Frågestund

Jag vill hälsa statsråden välkomna. Frågor besvaras av finansminister Elisabeth Svantesson, statsrådet Camilla Waltersson Grönvall, statsrådet Jessika Roswall och statsrådet Paulina Brandberg.

En fråga ska vara av övergripande och allmänpolitiskt slag eller avse ett ämne som faller inom statsrådets ansvarsområde och rör dennes tjänsteutövning. Frågan ska därmed inte avse till exempel förhållanden inom politiska partier. Finansminister Elisabeth Svantesson besvarar såväl allmänpolitiska frågor som frågor inom sitt eget ansvarsområde.

Fru talman! Vi befinner oss i det tuffaste ekonomiska läget på decennier. Matpriserna har ökat med 20 procent det senaste året. Tre av tio ensamstående föräldrar med en lön på upp till 35 000 kronor per månad har svårt att sätta näringsriktig mat på bordet för sina barn.

I höstas prioriterade regeringen en skattesänkning med 1 000 kronor i månaden för höginkomsttagare framför satsningar på välfärden och barnfamiljerna. Regeringen hade kunnat rätta till det i vårbudgeten men tog inte chansen. Satsningarna på barnfamiljerna uteblev.

Vi socialdemokrater har föreslagit tillfälligt höjt barn- och studiebidrag i sommar och höjt underhållsstöd året ut. De tillskott som då skulle ha kommit hade tagit Sverige tryggare genom krisen.

Min fråga till finansminister Svantesson blir: Vad är hennes råd till alla de föräldrar som trots att de arbetar och har en lön just nu har det svårt och får kämpa för att få ekonomin att gå ihop?

Fru talman! Tack, ledamoten Lindh, för en mycket bra fråga!

Det är en brännande fråga just nu. Det var kanske ingen som trodde för två år sedan eller ens ett år sedan att inflationen skulle ligga så högt så länge och påverka så många människor så hårt. Alla känner av inflationen. Men de som drabbas är de som har minst marginaler, som också Eva Lindh är inne på.

Det är därför som vi nu i vårbudgeten förlänger men också höjer det bostadsbidrag för barnfamiljer som finns. Vi höjde det med 40 procent. Det är ett väldigt träffsäkert sätt att se till att de med allra minst marginaler nu får en ordentlig förstärkning.

Det kommer fortfarande att vara väldigt tufft. Det är jättemånga människor som just nu kämpar. Av bostadsbidraget går 60 procent till ensamstående mammor och 10-11 procent till ensamstående pappor. Man arbetar ofta, men man har små inkomster och har det väldigt tufft att få ekonomin att gå ihop.

Det är ett träffsäkert sätt. Vi har inte fattat beslut om det, men förslaget ligger nu på riksdagens bord.

Fru talman! Den enda satsningen som regeringen gör, finansminister Svantesson, är tillägget i bostadsbidraget. Det är bra och viktigt. Men något annat hade varit helt orimligt i den här tiden. Det ska också sägas att tillägget bara når en av tio barnfamiljer i Sverige.

Jag vill fortfarande ställa frågan: Vad har finansminister Svantesson för råd till alla de barnfamiljer och ensamstående föräldrar som kämpar med ekonomin just nu?

Fru talman! Jag tror inte att jag ska ge människor råd. Men jag ska göra allt vad jag kan för att vi ska ta oss igenom den här tuffa situationen där många människor kämpar.

Med den budget som vi lade fram och som nu gäller för i år har vi sänkt drivmedelspriser. Vi har ett stort elstöd det här året som kommer ut till många som har kämpat med höga elpriser. Regeringen gör aktiva satsningar för att underlätta. Men det kommer att bli tufft.

Jag kan bara konstatera att det är bra att Socialdemokraterna i sin budgetmotion tar inflationen på allvar. Vi delar bilden att fler behöver stöttas. Jag följer utvecklingen noga och kommer att göra det. Men det kommer att vara tufft.

Prioritet nummer ett för alla som har det tufft är nu att vi kämpar ned inflationen. Det tar regeringen ansvar för.

(Applåder)

Fru talman! Utgångspunkten i ett demokratiskt och välmående samhälle är att män och kvinnor ges samma möjligheter och rättigheter. Det är för Sverigedemokraterna helt grundläggande. Vi vet dock att verkligheten inte ser ut så.

Vad vi ser i dag är ett utbrett våld i samhället som i synnerhet drabbar kvinnor. Detta är djupt ovärdigt ett starkt välfärdsland som Sverige, som länge varit ett av de mest jämställda länderna i världen.

I helgen hittades 20-åriga Saga avliden efter en grov misshandel. Inte bara Saga miste livet utan även hennes ofödda son i magen. Varje gång en kvinna eller ett barn avlider på grund av en våldsam partner eller en närstående är det en enorm förlust för samhället. Här behöver vi kraftsamla på riktigt, alla tillsammans.

Avser jämställdhetsministern att arbeta för att stoppa det våld som kvinnor och barn utsätts för i Sverige?

Fru talman! Tack, Anna-Lena Blomkvist, för en väldigt viktig och relevant fråga!

Våld i nära relationer är ett jättestort samhällsproblem. Det är också ett problem som jag känner att vi talar för lite om. Varje år dör cirka 15 kvinnor. De mördas av en partner eller en före detta partner. Utöver det har vi många tusen anmälningar gällande våld i nära relation.

Jag kommer aldrig att acceptera detta som ett normalläge. Det man kan vara säker på är att om man fortsätter att göra vad man tidigare har gjort kommer man inte att få något annat resultat.

Vi har påbörjat arbetet med att ta fram ett nytt åtgärdsprogram som ska börja löpa 2024. Vi har också påbörjat arbetet med en ny nationell strategi som kommer att börja löpa från 2026 för att hitta nya kraftfulla åtgärder som faktiskt gör någon skillnad för denna otroligt utsatta grupp.

Fru talman! Tack för svaret, ministern! Jag hör att det råder bred enighet i frågan här i kammaren, och det gläder mig.

Sverigedemokraterna menar att våldet behöver stävjas redan innan det utövas för att man ska få bukt med problemen på riktigt. Alla förtjänar att gå trygga i Sverige oavsett om det är på stan, genom parken eller i det egna hemmet.

Avser ministern att ta till några konkreta åtgärder för att säkerställa att socialtjänsten och andra viktiga aktörer får bättre verktyg på riktigt för att förbättra situationen för kvinnor som behöver samhällets skydd, och vilka är dessa åtgärder?

Fru talman! Ska man lösa detta behöver man jobba riktigt brett med det repressiva men också med det förebyggande.

Vi behöver sätta mycket mer fokus på de unga relationerna. Det är när våra ungdomar får sina första relationer som vi kan sätta normerna och påverka normerna. Hur beter man sig mot någon som man befinner sig i relation med, och är svartsjuka egentligen romantiskt?

Där måste vi sätta in fokus. Vi måste också göra det lättare för våldsutsatta att lämna relationer där de utsätts för våld.

Fru talman! Krisrapporterna om hushållens och välfärdens ekonomi är nu nästan lika frekventa som sverigedemokratiska utspel om allt annat än hushållens och välfärdens ekonomi.

M-SD-regeringens svar på krisen har som bekant varit att göra i princip ingenting. Den har inte ens gett besked till hårt pressade kommuner i ett läge där de verkligen skulle ha behövt det.

Men allt är inte stiltje. Ett nyligen remitterat skatteförslag skulle innebära att någon med lön ungefär som finansministerns skulle få en bit över 30 000 kronor lägre skatt, bortåt 3 000 kronor i månaden. Den som tjänar 200 000 kronor om året och sliter ihop timmar får med det förslaget 138 kronor lägre skatt per år.

Min fråga till finansministern blir: Finns det någon i hennes närhet som skulle kunna berätta att det finns andra problem i Sverige än marginalskatter och att det existerar andra åtgärder att vidta än ytterligare skattesänkningar för höginkomsttagare?

Fru talman! Jag tackar Ali Esbati för frågan. Jag tror att Ali Esbati missar en viktig poäng, förutom att de remisser som nu går ut ska vara en grund i en förhandling till hösten. Han missar också poängen att det är löntagarna som nu drabbas allra hårdast av den höga inflationen.

Det handlar alltså om dem som inte har sina bidrag eller ersättningar uppreviderade på grund av inflation. En garantipensionär har numera ungefär 850 kronor mer i månaden. Det tycker vi är bra; vi är överens om att ha detta system. Men det här gäller vanliga löntagare. En undersköterska som jobbar 82 procent och som kanske åker bil till jobbet eftersom det är ganska långt dit drabbas väldigt hårt. Drivmedlen är dyra, elpriserna är höga och man får se sin lön minska i värde.

Att sänka skatten för låg- och medelinkomsttagare är viktigt för mig. Det är också en del av Tidöavtalet att vi ska sänka skatter för att den som jobbar också ska få behålla mer av sin lön. Och det är ännu viktigare i en miljö med hög inflation.

(Applåder)

Fru talman! Jag noterar att finansministerns uppfattning om vad som är vanliga löntagare är lite divergerande.

Poängen med de förslag som remitteras, vilket man också kan se i de staplar som så fint finns med i själva remissen, är att detta är skattesänkningar som väldigt tydligt är inriktade på dem som har de allra, allra högsta inkomsterna i Sverige. Det är de som redan har bättre marginaler, och det är dem som finansministern vill stödja - samtidigt som hon inte vill göra någonting åt en stor del av löntagarna och ingenting för välfärden.

Fru talman! Det förvånar mig lite att Ali Esbati, som jag vet är en klok person, inte har läst tabellerna och papperen lite noggrannare.

Det här går på remiss. Det kan skalas upp, och det kan skalas ned - framför allt kan det skalas upp. Och jo, jag har läst detta. Exakt hur det hela landar återkommer vi till, men jag tror fortfarande att det är viktigt att det blir mer lönsamt att jobba och att den löntagare som nu har förlorat mycket i reallönesänkningar ska få mer i plånboken.

När det sker får vi återkomma till. Blir det 2024 eller 2025? Det återkommer vi till. Men jag kommer att stå upp för hårt arbetande människor, som just nu har det väldigt tufft.

(Applåder)

Fru talman! Rapporterna duggar tätt. Det kom exempelvis en rapport från Svenska kraftnät så sent som den här veckan som visar att deras nätutbyggnad inte kommer att räcka till. Det gäller inte minst i Västsverige, där vi har stora investeringsbehov på grund av bland annat batterifabriker och kemikluster. Det behövs helt enkelt mycket ny elproduktion väldigt snabbt.

Därför är det också välkommet med den incitamentsutredning som lämnades över till regeringen så sent som i torsdags. Utredaren var dock ganska kritisk och menade att man kommer att lösa en del av problemen med närboende men att man inte får med sig kommunerna. Det behövs helt enkelt nya incitament.

Då var det välkommet att statsministern i SVT i torsdags uttalade att det behövs incitament till kommunerna. Samma sak sa klimatministern på presskonferensen: Det behövs stöd till kommunerna.

Min fråga till finansministern blir helt enkelt: Vilket stöd kommer till kommunerna för att bygga ut ny elproduktion snabbt?

Fru talman! Tack, Rickard Nordin, för frågan! Eftersom utredningen precis är klar och nu ska beredas, som vi ofta säger - men det är ju så det måste göras - kommer vi självklart att få återkomma till exakt hur stödet kommer att se ut.

Oavsett vilket parti vi tillhör här i riksdagen vet vi alla att vi behöver mer el. Det är precis det som utredningen handlar om, och det är det som regeringen också håller på med. Vi behöver bygga ut på alla möjliga sätt. Vi behöver ha mer kärnkraft, inte mindre. Vi behöver ha mer vindkraft, och för att ha vindkraft behöver vi kärnkraft. Vi behöver mer solkraft, och vi kommer att behöva spara mer energi under vintern som kommer. Vi behöver också uppmuntra till energieffektiviseringar.

Regeringens politik håller ihop. Det ska produceras mer, och vi ska underlätta drivkrafter och ge incitament. Exakt hur det kommer att se ut vad gäller kommunerna får vi återkomma till.

Fru talman! Utredningen ska ut på remiss, och man har sagt att det kommer förslag nästa vår. Det är utmärkt jobbat från regeringen.

Problemet var att utredningen blev kringskuren: Den fick inte föreslå saker som gäller kommunerna. Kringskärningarna kom både från den gamla regeringen och från den här regeringen.

Ändå säger statsministern att det behövs incitament för kommunerna, och samma sak säger klimatministern. Kan finansministern nämna några exempel på vad regeringen ser att det skulle kunna vara? Vad för incitament tänker sig regeringen över huvud taget till kommunerna när man nu framhåller det som viktigt?

Fru talman! Vi kommer absolut att återkomma, Rickard Nordin. Men poängen är att det behövs incitament därför att vi behöver mer vindkraft, precis som vi behöver mer annan elproduktion. Vi behöver också mer kärnkraft, som jag sa, och kommunerna kan behöva vara med på det tåget också. Där våra kärnkraftverk ligger nu är ju kommunerna väldigt positiva.

Återigen: Fokus för regeringen är att vända en negativ utveckling med energisystem som faktiskt har krackelerat och bygga ny el på bästa sätt så snabbt som möjligt. Det är därför vi nu ser till att tillståndsprocesserna ska gå betydligt fortare än tidigare.

Fru talman! Djävulen sitter i detaljerna. Förra veckan utsåg regeringen ledamöter till styrelserna för landets samtliga statliga universitet och högskolor. Några dagar tidigare informerades de nominerade och lärosätena om att regeringen halverar mandatperioden på grund av att man vid nästa tillfälle vill kunna nominera personer med säkerhetspolitisk kompetens.

Beslutet hade, såvitt jag förstår, inte diskuterats med lärosätenas rektorer, som reagerade snabbt och samfällt med ett gemensamt brev till regeringen där de i sin kritik uttrycker oro för ökad politisk styrning.

Det kan tyckas vara en fjuttig sak att halvera mandattiden för styrelseledamöter utifrån en viktig säkerhetspolitisk aspekt. Men djävulen sitter i detaljerna, och regeringens beslut att halvera mandattiden är en sådan detalj.

Min fråga är: Kommer regeringen att lyssna på samtliga rektorer vid Sveriges lärosäten och omedelbart tänka om?

Fru talman! Tack, Camilla Hansén, för frågan! Vad är det Sverige inte har råd med? Vi har inte råd att vara naiva.

När vi får signaler om att något inte är tillräckligt säkerhetsklassat eller inte tillräckligt bedömt fattar den här regeringen ett aktivt och snabbt beslut att se till att säkra processerna. Det är vad det här handlar om.

Jag tror att vi alla här inne i grund och botten tycker att det är klokt att vi vet vilka som sitter i styrelserna och att det inte på något sätt förekommer någon otillbörlig påverkan. Frågan är viktig. Men det här handlar inte om politiska tillsättningar, utan det handlar om säkerhet. Vi måste helt enkelt veta vem som finns i våra viktiga universitetsstyrelser. Därför är det klokt att också ha ett kortare perspektiv i tillsättningarna just nu.

Fru talman! Alla i den här kammaren vet att det säkerhetspolitiska läget är allvarligt. Vi har expertmyndigheter som väldigt tydligt och öppet redogör för det säkerhetspolitiska läget.

Det regeringen har gjort nu är att skada förtroendet för att regeringen respekterar den akademiska friheten. Det jag vill veta är: Varför är just den här åtgärden viktig när det är bråttom? Varför inte tydligare instruktioner till expertmyndigheterna? Varför inte den vanliga myndighetsdialogen med lärosätena?

Fru talman! Jag vet inte om vi har samma målbild. Sverige har varit naivt. Jag jobbade på Örebro universitet under många år, och jag tror att jag aldrig . Men jag ska inte gå in på detaljer.

Jag tror att det är jätteviktigt att vi nu finner kriterier utifrån olika säkerhetsrisker, som vi kanske inte hade när jag arbetade där. Det fanns problem då också, men det är otroligt viktigt att vi nu gör detta. Det handlar inte om akademisk frihet, och det handlar inte om politisering. Det handlar om att inte vara naiv - punkt.

Fru talman! Arbetslinjen har tjänat Sverige väl, och den måste värnas. För att upprätthålla vårt välfärdssamhälle måste alla som kan arbeta stå till arbetsmarknadens förfogande och anstränga sig för att få ett jobb och bli självförsörjande. Alla som kan jobba ska jobba; det är en viktig princip.

Därför måste det finnas incitament för att ta steget från bidrag till arbete men också för att utbilda sig och ta större ansvar på arbetsplatsen.

Jag vill fråga finansminister Elisabeth Svantesson: Vilka åtgärder avser regeringen att vidta i höstens budget för att stärka arbetslinjen?

Fru talman! Jag tackar Boriana Åberg för frågan, som är otroligt viktig. Vi vet att för att bygga ett samhälle och ett land starkt måste alla som har arbetsförmåga vara med och bidra utifrån sin förmåga.

Vi ser just nu en utmaning i att väldigt många människor inte är självförsörjda. Även om vi har en hög sysselsättningsgrad är det jättemånga människor som inte är det.

Vad behövs då? Vad kommer regeringen att göra under mandatperioden? Vi kommer att införa en bidragsreform i flera delar. Det handlar om aktivitet från den som har försörjningsstöd - att vara heltidsaktiv, vara med och få bidra. Det handlar om ett bidragstak, som är ett sätt att se till man aldrig ska kunna stapla bidrag i den grad att det inte lönar sig att ta ett jobb.

Men det handlar självklart också om kvalificering till välfärden och skatter. Det måste löna sig att arbeta. Vi vet att det för många familjer i Sverige just nu inte gör det. Så kan man inte bygga ett samhälle starkt. Så kan man inte få mer pengar till välfärden.

Fokus på arbetslinje och tillväxt är alltså viktiga prioriteringar för regeringen, men också för Sverigedemokraterna. Vi är överens om att sänka skatten och införa en bidragsreform.

Fru talman! En rapport från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering visar att den avtrappning av jobbskatteavdraget som infördes 2016 har lett till att de som fått höjd skatt har valt att arbeta mindre. Därmed har det blivit mindre skatteintäkter och mindre pengar att satsa på dem som verkligen behöver det.

Tänker regeringen avskaffa avtrappningen av jobbskatteavdraget?

Fru talman! Tack, Boriana Åberg, för uppföljningsfrågan!

Vi remitterar nu en mängd olika skatteförslag som vi kommer att ha med i diskussionerna inför höstens budget. Exakt vilka skattesänkningar som kommer att finnas med i budgeten för nästa år återkommer vi till. Det ska vara rätt tid och rätt läge, och det ska kunna vara finansierat på ett sätt som är hållbart om vi har en hög inflation.

För oss är det viktigt att det ska löna sig att arbeta men också att utbilda sig. Sverige ska vara ett land där flit och strävsamhet lönar sig, för det är det som bygger inte bara människor starka utan också ett land starkt.

Fru talman! Min fråga går till EU-minister Jessika Roswall.

Under senare tid har vi kristdemokrater uppvaktats väldigt mycket från både LSS-personal och räddningstjänstpersonal som reagerar på arbetstidsdirektivet. Som jag har uppfattat detta direktiv finns det undantag för strategiska grupper. Därför blir min fråga om ministern delar uppfattningen att det i detta direktiv existerar en möjlighet till undantag.

(ANDRE VICE TALMANNEN: Efter konsultation mellan ministrarna är det Paulina Brandberg, Liberalerna, som kommer att besvara denna fråga.)

Fru talman! Detta är en oerhört viktig fråga, men det är också en fråga som inte ligger på politikens bord. Detta handlar om ett nytt kollektivavtal mellan arbetsmarknadens parter. Utifrån den svenska modellen anser jag att det är viktigt att vi har förtroende för att arbetsmarknadens parter kan lösa en sådan här fråga.

EU:s arbetstidsdirektiv är inget nytt direktiv. Det har funnits sedan 2003, och det har gått att hitta lösningar tidigare. Jag har goda förhoppningar om att det kommer att gå att hitta lösningar även denna gång.

Just nu pågår förhandlingar och kompletterande förhandlingar för vissa yrkesgrupper, bland annat brandmän och personliga assistenter. Av respekt för parternas oberoende lägger jag mig inte i de förhandlingarna. Jag har förtroende för att detta kommer att lösas av arbetsmarknadens parter.

Fru talman! Efter den redogörelsen från Paulina Brandberg uppfattar jag det som att hon och jag uppfattar läget exakt likadant: Här är ett direktiv, här finns ett undantag och i dag är det en fråga för arbetsmarknadens parter. Det innebär att den S-ledda SKR-ledningen nu har ett ansvar att lösa de här frågorna.

Då tackar jag för svaret, fru talman.

Fru talman! Jag tackar för frågan och följer såklart processen noggrant.

Fru talman! Min fråga går till finansministern.

Vi fick en glädjande nyhet till morgonkaffet i dag, nämligen att matpriserna enligt ett index har gått ned med 0,4 procentenheter. Det är väldigt lite, men det är ändå åt rätt håll. Det är naturligtvis långt kvar till det inflationsmål Sverige har om 2 procent. Det är en lång sträcka kvar att klara av.

Problemet här - eller det kanske inte är ett problem - är att det är Riksbanken som sköter räntesättningen och har ett avgörande inflytande över inflationen. Då är frågan, eftersom räntesättningen och räntepolitiken har en del fördelningspolitiska nackdelar, hur finansministern tänker sig att man ska kunna parera den effektiva riksbankspolitik som måste till.

Fru talman! Tack, Carl B Hamilton, för frågan!

Vi befinner oss i ett läge som vi inte haft på väldigt många decennier, med mycket hög inflation samtidigt som vi står i början av en lågkonjunktur. I vanliga lågkonjunkturer brukar vi stimulera efterfrågan för att få fart på ekonomin och kunna lyfta den. I dag skulle det driva upp inflationen.

Min och regeringens plan är att bekämpa inflationen och samtidigt stötta hushållen. Det är också det ledamoten är inne på: Hur kan vi stötta hushållen mitt i den här tiden? Det handlar till exempel om bostadsbidraget, som vi både höjer och förlänger. Det handlar om att vi ser till att ett elstöd kommer tillbaka till hushållen. Det handlar också om flera andra delar för att vi ska kunna parera den här situationen.

Ju snabbare vi får ned inflationen, desto enklare kommer det att bli framöver. Det kommer inte att vara enkelt, men det kommer att underlätta för oss. Det är en väldigt viktig poäng. Om inflationen och inflationstakten inte sänks - att bekämpa inflation handlar ju egentligen inte om att priserna ska gå ned utan om att de ska sluta öka - kommer vi nämligen att ha mycket stora problem i ekonomin, och hushållen kommer att ha enormt stora problem framöver.

Fru talman! Finansministern brukar i dessa diskussioner använda ordet "träffsäkert". Det ska vara träffsäkra åtgärder. Jag tror att många som tittar på den här debatten, kanske på tv, undrar varför man inte kan ha breda, generösare bidrag till dem som har det svårt. Varför ska det vara så träffsäkert? Förklara det, fru finansminister!

Fru talman! Det gör jag gärna. När det gäller exempelvis barnbidrag har jag full respekt för att man kan tycka att det är ett bra sätt att kompensera familjer just nu. Saken är dock den att de allra flesta familjer klarar situationen. Det är tufft, men man klarar sig.

Att vi här inne skulle få höjt barnbidrag - nu har jag inga små barn - är inte träffsäkert. Det träffsäkra är att rikta insatser mot dem som har det tuffast.

Detsamma gäller momsen. Jag har full respekt för synsättet att sänkt moms kan vara ett sätt att underlätta, men sänkt moms kommer inte att påverka den underliggande inflationen. Det är också ett väldigt trubbigt verktyg för att träffa dem som har det allra tuffast.

Det är därför vi satsar på träffsäkra insatser för att underlätta för hushållen.

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Jessika Roswall, tillika Nordenminister.

År 1962 reglerades samarbetet i Norden genom det så kallade Helsingforsavtalet mellan de nordiska länderna. Det innebär att det fyllde 60 år i fjol. Mycket har hänt under dessa 60 år, framför allt när det gäller vårt säkerhetsläge och försvarsläge.

I dag finns det samarbete inom en rad områden - dock icke i försvarsfrågor och säkerhetsfrågor, vilket i skenet av det som nu händer i Ukraina verkligen har aktualiserats. Snart är också förhoppningsvis de nordiska länderna med i Nato - så även Sverige, när processen är färdig.

Min fråga till statsrådet är: Hur ser regeringen på att vidga Helsingforsavtalet? Det pågår också diskussioner i de övriga nordiska länderna om detta.

Fru talman! Tack för frågan, Johan Andersson!

För mig är Nordenfrågorna oerhört viktiga. Statsministern var även tydlig i regeringsförklaringen med att vi behöver öka samarbetet inom Norden och det nordisk-baltiska samarbetet.

Helsingforsavtalet har tjänat vårt samarbete väl. Det har funnits under lång tid. Men det betyder inte att det behöver utvärderas. Min uppfattning är att vi ska fokusera på att lösa de utmaningar vi har inom Norden och Baltikum för att kunna öka samarbetet.

Jag tror att vi har mycket viktiga saker att lägga fokus på. Vi ska inte fastna i olika förändringar av befintliga avtal. De har som sagt fungerat väl. Samhället har utvecklats under de här 60 åren, och vi har hela tiden utvecklat det nordiska samarbetet för att ligga i fas med utmaningarna vi har.

Fru talman! Det svenska pensionssystemet är uppbyggt på premissen att löntagaren ska göra sin plikt under ett långt arbetsliv för att kunna kräva sin rätt i form av en hygglig pension.

Den tidigare socialdemokratiska regeringen förändrade tyvärr grundavdraget, vilket medförde att de som är födda 1957 betalar högre skatt på sin pension än vad som utlovats. Och om ingenting görs kommer det även att drabba dem som är födda 1959.

Min fråga till finansminister Svantesson är därför om regeringen kommer att rätta till den orättvisa skatt som 57:orna får betala på sin pension och kompensera dem för Socialdemokraternas svek.

Fru talman! Tack för frågan, David Perez!

Det är ett minst sagt besvärligt läge som väldigt många 57:or har hamnat i, särskilt de som vill gå i pension, efter att Socialdemokraterna inte informerat alla dem som påverkas.

Vi kom till makten i oktober och kan inte påverka och ha retroaktiv beskattning under innevarande år. Det är ett bekymmersamt läge. Jag förstår att många både upprörs och är starkt påverkade av detta.

Vi för en diskussion om hur vi ska se på skattesituationen för pensionärer generellt framöver och hur vi ska stärka ställning och ekonomi för pensionärer, precis som för dem som arbetar. Men just nu finns inget färdigt förslag vad gäller 57:orna.

Det är en fråga som inget parti i den här kammaren lyfte upp förra våren, då förslaget var uppe på bordet. Det är två partier som har gjort det i år, i och med vårändringsbudgeten, trots att de säkert vet att det inte går att ändra skatterna retroaktivt.

Fru talman! Jag vänder mig till Paulina Brandberg.

Ingen ska behöva dö på sitt arbete. Ingen ska heller behöva dö av sitt arbete. Trots att förra regeringen faktiskt utvidgade sin nollvision mot dödsolyckor fortsätter dessvärre människor att dö både på och av sina arbeten. Enligt en rapport från Arbetsmiljöverket dör ungefär 3 000 personer i förtid på grund av sjukdomar eller skador som orsakats av ohälsosamma arbetsmiljöer. Utöver det dör omkring 50 personer varje år på grund av arbetsplatsolyckor.

Jag skulle kunna rada upp jättemånga åtgärder för att stoppa den utvecklingen. Men jag är mer nyfiken på vilka olika lösningar statsrådet tänker att det finns för att uppnå nollvisionen, att ingen ska behöva dö vare sig på eller av sitt arbete.

Fru talman! Jag tackar för en fråga som är viktig av flera skäl. Det är också en viktig jämställdhetsfråga. När vi tittar på det ser vi att det är främst män som dör på jobbet och främst kvinnor som dör av jobbet. Vi måste givetvis hitta åtgärder för båda grupperna.

Regeringen fortsätter att jobba efter den nollvision som den tidigare regeringen jobbade efter och med att - det ser jag som en självklarhet - hitta nya vägar framåt för att få ned siffrorna.

En viktig åtgärd jag ser är att bekämpa det skuggsamhälle som i dag finns på den svenska arbetsmarknaden. Där kan oseriösa företag göra bättre business, eftersom de inte har ett lika seriöst arbetsmiljöarbete. De kan på så sätt konkurrera ut de seriösa företagen. En viktig åtgärd är alltså att komma åt arbetslivskriminaliteten och skuggsamhället på vår svenska arbetsmarknad.

Fru talman! Få är så beroende av transporter och att de fungerar som de dryga 60 000 personer som bor på Gotland. Att priserna på färjetrafiken har gått upp med 50 procent bara det senaste året är inget annat än ett dråpslag mot de boende och hela samhällets existens på ön.

Näringen drabbas, inte minst alla matproducenter som ska transportera mat till fastlandet. Den viktiga turistnäringen drabbas. Och människorna drabbas. Alla förlorar på det.

Regeringen hade chansen att åtminstone delvis kompensera för det i vårändringsbudgeten - men icke! Nu är min fråga: Vad gör finansministern och regeringen åt detta? Jag menar nu, i det här akuta läget och inte vad som sker inför den upphandling som ska vara klar om ett antal år.

Fru talman! Tack för frågan, Anna Lasses!

Jag vet att det är en viktig och stor fråga för många, såklart speciellt för alla som är beroende av att ta sig både till och från Gotland. Det senaste året och det senaste halvåret har det blivit tydligt att det fördyrats och är problematiskt för många.

Jag följer frågan noga. I vårändringsbudgeten kom det, precis som Anna Lasses sa, inte med resurser och pengar till det. Jag lovar att följa det noga och ha det i åtanke till den budget vi lägger fram i höst, inför nästa år. Jag vet att många påverkas. Den trafiken måste fungera. Det måste vara möjligt att åka, och man måste ha råd att åka.

Frågan finns alltså hos mig på Finansdepartementet. Jag får återkomma närmare längre fram. Den finns inte med i vårändringsbudgeten, men den är inte bortglömd.

Fru talman! Runt om i landet hör vi om nedskärningar på barns och elevers utbildning när regeringen vägrar att dela bördan med kommunerna när det gäller ökade kostnader och inflation på grund av krig och pandemi.

I min hemkommun Malmö lade alla partier, Moderaterna inkluderat, fram förslag om antingen effektiviseringar inom all verksamhet, inklusive skolan, eller väldigt stora skattehöjningar för att få sina respektive budgetförslag att gå ihop. Situationen ser liknande ut i kommuner över hela Sverige.

Företrädare för regeringspartierna har tidigare tvått sina händer och sagt att skolan är kommunernas ansvar och att de måste visa att de kan prioritera skolan om de tycker att den är viktig. Regeringens ståndpunkt är alltså att de ökade kostnaderna, som kommunerna på intet sätt har orsakat eller kunnat påverka, ska hanteras av kommunerna själva. De får helt enkelt prioritera.

Min fråga till finansminister Svantesson är: Vad tycker finansministern att kommunerna ska prioritera bort?

Fru talman! Tack för frågan, Malte Roos!

Det är viktigt att understryka att vi i budgeten som gäller för i år, 2023, ser till att 12 miljarder kommer till välfärden. Stora delar går till skolan. 12 miljarder var ungefär en tredjedel av det reformutrymme som fanns då.

För oss och för mig är det otroligt viktigt att vi stöttar kommunerna under en tuff tid. Men låt mig påminna om - det här är det svåra - att allt har blivit dyrt för alla, för hushållen, för företagen, för kommunerna, för regionerna och för staten.

Vi är i en situation där det inte finns några gratis pengar. Jag vet att Miljöpartiet har lagt fram ganska mycket ofinansierat i sina budgetförslag för både höstens budget och nu. Det skulle driva på inflationen och göra det dyrare för kommunerna. Jag bekämpar inflation och stöttar kommunerna.

Jag vet att behoven är stora, och jag vet att det är tufft. Jag följer frågan väldigt noga. Vi återkommer också inför nästa år med exakt hur stöden och bidragen ska se ut då. Men vi måste ta oss igenom det här. Och vi kommer att ta oss igenom det tillsammans.

Fru talman! Justitiedepartementet, polisen och den övriga rättskedjan gör just nu allt de kan för att mota den organiserade brottslighet som har bitit sig fast i Sverige. Det är en välkommen tempohöjning.

Men vad kan socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall göra för att se till att inte en ny generation unga dras in i kriminalitet och sedan tar över när dagens gängledare snart sitter bakom lås och bom?

Fru talman! Tack, Jesper Skalberg, för en oerhört viktig fråga! Ja, Sverige befinner sig i en oerhört allvarlig situation med eskalerande gängkriminalitet. Det är en av regeringens och Tidöpartiernas starkast prioriterade frågor att trycka tillbaka den.

Det som kanske inte lika ofta lyfts fram är det faktum att det finns inte mindre än 22 punkter i Tidöavtalet som pratar om förebyggande åtgärder, och där är socialtjänsten en oerhört viktig del. Därför skriver regeringen nu fram den utredning som kom 2020, men som inte skrevs fram av den tidigare regeringen. Den innebär att socialtjänsten får helt andra förutsättningar att jobba förbyggande.

Vi tillför skolsociala team för att kunna jobba tidigt och förebyggande, och vi säkerställer att det arbetas på ett annat sätt med sekretess för att olika aktörer ska kunna utbyta relevant information i tid. Allt för att förebygga och hindra att fler barn och unga dras in i kriminalitet.

(Applåder)

Fru talman! De nordiska statsministrarna antog 2019 en vision om att Norden ska bli världens mest hållbara och integrerade region fram till 2030. Vi har inte många år kvar, men tyvärr en lång väg vad gäller integrationen mellan de nordiska länderna. För mig som är från Skåne visade det sig inte minst under hanteringen av pandemin, då länderna stängde gränser och hade olika regler som gjorde livet svårt för oss som kommer från gränsområdena. Det finns också många olika gränshinder mellan länderna i form av regler och lagar som inte har lösts ännu.

Min fråga går till vår Nordenminister Jessika Roswall. På vilket sätt kommer regeringen att öka tempot för att komma närmare visionen om Norden som världens mest hållbara, integrerade region 2030?

Fru talman! Tack, Cecilia Engström, för frågan! Visionen att bli världens mest hållbara och integrerade region till 2030 ligger fast. Regeringen och jag jobbar hårt för att nå dit, och precis som ledamoten lyfter fram är en viktig del i det att riva gränshinder, till exempel genom att öka möjligheterna till pendling i Öresundsregionen.

Det regeringen gör är att jobba på ministernivå med mina nordiska ministerrådskollegor, och där handlar det om att prioritera arbetet med hur vi ska nå visionen. Det handlar även om budget. Det har vi också haft hårda diskussioner om när det gäller hur vi ska prioritera för att hamna rätt.

Här hemma har jag gett i uppdrag till alla departement att se över hur vi kan vässa våra redskap när det gäller vad vi kan göra i Sverige. Det finns många saker vi kan göra. Det uppdraget finns. Det handlar också om vad man kan göra på lokal nivå och bilateralt, mellan länder.

Fru talman! Det nya, tuffa ekonomiska läget ställer till det för många svenska hushåll. Barn berättar om hur de väljer att stanna hemma från skolan när det är kallt för att de inte har haft råd att köpa vinterjacka, hur de avstår från gympan därför att gympaskorna blivit för små och hur de avstår från att delta i utflykter och fritidsaktiviteter för att pengarna helt enkelt inte räcker till. Det är ett oerhört tufft ekonomiskt läge, och det ställer krav på politiken. Barnen ska inte betala kostnaden för krisen.

I Socialdemokraternas förslag till vårbudget sätts barnen i första rummet. Vi vill tillfälligt höja barnbidraget, tillföra två ytterligare studiebidrag under sommaren och höja underhållsstödet till ensamstående föräldrar. Vi gör en kraftfull satsning på fler fritidsaktiviteter med lunch under sommarlovet.

Varför gör inte barnministern och regeringen mer för att säkerställa att barn inte far illa i den ekonomiska krisens spår?

Fru talman! Tack så mycket, Yasmine Bladelius, för ännu en viktig fråga! Den gör mig mycket bekymrad. Familjer ute i Sverige har det i dag väldigt tufft, men det som gör detta ännu allvarligare är att situationen inte är ny. Det är ett faktum att Sverige år 2022 utsågs till det land i Norden som hade högst barnfattigdom - det är ingen särskilt smickrande position - efter många år av högkonjunktur. Det gör att ansvaret faller tungt också på tidigare regering.

Nästan 200 000 barn pekas ut att finnas i barnfattigdom. Men för att stötta och hjälpa de mest utsatta familjerna satsar regeringen på den åtgärd som vi vet har absolut störst effekt, nämligen ett förhöjt bostadsbidrag. Vi har också andra åtgärder där en utökad socialtjänst kommer att kunna jobba tidigare och mer förebyggande med dessa familjer.

(Applåder)

Fru talman! Min fråga går till finansminister Svantesson. Det är numera känt att vi befinner oss i ett läge - på grund av politiska beslut - där effektbrist varvas med elöverskott. Regeringen i samarbete med Sverigedemokraterna har identifierat att mer planerbar, fossilfri elproduktion behöver byggas.

Vattenfall har fått ett väldigt tydligt uppdrag att satsa på bland annat kärnkraft. Jag ser att Vattenfall fokuserar på så kallade små modulära reaktorer, SMR, och min farhåga är - med tanke på min bakgrund som investeringscontroller i kärnkraftsbranschen - att man i det här tidiga skedet fokuserar på en teknik och inte samtidigt ser över möjligheten till storskalig, traditionell kärnkraft. Jag undrar om ministern delar min farhåga och vad hon eventuellt kan göra åt saken.

Fru talman! Tack, Jessica Stegrud, för en mycket viktig fråga! Vattenfall är som ni vet ett helägt statligt bolag, som vi nu också ger väldigt tydliga instruktioner och tydlig inriktning. Det finns en majoritet här i Sveriges riksdag för mer kärnkraft. Som Jessica Stegrud vet kan man tro ibland när man hör talas om de små modulära reaktorerna att de är jättesmå, men man ska komma ihåg att de är rätt stora. Två tre sådana ger väldigt mycket effekt. Men det är självklart så att vi inte utesluter något - tvärtom. Man behöver se på hela bredden av olika tekniker, både stora och små.

Vi kommer att återkomma till detta på olika sätt i vårt samarbete, naturligtvis, men också i dialog med Vattenfall. Just nu har Vattenfall tagit tydliga steg. Politisk styrning spelar roll. Vem som styr spelar roll, och att det finns en majoritet här inne för kärnkraft spelar roll. För övrigt är det första gången på 40 år som vi har det. Det är en bra grundplatta för att kunna gå vidare på olika sätt. Vattenfall, men också andra aktörer, kan nu få bygga kärnkraft.

Fru talman! Hur beskrivs muslimer i dag? Enligt vad som sägs här i kammaren är de extremister, potentiella terrorister, kriminella bidragstjuvar och kvinnoförtryckare. Det är en hårfin linje mellan när muslimer får några av dessa epitet och inte. Alla samhällsproblem hänförs till muslimerna utan att man bryr sig om rasismen bakom dessa argument.

Det beslutas om politiska förslag som ska disciplinera muslimer till att antingen överge sin religion eller återvända till sina så kallade hemländer - annars blir livet outhärdligt för dem. Det finns förslag om att förbjuda hijab, strypa medel till muslimska organisationer och trossamfund och förbjuda vissa religiösa praktiker såsom hur muslimer vigs. I den svenska planen mot rasism erkänns inte islamofobi.

Till statsrådet Paulina Brandberg: Om regeringen anser att muslimer är människor och har rättigheter, vilka rättigheter har de då? Varför måste muslimer alltid bevisa att de är människor innan de kan åtnjuta samma grundläggande mänskliga rättigheter som resten har?

Fru talman! Muslimer har självklart exakt samma mänskliga rättigheter som alla andra i vårt samhälle. Regeringen kommer att fortsätta arbetet med att bekämpa rasismen. Vi kommer också att fortsätta att kraftigt växla upp arbetet med att få bort hedersförtryck.

Vi ser att muslimer, bland andra, inte får samma rättigheter och friheter som andra i samhället. Små barn tvingas till exempel ha hijab i förskolan, och det finns förskolepersonal som hjälper till att säkerställa att hijaben sitter på hela dagen. Det är en typ av hedersförtryck som den här regeringen aldrig kommer att acceptera, just därför att de här barnen ska ha exakt samma fri- och rättigheter som alla andra barn i vårt samhälle. Det är viktigt att vidta åtgärder för att försvara alla människors rättigheter i vårt samhälle.

(Applåder)

Fru talman! Vid förra veckans frågestund var utbildningsminister Mats Persson i kammaren. Utbildningsministern ansåg inte att Sveriges skolor behövde regeringens stöd; kommunerna borde själva ta ansvar för finansieringen. Detta är rätt arrogant, kan man tycka.

Verkligheten är den att kommunerna ska bära kostnaderna för den höga inflationen, en kostnad de inte har orsakat själva. De ska ta kostnaderna för att få in de många nyanlända i skolan, en kostnad de inte har orsakat själva. De ska också ta kostnaderna när alla ukrainare ska få sfi, en kostnad de inte har orsakat själva. Medan regeringen jättegärna tar de fina rubrikerna om satsningar ska kommunerna i praktiken och i verkligheten ta den stora delen av fakturan. Regeringen skär dessutom själv i statens utbildningsbudget samtidigt som man klagar på att kommunerna inte satsar extra. Det är inte rimligt.

Sveriges elever och skolorna de går i kan inte leva på regeringens arrogans. De behöver pengar. Jag vill därför fråga finansministern om regeringen kommer att ta sitt ansvar för att förhindra den massuppsägning som nu riskerar att ske inom svensk skola.

Fru talman! Jag tackar för frågan.

Eftersom jag känner Mats Persson väl och eftersom vi förhandlade om budgeten inför detta år kan jag säga att Mats Persson också tycker att kommuner och regioner behöver pengar. Det var för att många barn inte får den kunskap som de verkligen behöver som vi tillsammans förhandlade fram 12 miljarder men också specialriktade bidrag till kommuner och skola. Och i vårändringsbudgeten satsar vi på fler mindre undervisningsgrupper. Vi fortsätter alltså arbetet.

Jag tror att Mats Persson var ute efter att det är ett tufft läge, vilket också jag har sagt. Det kommer att vara tufft på många sätt. Jag önskar att det inte var så, men inflationen är fortfarande hög. När vi får ned den kan vi göra ytterligare förstärkningar. Men glöm inte bort att en tredjedel av reformutrymmet i höstas, inför årets budget, gick till välfärdens sektorer inklusive skolan.

(Applåder)

Fru talman! Jag vänder mig med min fråga till EU-minister Jessika Roswall.

Energy Charter Treaty hindrar i dag klimatomställning och därmed våra förutsättningar att klara Parisavtalet. Polen, Spanien, Nederländerna, Frankrike, Slovenien, Tyskland och Luxemburg har alla på olika sätt aviserat att man har intentionen att dra sig ur ECT. EU-parlamentet vill se en koordinerad exit för hela EU från Energy Charter Treaty.

Vill regeringen att Sverige ska lämna ECT, och avser regeringen att under ordförandeskapet verka för att EU gemensamt drar sig ur ECT?

Fru talman! Jag tackar Elin Söderberg för frågan.

Till att börja med har regeringen prioriterat fyra saker under det svenska ordförandeskapet, och en av dem är grön omställning. Det har vi gjort i akt och mening att förhandla fram viktiga delar i det så kallade Fit for 55-paketet för att vi gemensamt ska kunna nå den gröna omställningen och våra klimatmål. Det är en av de viktigaste frågorna för oss allihop, och vi gör det bäst tillsammans på EU-nivå.

Regeringen kommer att fortsätta att prioritera detta i olika delar. Men hur olika saker förhandlas fram i frågan just nu kan jag tyvärr inte svara på. Jag kan dock säga så mycket att regeringen kommer att sätta den gröna omställning - allt det som ligger i EU:s Green Deal och Fit for 55 - högt upp på agendan.

Fru talman! Jag vill ställa min fråga till socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall.

I går debatterade kammaren socialtjänstens arbete, och jag valde att lyfta upp familjehemmens betydelse. Familjehem ger barn och unga som av olika anledningar inte kan bo hos sina biologiska föräldrar en chans till en trygg och kärleksfull uppväxt. Genom att ge barn och ungdomar ett stabilt hem och en familj att tillhöra kan vi hjälpa till att skapa en positiv framtid.

Jag är stolt över att bo i en kommun - Mora - som har satsat mycket på familjehem, men så ser det inte ut i alla kommuner i Sverige. Hur kan socialtjänstministern och regeringen vara behjälpliga i arbetet för att kommunerna ska kunna få fler familjehem?

Fru talman! Jag tackar Malin Höglund för en fråga som ligger mig väldigt varmt om hjärtat. Trots att Sverige är ett av världens främsta välfärdsländer far alldeles för många barn illa. Då är familjehemmens stora och starka insats oerhört värdefull. Det finns egentligen bara ett stort problem med familjehemmen. Det är att de är alldeles för få.

Regeringen satsar därför 100 miljoner i budgeten för att stärka och utöka familjehemmen. Vi lägger också resurser på att informera allmänheten om vilka viktiga insatser man kan göra som familjehemsförälder. Det finns därför en informationssatsning. Regeringen gör också en satsning på kunskapsstöd till kommunerna och tillsätter därtill en nationell samordnare. Jag välkomnar detta och hoppas att vi med detta kan få fler viktiga familjehem.

(Applåder)

Fru talman! Jag vänder mig till jämställdhetsminister och biträdande arbetsmarknadsminister Paulina Brandberg med min fråga.

Jämställdhetsministern och regeringen säger sig vilja öka jämställdheten, men regeringens beslut i höstbudgeten om en stor skattesänkning för höginkomsttagare har visat sig gynna dubbelt så många män som kvinnor, enligt beräkningar från riksdagens utredningstjänst. Jag undrar därför vilka faktorer som påverkade ministerns beslut att driva igenom skattesänkningen, trots att den går emot regeringens uttalade mål om att främja jämställdhet.

Fru talman! Jag tackar för frågan.

Anledningen till att vissa skattereformer träffar just män eller kvinnor är att vi har en ojämställdhet i ekonomin i dag. Den viktigaste åtgärden för att komma till rätta med det är självklart att jämna ut den ekonomiska ojämställdheten mellan män och kvinnor, det vill säga ge kvinnor bättre ekonomiska förutsättningar så att livsinkomsterna mellan män och kvinnor jämnas ut. På så sätt kommer olika reformer att träffa män och kvinnor lika.

Det är genom att öka den ekonomiska jämställdheten man skapar jämlikhet, och inte genom att anpassa skattesänkningar utifrån olika grupper.

Fru talman! Jag riktar min fråga till EU-minister Jessika Roswall.

Vi har under lång tid sett hur EU försöker går runt kravet på enhällighet vid beslut om beskattning för att övergå till kvalificerad majoritet. Det skulle kunna beröva medlemsländerna, inklusive Sverige, skattesuveräniteten.

Motiveringen från EU kan ibland vara att man vill förbättra konkurrensen inom EU eller att man vill förhindra skatteflykt och penningtvätt. Man hänvisar till Europas återhämtning efter pandemin och till kriget i Ukraina. Det här är en massa argument som är helt irrelevanta för huruvida vi ska få behålla vår rätt att beskatta oss själva.

Min fråga lyder: Vad är regeringens strategi för att motverka EU:s tätt återkommande, aldrig upphörande och ständigt eskalerande försök att kringgå den nationella skattesuveräniteten?

Fru talman! Jag tackar David Lång för frågan.

Denna fråga poppar upp då och då. Jag är en hel del i både Bryssel och Strasbourg, särskilt under detta halvår. Jag skulle nog påstå att den inte poppar upp särskilt ofta. Däremot tycker jag att EU under lång tid men framför allt efter krigsutbrottet den 24 februari snarare har visat kompetensen och möjligheten att bibehålla enigheten i för EU viktiga frågor.

Dock pekar David Lång på något som vi i Sverige har en bred enighet om, det vill säga att vi inte ska frångå enhälligheten när det gäller skatten. Jag ser inte något skarpt förslag om det på bordet just nu. Regeringen fortsätter att ha samma principiella och viktiga uppfattning i frågan framgent.

Fru talman! Min fråga är till statsrådet Paulina Brandberg.

Mäns våld mot kvinnor är ett utpräglat samhällsproblem. Det finns i hela samhället, oavsett klasstillhörighet. Våldet är strukturellt och systematiskt. Samtidigt är våldet godtyckligt och oberäkneligt. Det kan drabba vem som helst, och det kan leda till döden.

Polisen varnar att arbetet med mäns mot kvinnor får stå tillbaka till förmån för arbetet med den organiserade brottsligheten, som kan summeras som mäns våld mot män. Här är pengarna som regeringen är beredd att tillföra oändliga i förhållande till den senaste satsningen för att förebygga våld mot kvinnor, som var på ynka 5 miljoner kronor.

Hur tänker statsrådet att satsningarna kommer att se ut framöver?

Fru talman! Jag tackar för en viktig fråga.

Det är så att vi har en utbredd gängkriminalitet som slukar väldigt mycket resurser i vårt samhälle. Det är ett stort problem. Vi måste klara av att hantera den situationen och samtidigt hantera det enorma samhällsproblem som våld i nära relationer innebär.

Regeringen har gjort stora satsningar på rättsväsendet för att vi behöver kunna bekämpa den här brottsligheten. Då behöver polis, åklagare, domstolar och även kriminalvården få rejäla resurstillskott, vilket vi också har gett.

Ska vi arbeta med detta och få långsiktiga resultat måste vi också börja betydligt tidigare. Vi måste börja med de ungas relationer och etablera sunda värderingar där. Vi måste också se till att vi har fungerande skyddade boenden och ta bort hinder som i dag gör att människor inte kan lämna relationer där de utsätts för våld.

Här har vi ett intensivt arbete som pågår, och vi kommer att ta fram både ett nytt åtgärdsprogram och en ny nationell strategi där vi tittar på de här frågorna.

Fru talman! Vi vet i dag alldeles för lite om hur vi effektivt kan förebygga sociala problem, men något vi vet med säkerhet är att en lyckad skolgång är viktig för att ge en person en bra start i livet och för att han eller hon ska få ett självständigt liv med egen försörjning och god hälsa.

För att förebygga utanförskap, arbetslöshet och inte minst kriminalitet är det viktigt att vi får ordning på skolan. Jag är glad att den nya moderatledda regeringen redan har hunnit med att göra viktiga satsningar på fler speciallärare och utökad lovskola och påbörjat arbetet med att utöka undervisningstiden i skolan. Men vad som också är viktigt för att inget barn ska lämnas efter är att vi har en fungerande samverkan mellan skolan och andra aktörer, inte minst socialtjänsten.

I vårbudgeten gör regeringen en viktig satsning på skolsociala team. Jag vill fråga socialtjänstministern hur regeringen vill stärka samverkan mellan skola och socialtjänst och hur satsningen på skolsociala team kan bidra i det arbetet.

Fru talman! Tack så mycket, Johan Hultberg, för en viktig fråga!

Ja, inte minst för mig som gammal högstadielärare är detta något som det är väldigt välkommet att regeringen nu genomför. Att hitta olika nya vägar för inte minst skolan och socialtjänsten att samarbeta kommer att få avgörande betydelse för att vi ska kunna möta barn i olika slag av utsatthet väldigt tidigt.

Därför satsar nu regeringen på skolsociala team, som ger möjlighet för lärare, socialsekreterare och socialpedagoger att arbeta sida vid sida i skolan. Det handlar om att få en tryggare skolmiljö och motverka gängkriminalitet. Det handlar också om att säkerställa att färre barn hamnar i utanförskapet i att vara hemmasittare. Vi vill tidigt motverka det.

Det läggs 75 miljoner i år, och det utökas under de kommande åren till 250 miljoner för att säkerställa att det här implementeras i hela Sverige.

(Applåder)

Fru talman! Alla som kan jobba ska jobba. Det är en viktig paroll som vi inte ska ge avkall på.

Utrikes födda kvinnor är en grupp som står utanför arbetsmarknaden i hög grad. Det krävs tydlig styrning med riktade insatser för att dessa kvinnor ska ha samma möjlighet till självständiga liv som andra.

Under förra mandatperioden lyckades S-regeringen bryta trenden, och utrikes födda kvinnor gick från arbetslöshet till arbete.

Min fråga till statsrådet Brandberg är: Varför har inte den här regeringen tagit detta viktiga arbete vidare? Och varför har man släppt den tydliga styrningen genom att inte ha utrikes födda kvinnor med i regleringsbrevet till Arbetsförmedlingen?

Fru talman! Regeringen har inte sänkt ambitionsnivån när det gäller att öppna upp arbetsmarknaden för utrikes födda kvinnor.

Det här är en otroligt viktig jämställdhetsfråga, för vi ser att det är just gruppen utrikes födda kvinnor som är den grupp som står allra längst från arbetsmarknaden.

Det är också som viktigast nu när vi har ett svårt ekonomiskt läge och en efterpandemitid att vi verkligen ser till att de som står längst från arbetsmarknaden inte hamnar ännu längre bort från arbetsmarknaden.

Jag är stolt över att den här regeringen har satsat 20 miljoner kronor som en särskild satsning på flickors och kvinnors organisering i utsatta områden. Jag tror att det är väldigt viktiga pengar för att de här kvinnorna ska bli mer integrerade i det svenska samhället och i högre grad bli en del av samhället.

Vi får inte heller glömma språknyckeln, som är otroligt viktig för att öppna upp arbetsmarknaden för den här gruppen. Det är också något som den här regeringen prioriterar åtgärder kring.

Fru talman! Socialdemokraterna har satt upp system som gynnat dem själva under alla sina år som regeringsparti. Vi ser det fortfarande inom en rad institutioner, inte minst inom kulturen, studieförbunden och fackförbunden.

Socialdemokraterna startade sin lotteriverksamhet 1956 och har anpassat lagstiftningen till sin egen fördel. Det är förkastligt, och det är omoraliskt. Vi har vid ett flertal tillfällen kunnat läsa om att man genom åren drivit pensionärer till kronofogden. Och vi kunde i dagarna läsa i Expressen om hur säljare av S-lotter systematiskt använt ett säljmanus för att medvetet lura äldre människor att prenumerera på S-lotteriet.

SD är tydliga: Partier ska inte ägna sig åt sådan verksamhet. Hur kommer regeringen att agera för att sätta stopp för denna omoraliska och oärliga verksamhet?

Fru talman! Tack, Angelika Bengtsson, för frågan!

Jag blev arg och illa berörd när jag läste och såg vad säljare av det här lotteriet har sagt till de äldre och hur man faktiskt luras. Man har färdigskrivna manus om en fattig pensionär i sin släkt och försöker övertyga den äldre personen, som kanske inte ens har råd att köpa mat, att den borde köpa en lott. Det är omoraliskt, och det är skamlöst.

Det här är en fråga som vi i regeringen ser över just nu därför det var länge sedan vi såg över reglerna för de allmännyttiga lotterierna.

Det är också så - jag delar den bilden - att när Socialdemokraterna har använt regeringsmakten när det gäller lotterier har man sett till att helt enkelt undanta den ideella sektorn och lotterierna från beskattning. Dessutom ska man kunna sälja lotter på kredit. Jag tycker att det är dåligt.

Vi ser över reglerna och kommer att återkomma i formatet med våra fyra partier. Men det är dags att se över lotterierna. Och, en gång till, man beter sig inte så mot äldre människor som är pressade i en svår situation.

(Applåder)

Fru talman! I ett ställningstagande från april 2021 angav Skatteverket att hästar, inklusive både trav- och galopphästar, utgör tillgångar som också kan användas för privata ändamål.

Detta föranledde att Skatteverket slog fast i ett ställningstagande att den som endast har tävlingsverksamhet med sina hästar inte kan bedriva ekonomisk verksamhet enligt momsreglerna och därför ska avregistreras från moms.

Det här leder till bristande neutralitet mot andra hästföretagare och är dessutom tveksamt gentemot EU-rätten.

Hästnäringen i Sverige består av oerhört många och duktiga företagare, som nu drabbas av ett tyckande från en myndighet. Min fråga till finansministern är därför om regeringen har för avsikt att stödja hästnäringen i frågan, exempelvis genom att ge Skatteverket i uppdrag att se över sitt ställningstagande med anledning av utvecklingen inom tävlingsverksamheten inom hästnäringen.

Fru talman! Tack, Alexandra Anstrell, för frågan! Man måste älska frågestunder, för det är så härligt många olika typer av frågor.

Jag vet att denna fråga berör väldigt många. Hästnäringen är enormt stor i Sverige, på olika sätt. Jag vet också att detta beslut påverkar.

Jag är ansvarigt statsråd för Skatteverket, men jag kan inte på något sätt lägga mig i dess beslut eller tolkningar av regelverk - det är Skatteverket som själva tolkar och gör dessa regelbedömningar. Hela grunden här är ett EU-direktiv, och Skatteverket menar, precis som ledamoten sa, att detta inte går att göra på samma sätt framöver.

Det jag kan säga, även om det är ett tråkigt svar, är att jag inte kan överpröva Skatteverkets beslut. Kommer vi att behöva se över frågan på annat sätt? Jag utesluter inte det, men här och nu kommer jag inte att överpröva Skatteverkets beslut - och inte sedan heller. Det är inte en uppgift för vare sig mig eller någon annan i regeringen.

Fru talman! Det är uppenbart att flera företrädare för regeringen har landat i att man säger en sak före valet och sedan en annan efter valet.

Vi har i veckan kunnat höra flera företrädare för regeringen, både miljöministern, statsministern och nu här i kammaren även finansministern, säga att vindkraft är viktigt, särskilt havsbaserad vindkraft. Ändå skär regeringen och finansministern, både i höstens budget och nu i vårändringsbudgeten, ned på anslagen till länsstyrelsen och SGU. Man omprioriterar; man säger en sak före och gör något annat efter.

SGU hade uppdraget att kartlägga havsbottnar inför möjliga etableringar av havsbaserad vindkraft. Nu drar regeringen ned på anslagen och omprioriterar anslaget till SGU. Man säger en sak före valet, nämligen att detta är viktigt, och samtidigt drar man bort förutsättningarna för myndigheterna att klara tillståndsprocesserna.

Var finansministern och Finansdepartementet medvetna om detta?

Fru talman! Tack, Isak From, för frågan! Vi sa före valet att vi behöver mer el. Nu börjar vi leverera på det - det gäller både vindkraft, kärnkraft och annan elproduktion. Dessutom levererar vi när det gäller energieffektiviseringar.

Det största problemet är inte en kö till en myndighet. Det största problemet är att miljöprövningen generellt och lagstiftningen måste förändras. Det arbetet pågår. Vi kommer att se till att de myndigheter som handhar tillståndsprövningar också har resurser så att vi kan få på plats mer el.

Det är många delar i denna kedja. Jag håller helt med Isak From om att det är viktigt att man har de resurser man behöver. Men lagstiftningen ska också vara sådan att vi kan få på plats både kärnkraft och vindkraft.

Om du hörde mig före valet, vilket jag tror att du gjorde, hörde du att jag pratade väldigt mycket om kärnkraft, för det behöver Sverige. Men jag pratade också om vindkraft, för vi behöver all ny elproduktion vi kan få om vi ska klara alla de utmaningar vi står inför.

Frågestunden var härmed avslutad.