Jag vill hälsa statsråden välkomna. Frågor besvaras i dag av utbildningsminister Johan Pehrson, statsrådet Lotta Edholm, utrikesminister Maria Malmer Stenergard och statsrådet Romina Pourmokhtari.

En fråga ska vara av övergripande och allmänpolitiskt slag eller avse ett ämne som faller inom statsrådets ansvarsområde och rör dennes tjänsteutövning. Frågan ska därmed inte avse till exempel förhållanden inom politiska partier.

Utbildningsminister Johan Pehrson besvarar såväl allmänpolitiska frågor som frågor inom sitt eget ansvarsområde.

Fru talman! Regeringen har fört en lite annorlunda klimatpolitik med ökade utsläpp. Efter halva mandatperioden presenteras förslag på hur regeringen anser att man ska klara ett av klimatmålen. Enligt klimat- och miljöministern var detta det enda scenariot. Vid senare tillfällen har det dock blivit fler.

Frågestund

Jag förstår att det låter förvirrande, fru talman, och det är svårt att förstå varför regeringen valde att presentera just det scenario som enligt regeringen gjorde att man klarade ett klimatmål på marginalen. I ministerns scenario finns till exempel inte konsekvenserna av om regeringen inte klarar av LULUCF fram till 2025, som betyder att Sverige i så fall måste avverka mycket mindre skog.

Min fråga till klimat- och miljöministern blir: Hur säkerställer regeringen att man klarar av både klimatmålet för LULUCF 2025 så att Sverige inte behöver minska skogsavverkningen och målet för ESR, som Sverige definitivt inte klarar om vi inte klarar målet för LULUCF?

Fru talman! Jag tackar för den fantastiska frågan om vilket klimatmål regeringens klimatpolitik ämnar arbeta mot. Det är något som jag och ledamoten frekvent diskuterar. Senast i förra veckan satt vi och diskuterade ingående olika delar av hur Regeringskansliet räknar mål, hur man tar emot underlag från myndigheter, hur underlagen kan skilja sig åt och andra delar i detta.

Om ledamoten är nyfiken på hur regeringen arbetar för att nå det stora målet om lagring i skog och mark är ledamoten mycket väl medveten om att vi arbetar för att nå målet, men vi måste göra det på ett sätt som värnar svenskt skogsbruk. Jag är övertygad om att Socialdemokraterna också ser med stort allvar på den frågan.

Det här är helt enkelt en pågående diskussion mellan Sverige och EU tillsammans med Finland och mellan de olika partierna.

Fru talman! Jag tackar för svaret.

Det är precis som ministern säger, nämligen att vi verkligen vill värna svenskt skogsbruk. Därför hade vi en politik som just värnade skogsbruket.

Min fråga till ministern var ju hur ministern avser att klara just det mål vi har till 2025. Om vi inte klarar LULUCF klarar vi inte heller det mål som ministern på en presskonferens tog upp om ESR.

Det är snart 2025. Hur ser det ut med LULUCF?

Fru talman! Jag noterar att ledamoten nämner att den tidigare regeringen drev en politik som respekterade äganderätten och skogsfrågorna, men ingenting om vilken politik det var som skulle leda till att man når LULUCF. Varför hade man inte politik som gjorde att man nådde LULUCF? Det är för att det är en jättesvår fråga. Det är en fråga som ledde till diskussioner även i den tidigare regeringen, och det är en fråga som vi nu arbetar med.

Jag hoppas att vi samlat kan ha en bred ansats där många partier vill bidra till att svenska skogsägares äganderätt respekteras samtidigt som vi når EU:s klimatmål för skogen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Den 7 oktober markerade årsdagen för när Hamas begick de värsta massmorden på judar sedan Förintelsen. Demokratin Israel attackeras nu av terrororganisationerna Hamas och Hizbollah samt Iran, som vill utplåna den judiska staten Israel.

Vi ser nu också hur antisemitism och terrorromantik breder ut sig även i Sverige. Åtskilliga våldsdåd har skett mot Israel på svensk mark, och nyligen besköts ett israeliskt försvarsföretag i Göteborg.

Detta riskerar att undergräva Sveriges och Israels samarbete, vilket är allvarligt i ett säkerhetspolitiskt läge där vi behöver mer samarbete med Israel, inte minst för att stärka den svenska försvarsförmågan.

Statsministern har uttryckt att bekämpandet av antisemitism och värnandet av judiskt liv är prioriterat. Därför går min fråga till utrikesministern: Hur avser regeringen att skydda israeliska och judiska beskickningar och intressen i Sverige?

Fru talman! Jag tackar Yasmine Eriksson för frågan, som är otroligt viktig. Det är precis som Yasmine Eriksson säger, nämligen att det är en av regeringens viktigaste prioriteringar att skydda judiskt liv och judiska intressen. Vi ser med enormt stor oro på hur judar i Sverige blir mer rädda. Det är helt oacceptabelt.

Det här är i mångt och mycket en fråga för justitieministern, polisen och Säkerhetspolisen. Men jag kan försäkra frågeställaren om att dessa myndigheter i nära samverkan har vidtagit åtgärder för att förhindra, avvärja och reducera den typen av hot. Det här är något som regeringen följer och kommer att fortsätta att följa nära för att vi ska säkerställa att judar i Sverige är trygga.

Fru talman! Enligt Säpo har den iranska islamistiska regimen anlitat kriminella nätverk för att utföra våldsdåd i Sverige. Om till exempel attackerna mot Israels ambassad i Stockholm är beställda av Iran måste detta betraktas som statsstödd terrorism.

Vad avser regeringen att göra om det visar sig att Iran ligger bakom dessa attacker? Kan vi vänta oss att man kallar upp ambassadören till UD? Kan vi vänta oss att man skickar hem den iranska ambassadören?

Fru talman! Regeringen för en mycket intensiv dialog med inte minst Teheran för att utöva påtryckningar mot dem. Jag hade själv ett samtal med Irans utrikesminister där jag tog upp bland annat sms-attacken som Säpo avslöjade, och jag uttryckte hur allvarligt vi ser på det. Man har också kallat upp ambassadören till UD, och vi fortsätter att följa detta nära. Det är fullständigt oacceptabelt.

(Applåder)

Fru talman! I dag kommer min fråga från Samuel, 14 år, från Norrköping, som praktiserar hos mig denna vecka. Han undrar varför Sverige fortfarande har militära överenskommelser med Israel, samtidigt som Israel mördar oskyldiga civila både i Gaza, på Västbanken och i Libanon.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Sverige har i dag en oreglerad export av rödpunktsikten som har hamnat i bosättarnas händer. Vi har en militärattaché i Tel Aviv, och samtidigt köper vi israelisk krigsmateriel som aldrig förr.

Eftersom Sverige fortfarande har dessa militära band till Israel ger det en negativ signal till andra stater. Det har framstått som att vi stöttar krigsförbrytare med tanke på att Netanyahu och flera av hans ministrar är misstänkta för folkmord i såväl Internationella domstolen ICJ som Internationella brottmålsdomstolen ICC.

Vad är ministerns svar till 14-åriga Samuel?

Fru talman! Jag vill vara tydlig med att Sverige har en restriktiv syn på export av krigsmateriel till Israel. I praktiken har inga tillstånd lämnats sedan 50-talet, med undantag för följdleveranser av sådan materiel som inte ansågs vara krigsmateriel vid den ursprungliga affären.

Det är Inspektionen för strategiska produkter, ISP, som är behörig tillsyns- och tillståndsmyndighet för krigsmateriel och export. När det gäller enskilda vapen och länder får man naturligtvis vända sig till den.

Det är mitt svar till Samuel.

Fru talman! Nu stoppas ju hjälpsändningar till norra Gaza. De har strypts. Hungerkatastrofen är ett faktum.

I Libanon har Israel nu attackerat FN:s fredsbevarande styrkor Unifil. Nu bombas hem, skolor och myndighetsbyggnader med tusentals oskyldiga offer.

Vad gör den svenska regeringen för att få stopp på Israels bombningar av Gaza och Libanon? Vad gör den svenska regeringen för att få till stånd en permanent vapenvila?

Fru talman! Det är en stor fråga att besvara på 30 sekunder, men vi ser från regeringens sida med mycket stor oro på det stora humanitära lidandet i Gaza men också i Libanon.

Det är därför vi sedan de fruktansvärda terrorattackerna den 7 oktober, som har resulterat i de här attackerna på Gaza och Hizbollah, har ökat biståndet väsentligt till både Libanon och Gaza.

Vi fortsätter trycka på i det internationella samfundet, inte minst genom EU, för att få till stånd en vapenvila och på sikt en tvåstatslösning.

Fru talman! Dagens betygssystem är bland det mest demoraliserande som finns i Sverige. Det är godtyckligt, skadligt och korrumperande och emotionellt stötande. Det är dessutom oklart vad det egentligen är som betygsätts.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Det är inte jag som säger detta; det är Magnus Henrekson, som är betygsutredare. Han säger samma sak som andra betygsutredare har sagt, som forskning har sagt och som massor av lärare har sagt gång på gång: Ta bort den hårda godkäntgränsen i skolan! Den hårda godkäntgränsen leder till att 20 000 elever slås ut ur skolan varje år.

L har hindrat den här förändringen. Nu har man ändrat sig, säger man. Det är jättebra, men det är bara på papperet. Vi har erbjudit majoritet i den här kammaren för att ta bort den hårda gränsen som skapar utslagning, men L säger nej.

Jag har frågat förut om regeringen vill ta bort den hårda godkäntgränsen. Jag har frågat skolministern. Jag har frågat hennes chef utbildningsministern. Men jag får inte något svar på om regeringen tänker ändra detta. Ändå säger L nej till den majoritet som finns i denna kammare.

Vad är skolministerns svar i dag till Sveriges barn och ungdomar? Kommer regeringen att ta bort den hårda godkäntgränsen eller inte?

Fru talman! Jag tackar för denna viktiga fråga.

Jag är väldigt glad över att ledamoten har så stort förtroende för den utredare som den här regeringen har tillsatt just för att skapa ett helt nytt betygssystem.

Vi måste komma ihåg att vi har jättestor betygsinflation i Sverige. Vi har problem med F-gränsen. Vi har problem med att väldigt många elever får alldeles för höga betyg i förhållande till sina kunskaper.

Allt det här måste vi förändra, men vi måste göra det samlat utifrån de förslag som ännu inte lagts fram. Betygsutredningen kommer med sitt förslag i februari, och jag ser verkligen fram emot att då ha en diskussion om de förslag som utredaren lägger fram.

Fru talman! Jag har förtroende för utredaren. Jag har också haft förtroende för de forskare, lärare med flera som sagt det här förut. Det har inte Liberalerna haft. Det är lite synd, för om de haft det hade vi varit på en annan plats i dag.

Frågan är fortfarande om ni ska ta bort det här. Kan vi få ett löfte från regeringen att ni kommer att ta bort den hårda godkäntgränsen, eller kan vi inte det? Det är en relativt konkret fråga, tycker jag.

Jag är glad att vi kan ha en diskussion också, men jag skulle vara ännu gladare om vi kunde få till faktisk förändring som stoppar den helt förödande utslagning som vi har i svensk skola i dag och som förstör barns och ungdomars liv.

Fru talman! Jag tackar så mycket för följdfrågan.

Självklart har jag respekt för Sveriges grundlag. Den implicerar att man måste utreda sådana här viktiga frågor innan man fattar beslut.

Betygsutredningen måste ses i sitt sammanhang. Den måste också kopplas till Läroplansutredningen och till mängder av andra svåra problem som svensk skola har, för det är självklart så att de här frågorna hänger ihop.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Det finns ännu inget förslag att ta ställning till, men jag är naturligtvis väldigt positiv till de signaler som hittills har kommit från utredningen.

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Johan Pehrson.

Den 5 september meddelade Folkbildningsrådet att studieförbundet Ibn Rushd inte kommer att få fortsatta medel. Beslutet motiverades med att Ibn Rushd inte har förutsättningar att förvalta och utveckla verksamheten.

Den tidigare ministern med ansvar för folkbildningen anger däremot i medierna en helt annan anledning till beslutet - att det handlar om studieförbundets "unkna värderingar". Detta samt att beslutet var politiserat bekräftas av Mats Persson i ett inlägg på plattformen X. Det är "regeringens ihärdiga arbete med att få bukt på fusk och felaktigheter inom folkbildningen" som "nu fått full effekt".

Min fråga till statsrådet är då vad som gäller. Talar statsrådet Mats Persson sanning när han säger att beslutet baserades på Ibn Rushds unkna värderingar samt på regeringens ihärdiga arbete?

Fru talman! När man tittar på frågan om folkbildning ser man att det skett en uppstramning. Folkbildningsrådet har tagit sig i kragen på många sätt, inte minst i dialog med regeringen, för att se till att fusk och fel ska bort. Konstiga kurser ska inte hållas.

Studieförbundet som nu är aktuellt har haft en hel del udda underlag, särskilt om man talar om folkbildning. Jag lägger ingen nedvärdering i det, men jag kan konstatera att det finns en omfattande debatt om vad det studieförbundet bildar om. Det är i alla fall allt annat än liberala värden.

Beslutet är fattat, säger Folkbildningsrådet när jag har dialog med det, därför att det här studieförbundet under rådande omständigheter saknar kapacitet att bedriva folkbildning. I detta kan man nog läsa in ganska mycket, men det är slutsatsen. Jag överprövar inte Folkbildningsrådets inställning i den här frågan.

Däremot fortsätter vi bereda Folkbildningsutredningens betänkande.

Fru talman! Tack till statsrådet för svaret!

Kanske har då det tidigare statsrådet läst in lite för mycket, för anledningen till frågan är ju att Mats Perssons uttalande har vållat bekymmer för folkbildningen men också för Folkbildningsrådet, som har varit tvunget att gå ut med ett förtydligande i det här.

Min följdfråga blir om statsrådet avser att göra som Folkbildningsrådet och på något sätt reparera den här skadan, exempelvis med ett eget förtydligande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Jag kommer att ha omfattande dialoger med Folkbildningsrådet framöver, brett.

I den utredning som nu har kommit om Folkbildningsrådet och den svenska folkbildningen framhålls vikten av att resurserna går till rätt saker. Det är tre saker som ska prioriteras: Det är demokrati, det är demokrati och det är demokrati.

Folk får ha kurser i allt möjligt hokuspokus om de vill, men det är ingenting som staten någonsin ska finansiera. Det är det vi har fokus på, och då kan vi nog också klara ut frågan om exakt vad som ledde till att man slutade ge bidrag till det här studieförbundet.

(Applåder)

Fru talman! Min fråga är till utrikesministern.

Vi har nu ett antal rapporter om att Iran på olika sätt bedriver allvarlig subversiv verksamhet i Sverige i dag. Man kan till och med tala om terroristbrott.

Säkerhetspolisen har rapporterat att Iran har planerat att mörda enskilda svenska medborgare, som ordföranden för Judiska centralrådet. Israeliska ambassaden har blivit utsatt för beskjutning. Någon har även kastat in en handgranat på ambassadens område. Iran samarbetar här med kriminella gäng. Vi vet sedan gammalt att Iran även spionerar på iranska flyktingar i Sverige.

Jag skulle därför vilja veta vilka åtgärder regeringen vidtar i internationella sammanhang för att trycka tillbaka den iranska aggressionen.

Fru talman! Tack, Stefan Olsson, för denna viktiga fråga! Jag vill vara väldigt tydlig: Sverige ska inte vara en plattform för främmande makts säkerhetshotande verksamhet, oavsett om det handlar om cyberangrepp, underrättelseinhämtning eller rena vålds- eller terrordåd. Man ska inte heller kunna använda sig av ombud för att göra detta. Det framförde jag direkt till Irans utrikesminister för någon vecka sedan.

Som jag sa i mitt svar på en tidigare frågeställares fråga har Säkerhetspolisen och Polismyndigheten ett stort ansvar för att säkerställa att vi har trygghet i vårt land, även när det gäller denna typ av operationer.

Jag vill lyfta tre exempel från den senaste veckan på saker som regeringen har varit med och arbetat för. Vi antog på rådsmötet i veckan nya sanktioner mot Iran. Statsministern har också tydligt meddelat att regeringen tillsammans med en enig riksdag vill att man ska terrorlista Islamiska revolutionsgardet. Slutligen har vi också, tillsammans med andra länder, lämnat in en stämningsansökan mot Iran med anledning av en flygolycka.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Den senaste nyheten kände jag inte till, så utrikesministern får naturligtvis i sitt nästa inlägg förklara vidare vad det är för åtal som nu väntar.

Fru talman! Vi fortsätter att kräva rättvisa för offren i samband med Irans nedskjutning av planet PS752 för fyra år sedan. Det var 176 personer som dödades, varav 17 personer hemmahörande i Sverige. I går lämnade Sverige, Ukraina, Kanada och Storbritannien in en inlaga till Internationella domstolen i Haag i ett mål mot Iran som vi har väckt där. Vi kräver att Irans folkrättsliga ansvar för nedskjutningen slås fast och att anhöriga till offren får upprättelse.

(Applåder)

Fru talman! Kristdemokraterna har alltid lyft att familjen är den viktigaste byggstenen för ett fungerande samhälle, att staten ska stötta familjen, inte styra, och att det förebyggande arbetet börjar i hemmet. Därför förundrades jag igen när jag tittade på Agendas partiledarutfrågning i söndags, där inte en utan flera partiledare ville lägga ansvaret för barnens fostran på skolan i stället för på föräldrarna.

För att stoppa rekryteringen av barn till kriminella gäng krävs en rad åtgärder från olika delar av samhället - skolan och socialtjänsten med flera. Men att exkludera föräldrarna och vikten av att familjerna tidigt får stöd och bra förutsättningar från ekvationen är, i alla fall enligt mig och Kristdemokraterna, inte rätt väg att gå.

Min fråga till utbildningsminister Johan Pehrson blir av den anledningen: Anser ministern att det är skolan eller föräldrarna som ska ha ansvaret för barns uppfostran?

Fru talman! Här finns inte riktigt någon målkonflikt, anser jag. Det är klart att föräldrarna har ansvar för sina barn. Det finns massor av människor i Sverige som sätter barn till världen, även om de just nu enligt statistiken är lite för få, har jag noterat. Det får man väl lösa; det är ju helg snart. Men problemet är att människor inte tar ansvar för sina barn när de satts till världen. Pappor är väldigt ofta helt frånvarande - det är djupt störande.

När föräldrarna abdikerar eller inte har kapacitet, vilket det ofta också kan handla om, måste socialtjänsten kliva in. Och så finns det en avgörande skyddsfaktor: Vi måste i skolan och inte minst redan i förskolan, som regeringen också satsar resurser på, för det är en väldigt viktig verksamhet, försöka kompensera för detta och stötta barnen. Barnen är egna individer som har rätt att socialiseras med andra och att få möjlighet till kunskap för att kunna vara fria och självständiga individer i framtiden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Tack, Johan Pehrson, för svaret! Då är vi ganska överens om att föräldraskapsstöd och utbildning är jätteviktigt. Vi kristdemokrater tror ändå att föräldrar har förmåga att fostra sina barn, men uppfattningen jag fick i Agenda var att man vill lägga över ansvaret på lärarna och skolan. Var det en missuppfattning av mig? Tycker ministern att det är föräldrarnas eller skolans och lärarnas ansvar att fostra barnen?

Fru talman! Det är klart att föräldrarna har ett avgörande ansvar. Förälder är man på morgonen, på dagen, på kvällen och på natten. Det är föräldrar som ska se till att ungarna kommer hem på natten, att de kommer iväg i tid till skolan och att de inte sitter och håller på med telefonerna hela nätterna. Föräldrarna är ansvariga för barnens fostran.

Men skolan har också en viktig roll, och vi måste komplettera med socialtjänsten. Den pappaångest som jag känner inför att så många föräldrar, inte minst män, är helt frånvarande gör mig faktiskt sömnlös för alla deras barns skull.

Fru talman! Venezuela befinner sig mitt i en avgörande kamp för friheten och demokratin. Vid presidentvalet den 28 juli vann den demokratiska oppositionens kandidat Edmundo González en överväldigande seger mot den sittande presidenten Nicolás Maduro. De olika internationella organisationer som granskat valresultatet har bekräftat oppositionens klara seger och fördömt regeringens plumpa försök att förfuska det venezuelanska folkets vilja.

I detta sammanhang vill jag fråga utrikesministern om den svenska regeringens insatser i syfte att stödja Venezuelas folk i kampen för att återfå både friheten och demokratin.

Fru talman! Tack, Mauricio Rojas, för denna viktiga fråga! Utvecklingen i Venezuela efter valet i juli är oerhört oroande. Självklart ska det venezuelanska folkets vilja respekteras, och de som står upp för demokrati och frihet förtjänar vårt fulla stöd.

Att oppositionens presidentkandidat Edmundo González tvingats lämna Venezuela efter att regimen utfärdat en arresteringsorder mot honom är ännu ett tecken på Nicolás Maduros flagranta åsidosättande av demokratiska principer.

Sverige verkar inom EU:s arbetsgrupper för en förnyelse av sanktionerna samt fler och bredare individlistningar. Regeringen har också tidigare beslutat om ytterligare 10 miljoner i stöd via Sida till aktörer som arbetar med yttrande- och pressfrihetsfrågor samt oberoende medier kopplade till Venezuela. Vi kommer att fortsätta ligga på i denna fråga.

(Applåder)

Fru talman! Tack, utrikesministern, för svaret!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Allt fler oppositionella fängslas, torteras och försvinner i Venezuela. I en rapport som presenterades för ett par dagar sedan konstaterar en delegation från Förenta nationerna att allvarliga brott mot mänskligheten begåtts av landets regering. Därför vill jag fråga utrikesministern om den svenska regeringens agerande i detta avseende.

Fru talman! I förra veckan pratade jag en lång stund med Edmundo González och oppositionsledaren María Corina Machado, och de berättade också om de vedervärdiga övergrepp som begås mot befolkningen i Venezuela och som bara tycks bli värre och värre. Regeringen är av den mycket tydliga uppfattningen att dessa övergrepp måste utredas och ansvariga ställas till svars. Detta är en fråga vi driver här men också på andra ställen runt om i världen.

Fru talman! Min fråga går till klimat- och miljöministern. Regeringen är tydlig med att man inte når miljömålen. Hur ser ministern på det faktum att regeringen, som har både ansvaret, makten och resurserna att agera, fortfarande inte klarar av att leverera på de miljömål som i vart fall sju av åtta partier i Sveriges riksdag och samtliga tre partier i regeringen står bakom?

Fru talman! Tack, ledamoten Järrebring, för en väl ställd fråga! Vi talar ju väldigt ofta om klimatmålen men mer sällan om de miljökvalitetsmål som Sverige också ska leva upp till. Där har vi många kvarstående utmaningar.

När det gäller många av dessa mål har vi under lång tid tyvärr sett att utvecklingen antingen står stilla eller till och med går i fel riktning. Det är verkligen något som vi behöver sätta stopp för.

Jag är en stor vän av insatser som vi vet har mångdubbel nytta. Ett exempel på sådant som regeringen gör för detta är vår historiska satsning på våtmarker. Att återväta utdikade våtmarker är något som både tar oss närmare miljömålen och kan leda till en högre kolsänka och en barriär, som en klimatanpassningsåtgärd. Det finns mycket som är positivt med de insatser som har mångdubbla nyttor, men vi kommer att behöva utveckla fler lösningar och stöd så att vi på ett fullgott sätt kan utveckla insatser som leder till en förbättring gentemot våra miljökvalitetsmål.

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Lotta Edholm.

I en färsk rapport från Arbetsmiljöverket konstateras att anmälningar om allvarliga händelser på grund av hot eller våld i arbetet ökat lavinartat i skolan mellan 2013 och 2023 och att denna ökning är betydligt större än i arbetslivet i övrigt. Allra värst är det i grundskolan.

Arbetsmiljöverket skriver också att antalet arbetsolyckor som är kopplade till hot och våld och har lett till sjukfrånvaro har ökat med 20 procent i skolan medan övriga arbetslivet ser en minskning. I de flesta fall är det också en elev som har varit hotfull eller våldsam mot skolpersonal.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Jag undrar därför vilka åtgärder som statsrådet tänker vidta för att säkerställa ordning och disciplin på skolorna och skydda skolpersonal från hot och våld.

Fru talman! Tack, ledamoten, för en otroligt viktig fråga! Precis som ledamoten säger är det stökigare och mer våld i svenska klassrum än i de flesta andra jämförbara länder. Det är därför som regeringen bland annat har tillsatt en utredning om trygghet och studiero och om hur man ska kunna ge rektorer och lärare större befogenheter. Vi satsar stort på akutskolor där elever kan placeras tillfälligt. Det handlar till exempel om elever som beter sig på ett sådant sätt att de utgör ett hot.

Vi måste få fler särskilda undervisningsgrupper i Sverige. Många av de elever som är stökiga behöver mycket mer hjälp och stöd. Vi kommer också att ge OECD i uppdrag att titta närmare på Pisaundersökningen, för den visar ju precis samma sak, nämligen att det finns ett direkt samband mellan stök och hot och sämre skolresultat.

Fru talman! Vi lever i det sjätte massutdöendet. Den samlade forskningen larmar om att krisen för den biologiska mångfalden är ett lika stort hot mot mänskligheten som klimatkrisen.

Nästa vecka inleds FN:s konferens om biologisk mångfald. Det allvarliga läget ställer höga krav på länderna att agera snabbt.

I Sverige utgår målen för hur mycket natur som ska skyddas och restaureras i dag från vad vetenskapen säger krävs för att bevara arter och deras livsmiljöer. Det anser vi är en bra ordning.

Men nu slår miljöorganisationer larm om att regeringen planerar att ändra detta, så att man i stället ska utgå från hur läget var 1995. När det gäller till exempel skogen skulle ett sådant beslut innebära att ingen mer skog skulle anses behöva skyddas. Vi vet att skogsindustrin har arbetat hårt för att få till en sådan förändring, men det är verkligen inte vad den biologiska mångfalden behöver.

Min fråga till klimat- och miljöministern är: Ska mål för naturvård utgå från vetenskap eller från krav från skogsindustrins lobbyister?

Fru talman! Tack, ledamoten, för frågan! På den internationella arenan arbetar vi väldigt hårt för att fler länder ska öka sitt engagemang i att skydda natur och hav. Jag är väldigt stolt över att ha varit på plats när Sverige bidrog till att ett ordentligt ramverk beslutades, Kunming-Montreal-ramverket, som innebär att man ska skydda 30 procent av både land och hav. Det är en väldigt bra målsättning.

I Sverige bildas ungefär 100 nya naturreservat per år. Det är viktigt att vi värnar vår skyddade natur samtidigt som vi värnar äganderätten. Det är en balansgång där man ska väga in både miljökrav och miljömål och också ta hänsyn till den äganderätt som gör väldigt många skogsägare på ett fullgott sätt kan ta hand om sin skog på ett sätt som värnar även miljöaspekterna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Jag har full tilltro till att folk som äger skog faktiskt också är måna om miljö. Jag ser inte den motsättning som man kanske ser från andra partier. Men vi är väldigt måna om miljön, och vi arbetar för att skydda den på många sätt i Sverige.

Fru talman! Utslagning av 20 000 ungdomar per år har vi talat om, men krisen i skolan innebär också att skillnaden ökar mellan dem som lyckas och dem som misslyckas. Det innebär ökad psykisk ohälsa, inte minst bland barn med NPF. En av de två viktigaste åtgärderna - det handlar om betygssystemet - har vi redan varit inne på, men den andra handlar om att faktiskt behålla pedagogerna i förskolan och skolan.

Trots detta kan vi konstatera att mycket av den politik som nu förs leder till det omvända. Skolor stängs, pedagoger sägs upp och barn slås ut. Därför undrar jag: Vad gör skolministern för att kommuner och huvudmän ska sluta säga upp pedagoger och stänga skolor, och vad gör skolministern mot utslagningen i skolan?

Fru talman! Ja, det är en oroväckande utveckling vi ser i många skolor. En viktig förklaring till det som ledamoten talar om är till exempel att det förekommer väldigt mycket hot och trakasserier i svensk skola. Många lärarstudenter efterlyser också en bättre lärarutbildning, inte minst på det här området.

Vi kommer snart att ta emot en utredning om lärarutbildningen. Det är väldigt viktigt. Men vi måste också satsa resurser på svensk skola, och det gör också regeringen just nu. Men kommunerna, som har ansvaret för grundskola och gymnasieskola, måste också ta sitt ansvar eftersom skolan är kommunaliserad.

Det finns alltså en lång rad åtgärder som måste vidtas. Men det hänger naturligtvis också ihop med den kunskapskris vi har i svensk skola. Många upplever att skolan inte är en så attraktiv arbetsmiljö som den skulle kunna vara.

Fru talman! Min fråga går till utbildningsminister Johan Pehrson.

Jag var på ett möte i går som hette Västsvensk samling. Det var politiker, tjänstepersoner och näringsliv som samlades för att tala om Sveriges forskning, framtiden och hur vi ska få vår starka innovation att växa ännu mer. En fråga var förstås när forskningspropositionen kommer och vad den kommer att innehålla, och där blir det ännu en stunds väntan. Men en annan viktig fråga var: Vad händer i Europa, och hur når vi fram så att vi kan synas mycket mer i Europa?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Även om vi är starka i Sverige - Västsverige är ju väldigt starkt, såklart - behöver vi också Europa. Jag vill fråga ministern vad vi gör för att stärka vår position när det gäller forskningen i Europa.

Fru talman! Jag vill understryka att det finns fantastisk forskning och fantastiska utbildningsinstitutioner i Sverige - i väst, i öst, i mitten, i norr och i söder. Men det europeiska samarbetet är väldigt viktigt.

Även om vi i Sverige tar viktiga steg - det har ju regeringen redovisat - för att satsa på svensk forskning, lyfta den till en högre nivå och fokusera på det som kallas excellens, alltså kvalitet och spetsforskning inom områden som vi vet är avgörande för Sverige som välfärdsnation, är det europeiska samarbetet otroligt viktigt. Detta jobbar man med inom EU nu, och den nya kommissionen kommer att arbeta med den europeiska forskningspolitiken. Mitt uppdrag för svenska folkets räkning är att se till att Sverige ligger långt fram, inte bara med de stora satsningar som görs i till exempel Lund, vilket dock inte ligger på Västkusten.

Fru talman! I Ludvika kommun i Dalarna finns flera dammar som i generationer har reglerat sjöarna i bygden. De hotas nu av rivning till följd av den nya nationella planen för omprövning av vattenkraft. En rivning skulle kunna få katastrofala konsekvenser för såväl lokalsamhälle som miljö.

Säfssjön, Tyfors, Gravendal och Strömsdal är några områden där dammarna är viktiga för såväl vattenreglering som näringsliv, för att inte tala om kulturarvet. Vi talar alltså om sjöar som har varit reglerade i hundratals år. Att tömma de sjöarna skulle både öka risken för översvämningar i oreglerade vattendrag och riskera att öka förekomsten av mygg på ett oönskat sätt, vilket vi har sett i till exempel nedre Dalälven.

Detta är ett problem på flera ställen i landet. Därför tänkte jag fråga klimat- och miljöministern: Vad gör regeringen för att rädda dammarna?

Fru talman! Tack, ledamoten, för en väl ställd fråga! EU:s vattendirektiv har gällt sedan millennieskiftet. Syftet med det är att skydda vattenmiljön och se till att vi har friska sjöar och vattendrag. Det är ett väldigt hedervärt syfte.

Sedan tycker vi att det har varit en problematik i hur vi exempelvis har skött omprövningen och miljöprövningarna för vattenkraften. Därför har regeringen under en lång tid lagt mycket arbete på att se till att rätta till detta och se till att prövningarna blir mer ändamålsenliga och förutsägbara.

Jag har också nåtts av dessa nyheter. Jag kan vara ärlig och säga att jag först och främst behöver skaffa mig en ordentlig bild av vad det är som händer. Men det går självklart att förbättra miljöaspekterna i våra vatten. Det tror jag att vi alla vill, inte minst de som äger dammarna. Man kan göra detta utan att förstöra kulturlandskapet och utan att inskränka äganderätten, som vi verkligen värnar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Här behöver vi helt enkelt ta en titt på vad det är som händer för att få en bättre uppfattning om hur vi sedan kan ta tag i det som uppstår.

Fru talman! De senaste dagarna har Israel attackerat FN:s fredsbevarande styrka i Libanon. Det israeliska parlamentet förbereder lagstiftning som skulle innebära att UNRWA helt förhindras att utföra sina oersättliga och livräddande insatser i ett läge där situationen i Gaza är ett helvete på jorden.

Sveriges regering har inte förmått stå upp för folkrätten, agera aktivt för en vapenvila, fördöma krigsbrott och låta krigsförbrytelser få konsekvenser oavsett vilka som står för dem. Regeringen driver inte ens frågan om att frysa EU:s handelsavtal med Israel så länge de inte följer Internationella domstolens utslag om att förhindra ett folkmord.

USA har sagt att de kommer att upphöra med vapenleveranser till Israel om Israel fortsätter stoppa införseln av nödhjälp till Gaza. Storbritannien har stoppat en del av sin vapenexport och öppnar nu för sanktioner mot extremistiska israeliska regeringsföreträdare.

Min fråga till utrikesministern är då: Vad är Sveriges regering nu beredd att göra?

Fru talman! Det var en och annan fråga på en minut. Regeringen för en mycket aktiv politik för att säkerställa att vi ska få en vapenvila och på sikt en tvåstatslösning.

Det är ett fruktansvärt humanitärt lidande. Det är också därför som regeringen skjuter till medel, som jag tidigare har berättat om, både för att lindra lidandet i Gaza, där vi naturligtvis också ser en mycket stor oro för att man inte har tillräckligt humanitärt tillträde, och för att lindra lidandet hos den libanesiska befolkningen.

När det gäller handelsavtal är vi av uppfattningen att det är lättare för oss att påverka om vi också fortsätter att ha relationer med länder. Vi har handel med Israel, och vi kommer att fortsätta föra en dialog med Israel.

Samtidigt som vi står upp för Israels rätt att försvara sig efter de fruktansvärda terrordåden den 7 oktober måste Israel följa de provisoriska åtgärder som domstolen har meddelat.

Fru talman! För snart ett år sedan aviserade samarbetspartierna en utvidgning av Tidöavtalet, så att även strandskyddsfrågorna inkluderas. Det var ett efterlängtat besked för alla oss som gärna ser lite mer av frihetlig politik i vårt avlånga land.

Det reformerade strandskyddet blir en tvåstegsraket. Först ska utredningen Tillgängliga stränder - ett mer differentierat strandskydd tas om hand. Den tar framför allt sikte på areella näringar. Men uppdateringen av Tidöavtalet säger även att en ny utredning ska tillsättas med inriktning mot att öka bebyggelse nära vatten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Min fråga till statsrådet är helt enkelt: Hur går det arbetet på Regeringskansliet, och när kan vi förvänta oss leverans?

Fru talman! Detta är en viktig fråga eftersom Sverige inte ska vara ett land där människors liv inskränks på grund av detaljregleringar som för de allra flesta upplevs som helt bisarra. Strandskyddet har blivit en sådan reglering.

Redan nu arbetar regeringen hårt för att förändra detta. Det handlar om att regeringen i ett första steg ska införa lättnader i strandskyddet, med beredda underlag, och sedan utreda om en ny modell bör införas där det nuvarande systemet för strandskydd ersätts av ett nytt system där kommunerna ges möjlighet att själva peka ut exempelvis sjöar och vattendrag där strandskydd ska gälla. Och i områden där exploateringstrycket bedöms som exceptionellt högt eller om det finns synnerliga skäl ska fortfarande ett strikt strandskydd tillämpas.

Med denna förändring hoppas vi se till att vi får ett mer frihetligt Sverige. Vi arbetar väldigt hårt med den frågan.

Fru talman! Min fråga går till klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari. De svenska klimatmålen nås inte på vare sig kort eller lång sikt, något som man kan ta del av i regeringens budgetproposition. Samtidigt förmår regeringen inte få till stånd de vindkraftsprojekt till havs som behövs för att få fram mer billig el och driva klimatmålen i rätt riktning. Näringslivet är riktigt oroligt.

Har statsministern en ambition att nå klimatmålen på kort och lång sikt? Det är min fråga.

Fru talman! När det gäller huruvida statsministern ämnar nå klimatmål eller inte kan jag bekräfta att statsministern och jag arbetar väldigt samlat kring denna fråga eftersom vi båda har ett stort intresse för klimatpolitiken. Det har vi allra främst eftersom det inte bara handlar om vår planet. Det handlar också om svenskt näringsliv och svensk konkurrenskraft.

När det gäller klimatet har Sverige verkligen en fantastisk förmåga att exportera rena varor och tjänster till hela vårt jordklot och bidra till minskade utsläpp världen över.

Regeringen arbetar hårt för att nå Sveriges klimatmål, och med den budget som vi lägger fram tar vi oss närmare målen. Vi minskar utsläpp.

Jag noterar att den skuggbudget som ledamotens parti Centerpartiet lade fram faktiskt är längst ifrån att nå målen av budgetarna från alla partier i hela riksdagen. Är det så att man bekymrar sig kan man i varje fall lita på att det med den här regeringen går snabbare och bättre än vad det hade gjort med det skuggbudgetalternativ som inte minst Centerpartiet har lagt fram.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

(Applåder)

Fru talman! Min fråga riktar sig till statsrådet Lotta Edholm. Det är mycket som fungerar väl med svensk skola. Sveriges lärare gör ett stort och väldigt viktigt jobb, men det finns delar som kan bli bättre.

Många barn i Sverige saknar grundläggande kunskaper i att räkna, skriva och läsa längre texter. Under förra veckan var jag i Örebro län med lokala företrädare och besökte flera grundskolor. Under dessa besök var en av de viktigaste frågorna att en relativt stor andel av eleverna inte når kunskapsmålen och inte får godkända betyg. Det är dåligt för de elever som drabbas, men det är också dåligt för Sverige som land.

Jag vet att vi nu är inne på en ny kurs, en omläggning av skolpolitiken. Det är rätt, och det är välkommet.

Min fråga till statsrådet är: Hur ska regeringen arbeta vidare för att på ett bättre sätt rusta Sveriges elever för framtiden och stärka kunskapsresultaten?

Fru talman! Jag tackar för denna mycket viktiga fråga. Jag kan drista mig att säga att jag tycker att det är väldigt bra när riksdagsledamöter är ute och besöker skolor. Det är viktigt att få en bild av verkligheten, men detta är också ett väldigt starkt stöd för det viktiga arbete som lärare utför i våra skolor.

Svensk skola måste gå tillbaka till grunderna, det vill säga vi måste få ett mycket större fokus på det som är grundläggande kunskaper och färdigheter. Sverige befinner sig i en läskris. Det är 20-25 procent av eleverna som inte kan läsa tillräckligt bra för att klara fortsatta studier eller ens få ett jobb så småningom.

Mycket av detta beror på att vi i Sverige sätter in stöd väldigt sent. Vi har en utredning som tittar på det. Men det handlar naturligtvis om att göra om läroplaner och betygssystem, att se till att lärare får större befogenheter i klassrummet och så vidare.

En minut kändes kort.

Fru talman! Min fråga går till skolminister Lotta Edholm.

För många unga är det självklart att må bra, men för andra är det en ständig kamp där ångest, depression och självmordstankar är en del av vardagen. Den ökade psykiska ohälsan hos barn och unga är ett av vår tids största samhällsproblem, och i arbetet för att vända utvecklingen är skolan och elevhälsan viktiga. Elevhälsan har en unik position och möjlighet att upptäcka tidiga tecken på psykisk ohälsa, men det är bup som har den specialistkompetens som krävs för att ge djupare stöd och behandling. Därför måste elevhälsan och bup hänga ihop så att inget barn faller mellan stolarna eller hamnar i lång kö i överlämningen från skola till bup.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Hur ser regeringen på detta? Vad görs för att Sveriges unga ska få den hjälp och vård de behöver i tid?

Fru talman! Detta är inte bara mitt ansvarsområde, och jag kan inte så väldigt mycket om barn- och ungdomspsykiatri. Men det vi gör nu är att vi förändrar elevhälsan så att den får tillbaka sitt vårduppdrag. Tidigare tog man sitt barn till barnavårdscentralen, och sedan fungerade skolhälsovården som en fortsättning på det. Detta bröts för 10-15 år sedan, och vi fick då en elevhälsa som fungerar på ett annorlunda sätt.

Vi har tillsatt en utredning som tittar på hur man ska kunna få en elevhälsogaranti, vilka yrken som ska ingå i elevhälsan och så vidare. Jag återkommer i frågan när utredningen är färdig.

Fru talman! Runt om i samhället noterar vi med bestörtning en växande antisemitism. I efterspelet till de fruktansvärda terrorattackerna den 7 oktober i fjol är det många som vittnar om att antisemitismen har blivit mer påtaglig i vårt land.

Mot denna bakgrund vill jag återknyta till ett replikskifte i söndagens partiledardebatt i Agenda då partiledaren för det största partiet i regeringsunderlaget, Jimmie Åkesson, beskrev en text från Svenska kommittén mot antisemitism som en partsinlaga. Min fråga till Johan Pehrson, som är här för att svara även på allmänna frågor, är: Delar regeringen uppfattningen att Svenska kommittén mot antisemitism och dess i många år idoga arbete utgör en partsinlaga, eller ser han framför sig konkreta åtgärder för att verkligen motverka antisemitismen i samhället?

Fru talman! Antisemitismen är ett mörker och ett gissel som har plågat judar över hela världen genom historien, också i Sverige. Regeringen gör stora insatser för att skydda möjligheten till judiskt liv i Sverige. Vi samarbetar med många, anslår resurser för forskning och säkerhet och gör insatser för att på olika sätt stötta det judiska livet i Sverige, som uppenbart är under attack.

Vi har också en dialog med Svenska kommittén mot antisemitism, och det är ett väldigt bra samarbete. Jag betraktar inte deras åsikter som någon form av partsinlaga.

Fru talman! Min fråga går till skolminister Lotta Edholm.

Skolterminen pågår för fullt, men i skolor runt om i landet står skolbänkar tomma. Vissa av dessa saknade barn befinner sig inte ens i Sverige utan i krigets Libanon, där terrorgruppen Hizbollah härjar, eller i andra krigsdrabbade länder. Utrikesdepartementet har sedan lång tid markerat mot resor till Libanon, avrått svenska medborgare från att resa dit och uppmanat dem som befinner sig där att resa därifrån.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Att ta med sina barn till en krigszon måste betraktas som i allra högsta grad olämpligt. Detta borde självklart bli föremål för en orosanmälan och en utredning hos socialtjänsten. Att barnen dessutom trots skolplikt berövas sin skolgång i Sverige gör det förstås bara värre.

Anser statsrådet att skolorna ska orosanmäla med anledning av att föräldrar medvetet reser med sina barn till krigsdrabbade områden?

Fru talman! Enligt svensk lagstiftning måste skolpersonal anmäla till socialtjänsten när man befarar att ett barn far illa. Det kan handla om att föräldrarna är oförmögna i sitt föräldraskap, att det finns missbruk i hemmet eller att det finns hedersproblematik. Det innebär givetvis också att man ska göra en orosanmälan om ett barn inte är i skolan.

Ibland har skolor sett mellan fingrarna, och vi har till exempel alldeles för liten och svag frånvarorapportering. Men självklart har skolans personal alltid en skyldighet att göra en orosanmälan om man anser att ett barn riskerar att fara illa.

Fru talman! Svenska barn och unga läser allt mindre och har bristande koncentrationsförmåga. Så lyder många larmrapporter från skolor de senaste åren. Man kan tydligt se att läsningen har minskat i samma takt som skärmarna har tagit plats i våra barns liv och i deras klassrum. Samtidigt vet vi att läsförståelse är nyckeln till en framgångsrik skolgång. Regeringen har verkligen tagit dessa larmrapporter på allvar och styrt om till fler fysiska läroböcker och fokus på läsning och på att få bort de störande skärmarna under hela skoldagen.

Vi ser också att rörelse direkt ger effekt på välmående och förmågan att lära i skolan. Pilotskolor som har infört exempelvis obligatoriska promenader eller pulshöjande aktiviteter vittnar alla om fantastiska resultat. Är detta något skolministern önskar ska komma fler skolbarn till del?

Fru talman! Jag tackar ledamoten för en viktig fråga.

Det är helt sant att det är väldigt viktigt med mer rörelse. Det är dock inte bara skolans uppdrag utan först och främst ett föräldraansvar. Men givetvis har skolan genom bland annat ämnet idrott och hälsa en viktig roll i detta. Läroplansutredningen tittar bland annat på hur ämnet idrott och hälsa ska kunna innehålla mer rörelse och fysisk aktivitet än vad som är fallet i dag.

Vi håller också på att förbereda en lagstiftning om en mobilfri grundskola, vilket kommer att innebära att eleverna rör sig mer eftersom de inte längre har tillgång till sin mobiltelefon. Mobiltelefoner kan då inte heller längre användas på ett sådant sätt att det kränker andra elever.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Nu är det snart 80 år sedan vår tids mest kände diplomat Raoul Wallenberg togs till fånga av ryssarna och fördes till Moskva. Vad som hände sedan vet vi inte; hans öde är höljt i dunkel.

År 2019 meddelade UD formellt att alla arkiv i Raoul Wallenbergs ärende, totalt 170 000 sidor, nu var tillgängliga för allmänheten. Men i ett officiellt uttalande uppgav dåvarande utrikesminister Margot Wallström att 230 sidor fortfarande var sekretessbelagda.

Som alla kan förstå är det ett fruktansvärt trauma för familjen och anhöriga att aldrig få veta hela sanningen. Kommer utrikesministern att verka för att de sista 230 sidorna ska offentliggöras och på detta sätt även hedra Raoul Wallenbergs minne?

Fru talman! Tack, Magnus Oscarsson, för frågan!

Raoul Wallenbergs öde har varit UD:s enskilt största och mest långvariga ärende. Hans öde är, precis som frågeställaren säger, höljt i dunkel, men hans livsgärning gör honom odödlig.

Det har gjorts ett omfattande arbete i ryska men också svenska och andra arkiv under 90-talet och 00-talet som resulterat i en utredning som kallas ett diplomatiskt misslyckande. Det säger väl en del.

UD bedriver mycket riktigt inga egna efterforskningar nu men kommer att fortsätta stötta Raoul Wallenbergs familj i deras sökande efter ökad kunskap. Regeringen fortsätter att uppmärksamma Wallenbergs gärning och minne genom årliga ceremonier. Jag tycker att det är fint att man gör det också här i riksdagen.

Fru talman! Regeringspartierna införde och fortsätter att föra en politik som stänger ute 15 procent av ungdomarna från gymnasiet i Sverige. Samtidigt vet vi att en gymnasieutbildning är närmast en förutsättning för att få en stabil förankring på arbetsmarknaden. Vi vet också att de som inte läser på gymnasiet är överrepresenterade när det kommer till kriminalitet.

Socialdemokraterna vill inte bara slopa betyget F utan också göra gymnasiet obligatoriskt, alltså förlänga skolplikten till 18 år. Tycker statsrådet Johan Pehrson att unga personer under 18 år ska kunna driva runt utan skolplikt, som i dag, eller är det dags att förlänga den obligatoriska skolgången i Sverige så som Socialdemokraterna vill?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Jag tackar för frågan. Det är ytterst angeläget med stora insatser för att dels ge fler unga chans att komma in på gymnasiet, dels lyfta de facto-kunskapsnivån. Redan i dagens system skulle man då lättare komma in.

Tidigare under frågestunden har det tagits upp att det behövs ett bättre fungerande betygssystem som möjliggör detta och att man parallellt med det gör stora insatser för ökad yrkesutbildningstillgång på gymnasiet så att fler får chans att få en studentmössa. Det skulle lösa väldigt många problem för Sverige och inte minst för många enskilda individer och säkra deras framtid.

I dag har kommunerna ansvar för dessa ungdomar. Om de driver vind för våg har man inte lyckats nå fram till dem. Kommunerna gör stora insatser runt om i Sverige för att nå de ungdomar som av olika skäl inte går någon utbildning eller gör något annat vettigt för att sedan få dem att sikta på en utbildning. Det finns inget sådant förslag nu, men alla insatser för att ungdomar ska göra något är viktiga.

Fru talman! Min fråga går till skolminister Lotta Edholm. Enligt vissa uppskattningar lever ungefär 240 000 människor under hedersförtryck i Sverige. De flesta är barn och unga.

Rapporten Förskolans möte med hederskulturen visar att hedersförtrycket redan i förskoleåldern är mycket omfattande. Rapporten visar också att förskolornas arbete mot hedersförtryck är mycket bristfälligt och, än värre, att det finns förskolor och personal som tillmötesgår föräldrars hedersförtryckande önskemål. Det har vi sett i Malmö och Botkyrka och på många andra platser i Sverige.

I grundskolans läroplan finns ett uppdrag att arbeta mot hedersförtryck. Men i läroplanen för förskolan nämns inte detta med ett enda ord. Är det inte dags att införa ett tydligt uppdrag att arbeta mot hedersrelaterat våld och förtryck i läroplanen för förskolan?

Fru talman! Jag tackar för denna väldigt viktiga fråga. Jag har jobbat med frågor om hedersförtryck under många år, och det är verkligen ledsamt att se att det inte minskar utan snarare kanske ökar. Skolan och förskolan har en väldigt viktig roll att spela i detta. Det handlar om en positiv roll, inte en negativ roll på det sätt som det tyvärr kan vara ibland.

Vi ska inom kort tillsätta en utredning om förskolans läroplan. Jag tar med mig den här idén i det arbetet. Jag vågar i dag inte lova någonting, men det är alldeles uppenbart att mycket mer måste göras på det här området.

Jag tycker att de förskollärare som ägnar sig åt detta bör ta sig en rejäl funderare på om de över huvud taget bör arbeta i yrket.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Frågan går till statsrådet Romina Pourmokhtari. Jag har en likalydande fråga som den som ställdes av ledamoten Bengtsson tidigare, men jag vill i alla fall betona konsekvenserna av rivningar av dammar. De är förödande för kulturvärden och ekosystem, och fastighetsägares bryggor blir stående i gyttjepölar.

Vissa dammar producerar el. Med tanke på omvärldsläget behöver vi robusthet i elproduktionen, och det här är en fin energikälla. Dammar hjälper dessutom inte minst till att hindra översvämningar.

Kan ministern skicka några lugnande besked till de boende kring dammar i Sverige som är hotade?

Fru talman! Poängen och syftet med och grunden till EU:s vattendirektiv är som sagt att skydda vattenmiljön och se till att vi har friska sjöar och vattendrag. Syftet är inte att på olika sätt skapa situationer som till och med i grund och botten kan vara skadliga för naturen generellt, utan att sjöarna ska vara friska.

Vi är medvetna om att situationer uppstår exempelvis i samband med vattenkraftproduktion. Ledamoten är väl medveten om att jag på departementet som jag delar med energiminister Ebba Busch arbetar väldigt hårt med att förbättra processerna så att det blir rätt åtgärder på rätt plats.

Vi kommer såklart att titta närmare på frågan om dammarna nu för att se vad vi kan göra. Det går att förbättra vattenmiljön utan att förstöra kulturlandskapet, och det är så vi måste arbeta.

Fru talman! I veckan kom nyheten att Konkurrensverket godkänner Axfoods köp av City Gross. Konkurrensen på livsmedelsmarknaden riskerar med det att bli ännu sämre.

När ett fåtal stora aktörer kontrollerar en betydande del av livsmedelsbranschen kan incitamenten att hålla priserna låga och kvaliteten hög minska. Små och medelstora aktörer kan få svårt att hävda sig, och det kan också bli svårare för nya företag att etablera sig på marknaden. För konsumenterna innebär det en ökad risk för färre valmöjligheter, sämre utbud och högre priser. Vi riskerar med andra ord att få färre, sämre och dyrare korvar i våra butiker.

Vilka åtgärder avser regeringen att vidta för att säkerställa att ett eventuellt förvärv av City Gross inte leder till en marknadskoncentration som skadar konkurrensen och leder till än högre matpriser?

Fru talman! Kunskap, utbildning och att vara en medveten konsument som kan göra medvetna val är väldigt viktigt när man besöker sin matbutik för att handla och fylla sitt kylskåp.

En viktig sak är att se till att människor har resurser och att vi får tillväxt i Sverige så att fler människor har råd att handla den mat som de behöver och kan göra kloka, genomtänkta val.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Vi följer noga vilka beslut myndigheterna fattar, men vi ägnar oss inte åt att överpröva de beslut de fattar utifrån gällande konkurrenslagstiftning. Medlemskapet i Europeiska unionen är inte minst en viktig del i att också på livsmedelsområdet öka konkurrensmöjligheten. Det finns många olika företag som säljer mat i Sverige.

Fru talman! Min fråga går till Johan Pehrson.

Under de senaste åren - under lång tid - har vi kunnat följa en rad skandaler inom folkbildningen, inte minst studieförbunden, kopplat till Socialdemokraternas ABF och, inte minst, det muslimska studieförbundet Ibn Rushd.

Nu har man beslutat att avsluta bidragsgivningen till Ibn Rushd, vilket innebär att studieförbundet inte kommer att finnas kvar. Detta är vi väldigt glada för. Den tidigare utbildningsministern Mats Persson gav uttryck för att detta berodde på att det fanns en unkenhet i värderingar och att det funnits skandaler kopplat till extremism och islamism.

När man tittar på folkbildningens bedömning av varför anslagen ska avslutas kan man läsa in att det skulle bero på att studieförbundet Ibn Rushd är för litet för att klara av verksamheten i hela landet. Då vill jag fråga utbildningsministern: Hur, tänker man, ska Folkbildningsrådet i fortsättningen inte kunna ge pengar till studieförbund som bryter mot demokrativillkoren, om det inte var just den bristen som var anledningen?

Fru talman! Detta tangerar den tidigare frågeställningen. Folkbildningsrådet fattar beslut - gott och väl så. Sedan kan man läsa in brett vad deras officiella beslut handlar om. Vi vet ju att det aktuella studieförbundet har haft en hel del magstarka underlag i sin så kallade folkbildning.

För mig är det viktigt att Folkbildningsrådet får goda verktyg att hantera det som är meningen med folkbildningen. Denna bygger, som jag sa tidigare, på tre viktiga faktorer: demokrati, demokrati och demokrati.

Demokrati handlar om att man ska hålla sig inom grundlagen och, menar jag, den liberala demokratiska staten. Sedan står det människor i landet fritt att samlas och studera allt möjligt hokuspokus, som jag också sa tidigare, men detta ska inte ske med statliga medel.

Fru talman! Gång på gång får vi nya rapporter om hur elever drabbas av marknadsskolans haveri. Senast i raden är elever vid en skola i Växjö som har fått alldeles för få undervisningstimmar och som riskerar att få läsa klart sin utbildning på komvux efter tre år på gymnasiet. Det är inte på grund av att eleverna inte har klarat av studierna utan på grund av att friskolan inte har gett eleverna det som de förtjänar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Det här är ett svek, inte bara mot eleverna i Växjö utan mot alla Sveriges elever. Samtidigt som detta pågår drar nämligen regeringen benen efter sig. Om regeringen vill göra upp med marknadsskolan finns det färdigberedda förslag som det är dags att lägga på riksdagens bord.

Jag vill därför fråga skolministern: Hur länge ska vi behöva vänta på att bli av med vinstdriften i den svenska skolan?

Fru talman! Regeringen jobbar nu för att förändra drivkrafterna i friskolevärlden. Vi har alldeles för länge sett att det har varit felaktiga drivkrafter som har lett till stora problem. Vi ser till exempel att friskolorna har större problem med betygsinflation, lägre andel lärare och så vidare.

Vi måste komma till rätta med detta i Sverige, och friskoleutredningen jobbar nu med förslag som ska se till att friskolesystemet fungerar väl i fortsättningen.

Frågestunden var härmed avslutad.