Frågestund

Fru talman! För några dagar sedan kom Säpos årsskrift för 2021 ut, och jag läser direkt ur den: Ryska underrättelseofficerare rekryterar fortlöpande agenter i Sverige. Under 2021 dömdes en person för spioneri för Rysslands räkning. Var tredje rysk diplomat i Sverige är underrättelseofficerare som verkar under diplomatisk täckmantel.

Därför har jag en fråga, fru talman, riktad till utrikesminister Ann Linde.

Det görs ju försök inom EU med en samordnad åtgärd för att komma åt de ryska underrättelseofficerare som agerar med diplomatisk status som legitimitet. Men tyvärr verkar det vara svårt att nå enighet och framför allt framkomlighet. Ett antal länder börjar nu tröttna på att man inte kommer vidare i EU och inte kan nå enighet där, till exempel Nederländerna, Irland och Belgien.

Vad gör Sverige inom EU för att komma åt de ryska underrättelseofficerarna?

Fru talman! Jag tackar så mycket för frågan. Låt mig först slå fast att det är helt oacceptabelt att Ryssland ägnar sig åt underrättelseverksamhet i Sverige under diplomatisk täckmantel. Det är något som man inte kan acceptera.

Det här är ett problem som finns i många länder. Vi försöker hantera det gemensamt så mycket vi kan, för det finns en problematik i att det hela tiden blir retaliering. När andra ambassader råkar ut för samma sak har vi möjligheter att verka i Ryssland, och det behöver vi göra av en mängd olika skäl.

Fru talman! Jag delar utrikesministerns synpunkt att det är oacceptabelt att man som diplomat ägnar sig åt rysk underrättelseverksamhet i Sverige. Samtidigt säger Säpo att det är en tredjedel som gör det. Det är alltså en tredjedel som ägnar sig åt någonting oacceptabelt. Då, fru talman, tycker jag att vi borde kräva handling och åtgärd, helst inom EU.

Då undrar jag om Sverige försöker driva på, för det finns uppenbarligen en besvikelse från länder som Nederländerna, Irland och Belgien som säger att det inte fungerar. Vad gör Sverige?

Fru talman! Sverige har den här diskussionen med andra länder. Det finns på inget sätt någon svepande enighet här. Det finns också många länder som har mindre ambassader än Sverige som är väldigt rädda för att de över huvud taget inte ska kunna behålla sin diplomatiska verksamhet, om de skulle tvingas se en retaliering som gör att alla diplomater försvinner.

Här måste vi försöka agera på ett enat sätt men ändå se till att vi inte själva förstör för oss.

Fru talman! Överfulla anstalter gör att dömda går fria på gatorna i väntan på att avtjäna sina straff, rapporterade SVT nu i helgen. Det är alarmerande information, men tyvärr har så varit fallet i flera år.

Brottsoffer har kunnat stöta på sin gärningsman på gatan, och fängelsedömda har kunnat begå nya brott i väntan på att faktiskt avtjäna straffen för de brott som de redan är dömda för. Det är en farlig ordning och ett svek mot brottsoffer.

Anstalter byggs ut. Men bristen finns kvar, och den är kännbar nu. Varför säkerställer inte Morgan Johansson att utländska medborgare avtjänar straffen i sina hemländer och att Sverige, likt Danmark, hyr platser utomlands för att omgående lösa denna brist?

Fru talman! Ja, det stämmer att vi nu har en situation med så gott som hundra procents beläggning på både häkten och anstalter. Det är en effekt av att vi nu har fler poliser än någonsin, att vi har hårdare straff någonsin i modern tid, att polisen har bättre verktyg än någonsin och att vi har mer kameraövervakning än någonsin.

Brottsbekämpningen har helt enkelt kommit igång. Det innebär att allt fler döms och att de som döms också döms till längre fängelsestraff. Folk som tidigare sprang runt med vapen på stan sitter nu i stället i buren, vilket är precis så det ska vara.

Vi har nu sett den här effekten på just häkten och anstalter och ser då till att bygga ut så snabbt och i så stor omfattning som möjligt.

Det är viktigt att poängtera att ingen som begår de allvarliga brotten, och som till exempel sitter häktade för dessa brott, släpps ut på gatan på grund av att det vid tillfället inte finns plats på anstalterna, utan då ser man till att de får fortsätta att sitta bakom lås och bom.

Fru talman! På justitieutskottets sammanträde i dag valde Socialdemokraterna att motsätta sig vårt förslag om att hyra fängelseplatser utomlands. De trivs med att fängelsedömda går fria i väntan på ledig anstaltsplats. Dessutom reserverade sig Socialdemokraterna i dag mot att kriminalisera rymning.

Varför anser Morgan Johansson att det inte ska vara straffbart att fly från ett fängelsestraff? Jag får inte ihop den logiken, fru talman.

Fru talman! Man kan väl säga att när man inte har någonting annat att komma med kommer man gärna med sina symbolfrågor, och det är väl det som Sverigedemokraterna gör nu.

Det förslag som man lägger fram här spelar ingen som helst roll, framför allt mot bakgrund av att det knappt är någon som rymmer från svenska fängelser längre. För 15-20 år sedan hade vi problem med rymningar, men det har vi faktiskt inte längre, så det här får man nog snarare skriva på symbolikens konto.

Vi kommer att fortsätta bygga ut anstalter och häkten, så att Kriminalvården kan fortsätta att lösa sin uppgift.

Fru talman! Jag har en fråga till EU-minister Hans Dahlgren.

Förra veckan hade EU ett stort toppmöte där alla regeringschefer sammanstrålade, och det var en mängd punkter som rörde den fruktansvärda situationen i Ukraina. Putins invasion är anskrämlig, och många ukrainare har fått fly för livet. Det är en fruktansvärd situation i landet. Men det är också en besvärlig situation alldeles utanför gränserna.

På toppmötet var det inte någon punkt på dagordningen som rörde just dem som har tagit sig ut från landet. Jag vet att Ylva Johansson som kommissionär sedan kom med ett tiopunktsprogram om att bland annat samordna transporter, så att de som samlas vid gränserna faktiskt får möjlighet att komma vidare till andra länder, att komma vidare till en ny start och få möjlighet att landa någonstans i fred och frihet.

Frågan är: När blir det verkstad av detta? Just nu är det fullt. Det blir som en tryckkokare när mängder av människor samlas och inte kommer vidare.

Fru talman! Jag tackar Annika Qarlsson för frågan.

Jag kan försäkra att även om frågan inte stod som någon formell punkt på dagordningen eller fanns med i slutsatserna var det förstås en fråga som diskuterades av de europeiska ledarna, för de miljoner människor som nu har fått fly från Ukraina och den ryska aggressionen mot landet behöver vårt stöd.

De ska få vårt stöd. De får stöd av Polen. De får stöd av Moldavien. De får stöd av Rumänien. De får stöd i grannländerna. I många länder görs det väldigt stora insatser. Även de europeiska institutionerna och Europeiska kommissionen förstås, med Ylva Johansson i ledningen för det speciella ansvaret, gör sitt.

Jag har ingen tidtabell som jag kan presentera. Men jag vet att den enighet som Europeiska unionen har visat när det gäller att hantera den omedelbara invasionen, få till stånd beslut om sanktioner, få fram stöd till Ukraina och att stärka Europeiska unionen också kommer att ges uttryck i stöd till dem som flyr landet. Det är jag övertygad om.

Fru talman! Det är verkligen en styrka som vi har visat upp stort och brett. Det är oerhört värdefullt och helt avgörande i det här läget.

Men jag är lite bekymrad. Det är privata initiativ, och det är kommuner som tar initiativ. Grästorp åker ned med bussar och hämtar hem. Till Alingsås kom det 52 personer häromveckan. I dag är det Uddevalla som åker ned både för att lämna av livsmedel och läkemedel och för att ta med sig flyktingar hem.

Det är helt fantastiskt initiativ som tas och oerhört värdefullt. Men någonstans är det så stort att det också måste finnas annat. Var finns Sverige i detta?

Fru talman! Sverige finns absolut med i detta. Vår regering, andra regeringar och Europeiska unionen som sådan med sina institutioner gör sitt. Men vi har också en enastående insats från civilsamhället, som också får stöd från regeringens sida för att klara många av de uppgifterna.

Det är beundransvärt. Det är verkligen ett fint komplement till allting annat som görs att vi har ett civilsamhälle som tar det ansvaret. Det är bara att bejaka.

Fru talman! Jämställdhetsmyndigheten släppte i dag en rapport som visar att tre av fyra kvinnor med skyddad identitet får sin skyddande identitet röjd av svenska myndigheter. Det är 24 000 personer som har skyddad identitet i dag i Sverige. Många av dem flyr mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck.

Dessa identiteter röjs på grund av bristande rutiner hos svenska myndigheter och ute i kommunerna. Det är personer som lever i en väldigt svår situation. Vi är alla väl medvetna om hur mäns våld mot kvinnor drabbar alldeles för många av Sveriges kvinnor i dag.

Jag vill veta hur regeringen tänker säkerställa att det finns kompetens och rutiner hos svenska myndigheter. De här misstagen får inte ske. Det är någonting som vi verkligen måste stoppa. Jag vill veta vad regeringen tänker göra.

Fru talman! Jag välkomnar verkligen Jämställdhetsmyndighetens rapport. Den rapporten är beställd av regeringen för att vi vill veta hur bristerna ser ut och vad man kan göra åt det.

Man kanske ska notera att det inte är så länge sedan högern i den här kammaren ville lägga ned Jämställdhetsmyndigheten. Det är tur att vi har den myndigheten nu så att den kan komma fram med den typen av underlag så att vi kan jobba vidare med dessa viktiga frågor.

Det är naturligtvis helt oacceptabelt att gömda kvinnor får sina uppgifter röjda av de myndigheter som ska skydda dem. Jag tror att mycket av det helt enkelt handlar om att det är en utbildningsfråga och en rutinfråga för de myndigheterna.

När vi nu får in rapporten kommer vi att gå igenom den och se vad vi kan göra mer för att se till att säkerställa att riskerna minimeras så att det inte ska ske igen. Det är som sagt helt oacceptabelt att det sker.

Det leder till oerhörda konsekvenser för de kvinnor och barn som det handlar om. De får flytta ett par, tre och ibland flera gånger varje gång något sådant inträffar.

Fru talman! Tack för svaret, ministern!

Jämställdhetsmyndigheten ska vi skydda med alla medel som vi har. Det är en oerhört viktig myndighet. Även personer med skyddad identitet måste få mer stöd och hjälp.

En annan åtgärd som inte heller fungerar för att skydda kvinnor mot mäns våld är kontaktförbuden. De används alldeles för sällan och inte på rätt sätt.

Här skulle jag vilja se att regeringen ser till att polisen och socialtjänsten ser till att skydda kvinnor med de medel som finns. Kontaktförbuden måste användas mer.

Fru talman! Jag instämmer i det. Vi har precis ändrat lagstiftningen när det gäller att kunna sätta fotboja på de män som förföljer sina före detta. Det gjorde vi nu den 1 januari. Vi kommer naturligtvis att behöva följa det för att se att den lagändringen också får avsedd effekt.

Jag vill också uppmärksamma att det i dag i Dagens Nyheter finns en bra artikel av Kerstin Weigl och Petra Erlander om just den här rapporten. Där bifogar man ett antal förslag som man tycker att regeringen ska gå vidare med. Det tar vi på stort allvar, och det kommer vi att arbeta vidare med offensivt.

Fru talman! För ungefär fyra veckor sedan gick chefen för Säpo ut och sa att en tredjedel av de ryska diplomaterna inte gör vad de ska göra och säger sig göra, utan de är ett hot mot Sveriges säkerhet.

Sedan dess har Estland, Lettland och Litauen tagit beslutet att man ska utvisa dem som på samma sätt är ett hot mot deras länder. Polen har tagit beslut om att utvisa 40 personer.

Nu kom även senast från Nederländerna beslutet i tisdags att man gör samma sak och utvisar 17 av ryssarna som är spioner. Nu kommer Belgien och säger att man ska utvisa 21 personer.

Vad det kokar ned till förstår utrikesministern. Vad kommer Sverige att göra? Kommer Sverige att följa det här exemplet, eller väntar man? Vad händer?

Fru talman! Det är strålande att se att högeroppositionen är enad. Jag svarade på en exakt likalydande fråga för fem minuter sedan. Men jag upprepar gärna svaret också till Kristdemokraterna.

Det är självfallet helt oacceptabelt att diplomater ägnar sig åt underrättelseverksamhet. Det har också Säpo koll på. Vi försöker att samarbeta med övriga länder. Men det är inte entydigt enkelt att bara utvisa alla personer, därför att det blir retaliering.

Det kan bli problematiskt för Sveriges del, och det kan framför allt bli problematiskt för dem som har mindre ambassader än vad Sverige har. Därför försöker vi att göra det på ett ansvarsfullt sätt men ändå markera. De diskussionerna pågår just nu för fullt.

Fru talman! Jag förstod det. Min fråga var mer specifik. Är det inte rimligt att vi i Sverige själva gör en bedömning precis i likhet med de stater som jag nyss räknade upp? Eller är hållningen att vi ska vänta på att alla ska göra precis likadant?

Jag tror att det är bättre att göra som de länder som nu har tagit det steget. Det kan också vara ett exempel för andra länder att följa efter. Det är oacceptabelt att inte göra någonting.

Fru talman! Givetvis ska vi själva fatta vårt beslut i den här frågan. Men det är också bra att se på vilket sätt vi kan både samverka med andra och också se till att vi inte ställer till stora problem vare sig för oss själva eller för andra. Så agerar en ansvarsfull regering, och så agerar vår regering.

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Dahlgren och är ganska enkel.

Hur arbetar regeringen för att återstående ryska banker ska omfattas av EU:s gemensamma avstängning från Swift? I dag är det åtta ryska banker som omfattas. Hur ska fler ryska banker omfattas av detta?

Vidare: Hur arbetar regeringen för att även oligarker såsom Arkadij Rotenberg, Oleg Deripaska och Sulejman Kerimov ska föras upp på EU:s sanktionslista? Det är oligarker som av allt att döma har mycket nära band till den ryska regimen.

Fru talman! Tack, Maria Nilsson, för frågan!

Det är ett viktigt och skarpt instrument som Europeiska unionen har till sitt förfogande att införa ekonomiska sanktioner mot Ryssland och ryska banker. Det gäller också att sätta upp på listor sådana personer som stöder Ryssland krigföring i Ukraina eller på annat sätt bidrar till den ryska regimens agerande.

Svaret på den konkreta frågan om hur regeringen arbetar är att vi förhandlar tillsammans med våra andra 26 medlemsstater i unionen om att nå enhällighet om ytterligare sanktioner och om ytterligare listningar.

Det är inte alltid lika lätt som det var i början, för det gäller både att täppa till de hål som kan finnas i de sanktioner som vi redan har och att lista ytterligare sanktioner. Och där är det en fråga om att hitta enhällighet. Det är ingen idé att ett land efter ett annat efter ett tredje går fram, utan det gäller att göra det tillsammans. Det är det som ger mest nytta, och det är därför vi arbetar på det sättet.

Fru talman! Tack till statsrådet för svaret! Om man ska hitta enighet ska man hitta den i mitten, men då krävs också att det finns länder som går före. Annars blir inte balansen rätt; då blir den för svag.

Min fråga är därför: Är det inte regeringens mening att fler ryska banker ska omfattas av avstängningen från Swift?

Fru talman! Jo, Sverige är ett av de länder som har gått före när det gäller att föreslå vilka sanktioner som kan införas mot Ryssland med anledning av krigföringen i Ukraina.

Samtidigt är det ett faktum att man inför varje beslut måste göra en avvägning: Gör den här sanktionen en så stor skada eller sätter en så hård press på den ryska regimen att det är värt de negativa effekter som den får för våra egna länder? Eller kan det vara så att den ger mer negativa återverkningar på oss än skador på Ryssland? Den avvägningen måste man alltid göra.

Fru talman! För exakt en vecka sedan samlades vi i den här kammaren för att lyssna på Volodymyr Zelenskyjs egna ord: No barrels of Russian oil! Inga fat med rysk olja - det var ett av hans tydligaste budskap till oss i Sverige.

Jag förstår inte varför inte utrikesminister Ann Linde och Sveriges regering nu följer hans uppmaning och stoppar importen av rysk fossil energi till Sverige. Polen har redan deklarerat att det inte längre går att vänta på enighet i Europa. Vi som kan gå före måste gå före. Sverige har möjlighet att minska vårt bidrag in i den ryska krigskassan. Det är vårt ansvar att göra allt vi kan för att skräckscenerna som nu utspelar sig i Mariupol och andra ukrainska städer ska få ett stopp.

Fru talman! Den 25 mars kom EU:s stats- och regeringschefer överens om att så snart som möjligt gradvis minska beroendet av importen av gas, olja och kol från Ryssland.

Vi anser att detta är centralt både för frågan om Ukraina och när det gäller frågan om en grön omställning. Vi har välkomnat att Tyskland till exempel har suspenderat certifieringen av Nord Stream 2, som är en del i samma paket.

Men det viktiga här är att vi är eniga och inte att Sverige går före. Sverige har väldigt låg användning av rysk olja och gas.

Fru talman! Med all respekt, utrikesministern: Det viktiga är att vi stryper inflödet av pengar till Putins krigskassa.

Vi som kan gå före måste gå före. Sverige skulle kunna sända en tydlig signal om att vi nu tar till det hårdaste verktyget i arsenalen: Vi stryper vår import av rysk fossil energi. Sverige kan gå före, och Sverige bör gå före - precis som Polen, som nu har sagt att man ska sluta importera kol.

Fru talman! Med all respekt, Annika Hirvonen: Det är väldigt lätt för oss i Sverige att slå sig för bröstet och säga att vi ska gå före, för vi har nästan ingen import av rysk olja och ytterst liten import av rysk gas.

Om Sverige skulle kamma hem egna poäng skulle vi samtidigt spräcka enigheten i EU:s sanktioner, det vill säga att vi skulle förstöra den enighet som finns. Det är ett uselt sätt att se till att sanktionerna blir effektiva.

Jag hoppas verkligen att vi kommer att få ännu mer effektiva sanktioner. Vi ska inte göra som Annika Hirvonen vill.

Fru talman! Jag har en fråga till statsrådet Johansson.

Sedan regeringsskiftet 2014 har vi sett en kraftig tillväxt av totalförsvaret när det gäller både militära förmågor och civil beredskap. Vi noterar att de militära anslagsökningarna är de största sedan andra världskriget. Men den civila beredskapen är också viktig när vi bygger totalförsvar. Det är två förmågor som är beroende av och ömsesidigt förstärker varandra.

Vi noterar att också det civila försvaret får sin beskärda del på 4,2 miljarder. Det är den största satsningen i modern tid. Den 8 mars slöt Försvarsberedningen en överenskommelse tillsammans med regeringen om ytterligare 800 miljoner kronor för att stärka det civila försvaret.

Min fråga till statsrådet Johansson är: Vilka mått och steg ser regeringen framför sig när det gäller tiden bortom de 800 miljoner kronorna? Vad händer nu?

Fru talman! Vi följer varenda vecka och varenda dag hur Ryssland i Ukraina angriper en försvarslös civilbefolkning och hur den typen av krigföring kan gå till. Det är folkrättsbrott och krigsbrott som Ryssland är ansvarigt för och som landet förr eller senare måste stå till svars för.

Det understryker vikten av att vi skärper och förstärker vår civila beredskap. En stat har en moralisk plikt att göra vad den kan för att försöka skydda civilbefolkningen.

Niklas Karlsson pekade på de extra resurser som nu kommer i och med uppgörelsen för ett par veckor sedan. Det innebär 800 miljoner kronor ytterligare till den civila beredskapen och därutöver 4,2 miljarder under de kommande åren.

Vi har i dag i regeringen beslutat om två uppdrag till MSB att redogöra för hur dessa pengar ska användas på det mest effektiva sättet för att skärpa och stärka den civila beredskapen.

Fru talman! En särskild del när det gäller det civila försvaret är förmågan till cybersäkerhet. Det är något som många i dag oroar sig för, inte minst med tanke på händelseutvecklingen i Ryssland och Ukraina.

Därför vill jag fråga statsrådet: Vilka särskilda säkerhetshot ser statsrådet när det gäller just cyber, och vilken beredskap har vi mot det?

Fru talman! Det är väl känt att exempelvis Ryssland har en förmåga - och ibland också mycket väl kan ha en motivation och en vilja - att störa och angripa andra länders it-system.

I moderna samhällen, som det svenska, vet vi att det kan leda till enorma problem och slå ut delar av vår infrastruktur. Därför har regeringen tagit initiativ till att ihop med fyra myndigheter upprätta ett särskilt cybersäkerhetscenter, och myndigheterna ser nu till att jobba hårt för att denna institution kommer på plats och kan möta detta hot.

Fru talman! Jag har en fråga till utrikesministern.

Under återrapporten från Europeiska rådet den 16 mars här i kammaren refererade statsminister Magdalena Andersson till EU:s artikel 42.7 i fördraget som en försvarsklausul i samband med den ökade hotbilden mot Sverige.

Artikeln är viktig för att betona att EU:s länder ställer upp för varandra i händelse av krig eller kris. Men till skillnad från Nato har EU ytterst begränsad militär planering och begränsade disponibla styrkor att sätta in. Den planering som finns begränsar sig i dag till EU:s utlandsinsatser. Planeringen för att möta ett väpnat ingrepp på europeisk mark är obefintlig. Nato, däremot, har sedan flera decennier denna kapacitet och genomför också regelbundna övningar för att möta ett väpnat angrepp längs hela konfliktskalan.

Jag skulle vilja fråga utrikesministern vilka förmågor och vilken planeringskapacitet EU har som skulle kunna ersätta Natos artikel 5 vid ett ryskt angrepp mot Sverige.

Fru talman! Artikel 42.7 kan naturligtvis inte ersätta eller jämföras med artikel 5. Artikel 42.7 säger att vid ett angrepp på någon av EU:s medlemsstater ska alla andra länder delta på något sätt. Man kan själv välja på vilket sätt man vill delta, men det här är ingen militär försvarsgaranti.

Däremot kan vi konstatera att när artikeln har använts, nämligen under terrorattackerna i Paris, valde Sverige att hjälpa till bland annat militärt. Det handlade då om att bekämpa terrorismen genom att delta i militära styrkor i Sahel. Det är alltså upp till varje situation.

Detta är dock en väldigt viktig solidaritetsklausul, någonting som också Olaf Scholz från Tyskland underströk när statsministern träffade honom i måndags.

Fru talman! Jag vill rikta min fråga till justitie- och inrikesministern.

Europa och Sverige befinner sig i ett mycket svårt säkerhetspolitiskt läge. Beslut har fattats om att bygga upp landets försvarsförmåga för att kunna försvara vårt land med militära medel om det, gud förbjude, skulle bli nödvändigt.

Försvarsmakten har varit mycket tydlig med att det militära försvaret inte kan fungera utan ett väl utbyggt civilförsvar. Alla svenska medborgare och övriga som är bosatta i Sverige och är mellan 16 och 70 år gamla är totalförsvarspliktiga. Enligt totalförsvarsplikten är jag skyldig att tjänstgöra inom totalförsvaret som antingen värnpliktig, civilpliktig eller allmänt tjänstepliktig.

Civilplikten hade sin storhetstid i slutet av 1990-talet, då regeringen hade som mål att utbilda 10 000 kommunala beredskapsmän per år. Sedan 2008 är civilplikten vilande, och ingen utbildas nu för uppgifter i civilförsvaret.

Min fråga är: Har regeringen vidtagit några åtgärder för att återaktivera civilplikten?

Fru talman! Det korta svaret på den frågan är ja. MSB har ett uppdrag att titta på personalförsörjningen just när det gäller den civila beredskapen och de uppgifter som behöver lösas inom ramen för den. De kommer till regeringen om några veckor med sin bedömning av detta, och där är naturligtvis frågan om civilplikt också uppe på bordet.

För att understödja både myndigheternas och kommunsektorns arbete med den civila beredskapen går vi också ut med historiskt stora resurser för att återupprätta den civila beredskapen: ytterligare 800 miljoner kronor under innevarande år, plus att vi stegvis ökar stöden med upp till 4,2 miljarder från 2025 och framåt.

Här gör vi alltså en rejäl upprustning och ser till att återställa och modernisera de delar som behöver moderniseras. Men vi ska också förstå att det är väldigt stor uppgift som ligger framför oss i de här delarna.

Fru talman! I dag är det fem veckor sedan Putin invaderade och började sitt senaste krig mot Ukraina, ett krig med ett tydligt mål och med otroliga konsekvenser för oss alla - inte minst för det ukrainska folket, förstås, som dagligen drabbas av missiler och av att drivas på flykt.

Utrikesministern kommer den 11 april, om en och en halv vecka, att träffa sina kollegor i utrikesrådet. Frågan är: Finns det då ett sanktionspaket på plats för att täppa igen hålen när det gäller banker, oligarker och personer i Ryssland, men också Belarus?

Jag undrar också om frågan om utvisning av både belarusiska och ryska underrättelseofficerare kommer att komma upp.

Fru talman! Det planeras ju för ett femte sanktionspaket, men jag är inte säker på att det kommer att vara klart till nästa möte med utrikesministrarna. Det kan vara så, men det är inte säkert.

Sverige bedriver en aktiv verksamhet för att få upp fler och starkare sanktioner. Vi har lagt egna förslag på bordet, och vi stöder också andra förslag. Från vår sida har vi sagt att ingenting är uteslutet när det gäller sanktioner.

Jag vill dock upprepa det jag sagt många gånger: Det som har gjort att EU:s sanktioner är så effektiva är just att vi har kunnat behålla enigheten så att inte vissa länder gör på ett sätt och andra länder gör på ett annat sätt. Vi har lyckats vara eniga, och det har satt en stor press på länder som i vissa frågor har varit mindre benägna att gå med på sanktioner.

Fru talman! Jag vill rikta min fråga till justitie- och inrikesministern.

Jag har uppmärksammat och sett det som positivt att Jämställdhetsmyndigheten har tilldelats ytterligare 4 miljoner kronor för att stärka sitt arbete mot exploatering av barn, prostitution och människohandel i övrigt. Detta är medel som har tillkommit på grund av att vi har flyktingströmmar från Ukraina som är extra utsatta. Det handlar framför allt om kvinnor och barn.

Detta arbete, som är tänkt att vara förebyggande, kommer dessvärre inte att lyckas fullt ut. Är ministern beredd att kräva att polisen har förstärkt fokus på de här brottskategorierna?

Fru talman! Det är klart att vi alltid kan göra mer, men polisen har faktiskt redan ett sådant uppdrag att prioritera brott mot, som vi säger, särskilt utsatta brottsoffer. Det handlar bland annat om människohandel och dem som utsätts för trafficking, det handlar om brott mot kvinnor och det handlar om brott mot barn.

För ett par år sedan rekryterade polisen 350 särskilda utredare just för att kunna utreda dessa brott mer effektivt än tidigare. Vi kommer också att se till att polisen har både de resurser och de verktyg de behöver för detta.

Det här är en helt vedervärdig verksamhet - att utnyttja kvinnor och barn som befinner sig i den allra mest utsatta situation man kan tänka sig och som flyr från krig och umbäranden. Att de då i stället ska hamna i en ny utsatt situation och utnyttjas på detta sätt i Västeuropa är helt absurt och helt oacceptabelt.

Vi kommer naturligtvis att se till att polisen har de resurser de behöver ha för att utreda de här brotten.

Fru talman! Jag vill rikta min fråga till justitieminister Morgan Johansson.

Skjutningarna i Sverige fortsätter och når nya skrämmande nivåer. Inledningen av 2022 har det högsta antalet som registrerats de senaste fem åren - 18 personer har hittills dödats i Sverige i de 72 skjutningar som polisen registrerat.

Att skjutningarna fortsätter i hög takt på svenska gator är fruktansvärt och kan inte ses som annat än ett misslyckande för den regering som haft ansvaret under snart två mandatperioder.

Rikspolischefen har i två skrivelser, den senaste i slutet av 2021, efterfrågat utökade befogenheter och lagändringar för att möta våldets eskalering. Regeringen har dock inte mött upp med förslag enligt polisens begäran.

Trenden måste brytas. Gängens våld måste få ett stopp.

Det finns ett förslag till utskottsinitiativ i justitieutskottet som möter rikspolischefens begäran, men Socialdemokraterna kommer att rösta ned detta. Kommer justitieministern att möta rikspolischefens begäran om åtgärder, när nu S i justitieutskottet genom sitt agerande avvisar denna begäran?

Fru talman! Det är riktigt att det finns ett förslag till utskottsinitiativ, som i vanlig ordning bara slår in öppna dörrar. Det är det som oppositionen ägnar sig åt nu för tiden. Om man inte har någonting att komma med försöker man säga till regeringen att det ni redan gör måste ni göra ännu mer av.

Det är klart att vi lyssnar på det, men det är bara att konstatera: Sedan vi tillträdde 2014 har vi lagt om svensk kriminalpolitik. Nu har vi hårdare straff än någonsin i modern tid. Vi har fler poliser än någonsin. Vi har bättre verktyg för polisen än någonsin. Vi har mer kameror uppsatta än någonsin tidigare. Vi har faktiskt också fler frihetsberövade än någonsin tidigare. Folk som tidigare sprang runt med vapen på stan sitter nu i buren.

Varför fortsätter skjutningarna? Jag tror att det handlar om att för varje kille vi tar står det en till bakom i kö för att kliva i hans skor och efterträda honom i gänget. Det säger oss att det måste bli ännu viktigare med och ännu större fokus på de förebyggande insatserna för att bryta nyrekryteringen till de kriminella gängen. Då handlar det om en annan typ av satsningar - skola, socialtjänst och fritidsverksamhet. De förebyggande insatserna måste förstärkas.

Fru talman! Min fråga går till utrikesminister Ann Linde.

Jemenkonflikten har nu pågått i snart åtta år. Den humanitära katastrof som redan råder i landet förvärras av kriget i Ukraina. Detta leder till högre bränslepriser och högre priser på mat. Behovet av att nå en fredlig lösning är fortsatt akut.

I tisdags startade ett stort möte i Riyadh i Gulfstaternas samarbetsråd med fokus på dialog mellan de jemenitiska politiska aktörerna. Sverige har en särskild roll när det gäller konfliktlösningen i Jemen. Kan utrikesministern berätta vilken ingång Sverige har i samtalen och vad du ser för utsikter att nå framgång i dem efter din resa till området nyligen? Och vad gör Sverige för fredsansträngningarna i Jemen?

Fru talman! Tack för frågan, Diana Laitinen Carlsson!

I måndags och tisdags besökte jag Saudiarabien och Förenade Arabemiraten för att föra Jemensamtal. Både premiärministern och utrikesministern i Jemen är stationerade i Saudiarabien. Jag talade också på EU:s vägnar.

Problemet är att det är väldigt få ljusglimtar i denna förfärliga konflikt som fortfarande är den största humanitära katastrofen. Vetepriserna har gått upp, och det gör att det är ytterligare 3 miljoner jemeniter, totalt nästan 23 miljoner, som är på gränsen till svält. Det är ett fragmenterat samhälle med flera olika jemenitiska grupper som kämpar mot varandra, antingen militärt, som huthierna, eller för att få större självstyre.

Vi hoppas att de här tio dagarna av jemenitiska samtal ska leda till en bättre sammanhållning i Jemen.

Fru talman! Jag avser att ställa min fråga till försvarsminister Peter Hultqvist.

Det råder passkaos i Sverige. Köerna är långa, och på flera ställen finns inga lediga tider före augusti. Det här är ett problem för dem som vill åka på semester, men det är även ett problem för Försvarsmakten. Just nu förbereder sig ett antal tjejer och killar på att tjänstgöra i Mali. För att fullgöra sina åtaganden behöver de giltiga pass. De som saknar pass sitter nu och letar tider över hela Sverige för att få sina resehandlingar.

Det vore naturligt om Försvarsmakten möjliggjorde att de som ska tjänstgöra inte hindras av långa passköer. Konsekvensen kan annars bli att de som ska åka inte kan åka och att de som skulle åka hem måste stanna kvar för att Sverige ska uppfylla sina åtaganden i Mali.

Min fråga till försvarsminister Hultqvist är: Vad avser försvarsministern att göra för att dessa killar och tjejer ska hinna få giltiga resehandlingar så att de och Sverige kan fullgöra sina åtaganden i Mali?

Fru talman! Vi konfererade lite här, jag och försvarsministern, och kom fram till att det här handlar om polisens passhantering. Därför svarar jag på frågan.

Jag hade ett samtal med rikspolischefen tidigare i veckan om just vad man gör för att förstärka insatserna vad gäller passen. Det man nu gör är att anställa och utbilda ny personal - det tar ungefär en vecka för polisen att anställa mer personal för att kunna snabba upp passhanteringen - flytta personal för att förstärka i den delen, öka öppettiderna hos polisen för att fler ska kunna ansöka om pass och kontinuerligt släppa nya tider för dem som vill ansöka om pass. Dessutom har man stoppat robotbokningarna som har varit ett problem, och man ser också till att ställa om systemen för att kunna gå över till bank-id-verifiering. Det är också på väg.

Det kommer naturligtvis att underlätta för allmänheten men självklart också för den grupp som Cecilie Tenfjord Toftby ställde sin fråga om.

Fru talman! Under senare år har vi sett flera exempel på att kriminella har fått enorma skadestånd efter att ha suttit fängslade för brott de faktiskt har begått. De har dessutom ljugit om sin ålder och vägrat hjälpa till i utredningen, vilket försvårat för domstolarna att göra en korrekt bedömning. Så småningom har de överklagat sina domar och i högre instans fått ett lägre straff. Skadestånden uppstår då på grund av att de har suttit längre än vad de skulle ha gjort om de hade uppgett korrekt ålder och varit behjälpliga i utredningen från början.

Det är orimligt att våra gemensamma resurser ska gå till stora skadestånd till kriminella som själva försatt sig i situationen och själva orsakat skadan genom att ljuga. Varför har regeringen och Morgan Johansson inte rättat till denna brist när man nu ändrar i reglerna kring skadestånd?

Fru talman! Det har vi faktiskt gjort, för innebörden av de förslag som vi har arbetat med och lägger på riksdagens bord är att vi fördubblar skadeståndet till brottsoffren och samtidigt gör det möjligt att utmäta skadestånd från gärningsmannen på ett sätt som man inte har kunnat göra tidigare när det finns skulder till staten.

När det gäller det konkreta fall som Mikael Eskilandersson talar om där en gärningsman fick ett väldigt högt skadestånd hade han, om de här reglerna som vi nu föreslår hade gällt i dag, inte fått ett öre, för det skadestånd han tilldömts skulle automatiskt ha kunnat utmätas och tas tillbaka.

Det korta svaret på frågan är att vi åtgärdar den problematik som Mikael Eskilandersson pekar på med de lagförslag som nu har lagts på riksdagens bord.

Fru talman! Jag har förvarnat om en fråga till utrikesministern, men vill Hans Dahlgren eller Morgan Johansson svara tar jag inte alls illa vid mig.

Min fråga rör det långsiktiga stödet till Ukraina. Tysklands Olaf Scholz har sagt att det behövs en ny Marshallplan, och representanter från Centerpartiet har i den här kammaren hållit med om den åsikten. Det behövs efter kriget ett långsiktigt stöd till att återuppbygga det krigshärjade Ukraina och se till att Ukraina kan ta sin plats i den europeiska gemenskapen och inte halkar ned i ett ostabilt läge på grund av skadorna som orsakats av kriget.

Det här stödet kommer förmodligen att behöva gå betydligt vidare än det bistånd som Sverige redan ger. Jag förstår att en stor del av vårt fokus nu ligger och behöver ligga på det humanitära, ekonomiska och militära stödet till Ukraina, men både för dem som kämpar för Ukrainas frihet och för dem som tvingas fly tror jag att det är en oerhört viktig signal att säga: Vi kommer inte bara att stötta er under kriget och tills kriget är vunnet utan också efter kriget för att återuppbygga ett bättre Ukraina. Hur ser regeringen på det?

Fru talman! Vi håller till 100 procent med Centerpartiet och Magnus Ek om det här. Därför har också vi från Sverige tillsammans med Polen lagt fram ett förslag om återuppbyggnad och om att vi ska börja ett sådant arbete. Jag talade med min polska utrikesministerkollega i Warszawa om detta i förra veckan, och vi enades om att vi skulle ta det här initiativet. Statsministrarna i Sverige och Polen tog också upp detta på EU:s toppmöte.

Det är bra om vi kan få hela EU att gå med på det här, för vi kan inte bara se på det här problemet kortsiktigt. Ska vi bygga upp landet måste vi redan nu börja förbereda för det, för annars kommer det aldrig att fungera. Jag är alltså helt enig med frågeställaren.

Fru talman! Den islamistiska gruppen talibaner har infört ett kalifat där halva befolkningen, som består av kvinnor och barn, inte får röra sig i offentligheten. Häromdagen beordrade talibanerna flygbolag i Afghanistan att avvisa kvinnor om de inte har en manlig förmyndare med sig. Sedan tidigare förbjuds kvinnor att resa utan manligt sällskap. I förra veckan skulle flickor tillåtas att återvända till skolan, men det visade sig bara gälla yngre barn, upp till i årskurs 6. Kvinnor och män får inte gå i parker och på kulturevenemang tillsammans. Könsapartheid gäller alltså i Afghanistan.

Min fråga till utrikesministern är: Kommer Sverige att lyfta kvinnornas situation i EU och FN så att ett kalifat, en islamistisk stat, inte befästs och legitimeras i Afghanistan?

Fru talman! Det som Amineh Kakabaveh tar upp och att den självutnämnda talibanregimen den 23 mars bland annat bröt löftet om att flickor och kvinnor också över sjätte klass skulle få gå i skolan och på universitetet är djupt upprörande. Det internationella samfundet har reagerat mycket kraftfullt.

Trots talibanernas förkastliga beteende måste vi fortsatt kämpa för att det afghanska folket och flickorna ska få tillgång till utbildning. Vi vill ge möjlighet till stöd till flickor och kvinnor i Afghanistan utan att legitimera talibanregimen, och därför har vi inte några direktkontakter med talibanregimen.

För den feministiska utrikespolitiken är detta också viktigt. Tillsammans med 15 kvinnliga utrikesministrar skrev jag en artikel som har publicerats i tidningar i olika delar av världen i för några dagar sedan.

Fru talman! Jag gör ett nytt försök att ställa en fråga till försvarsminister Peter Hultqvist. Under det senaste halvåret har en rad nya försvarsverksamheter invigts runt om i landet, på orter som Östersund, Sollefteå och Falun. Nu har regeringen på grund av det kraftigt försämrade omvärldsläget aviserat nya stora satsningar på försvaret motsvarande 2 procent av bnp.

Jag noterade att försvarsministern häromdagen besökte Kiruna, och min fråga är om försvarsministern ser ett behov av nya försvarsetableringar i nordligaste Sverige för att stärka vår förmåga att ensamt och tillsammans med våra grannländer Finland och Norge stärka vår förmåga på Nordkalotten.

Fru talman! Läget är det att det finns ett avtal mellan Norge, Finland och Sverige om att utveckla det som kallas koordinerad planering just för hur vi ska hantera en eventuell krissituation i den nordligaste delen av Sverige. Vi har också lagt ett uppdrag till Försvarsmakten som ska redovisas i november i år om vilken typ av åtgärder som behöver vidtas för att förstärka den svenska försvarsorganisationen i övre delen av Norrland.

Vi har en särskild resurs i form av Lapplandsjägargruppen och den verksamhet som bedrivs på Kalixfors, alldeles utanför Kiruna, som tillhör Lapplandsjägargruppen. Det finns tankar och idéer om att vi behöver utveckla mer. Detta blir också en fråga för de kommande försvarsöverläggningarna.

Fru talman! Före jul kunde Ekot på Sveriges Radio rapportera att de kunde skicka mejl som såg ut att komma från försvarsminister Peter Hultqvists officiella mejladress. De falska mejlen hade skickats till bland annat Försvarets radioanstalt, FRA. Det är ju den myndighet som bland annat har till uppgift att stödja övriga myndigheter när det gäller informationssäkerheten hos statligt ägda bolag.

För en dryg vecka sedan, den 22 mars, rapporterade samma radiokanal och program, Ekot, att man kunde göra samma sak igen. Min korta ja-eller-nej-fråga till justitie- och inrikesminister Morgan Johansson är därför: Kan obehöriga fortfarande skicka mejl som ser ut att komma från försvarsminister Peter Hultqvist?

Fru talman! Vi brukar inte kommentera vad obehöriga kan eller inte kan när det gäller säkerhetsfrågor. Men låt mig bara försäkra Jörgen Berglund om att Regeringskansliet och dess förvaltningsavdelning gör vad man kan för att säkra upp också våra it-system. Detta är naturligtvis särskilt viktigt mot bakgrund av det jag var inne på tidigare, det vill säga att det kan finnas situationer där främmande makt och andra kan vilja ta sig in i våra system.

Låt mig säga till Jörgen Berglund att den förvaltningsavdelning som finns på Regeringskansliet jobbar väldigt aktivt med detta och kommer att fortsätta att göra det för att se till att täppa igen eventuella luckor.

Fru talman! De skyhöga sossepriserna på drivmedel slår hårt mot hushåll, lantbruk och andra företagare. Bakgrunden till detta är som bekant den svenska reduktionsplikten.

EU-kommissionen uppmanar nu länderna att minska inblandningen av biodrivmedel för att minska trycket på mat- och foderpriserna. Min fråga till statsrådet Hans Dahlgren är: Hur ser statsrådet på att kommissionen nu kommer med denna uppmaning, och är regeringen också beredd att lyssna och justera den svenska reduktionsplikten?

Fru talman! Tack, Martin Kinnunen, för frågan! Regeringen är alltid beredd att lyssna på kommissionen. Sedan kan vi ha olika uppfattningar om klokheten i det kommissionen föreslår i olika fall.

I det här fallet har regeringen själv sagt att vi är beredda att pausa reduktionspliktens genomförande, så där tror jag att vi kan gå kommissionen åtminstone delvis till mötes. Men i övrigt har kommissionen lovat, direkt efter det toppmöte som de europeiska ledarna hade förra veckan, att återkomma med en serie förslag när det gäller hur man ska möta de problem som Martin Kinnunen talar om.

Fru talman! Rysslands folkrättsvidriga invasion i Ukraina har på bara några veckor förändrat förutsättningarna och färdplanen för Europasamarbetet. EU har på mycket kort tid hanterat historiskt hårda sanktionspaket mot Ryssland och militärt och humanitärt stöd till Ukraina.

Kriget har skapat enorma flyktingströmmar till flera medlemsländer, en eskalerande energikris och en helt förändrad säkerhetsordning med stora konsekvenser för hur vi ser på det europeiska försvarssamarbetet. Detta var året då EU skulle påbörja den riktiga återhämtningen efter pandemin, och vi skulle ta oss an de ekonomiska och sociala konsekvenserna av coronakrisen.

Min fråga går till statsrådet Dahlgren: Anser statsrådet att EU med de erfarenheter som vi har fått med oss från coronakrisen kan hantera de kriser och svårigheter som vi står inför och de effekter som kommer av kriget i Ukraina?

Fru talman! Tack, Azadeh Rojhan Gustafsson, för frågan! Dessa två historiska uppgifter har ju varit gigantiska för varje medlemsland men också för unionen som helhet. Båda krävde insatser som vi inte har planerat för.

När det gäller pandemin gick det ju inget vidare med det europeiska samarbetet i början. Där gjorde varje land för sig lite grann som man tyckte var bäst, vilket skadade den europeiska sammanhållningen alldeles i början. Men sedan gick det bättre. Jag menar att resultatet av mycket av det som skedde under pandemin - den gemensamma upphandlingen av vaccin och den gemensamma återhämtningsplanen - också visar styrkan i sammanhållningen.

Sedan kom då kriget, och där har ju också styrkan, precis som utrikesministern sa tidigare, verkligen visat sig i den enhet som har inneburit att vi har kunnat nå snabba resultat för att sätta tryck på Ryssland, stödja Ukraina och stärka oss själva. Detta är den erfarenhet vi kan dra. Jag är inte säker på att vi hade varit lika snabba och lika starka om vi inte också hade gått igenom pandemin gemensamt.

Fru talman! Jag har en fråga till försvarsministern.

Nu har ju statsministern öppnat för ett Natomedlemskap. När nu den ryska invasionen i Ukraina har skett och statsministern har uttalat sig om Nato, har detta påverkat försvarsministerns egen inställning när det gäller huruvida Sverige ska gå med i Nato?

Fru talman! Jag representerar en regering, och regeringens ståndpunkt är att den militära alliansfriheten ligger fast. Dock har vi en säkerhetspolitisk grupp bestående av samtliga politiska partier som under utrikesministerns ledning nu genomför ett arbete där man kommer att titta på alla aspekter av våra olika försvarssamarbeten, hur de ska utvecklas och vilken säkerhetspolitisk doktrin som ska gälla för Sverige inför framtiden. Här ingår ju att göra en ordentlig analys av det som sker i Ryssland, effekterna av kriget i Ukraina och vad det är för typ av arkitektur vi ska bygga för att vara så säkra som möjligt inför framtiden.

Vi ska göra det som är bäst för Sverige. Det är detta som är plattformen, och det är det arbetet som ska genomföras.

Fru talman! Jag tänkte också ta upp en fråga som flera andra har talat om tidigare och som jag också har lyft med utrikesministern på andra sätt, nämligen den om ryska underrättelseofficerare i Sverige. Det är som bekant ett säkerhetshot mot Sverige, och det är i allra högsta grad en nationell angelägenhet att utvisa dessa.

Jag har lyssnat på vad utrikesministern säger när hon betonar vikten av enighet inom EU, och jag håller med om att det är positivt om flera länder kan agera enat. Men som andra har sagt har andra länder gjort en helt annan bedömning. Vi har Estland, Lettland, Litauen, Bulgarien, Nederländerna och Polen som exempel. Dessa har gjort en helt annan bedömning.

Min fråga till utrikesministern är: Hur kommer det sig att de har gjort den bedömningen? Och hur kommer det sig att Sverige inte har gjort det? Vad är det som gör att Sverige lyssnar till de eventuella repressalier som kan komma från Ryssland?

Fru talman! Det är helt oacceptabelt om man under diplomatisk täckmantel ägnar sig åt olaglig underrättelseverksamhet i Sverige. Det bekämpar vi på olika sätt. Hur man ska hantera det är en fråga som bland annat rör vår egen möjlighet att verka i Ryssland. Vi vet att varje gång vi utvisar diplomater från Sverige händer samma sak med svenska diplomater i Ryssland. Därför måste vi se till att ta dessa beslut på ett sätt som inte skadar oss själva och som samtidigt gör att vi kan ha kontroll över det som sker i Sverige. Vi är hårda med att detta inte är acceptabelt och att vi har kontroll över det som sker.

Vi kommer också att titta på - och det har vi gjort över tid - hur man kan utvisa personer.

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Johansson. Narkotikahandeln göder kriminella nätverk, och rivaliteten om narkotikamarknaden leder ofta till våldsamma uppgörelser.

I början av året greps två tillresande män i min hemstad Luleå med 40 kilo cannabis. Det var enligt medier det största tillslag som gjorts. Detta är en del av den förändring man ser, med större narkotikabeslag på gatorna och ett ökat inflöde av narkotika till Norrbotten. Kriminella nätverk letar sig norrut för att säkra nya marknader, utöka kundunderlaget och utöka sina egna domäner.

Att strypa narkotikahandeln är en viktig åtgärd. Vad gör regeringen för att samhället med kraft ska kunna bekämpa narkotikan och också motverka kriminella gängs försök att etablera nya narkotikamarknader i Norrbotten och Norrland?

Fru talman! Precis som Fredrik Lundh Sammeli säger är narkotikahandeln på många sätt en nyckel till gängkriminaliteten. Det är så de tjänar sina pengar. Det är också ofta källan till de konflikter som finns. Därför är det viktigt att fortsätta att vara bestämd i kampen mot narkotikahandeln. En del partier driver att man ska avkriminalisera eget bruk. Det skulle vara en enorm gåva till de kriminella gängen, för det skulle naturligtvis bara utöka deras möjlighet att sälja narkotika.

Vad gör vi då? Ja, vi förstärker förstås polisen och Åklagarmyndigheten så att vi kan komma åt det här på ett bättre sätt. Jag fick en rapport från de tolv myndigheter som jobbar mot organiserad brottslighet i tisdags. De kunde visa resultaten. De har kunnat beslagta hundratals kilo cannabis, 127 kilo amfetamin, amfetaminolja, mycket kokain och så vidare. Det handlar om att fortsätta att samverka med dessa myndigheter för att se till att skärpa och stärka kampen mot narkotikahandeln.

Fru talman! En man slog en kvinna i ansiktet med en hård sak. Kvinnan fick kraftiga tandskador. En tand slogs ut, och en annan tand slogs av på mitten. Mannen dömdes för misshandel av normalgraden, med straffvärdet tre månaders fängelse, av både tingsrätt och hovrätt.

Nyligen slopades straffrabatten för unga myndiga vid allvarlig brottslighet, det vill säga för brott med minimistraffet ett års fängelse eller ett straffvärde som uppgår till ett års fängelse eller mer. Vi moderater anser att detta inte räcker, utan att straffrabatten ska tas bort för alla brott för alla myndiga personer.

Morgan Johanssons lagändring innebär alltså: När en 20-åring slår ut tänderna på sin flickvän får han fortfarande straffrabatt, då detta bedöms som misshandel av normalgraden. Jag undrar hur en regering som är feministisk kan tycka att en 20-åring som slår ut tänder på sin flickvän ska få straffrabatt.

Fru talman! Vi avskaffade som sagt straffreduktionen för ungdomar för brott som kan ge mer än ett års fängelse. Det finns också en straffventil i den delen, så att man faktiskt kan se till att straffreduktionen är borta även vid brott som inte har ett år i straffskalan - det gäller när det enskilda brottet skulle gett mer. Det får man bedöma från fall till fall.

Men man ska också komma ihåg, tycker jag, att tar man bort hela straffreduktionen för alla ungdomar, oavsett om de har begått brott tidigare eller vilken typ av brott det är, innebär det att detta även gäller enstaka brott och kanske också brott av en karaktär som inte Ellen Juntti nu tänker på. Bekymret är att detta i så fall skulle behöva finansieras med mycket större belopp. Jag kan konstatera att Moderaterna som vanligt inte har brytt sig om att finansiera de straffskärpningar som de föreslår i riksdagen.

Fru talman! Min fråga går till justitie- och inrikesminister Morgan Johansson. Småföretagare har ofta elfakturorna integrerade - det är en privat faktura och företagets - men olika elmätare. På det sättet gör man det i en fastighet enklare för elleverantören att fakturera.

Min fråga gäller hur skattesänkningarna när det gäller el tillämpas. Många småföretagare har firma i den fastighet som är privatbostad, och de har olika elmätare. Då de olika elmätarna har olika skattesatser, och företagsmätare har en lägre skatt, går detta också in i rörelsen. Nu har det förekommit att man inte fått skatteavdrag när det gäller den privata fakturan. Då har man tvingats överklaga för att faktiskt få den skattelättnad som regeringen har beslutat om.

Min fråga är om ministern avser att verka för att förtydliga detta så att småföretagare inte missar sin återbäring när det gäller den privata elkonsumtionen.

Fru talman! Jag får nog hänvisa till ansvarigt statsråd i den delen. Om jag inte har fel när det gäller de allmänpolitiska frågorna ska de vara av en mer allmän och övergripande karaktär. Annars ska det handla om statsrådets tjänsteutövning. Jag får be om ursäkt för att jag inte kan detaljerna kring vilken mätare som man ska beskatta och hur de här avdragen ska gå till. Jag ber att få hänvisa till ansvarigt statsråd i den frågan.

Fru talman! Regeringen kommer snart med en proposition om skärpta regler om utvisning på grund av brott. Bakgrunden till detta är delvis det faktum att Högsta domstolen sedan 80-talet steg för steg har skärpt vad som fordras för att utvisa personer som har bott i Sverige en viss tid. Det gäller även vid ganska allvarlig brottslighet.

Regeln om synnerliga skäl, vilken för många framstår som stötande, kommer nu att försvinna. Men vistelsetiden kommer fortfarande att beaktas i anknytningsbedömningen. Om man utgår från lagrådsremissen är det ganska oklart vilken tyngd som den faktorn kommer att få. Frågan kommer ju att avgöras av tillämparen.

Tror Morgan Johansson att det finns en risk, mot bakgrund av hur praxis på detta område har utvecklats tidigare, att denna reform inte kommer att få särskilt starkt genomslag på längre sikt?

Fru talman! Nej, jag tror att detta kommer att få en mycket stor betydelse, för lagstiftningen är tydlig i den här delen. Vi ökar möjligheterna till utvisning på grund av brott. Man kommer att kunna utvisas för fler brott. Man kommer också att kunna utvisas under en längre tid än tidigare.

När det gäller anknytningsfrågan ser man också till att skruva ned tröskeln betydligt jämfört med vad som har gällt tidigare. Vi har ju haft ett par ganska stötande fall, skulle jag vilja säga, där just anknytningsfrågan har tillämpats på ett sätt som inte är försvarbart enligt mitt sätt att se det.

Det korta svaret till Ludvig Aspling är: Min bedömning är att denna lagstiftning kommer att ha en väldigt stor betydelse framöver när det gäller beslut om utvisning. Sedan handlar det om att se till att de länder som man utvisar till också tar emot sina egna medborgare. Det kan ibland vara själva grundproblemet. Då handlar det om att se till att fortsätta jobba väldigt intensivt mot de länderna för att se till att de tar sina folkrättsliga plikter på allvar.

Fru talman! För oss socialdemokrater är det viktigt med en effektiv och lokalt förankrad polis. Mycket av samhällsdebatten i dag fokuserar med rätta på hur vi ska bekämpa den organiserade brottsligheten, få slut på skjutningarna och stoppa gängvåldet i våra storstäder. Det är viktigt.

Men vi behöver också se att otryggheten tar sig olika uttryck. I mitt hemlän Norrbotten, som är en fjärdedel av landets totala yta, bor vi utspridda, från stad till småort till glesbygd. Men oavsett var du bor ska du kunna känna trygghet dygnets alla timmar. Vi kan varken acceptera att människor känner otrygghet i sitt bostadsområde på grund av kriminella gäng eller att den som bor i glesbygd är osäker på om polisen kommer när man ringer.

Den satsning på polisen som pågår är därför otroligt viktig. 10 000 fler polisanställda kommer att vara något av det viktigaste i att öka tryggheten för hela befolkningen. Jag vill fråga justitieministern hur regeringen kommer att säkerställa att denna förstärkning av polisen kommer hela landet till del och att den lokala närvaron blir av.

Fru talman! Vi gör det genom tydliga instruktioner till polisen bland annat via våra regleringsbrev. När vi nu gör den här historiskt stora satsningen på Polismyndigheten är det, precis som Linus Sköld säger, viktigt för oss att det verkligen får betydelse för hela landet och att man kan se det överallt.

Det är bara att konstatera att situationen ser olika ut i olika delar av landet. Vi fokuserar ofta på den gängrelaterade brottsligheten i storstäderna, men i andra delar av landet kan brottsligheten se helt annorlunda ut. Alldeles oavsett måste man se till att det finns en stark polisnärvaro.

Det gör vi via våra instruktioner, och vi ser också att det vi har gjort de senaste åren nu faktiskt börjar få effekt.

Vi har det största antalet poliser någonsin och även det största antalet polisanställda någonsin. 600 poliser kom ut i verksamheten för bara några månader sedan, och 800 till kommer ut om några månader. De kommer att fördelas på ett rättvist sätt över hela landet. Detta är en väldigt viktig fråga för oss fortsättningsvis.

Frågestunden var härmed avslutad.