Rikard Larsson (S)

Miljontals människor befinner sig på flykt i Europa på grund av Rysslands invasion av Ukraina. EU har aktiverat det så kallade massflyktsdirektivet. Direktivet innebär bland annat att skyddsbehövande från Ukraina får ett tillfälligt uppehållstillstånd i EU i ett år med möjlighet till förlängning i ytterligare två år. Regeringen har lagt fram ett förslag som handlar om en jämnare fördelning av boende för människor som söker skydd i Sverige. Riksdagen sa ja till förslaget.

Riksdagen anser i likhet med regeringen att det behövs en lagreglerad styrning som innebär att Migrationsverket kan anvisa kommunerna att ordna boende. Riksdagen riktar dessutom två uppmaningar till regeringen, så kallade tillkännagivanden. Den ena uppmaningen handlar om att skyddssökande så långt som möjligt inte ska ryckas upp från sin invanda miljö för att flytta till en annan kommun. Den andra uppmaningen rör hur kommunerna ska ersättas fullt ut för sina kostnader för bland annat boende och skolgång.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2022.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

4

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

8, 41 minuter

Justering

2022-06-16

Bordläggning

2022-06-17

Debatt

2022-06-20

Beslut

2022-06-21

Riksdagen sa nej till ett stort antal migrationsförslag. Förslagen handlar bland annat om permanenta uppehållstillstånd, humanitära skäl, anhöriginvandring, mottagandet av asylsökande och samarbetet inom EU i migrationsfrågor.

De cirka 340 förslagen har inkommit under den allmänna motionstiden 2021.

Behandlade dokument

84

Förslagspunkter

21

Reservationer

73 

Anföranden och repliker

24, 113 minuter

Justering

2022-04-07

Bordläggning

2022-04-26

Debatt

2022-04-27

Beslut

2022-04-28

Socialförsäkringsutskottet har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens granskning av neddragningarna hos Migrationsverket 2017-2020. Riksrevisionens samlade bedömning är att omställningen inte helt och hållet har genomförts på ett ändamålsenligt sätt. Nedläggningen av asylboenden har i huvudsak fungerat väl men neddragningen av antal anställda och avvecklingen av tillgångar och lös egendom har inte i alla delar genomförts effektivt.

Riksrevisionen rekommenderar regeringen bland annat att vara försiktig med att initiera snabba besparingar i statlig verksamhet på basis av förväntade men osäkra effektiviseringar. Regeringen instämmer i Riksrevisionens bedömning men anser samtidigt att det är viktigt att regeringen ställer krav på att verksamhet som finansieras med skattemedel bedrivs så effektivt som möjligt. Regeringen avser att i regleringsbrev fortsätta att styra myndigheten mot högre effektivitet och följa myndighetens omställning genom en tät dialog.

Riksdagen instämmer i Riksrevisionens slutsats att omställningen inte genomfördes på ett ändamålsenligt sätt. Men noterar samtidigt att både Riksrevisionen och regeringen anser att Migrationsverket numera är bättre rustat för framtida förändringar i verksamheten. Riksdagen beslutade att avsluta ärendet genom att lägga skrivelsen till handlingarna.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

5

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

6, 32 minuter

Justering

2022-03-31

Bordläggning

2022-04-05

Debatt

2022-04-06

Beslut

2022-04-06

Riksdagen säger ja till regeringens förslag om lagändringar för att anpassa svensk lagstiftning till EU:s nya in- och utresesystem.

EU:s in- och utrikessystem innebär att en utlänning från tredje land som vill resa in i Sverige ska lämna fingeravtryck och låta sig bli fotograferad för att en kontroll mot in- och utresesystemet ska kunna göras. Besluten fattas därför med anledning av de två EU-förordningar som antogs 2017.

Lagändringarna föreslås börja gälla den dag regeringen bestämmer.

Riksdagen sa nej till samtliga förslag i motioner.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

5

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

4, 19 minuter

Justering

2022-03-17

Bordläggning

2022-03-22

Debatt

2022-03-23

Beslut

2022-03-23

Riksdagen beslutade att rikta ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att den bör tillsätta en utredning om att barns befrielse från medborgarskap alltid ska prövas i domstol.

Samtidigt beslutade riksdagen att säga nej till cirka 40 förslag i övriga motioner från den allmänna motionstiden 2021 som bland annat handlar om kunskapskrav och försörjningskrav för svenskt medborgarskap.

Behandlade dokument

21

Förslagspunkter

4

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

10, 42 minuter

Justering

2022-02-17

Bordläggning

2022-02-22

Debatt

2022-02-23

Beslut

2022-02-24

Totalt cirka 8,5 miljarder kronor ur statens budget för 2022 går till utgiftsområdet migration. Riksdagen sa delvis ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022 och delvis ja till förslag i motioner om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner.

Mest pengar, cirka 4,3 miljarder kronor, går till Migrationsverket. Knappt 2,2 miljarder kronor går till ersättningar och bostadskostnader. Till domstolsprövning i utlänningsmål går cirka 720 miljoner kronor.

Beslutet om utgiftsområdet är 85 miljoner kronor mer än regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022 och gäller anslaget till Migrationsverket.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 24 november 2021. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

14

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

43, 104 minuter

Justering

2021-12-09

Bordläggning

2021-12-14

Debatt

2021-12-15

Beslut

2021-12-16

Motion till riksdagen 2021/22:3711 av Niklas Karlsson m.fl. S Förbud mot vinster i välfärden Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för att skattepengar avsedda för välfärd ska gå till välfärd, inte privata vinster, och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen

Inlämnad

2021-10-05

Förslag

2

Utskottsberedning

2021/22:FiU26

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 2 avslag

Motion till riksdagen 2021/22:3089 av Rikard Larsson m.fl. S Ett hållbart arbetsliv ger en pension som går att leva på Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett förebyggande förhållningssätt i arbetet med ett hållbart arbetsliv och tillkännager detta för regeringen. Motivering

Inlämnad

2021-10-04

Förslag

1

Utskottsberedning

2021/22:AU10

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2021/22:1811 av Olle Thorell m.fl. S En nollvision för mäns våld mot kvinnor Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att införa en nollvision för mäns våld mot kvinnor och tillkännager detta för regeringen. Motivering I en

Inlämnad

2021-10-01

Förslag

1

Utskottsberedning

2021/22:AU8

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2021/22:2154 av Joakim Sandell m.fl. S En jämlik sjukvård Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att sjukvården måste utvecklas mot att mer vård i framtiden kan bedrivas i primärvården och att specialistvårdvalen på sjukhusen bör ses över och tillkännager

Inlämnad

2021-10-01

Förslag

9

Utskottsberedning

2021/22:AU6 2021/22:SoU11 2021/22:SoU15 2021/22:UbU18 2021/22:UbU19

Riksdagsbeslut

(9 yrkanden): 9 avslag

Motion till riksdagen 2021/22:2144 av Yasmine Bladelius m.fl. S Utbyggd infrastruktur i Skåne och ordning och reda på våra vägar Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att i infrastrukturplaneringen studera förutsättningarna för fortsatta insatser för en funktionell infrastruktur

Inlämnad

2021-10-01

Förslag

1

Utskottsberedning

2021/22:TU16

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2021/22:1593 av Per-Arne Håkansson m.fl. S Kraftsamling mot stranderosionen vid Skånes kuster Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna för fortsatt klimatpolitisk samverkan på statlig, lokal och regional nivå för att motverka

Inlämnad

2021-09-30

Förslag

1

Utskottsberedning

2021/22:CU13

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2021/22:1049 av Rikard Larsson S Tillvaratagande av lokala och nationella perspektiv vid infrastrukturplanering Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att i infrastrukturplaneringen studera förutsättningarna för att bättre ta till vara lokala och nationella

Inlämnad

2021-09-29

Förslag

1

Utskottsberedning

2021/22:TU16

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

För att uppnå en långsiktigt hållbar migrationspolitik som är human, rättssäker och effektiv så föreslår regeringen ändringar i utlänningslagen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Ändringarna innebär bland annat att

• uppehållstillstånd för skyddsbehövande och andra som huvudregel ska vara tidsbegränsade
• permanent uppehållstillstånd tidigast ska kunna beviljas efter att personen har haft tidsbegränsat uppehållstillstånd i minst tre år, och om vissa särskilda krav är uppfyllda
• det i vissa fall ska vara möjligt att bevilja uppehållstillstånd på grund av anknytning till en person som har tidsbegränsat uppehållstillstånd
• försörjningskravet vid anhöriginvandring inte bara ska gälla den som bor i Sverige utan även omfatta den anhörige
• en vuxen person som har vistats i Sverige med uppehållstillstånd och under den tiden fått en särskild anknytning till Sverige ska kunna beviljas uppehållstillstånd om omständigheterna är särskilt ömmande.

Lagändringarna börjar gälla den 20 juli 2021.

Riksdagen riktade också tre tillkännagivanden till regeringen om att återkomma med förslag om

• kunskapskrav i svenska och samhällskunskap för permanent uppehållstillstånd
• möjlighet att vägra uppehållstillstånd vid anknytning på grund av ålder
• ett mer effektivt och sammanhållet återvändande.

Behandlade dokument

26

Förslagspunkter

35

Reservationer

51 

Anföranden och repliker

117, 341 minuter

Justering

2021-06-17

Bordläggning

2021-06-21

Debatt

2021-06-22

Beslut

2021-06-22

Riksdagen sa nej till regeringens förslag om förändringar i det så kallade gymnasieregelverket.

Ändringarna som föreslagits är att

• tiden för att etablera sig på arbetsmarknaden efter fullföljd gymnasieutbildning - och därmed kvalificera sig för permanent uppehållstillstånd - ska förlängas från sex till tolv månader
• kravet på försörjning för att kunna få permanent uppehållstillstånd delvis ska kunna uppfyllas med studiemedel, under förutsättning att det även finns inkomster från anställning eller näringsverksamhet
• en yrkesintroduktionsanställning ska kunna ligga till grund för permanent uppehållstillstånd.

Regeringen menar att regeländringarna är nödvändiga med anledning av det skärpta arbetsmarknadsläget till följd av coronapandemin och att de skulle underlätta vid kvalificeringen för permanent uppehållstillstånd.

Riksdagen sa nej till förslaget, bland annat med argumentet att problemen på arbetsmarknaden i första hand bör hanteras med en ekonomisk politik som minskar arbetslösheten i samhället i stort, inte genom ytterligare särregleringar för en grupp som inte har skyddsskäl.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

24, 88 minuter

Justering

2021-05-27

Bordläggning

2021-06-02

Debatt

2021-06-03

Beslut

2021-06-09

En tillfällig sänkning av arbetsgivaravgiften för upp till två anställda införs för så kallade växa-företag. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Åtgärden ska förstärka företagens möjligheter att anställa under coronapandemin.

Sedan 2017 kan enmansföretag få en nedsättning, sänkning, av arbetsgivaravgifterna när en första person anställs i företaget. Den tillfälliga lagändringen innebär att den sänkta arbetsgivaravgiften ska gälla företag som inte har någon anställd och som anställer en eller två personer samt företag med en anställd som anställer ytterligare en person. Om företaget uppfyller vissa övriga villkor ska det under som längst två år bara betala ålderspensionsavgift på den ersättning som betalas ut till den första och den andra anställda.

Den sänkta arbetsgivaravgiften ska gälla för anställningar som påbörjas under perioden 1 juli 2021-31 december 2022. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2021.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

3, 18 minuter

Justering

2021-05-06

Bordläggning

2021-05-18

Debatt

2021-05-19

Beslut

2021-05-20

Möjligheten att göra avdrag på arbetsgivaravgiften för personer som arbetar med forskning eller utveckling ska förstärkas ytterligare. Redan i dag kan arbetsgivare göra avdrag för denna grupp, men enligt ett förslag från regeringen ska det högsta sammanlagda avdraget höjas från 450 000 kronor till 600 000 kronor per månad. Avdraget gäller totalt för alla anställda som arbetar med forskning och utveckling hos en och samma arbetsgivare.

Vidare sänks kravet på den faktiska arbetstid som den anställde ska ha arbetat med forskning och utveckling, från minst tre fjärdedelar till minst hälften av arbetstiden.

Riksdagen sa ja förslaget. Lagändringarna ska börja gälla den 1 juli 2021.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

4, 27 minuter

Justering

2021-05-06

Bordläggning

2021-05-18

Debatt

2021-05-19

Beslut

2021-05-19

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i utlänningslagen och utlänningsdatalagen. Ändringarna innebär bland annat att Migrationsverket och Polismyndigheten får fotografera och ta fingeravtryck i större utsträckning vid en inre utlänningskontroll, resedokument och främlingspass kan återkallas och antalet främlingspass per person kan begränsas.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2021.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

9

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

12, 61 minuter

Justering

2021-05-06

Bordläggning

2021-05-18

Debatt

2021-05-19

Beslut

2021-05-19

De nationella id-kort som Sverige och övriga EU-länder utfärdar till sina medborgare ska bli säkrare. Det gäller även de uppehållshandlingar som EU-länderna utfärdar till andra EU-medborgare och deras familjemedlemmar som har uppehållsrätt, till exempel arbetstagare, egenföretagare eller studenter. Riksdagen sa ja till regeringens förlag.

Beslutet innebär främst att den som ska få en uppehållshandling blir skyldig att låta sig fotograferas och lämna fingeravtryck. Det gäller även vid vissa kontroller av uppehållshandlingarna. När ett nationellt id-kort kontrolleras vid in- och utresa i ett land ska innehavaren inte bara vara skyldig att låta sig fotograferas, som i dag, utan också lämna sina fingeravtryck för kontroll av att dessa motsvarar de som finns sparade i kortet.

Lagändringarna börjar gälla den 2 augusti 2021 och är en anpassning till en ny EU-förordning på området.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

5, 19 minuter

Justering

2021-05-06

Bordläggning

2021-05-18

Debatt

2021-05-19

Beslut

2021-05-19

Riksdagen sa nej till 10 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020. Förslagen handlade bland annat om lägre arbetsgivaravgift i delar av Sverige, lägre socialavgifter för små företag och undantag från socialavgifter för ideella föreningar. Riksdagen hänvisade bland annat till de stöd som redan finns och arbete som pågår i den så kallade Pensionsgruppen.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

12, 42 minuter

Justering

2021-02-11

Bordläggning

2021-02-24

Debatt

2021-02-25

Beslut

2021-03-03