Frågestund

Fru talman! För en månad sedan lade Moderaterna fram ett förslag om att kompensera hushållen för de kraftigt skenande elpriserna. Det är bra att regeringen nu också verkar förstå hur hårt hushållen drabbas, även om det är tråkigt att regeringen inte vill kompensera alla hushåll utan bara vissa. Staten borde inte tjäna pengar på ökade elpriser, och sänkt elskatt borde vara bättre än bidrag.

Indirekt erkänner dock regeringen nu sitt ansvar för situationen. Att södra Sverige numera är beroende av priserna i Danmark och Tyskland är ett politiskt val. Svenska kraftnät påpekade redan 2015 att om kärnkraften läggs ned står vi inför högre elpriser. Regeringen stängde kärnkraftverk, och vi fick högre priser.

Det är tydligt att regeringen saknar en långsiktig plan för energiförsörjningen, för hushållens elräkningar och för den gröna omställningen. Min fråga är alltså: Är regeringen beredd att ompröva sitt motstånd mot kärnkraften, och vilka förslag är man i så fall beredd att lägga fram?

Fru talman! Den svenska regeringen har inte lagt ned kärnkraftverk. Vi gjorde en energiöverenskommelse med bland andra Moderaterna. Efteråt hade Moderaterna delningsbilder på Twitter där de sa att de hade räddat svensk kärnkraft - trevligt - i en uppgörelse med bland andra regeringen.

Däremot tar vi i regeringen frågan om de höga elpriserna på väldigt stort allvar. Det spelar ju inte så stor roll att de svenska elpriserna är något lägre än elpriserna i Europa när de ändå stiger så kraftfullt som de har gjort under denna vinter. Därför agerar regeringen. Vi har avsatt 6 miljarder kronor för att kompensera de hushåll som har fått höga elräkningar den senaste tiden. Vår ambition är att kunna ersätta dem december, januari och februari.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Jag kan också konstatera att de ersättningar som vi har föreslagit överstiger den kompensation som Moderaterna har talat om.

Fru talman! Jag tackar för svaret.

Jag välkomnar att regeringen nu också har vaknat och vill kompensera hushållen. Det är viktigt. Men det löser inte den långsiktiga frågeställningen om att vi behöver mer elproduktion i södra Sverige för att lyckas med omställningen och värna hushållens ekonomi.

Moderaterna har lagt fram flera politiska förslag:

Ändra det energipolitiska målet till 100 procent fossilfritt.

Tillåt fler reaktorer än tio.

Tillåt reaktorer på fler ställen än där det i dag är tillåtet.

Ersätt kärnkraft och vattenkraft för den stabilitet de ger.

Vad är statsrådet beredd att säga ja till?

Fru talman! Det är fullt möjligt att bygga ny kärnkraft i Sverige. Det finns inga förbud mot det. Vi kan konstatera att Moderaterna inte heller har lagt in några subventioner i den justerade budgeten för att bygga kärnkraft.

Den snabba lösningen, och den viktigaste lösningen för elkonsumenter den närmaste tiden, både hushåll och företag, är att kraftigt bygga ut elproduktionen i Sverige. Den snabbaste och billigaste lösningen är vindkraft, inte minst till havs, eftersom det finns enorm kapacitet i södra Sverige som skulle kunna användas. Tyvärr är det många moderatkommuner som bromsar.

Fru talman! Med arrogant nonchalans har socialdemokratiska regeringar de senaste åren aktivt och medvetet åsidosatt det folkvalda parlamentet och dess beslut. Regeringen har bland annat satt i system att dra tillkännagivanden i långbänk och i upprepade fall struntat i riksdagens beslut. Detta hanterande av riksdagsbeslut har resulterat i att riksdagen nu börjat tidsbestämma tillkännagivanden för att pressa fram ageranden från regeringen.

Ett exempel var att riksdagen tog beslut om att regeringen innan den 1 januari i år skulle återkomma till riksdagen med ett förslag på hur man ska slopa femårslicenserna, det byråkratiska haveri som i dag drabbar laglydiga vapenägare. Denna tidsfrist betydde uppenbarligen ingenting för regeringen.

Kommer dock Morgan Johansson, om än för sent, att agera i frågan?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Jag har sett hur Tobias Andersson och Sverigedemokraterna angriper oss socialdemokrater för att vi inte följer demokratiska strukturer och principer. Jag företräder ett parti som för 100 år sedan var med om att driva igenom demokrati i det här landet. Sverigedemokraterna är ett parti med rötter i vitmaktrörelsen och den typen av ingångar. Man missar aldrig ett tillfälle att ge sig på medier och domstolar. Jag tar ganska lätt på den kritiken, får jag nog säga.

När det gäller sakfrågan som Tobias Andersson lyfter fram är detta ett tillkännagivande som i grunden är ganska problematiskt. Om vi skulle göra som Sverigedemokraterna vill ökar man nämligen riskerna för att farliga vapen, bland annat automatvapen och halvautomatiska vapen, kommer i händerna på människor som inte ska ha dessa vapen.

Därför analyserar vi naturligtvis tillkännagivandet noga. Jag tänker dock inte medverka till att i detta läge, med de problem vi har med skjutningar och gängkriminalitet, öka tillgängligheten till denna typ av vapen så att de kommer i orätta händer.

Fru talman! Det är inte upp till Morgan Johansson att avgöra vad som är problematiskt eller inte i beslut fattade i denna kammare. Det är upp till denna folkvalda kammare att landa i de beslut man själv anser vara rimliga för att fortsätta.

I det här fallet pratar vi om ett byråkratiskt, administrativt haveri som drabbar laglydiga vapenägare. Då är det inte upp till Morgan Johansson att säga att man ska åsidosätta de folkvaldas beslut i denna kammare därför att han personligen finner det problematiskt.

Fru talman! Det finns ingenting som hindrar riksdagen att agera på egen hand om man nu vill driva igenom en lagstiftning som innebär att man minskar kontrollen över vapen i just den här situationen. Det står naturligtvis riksdagen fritt att göra det.

Jag vill bara säga att det tillkännagivande som Tobias Andersson lyfter fram är problematiskt utifrån denna synvinkel. Vi analyserar naturligtvis det och ser om vi kan hitta en väg som inte ökar riskerna för att vapen hamnar i orätta händer. Men där har vi ännu inte någon lösning på problemet.

Jag tänker inte medverka till att i det här läget minska kontrollen av vapen. Det tror jag är helt fel väg att gå.

Fru talman! Min fråga går till inrikesministern.

Jag vill börja med att hälsa inrikesministern välkommen tillbaka till det viktiga arbetet med att jobba med det civila försvaret i Sverige.

Vi befinner oss fortfarande i en pandemi. Pandemin har inneburit jättestora påfrestningar, självklart framför allt för liv och hälsa och för samhällets hela funktionalitet, och det har varit en utmaning för våra demokratiska institutioner.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Vi är alla överens om att det civila försvaret måste stärkas för att bland annat hjälpa samhället att stå emot den typ av stora kriser som vi befinner oss i nu men som vi också tror och befarar kommer att inträffa fler gånger.

Jag vill därför fråga inrikesministern vilka han anser vara de viktigaste satsningarna framöver för det civila försvaret och uppbyggnaden av detsamma. Det är en stor fråga och väldigt kort tid att svara på.

Fru talman! Det är, som Hanna Gunnarsson säger, en stor fråga, men i korthet kan man säga att vi i dag håller på att genomföra den största uppskalningen av det civila försvaret i modern tid. Vi går ut med sammanlagt 4,2 miljarder kronor i ökat stöd till kommuner och landsting och andra aktörer för att förstärka bland annat områden som rör livsmedelsförsörjning, läkemedelsförsörjning, transporter, hälso- och sjukvården och allt annat som behöver stärkas upp så att det ska finnas en bred beredskap om man hamnar i olika former av krissituationer, där den allra yttersta förstås är risken för höjd beredskap och krig.

Det vi nu gör, uppskalningen till 2024 med de här drygt 4 miljarderna, är en mycket stor insats och ett mycket starkt initiativ som naturligtvis grundar sig på det försvarsbeslut som finns i botten.

Fru talman! På Folk och Försvar-konferensen nu i början av veckan lyftes även välfärden in i diskussionerna om det breda säkerhetsperspektivet. Det är såklart väldigt glädjande och väldigt viktigt. Jag vet att även inrikesministern i sitt anförande lyfte fram behovet av ett starkt välfärdssamhälle.

Hur ser ministern på välfärden under de stora kriserna?

Fru talman! Min uppfattning är att en stark välfärdsstat är helt avgörande för att man ska kunna hantera svåra kriser när de kommer. Vi har ju ansvarsprincipen som går ut på att det i botten ska vara ungefär samma aktörer, det vill säga till exempel den ordinarie hälso- och sjukvården och de ordinarie transportverksamheterna, som snabbt ska kunna skalas upp i händelse av kris och krig. Då måste man ha marginaler så att man klarar av det, och det är det som de här ytterligare pengarna nu går till, alltså att förstärka de verksamheterna.

Fru talman! Efter onsdagsmorgonens presskonferens där regeringen presenterade en bidragslösning till dem som drabbats av exceptionellt höga elräkningar denna vinter hopar sig en rad frågor då regeringen nu har valt en modell som utgår från antalet förbrukade kilowattimmar per månad. Rent krasst innebär det att det inte är de med högst elräkningar som kommer att få del av regeringens bidrag. Eftersom priset skiljer sig åt ganska markant mellan de olika elområdena beror det i stället på var i landet du bor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Beräkningar från Fortum visar att om elpriserna i södra Sverige skulle ha varit på samma nivå som i norr förra året skulle notan ha landat på cirka 35 miljarder mindre.

Min fråga till regeringen blir därför: Varför valde regeringen att ge bidrag till några i stället för att sänka skatten för alla?

Fru talman! En viktig diskussion när vi talar om att vi nu vill ge kompensation till hushåll som faktiskt har drabbats väldigt hårt av de höga elpriserna är att man kan tolka frågeställaren som så att man inte skulle ha gett något stöd till alla som bor i norra Sverige och som varje vinter har en väldigt hög elkonsumtion för att det är kallt där. Jag tror att vi ska hålla ihop Sverige, och om vi ska rikta stöd till hushållen ska vi göra det utifrån ett nationellt perspektiv.

Det har diskuterats om man kan sänka elskatten retroaktivt, och jag menar att det är nästintill omöjligt att göra det utan helt orimliga konsekvenser. Nu har vi hittat ett system att stötta hushållen mer kraftfullt än genom de förslag som har diskuterats i den allmänna debatten. Många av de hushållen ser nog att det är viktigt att vi enas i Sveriges riksdag och ser till att de här pengarna kommer ut, för det är många som har varit väldigt oroliga.

Fru talman! Orsaken som har presenterats av regeringen till att läget har blivit så exceptionellt i Sverige är de höga elpriserna på kontinenten och att man där har blivit beroende av rysk fossilgas. Det ryska beroendet har uppstått och förstärkts av att man har lagt ned kärnkraft och byggt vindkraft.

Det är här jag inte får ihop det. Enligt regeringen sjunker priserna med nedlagd kärnkraft och utbyggd vindkraft i Sverige. Anser regeringen fortfarande att det var en bra idé för Sverige att stänga ned fungerande kärnkraft i förtid?

Fru talman! Regeringen har inte stängt ned någon kärnkraft. Det har gjorts på kommersiella grunder eftersom det inte har varit lönsamt att renovera kärnkraften.

Det vi ser nu är att det finns ett enormt intresse av att bygga ut inte minst havsbaserad vindkraft. Bara i södra Sverige finns planer på och intresse av att bygga ut mer än dubbelt så mycket som hela Sveriges elproduktion. Då är det viktigt att vi nu fokuserar på långsiktiga lösningar som en ökad produktion av el och dessutom bättre överföringskapacitet i Sverige så att vi inte hamnar i den här situationen igen.

Fru talman! Jag välkomnar att Socialdemokraterna äntligen har kommit till insikten att vi har en elkris i Sverige och att våra svenska hushåll är hårt drabbade. Däremot ser jag inte det elbidrag som har presenterats av regeringen som något annat än valfläsk. Här fiskar regeringen efter röster från de 1,8 miljoner hushåll som annars aldrig skulle ha röstat på Socialdemokraterna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Om regeringen verkligen vill hjälpa alla utsatta - pensionärer, ungdomar, företagare och ensamstående - som vänder på varje krona för att få ekonomin att gå ihop hade man levererat ett förslag som kom Sveriges alla 4,8 miljoner hushåll till del.

Liberalerna vill i ett första steg sänka punktskatten på el, och på sikt vill vi halvera den. Det är orimligt att vi likställer fossilfri el med sprit och cigaretter och därmed straffbeskattar den.

Min fråga till statsrådet är: Vore det inte rätt väg att gå? Dessutom skulle det vara en rättvis och långsiktig lösning.

Fru talman! Det är rätt att det är 1,8 miljoner hushåll som kommer att få del av det här stödet. Det är alltså väldigt många. De som kommer att få ta del av det här stödet är de som har fått väldigt höga elräkningar. De har en hög förbrukning och priset är högt. Det betyder att människor som bor i en villa, ett radhus, ett småhus eller en lägenhet som förbrukar mycket el får det här stödet.

Det Liberalerna inte berättar om sitt sätt att se på det här är att man skulle ge väldigt mycket mindre pengar till dem som betalar de högsta elräkningarna. Det tror jag inte heller vore en bra lösning eftersom vi gör det här eftersom vi har väldigt höga prisnivåer just nu som drabbar några hushåll exceptionellt hårt.

Jag kan också konstatera att en retroaktiv sänkning av elskatten inte är möjlig att införa utan helt orimliga konsekvenser. Det är någonting som Finansdepartementet har studerat väldigt noga.

Fru talman! Bengt-Olof Isaksson ska betala nästan 11 000 kronor, Caroline Hallström sover med ylletröjan på och Magnus Stålnackes elfaktura tredubblades. Alla bor dessutom inte i villa. Listan kan göras lång, nämligen 4,8 miljoner sidor lång.

Jag tycker att det är märkligt hur statsrådet gör skillnad på folk och folk. Det hade varit mycket bättre att sänka punktskatten och på sikt halvera den. Det hade varit till nytta för alla.

Fru talman! Att sänka punktskatten skulle inte ge lika mycket till dem som har haft stor elförbrukning och därmed stora kostnader. Alltså skulle säkert många av dem som räknas upp här förlora på ett sådant förslag.

Vi har riktat förslaget till dem som har drabbats hårdast under den här kalla vintern. Sedan sätter vi ett tak vid 2 000 kilowattimmar för att se till att de som bor i väldigt stora villor faktiskt får betala själva eftersom de har ekonomi nog att göra det.

På så sätt kan vi styra resurserna till småhusen, till de stora lägenheterna som har stor förbrukning och till vanliga människor som bor i villa.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! I dagarna startar en nationell förstärkning när ett stort antal poliser kommenderas in till arbete i Stockholmsregionen, trots att de behövs på sina ordinarie arbetsplatser ute i landet. Läget gällande det dödliga skjutvapenvåldet anses så pass allvarligt.

Samtidigt tvingas en del av de lokala poliser som arbetar direkt mot de kriminella miljöer där det skjuts eller med det förebyggande arbetet för att förhindra nyrekrytering bemanna receptioner och lösa administrativa uppgifter som bättre hade hanterats av civilanställda, detta eftersom pengabristen i Stockholmspolisen har skapat stenhårda sparkrav som i sin tur har lett till att vakanser för civila inte får tillsättas.

Vad kan statsrådet göra för att lösa polisens akuta ekonomiska problem som i sin tur markant försvårar arbetet mot bland annat dödsskjutningar och gängkriminalitet?

Fru talman! Om frågan är vad vi kan göra för att lösa de akuta problemen är det så att Polismyndigheten nu förstärks med mycket stora belopp i och med den nya budgeten. Polismyndigheten har aldrig haft så mycket pengar som man har just nu. Man har heller aldrig, om man ser till årsskiftessiffror, haft fler anställda än vad man nu har. Det är nästan 6 000 fler anställda från det att vi började skala upp polisen, av dem nästan 1 500 fler poliser som vi kunde registrera den 1 januari.

Vi fortsätter den förstärkningen, varför det varje halvår som nu går kommer ut ytterligare hundratals poliser som kan medverka i både att bekämpa brott som sådana och att förebygga brotten i stort.

Mer pengar, bättre verktyg och också fler anställda är alltså den väg som Polismyndigheten är inne på.

Fru talman! Oaktat de satsningar som har gjorts är det enkelt att konstatera att det inte har varit tillräckligt. Skjutningarna fortsätter. En del av de poliser som är allra bäst lämpade för att få stopp på både våld och nyrekrytering bemannar receptioner och gör andra uppgifter som civila, som finns på marknaden och skulle kunna anställas här och nu, lätt skulle ha kunnat lösa. Men pengarna är slut, så frågan kvarstår: Vad kan statsrådet göra här och nu för att lösa den akuta ekonomiska situationen som mycket handlar om brist på pengar?

Fru talman! Det kommer ju mer pengar i och med den nya budgeten. Polismyndigheten förstärks ytterligare.

Den kraftsamling som vi nu gör i Stockholm motiveras av att det är i Stockholm som vi just nu har problem. Skjutningarna har vänt nedåt kraftigt i Malmö och har minskat med nästan två tredjedelar de senaste åren. Skjutningarna har vänt nedåt också i Göteborg med nästan en halvering de senaste åren. I Stockholm har vi däremot sett en mycket negativ utveckling. Därför måste vi kraftsamla i Stockholm, och genom att göra det tror jag också att man lägger grunden för en bättre utveckling i regionen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Min fråga går till finansminister Mikael Damberg.

Nu skärper regeringen restriktionerna med anledning av den ökade smittspridningen av covid-19. Risken är då att Sveriges ekonomi drabbas och går sämre. Min fråga är: Vad gör regeringen för att hjälpa svensk ekonomi och dess företagare?

Fru talman! Det stämmer verkligen som Anna Vikström säger att vi har gått igenom en väldigt tuff period, en pandemi som har slagit inte bara mot Sveriges utan mot Europas och världens ekonomier. Vi såg en enorm utmaning när 600 000 människor till exempel fick gå på korttidsarbete. De räddades kvar i en anställning och kan nu fortsätta sina liv.

Vi gjorde historiskt stora insatser från statens sida. 400 miljarder kronor satsades under den här kristiden. Just nu har vi en enorm smittspridning i Sverige, den högsta någonsin, och då har vi återigen vidtagit ett antal åtgärder för att få bukt med detta och minska smittspridningen, inte minst för att klara hälso- och sjukvården.

Det vi har gjort är att gå in med de stöd som näringslivet har uppskattat, det vill säga omställningsstödet, omsättningsstöden och möjligheter att få uppskov på skattekontot. Vi har återinfört evenemangsstödet och förlängt det. Vi följer situationen väldigt noga, för det är klart att det finns företag som nu drabbas av människors beteendeförändringar.

Fru talman! Vilken effekt bedömer finansministern att de åtgärder som vidtagits hittills har haft?

Fru talman! Vi ser en väldigt stark utveckling av både bnp och arbetsmarknad. Faktum är att Sverige har tagit tillbaka hela det bnp-tapp vi såg under pandemin. Vi ligger över vår nivå innan pandemin och ligger faktiskt på den tillväxtbana som vi hade innan. Svensk ekonomi har klarat sig bättre än ekonomin i de flesta andra europeiska länder. Arbetslösheten är nu nere på samma nivåer som före pandemin, enligt Arbetsförmedlingens statistik.

Än så länge har vi klarat det här ekonomiskt bra, men vi har också resurser att göra mer om det skulle behövas.

Fru talman! Jag tror att alla i den här kammaren är överens om att det behövs fler poliser i Sverige, och för att få fler poliser behöver polisyrkets attraktivitet öka och polislönerna höjas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Regeringen har inte själv velat skjuta till tillräckliga medel för detta, och man har inte heller sett till att de budgetmedel som vi i riksdagen har fattat beslut om ska gå till högre polislöner faktiskt har gjort det.

Regeringens otydlighet har lett till att Polismyndigheten i stället har fördelat ut mycket av pengarna på tillfälliga lönetillägg. Fyra avdelningar inom Polisförbundet i Västsverige har därför JO-anmält Polismyndigheten för att inte följa riksdagens beslut.

Min fråga till justitieministern är vilka åtgärder han nu tänker vidta för att se till att myndigheten följer riksdagens beslut och höjer polislönerna.

Fru talman! Till att börja med kan man konstatera att polislönerna har ökat kraftigt de senaste åren. Genomsnittslönen för en polis ligger nu på 38 500 kronor i månaden. Det är en ökning med 6 000 kronor sedan ökningen började för ett antal år sedan, 2015. Det är en löneökning som är högre än för de allra flesta andra grupper på arbetsmarknaden.

De extra pengar som David Josefsson hänvisar till har gått ut just för att täcka dessa lönekostnader. Likadant gör vi nu med de extrapengar som kommer med den här budgeten. Vi skriver in i regleringsbrevet att de extrapengar som nu kommer och som är specificerade till det ska gå till löner och andra ersättningar.

Utöver att lönerna nu börjar öka och det ökar attraktiviteten tror jag att det är mycket annat som också måste göras för att förbättra arbetsvillkoren för poliserna, och bara det faktum att man nu blir fler och fler som kan dela på arbetet och hjälpas åt tror jag har stor betydelse.

Fru talman! Jag tror att nyckelordet i ministerns svar är "andra ersättningar". Det är precis det som Polisförbundet är kritiska mot. Otydligheten från regeringen har gjort att Polismyndigheten inte har vågat lägga alla pengar på permanenta löneökningar utan i stället fördelat ut dem i lönetillägg.

Det har inte varit riksdagens ambition, och frågan är därför återigen: Vad avser ministern att göra för att se till att löneökningarna blir permanenta?

Fru talman! En viss flexibilitet måste det nog ändå finnas. Det är trots allt inte riksdagen som ska sitta och bestämma vilka löner man ska ha i olika befattningar i alla våra myndigheter. Då skulle vi ju slå undan benen helt och hållet för den lönebildningsstruktur som vi har haft under alla år.

När man sätter av pengar måste man också vara beredd att ge flexibilitet till parterna, i det här fallet Polismyndigheten och polisfacken, att fördela de pengarna på ett rimligt sätt. Annars kommer vi att sitta här och diskutera exakt hur många kronor och ören som olika tjänster ska ha. Den diskussionen kommer man aldrig att kunna reda ut politiskt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! I och med att SD, M och KD har riktat extra medel i sin budget till rättsväsendet har bland annat polisernas löner kunnat stärkas ytterligare. Bättre lönevillkor är ett av de viktigaste sätten att både attrahera nya poliser och behålla erfarna poliser i yrket. Vi ser det här som ett av flera steg i att fortsätta att stärka polisernas löner ytterligare.

Min fråga är: Kommer Morgan Johansson att följa Sverigedemokraternas vilja och fortsätta att stärka polisernas löner ytterligare i kommande budgetar eller kommer regeringen, som tidigare, inte att prioritera detta?

Fru talman! Det är en helt felaktig bild. Som jag sa ligger genomsnittslönen för en svensk polis nu på 38 500 kronor i månaden. Genomsnittslönen har ökat med 6 000 kronor sedan 2015, vilket är mer än vad de allra flesta andra grupper på arbetsmarknaden har fått.

Det grundar sig faktiskt på ett avtal som slöts mellan Polismyndigheten och polisfacket i januari 2018. Det var då ett av arbetsmarknadens bästa avtal. Det var då som själva den här utvecklingen började.

Sedan har riksdagen skjutit till extra pengar och har öronmärkt pengar. Det är också bra, men de stora pengarna kommer alltid i den ordinarie budgeten, det vill säga det vi regelmässigt går fram med till Polismyndigheten. De pengar som riksdagen nu vill anvisa till just lönerna kommer att gå ut på ett sådant sätt att man förstärker arbetsvillkoren för polisen.

Fru talman! Det som Morgan Johansson säger stämmer; poliserna har fått ökade löner. Men det beror mycket på att oppositionen har sparkat regeringen framför sig.

Polisernas löner behöver dock fortsätta höjas. Det är detta som är min fråga. Kommer regeringen att fortsätta arbeta för att polisernas löner ökar mer än vad de har gjort hitintills?

Fru talman! Nej, grunden för ökningen av polisernas löner finns i det avtal som slöts i januari 2018 mellan Polismyndigheten och polisfacket. Sedan har vi från regeringens sida sett till att skjuta till pengar så att man har klarat av att finansiera dessa löner. Därefter har oppositionen här - av rent opportunistiska skäl, skulle jag vilja säga - lagt till lite pengar utöver detta bara för att man sedan ska kunna säga att det minsann var de som låg bakom detta. Men det här är nog en del i det politiska spelet.

Vi kommer såklart att fortsätta skjuta till pengar så att man kan ha en bra löneutveckling för polisen också framöver.

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Matilda Ernkrans.

De rika ländernas sätt att roffa åt sig allt vaccin har drabbat den fattiga delen av världen oerhört hårt. Lika många som har dött av viruset har dött av konsekvenserna av restriktionerna, och de långsiktiga konsekvenserna är horribla. Fler flickor och kvinnor utsätts för våld, inklusive sexuellt våld. Fler flickor gifts bort, och färre barn får gå i skolan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Sverige lägger 2,1 miljarder på vaccin och Covax, vilket är bra. Däremot lyssnar regeringen inte på EU-parlamentet, de länder som har försökt flagga för någonting annat, forskare och civilsamhällesorganisationer, som säger att patent måste pausas och tekniken överföras under pandemin för att hela världen ska få tillgång till vaccin.

Jag undrar varför statsrådet, som säger sig stå för en feministisk regering, inte kämpar för att få så många doser som möjligt för biståndspengarna.

Fru talman! Tack så mycket, Lorena Delgado Varas!

Inledningsvis vill jag säga att det är alldeles uppenbart för oss alla att Sverige inte har kommit ur pandemin förrän världen har kommit ur den. Därför är jag väldigt stolt över att vi i Sverige och den svenska regeringen klarar av att ta ansvar så att människor här i Sverige får tillgång till vaccin och kan vaccinera sig. Om man inte redan har gjort det är det dags att göra det nu eller ta dos 3.

Vi är också det land som sett till vår befolkning har bidragit mest till att fördela överskott av vaccin ut i världen, inte minst till länder där man har väldigt låg vaccintäckning. Så sent som i dag fattade regeringen beslut om att donera ytterligare en halv miljon doser av Janssens vaccin till Covaxsamarbetet, och de kommer nu att fördelas utifrån behov i världen. Det här är ett arbete som även fortsättningsvis är prioriterat för den svenska regeringen.

Fru talman! Vaccinprogrammet Covax har inte bara delat ut vaccin till fattiga länder, utan även rika länder har fått ta del av doser. Jag kan berätta att EU har donerat flera miljoner doser till rika länder, bland annat Kanada och Storbritannien.

Jag undrar vad statsrådet har gjort angående detta. Har man flaggat till FN att systemet inte funkar?

Fru talman! Sverige ger 1 procent av vår bruttonationalinkomst till det internationella biståndet för att förbättra levnadsvillkor för fattiga människor i världen. När vi ser att inte bara Sverige utan hela världen drabbas av pandemin är det viktigt att vi som land bidrar med vårt engagemang och vår kraft för att se till att fördela vaccin globalt och rättvist. Jag menar att samarbetet inom Covax kan göra detta. Vi lägger full kraft på att se till att det fungerar så effektivt som möjligt.

Fru talman! Jag vänder mig till Mikael Damberg med min fråga, som handlar om Bosnien och Hercegovina.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Vi är många som med oro har följt situationen som uppstått i Östeuropa. Vi ser tyvärr en uppladdning från Rysslands sida i och runt Ukraina. Så sent som i dag har det kommit nyheter som pekar på att Ryssland kanske inte drar sig ur Kazakstan, trots att Kazakstan har bett dem lämna landet.

Samtidigt som detta sker ser vi att situationen i Bosnien och Hercegovina har trappats upp. I mitten av 90-talet pågick ett fruktansvärt krig i Europa. Många flyktingar kom hit till Sverige. Många har etablerat sig väl och bor kvar här. Men man känner en stor oro för vad som kan hända igen. Vi vet också att bosnienserbernas ledare Milorad Dodik har besökt Putin.

Min bild är att detta är en upptrappning som hänger ihop med Ukraina. Vad gör regeringen?

Fru talman! Detta är en enormt viktig fråga. Vi är nog många som läser nyhetsrapporteringen från Balkan just nu och ser tecken som tyder på en allt allvarligare situation. Vi vill för allt i världen inte hamna i en liknande situation som vi befann oss i på 90-talet. Jag vet att Europa är engagerat i detta, och vår svenska utrikesminister har också uttalat sig i frågan och tar den på väldigt stort allvar.

Jag hoppas verkligen att alla goda krafter, också internationella, nu kan hjälpa till för att deeskalera situationen och framför allt att alla parter på plats tar sitt ansvar fullt ut för att inte bidra till konflikter och våldsutveckling framöver.

Fru talman! Tack för svaret! Jag tror att alla vi här i kammaren är överens och att det finns en stor enighet. Jag vill med min fråga egentligen inte söka konflikt utan snarare vill jag markera tydligheten. Det är viktigt att vi i Sverige står upp för det fredsavtal som Daytonavtalet innebar.

Daytonavtalet kan dock också vara en del av problemet. Vi skulle behöva arbeta vidare med demokratiprocesser för att få människor att läka och kunna vara en fredsmäklande nation. Vad ämnar regeringen mer göra framgent?

Fru talman! Jag hoppas och tror att vi har en bred politisk samsyn här i kammaren om att Sverige, med den stora andel i vår befolkning som har sin bakgrund, sin släkt och sina vänner i regionen, finns till hands när tiderna blir sämre, och de är sämre nu. Jag litar på att den svenska utrikesministern Ann Linde fortsatt kommer att vara väldigt engagerad i frågan och ser fram emot ett gott samarbete med riksdagens partier.

Fru talman! Min fråga går till Nordenminister Anna Hallberg.

Det nordiska samarbetet är av vikt inom en rad olika områden. Det jag vill lyfta fram i detta inlägg är hälsa och life science. Inom dessa sektorer har väl fungerande samhällen, såsom de nordiska, stora fördelar, och vi kan åstadkomma mycket tillsammans.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Inom Nordiska rådets välfärdsutskott, där jag själv är verksam, är frågor om jämlik hälsa och stärkt folkhälsa i våra länder ständigt på agendan. För ett år sedan samlades företrädare för samhälle, forskning och näringsliv kring satsningen Startskott för mer nordisk samverkan inom life science. Ett för mig närliggande exempel är också det arbete som sker i mitt hemlän Skåne i och med det svensk-danska samarbetsorganet Greater Copenhagen, där just frågor om life science, cancer- och diabetesforskning och medicinteknik lyfts fram.

Avser ministern att ta ytterligare initiativ på området för att stärka detta arbete?

Fru talman! Tack, Per-Arne Håkansson, för en väldigt aktuell fråga! När världen nu förhoppningsvis startar upp i spåren av pandemin är detta precis ett sådant område där man med trovärdighet kan rikta blickarna mot Sverige och Danmark och mot Norden.

Sverige är väldigt trovärdigt i denna fråga. Vi har en djup och bred kompetens inom life science. Det gäller inte minst vacciner och folkhälsovetenskap i ett bredare perspektiv.

För mig som både handels- och Nordenminister är det en väldigt central fråga. Jag har också inlett ett samarbete med den danska regeringen och den danska Nordenministern där vi har träffats i just Öresundsregionen tillsammans med representanter för företag, universitet och forskningsinstitut för att knyta ihop bland annat Öresundsregionen.

Där är vi mest trovärdiga i Norden för att kunna lyfta upp det här som en otroligt intressant plats att investera i men också att locka kompetens till. Det nordiska samarbetet i life science behöver stärkas. Där har vi redan påbörjat det arbetet.

Fru talman! Tack för svaret! Jag välkomnar kopplingen mellan handelsministeriet och det nordiska samarbetet och ser det i gemensam kontext.

Det finns ett starkt folkligt stöd för det nordiska samarbetet. Det uppfattar jag också i det parlamentariska organet för Nordiska rådet. Hur är responsen utifrån ministerns synvinkel från de nordiska regeringarna och samarbetsministrarnas uppslutning för detta?

Fru talman! Tidigare näringsministern Ibrahim Baylan och jag bjöd in övriga nordiska regeringar för att diskutera bland annat vaccinproduktion och vaccinutveckling i Norden. Responsen var översvallande.

Vi tog initiativ till detta förra sommaren. Nu fortgår arbetet på tjänstepersonsnivå. Vi kommer under det här året att ta vidare det arbetet för att se om vi kan lägga ännu mer vaccinproduktion i Sverige med anledning av pandemin och den aktuella frågan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Vi ser ett allvarligt och ökande säkerhetshot här i Sverige. Det gäller inte minst nu när det i går seglade in tre tunga landstigningsfartyg från Ryssland i Östersjön.

Det är viktigt att vi har ett starkt totalförsvar. Det gäller både det militära och det civila försvaret. I Sverige är vi väldigt duktiga på det digitala. Men vi är inte så bra på it-säkerhet. Det har vi sett i olika myndigheter, regioner och kommuner och nu senast i Kalix i december.

Min fråga till Morgan Johansson är: Hur arbetar regeringen tillsammans med näringslivet med att analysera och ta lärdom av alla dessa attacker för framtiden?

Fru talman! Det är precis som Alexandra Anstrell säger: Det är ett påtagligt hot som hänger över oss varenda dag. Alla vi som över huvud taget jobbar med den nya informationstekniken vet att det är väldigt sårbart på olika sett.

Vi har sett till att förstärka våra myndigheter, framför allt när det gäller MSB:s möjligheter att ge råd och stöd och stötta olika aktörer för att de ska kunna säkra upp sina tekniska system på ett bra sätt, och vi jobbar väldigt aktivt med cybersäkerheten.

Det är också en del i det jag talade om tidigare. Vi går nu ut med 4,2 miljarder till olika aktörer för att säkra Sverige på olika sätt inom ramen för det civila försvaret. Här är cybersäkerheten en väldigt viktig del i detta.

Jag har också följt situationerna som inte minst drabbat en del kommuner. Kalix var ett sådant exempel. Där fick man också stöd från statliga myndigheter för att hantera frågan.

Fru talman! Det enda jag är ute efter här är samarbete med näringslivet i den här frågan liksom i så många andra frågor där det är otroligt viktigt att ha ett gott samarbete med näringslivet i vårt totalförsvar och inte minst i civilförsvaret.

Försvarsberedningen och flera utredningar av regeringen har berört detta, och vi har ett totalförsvarsbeslut på att vi ska ha ett näringslivsråd som ska hålla på med totalförsvarsfrågor. Jag undrar: När kommer det egentligen?

Fru talman! Vi bereder den frågan. Jag ser fram emot att kunna bilda ett sådant näringslivsråd. Jag tror att det skulle vara viktigt på båda håll. Det gäller både att kunna föra information om vad som händer på den statliga sidan till näringslivet och också från andra sidan, det vill säga information från näringslivet till staten, regering och riksdag. Vi bereder frågan. Jag ser fram emot att kunna få detta näringslivsråd på plats under våren.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Jag vill rikta min fråga till finansminister Mikael Damberg.

De svenska bränslepriserna är bland världens högsta. Med reduktionspliktshöjningen vid årsskiftet har det svenska dieselpriset passerat nivån i Hongkong, vilket gör att Sverige nu har världens högsta dieselpris.

Det är inte möjligt att skylla de höga svenska priserna på världsmarknadspriset. Det är den svenska regeringens skattepolitik som har försatt oss i den här situationen. Det har stor betydelse för ett glesbefolkat land som Sverige och speciellt för dem som bor utanför storstadsregionerna och där kollektivtrafiken inte är lika välutbyggd.

Därför lyder min fråga: Finns det någon övre gräns för hur höga drivmedelspriserna kan bli innan regeringen kan överväga att på något sätt kompensera dem som inte bor i storstäder?

Fru talman! Vi har sett höga priser på inte minst diesel men också andra drivmedel den senaste tiden. En av förklaringarna är att vi fortfarande är väldigt beroende av fossila bränslen. Men det handlar också om den omställning som riksdagen i ganska bred politisk enighet har beslutat om att vi till 2030 ska ha en fossiloberoende fordonsflotta i Sverige.

Det är en enorm omställning som vi ska göra. En av utgångspunkterna i det är att vi ska kunna använda till exempel skogsprodukter eller andra biodrivmedel för att minska utsläppen från fossila bränslen och därmed minska Sveriges utsläpp över tid.

Just nu har vi sett en väldigt hög prisnivå. Det har inte minst att göra med att den produktion av fossilfria drivmedel som borde finnas inte riktigt finns vare sig i Sverige eller i ett internationellt perspektiv.

Fru talman! För oss som bor längs Sveriges riksgränser har restriktioner under pandemin verkligen varit ett elände. Egentligen skulle jag behöva använda betydligt starkare ord än så.

Det handlar inte om att det är en guldkant på tillvaron som försvinner. Det handlar inte om att vi ska ut och resa för att det är skoj. Det handlar om att få ihop vardagen och få den att fungera. Vi har tidigare varit kritiska mot våra grannar i hur de har hanterat oss. Nu är det i stället vi som ställer till det för våra grannar.

Därför var det väldigt glädjande med de nyhetsflashar som kom i måndags om att kraven på testning skulle upphöra från och med i går. Tyvärr står skyltarna med texten Inresa förbjuden kvar, och testkraven finns kvar. Här har tydligen ganska många medier i flera nordiska länder uppfattat samma sak, men ändå var det fel.

Därför vill jag ställa frågan till justitieministern: När kommer Sverige att ta bort de hårda testkraven mot våra grannar?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Det har kommit in en begäran om att göra en förändring. Den bereder vi nu. Vi ska inte ha kraven längre än vad de behövs. Men man får nog vara medveten om att de faktiskt har behövts och behövs.

Det räcker med att titta på vad som rapporteras i medierna just nu om en dramatisk ökning av smittspridningen. För några veckor sedan var den smittspridningen mycket stark i Danmark och Norge, och sedan kom den till Sverige. Det visar bara att vi måste vidta de mått och steg som behövs för att kunna klara av att begränsa detta.

Jag lever själv i ett gränsområde i Skåne. Jag vet att det är tiotusentals pendlare och andra som drabbas av detta. Men det är nog så att i sådana här dramatiska skeenden som vi är inne i får man helt enkelt acceptera att man under en övergångsperiod behöver kunna ta de här besluten och finna sig i att det ser ut så.

Vi bereder nu vidare de förslag som finns från Folkhälsomyndigheten. Vi ska inte ha några ytterligare restriktioner längre än vad som behövs. Men just nu behövs det.

Fru talman! Jag har en fråga till biståndsminister Matilda Ernkrans.

Världen står inför en akut klimatkris. Världens fattigaste har minst skuld till klimatförändringarna men bär störst konsekvens. Alla länder måste minska sin klimatpåverkan för att Parisavtalets mål ska uppnås. Men de rikare länderna måste särskilt ta ett ansvar för att gå före och bidra till utvecklingsländernas klimatomställning.

Det är ett ansvar som Sverige visar att vi kan ta. Regeringen har aviserat en fördubbling av klimatbiståndet till 15 miljarder kronor fram till år 2025. Vilka insatser ser biståndsministern att dessa pengar kan bidra till eller öka takten på?

Fru talman! Jag tackar Markus Selin för en viktig fråga.

Att vi ska skapa jobb genom att leda klimatomställningen har Magdalena Andersson gjort klart gäller här i Sverige för den här regeringen. Det handlar om att förbättra våra levnadsförutsättningar.

Det internationella biståndets mål är att förbättra levnadsvillkoren för människor som lever i fattigdom och förtryck. Därtill kan man lägga till det ledamoten så väl pekar på, nämligen att det ofta är fråga om människor som utsätts för konflikter, fattigdom och klimatkrisens effekter. Att vi fördubblar vårt klimatbistånd handlar om att vi kan bidra till att människor får förbättrade levnadsvillkor runt om i världen. Om vi kan få en bättre värld får vi också ett tryggare Sverige.

Sverige bidrar till exempel via den gröna klimatfonden, och vi är djupt inblandade i det arbete som görs nu. Tillsammans med Afrikanska utvecklingsbanken genomförs ett enormt projekt som handlar om att ta till vara på solenergi och se till att människor får el på den afrikanska kontinenten, inte minst viktigt för kvinnor och flickor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Min fråga är riktad till handelsminister Anna Hallberg.

Sverige skulle behöva producera mer egen mat, inte minst för att vi ska klara oss i händelse av krig och konflikt och även för att klara miljön. Svenskt jordbruk är bra på miljöfrågor.

Det svenska jordbruket behöver för sin produktion mycket konstgödsel, och konstgödseln importeras från världsmarknaden. Nu har världsmarknaden strypts beroende på ett ökat inhemskt behov av konstgödsel i Kina och ett kraftigt ökat behov i Indien. Priserna på den gödsel som ändå importeras har tredubblats.

Avser handelsministern att vidta några åtgärder för att stärka den svenska importen av konstgödsel?

Fru talman! Jag tackar Lotta Olsson för frågan.

Den här situationen är en konsekvens av avbrotten i handelsflödena och transportkedjorna samt den obalans som har uppstått på världsmarknaden under pandemin. Ett exempel på detta är just den här produkten. Det handlar också om att ett land som Kina styr om sin ekonomi och flöden.

Vi behöver då tillsammans med jordbrukarna och näringslivet se över hur vi kan bli mer resilienta i våra värdekedjor och styra om våra leveranskedjor. Detta jobbar vi med inom EU, och naturligtvis är den svenska regeringen pådrivande - bland annat för den typen av produkter som är så avgörande för vårt jordbruk och för vår ekonomi.

Fru talman! Min fråga riktar sig till finansminister Mikael Damberg.

Vi är alla väl medvetna om det höga elpriset som just nu råder runt om i vårt land. Det har försatt många familjer i en tuff situation.

Regeringen har nyligen aviserat att man ska gå ut med stödåtgärder för hushållen med de högsta elräkningarna. Förslaget är att 1,8 miljoner hushåll ska ta del av omkring 6 miljarder kronor.

Finansministern nämnde på presskonferensen i går att det var en viktig insats för Sveriges alla elkonsumenter. Samtidigt är det många industrier och företag som slåss med liknande problem. Ett exempel som vi har kunnat läsa om i veckan är pappersbruket Klippans Bruk, som kan tvingas lägga ned efter att ha producerat papper i snart 450 år. Det är Nordens äldsta pappersbruk.

Anser ministern att det är rimligt med exceptionella stödåtgärder som enbart riktar sig till hushållen när det finns industrier och företag som lider till följd av det höga elpriset?

Fru talman! Det är inte bara hushåll som lider av höga elpriser. Också företag gör det.

Vi följer vad EU-kommissionen har rekommenderat, nämligen att man i denna kris med en exceptionell situation ska kunna gå in med stödåtgärder för just hushåll.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Näringslivet vill framför allt få besked om långsiktiga spelregler och kunna återgå till en ordning där Sverige har låga elpriser. Det är något som har utmärkt Sverige under lång tid. De senaste decennierna har Sverige haft konkurrenskraftiga elpriser, inte minst för näringsliv och industri. Då krävs att vi bygger ut elproduktionen i Sverige, och då krävs att elöverföringen fungerar bättre så att det inte blir de höga prisskillnaderna inom Sverige. Regeringen har stort fokus på detta för både kort och medellång sikt.

Just nu går regeringen in med denna stödinsats för de hushåll som har drabbats hårdast av de höga prisökningarna.

Fru talman! Att alla som kan jobba faktiskt jobbar i Sverige är grunden för att Sverige ska vara en väl fungerande välfärdsstat och även för alla individers frihet. Därför har regeringen verkligen prioriterat att få fler i arbete. När vi gick in i krisen hade 300 000 fler fått ett arbete i Sverige jämfört med när regeringen Löfven tillträdde.

Under pandemin har förstås fokus varit att rädda människors liv och hälsa, men efter det har en viktig prioritering varit att skydda företag som i grunden är livskraftiga och jobben i Sverige. Detta har varit lyckosamt i stora delar. Trots detta har inte alla jobb gått att rädda. Arbetslösheten har gått upp, och långtidsarbetslösheten riskerar att bita sig fast.

Hur ser regeringen på framtiden? Kommer det att gå att pressa tillbaka långtidsarbetslösheten? Vilken roll kommer de indragna extratjänsterna i M-KD-SD-budgeten att spela här?

Fru talman! Det här är en jätteviktig fråga. Hur kan svensk ekonomi ta sig framåt efter pandemin så att vi får en stark arbetsmarknad?

Vi ser nu att arbetslösheten sjunker kraftigt generellt sett i Sverige. Prognoserna, anställningsplanerna och varslen ser väl ut. Nu är det osäkert med pandemin igen. Vart tar den vägen? Men generellt sett ser det bra ut.

Det finns dock några områden som riskerar att bita sig fast om vi inte gör ytterligare insatser. Ett sådant är långtidsarbetslösheten. Den stora budgeten på 74 miljarder kronor innebär ytterligare anställda i sjukvården, i äldreomsorgen, hos polisen och så vidare. Efter finanskrisen lärde vi oss att man måste våga satsa ekonomiskt för att ta sig ur krisen. Det är viktigt. Men det är också fråga om riktade insatser; extratjänster, arbetsmarknadsutbildningar. Tyvärr skärs dessa ned i den budget som riksdagen har fattat beslut om. Detta riskerar att det blir en något högre långtidsarbetslöshet än vad som annars skulle vara fallet. Men regeringen kommer att jobba hårt för att även de långtidsarbetslösa ska få jobb när vi tar oss ur pandemin.

Fru talman! Min fråga går till finansminister Mikael Damberg.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Händelserna runt statsministerns städhjälp har väckt frågan om utbredningen av skuggsamhället i Sverige. Ingen vet hur många personer som vistas illegalt i landet eller vad de sysslar med. Vissa blir offer för oseriösa arbetsgivare. Andra är kriminella och begår grova brott.

Vi moderater vill att de som inte har rätt att vistas i Sverige ska utvisas. Därför har vi föreslagit en folkräkning och återkallande av alla samordningsnummer. Avser regeringen att genomföra Moderaternas förslag?

Fru talman! Frågan om hur människor både utnyttjas och bedriver illojal konkurrens på svensk arbetsmarknad är enormt viktig. Där gör vi mycket.

Vi rensar upp i folkbokföringen, det vill säga samordningsnumren. Det pågår ett pilotprojekt mellan myndigheter med ökat informationsutbyte. Straffen har skärpts. Myndigheternas arbete riktas mot denna viktiga fråga.

Men om man tar frågan på allvar måste man också fundera över hur vi hamnade här. Världens mest liberala arbetskraftsreglering spelade en roll. Det har varit en situation där svensk politik inte har förstått att människor har utnyttjats. Det har sålts anställningskontrakt i Sverige, som man sedan har fått betala tillbaka. Det är också grunden till varför regeringen nu stramar upp systemet med arbetskraftsinvandring på flera olika sätt så att människor i fortsättningen inte tillåts utnyttjas på detta fruktansvärda sätt.

Fru talman! Under konferensen Folk och Försvar nyligen gjorde rikspolischefen Anders Thornberg ett uttalande om att en av orsakerna till den skenande kriminaliteten är migration.

Även om det här har varit fullständigt uppenbart för oss som så att säga lever på marken i Sverige är det uppenbarligen en nyhet för Polismyndighetens ledning och även för Regeringskansliet. Så sent som 2017, när den nationella operativa avdelningen redovisade skälen till brottsligheten i de så kallade utsatta områdena, hade man inte en tanke på att det hade med migration att göra, hur konstigt det än låter.

Jag vill därför fråga Morgan Johansson om när och hur Polismyndigheten gjorde denna banbrytande upptäckt och hur förvånad Morgan Johansson blev när han hörde talas om detta.

Fru talman! Jag tror nog att man får se det här resonemanget i dess helhet.

Det är klart att om man inte har en ordning där människor som kommer till Sverige kan komma in i samhället, få jobb och bli en del av samhället utan snarare i en lång rad av år har haft en situation där klassklyftorna har växt väldigt mycket, jämlikheten har minskat och människor har hamnat utanför, då finns det en grogrund för kriminaliteten.

Samtidigt är Sverigedemokraterna alltid fast i att allt handlar om invandring och att allt är invandrarnas fel. Jag kan bara påminna om att risken att bli dödad i Sverige, det dödliga våldet, var större för 30 år sedan - alltså när jag gick ut skolan - än den är i dag. Det dödliga våldet per capita har faktiskt minskat. Det ser man inte alltid i debatten. Det var större långt innan vi hade den stora invandringen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Situationen och frågan är alltså lite mer komplicerad än Sverigedemokraterna och Ludvig Aspling gärna vill ge sken av. Vad det i grunden handlar om är att bygga ett samhälle där alla får jobb och kommer in i samhället, alldeles oavsett vilket ursprung man har.

Fru talman! I somras kunde vi ta del av ett åtgärdspaket med 40 punkter som regeringen lade fram för att intensifiera arbetet med att motverka mäns våld mot kvinnor. För några veckor sedan fick vi ytterligare 99 punkter för att förebygga våldet, ge stöd och skydd åt brottsutsatta och skärpa lagstiftningen.

Tyvärr ser vi nu under pandemin att mäns och även pojkars våld mot flickor och kvinnor har ökat. Det har också det hedersrelaterade våldet. Det tänker vi ytterligare på nu, då det nästa vecka är 20 år sedan Fadime Sahindal mördades.

Mina frågor till justitieminister Morgan Johansson är hur alla dessa punkter följs upp så att de verkligen gör skillnad och hur man ökar tryggheten för barn som upplever våld och har våldet i sin vardag så att de får uppleva trygghet och ta del av välfärden, till exempel skolgång.

Fru talman! Det är en viktig fråga som Carina Ohlsson lyfter fram.

Här har vi regeringens pågående arbete med det 40-punktsprogram mot mäns våld mot kvinnor som vi tog fram förra året, där vi nu betar av punkt efter punkt.

Till exempel har vi från den 1 januari skärpt straffen för brott mot kvinnofridslagstiftningen. Vi har gjort det lättare att sätta fotboja på de män som förföljer sina före detta. Vi har gjort det lättare att porta våldsamma män från den gemensamma bostaden. Vi har skärpt straffen när man bryter mot kontaktförbudet. Det gjorde vi också den 1 januari.

Under våren kommer ytterligare punkter på det här programmet. Vi kommer till exempel att skärpa straffen för vissa sexualbrott. Vi kommer också att gå fram med ett särskilt brott som gäller hedersrelaterade brott med en egen straffskala så att vi får upp straffskalan också i den delen.

Apropå detta med barnen har vi också det nya barnfridsbrottet, som har inneburit att polisen nu kan jobba på ett helt annat sätt för att skydda barn i utsatta familjer och utsatta situationer.

Fru talman! Den socialdemokratiska enpartiregeringen inleder sin regeringsperiod med att betala ut bidrag så att folk ska ha råd att betala skatt. Det sägs ju att verkligheten överträffar dikten, och vi kan väl konstatera att Pomperipossapolitiken är tillbaka med full kraft.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Socialdemokraterna och Miljöpartiet har fokuserat bedrivit en nedläggningspolitik som tydligt velat avveckla den svenska kärnkraften. Hur många kärnkraftverk man lagt ned är mindre viktigt om man ska tro den nya miljöministern, som inte visste hur många eller under hur lång tid man avvecklat svenska kärnkraftverk. Bort ska den svenska rena elen som har gett oss enorma konkurrensfördelar.

Nu ser vi konsekvenserna: skyhöga elpriser. I södra Skåne har prisutvecklingen varit störst i hela landet. Här kan man betala upp mot 200 procent mer för elen än man gjorde i december förra året.

Trots stora skillnader ska regeringen kompensera alla i hela landet lika mycket. Anser Mikael Damberg att det är rättvist?

Fru talman! Det är ju inte så att regeringen har lagt ned kärnkraftverk. Det är fortfarande en felaktig bild som beskrivs.

Sverige har väldigt höga elpriser just nu. Tyvärr har Europa ännu högre elpriser. Vi har fått dessa höga elpriser på grund av att Europa är beroende av fossila bränslen, inte minst fossil gas som importeras i stor utsträckning från Ryssland. Det är det här fossilberoendet vi måste göra oss av med för att vi ska få lägre elpriser.

Sverige har väldigt goda förutsättningar att pressa elpriserna genom att bygga ut elproduktionen i Sverige. Vi har planer och ansökningar om att bygga ut havsbaserad vindkraft dubbelt så mycket som Sveriges totala elproduktion. Men då är det viktigt att moderata kommuner i södra Sverige inte sätter stopp för detta.

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Morgan Johansson.

Jag har tidigare jobbat som förskollärare i Husby. Förskolan ligger ett par hundra meter från där jag bor. Jag vill inte att några av barnen jag hade i förskolan ska växa upp och bli gängkriminella eller råka ut för gängkriminalitet.

Tyvärr drabbar våldet många personer, antingen direkt eller indirekt. För ett tag sedan var en av mina gamla förskoleelever i Husby centrum. Där var han några meter från en person som blev skjuten till döds. Jag tycker inte att det är något som en tolvåring ska behöva uppleva, inte någonstans i vårt land.

Jag vet att kampen mot gängkriminaliteten och våldet är en av regeringens prioriterade frågor. Därför frågar jag statsrådet Morgan Johansson vilka fler åtgärder ministern anser behövs för att komma till rätta med gängvåldet - straffrättsliga men framför allt förebyggande åtgärder.

Fru talman! Ja, det är en viktig fråga Anders Österberg ställer. Hur kommer man åt detta? Jag skulle säga att det krävs en kombination av åtgärder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Vi måste bekämpa brottsligheten som sådan genom att bura in de mest brottsaktiva individerna och ge dem långa fängelsestraff, se till att vi kan avlyssna dem så att vi kan klara upp de här brotten, sätta upp kameror så att vi kan se när brott begås och kanske också förebygga brott och så vidare - alla de här repressiva åtgärderna, allt det som vi nu rullar ut och har rullat ut under ett flertal år.

Men det krävs också något mer. Det krävs också att kommunsektorn, nu när staten går in med så mycket pengar till polis och övrigt rättsväsen, svarar upp till det med precis det som Anders Österberg pekar på - skola, socialtjänst och fritidsverksamhet - så att man klarar av att bryta nyrekryteringen till de kriminella gängen. Det är bara så man på lång sikt kan vända utvecklingen.

Vi ser att kommunsektorn går med 50 miljarder i överskott. Det gjorde man faktiskt 2020. Använd nu en del av de pengarna till att satsa på de förebyggande åtgärderna skola, socialtjänst och fritidsverksamhet!

Fru talman! Det är värt att vänta länge på att få fråga hur vi ska kunna skapa ännu fler jobb i hela Sverige.

Ett bra sätt att göra det är att förmå fler små och medelstora företag att vilja, våga och kunna exportera varor och tjänster till andra länder. Ett annat sätt är att jobba med att få utländska företag att investera mer i Sverige.

Min fråga går till statsrådet Anna Hallberg. Hur arbetar regeringen med att få ännu fler investeringar till Sverige?

Fru talman! Tack, Åsa Eriksson, för en högaktuell fråga! Konkurrensen internationellt om att locka utländska investeringar till just det egna landet är stenhård just nu. Den svenska regeringen gör, tror jag att jag kan säga, historiska satsningar på detta. Vi satsar enormt på att sätta Sverige på kartan.

Just nu pågår världsutställningen Expo 2020 i Dubai. Där görs den största satsning regeringen någonsin har gjort, tillsammans med näringslivet, just för att sätta Sverige på kartan. Varför gör vi detta? Vi skapar gröna jobb i hela landet. Vi vill låta kompetens och kapital komma till Sverige för att stärka hela Sverige och stärka välfärden i hela Sverige.

I dag går 700 000 människor till jobbet tack vare att man jobbar i ett utländskt företag. De utländska företagen står för ungefär hälften av den svenska exporten och hälften av svenska forsknings- och utvecklingsinsatser.

Frågestund

Därför gör denna regering faktiskt historiska satsningar. Vi ger nu Business Sweden i uppdrag att under det kommande året ordna en stor high level-konferens i Sverige men också att skapa en helt ny struktur, som blir unik för just Sverige.

Frågestunden var härmed avslutad.