Frågestund

Fru talman! Jag vill ställa min fråga till kultur- och demokratiministern.

Regeringen har gett Statskontoret i uppdrag att analysera ändamålsenligheten i myndigheten Nationalmuseums ledning, styrning och uppföljning samt myndighetens ekonomiska underlag. Nyligen kom slutrapporten. Det är en mycket oroande läsning med synnerligen skarp kritik mot den dåliga förvaltningskulturen.

Statskontoret konstaterar att regeringens svaga styrning har bidragit till problemen och bristerna på Nationalmuseum, där planeringen inte utgått från den ekonomiska ramen. Äskanden har inte kopplats till verksamhetens målsättning. Det påverkar naturligtvis riksdagens kontrollmakt och möjlighet att prioritera. Arbetsmiljön hos Nationalmuseum brister också tydligt.

Frågestund

Min fråga till kultur- och demokratiministern är: Varför har regeringen låtit detta pågå?

Fru talman! Tack, Lotta Finstorp, för frågan! Först och främst: Att låta Statskontoret genomföra analyser av olika myndigheter är en del i Kulturdepartementets arbete med uppföljning och översyn av våra kulturinstitutioner. En sådan analys är viktig, för den ger oss verktyg för att se vilka utvecklingsmöjligheter myndigheten har. Det är värdefullt för oss i vårt arbete med ledning och styrning, och det är inte minst värdefullt för myndighetschefen i det fortsatta arbetet.

Vi hade identifierat utmaningar när det gällde Nationalmuseums ledning, styrning och uppföljning. I och med öppningen, efter att den nya överintendenten kommit på plats, blev också kostnadsbilden tydlig. Därför gav regeringen i början av året Statskontoret detta uppdrag, i syfte att få en genomlysning av organisationen men framför allt bra underlag och verktyg för det gemensamma arbetet framåt. Det ser jag väldigt positivt på.

Fru talman! Det är sällan man läser en sådan skarp kritik. Nationalmuseum har en svår ekonomisk situation. En bidragande faktor är regeringens fri-entré-reform, som har fått negativa konsekvenser för myndighetens möjligheter att finansiera verksamheten med avgiftsintäkter. Nationalmuseum har också pekat på att kompensationen är för låg. Den täcker inte myndighetens kostnad.

Är det rimligt att museer blöder ekonomiskt medan regeringen håller fast vid fri-entré-reformen?

Fru talman! Nationalmuseum är Sveriges största konst- och designmuseum. Det är helt fantastiskt med den publiktillströmning som har kommit efter fri-entré-reformen. Det är jag väldigt stolt över.

Det är klart att det också innebär ett ökat slitage. Det innebär ett ökat behov av personal för att man ska kunna ta emot det ökade intresset för vårt fantastiska Nationalmuseum. Därför har vi lagt till pengar i år och också stärkt Nationalmuseums resurser för kommande år.

Fru talman! Min fråga riktar sig till statsrådet Jennie Nilsson och rör förutsättningarna för folk i glesbygd att arbetspendla.

För en tid sedan presenterades ett förslag till ett nytt reseavdrag. Sverigedemokraterna uppfattar det som ännu ett i raden av glesbygdsfientliga förslag från regeringen. Ett räkneexempel baserat på förslaget i fråga visar på att en inte alls ovanlig landsbygdsfamilj med två vuxna som har 10 mil till sina jobb och som saknar kollektivtrafik skulle förlora uppemot 25 000 kronor om året om förslaget blir verklighet.

På vilket sätt tror regeringen att ett försämrat reseavdrag kommer att stärka möjligheterna för folk att bo och verka i glesbygd?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Tack så mycket, Eric Palmqvist, för frågan! Frågan ligger inte i min portfölj och hanteras inte på mitt departement. Men rent generellt är det självklart så att människor på landsbygden är beroende av kommunikationer, och det handlar om vilka spelregler som politiken sätter på plats.

Politiken har beställt att man ska se över reseavdragssystemet på ett sådant sätt att man får en ökad differentiering och snarare tiltar pengar från stad till land. En utredare utredde detta och lade fram ett förslag tillbaka till politiken. Vi var väldigt tydliga med att det inte motsvarande det som var politikens beställning. Om jag kommer ihåg rätt, när jag nu försöker ta det från huvudet, har man tillsatt en extra utredning för att se över detta och få in de parametrar som låg i linje med vad politiken beställde från början.

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret! Jag är väl medveten om att regeringen har tvingats att agera i frågan. Med tanke på det initiala förslagets utformning kvarstår ändå frågan: Vilken är regeringens åsikt i frågan, och är man beredd att säkerställa att det nya reseavdraget inte utformas på ett sådant sätt att glesbygdsbor blir de stora förlorarna?

Fru talman! Jag tyckte att jag var ganska tydlig i mitt svar. När politiken direkt, när man får ett utredningsförslag, säger att detta inte var i linje med det man har beställt och tillsätter en kompletterande utredning visar man att man menar allvar.

Fru talman! Jag vill ställa min fråga till kulturminister Amanda Lind.

Regeringen säger sig vilja prioritera att alla barn ska ha goda möjligheter att gå i kulturskola, något som vi i Centerpartiet står bakom. Skolinspektionen har dock lagt ett vite på Gislaveds kommun för att elever inte får lämna ordinarie undervisning i grundskolan för att i stället delta i kulturskolans undervisning.

Drygt hälften av kulturskolorna i landet har undervisning under ordinarie skoltid. Det är framför allt glesbygdskommunerna som löser kulturskoleundervisningen på detta sätt. Uppskattningsvis 25 000 elever har undervisning på detta sätt med kulturskolorna. Vitesföreläggandet har dock gjort att flera kommuner i landet nu har valt att stoppa kulturskolans undervisning under just skoltid.

Jag undrar därför vad kulturministern har för avsikt att göra för att alla barn ska ha goda möjligheter att gå i kulturskola, med tanke på vad jag just har tagit upp.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Först och främst vill jag säga att för regeringen är kulturskolan prioriterad. Vi har för första gången en nationell politik för kulturskolan, med kulturskolecentrum, kulturskolebidrag och satsning på lärare.

När det gäller beslutet i Gislaved är det viktigt att säga att det rör just en kommun. För mig är det självklart att elever runt om i vårt land ska kunna ta del av kulturskolan inom ramen för sin skoltid, men det måste också gå att lösa så att man får rätt till den garanterade utbildningstiden.

Jag vet att Kulturrådet följer den här frågan noga. På sin hemsida har man publicerat lite råd och vägledning till kommunerna för hur man på olika sätt kan arrangera en kulturskola så att alla barn ska ha möjlighet att ta del av den också inom ramen för sin sammanhängande skoldag.

Fru talman! Tack, ministern, för svaret! Med tanke på vad som har hänt i Gislaved ser vi ändå att det är flera kommuner som väljer att sluta med kulturskoleundervisning som innebär att man kan gå iväg under skoltiden.

Ser ministern att det kan krävas någon typ av regelförändring kring det här, eller räcker den här vägledningen? Kanske behövs det mer vägledning? Vad säger ministern? Vad man kan göra så att det verkligen blir fler som får tillgång till kulturskolan?

Fru talman! Jag tror att det är viktigt att se att barn har rätt till sin lagstadgade undervisningstid. Sedan kan man lösa det här på en mängd olika sätt, och det gör man redan runt om i landet i många kommuner.

Jag tror att det viktiga nu är att försöka vara kreativ och se hur man kan hitta lösningar. Många kommuner har gjort det här redan, och jag tror att Kulturrådet och Kulturskolecentrum kan spela en viktig roll i att sprida dessa exempel och skapa en trygghet hos både elever och lärare runt om i landet.

Fru talman! Min fråga riktar sig till Mikael Damberg, som talar för hela regeringen.

Arbetsförmedlingen är i mycket djup kris. Vi hör om företag som söker kontakt med Arbetsförmedlingen och inte ens får svar. Personer som vill ha utbildning hänvisas till socialkontoren och försörjningsstöd. Arbetsförmedlingen lägger ned på orter utan att någon tar över arbetsuppgifterna.

I det här läget verkar regeringen vilja fortsätta på inslagen väg och förstärka det med en kaosprivatisering av avgörande delar av Arbetsförmedlingens verksamhet. Vi har ju erfarenhet från etableringslotsarna. De fick avslutas på grund av omfattande fusk och ibland ren kriminalitet. Nu ska ett liknande misstag göras om.

Min fråga är: Varför lyssnar regeringen inte på riksdagens majoritet, som säger nej till denna kaosprivatisering av Arbetsförmedlingens verksamhet?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Arbetsmarknadsministern och regeringen har agerat i den här viktiga frågan och fortsätter att göra det. Vi har vidtagit åtgärder för att säkra att Arbetsförmedlingen ska finnas och ha verksamhet i hela landet. Det handlar om lokal närvaro i hela landet, det handlar om att säkra att antalet arbetsmarknadspolitiska insatser ska kunna öka nästa år och det handlar om att säkra fungerande stöd för personer med funktionsnedsättning.

Arbetsmarknadsministern var ute i dag och förklarade att en ny generaldirektör tillsätts för Arbetsförmedlingen. Vi kommer i regleringsbrevet för nästa år att tydliggöra att Arbetsförmedlingen ska säkerställa ändamålsenlig lokal närvaro runt om i landet. Vi ska dessutom kunna använda anslagssparandet också för 2020, vilket innebär att 900 miljoner kronor mer kommer att kunna användas för arbetsmarknadspolitiska insatser nästa år.

Den här regeringen tar ansvar för att se till att stötta upp den här verksamheten, som drabbades väldigt hårt av M-KD-budgeten när den röstades igenom i Sveriges riksdag.

(Applåder)

Fru talman! Regeringen är ansvarig för kaoset i Arbetsförmedlingen, som direkt drabbar framför allt långtidsarbetslösa men även Sveriges kommuner. Man är inte beredd att avbryta en privatisering som saknar stöd i riksdagen.

Det ger inte Vänsterpartiet något annat alternativ än att fullfölja att lämna in en misstroendeförklaring mot ansvarigt statsråd. Vi kommer nu att ta kontakt med Moderaterna för att agera gemensamt i denna fråga.

Samtidigt skulle jag vilja sträcka ut en hand: Börja förhandla med oss! Gör upp om det här och se till att problemen löser sig och att kaosprivatiseringen stoppas!

(Applåder)

Fru talman! Om Jonas Sjöstedt ska lyckas med detta måste han kroka arm med Moderaterna och Sverigedemokraterna, de partier som har orsakat den ekonomiska krisen för Arbetsförmedlingen runt om i landet. Det är också dessa partier som på riksdagens bord har lagt förslag om stora ytterligare besparingar i arbetsmarknadspolitiken.

Regeringen kommer att tillsätta en arbetsgrupp med samtliga riksdagspartier i syfte att ge partierna information och insyn samt möjlighet att följa arbetet med reformeringen. All nödvändig lagstiftning kommer att underställas riksdagen. Vill Vänsterpartiet påverka finns det möjlighet att göra det. Januariavtalet ligger fast.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Jag vill rikta min fråga till inrikesminister Mikael Damberg som regeringens representant.

I Sverige har 870 000 personer via Skatteverket fått ett samordningsnummer för att kunna leva och verka här. Polisen och Skatteverket har larmat om att runt 45 procent, det vill säga ca 400 000 av dessa, inte har en styrkt identitet.

Det innebär att vi har en situation som är ohållbar, med ett system som skapar grund för ett parallellsamhälle där vi tappar kontrollen över vilka som är i vårt land. Människor riskerar att utnyttjas av oseriösa arbetsgivare. Det kan också handla om människor vars avsikter med att vara i Sverige är helt okända, och det finns en ökad risk för kriminalitet.

Skatteverket larmade redan 2017, och 2018 kom man tillbaka med förslag på strängare krav. Men i stället för att snabbt genomföra förslagen startade regeringen en utredning som ska slutföras 2021. Min fråga är: Varför lyssnar inte regeringen till Skatteverket och genomför förslagen på skärpta krav?

Fru talman! Jag tycker att den granskning som görs av samordningsnumren är viktig, för det här är allvarligt. Jag tycker att det är bra att problemen kommer upp till ytan.

Som vi vet avslöjades problem med det här för flera år sedan. Då vidtog myndigheter flera åtgärder för att strama upp systemet. Antalet avslag ökade rejält, men granskningen visar att det finns fortsatta problem med samordningsnummer.

Därför kommer vi i Regeringskansliet att inleda ett arbete med ett snabbspår med skarp lagstiftning. Men vi behöver också ett omtag av hela lagstiftningen, och den utredningen fortsätter att jobba.

Jag vill dock vara noga med att säga att det inte är så att man har rätt att arbeta i Sverige med ett samordningsnummer. Arbetsgivare som anställer personer utan arbetstillstånd begår ett brott och kan dömas för detta.

Fru talman! Dagens situation vad gäller samordningsnummer är inte långsiktigt hållbar, och därför vill vi kristdemokrater se åtgärder nu.

Vi föreslår att man genomför en omstart, där dagens samordningsnummer avaktiveras och att de som behöver ett nytt samordningsnummer får göra en ny ansökan med strängare krav på identifiering. De bör också kunna gälla en begränsad tid, och de ska kunna avaktiveras vid upptäckta felaktigheter.

Min fråga blir: Hur ställer sig regeringen till dessa förslag på strängare krav?

Fru talman! Jag redogjorde för att det sker ett snabbspår med skärpt lagstiftning just nu. Vi behöver dock ett omtag om hela lagstiftningen, och därför jobbar utredningen.

Man måste också vara noga med att säga att det inte finns någon frisedel i detta. Arbetsgivare har inte rätt att anställa människor som saknar arbetstillstånd i Sverige. Det är ett brott, och detta kan man dömas för.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! I veckan kom PISA-undersökningen med glädjande resultat i många delar. Det visar att politik kan förändra och förbättra.

Fördjupade studier som gjordes om läsning visar dock att det finns en hel del att göra och en del att oroa sig för, trots allt. Av ungdomarna är det 50-60 procent som läser bara när de måste. Ungefär 40 procent tycker att läsning är slöseri med tid. Läsningen av skönlitteratur minskar betydligt mer än i övriga OECD-länder. Många läser nyheter på nätet, men när man väger in alltsammans har 15-åringarnas läsning av nyheter totalt sett minskat avsevärt. Trenden verkar vara starkare än i många andra länder.

Detta får konsekvenser för vad det innebär att vara medborgare, och det får konsekvenser för skolresultatet. Min fråga till kulturministern är hur statsrådet ser på kulturens möjligheter att öka intresset för läsning och därmed se till att PISA-resultat för svenska elever framöver kan förstärkas ytterligare.

Fru talman! Tack, Christer Nylander, för frågan! Läsning och läsfrämjande är verkligen de mest centrala insatser vi kan göra både för skolresultaten. Det handlar såklart också om litteratur och läsning för varje enskild individ och vad det innebär för att kunna ta en aktiv roll i samhällsdebatten, för att uttrycka sig och för att ta sina demokratiska rättigheter i anspråk.

Vi har initierat flera läsfrämjande insatser både i och utanför skolan. Vi har sagt också i januariavtalet att Läsdelegationens arbete ska genomföras. Vi har nyligen beslutat om direktiv till en utredning för att se över hur tillgången till skolbibliotek kan bli mer likvärdig. Det finns också ett pågående arbete med biblioteksstrategin, som är viktig för att stärka rollen för folkbiblioteken runt om i landet, det vill säga en kombination av tidiga insatser och att främja böcker och läsande brett i samhället. Där har vi gjort en hel del, och vi ska göra mer.

Fru talman! Detta visar på något sätt hur viktig kulturpolitiken i grunden är. Det handlar om förmågan att läsa, att tolka det man läser, att delta i samtal, att vara en demokratisk medborgare och att lyckas i skolan.

Det är bra att statsrådet använder de verktyg som finns på bordet och som lyfts fram i januariavtalet: Läsdelegationen, biblioteksstrategin, satsningar på skolbibliotek och så vidare. Ser statsrådet ytterligare åtgärder som regeringen kan vidta för att stärka läsintresset?

Fru talman! Det finns alltid mer saker som kan göras. Vi ska lyssna på civilsamhället, de föreningar som jobbar med läsfrämjande insatser, på våra bibliotekarier och på våra lärare, som har god kunskap i att möta elever och barn för att utveckla och stimulera lärandet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Jag kan också lyfta fram att jag tycker att satsningen på läslovet och att förskolor fått möjlighet att köpa in böcker och utveckla sina förskolebibliotek är två punktinsatser som haft betydelse för att höja statusen för läsningen.

Fru talman! Jag har en fråga till statsrådet Mikael Damberg. Den rör ungdomsrån.

Vi vet att ungdomsrånen ökar på många platser runt om i landet. Jag är rädd att de kan komma att prioriteras ned i tider av skjutningar och grov organiserad brottslighet. Samtidigt riskerar dessa brott att skapa stor otrygghet bland unga och dessutom spä på klyftorna i samhället.

Eftersom jag är riksdagsledamot från Stockholmsregionen vet jag att detta påverkar många unga människor. Varje dag utförs tre ungdomsrån bara i den här regionen, och jag vet att ungdomsrånen har fördubblats under 2019 i min hemkommun Tyresö.

Vad gör regeringen för att minska ungdomsrånen?

Fru talman! Tack, Mathias Tegnér, för en viktig fråga!

Det här är en fråga som vi ska ta på stort allvar. Det finns de som vill ställa denna fråga helt vid sidan av frågan om gängkriminalitet. Men när jag talar med polisen och sociala myndigheter vet de att många av de ungdomar som tidigt, i låga åldrar, är inblandade i rån och utsätter andra människor för denna förnedring riskerar att fastna i kriminalitet längre fram. Den signal jag får från Polismyndigheten är att man tar denna fråga på mycket stort allvar.

Ökad lokal närvaro med poliser är en viktig del. Man jobbar nu ännu bättre med kameror. Ofta sker dessa rån i samband med kommunikationspunkter, till exempel tunnelbanor, pendeltåg och bussterminaler. Det är otroligt viktigt att polisen fortsätter att prioritera dessa brott och att sociala myndigheter ingriper med fasthet när unga människor börjar begå brott i unga år.

Fru talman! En klok Tyresöbo skrev på internet. Jag hinner inte citera vad hon skrev, men hon nämnde både bostadssegregation och skolvalet som några saker som riskerar att leda till klyftor mellan människor, mellan dem som har och dem som inte har framtidstro, hopp, tilltro, språk och fysiska saker. Jag är helt enig med statsrådet om att det behövs repressiva åtgärder för att hantera problemet, men frågan är vad vi kan göra för att främja alla ungdomars framtidstro.

Fru talman! Först vill jag nämna en glad nyhet som kom i går angående PISA-resultaten. De är en eloge till elever och framför allt lärare och rektorer som har jobbat hårt med att vända utvecklingen i svensk skola. Det är det kanske viktigaste brottsförebyggande arbetet vi gör när vi ser stigande kunskapsresultat i svensk skola.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Men vi har också lovat att återkomma till kommunerna med ytterligare insatser för att ge stöd till det förebyggande och sociala arbetet. Ibland behövs också riktade insatser för de unga människor som riskerar att hamna snett i livet. Där behöver vi inte bara fler poliser, utan vi behöver också större sociala insatser.

Fru talman! Justitieutskottet var för några veckor sedan på studieresa i Rumänien och Bukarest för att bland annat studera hur traffickingsituationen ser ut. Det är ett gigantiskt problem i Rumänien och även i andra EU-länder. Det här är även en del av mäns våld mot kvinnor. Det är ett globalt problem, men det är också ett problem i Sverige.

Jag skulle vilja fråga, fru talman, statsrådet Mikael Damberg vad regeringen avser att göra för att motverka trafficking och koppleri i Europeiska unionen.

Fru talman! Tack, Rasmus Ling, för en viktig fråga!

Sverige har valt att prioritera mäns våld mot kvinnor här hemma, men vi lyfter också upp jämställdhetsperspektivet i internationella sammanhang. Vi ser att det här är en enorm marknad där kriminella gäng och organisationer tjänar pengar på att utnyttja människor. Det här är en fråga vi kommer att fortsätta att arbeta med internationellt.

Men vi måste jobba på hemmaplan också. Därför är jag glad för att polisen rustar upp sina möjligheter att jobba mot kvinnovåld och våld i nära relationer. Det är inte bara människor som kommer utifrån som drabbas av våld.

Vi har också infört nya straff - människoexploatering. Det finns en skala för grov exploatering som kan komma till användning, och den ska täcka in människor som utnyttjas för tiggeri och andra ändamål eller i slavliknande förhållanden. Det första domslutet kom i dag i en tingsrätt där en krögare dömdes till fängelse efter att ha använt slavliknande kontrakt i sin verksamhet. Det är ett steg på vägen med hjälp av den nya lagstiftningen.

Fru talman! Jag är glad för svaret, och jag är glad för det batteri av åtgärder som vidtas på detta otroligt viktiga område.

Något som särskilt lyftes fram vid besöket i Bukarest var en önskan om att Sverige också ska vara mer aktivt på plats, ett mer direkt samarbete bilateralt. Därför skulle jag vilja ställa följdfrågan om det är något som inrikesministern är beredd att se över.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Vi kan göra mycket mer i bilaterala kontakter när det gäller människohandel, exploatering och i allmänt brottsförebyggande arbete. En del av de kriminella rör sig över gränser, och då har vi mycket att vinna på att samarbeta med ursprungsländerna. I de fall vi har gjort det har vi mött ett stort intresse från andra aktörer. Jag är beredd att se på vad vi kan göra ytterligare.

Fru talman! I februari ställde jag en fråga till landsbygdsminister Jennie Nilsson. Den gällde regelkrånglet inom lantbruket. Jag nämnde bland annat en forskningsstudie som visar att antalet regler och krav som lantbruksföretagare ska leva upp till är 600 fler än för företag generellt.

Tillväxtverket skickade ut en egen enkät förra året där frågor om regelkrångel ställdes. Tillväxtverket inkluderade för första gången företagare som jobbar inom skog, jordbruk och fiske. Det visade sig att näst intill hälften anser att regelkrånglet hämmar tillväxten. Det är en dubbelt så hög andel jämfört med andra företagare. Slutsatsen är helt enkelt att man behöver se över regelkrånglet. Jag instämmer i det.

Vad gör statsrådet i denna viktiga fråga?

Fru talman! Tack, Betty Malmberg, för frågan!

Det här är ingen ny fråga, och den gäller egentligen alla branscher. Det man i botten måste ha med sig är att regler införs och beslutas av politiker för att det finns ett behov att uppnå, till exempel att säkra människors hälsa eller något annat. Med det sagt är det otvivelaktigt så att vi behöver göra mer för att underlätta när det gäller regelbördan för alla företag. Jag instämmer också i bilden av att specifikt jordbruksföretag som omfattas av en tillsynsverksamhet är extra tungt belastade.

Det vi främst gör på området i nuläget är att jobba med den andra handlingsplanen för livsmedelsstrategin. Min absoluta ambition är att regelfrågan och hur vi jobbar med att underlätta på området ska vara prioriterat i arbetet.

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret! Det låter väl lovande att det här ändå ska komma in i en handlingsplan för livsmedelsstrategin.

Samtidigt vill jag säga att detta är något som brådskar. Det handlar inte bara om övriga företagare. Lantbruksföretagen har alltså över 600 extra regler att förhålla sig till. Ska vi leva upp till livsmedelsstrategin handlar det faktiskt om tillväxten och framtidstron även hos livsmedels- och lantbruksföretagarna.

Smekmånaden är över. Jag skulle vilja höra när vi kan förvänta oss resultat.

Fru talman! Jag tror att alla politiker gärna skulle vilja se en lösning på den här frågan. Jag tror också att man behöver jobba brett.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Jag noterar att den förra regeringen, alliansregeringen, hade en handlingsplan på detta område. Trots att man hade starkt fokus tror jag att man insåg hur svårt det är.

Man behöver ha många verktyg. Man behöver ha en strategi med flera delar, men man behöver också jobba med exempelvis Rättviksmodellen och titta på goda exempel. Det är jag beredd att göra.

Fru talman! Min fråga är till statsrådet Ardalan Shekarabi.

Vi kan konstatera att det svenska välfärdssystemet är oerhört belastat och sårbart. Bidragsfusket får anses som utbrett, inte minst genom att regeringen profilerat Sverige som ett generöst välfärdsbidragsland.

För att tillgodoräkna sig de bidrag man kan ha rätt till krävs det att man anger korrekta uppgifter till Försäkringskassan. Allt annat är att anse som brott. Mörkertalet för fusk kan dessvärre antas vara relativt stort, och de senaste tio åren har antalet anmälda bidragsbrott ökat med ca 10 000.

Det är självklart att de som medvetet luras ska dömas för brott, men saken är den att de som har för avsikt att fuska inte har ambitionen att vara ärliga gentemot myndigheterna.

Regeringens viktigaste uppgift borde vara att säkerställa att det helt enkelt inte ska gå att fuska. Systemet är byggt på lojalitet till såväl landet som vårt välfärdssystem, och den ingången fungerar tyvärr inte i det samhälle som vi ser i dag.

Min fråga till statsrådet är: Skulle det kunna vara så att man varit för godtrogen i fråga om att kontrollera och säkerställa att utbetalningar görs korrekt?

Fru talman! Tack, Linda Lindberg, för frågan!

Regeringens och riksdagens uppgift är att kämpa för att upprätthålla tilliten till de svenska socialförsäkringarna, till vårt välfärdssystem.

Det är mot den bakgrunden som regeringen ända från första dagen 2014 har prioriterat arbetet med att bekämpa och förebygga brottslighet mot våra välfärdssystem. Det handlar om allt från det arbete som gjorts med ägar- och ledningsprövning till de specifika åtgärder som ska säkerställa att våra myndigheter har rätt verktyg för att komma åt fusk och brott mot bidragssystemet.

Därför har vi återinfört folkbokföringsbrottet. Det var fel av den förra regeringen att avskaffa det.

Därför har vi också skärpt straffen för grova bidragsbrott.

Därför börjar snart en lag gälla som förbättrar informationsutbyte mellan våra myndigheter för att bekämpa dessa brott.

Vi menar allvar. Det här ska bort från vårt samhälle. Det är en skyldighet vi har gentemot våra medborgare.

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret! Det är på tiden att regeringen nu får fart på frågan och att utredningar och åtgärder är på gång.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Jag kan ändå inte låta bli att vara lite bekymrad eftersom ni historiskt sett har styrt landet. Ni har inte riktigt varit mottagliga för de signaler som vi länge har sänt att politiken ni för kommer att få stora konsekvenser för hela välfärdssystemet.

Nu står vi här. Personer utförsäkras, och fuskare får ta del av vår välfärd. Det vore mest ärligt om statsrådet kunde erkänna att ni har varit naiva i frågan.

Fru talman! Det finns kanske anledning att påminna Linda Lindberg och andra sverigedemokrater som befinner sig här i kammaren om att Sverigedemokraterna förra mandatperioden till exempel motsatte sig införandet av ägar- och ledningsprövning av de människor som styr våra skolor. Det är bra om man nu har vaknat och insett att vi behöver regler för att stoppa kriminella från att ge sig på den svenska välfärden.

Vi avser att fortsätta vårt arbete för att bekämpa och förebygga välfärdsbrott.

(Applåder)

Fru talman! Då kan socialförsäkringsministern återigen ställa sig i talarstolen, för jag tänker ställa en fråga om blanka läkarintyg.

Vi vet ju att arbetsgivare i dag gör allt de kan för att få dem som är sjuka tillbaka till arbetet. De har ett stort ansvar i det och medverkar på alla sätt.

Arbetsgivarna ska nu också skriva en rehabiliteringsplan för hur återgången ska gå till. Då får arbetsgivarna ett blankt läkarintyg. De har ingen aning om vad diagnosen är eller vilken sjukdomsbild som den anställde har. Hur ska de då kunna bedöma rättigheten till ledighet och rättigheten till sjuklön eller över huvud taget anpassa arbetsplatsen för att den anställde ska kunna komma tillbaka?

Vad tänker ministern göra åt dessa blanka läkarintyg?

Fru talman! Tack, Solveig Zander, för det starka engagemanget i dessa frågor, inte minst när det gäller sjukskrivningar och företagare!

Som Solveig Zander känner till har regeringen sedan ett par år tillbaka fokuserat väldigt mycket på att höja kvaliteten i våra vårdverksamheter när det gäller sjukintyg. Regeringen har bland annat satt igång den samverkan som vi nu har mellan Försäkringskassan och Socialstyrelsen, som handlar om att höja kvaliteten på försäkringsmedicinska bedömningar.

Jag tar med mig frågan om hur detta påverkar arbetsgivare i den första, initiala fasen av sjukskrivningen. Det är naturligtvis viktigt att det arbete som görs när det gäller rätten till sjukpenning och förbättringen av kvaliteten på sjukintygen i samband med det också kommer till nytta i den initiala fasen av sjukskrivningen, när arbetsgivaren är den part som tar emot sjukintyget.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Regeringen lägger ju fler och fler arbetsuppgifter på företagen. Det måste man underlätta på alla sätt och vis, men ni har inte lagt så stor möda på det.

Nu får arbetsgivarna också blanka läkarintyg. Det säger sig självt - hur ska man kunna anpassa arbetsåtergången om man inte vet vad sjukdomsorsaken är?

Jag frågade ministern: Vad tänker ministern göra åt dessa blanka läkarintyg?

Fru talman! Tack, återigen, Solveig Zander!

Jag vill understryka att det självklart är så att samhället, staten, regeringen och riksdagen måste säkerställa att arbetsgivare tar sitt ansvar för att bekämpa ohälsan i svenskt arbetsliv. Det är en självklar skyldighet vi har om vi vill se till att människor inte hamnar i långvariga sjukskrivningar. Då måste också arbetsgivaren ta sitt ansvar, och det var rätt av regeringen att förändra regelverket. Men jag tar med mig den specifika frågan.

Fru talman! I natt sköts det i min hemstad Norrköping. Två män är mördade. Den ene var precis frisläppt från ett långt fängelsestraff.

Sedan hösten 2014 har regeringen tagit initiativ till över 50 straffskärpningar. Anstalter och häkten är nu överfulla. Poliserna är fler än på väldigt länge, och det har skett vapenamnestier.

Men skjutningarna minskar inte, för regeringen har missat det som verkligen minskar brottsligheten. På det brottsförebyggande arbetet satsas ingenting. Kommunernas socialtjänst går på knäna. Inslussningen till samhället från anstalterna fungerar uppenbarligen inte.

När ska regeringen inse att straffskärpningar inte minskar antalet skjutningar och börja satsa på de brottsförebyggande åtgärderna på riktigt?

Fru talman! Jag vill inte ställa tuffare tag och fler poliser mot det förebyggande arbetet. Jag tror att båda delarna behövs.

När vi bygger ut polisen kommer det att göra skillnad för trygghet runt om i hela Sverige. När vi till exempel skärpte straffen för grova vapenbrott ledde det till att poliser nu häktar och låser in människor som bär på vapen i en helt annan utsträckning än tidigare. Det är rätt och behöver göras. Vi kommer att behöva fullfölja en del av dessa straffskärpningar för att komma åt de kriminella gängen.

Sedan är det sant att det behövs mer förebyggande arbete. Jag ska inte kommentera enskilda fall, men det kan finnas vuxna människor som är grovt kriminella och inte riktigt mottagliga för förebyggande arbete. Kommunerna måste ha fokus på skola, socialtjänst och fritidsverksamhet för i första hand unga människor. Och i dag kan vi väl ändå berömma skolan för det som hände i går, när vi fick veta att vi har uppnått en vändning i svensk skola och att kunskapsresultaten går åt rätt håll. Det betyder oerhört mycket för det förebyggande arbetet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Jag vill nog ändå ställa hårdare tag mot det brottsförebyggande arbetet när detta arbete inte presenteras från regeringen. Finns det resurser för att lägga fram politiska förslag om 50 olika straffskärpningar måste samma resurser läggas på det brottsförebyggande arbetet.

PISA-resultatet är toppen, men det behövs mycket mer. Vi kan inte ha socialtjänster som går på knäna och inte har en rimlig chans att arbeta brottsförebyggande.

Fru talman! Det är lärarna som har gjort skillnad i skolan. De har också fått arbetskompisar - ungefär 30 000 fler människor jobbar i svensk skola i dag jämfört med 2014. Det är klart att det ger mer stöd till unga människor; det är brottsförebyggande arbete. I offentlig sektor arbetar 100 000 fler.

I 34-punktsprogrammet mot gängkriminalitet nämns avhopparprogram och mer pengar till socialtjänst, till skolor i de mest utsatta områdena och till fältare på kvällar och helger. Det behövs också mer sociala insatser. Regeringen kommer att återkomma till detta i samarbete med Centerpartiet och Liberalerna.

Fru talman! Landsbygdsminister Jennie Nilsson, varför ersätts inte de yrkesfiskare som drabbas av torskfiskestoppet i Östersjön på ett adekvat sätt? EU-kommissionen har beslutat om ett torskfiskeförbud i Östersjön. Fisket har varit stoppat sedan den 24 juli i år. Regeringen har ställt sig bakom kommissionens beslut. Först i mitten av oktober sa regeringen att ersättning ska utgå till berörda yrkesfiskare med anledning av beslutet.

Jag har talat med Tom från Sölvesborg, som har fiskat i 46 år; han är 62 år gammal. Den ersättning han erbjudits för att han inte längre får fiska torsk uppgår till 8 914 kronor för tiden 24 juli till 31 december i år. Det är 48 kronor om dagen när han berövats sin försörjningsmöjlighet. Ersättningen är en förolämpning mot yrkesfiskare. Varför ersätts inte de yrkesfiskare som drabbats av torskfiskestoppet i Östersjön på ett adekvat sätt, ministern?

Fru talman! Tack så mycket för frågan, Roland Utbult! Jag kan konstatera att situationen för Östersjötorsken är akut. Därför har det varit nödvändigt och bra att både Sverige som nation och EU-kommissionen har agerat utifrån den rådande situationen. Jag delar dock bilden att man behöver jobba med både kort- och långsiktiga åtgärder när det gäller att kompensera fiskarna och hjälpa dem att ställa om.

Vi har så här långt fattat beslut kopplat till nödstoppet. Det innebar att man kunde få ersättning för att man var helt stillaliggande. De reglerna har vi utformat så som vi kan utforma dem, det vill säga exakt i enlighet med Fiskerifondens ersättningsregler, som är begränsande. Skulle vi välja någon annan metod skulle det stå i strid med statsstödsregler. Det är alltså denna modell vi har valt och kan välja.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Regeringen talar ofta om det småskaliga yrkesfisket samtidigt som man, menar jag, medverkar till att omöjliggöra det. Inför nästa år: Yrkesfiskare får a-kassa bara om det är storm eller is på havet. Frågan är varför de yrkesfiskare som nu drabbas av torskfiskestoppet i Östersjön inte kan erhålla arbetslöshetsförsäkring. Vad vill ministern göra åt detta?

Fru talman! En av de absolut roligaste sakerna med min portfölj är att den i någon mening berör väldigt många människor. Detta är dock en fråga som egentligen inte tillhör min portfölj. Men jag har gjort samma notering och spaning som Roland Utbult och kan konstatera att man kommer i kläm här. Detta är dock inte heller en fråga för ett annat departement utan för akassorna; det handlar om hur de har valt att organisera sig och betala ut.

Men detta är bekymmersamt. Vi behöver titta på om det går att hantera på något rimligt sätt.

Fru talman! Jag har en fråga till Jennie Nilsson. I förra veckan deltog jag i Opinion live i SVT för att debattera hur hela Sverige ska kunna leva. I Östavall i Ånge varslas 80 personer på ett sågverk, och ca 20 entreprenörer förlorar också sina jobb. Tidigare har också ett antal statliga jobb försvunnit från kommunen.

Det är viktigt att vi socialdemokrater fortsätter att visa att vi menar allvar med att hela landet ska leva och växa och att vi fortsätter att prioritera landsbygden. Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet: Vilka satsningar avser regeringen att göra för Sveriges olika landsbygder och för regional tillväxt?

Fru talman! Tack, Monica Haider, för en väldigt angelägen fråga, och grattis till en bra insats i Opinion live! Detta är en viktig fråga som förtjänar att debatteras seriöst.

Redan förra mandatperioden gjorde vi en kursändring när det gäller landsbygdspolitiken. Landsbygdskommitténs arbete ledde till 75 skarpa förslag, som vi nu på olika sätt håller på att processa fram. Detta är viktigt, men det kommer inte att räcka. Därför är det också väldigt viktigt att fortsätta med de satsningar som har påbörjats när det gäller att förstärka kommunernas ekonomi.

Mycket av det som är viktigt på riktigt för människor på landsbygd handlar om en fungerande välfärd, men också om exempelvis kommersiell service. Vi satsar i dag på dagligvaruhandel så att sådan ska finnas på fler ställen. Det är en satsning som vi kommer att fortsätta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Jag tror dock att vi kommer att behöva vässa oss ytterligare och ta denna debatt till nya nivåer.

Fru talman! Tack för svaret, statsrådet! Jag tycker också att det är viktigt att vi fortsätter på den inslagna vägen när det handlar om att göra satsningar för hela Sverige. Min fråga blir därför: Vad anser statsrådet att vi behöver göra mer för att man ska kunna bo och verka i hela Sverige?

Fru talman! Jag tar vid där jag slutade eftersom tiden för varje inlägg är kort. Jag tror också att kostnadsutjämningssystemet, som är på väg fram, är väldigt viktigt för att vi ska klara att sluta klyftor mellan stad och land. Där låter vi nu kriterier som exempelvis gleshet och socioekonomi få ett större genomslag. Detta kommer att betyda väldigt mycket.

Vi har fokuserat mycket på utmaningarna; det måste man göra. Men vi behöver också jobba mer med att lyfta attraktivitet och det som stärker kommuners attraktivitet.

Fru talman! För första gången på 170 år har nu en vargstam etablerat sig i Östergötland. I mina hemtrakter utanför Finspång finns nu ett vargrevir som hotar tryggheten för dem som bor och verkar där. Jakthundar som blir attackerade och får som blir rivna och dödade är verkligheten för de boende söder om Hällestad utanför Finspång.

Detta får oerhörda konsekvenser. Människor vågar inte längre gå ut med hunden. Bönder funderar på att plantera igen betesmarker, och jägare vågar inte släppa sina hundar under jakten. Allt detta riskerar att resultera i att de öppna landskapen och den biologiska mångfalden försvinner, att vildsvinspopulationen ökar och att människor och djur håller sig inomhus.

Dessutom har vi i dag dubbelt så många vargar jämfört med riksdagens nedre mål på 170. Trots detta beviljas ingen skydds- eller licensjakt på varg. Därför vill jag fråga landsbygdsministern vad hon avser att göra åt vargproblemet, som blir allt större för allt fler runt om i vårt land.

(Applåder)

I detta anförande instämde Erik Ottoson (M).

Fru talman! Tack så mycket, John Weinerhall, för frågan! Riksdagen har här i kammaren fattat ett beslut som säger att vi ska ha en vargstam med gynnsam bevarandestatus samtidigt som hänsyn ska tas till exempelvis tamdjurshållning och socioekonomi. Vi har sedan delegerat beslutsfattandet till lämpliga myndigheter och regioner, som ska utgå från lämplighet och vetenskaplig grund. Det är i första hand länsstyrelserna och viltvårdsförvaltningarna som har detta ansvar.

Jag kan konstatera att det inte stämmer att varken skyddsjakt eller licensjakt tillåts. Det förekommer, och det är rimligt och bra. Det som är sant är att vi inte har någon licensjakt i år. Om man jämför med för två år sedan har vargpopulationen minskat från 355 till 300.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Regeringen håller nu på och försöker undanröja de verkställighetshinder som gör att en grupp aktiva terrorimamer inte kan utvisas från Sverige. Vad detta betyder i praktiken är att man försöker upprätta diplomatiska garantier för att dessa personer ska behandlas humant i sina hemländer. Att detta inte riktigt lyckas beror sannolikt på regeringens berömda senfärdighet. Sverige har aldrig använt denna metod tidigare, trots att denna typ av verkställighetshinder inte är ovanlig och att andra EU-länder har använt metoden under lång tid.

Till skillnad från regeringen såg vi detta problem komma. Vi väckte därför en motion för över fyra år sedan som uppmanade regeringen att påbörja detta arbete. Socialdemokraterna i utrikesutskottet var dock lika ointresserade som regeringen och avstyrkte motionen med hänsyn till att det inte behövdes.

Jag vill därför fråga Mikael Damberg: Tycker du att det har varit klokt av Socialdemokraterna i både riksdag och regering att ignorera detta problem under så lång tid?

Fru talman! Jag kan konstatera att regeringen har fattat beslut om utvisning och att en domstol har beslutat att det inte är möjligt att genomföra utvisningen. Det är något som binder regeringen. Det är denna situation vi har i Sverige, men också många västeuropeiska länder har exakt samma problem.

Regeringen arbetar för att kunna bli av med verkställighetshindren. Det är inte ett enkelt arbete. Det beskrivs som att det skulle ha gått att fatta ett beslut för tre år sedan och att det skulle gälla i dag. Så går det ju inte till. Det går till så att det är enskilda fall, det är enskilda länder, det är långa förhandlingar och det är arbete utifrån de förutsättningar som finns. Vi har en dialog med Säkerhetspolisen och med andra länder som har tillämpat detta. De vittnar om att det är ett oerhört svårt och långsiktigt arbete och inte något som går att genomföra generellt, utan det krävs individuella och riktade insatser för att göra det möjligt.

Vi har numera en regering som jobbar för detta. Det hade vi inte tidigare.

Fru talman! I dag genomför Rädda Barnen en aktion utanför Sveriges riksdag för att uppmärksamma de barn som sitter fast i läger i nordöstra Syrien. Barnen har varit en lång följetong under 2019, och trots den stora uppmärksamhet som barnens lidande har fått i svenska medier har regeringen inte lyckats få hem fler än sju barn. Enligt Rädda Barnen bedöms fortfarande ett sextiotal barn med starka kopplingar och band till Sverige finnas kvar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Vänsterpartiet har lyft upp frågan flera gånger under året. Bland annat har jag själv lämnat in inte en, inte två utan tre skriftliga frågor till regeringen om saken. Ett barn ska aldrig hållas ansvarigt för sina föräldrars val. Flera barn har nu tvingats leva mer än en fjärdedel av sina liv i inhumana flyktingläger. De vill hem, eller som ett barn sa i ett inspelat samtal: "Jag vill dricka juice med dig, farmor".

I år fyller barnkonventionen 30 år, och den 1 januari blir barnkonventionen svensk lag. Vad tänker regeringen göra för de svenska barn som lider i nordöstra Syrien?

Fru talman! Först och främst är Sverige en stor humanitär givare till de länder och regioner som har drabbats hårt av konflikten i Syrien och Irak. Vi jobbar för att kunna hjälpa barn att ta sig hem till Sverige. Det är inte ett enkelt arbete. Vi har lyckats ta hem sju föräldralösa barn. Vi jobbar med fler föräldralösa barn, men det är en komplicerad process.

Turkiets senaste agerande i regionen har inte underlättat arbetet. Om detta hade varit en enkel fråga hade fler västeuropeiska länder löst den. Så är det inte, utan det är komplicerat i flera länder. Men utrikesförvaltningen jobbar på det, och vi prioriterar de föräldralösa barnen.

När det gäller andra typer av barn som har föräldrar i lägren som väntar på åtal eller när de som håller lägren inte kommer att släppa vuxna människor som kanske kan dömas för brott blir det ännu mer komplicerat att reda ut släktskap men också hur vårdnadsfrågan ska hanteras när svensk lag tillämpas fullt ut.

Fru talman! Jag vill ställa min fråga till landsbygdsministern.

Det har snart gått tre år sedan riksdagen antog livsmedelsstrategin. Jag var själv med och förhandlade om den. Den bygger på att vi ska få fler konkurrenskraftiga och lönsamma svenska jordbruk. Vårt lands självförsörjning av livsmedel ska öka. Livsmedelsproduktionen ska kort och gott öka i vårt land.

Hur har det då gått? Tyvärr har det inte gått speciellt bra. Jordbruksverket kom med en siffra i höstas som visade att antalet mjölkföretag fortsätter att minska. Cirka fem mjölkföretag slutar varje vecka. Sverige är det enda EU-land där invägd mjölk minskar. Vår självförsörjning av livsmedel fortsätter att minska i stället för att öka. När jag frågar bönder säger många att lönsamheten är för dålig.

Min fråga är: På vilket sätt märker jordbrukare av livsmedelsstrategin på gårdsnivå i dag jämfört med för tre år sedan, när den inte fanns?

Fru talman! Tack så mycket för frågan, Magnus Oscarsson!

Jag har samma bild av att lönsamhet eller brist på lönsamhet sammantaget är den största utmaning vi har kopplat till att få större självförsörjning och fler människor som vill vara bönder i Sverige. Därför är jag väldigt glad över att man under den förra mandatperioden gjorde något unikt i Sverige: Vi fick för första gången en samlad strategi för hur vi ska jobba med dessa frågor, från primärproduktion till export.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Däremot vänder man inte en utveckling över en natt, utan det handlar om att vara långsiktig och hållbar i arbetet. Vi är just nu i ett läge där vi håller på och jobbar med att ta fram en andra handlingsplan. Min ambition där är att fokus exempelvis ska ligga på att hantera sådant som märks på gårdsnivå, inte på forskning, innovation och nya produkter, för sådant tar tid, och inte på att hamna på export med en gång, för det tar också tid. Fokus ska kanske snarare ligga på regelfrågor och den typen av frågor.

Fru talman! Jag vill ställa min fråga till Ardalan Shekarabi.

Nu kommer välkomna reformer för pensionärerna. Viktiga steg är avskaffande av pensionärsskatten, höjning av garantipensionen och höjning av bostadstillägget. Mer måste dock göras, för hela pensionssystemet är underfinansierat. Många får bara cirka hälften av sin tidigare inkomst i pension, och i framtiden är risken att en del bara kommer att få 40 procent av sin tidigare lön i pension. En målsättning som har förts fram är att vi borde få 70 procent av vår tidigare inkomst i pension. Ett exempel är att om man skulle avsätta bara 1 procent mer till pensionen skulle det innebära 20 miljarder mer per år och kanske en värdestegring så att det blir 8 procent högre pension.

Min fråga är: Hur arbetar regeringen för att alla ska kunna leva på sin pension?

Fru talman! Tack, Hillevi Larsson, för frågan!

Vi jobbar i flera steg. Pensionerna höjs redan den 1 januari. Precis som Hillevi Larsson sa höjs garantipensionen och bostadstillägget. År 2021 införs pensionstillägget, och det blir en höjning av pensionerna för breda löntagargrupper. Detta steg anser vi bör följas av en ökad inbetalning till pensionssystemet - en höjning av pensionsavgiften. Dock är inte partierna i Pensionsgruppen överens om detta.

Det vi har kunnat komma överens om är att göra en översyn av avgifterna. Det är ingen hemlighet vad som är vår linje i detta, men nu görs en översyn. Vi kommer att agera för att nå enighet med partierna i Pensionsgruppen så att inbetalningarna till pensionssystemet kan öka, för det är en förutsättning för att vi ska nå ett mål som alla borde ställa sig bakom: att alla bör ha minst 70 procent av slutlönen i pension. Pensionerna måste höjas.

Fru talman! Under veckan har vi tagit del av resultatet från PISA-mätningen. Vid första anblicken är den glädjande med en positiv utveckling. Vid en djupdykning i resultatet blir jag oroad. Det så kallade bortfallet, elever som valdes ut för att vara med men som av olika anledningar inte dök upp vid provtillfället, har ökat från 9,3 procent i förra mätningen till 13,5 procent nu. Än mer oroad blir jag när vi sticker ut markant när det gäller andelen 15-åringar som nu finns i det svenska skolsystemet och som inte ens har fått delta i proven då deras kunskaper i svenska språket är så låga att de inte på ett meningsfullt sätt bedöms kunna genomföra provet. Tidigare 5,7 procent har blivit hela 11,1 procent - nästan en fördubbling. Detta ska jämföras med genomsnittet på 4 procent för hela OECD eller riktlinjen att det inte bör överstiga 5 procent.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Min fråga med anledning av detta är: Vad gör regeringen för att öka deltagandet och därmed tillförlitligheten inför kommande mätningar?

Fru talman! Det är en viktig diskussion om PISA-resultatet, eftersom detta innebär en vändning. Sveriges rektorer och lärare ska ha en eloge som har jobbat hårt de senaste åren och nu kan se att Sverige ligger över OECD-snittet i alla tre ämnen som granskades, och vi har en positiv utveckling på alla ämnesområden. Det är ett hårt arbete från både elever och lärare som ligger bakom detta. Det har också gjorts en del insatser från politiken som har gjort det möjligt att till exempel anställa omkring 31 000 fler människor som jobbar i svensk skola.

Jag blir lite orolig för att Moderaterna ändå försöker misstänkliggöra vändningen. Detta är OECD:s regler; det är ingenting som Sverige har hittat på. OECD har bestämt vilka som ska ingå i undersökningen av de elever som granskas. Man tillämpar exakt samma regler för alla länder. Då kan man säga att givet den utmaning som Sverige har haft på migrationsområdet är det fantastiskt att alla elever, trots att vi har haft fler elever som har utländsk bakgrund i denna mätning än tidigare, presterar bättre resultat.

Fru talman! Vi har världens friskaste befolkning men samtidigt flest personer som är sjukskrivna. Det som oroar mig är att den psykiska ohälsan växer och nu står för hälften av alla sjukskrivningsfall i vårt land. Så kan vi inte fortsätta att ha det.

Den stora majoriteten av dem som är sjukskrivna med psykiatriska diagnoser är kvinnor i så kallade kontaktyrken - vård, skola, omsorg.

Försäkringskassan bedömer sjukintyg och tar beslut utifrån ett beslutsstöd som Socialstyrelsen tagit fram. Detta beslutsstöd är definitivt inte anpassat för psykiatriska diagnoser. Det är en mycket stor skillnad mellan att bli bedömd för en sjukskrivning av en fraktur i foten och att bli det för en psykiatrisk diagnos. Vi behöver ett särskilt rehabiliteringsspår för psykiatriska diagnoser.

Fru talman! Jag tackar Elisabeth Björnsdotter Rahm för frågan och för hennes starka engagemang i dessa frågor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Regeringen har jobbat mycket aktivt med de frågor som handlar om det förebyggande arbetet kring sjukskrivningar och samverkan mellan olika aktörer. Vi har dragit igång ett initiativ som handlar om att få parterna på arbetsmarknaden att ta ett större ansvar för bättre arbetsmiljö, som naturligtvis är en mycket viktig fråga inte minst i kontaktyrken. Vi har gett i uppdrag till Socialstyrelsen och Försäkringskassan att jobba för att de medicinska underlagen och de försäkringsmedicinska bedömningarna ska förbättras. Detta arbete har redovisats, och där finns också en hel del idéer om hur detta arbete ska fortsätta. Detta är naturligtvis en prioriterad fråga för regeringen vid sidan om den process som handlar om att säkerställa att vi har ekonomisk trygghet vid sjukfall. Då måste också regelverket förändras, inte minst när det gäller sjukpenning.

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Ardalan Shekarabi. Den tar egentligen vid där statsrådet slutade sitt förra svar.

När jag är ute och träffar företrädare för de fackliga organisationerna och företrädare för arbetsgivare diskuterar vi naturligtvis ofta sjukförsäkringen. Dessa samtal tar ofta sin utgångspunkt i att det var mycket bra att vi avskaffade den så kallade stupstocken inom sjukförsäkringen. Men där framskymtar också en oro för att sjukförsäkringen inte riktigt levererar den trygghet till de enskilda som den borde göra. Framför allt handlar detta om människor som har varit sjukskrivna under en längre period och blir utförsäkrade för att de ska prövas mot arbetsmarknaden i stort.

Därför är min fråga till statsrådet om han delar denna oro och om statsrådet är beredd att göra någonting åt detta.

Fru talman! Jag tackar Rikard Larsson för frågan. Mitt svar är ja; jag delar denna oro.

En av de mörkaste stunderna i denna kammare var när det applåderades efter maktskiftet 2006 när rätten till sjukförsäkring försämrades av denna kammare. Nu ser vi effekten av denna lagändring. Vi ser effekterna för människor som har slitit i ett helt yrkesliv och som blir sjuka och hamnar i denna problematik.

Den 31 januari kommer en viktig utredning om rätten till sjukpenning - den bedömning som görs i förhållande till normalt förekommande arbete. Mitt uppdrag från Sveriges statsminister Stefan Löfven är att säkerställa att vi förbättrar sjukförsäkringen och ökar den ekonomiska tryggheten för de människor som är sjuka.

(Applåder)

Fru talman! Den grova gängkriminaliteten blir bara grövre och grövre. När man kan mörda en kvinna som håller sitt spädbarn i famnen genom att skjuta henne i huvudet på öppen gata är det så fruktansvärt att man nästan inte vill tro att det är sant.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Bara i natt var det två mord och flera mordförsök samt sprängning i ett radhus. Detta börjar bli vardagsbrott i Sverige, och jag är mycket oroad.

Brårapporten för några år sedan har visat att utlandsfödda är överrepresenterade när det gäller våldsbrott. År 2017 gjorde Expressen en kartläggning av 192 dömda gängkriminella. 40 procent av dem var utlandsfödda och 82 procent av dem hade två föräldrar som var utrikes födda.

Statsminister Löfven nekade i en intervju i Agenda till att det finns ett samband mellan gängkriminella och invandring. Han såg inte detta komma. Det är helt verklighetsfrämmande.

Min fråga till Mikael Damberg är: Såg Damberg detta komma?

Fru talman! Statsministern påpekade att det finns ett samband mellan den växande segregationen, klassklyftorna och de bostadsområden som har lämnats väldigt mycket på egen hand, där polisen inte har funnits närvarande och andra myndigheter inte har bidragit till att hålla ordning. Det är i dessa miljöer som de flesta skjutningar sker, det är i dessa miljöer som mest narkotikaförsäljning sker och det är här som gängen skapas och byggs upp. Så det är klart att det är en relevant fråga som man inte kan bortse från hur vi håller ihop samhället och ser till att staten är tillräckligt stark för att slå tillbaka.

Sedan är det så, och det är ingen nyhet, att personer med utländsk bakgrund är överrepresenterade i statistiken över brott. Det är en statistik som har funnits väldigt länge. Men man kan inte sätta färg på brottslingar. Oavsett vem som begår ett mord eller ett rån ska denna person sitta i fängelse, och då måste juridiken och domarna vara färgblinda.

Fru talman! Medvetenheten ökar ständigt om situationen i våra hav och i somliga av våra fiskbestånd. Därtill har Sverige högt satta mål i fråga om hav och marina resurser gentemot nästa generation.

För att vissa arter alls ska förekomma i våra vatten och även på våra tallrikar i framtiden krävs akuta och kraftfulla åtgärder. Därtill måste givetvis dialog föras med berörda branscher kring hållbarhet och långsiktiga spelregler.

Därför vill jag ställa följande fråga till landsbygdsminister Jennie Nilsson: Vilka åtgärder anser statsrådet är mest angelägna i närtid för att få en hållbar situation i våra hav?

Fru talman! Jag tackar Hanna Westerén för frågan.

Jag tror att vi behöver ta ett helhetsgrepp över hela den situation som vi har. Det finns inte en lösning som innebär att vi skyddar våra bestånd, utan vi behöver jobba brett för att säkerställa att vi har livskraftiga bestånd. Då behöver vi jobba både med att reglera fisket och med att ha riktade åtgärder för att haven ska bli friskare, exempelvis att titta på andra skadegörare som säl och annat som också påverkar situationen för exempelvis torsken. Det får konsekvenser, inte minst för näringen. Då behöver man jobba brett också med detta.

Vi behöver jobba med kortsiktiga insatser, men framför allt kanske med långsiktiga insatser. Vi behöver ha en dialog med näringen om hur den kan vara med och bidra när man inte fiskar fullt ut och kanske plocka upp plast, spöknät och bidra till att vidta miljöhjälpande åtgärder och mycket mer. Ingenting kan göras utan en bra dialog.

Fru talman! Landsbygdsministern får gärna ställa sig i talarstolen igen.

Förra veckan frågade jag statsministern hur vi stärker lönsamheten för svenskt jordbruk. När vi i EU driver den linje som vi faktiskt är överens om i EU-nämnden, nämligen att vi ska sänka EU-stöden, behöver vi vidta nationella åtgärder för att stärka lönsamheten. Statsministern svarade med att regeringen sedan två år tillbaka driver en politik som ska öka lönsamheten, och jag menar att lantbruket inte alls märker det. Jag hoppas såklart att EU:s nya jordbrukspolitik kommer med bra lösningar, men vi behöver ju göra saker nationellt. I Moderaternas budget har vi ett flertal förslag om hur vi stärker lönsamheten på kort sikt.

Jag vill därför höra om regeringen har några bra förslag om hur vi på kort sikt stärker lönsamheten, innan vi har kommit in i den nya jordbrukspolitiken.

Fru talman! Tack så mycket för frågan, John Widegren!

Jag delar bilden att vi behöver jobba brett. Vi behöver jobba med att få till en bra CAP utifrån svenska perspektiv, och vi behöver jobba med nationella insatser. Det verktyg vi har valt är att vi numera jobbar med en livsmedelsstrategi, som är antagen i riksdagen. Den bygger på att man ska jobba med långsiktigt hållbara åtgärder, som forskning och innovation och så vidare, men den behöver också ha en tydlig tyngd på att jobba med sådant som påverkar på gårdsnivå. Det handlar om till exempel regelförbättringsarbeten, investeringsmedel för att omställning och uppskalning ska kunna genomföras och så vidare.

Frågestund

Jag ser fram emot att få ta del av de konstruktiva idéer som enligt John Widegren finns från Moderaternas sida.

Frågestunden var härmed avslutad.

Kultur, medier, tros-samfund och fritid