Frågestund

Fru talman! Det går i dessa dagar inte att värja sig för det fasansfulla som sker i Ukraina. Samtidigt måste dock arbetet gå vidare i Sveriges riksdag.

I tisdags kom den utredning gällande LVU och tvångsplacerade barn som vi moderater har initierat och som sex av riksdagens åtta partier står bakom - alla partier utom Socialdemokraterna och Miljöpartiet.

Socialministern har hävdat att det inte är möjligt att ha barnets bästa som ett eget rekvisit i lagstiftningen, men just detta föreslår utredaren Anders Hagsgård - det vill säga det som skulle bli lex Lilla hjärtat på riktigt.

Då är min fråga till socialministern: Hur avser regeringen och socialministern att gå vidare med denna utredning för att förbättra det som slutgiltigt ska bli lex Lilla hjärtat?

Fru talman! Tack för frågan, Camilla Waltersson Grönvall! Vi behöver väl inte säga det inför varje inlägg, men det är klart att situationen i omvärlden och invasionen från Ryssland i Ukraina präglar den här stunden. Men naturligtvis ska vi diskutera mycket annat, och mycket arbete måste fortgå.

Det har också skett under de gångna två åren när vi har haft en pandemi att hantera. Då har just frågan om placerade barn och den så kallade lex Lilla hjärtat varit en av de mest prioriterade frågor som Socialdepartementet har arbetat med, vid sidan av att hantera all den lagstiftning som vi har haft på vårt bord när det gällt pandemin.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Det kommer en proposition till riksdagen inom kort för att hantera situationen - med vårdnadsöverflytt, med flyttningsförbud, med drogtester. Sedan har ju också den utredning kommit som Camilla Waltersson Grönvall hänvisar till och som jag skulle gissa att alla partier i socialutskottet ändå vill ta vidare på ett klokt sätt. Men hur det görs, hur man nu ska hantera den utredning som man har beställt, är i första hand en fråga för Sveriges riksdag.

Fru talman! Tack för svaret, ministern!

Jag har den bestämda uppfattningen att när vi ska arbeta för att våra mest utsatta barn ska få det bättre gör vi det bäst om vi gör det över alla partigränser och på ett så långsiktigt sätt som bara är möjligt.

Utan tvekan är det så att delar av den lagrådsremiss vi fått ta del av inte helt överensstämmer med de delar som finns i utredningen. Jag sträcker då fram en hand för ett gemensamt arbete. Vad svarar ministern?

Fru talman! Vi har verkligen försökt att hantera denna fråga skyndsamt. Jag tror att det är det som allra mest gynnar de barn som berörs. Vi har också sagt att den utredning som riksdagen har beställt naturligtvis får gå på remiss, och så får vi se hur remissmottagandet blir. Det är ett omfattande arbete som har bedrivits, och det är ett viktigt arbete som kommer att behöva bedrivas också framöver, med den utredning som riksdagens socialutskott har beställt.

Fru talman! I dagsläget upplever vi en kraftigt eskalerande konflikt mellan Ryssland och västvärlden, inklusive Sverige, efter det att Ryssland genomfört en folkrättsvidrig invasion av Ukraina och dessutom för närvarande för ett brutalt krig mot landet.

Som följd av denna konflikt kan det antas att olika leveranser från Ryssland till Sverige kan försvåras och i många fall utebli. Det är viktigt att Sverige har en beredskap för detta och för den situation som kan följa, så att det inte drabbar den svenska ekonomin mer än nödvändigt på sikt.

Därför har jag en fråga till utrikeshandelsminister Hallberg: Vilken beredskap finns för de motsanktioner som nu Ryssland kan tänkas rikta mot Sverige, särskilt avseende produkter som kan vara flaskhalsar i ekonomin, som vissa råvaror i tillverkningsindustrin?

Fru talman! Tack, Aron Emilsson, för en väldigt viktig och central fråga i nuläget! Jag vill också börja med att säga, vid denna min första möjlighet, att det är ett fruktansvärt läge i Europa vi befinner oss i. Det handlar framför allt om den stora oron för liv och för människor på flykt. Men naturligtvis måste vi i detta läge också kunna tala om ekonomi och handel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Från svenskt perspektiv är vi relativt förskonade från att vara så beroende av Ryssland och Rysslands ekonomi. Precis som Aron Emilsson säger finns det dock några råvaror och insatsvaror som är centrala. I min dialog med de svenska företag som står för denna import tittar vi nu tillsammans - det är företagen som bär ansvaret - på att styra om leverantörskedjorna till andra länder. Det finns väldigt många bra möjligheter att göra detta. Sårbarheten är alltså inte fundamental.

Vi ligger väldigt nära den här frågan från regeringens sida, och vi har en ständig dialog med de företag som berörs, framför allt i ett sårbarhetsperspektiv.

Fru talman! Tack så mycket för svaret, statsrådet!

Jag vill passa på att utveckla tanken något och fråga vilken ytterligare beredskap som kan finnas, inte minst tillsammans med våra nordiska grannländer. Statsrådet är ju också Nordenminister. Vi talar ofta om att vi ska vara världens mest integrerade region, och då ska vi kanske också ha en beredskap för att gemensamt rusta våra arbetsmarknadsregioner och ekonomier i det här läget.

Gör man någon typ av beredskapsbedömning av om det finns andra exportörer som kan ersätta ryska produkter av det slag där det kan antas bli brist? Har detta kartlagts? Har man någon nära samverkan med industrin utöver handelskamrarna?

Fru talman! Precis så är det. Dagen efter invasionen hade jag ett samtal med min finske kollega handelsminister Skinnari.

Också i ett EU-perspektiv ser vi över vår resiliens. Jag har i morgon ett möte med Frankrikes handelsminister här i Stockholm, just för att se vad vi kan hjälpas åt med länder emellan. Samordning inom EU är A och O i det här läget, men också samordning mellan å ena sidan politiken och regeringarna och å andra sidan industrin och företagen.

Jag har också gett ett uppdrag till Kommerskollegium att göra en sårbarhetsanalys, som kommer nu i dagarna.

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Hallengren.

Coronakommissionen har ju nyligen kommit med sitt betänkande, där man berättigat kritiserar regeringen för att inte fullt ut ha tagit ledarskap och framför allt för att ha låtit andra hålla i taktpinnen. Vi står nu inför en ny kris som kommer att påverka Sverige på många olika sätt. Jag är därför angelägen om att regeringen nu förbereder sig och ser till att vi kan hantera konsekvenserna av den.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Vi ser nu utifrån det EU-beslut som är fattat att vi kommer att ta emot ett stort antal flyktingar i Sverige - och det ska vi göra, för Sverige är långt ifrån fullt. I det läget kommer det att ställas stora krav på den svenska sjukvården när människor kommer från Ukraina och hit, inte minst beroende på att många av dem till exempel inte har covid-19-vaccinerats. Det finns också andra stora sjukvårdsbehov.

Min fråga till statsrådet är: Har regeringen vidtagit åtgärder för att se till att den svenska sjukvården nu rustar sig för att ta emot alla dem som flyr för sina liv?

Fru talman! Tack, Anders W Jonsson, för frågan! Det var så mycket intressant i själva anförandet så jag kan nog nästan inte låta bli att kommentera det.

Jag vill säga att jag tycker att vi har ett tydligt, starkt och väldigt beslutsamt ledarskap i Sverige. Jag vill också säga att jag tror att det är klokt att lyssna på expertmyndigheter, bland annat Försvarsmakten. Det är två områden där jag tror att beredskapen är god och där vi har de allra bästa förutsättningarna.

När det sedan gäller hälso- och sjukvården, som Anders W Jonsson mer specifikt ställer frågan om, har vi ju haft en utredning som har arbetat i över tre och ett halvt år och som faktiskt också den kom med sitt slutbetänkande i förra veckan. Den handlar om hur vi ska ha en stark beredskap i hälso- och sjukvården vid händelse av kris och händelse av krig. När den beställdes kändes krig långt borta, men det är klart att det handlar om att Socialstyrelsen tillsammans med Sveriges Kommuner och Regioner och hälso- och sjukvårdsdirektörer och andra ser till att vi har koll på den svenska beredskapen för att vi ska ha möjlighet att bistå i den situation då vi får en skarp förfrågan, vilket vi ännu inte har fått.

Fru talman! Den utredning som kom i förra veckan kommer inte att vara svaret på den här frågan. Vi har flyktingar som redan i dag kommer till Sveriges gränser. Vi måste se till att sjukvården kan hantera det här. En första sak som man kommer att möta är att det kommer människor som inte ens är covid-19-vaccinerade.

Min fråga är specifik utifrån hur situationen är nu: Vad har regeringen gjort för att i dag se till att den svenska sjukvården rustar sig för den här vågen av flyktingar som kommer att komma till Sverige?

Fru talman! När det gäller en beredskap för sjukvården har vi en diskussion om huruvida Sverige kan komma att behöva ta emot patienter och öppna upp den svenska sjukvården för att bistå i den mån den egna vården inte räcker till. Det är en sak.

Mer specifikt när det gäller vaccination krävs det inte någon visering för att från Ukraina ta sig till ett europeiskt land, men det är fortfarande så att det är ett tredjeland där det krävs att man är vaccinerad.

Det här är en fråga som vi tittar på, vill jag säga. Jag vill också komplicera det lite ytterligare och säga att covid-19 väl är en sak, men det är klart att vi också har vaccinationer mer generellt. Det är en vecka sedan invasionen, och vi arbetar med den frågan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Rysslands invasion av Ukraina är ett brott mot folkrätten, och med kriget kommer ett oerhört lidande. UNCHR räknar med att 7 miljoner människor kommer att tvingas på flykt. Polen är det största mottagarlandet, men solidariteten har visat sig vara selektiv. Svarta människor på flykt tillåts inte korsa gränsen och tillåts inte kliva på bussar eller tåg ut ur ett land som är en krigszon. Studenter från afrikanska länder och barnfamiljer stoppas av gränspoliser baserat på deras hudfärg.

Vänsterpartiet anser att Sverige och regeringen omgående måste markera mot denna rasism och försvara asylrätten så att den gäller alla som flyr. Vi kan inte vara tysta när den här rasismen pågår.

Min fråga till statsrådet är: Avser regeringen att markera mot detta och agera på EU-nivå mot den här rasismen vid gränsen?

Fru talman! Tack, Tony Haddou, för frågan!

Sverige står upp för asylrätten. Det är väldigt viktigt. Det pågår just nu ett möte i Bryssel med migrationsministrarna som bland annat diskuterar massflyktsdirektivet. Det är en sak, men när det handlar om att göra uttalanden kan jag inte säga här och nu hur den frågan tas vidare. Men vi står upp för asylrätten inklusive det som Tony Haddou talar om.

Fru talman! Det jag talar om är att man gör skillnad på vem som har rätt att fly en krigszon. Om man står upp för asylrätten måste man också kunna stå upp för att människor ska kunna få skydd utan att utsättas för rasism och diskriminering. Jag tycker att Sveriges röst i de här EU-diskussionerna ska vara väldigt tydlig mot Polen som stoppar människor baserat på deras hudfärg. Jag tycker att Sverige helt klart kan markera mot denna rasism och faktiskt agera mot den.

Fru talman! Eftersom migrationsministern just nu är på plats på ett EUmöte vill jag inte uttala mig ytterligare i frågan, men jag är alldeles övertygad om att de markeringarna görs.

Fru talman! Ukraina behöver vårt stöd. Det värmer att se den givmildhet som svenska folket visar genom ekonomiska bidrag och stöd på annat sätt till Ukraina och dess folk.

Kristdemokraterna välkomnar att också regeringen vill medverka till att Sverige som nation bidrar med det som Ukraina behöver. Det finns bland annat behov av sjukvårdsmateriel och läkemedel. I går berättade regeringen om sin generella och positiva inställning, men flera besked som gavs var vaga och oprecisa, inte minst avseende läkemedel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Som har nämnts innan är Coronakommissionens bedömning att regeringen under den inledande fasen av pandemin inte i tillräcklig omfattning använde det nationella ledarskap som krävdes.

Min fråga till statsrådet är därför: Kommer regeringen att visa nationellt ledarskap nu och göra vad som krävs så att Ukraina får hjälp med den sjukvårdsmateriel och de läkemedel som de kan behöva?

Fru talman! Jag noterar oppositionens synpunkt när det gäller ledarskapet under den inledande fasen av pandemin. Det var kanske inte helt oväntat, förvisso.

När det däremot kommer till beskeden om sjukvårdsmateriel som regeringen gav i går, mindre än en vecka efter den ryska invasionen av Ukraina, tycker jag att de var tydliga. Jag beskrev då tillsammans med Socialstyrelsens generaldirektör på vilket sätt som Sverige svarar upp mot de behov som Ukraina har gett uttryck för.

Det är viktigt att den europeiska civilförsvarsmekanismen är den som vi använder oss av, såväl från Ukrainas håll för att uttrycka behoven som finns som från Sveriges och andra EU-länders håll när man ska svara upp så att Ukraina verkligen får det som de behöver och inte någonting annat, för det kommer att vara svårt för dem att ta hand om det.

Sedan frågar Acko Ankarberg Johansson mer specifikt om läkemedel. I dagsläget arbetar vi med att kunna bistå i den mån som också det efterfrågas, men vi ska inte ha gamla läkemedel, utan vi måste på ett säkert sätt se till att vi kan bistå med läkemedel.

Fru talman! Tack, socialministern, för svaret!

Det är sant när det gäller läkemedel att kylkedjor och mycket annat är synnerligen viktigt, inte minst när det gäller till exempel insulin och annat som många människor är beroende av. Det är ett slags praktisk fråga att hantera. Men jag tog snarare sikte på den andra delen, därför att Coronakommissionen sa att det finns ett mycket större utrymme för regeringen att agera än vad den använde sig av under pandemin. Nu är vi där igen.

I går refererades till att det finns lagar och regler som hindrar att vi kan bistå med läkemedel. Vad gör regeringen för att visa det ledarskap som krävs om Ukraina behöver läkemedel?

Fru talman! Det är inte lagar och regler som är hinder i vägen. Man kan göra undantag när det gäller möjligheten att vara partihandel till exempel. Men här arbetar vi också tillsammans på den europeiska nivån. Det är många gånger EU-direktiv som styr hur vi ska distribuera läkemedel och vilka förutsättningar som ska gälla för att man ska få skänka läkemedel.

Jag vill också understryka att det inte bara är när det handlar om skyddsutrustning som Ukraina efterfrågar specifika produkter, utan det gäller också läkemedel. Sverige är ett land av 28 som ska bistå, och vi ska göra det på Ukrainas efterfrågan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Även min fråga går till statsrådet Hallengren.

Covid-19-pandemin visade sig vara en mycket långvarig och för många människor i vårt land oerhört svår prövning. Vi har redan sett att den inte var den sista prövning som vi eller Europa kommer att utsättas för.

Pandemilagarna gäller fortfarande, och pandemins effekter är inte över. Vi vet att många unga människor har fått sina tonår radikalt förändrade jämfört med hur de hade trott att de skulle vara. Deras skolgång har varit en helt annan. Många äldre människor har levt i en oerhörd ensamhet, och många småföretagare har riskerat att få sina livsverk omkullkastade eller faktiskt sett dem falla.

Min fråga till statsrådet är: Vilka åtgärder är regeringen villig att vidta för att analysera, följa upp och motverka de långvariga negativa effekterna av den pandemi som vi har gått igenom? Kan regeringen exempelvis tänka sig att tillsätta en uppföljningskommission som säkrar människors hälsa och ger långsiktigt stöd?

Fru talman! Tack, Lina Nordquist, för frågan!

Jag noterar att Liberalerna inte ens kunde vänta in Coronakommissionens betänkande innan man ville ha en ny kommission tillsatt.

Det kommer naturligtvis att analyseras på längden och bredden. Det kommer att kunna handla om specifika utvärderingar som tittar på enstaka delar, men jag tror också att forskningen kommer att vara väldigt välkommen i detta fall. Det gäller inte bara den svenska forskningen utan också internationell forskning, för någonting som Coronakommissionen också pekar på är att det är väldigt oklart hur enskilda åtgärder egentligen har bidragit till minskad smittspridning.

Däremot ska jag gärna ta tillfället i akt och säga att Coronakommissionen också är tydlig och säger att de delar bilden av att vi gjorde rätt vägval, vilket ju har varit en förutsättning för att svenska folket har kunnat leva så mycket friare och i ett så mycket mer öppet samhälle än i många andra länder i vår omvärld.

Även om pandemilagen gäller ett litet tag till har vi en helt annan situation i dag.

Ja, vi ska lära. Men jag tror inte på en helt ny kommission som har ett så brett uppdrag.

Fru talman! Tack för svaret, statsrådet!

Det stämmer att Liberalerna gjorde den bedömningen, eftersom kommissionens utlåtande skulle komma lång tid innan sluteffekterna av pandemin kan ses. Vi ville därför gå lite i förväg och tänkte att man kommer att behöva en framtida analys. Det är något som jag önskar, och som också Coronakommissionen visade sig önska, att även regeringen hade gjort.

Kommissionen säger i sin analys inte bara det statsrådet framhåller utan också att krisledningen präglades av motsättande budskap, dämpande av oro som huvudsak och många andra väldigt farliga saker.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Vi ska naturligtvis analysera inte minst de delar av betänkandet som handlar om hur själva krishanteringen ser ut och hur vi organiserar oss på allra bästa sätt. Det är förstås vår ambition.

Återigen - jag ser inte att vi skulle tillsätta en så pass bred kommission med det breda uppdraget. Jag ser däremot ett behov av att framöver titta på specifika delar.

Jag välkomnar också den forskning som vi säkert kommer att se på området, eftersom effekter kommer att ses under lång tid framöver. Det är väl egentligen svårt att veta när vi kan utvärdera vad som har hänt under pandemin. Det kommer att vara en lång tid.

Fru talman! Min fråga går till infrastrukturministern.

Just nu gör Sverige, Europa och stora delar av världen vad vi kan för att stötta Ukraina genom stödpaket, genom bistånd, genom civilsamhället och genom att välkomna de medmänniskor som nu flyr från krigets fasor.

Häromdagen meddelade DSB, den danska motsvarigheten till SJ, att de har ingått ett avtal med det danska transportministeriet som innebär att alla ukrainska flyktingar får resa gratis med deras tåg. En rad andra länder har också öppnat för fria resor för ukrainska flyktingar. Även Region Skåne och Region Stockholm har fattat beslut om fria resor för ukrainska flyktingar.

Jag vill därför fråga infrastrukturministern om det pågår ett arbete likt det i Danmark för att tillgodose fria resor för ukrainska flyktingar. Om det inte gör det undrar jag om infrastrukturministern är beredd att inleda en dialog i syfte att ukrainska flyktingar ska få åka gratis med SJ:s tåg.

Fru talman! Tack för frågan, Axel Hallberg!

Det är inspirerande att se det starka engagemang som finns världen över för situationen i Ukraina och viljan att hjälpa till när människor på grund av den ryska invasionen får fly för sina liv men också för att stödja och hjälpa Ukraina med olika typer av insatser. Som ni säkert vet har Sverige bidragit ordentligt och bidrar nu på en mängd olika sätt för att stötta Ukraina och för att hjälpa folket att hantera vardagen. Jag gläds åt att det finns ett starkt engagemang.

Vi har noterat att flera transportbolag väljer att göra ett sådant ställningstagande. Det är ingenting som regeringen i Sverige beslutar om, utan det är upp till varje enskild aktör att avgöra huruvida man vill subventionera biljetter eller låta ukrainska flyktingar resa genom att till exempel bara uppvisa pass. Det är en process som pågår i flera europeiska länder.

Fru talman! Tack för svaret, infrastrukturministern!

Det pågår som sagt ett intensivt arbete i Sverige och flera andra länder för att stötta Ukraina på bästa möjliga sätt. Det arbetet måste ske på alla sätt och på alla politikområden. Jag vill därför ställa ännu en fråga till infrastrukturministern.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Givet det otroligt allvarliga och exceptionella läge vi befinner oss i, vad ser infrastrukturministern att Sverige inom hans område kan göra för att stödja Ukraina och hantera krigets effekter?

Fru talman och Axel Hallberg! Det vi gör och gjorde direkt var att initiera den reglering som nu gäller för luftrummet. Det innebär att ryska flyg inte får komma till Sveriges och Europas luftrum.

Det pågår en diskussion om andra typer av begränsningar och även en dialog med olika transportföretag både för att säkra leveranskedjor och redundansen i transportsystemen och inför den väntade och förmodade flyktingvåg som vi kommer att se till Sverige och övriga Europa.

Fru talman! Med Rysslands oprovocerade angrepp på Ukraina ställs Europa och världen inför en ny verklighet. Utrikeshandeln är enormt viktig för Sverige, för svenska jobb och för svensk välfärd. Jag hoppas att alla här inne vet att så många som var tredje person i Sverige jobbar inom exportsektorn. Det är många jobb.

Det är glädjande att i stort sett hela västvärlden snabbt har samlats bakom kraftfulla sanktioner mot Ryssland och att de ger effekt. Men vi inser också att det kommer att påverka svenska företags möjligheter i fråga om insatsvaror och export av varor och tjänster.

Jag vill ställa en fråga till handelsminister Anna Hallberg. Vilken är handelsministerns bild av påverkan av sanktionerna på svenska företag?

Fru talman! Tack för frågan, Åsa Eriksson!

Jag har dagligen löpande kontakt med de riktigt stora företagen, med små företag och med branschorganisationer. Det gör mig oerhört stolt att de svenska företagen tar ett enormt stort ansvar, utöver de politiska sanktioner som det beslutats om inom EU. På bara en vecka har i stort sett alla storföretag med svenska intressen i Ryssland stängt ned sina verksamheter. Senast i dag var det Ikea med 15 000 anställda.

Svensk handel generellt är begränsad med Ryssland. Den står för ungefär 1,3 procent av vår export. Men det finns vissa företag som är starkt beroende av Ryssland som marknad. De letar nu och hittar också snabbt nya leverantörer, alternativa leverantörskedjor, och stänger därför ned sin export till och sin närvaro i Ryssland. Det går rasande fort. Med Sveriges starka statsfinanser har vi också möjlighet att se över hur vi ska klara en eventuell ytterligare sårbarhet i det ekonomiskt utsatta läge som vissa av de företagen befinner sig i.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Tack för svaret, statsrådet! Jag instämmer i att det är bra att de flesta av de svenska företagen har agerat ganska skyndsamt.

Jag vill därför fråga statsrådet om statsrådet anser att svenska företag bör fortsätta handla med Ryssland.

Fru talman! Låt mig vara tydlig. Ryssland är inte längre en handelspartner till Sverige. Vi har inget främjande - tvärtom. De myndigheter och offentliga aktörer som tidigare har hjälpt svenska företag att göra affärer i Ryssland gör nu precis tvärtom. De ska nu hjälpa de svenska företagen att kliva ut ur den ryska marknaden.

Sanktionerna är menade att slå hårt och att isolera Ryssland. Därför är det en helt annan situation. Kartan är helt omritad i dag vad gäller handelspolitiken.

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Eneroth och gäller infrastruktur.

Redan före min morfars födelse 1899 bedömdes infrastruktur vara nödvändig för Stockholmsregionen. Trots det har socialdemokratiska regeringar under 1900-talet och 2000-talet lyft bort detta ur planeringen.

Nacka och Värmdö bidrar i dag till nödvändigt bostadsbyggande i Stockholmsregionen och kommer inom 20 år att öka befolkningsmässigt med ungefär 50 procent till över 200 000 och bli ungefär Sveriges fjärde största kommun.

Det finns i dag i princip en vägfil för dem som ska ta sig ut från Nacka och Värmdö ned i Södra länken. Lokalpolitiskt råder stor blocköverskridande enighet; även Socialdemokraterna driver denna fråga.

Min fråga till infrastrukturministern blir: När tänker regeringen egentligen ge klartecken till att bygga den absolut nödvändiga Östlig förbindelse?

Fru talman! Jag tackar för frågan. Det hör till vanligheterna att alla kommer med önskemål till infrastrukturministern om olika typer av infrastruktursatsningar.

Vi är just nu i ett läge där man i stället för att få infrastruktursatsningar som kompensation för företagsnedläggningar, vilket var fallet för ungefär tio år sedan, snarare vill tidigarelägga och ha mer infrastruktursatsningar till följd av den kraftiga nyindustrialisering och tillväxt vi ser i Sverige. Det är glädjande. Det är därför vi satsar mer pengar än någonsin - närmare 900 miljarder kronor - på infrastruktursatsningar i hela landet. Men det ankommer också på regionerna att göra sina prioriteringar. Det är en diskussion som bland annat har skett i Stockholmsregionen.

Inför förra omgången för den nationella planen fick vi tydliga signaler från Stockholmsregionen, brett och över partigränserna, om att prioritera till exempel Tvärförbindelse Södertörn före Östlig förbindelse. Men det är naturligtvis upp till Region Stockholm att ha sin egen diskussion om de egna prioriteringarna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Socialministern svarade nyss min utskottskollega att regeringen hanterar frågan om tvångsplacerade barn skyndsamt. Redan 2015 landade en väldigt bra utredning på bordet, men regeringen valde att lägga den i byrålådan. Att det sker skyndsamt är något man alltså kan ifrågasätta.

I en utredning som socialutskottet nu har beställt är man tydlig i sin kritik mot dagens lagstiftning. Den tillgodoser inte barns rätt till stabilitet och trygghet, vilket borde vara utgångspunkten. Utredningen har flera förslag som skulle stärka barnets rätt, till exempel en förflyttning av föräldrars rätt till sina barn till att barnet blir en egen rättighetsbärare.

Socialministern har tidigare sagt nej till barnet bästa som ett eget rekvisit och har gått i motsatt riktning än det som riksdagen egentligen har framfört. Tänker ministern ta del av denna utredning och ompröva sitt tidigare ställningstagande i denna så oerhört viktiga fråga som dagligen påverkar många placerade barn?

Fru talman! Tack, Linda Lindberg, för frågan! Utredningen från 2015 lades inte i någon papperskorg eller ställdes i en bokhylla, utan den blev proposition om än i flera olika delar.

Det är däremot korrekt att barnets bästa som eget rekvisit inte är det som har levererats. Jag hoppas dock att kammaren kommer att bifalla den proposition som snart läggs fram till riksdagen och som kommer att träda i kraft redan den 1 juli. Den innehåller förbättringar om såväl möjligheter till drogtester som uppföljning efter att en placering har upphört, kortare tid innan man ska överväga vårdnadsöverflytt liksom även flyttförbud.

Den utredning som ledamöter här har hänvisat till kom i tisdags och beställdes av socialutskottet. Jag utgår från att den kommer att gå ut på remiss så att vi hanterar den som andra lagförslag, det vill säga genom att överväga och se vilka remissynpunkter som kommer in.

Det här är svår materia, och vi ska på alla sätt vi kan naturligtvis hjälpas åt för att se till att barnets bästa blir verklighet.

Fru talman! Landets 21 länsstyrelser utgör statens civila organisation på den regionala nivån. Länsstyrelsens uppdrag är att hantera uppkomna krissituationer och att bygga upp det civila försvaret. Vi har goda erfarenheter av länsstyrelsens arbete under den fortfarande pågående pandemin, då man med anledning av den har samordnat mycket av det nationella, regionala och lokala arbetet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Min bild, fru talman, är dock att landets länsstyrelser i dag i rätt varierande grad är aktiverade med anledning av den uppkomna omvärldssituationen med det ryska överfallet på Ukraina.

Min fråga till civilministern gäller därför vilka konkreta uppgifter och uppdrag som regeringen har givit landets 21 länsstyrelser med anledning av den omvärldssituation som vi befinner oss i.

Fru talman! Tack, ledamoten, för frågan! Länsstyrelserna utgör en betydelsefull och viktig del i den svenska statliga styrningen över bland annat kriser och civilt försvar. Det länsstyrelserna gör nu och har en upparbetad kanal för handlar om samordning, att upprätta kontaktvägar och att se över vilken beredskap som finns i länet.

Fru talman! Min fråga går till Tomas Eneroth.

Det talas mycket om lika konkurrensvillkor i olika sammanhang, inklusive transporter. SJ AB lyder under samma lagar som alla andra aktiebolag och bolag ägda av andra stater, men ändå har EU beslutat att SJ till skillnad från konkurrenterna måste köpa sina fordon genom offentlig upphandling. Det betyder att det både tar flera år längre tid och blir betydligt dyrare för SJ när man ska köpa nya fordon, medan konkurrenterna kan uppgradera och modernisera sin fordonspark betydligt snabbare och billigare. Därmed får de konkurrensfördelar. Det här är inte lika konkurrensvillkor.

Jag undrar vad regeringen gör för att omgående rätta till det här.

Fru talman! Tack, Jessica Thunander, för att frågan lyfts. Jag tycker att den är oerhört viktig. Det är en utmaning för SJ eftersom man omfattas av andra upphandlingsregler än vad exempelvis privata aktörer gör.

Frågan ligger under Näringsdepartementet, så det är näringsministern, som förvaltar de statliga bolagen, som har en dialog med EU-kommissionen och europeiska partner om regelverket på området. Men jag kan vara tydlig med att jag själv inte tycker att det i längden är hållbart med sådana konkurrensskillnader. Det är så viktigt att vi framöver moderniserar inte minst vagnparken för att se till att öka kapaciteten i det svenska järnvägssystemet. Om vi ska klara klimatkraven måste fler transporter läggas över från väg till järnväg. Då är bland annat moderniseringen av vagnparken en viktig del.

Det pågår alltså ett arbete under näringsministerns överinseende som handlar just om att skapa sjysta konkurrensvillkor och goda förutsättningar för att modernisera järnvägsflottan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! När det för några dagar sedan framkom att svenskt stöd går till Ryssland tyckte många att detta måste stoppas omedelbart. Kristdemokraterna värnar om ett effektivt bistånd. Svenska pengar ska inte ens riskera att indirekt kontrolleras av en despot som Putin. Sida har förtydligat att det svenska stödet inte är bistånd utan internationellt utvecklingsstöd och att det går till civilsamhället, fria medier, demokratikämpar och människorättsförsvarare.

Demokratiska rörelser i repressiva miljöer behöver stöd för att överleva och för att det ska finnas något att bygga på den dag då den nuvarande regimen inte längre har makten. Men under nuvarande omständigheter behöver vi stanna upp och ompröva läget. Hur agerar regeringen för att svenskt stöd till ryskt civilsamhälle och demokratikämpar inte ska hamna i orätta händer?

Fru talman! Tack, Gudrun Brunegård, för frågan och för engagemanget! Det behövs att många står på biståndets sida. Enprocentsmålet är viktigt. Det visar inte minst den situation som nu råder. Att sänka biståndet skulle inte ge oss möjlighet till vare sig den humanitära delen eller att stödja de demokratiska krafter som vi vet behövs för att på sikt kunna förändra situationen till det bättre.

Jag vet att biståndsministern har fått svara väldigt mycket på frågor om hur vi hanterar den här situationen. Jag förstår att den kan väcka uppmärksamhet, men jag hoppas att vi är överens om att Sverige måste göra sitt yttersta för att kunna bistå civilsamhället. Det här behöver såklart säkerställas, och det har Sida också som uppdrag att göra.

Fru talman! Min fråga riktas till socialminister Lena Hallengren, och den föranleds av det särskilda yttrande som finns fogat till Coronakommissionens betänkande som kom förra veckan.

Kommissionen har granskat en rad ansvarsfrågor och samhälleliga konsekvenser av pandemin men inte, vilket framgår av yttrandet, existentiella och etiska frågor som pandemin väckt. Jag vill därför fråga om regeringen kommer att gå vidare och belysa dessa frågor.

Det finns ett behov av att systematiskt analysera etiska frågor i det fortsatta arbetet med att bygga en svensk krisberedskap. Vi behöver en samsyn i frågorna för att kunna göra prioriteringar i kris. Då handlar det inte bara om prioriteringar i hälso- och sjukvården utan också i hela samhället.

Fru talman! Tack, Barbro Westerholm, för frågan! Coronakommissionens ledamöter representerar det svenska samhället brett, inte minst de existentiella frågorna, och de tillsattes just för att kommissionen skulle göra en bred granskning som vi kan ta vidare.

Jag svarade en frågeställare och ledamot tidigare här att vi inte har bestämt att vi ska tillsätta en specifik utredning, men jag utgår från att pandemin kommer att föranleda oss att fortsätta analysera, kanske vidta specifika åtgärder och tillsätta mer smala utredningar. I dagsläget kan jag dock inte svara exakt hur vi går vidare. Jag kan inte heller säga att existentiella frågor föranleder en specifik utredning. Ledamoten har förstås helt rätt i att det här är något som många funderar på inte minst i dag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Även denna fråga går till statsrådet Lena Hallengren, som inte hinner sitta ned särskilt mycket i dag.

När jag ser bilder förstår jag att Ukrainas sjukhus riskerar att få slut på sjukvårdsmateriel. Patienter och hälso- och sjukvårdsmedarbetare arbetar under väldigt svåra förhållanden. Krig och sjukdomar går alltid hand i hand. Coronapandemin är inte över, och i Ukraina oroar man sig även över fortsatt polio och tuberkulos. Barn, unga, vuxna och äldre kommer att behöva hjälp på sjukhus i andra länder - många gånger även högspecialiserad vård. Självklart ska vi hjälpa till.

Min fråga till statsrådet är: Hur uppfattar du att vår beredskap ser ut inom just hälso- och sjukvården?

Fru talman! Tack för frågan, Margareta Fransson!

Som jag svarade en annan ledamot tidigare bistår vi med mycket skyddsmateriel, men Sverige är ett land av 28. Det gör förstås väldigt stor skillnad jämfört med pandemin, där alla länder ville ha hjälp samtidigt och ingen egentligen var i position att bistå någon annan. Nu har vi ett helt annat läge så här långt: Vi är många länder som tillsammans ska svara mot de behov Ukraina har, och det har vi gjort genom att bistå med skyddsmateriel.

När frågan kommer till sjukvården kan man se det på lite olika sätt. Det handlar om att människor kan behöva vårdas för krigsskador, men det kan också handla om att människor - barn, cancerpatienter och så vidare - inte längre kan få den vård de behöver. Vi har en kapacitet och en ordning där vi med snabbhet ska kunna svara på eventuella skarpa förfrågningar, men allt beror naturligtvis på vilka frågor vi får och när vi får dem. Vi vet ju alla att inte bara svensk utan även europeisk sjukvård är hårt ansatt efter pandemin. Det krävs alltså prioriteringar, men det är klart att vi ska bistå Ukraina.

Fru talman! Jag riktar min fråga till statsrådet Ida Karkiainen.

Jag har förhandlat fackligt inom entreprenadbranschen och anläggningsbranschen i många år nu, och jag har sett många företag och företagare som sliter hårt för att göra rätt för sig. Men jag har också sett många skumraskföretag som behandlar sin personal väldigt illa och kommer undan med det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Vad som har slagit mig är att det alldeles för ofta är offentliga upphandlingar som ser till att hålla dessa företag under armarna och ser till att de överlever. Detta skadar förtroendet för det offentliga. Det snedvrider konkurrensen så att seriösa företag slås ut. Ur mitt perspektiv gör det framför allt att våra medlemmar, LO-medlemmarna, inte får sina inbetalda tjänstepensioner, inte får rätt löner och inte får sina inbetalda sociala avgifter.

Min fråga är: Delar statsrådet den här bilden, och vad gör i så fall statsrådet för att komma till rätta med oseriösa aktörer i offentliga upphandlingar?

Fru talman! Jag tackar ledamoten för en mycket angelägen fråga.

Jag delar helt problembilden. Regeringen har sett att det saknas ett system som gör det möjligt för upphandlande myndigheter att på ett enkelt sätt kontrollera om leverantörer har gjort sig skyldiga till brott. Skumraskföretag har inget i den offentliga upphandlingen att göra.

Vi vill göra någonting åt detta. Därför har jag tillsammans med statsrådet Danielsson tagit initiativ till en serie rundabordssamtal med branschföreträdare och facken för att samtala om konkreta åtgärder och samla in erfarenheter, och det första samtalet sker faktiskt nu i eftermiddag.

(Applåder)

Fru talman! Min fråga går till socialminister Lena Hallengren.

Jag vill inleda med att säga att jag är oerhört stolt över att Sverige stöttar Ukraina med sjukvårdsmaterial. Det rör sig bland annat om 50 ventilatorer, 5 000 venkatetrar och 5 000 droppslangar, men jag befarar att behovet kommer att vara mycket större.

På presskonferensen i går framkom det att enskilda apoteksaktörer är villiga att donera läkemedel med kort hållbarhetstid, cirka fyra månader, som kanske annars kasseras. Dock finns det delar i det svenska regelverket som förhindrar detta. Ministern har fått denna fråga tidigare under frågestunden, men hon får gärna utveckla det lite mer. Vad jag har förstått är det Sveriges regelverk som måste ses över. Hur ser regeringens plan ut framöver för att stötta Ukraina med mer sjukvårdsmateriel?

Fru talman! Tack för frågan, Ulrika Jörgensen, och för stödet i allt det arbete vi nu behöver göra!

Som jag tror att vi också nämnde på pressträffen i går har vi beskrivit det som att detta är det första vi bistår med, alltså skyddsmateriel från de nationella lager vi numera har på Socialstyrelsen. Det görs också en inventering hos regionerna av hur det ser ut där. Det gäller ju att vi både stöttar Ukraina och försäkrar oss om att vi har en fortsatt förmåga att bedriva vår egen hälso- och sjukvård och ha en egen beredskap.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

När det gäller just läkemedel vill jag vända mig mot bilden att problemet skulle vara väldigt typiskt svenskt, utan vi har i grund och botten ett EU-direktiv. Det är ingen som vill att det ska komma ut mer eller mindre utgångna läkemedel på marknaden. Man är väldigt mån om att det som levereras verkligen är det som Ukraina efterfrågar, inte det vi tycker att vi har i lager och kan ge. Det är den första delen.

Den andra delen är att vi inte behöver göra om lagar men att man möjligen kan göra undantag. Vem som helst får inte sälja läkemedel, utan det är viktigt att det görs på ett säkert sätt. Därför skulle fler vägar möjligen kunna vara partihandeln.

Fru talman! Min fråga går till socialministern.

Alla regioner i Sverige har mål för hur snabbt behandling ska sättas in vid misstänkt cancer, de så kallade standardiserade vårdförloppen. Men de flesta regioner är inte i närheten av att klara detta inom maximal ledtid. För två vanliga cancerformer, prostata- och lungcancer, är resultaten skrämmande: Bara 12 procent av prostatacancerpatienterna får behandling inom medicinskt rimlig tid, och situationen är än värre för dem som drabbas av lungcancer - inom denna grupp är det bara 6 procent som får behandling inom den maximala ledtiden.

Vi vet bägge två att vårdköerna inom cancervården inte är någon nyhet och att man inte bara kan hänvisa till pandemin som orsak. Väntetiden på behandling inom cancervården var nämligen nästan lika lång 2019, alltså före pandemin. Min fråga till socialministern är därför: Varför har regeringen inte vidtagit åtgärder för att korta vårdköerna inom cancervården? Faktum är ändå att regeringen har haft två mandatperioder på sig.

Fru talman! Tack för frågan, Per Ramhorn!

Vi har vidtagit många åtgärder - jag hoppas att Per Ramhorn egentligen känner till det och att det bara inte passade in i frågeställningen - men det är klart att vi har mer att göra.

Vi har avsatt resurser, och vi bistår regionerna på många olika sätt. Vi har specifika medel till cancervården, ska sägas, som till de regionala cancercentren och barncancervården. Det görs särskilda satsningar och överenskommelser som ska bidra till tidig upptäckt och underlätta för screening. Om vi ska tala om någonting som kanske har kommit lite grann i skymundan under pandemin är det att människor kanske inte ens har vågat söka vård - vi vet till exempel att folk väntar med regelbundna kontroller.

Vi får inte heller glömma bort i diskussionen att överlevnaden ökar. Sedan är det faktiskt lite mer komplicerat än att vi enbart kan titta på hur många som får vård exakt enligt de standardiserade vårdförloppen; till exempel när det gäller prostatacancer kan det vara så att man gör ett första besök men att detta faktiskt inte föranleder ett fortsatt vårdförlopp. I stället kanske man avvaktar för att se om det är värden som står sig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Även min fråga går till statsrådet Hallengren.

Putins och Rysslands fasansfulla invasion av Ukraina påminner oss om att vi inte får ta demokratin och människors rättigheter och frihet för given. I stunder av kris, konflikt och krig är det också så att människor med funktionsnedsättning drabbas särskilt hårt. De har ofta svårare att fly undan jämfört med personer utan funktionsnedsättning, och samtidigt är det ofta så att människor med intellektuell funktionsnedsättning inte får tillgång till nödvändig information om det som sker runt omkring.

Ansvaret för kriget i Ukraina ligger på Putin, men det vilar ett ansvar på oss alla att hjälpa till så att folket i Ukraina kan få stöd. Min fråga är därför: Vad kan regeringen göra för att säkerställa att man i det akuta krishanteringsarbetet, men också biståndsarbetet, i Ukraina synliggör och tillgodoser de särskilda behov som finns hos människor med funktionsnedsättning?

Fru talman! Jag tackar Pia Steensland för en viktig fråga och för ett perspektiv som inte alltid hamnar högst på agendan. Det är förstås därför som du har lyft upp frågan här.

Jag kan inte i stunden svara på hur man arbetar med biståndet, men jag vet att det finns ett omfattande bistånd och en inriktning som handlar om att mänskliga rättigheter präglar biståndet. Det är en fråga som jag tar med mig i den mån det finns mer att göra på området.

Fru talman! Det pågår ett krig i Europa, och jag är otroligt stolt över hur det svenska folket förbereder sig för att ta emot en eventuell flyktingvåg.

Jag är också stolt över mina kollegor i Sveriges riksdag och hur vi så snabbt kunde agera under måndagen. Jag är även stolt över regeringens agerande, inte minst för vår gemensamma säkerhet. Vi kan tillsammans påverka och se till att Rysslands agerande blir så kännbart som möjligt.

Här har regeringen varit med och bidragit till en rad beslut och olika sanktioner. Bland annat har vi infört exportförbud för varor och tjänster.

Jag skulle vilja ställa min fråga till infrastrukturministern. Jag utgår från att regeringen gör omfattande analyser innan man fattar beslut. Just exportförbudet påverkar såklart transportsektorn. Jag skulle gärna vilja höra hur ministern ser på hur detta påverkar transportsektorn.

Fru talman! Jag tackar för en viktig fråga.

Lika viktigt som det är att vi är tydliga i de sanktioner som införs med anledning av Rysslands invasion, lika viktigt är det att vi analyserar och är beredda på de konsekvenser som de innebär.

Vi har tidigare hört statsrådet Hallberg redovisa hur svenska företag fattar medvetna egna beslut med de konsekvenser det innebär för koncernerna. Så är det för Sverige. Det här kommer att bli kännbart i transportsektorn och för Sverige som industrination.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Vi tittar noga på vilka konsekvenser som Rysslands krig får, inte minst när det gäller drivmedelsförsörjning, transportkedjor och redundansen, och därmed på vilket sätt svenska transportsystem kommer att påverkas framöver. Flygförbudet är ett exempel på hur kontaktytor begränsas i och med att det blir en spegling med ett ryskt flygförbud. Vi kommer att se liknande effekter av andra sanktioner framöver.

Vi har en hög beredskap och en tydlig bevakning från våra ansvariga myndigheter i frågan.

Fru talman! Jag ställer en fråga till Lena Hallengren.

Som bekant lägger Sverige cirka 60 miljarder till bistånd årligen. Det är mer pengar än vad vi lägger till Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten, trots att vi har Europas högsta brottslighet.

Det har kommit till kännedom att Ryssland får 400 miljoner i bistånd årligen, detta trots att Ryssland styrs av Vladimir Putin, som är en brutal diktator - som alla känner till.

Värt att nämna är att Palestina får 531 miljoner årligen.

Är det fler diktaturer som får bistånd av Sverige årligen? Hur är det med Venezuela, Kuba och Nordkorea? Får dessa länder bistånd?

Fru talman! Jag tackar Kjell Jansson för frågan.

Med det inlägget förstår man kanske varför Moderaterna inte tycker att enprocentsmålet i biståndet är särskilt angeläget, även om jag tror att svenska folket i stor utsträckning håller med oss om att vi ska ha ett bistånd.

Biståndet ska bistå människor i nöd, vara humanitärt och inte minst demokratiskt. Att underlätta och stödja den demokratiska utvecklingen är svaret på de länder som Kjell Jansson räknar upp.

Jag tror att biståndsministern senast framförde varför Sverige ger bistånd till Ryssland. Det är därför att vi behöver understödja de organisationer, rörelser och andra som på ett objektivt och oberoende sätt kan skildra vad som händer i landet.

När det gäller frågan om vilka mer som står på listan rekommenderar jag att väcka en interpellation till biståndsministern. Att vi skulle avsluta biståndet till de länder som Kjell Jansson räknar upp ser jag inte som sannolikt.

(Applåder)

Fru talman! Äldreomsorgen har under lång tid använts för invandrade personer till Sverige som inte kan språket så att de kan komma i arbete. Integrationsprojektet har bland annat inneburit stora påfrestningar för befintlig personal. I exempelvis Stockholms län är hela 55 procent av personalgruppen utrikes födda.

Otillräckliga språkkunskaper kan leda till felaktig medicinering, allvarliga vårdskador och i värsta fall att den äldre avlider. Den oacceptabla situationen tydliggjordes för allmänheten under coronavirusets initiala framfart.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Hur ska Sveriges regering, socialministern, ni som bör styra landet för medborgarnas bästa, säkerställa att kommunerna erbjuder en äldreomsorg som inte äventyrar den äldres liv och hälsa?

Fru talman! Jag tackar för en fråga - som jag inte riktigt har hämtat mig från.

Äldreomsorgen har länge använts som ett integrationsprojekt! Det räcker inte med en minut för att svara på vad svensk äldreomsorg egentligen handlar om.

Vi har en äldreomsorg i det här landet som jag tror att många är stolta över, men den kan bli bättre. Där arbetar 100 000 framför allt kvinnor. Många av dem har svensk bakgrund, och många har också annan bakgrund. Varför arbetar de där? Jo, det är för att de vill bidra till en vård och omsorg om våra äldsta medborgare som inte klarar vardagen själva. De arbetar på särskilt boende eller i hemtjänsten.

Vi har gjort många insatser under de gångna åren för att se till att de ska få ännu bättre förutsättningar att göra ett riktigt bra jobb, bland annat att de får den utbildning de behöver för att göra ett gott jobb. Detta sker genom äldreomsorgslyft, skyddad yrkestitel och fast omsorgskontakt. Vi arbetar med en äldreomsorgslagstiftning, som förhoppningsvis kommer tillbaka i juni i en sådan form att vi också kan fatta beslut inom kort.

(Applåder)

Fru talman! Alla som har upplevt ett krig vet vad den ukrainska befolkningen går igenom i dag.

Vi vet hur mycket den humanitära hjälpen betyder för befolkningen. Varje dag som kriget pågår är det ännu viktigare att nå fram till den civila befolkningen med hjälp. Det är den hjälpen som avgör hur många som kommer att klara sig genom kriget.

Beredskapen måste vara bred på alla fronter, och vi måste ha god beredskap på alla tänkbara områden i EU. Det måste ge ske gemensamt för att hjälpa Ukraina.

Därför vill jag ställa en fråga till infrastrukturministern. Transporterna är avgörande. Under coronatiden fanns 400 000 färre lastbilschaufförer än vad vi hade behövt i EU. Gör ministern någonting? Gör de europeiska transportministrarna någonting för att underlätta så att hjälpen når fram?

Fru talman! Jag tackar Jasenko Omanovic för en otroligt viktig fråga. Naturligtvis har vi frågan om transportsystemen, och jag återkommer till dem om några sekunder. Men jag vill säga att det är så otroligt viktigt att förstå utvecklingen och situationen för medborgarna i Ukraina just nu. De blir utsatta för invasion, krig och förtryck. Det sätter skräck i människor, och de flyr för sina liv.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Vi måste skapa goda möjligheter att i Sverige och i Europa ge stöd på plats i närområdet och bidra till att skapa väl fungerande transportkedjor så att förnödenheter kommer fram och så att människor kan komma ut ur krigszoner. Här pågår ett intensivt arbete. Just i dag sitter migrationsministrarna och arbetar med frågan på plats i Bryssel. Jag har med mina kollegor också ett ansvar för att se till att vi inom transportsystemen har väl fungerande transportkedjor så att hjälp kan komma fram och så att det finns transportkapacitet i Europa.

Fru talman! Min fråga går till infrastrukturministern.

Möjligheten att resa med tåg inom Europa är viktig om vi ska uppnå målsättningen att vara en av världens mest integrerade regioner.

Nu kommer oroande signaler från Danmark, där det finns förslag att svenska tåg inte ska få gå ända till Köpenhamns central utan ska tvingas vända vid Kastrup.

Liknande signaler kommer från Norge. På SJ är man nu orolig för möjligheterna att köra tåg in i Norge.

Min fråga till infrastrukturministern är vad han gjort konkret för att motverka denna protektionistiska utveckling och säkerställa att tågtrafiken över gränserna kan fortsätta och helst utvecklas.

Fru talman! Jag tackar Maria Stockhaus för en bra fråga. Den är bra av det skälet att det nu, efter en pandemi då vi mellan de nordiska länderna snarare fick gränser som vi inte hade velat ha, är än viktigare att vi har bättre kommunikationer över gränserna och förbättrar transportmöjligheterna.

Också jag har nåtts av uppgifterna om att ett stort statligt bolag i Sverige haft vissa utmaningar på den norska marknaden. Jag gillar inte den typen av marknadsbegränsning. Jag tycker att vi i Norden gynnas av att ha fri rörlighet och möjlighet för tågföretagen att operera tillsammans. Därför har jag en bra och kontinuerlig dialog med mina nordiska kollegor.

Jag ska ärligt säga att den stora utmaningen här kanske inte är inom Norden, där det fungerar förhållandevis väl. Det är på kontinenten, där vi vill ha nattågsmöjligheter och godstågsmöjligheter, som vi har en del större utmaningar med ett antal länder. Det arbetar vi intensivt med gentemot kommissionen men också regelbundet i ministerrådet.

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Eneroth.

På senare tid har flera allvarliga spårfel lett till akuta banarbeten och trafikstopp och därmed mängder av inställda eller kraftigt försenade tåg.

Anledningen till detta är ofta flera decenniers slitage och att det förebyggande underhållet har uteblivit. Här talar vi om det mest basala och förutsägbara underhållet. Ändå har pengarna gått till annat än det mest grundläggande för att tågen ens ska kunna köra på rälsen. Bristfälligt spårunderhåll kan i värsta fall leda till urspårning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Vi minns nog alla när Trafikverket stängde ned sträckan Lund-Helsingborg akut trots att det allvarliga spårfelet var känt sedan länge. De senaste i raden av spårfel som givit kraftiga störningar är ett vid Arlanda och ett mellan Flen och Sparreholm samt ett rälsbrott mellan Arlanda och Knivsta.

Ansvaret för de ständiga stoppen i järnvägstrafiken landar tungt på regeringen. Därför är min fråga till statsrådet följande: Måste det ske en allvarlig urspårning innan regeringen ser till att åtgärda de grava bristerna i spåren?

Fru talman! Jag tackar Patrik Jönsson för frågan.

När vi tillträdde som socialdemokratiskt ledd regering 2014 var det i en situation med år av underinvesteringar i det svenska järnvägssystemet. En tidigare finansminister hade till och med gjort en poäng av att inte satsa på järnvägen.

Därför har vi fått lägga mer resurser än någonsin på inte minst järnvägsunderhåll men också ny järnväg - en 47-procentig ökning i den nationella planen 2018 och nu fortsatt mer resurser än någonsin på järnvägsunderhåll. Det innebär att vi successivt betar av den skuld som finns. Det innebär att punktligheten inom järnvägen generellt har ökat under väldigt lång tid. Men det finns fortfarande utmaningar.

Ett skäl till detta är att det är privata aktörer som står för underhållet. Vi har från regeringens sida velat öppna upp en riktning där vi förstatligar en del av järnvägsunderhållet. Det vill inte Sverigedemokraterna. Vi tror att det är en god utveckling att staten har egen kapacitet för att säkra just järnvägsunderhållet.

Fru talman! Min fråga går till socialminister Lena Hallengren.

I Sverige sköts såväl sjukvården som förlossningsvården av regionerna. De flesta av regionerna styrs i dag av borgerliga partier - bara en av de 21 är vänsterstyrd. Vi kan se att förlossningsvården runt om i landet har väldigt stora problem i dag, inte minst här i moderatledda Stockholm.

Vad kan regeringen göra för att förstärka förlossningsvården och arbetet för kvinnors hälsa?

Fru talman! Jag tackar Emilia Töyrä för frågan.

Jag tror att olika delar av vården uppmärksammas från tid till annan, men förlossningsvården brukar vara i ständigt fokus såväl för dem i barnafödande ålder som för dem som delar erfarenheter med dem som har fött barn.

Vi har sedan 2015 haft en satsning på kvinnors hälsa som omfattar 8,5 miljarder. Det är inte enbart till förlossningsvården, men det har varit en stor del för att se till att vi bland annat kan anställa barnmorskor och arbeta för att hitta olika arbetssätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Vi har givit uppdrag att ta fram nationella riktlinjer till Socialstyrelsen, som snart kommer tillbaka. Vi har givit ytterligare uppdrag att titta på tillgång och efterfrågan ända fram till 2035 och titta på arbetssätt och metoder, till exempel en barnmorska per födande kvinna. Best practice, den kunskap som visat sig vara den som ger de bästa resultaten och den tryggaste och säkraste vården, vill vi att alla ska använda.

Fru talman! Min fråga går till socialminister Lena Hallengren.

Vi har ju fått Coronakommissionens slutbetänkande, och det har kommit många frågor om det i dag. Man kan nog säga att det här är en historisk utredning, så det kommer nog många frågor om den även i framtiden.

Det har framkommit en hel del kritik mot regeringens ledarskap och hur man hanterat pandemin. Det har även framkommit en del samarbetsbekymmer mellan olika myndigheter som säkert har kunnat påverka en hel del av handläggningen i olika situationer.

Det är mycket viktigt att man tar den här kritiken på allvar och är ödmjuk för att se vad man kan göra med den, för det som har varit får inte upprepas. Det kommer tyvärr fler pandemier. Ingen vet när de kommer, men vi vet att de kommer. Nu har vi också en krissituation med krigsläget i Ukraina.

Min fråga till socialministern är hur regeringen vill arbeta vidare med kritiken. En del frågor har besvarats i dag, men jag vill höra ännu mer om hur man gör för att det här inte ska hända igen och för att man ska ha lärt sig både i samhället och i sjukvården så att man är bättre rustad inför framtiden.

Fru talman! Det är utredningens slutbetänkande som nu har kommit. Vi har tagit emot två tidigare betänkanden och redan vidtagit många åtgärder.

Vi har en äldreomsorgslagstiftning under utarbetande. Vi ser över hela smittskyddslagen. Vi har givit ett tjugotal uppdrag till myndigheter bara från Socialdepartementets sida, så jag vill säga att vi lär av våra misstag men också av de erfarenheter som vi gör.

Sedan tycker jag att de som ska summera Coronakommissionens slutsatser har en tendens att enbart se kritiken. Jag tycker att det är positivt att Coronakommissionen kommer till slutsatsen att vi gjorde rätt vägval. Det skiljer ut Sverige på olika sätt. Men jag skulle göra samma sak igen om det var så att jag fick välja mellan ett slutet samhälle och ett mer öppet samhälle, om jag fick välja mellan i princip undantagstillstånd och att se till att människor är väl upplysta och att man jobbar med råd och rekommendationer, självklart i kombination med andra åtgärder.

Dessutom har vi bland den lägsta överdödligheten i Europa när vi kommer ut ur den här pandemin.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Putin trappar just nu upp våldsutövandet i Ukraina, och väldigt många människor tvingas lämna landet. Samtidigt har Sverige de senaste åren tagit emot tusentals kvotflyktingar från länder som Jordanien och Turkiet, länder som inte befinner sig i krig.

Migrationsverket skriver om Jordanien att det allmänna säkerhetsläget är gott. "Det pågår inte någon väpnad konflikt, kriminaliteten är relativt låg och polisen upprätthåller närvaro . Därutöver är Jordanien ett välmående land med bra och tillgänglig sjukvård och utbildning." Det låter trevligt, i och för sig. Detsamma kan dock inte sägas om Ukraina i dagsläget.

Det är såklart högst rimligt att vi har ett kvotflyktingmottagande i år. Det förstår alla som befinner sig i den här kammaren. Men dessa flyktingar ska naturligtvis komma från länder där det pågår ett krig. Det ska alltså handla om personer som faktiskt flyr ett riktigt krig.

Jag vill därför fråga statsrådet Hallengren om regeringen kommer att öronmärka årets flyktingkvot för personer från Ukraina.

Fru talman! Jag hör att Ludvig Aspling från Sverigedemokraterna delar upprördheten över Putins agerande. Det är välkommet, tycker jag.

När det gäller hur man kommer att använda sig av kvotflyktingssystemet är det inget jag kan kommentera ytterligare. Det här är ju en fråga som är högst levande, och som nämnts här tidigare är migrationsministern just nu på möte med sina kollegor i Europa. I det aktuella läget tror jag att det är bättre att han får svara på den frågan än att jag ska försöka ge Ludvig Aspling ett svar just nu.

Fru talman! I min hemstad Helsingborg används minutscheman inom hemvården. Jag fick för ungefär en vecka sedan se några exempel på sådana scheman. Man får exempelvis tre minuter på sig för att smörja in fötter och sätta på stödstrumpor. I dessa tre minuter ingår att gå in i bostaden, att göra den äldre redo för bytet, att smörja in fötterna och få på strumporna. Sedan ska man ta sig ut ur bostaden och lämna personen i fråga i ett skick som är gott; det ska vara ombonat och trivsamt. Tre minuter!

Var och en av oss förstår naturligtvis att detta är helt omöjligt. Detta sätt att lägga scheman reducerar undersköterskornas yrkesroll - de blir mer som robotar. De alldeles orimligt korta tider som ges för de olika insatserna omöjliggör också för sköterskorna att ge de äldre den omvårdnad av god och hög kvalitet som de naturligtvis väl förtjänar.

Därför undrar jag vad ministern anser om minutscheman och vad ministern gör för att arbeta med frågan.

Fru talman! Tack, Yasmine Bladelius, för frågan! Detta är något som verkligen diskuteras bland dem som arbetar i äldreomsorgen. Det är en situation som är omöjlig, orimlig och ovärdig, om man försöker fundera över vad dessa tre minuter ska räcka till - att bara lägga upp ett arbete på det sättet! Jag hoppas verkligen att vi är på väg bort från minutscheman. Vi har ju haft denna typ av debatt under lång tid. Jag hoppas verkligen att vi är på väg bort från detta även om jag befarar motsatsen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Vad gör vi då? Det handlar om omfattande satsningar på äldreomsorgen som en otroligt viktig del av välfärdsverksamheten - att tillskjuta resurser så att man som kommun och utförare verkligen har förutsättningar att bedriva en god äldreomsorg. Men det handlar också om att vi ser till att de som arbetar i äldreomsorgen får förutsättningar att utbilda sig till undersköterskor och att vi gör det till en skyddad yrkestitel. På så sätt kan vi ge dem råg i ryggen så att de kan ställa krav. Det kan också göra att man förstår att det krävs en kvalificerad utbildning för att arbeta i svensk äldreomsorg.

Frågestunden var härmed avslutad.