp från samhället förväntar sig staten att man kan göra det även under störda förutsättningar.

Varför förväntas man då göra det? I botten av detta ligger den svenska totalförsvarsplikten, som omfattar alla människor i det här landet mellan 16 och 70 års ålder. Man förväntas kunna bidra, och att man kan bidra bygger på att man till att börja med kan ta hand om sig själv. Gör man som det står i broschyren har man bättre hemberedskap och bättre förutsättningar att ta hand om sig själv. Då har man också information om hur man ska kunna få hjälp att söka skydd om det värsta skulle hända.

(Applåder)

Fru talman! Min fråga går till finansminister Elisabeth Svantesson.

Kristdemokraterna och regeringen har sett till att det numera finns ett regelförenklingsråd för att underlätta och minska regelbördan för svenska företagare. Nu har EU beslutat om ett lönetransparensdirektiv som ska träda i kraft 2027. I Sverige har vi bland annat lönekartläggningen. Där går det att finna uppgifter om likvärdiga och jämställda löner, något som andra länder inom EU saknar.

Det nya direktivet oroar företagare som jag har mött. De oroar sig för att det nya lönerapporteringskravet kommer att innebära mycket dubbelarbete, alltså raka motsatsen till målet om regelförenklingar.

Därför är min fråga: Ser finansministern någon möjlighet att implementera direktivet utan att det ökar den administrativa bördan för svenska företagare?

Fru talman! Jag tackar Camilla Rinaldo Miller för frågan.

Jag är inte helt insatt i just detta direktiv, men inom regeringen är vi väldigt samstämmiga när det gäller att se till att trycka ned regelkrånglet både i Sverige och på EU-nivå. När olika direktiv förhandlas är det här en väldigt viktig fråga för oss, och vi driver den egentligen på alla olika områden - även detta. Här det viktigt.

Nu samtalar vi i EU om produktivitet och konkurrenskraft, som speciellt under det senaste året har varit ett tema. Detta är ett exempel på att man försämrar produktiviteten om man inte gör det så smidigt som möjligt för alla de företag som finns runt om i Sverige och Europa.

Vi ska självklart göra allt vi kan för att ha bra regler, men det måste bli betydligt lättare administrativt och inte innebära mer krångel. Varje gång man lägger till ett nytt direktiv blir det mer krångel. Vi arbetar mot just det.

Fru talman! Vi har den senaste tiden sett uppgifter om att två kablar har skadats i Östersjön. Med anledning av detta skulle jag vilja fråga civilförsvarsminister Carl-Oskar Bohlin om han ser ett scenario med en hybridattack där kinesiska intressen, med kopplingar till ryska intressen, kan vara orsaken till den situation som har uppkommit. Det var min ena fråga.

Min andra fråga är: Varför har inte regeringen tagit initiativ till att informera försvarsutskottet i den här frågan? Detta offentliggjordes på en presskonferens i måndags. I dag är det torsdag. Eftersom vi inte har fått någon information, och eftersom det inte har förekommit någon kontakt med oppositionen, har vi i dag tagit initiativ till att begära att ansvarig minister kommer och informerar om detta på utskottet. Vi tycker att det är särskilt viktigt eftersom man själv har bedömt situationen som allvarlig. Om frågan är allvarlig är det en bredare fråga än en som bara rör regeringen.

Fru talman! Låt mig börja med att säga att vi under dagen har mottagit en inbjudan från försvarsutskottet. Vi kommer naturligtvis att svara upp mot den och komma till försvarsutskottet för att informera.

Situationen är naturligtvis allvarlig mot bakgrund av det allvarliga säkerhetspolitiska läget. Regeringen tar inte lätt på den här typen av incidenter. Mot bakgrund av det är det också glädjande att se att regeringens underlydande myndigheter har agerat mycket snabbfotat i att skapa sig en initial uppfattning om detta.

Vi genomför i dagsläget ingen attribuering. Det pågår en polisiär förundersökning, vilket säkert är bekant för ledamoten Hultqvist, och detaljer i denna svarar Polismyndigheten för. Kustbevakningen och Försvarsmakten bistår Polismyndigheten i det utredningsarbete och den brottsplatsundersökning som just nu pågår. Rubriceringen är misstänkt sabotage. Notera att det finns en misstanke. Den kan naturligtvis komma att ändras, men vi ser allvarligt på de uppkomna omständigheterna.

(Applåder)

Fru talman! Jag har en fråga till finansminister Elisabeth Svantesson.

Jag besökte ganska nyligen ett kärnkraftverk - ett alldeles nystartat kärnkraftsblock i Vogtle i USA. När man gör denna typ av besök tar man alltid med sig viktiga insikter tillbaka. En av dessa insikter ska jag prata lite om här.

Vi planerar ju för kärnkraft här i Sverige, men vi är långt ifrån ensamma om det. Många länder planerar just nu för ny kärnkraft, och risken är därför överhängande att projektet drabbas av förseningar om man inte är ute i god tid med att beställa vitala och stora komponenter, till exempel turbiner och generatorer. Globalt finns det i princip bara ett par leverantörer som skulle kunna leverera detta till oss i Sverige, och vi vill inte riskera att hamna långt bak i kön hos dem. Sverigedemokraterna tycker därför att det börjar bli angeläget att titta på att så snart som möjligt beställa komponenter.

Min fråga till Elisabeth Svantesson är hur man arbetar med denna fråga på Regeringskansliet.

Fru talman! Jag tackar Josef Fransson för en viktig fråga. Precis som ledamoten säger pågår det just nu mycket planering i många länder. Många har också börjat bygga kärnkraft, eftersom man vet att det är detta som kommer att krävas för att få mer ren el och klara både omställning och tillväxt.

Vi har en färdplan som regeringen jobbar efter - metodiskt och steg för steg. Det handlar om att ta bort regler som hindrar, förändra tillståndsprocesser och underlätta. Det handlar också om riskdelningsmodeller, som vi varit inne på tidigare. Vi har även en samordnare som håller ihop allt detta tillsammans med såväl politiken som industrier och energibolag.

Precis som ledamoten är inne på kommer det att vara viktigt med strategiska samarbeten med andra länder och med företag som tillverkar delar. Exakt vilka delar som ska inhandlas får i grund och botten avgöras av de projektbolag och energibolag som nu tar steg framåt. Men här tror jag att svenska staten kan vara med och öppna dörrar och arbeta tillsammans för att få strategiska samarbeten, så att vi har de produkter vi behöver.

Fru talman! En av regeringens mest prioriterade frågor är att strypa den kriminella ekonomin. Det är en fråga som berör många politikområden och spänner över flera utskott, däribland socialutskottet, där jag är ledamot.

I tisdags presenterade finansministern hur Sverige ligger till i kampen mot den kriminella ekonomin utifrån de uppdrag som förra året gavs till Skatteverket, Tullverket och Kronofogden. Det är tydligt att betydande framsteg redan har gjorts, och det är bra. Men hur ser finansministern på fortsättningen av det här arbetet och eventuella kommande insatser?

Fru talman! Jag tackar Jesper Skalberg Karlsson för frågan.

Det här är en otroligt central fråga. Jag vet att många ledamöter från olika partier i riksdagen verkligen ser vikten av att vi nu bekämpar den kriminella ekonomin. Varför det, då? Jo, av den enkla anledningen att det i grund och botten ofta är pengar och prylar som driver och göder de här gängen och är motivet till deras verksamhet. Ska vi få stopp på dödandet, skjutningarna och sprängningarna måste vi strypa den kriminella ekonomin.

Vad gör vi, då? På många områden jobbar vi tillsammans med myndigheterna. Vi har ändrat lagstiftningen. Vi möjliggör för våra myndigheter att gå mycket hårdare på pengarna. Det som ledamoten nämnde handlar bland annat om att de här tre myndigheterna och jag förra året presenterade en högre ambitionsnivå. Dessa myndigheter har nu jobbat stenhårt, med fantastiska resultat.

Och vi gör mycket mer. Det handlar om lagstiftning och identitetsförvaltning. Utbetalningsmyndigheten är nu precis i startgroparna för att börja jobba. Men det handlar också om att gå igenom vartenda litet område för att täppa till varje hål i den här silen som läcker. Ofta är det skattebetalarnas pengar som går rakt ned i fickorna på de kriminella.

(Applåder)

Fru talman! Jag vill ställa en fråga till statsrådet Carl-Oskar Bohlin. Vi har varit inne på det här förut. Den 18 november skickades den viktiga broschyren Om krisen eller kriget kommer ut. Den skickas ut till 5,4 miljoner hushåll i Sverige. Alla hushåll kommer att få del av den. Jag uppmanar alla här att läsa den och följa råden.

Broschyren Om krisen eller kriget kommer innehåller samhällsviktig information som berör oss alla i Sverige. Det säkerhetspolitiska läget är ju allvarligt, och vi behöver alla stärka vår motståndskraft för att möta olika kriser och ytterst krig.

Kristdemokraterna och regeringen har nu även beslutat om ett statsbidrag till regioner. Syftet är att åtgärder för att stärka hälso- och sjukvårdens beredskap ska genomföras, så att hälso- och sjukvårdens verksamhet kan upprätthållas under höjd beredskap och kriser. Stärkt beredskap är av yttersta vikt.

Hur går arbetet med att stärka hälso- och sjukvårdens krisberedskap?

Fru talman! Jag tackar Dan Hovskär för frågan.

Precis som ledamoten lyfter är hälso- och sjukvården naturligtvis en helt instrumentell del av den civila beredskapen och en av de prioriterade sektorerna i den civila ram som presenterades i samband med att försvarsbeslutet lades på riksdagens bord. År 2028 kommer den här sektorn att vara den sektor som har den största omslutningen i den civila ramen; det läggs 2,4 miljarder kronor på att förstärka robustheten i hälso- och sjukvården med redundans och försörjningsberedskap.

Precis som nämns här tas nu ytterligare ett steg för att förstärka försörjningsberedskapen. Syftet är att ha en bättre beredskap att hantera fredstida kriser och i värsta fall även ett väpnat angrepp mot Sverige. Det här var någonting som saknades till exempel under pandemin. Nu rättar vi till det bit för bit.

Fru talman! I oroliga tider som dessa är det avgörande att EU står starkt och enat i stödet till Ukraina. Det handlar om Ukrainas rätt till fred och frihet, men det handlar också om hela Europas framtid. Därför vill vi socialdemokrater att regeringen driver på för en tydlig och konkret handlingsplan på EU-nivå för att säkra stödet till Ukraina. Det behövs en plan för det fall ytterligare stöd skulle fördröjas och förhalas, särskilt mot bakgrund av det kommande maktskiftet i USA.

Jag beklagar att förslaget om en handlingsplan hittills har avvisats av regeringen, trots att regeringen har poängterat att Europas länder måste ta ett större ansvar och trots att Sverige har visat stort ledarskap i stödet till Ukraina. Varför inte visa det ledarskapet nu i form av en konkret och tydlig handlingsplan, när det behövs kanske mer än någonsin?

Fru talman! Jag tackar ledamoten för frågan och engagemanget. Stödet till Ukraina är den här regeringens viktigaste utrikespolitiska uppgift. Jag kan försäkra ledamoten om att Sverige driver på i alla avseenden vi kan, både med egna stödpaket till Ukraina och i samarbetet med de övriga länderna i EU. Vi har bland annat antagit 14 sanktionspaket och jobbar nu för att få på plats ett 15:e sanktionspaket. Där har Sverige inte minst varit drivande i åtgärder mot den ryska skuggflottan, den flytande naturgasen och många andra delar. Det är också väldigt glädjande att vi nu äntligen har kunnat ro i hamn den överenskommelse inom G7 som handlar om att använda de frysta ryska tillgångarna, så att Ryssland får finansiera den skada som man har åsamkat Ukraina.

Jag deltar gärna i en diskussion om Socialdemokraterna mer konkret vill berätta vad man vill se i den här handlingsplanen. Men vi har nu också uppmanat den nya kommissionen att vända på varje sten inom varje ansvarsområde för att begränsa det ryska inflytandet.

(Applåder)

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Rosencrantz.

Fiskekvoterna för 2025 är som vi vet nu förhandlade. Tyvärr är det endast Sverige som vill sänka fiskekvoterna. Kommer statsrådet att initiera samtal med Finland samt även de baltiska länderna, som vi har en del samarbete med, om att tillsammans nå en överenskommelse om lägre fiskekvoter i Östersjön 2026? Om länderna kring Östersjön kan enas om lägre fiskekvoter finns det en möjlighet att även driva igenom detta i EU.

Fru talman! Jag tackar ledamoten för en väldigt viktig fråga. Det är förbluffande, kan jag tycka, att Sverige står ensamt, men det gör vi. Jag önskar att fler länder delade vår syn på den väldigt allvarliga situationen i Östersjön. Det här märkte vi i årets förhandlingar, där vi var de enda som drev på för lägre kvoter. Alla andra drev på för högre kvoter.

Vi kommer att fortsätta det arbetet, inte minst inom formatet Baltfish, där vi samlar länderna runt Östersjön. Vi kommer därtill att bedriva ett väldigt tydligt påverkansarbete gentemot den nya kommissionen för att den ska förstå Östersjöns speciella situation som innanhav. Det handlar om att se vilken skada bestånden lidit under åren på grund av många olika faktorer.

Det korta svaret är: Ja, vi kommer att fortsätta samarbetet med länderna runt omkring oss. Just nu står vi tyvärr ganska ensamma, men vi kommer att fortsätta det arbetet.

(Applåder)

Fru talman! Jag har en fråga till finansministern med anledning av Draghirapporten, som presenterades för några månader sedan och som handlar om EU:s gemensamma konkurrenskraft globalt. Att konkurrenskraften måste stärkas är centralt för människor i Sverige, för alla länder och människor i Europa och för vårt framtida välstånd.

Det är därför positivt att frågorna lyfts upp på europeisk nivå. Samtidigt vet vi att länder i EU har väldigt olika syn på hur man uppnår konkurrenskraft.

Jag undrar därför på vilket sätt finansministern tror att de svenska lärdomarna och de perspektiv som vi kan bidra med kan göra nytta i det fortsatta arbetet i EU.

Fru talman! Tack, Ida Drougge, för frågan!

Det är en enormt central fråga för hela EU:s framtid och välstånd. När vi som ordförandeland lyfte fram konkurrenskraftsfrågorna var det viktigt. Det tog mer fart än vad jag kanske hade tänkt.

Nu har vi ett bra tryck i frågan. Vi har Draghirapporten som vi diskuterar mycket. Det är glädjande. Det som inte är lika glädjande är att vi 27 medlemsstater tillsammans halkar efter. I EU är produktiviteten för låg. Sverige har en något högre produktivitet, men vi vill göra mer. Vad kan vi då bidra med?

Någonting som har blivit väldigt tydligt för mig under det här året är den svenska kapitalmarknaden. Här sparar många i aktier och fonder. Mycket av kapitalet kommer ut till företag och till innovation. Så är det inte i stora delar av Europa.

Under det senaste året har vi arbetat hårt för att få upp ögonen hos många länder för att ha fler produkter och att ha mer aktiva kunder, eller medborgare helt enkelt, så att pengarna kommer ut till företagen och så att européerna får avkastning på de pengarna.

Fru talman! Jag vänder mig till finansminister Elisabeth Svantesson.

Sverige står inför stora utmaningar. Arbetslösheten är den högsta på tio år, sjukvården är i kris, tillväxten i Sverige är bland de lägsta i Europa, och gängskjutningarna kryper allt längre ned i åldrarna.

I det läget väljer Sveriges regering att lägga miljarder på skattesänkningar för den rikaste procenten i Sverige. Den som tjänar mer än 65 000 kronor i månaden, och särskilt de med ännu högre inkomster som regeringens ministrar och finansministern själv, får nu sänkt skatt med tusentals kronor varje månad.

Därför vill jag fråga finansministern: Vilka samhällsutmaningar är det man avser att lösa med dessa stora skattesänkningar för människor med de högsta inkomsterna och de största tillgångarna?

Är det krisen i sjukvården? Är det den ökade arbetslösheten? Eller är det gängkriminaliteten som kryper allt längre ned i åldrarna?

Fru talman! Tack, Niklas Karlsson, för frågorna!

Socialdemokrater talar alltid hellre om höjda bidrag än sänkta skatter för löntagare som går till jobbet varje dag. Socialdemokrater tittar inte gärna många år framåt på hur tillväxten ska öka utan försöker hellre höja alla skatter så att man ska få ihop pengarna. Det är en klassisk politik.

Vi står på arbetarnas och löntagarnas sida. Vi sänker skatten två år i rad för alla. Nästa år sänker vi dessutom marginalskatten därför att vi vet att det leder till bättre produktivitet.

Saken är den, Niklas Karlsson, att man kan göra många saker samtidigt. Man kan prioritera statens utgifter, exempelvis minska biståndet, samtidigt som vi är generösa och samtidigt som vi stärker hushåll med låga inkomster och medelinkomster. I det här fallet sänker vi också marginalskatten.

Det ger Sverige tillväxt på sikt. Socialdemokraterna gillar inte det, även om ni också sänkte värnskatten. Då var det inte så många högljudda talare här i interpellationsdebatterna eller på frågestunderna.

Vi gör allt detta samtidigt för att Sverige ska bli rikare och för att Sverige ska bli tryggare.

(Applåder)

Fru talman! Min fråga riktar sig till finansminister Elisabeth Svantesson.

Nyligen mottog finansdepartementet en utredning som går på Sverigedemokraternas linje när det kommer till att skrota bland annat det skärpa amorteringskravet. Det är glädjande att se att expertisen delar vår syn på att underlätta för att fler ska kunna skaffa sig sin egen bostad. Jag tänker till exempel på unga och ensamstående.

Min fråga är därför: Håller ministern med om utredningens slutsatser? Om så är fallet: Kommer regeringen framöver att arbeta för att fler ska kunna få möjlighet att äga sitt eget hem?

Fru talman! Tack, David Perez, för frågorna!

Vi tillsatte utredningen för att den skulle se över de så kallade makrotillsynsverktygen, som är viktiga ur många perspektiv. Vi vill såklart ha stabilitet i ekonomin och se till att skulder inte blir för höga.

Men precis som ledamoten är inne på måste människor också kunna ta sig in på bostadsmarknaden. De måste kunna komma in och köpa en bostad. Det ska inte vara helt omöjligt om inte föräldrarna till exempel har väldigt tjocka plånböcker när det gäller unga.

Nu har vi fått in utredningen. Vi kommer självklart att jobba med den. Vi kommer att återkomma till riksdagen med förslag. Det återstår att se exakt hur förslagen kommer att se ut. Men det är en bra grund för framtidens arbete med de delarna.

Det handlar som ledamoten säger om amorteringskrav och bolånetak som finns med i detta förslag. Exakt hur det kommer att se ut återkommer vi till. Men det finns en poäng i att vi underlättar när trycket är så hårt. Det är svårt och tufft för många att över huvud taget ta sig in på bostadsmarknaden.

Fru talman! När den nuvarande regeringen tog över makten under slutet av 2022 var inflationen skyhög och vi hade stora ekonomiska problem.

Efter en framgångsrik och både snabb och effektiv bekämpning av inflationen ser vi nu att finanspolitiken kan skiftas över till att fokusera på andra saker. Återhämtningen dröjer dock. Det ligger en period framför oss där vi har mycket att göra.

Jag undrar om finansministern har möjlighet att säga någonting om detta särskilt med anledning av IMF:s senaste prognos. Finns det anledning att revidera något inom svensk ekonomi framöver?

Fru talman! Tack för frågan!

IMF:s prognos för nästa år visar att vi kommer att ha en god tillväxt i Sverige, en av de bästa bland jämförbara länder i Europa. Vi tror också det, och vi ser i våra prognoser att det kommer att vända.

Att vi är i lågkonjunktur just nu beror att räntekänsliga hushåll har fått det väldigt tufft med betalningar och bolån och har hållit tillbaka sin konsumtion.

Nu när räntorna går ned, och skatterna också kommer att påverka ekonomin, förväntar vi oss att efterfrågan ska komma igång. Hur lång tid det tar återstår att se.

Det man ska hålla ögonen på är såklart det som händer i andra länder. Sverige är beroende av vad som händer i Tyskland och i USA. Vi är en ekonomi som är beroende av handel.

Det vi i grund och botten gör nu är att vi tar de steg som gör att vi får fart på ekonomin på kort och lång sikt. Att få ekonomin att växa är en grunduppgift för oss.

Bedömningen är att det ljusnar. Även om det för många människor ändå är tufft för att priserna fortfarande är höga kommer ekonomin att växa under åren framöver.

Fru talman! Jag har en fråga till migrationsminister Johan Forssell.

Möjligheten för asylsökande att bo i eget boende, känd som EBO, har under många år bidragit till trångboddhet, social utsatthet och ökad segregation i många av Sveriges mest utsatta områden. Det är en integrationsfälla och en segregationskälla i vårt samhälle.

Den borgerliga regeringen införde denna möjlighet 1994. Trots de tydliga negativa konsekvenserna har åtgärder för att helt avskaffa EBO ännu inte genomförts.

Regeringen har föreslagit vissa förändringar som exempelvis att ta bort dagersättningen för asylsökande i eget boende. Men enligt Migrationsverkets egna bedömningar kommer hälften av de asylsökande att fortsätta att välja EBO.

Samtidigt ser vi att andra nordiska länder har en mycket tydligare linje där asylsökande under prövotiden förväntas bo i anvisade asylboenden.

Min fråga är därför: Andra länder har valt att helt avskaffa eget boende för asylsökande. Varför väljer regeringen att inte göra det?

Fru talman! Tack, Arber Gashi, för frågan!

Jag delar uppfattningen att EBO beklagligtvis har inneburit att många människor som kommit till Sverige inte har fått den goda start som de borde ha fått utan utsatthet, trångboddhet och segregation.

Min ödmjukhet förbjuder mig naturligtvis att påminna om att Socialdemokraterna hade åtta år på sig i regeringsställning att slopa lagstiftningen men inte gjorde det.

Men de tillsatte ändå en utredning som vi har fått på vårt bord och som vi nu går fram med. Det var den tidigare S-regeringen som tillsatte utredningen, skrev direktiven och som satte igång arbetet.

Jag delar ledamotens uppfattning att det här inte är tillräckligt. Jag önskar att vi hade varit i ett annat läge, men vi fick ärva den här situationen. Vi kommer därför att presentera ytterligare förslag för att fler människor ska bo hos Migrationsverket - det som borde ha skett för länge sedan. Det negligerades då, men nu tar den här regeringen äntligen tag i problemen.

(Applåder)

Fru talman! Min fråga riktar sig till ministern för civilt försvar.

Ansvaret för rent vatten är uppdelat på olika ansvarsområden och på olika nivåer: i kommunal, regional och nationell regi. Kommunen ansvarar för planering av vattenresurserna och har ansvaret vid kris. Länsstyrelsen har övergripande samordningsansvar i länet. Olika statliga myndigheter har olika delansvar för bland annat skydd av vatten.

Ur ett krisberedskapsperspektiv förefaller det tydligt att det behövs en förenklad, mer effektiv och mindre spridd ansvarsfördelning när det gäller dricksvattenfrågor och vattentillgång. Administration och byråkrati behöver minska, och vem eller vilken instans som ansvarar för vad behöver klargöras.

Vad planerar statsrådet att göra i närtid för att förbättra samordningen i frågor som rör landets vattenförsörjning?

Fru talman! Tack, ledamoten, för en angelägen och relevant fråga! Det här är ett ämne och en fråga som huvudsakligen sorterar under Landsbygds- och infrastrukturdepartementet. Det delas också med Klimat- och näringsdepartementet.

Det är angeläget att vi har en trygg och robust vattenförsörjning i det här landet. Jag tror inte att vi inom överskådlig tid kommer till någon annan ordning än att vi kommer att behöva ha ett ansvar på kommunal nivå för va-frågor. Jag uppfattar inte att kommuner efterlyser att staten övertar det ansvaret fullt ut.

Med det sagt är detta en prioriterad sektor. Det är också en av de sektorer i den civila ram som presenterades i försvarsbeslutet, som jag nämnde tidigare, som får den största medelstilldelningen. Det görs bland annat för att stärka den nationella vattenkatastrofgruppen och för att skaffa oss bättre förmåga att hantera situationer där vattenförsörjningen av ett eller annat skäl påverkas.

Fru talman! Min fråga går till EU-minister Jessica Rosencrantz.

Forskning och utveckling är viktigt för Sveriges konkurrenskraft. Snart kommer det att läggas fram en forskningsproposition, som är mycket efterlängtad, där regeringen presenterar hur mandatperiodens framtida inriktning ska se ut. Två viktiga komponenter är internationalisering och excellens.

Eftersom Sverige är ett litet, men väldigt smart, land är det viktigt med samarbete med EU. Det gäller många frågor, men framför allt forskningsfrågor. EU är viktigt för oss, men vi är också viktiga för EU.

Vi hörde just finansministern säga att EU:s konkurrenskraft inte är tillräcklig, vilket såklart är beklagligt. Min fråga till EU-ministern är hur regeringen arbetar med att öka EU:s konkurrenskraft och, framför allt, hur vi kan använda forskningen kring detta.

Fru talman! Tack, ledamoten, för en väldigt viktig fråga! För några år sedan var det nästan ingen som pratade om konkurrenskraft i EU. Men åtminstone delvis tack vare det svenska ordförandeskapet har vi verkligen fått upp konkurrenskraftsfrågan på agendan. Det är glädjande.

En viktig del i detta arbete handlar just om forskning och utveckling. Det finns ett gemensamt mål för EU:s medlemsländer: Man ska leva upp till kravet att 3 procent av bnp samlat ska läggas på forskning och utveckling. Det är ganska få länder som lever upp till detta. Sverige är ett av dem, och det är väldigt bra. Regeringen gör nu också historiskt stora satsningar i den kommande budgetpropositionen och åren framåt.

Därtill tror jag att det är viktigt att driva på ett arbete för att mer av EU:s budget ska gå just till forskning och innovation. Men vi ska också tänka på att mycket av detta kapital kommer från privata företag, och därför måste det vara attraktivt att bedriva företag här och inte bara i exempelvis USA. Det gäller inte minst techsektorn.

Då är vi tillbaka i det generella konkurrenskraftsarbetet. Det handlar om att riva byråkrati och andra hinder så att fler företag vill investera här och ägna sig åt forskning och utveckling.

(Applåder)

Fru talman! Det är väl känt sedan tidigare att Moderaterna gärna säljer ut statlig verksamhet, och nu tycks man också ha fått med sig Sverigedemokraterna och de övriga regeringspartierna på detta.

I förra veckan beslutade regeringen att sälja ut svenska Bilprovningen utan att samtidigt kunna förklara hur man ska säkerställa att det finns en god tillgänglighet i hela landet framöver eller att det inte kommer att förekomma fusk och fel i den myndighetsutövning som Bilprovningen utför.

Det är nog många med mig som sitter och funderar över vilka ytterligare utförsäljningar av statliga bolag som regeringen nu förbereder. Det är helt enkelt min fråga till finansminister Elisabeth Svantesson.

Fru talman och Peder Björk! Jag kan konstatera att bilprovningsmarknaden omreglerades 2010. Sedan dess har det hänt mycket. Bland annat har Sverige nu betydligt fler stationer som man kan åka till för att besiktiga sin bil. Det är väldigt många fler än det var tidigare!

Nu ser vi att det här är en marknad som fungerar. Då menar regeringen - och det finns ett beslut om detta sedan tidigare som är fattat i riksdagen - att det är läge för staten att vara den som reglerar och kontrollerar marknaden. Men staten behöver inte vara den som driver bilprovningar.

Därom har uppenbarligen Peder Björk och jag inte samma syn. Men för oss som har fattat beslutet är det ganska givet och ganska rimligt att det tyska bolag som nu tar över - och som finns på många marknader och gör detta väldigt bra - också ska göra det här i Sverige. Det tror jag kommer att bli riktigt bra.

(Applåder)

Fru talman! Jag skulle vilja rikta några frågor till finansministern vad gäller läget i den ryska ekonomin.

När det nu har gått drygt 1 000 dagar sedan Rysslands invasion av Ukraina inleddes kan vi konstatera att ryska förehavanden är något vi i Sverige har att förhålla oss till. En del i den ryska propagandan är hur man i Ryssland beskriver sin egen ekonomi.

Jag vet att finansministern har varit aktiv i att belysa hur verkligheten ser ut för rysk del och att den ligger långt ifrån den som landet självt kommunicerar utåt. Hur ser situationen egentligen ut i dag, och har finansministern någon prognos för hur utvecklingen kommer att se ut framöver?

Fru talman! Jag skulle vilja rikta några frågor till finansministern vad gäller läget i den ryska ekonomin.

När det nu har gått drygt 1 000 dagar sedan Rysslands invasion av Ukraina inleddes kan vi konstatera att ryska förehavanden är något vi i Sverige har att förhålla oss till. En del i den ryska propagandan är hur man i Ryssland beskriver sin egen ekonomi.

Jag vet att finansministern har varit aktiv i att belysa hur verkligheten ser ut för rysk del och att den ligger långt ifrån den som landet självt kommunicerar utåt. Hur ser situationen egentligen ut i dag, och har finansministern någon prognos för hur utvecklingen kommer att se ut framöver?

Fru talman! Det här är en väldigt viktig fråga som jag hoppas att vi alla här i riksdagen, oavsett parti, kan hjälpas åt att prata mycket om. Det gäller speciellt när vi åker utomlands. Vi ska ge rätt bild av den ryska ekonomin.

Varför är det viktigt? Jo, det är viktigt därför att om man köper Putins narrativ av hur det går för den ryska ekonomin verkar det gå ganska bra. Man kan då tappa tron lite grann på både sanktioner och annat, och det kan göra ukrainarna modlösa och länder tveksamma till om man verkligen ska fortsätta.

Hur står det då till? Regeringen lät göra en gedigen rapport om detta, och jag ska ge några exempel ur den. Räntan har höjts till 21 procent i Ryssland. Man behöver inte vara raketforskare för att förstå att inflationen då inte är låg - bara en sådan sak. Inflationen är mycket, mycket högre än de offentliga siffrorna säger. Bnp är antagligen lite svagare än vad Ryssland ger sken av. Men landet producerar massor av försvarsmaterial, och det är såklart det som driver upp bnp. Kapitalet flyr just nu Ryssland.

Ekonomin försvagas steg för steg. Det här vill inte Putin att vi ska se eller prata om, men det tycker jag att vi alla ska göra.

(Applåder)

Fru talman! Sverige behöver fler talanger och specialkompetenser än vad vi har i dag. Statsrådet Johan Forssell har just kommit hem från en resa till Kanada, där han har varit för att titta på hur landet har arbetat för att få fler talanger.

Jag undrar om statsrådet skulle kunna berätta lite om hur han ser på våra möjligheter här i Sverige att få fler talanger och fler specialkompetenser som kan komma till oss och berika Sverige.

Fru talman och Åsa Coenraads! Vi befinner oss i en historisk omläggning av Sveriges migrationspolitik - ett paradigmskifte. Vi talar mycket i den här kammaren om det som är en viktig prioritering för regeringen, nämligen att minska antalet asylsökande som kommer till Sverige. Annars kommer vi aldrig att kunna klara de väldigt stora integrationsproblem som vi har.

Men det är bara en del av migrationspolitiken. En annan är just det som Åsa Coenraads sätter fokus på: Vi behöver bli mycket bättre på att attrahera fler civilingenjörer, fler tekniker, fler programmerare, fler systemvetare, fler läkare - många olika yrkeskategorier som väldigt många stora men också rätt många mindre företag i dag har en väldig brist på.

Här har vi i Sverige ett bra erbjudande, men konkurrensen är stenhård. Jag är stolt över att vi till exempel har kortat handläggningstiden hos Migrationsverket, men vi behöver göra mer. Regeringen tycker att Sverige ska vara Europas mest attraktiva land för internationell spetskompetens, för högkvalificerad arbetskraftsinvandring, att komma till. Där finns det väldigt mycket mer att göra.

(Applåder)

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Jessica Rosencrantz.

Nyligen hölls det presidentval och EU-folkomröstning i Moldavien. Trots en enorm påverkanskampanj från Ryssland där de faktiskt ägnade sig åt rena röstköp - någonstans mellan 150 000 och 300 000 moldavier har blivit betalda av Ryssland för att rösta mot Maia Sandu och mot EU - lyckades man med knapp marginal återvälja och svära in en president som säger ja till fortsatt EU-integration. Det är glädjande och ger hopp för framtiden.

Nästa år är det parlamentsval i Moldavien, och risken för nya attacker från Ryssland är naturligtvis överhängande. Moldavien behöver allt stöd de kan få för att bevara landets frihet och demokrati.

Vår egen regering går nu in stort med stöd till Moldavien i denna svåra situation. Min fråga är om statsrådet skulle kunna berätta lite för kammaren och svenska folket om vad vi gör på EU-nivå för att stödja Moldavien i den här besvärliga situationen.

Fru talman! Jag tackar för en viktig fråga.

EU:s utvidgning handlar om att möjliggöra för fler människor att leva i fred och demokrati men är också en investering i vår egen säkerhet från Europas sida.

Sverige gör mycket för att stödja Moldavien. Vi har ett omfattande reformsamarbete där vi konkret hjälper landet med hur man kan närma sig de krav EU ställer. Det riktas också omfattande stöd på EU-nivå som Sverige driver på för, inte minst faciliteten för reformer och tillväxt för Moldavien. Denna omfattar nästan 1,8 miljarder euro, och där driver Sverige verkligen på för att möjliggöra för mer investeringar i Moldavien, något som också lyfter landet ur fattigdom.

Därtill är det väldigt viktigt att på alla sätt driva på för att de fantastiska framsteg som Moldavien gör, trots alla dessa kampanjer från Ryssland, ska kunna fortsätta och leda till att konkreta förhandlingar i väldigt snar närtid ska kunna öppnas om de olika kapitlen på vägen mot ett EU-medlemskap.

Frågestunden var härmed avslutad.