Frågestund

Fru talman! År 2019 lider mot sitt slut, och för Skånes del kan vi konstatera att det här året har dominerats av framför allt två saker: gängkriminalitet och elbrist.

Det klingar inte alltför väl att detta sker i ett av världens mest moderna länder. Regeringen har under lång tid påstått att det inte råder någon elbrist i Skåne. Trots denna uppfattning har problemet nu på kort sikt avhjälpts. På längre sikt vet vi att vårt elbehov i hela Sverige lär öka med 60 procent till 2045. Omställningen från fossilt till el är en av samhällets största utmaningar. För att ha en klimatsmart elförsörjning krävs enligt FN:s klimatpanel IPCC en drastiskt utbyggd kärnkraft. I Sverige gör vi tvärtom och lägger ned våra kärnkraftverk trots att detta skadar klimatet.

Hur ser statsrådet på att utsläppen i EU enligt Konjunkturinstitutet kommer att öka när vi lägger ned Ringhals 1 och 2?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Jag vill tacka Louise Meijer för att hon noterar att regeringen har agerat kraftfullt när det gäller den så kallade elbristen och faktiskt nu ser till att vi får en elförsörjning som klarar av de utmaningar som vi har. Allt fler behöver el, och vi behöver ha en trygg elförsörjning eftersom det är grunden för att vi ska ha ett fungerande samhälle och en fungerande ekonomi. Det är också därför som regeringen har sett till att vi nu faktiskt har en kapacitet att klara även effekttopparna.

Långsiktigt behöver vi se till att bygga ett hållbart energi- och elproduktionssystem. Därför är vi glada över att vi bara sedan energiöverenskommelsen har sett 85 miljarder kronor investeras i den svenska vindkraften. Vindkraften ökar nu kraftigt i Sverige och kommer inom bara några år att stå för en tredjedel av den el som vi använder. Det är en betydligt större ökning av elproduktion än vad som produceras av de reaktorer som nu tas ur bruk på grund av att de inte är lönsamma.

IPCC har inte sagt till länderna vilket energisystem de ska bygga sin energimix på, utan det är upp till länderna själva. I Sverige har vi satt upp målet att vi ska ha ett 100 procent förnybart elproduktionssystem.

Fru talman! Man kan dividera om tolkningen, men faktum är att alla IPCC:s scenarier innehåller kärnkraft. Utan kärnkraften blir omställningen till el en ekvation som inte går ihop. Grovt räknat kommer EU:s utsläpp att öka med 8 miljoner ton fram till mitten av seklet om Ringhals 1 och 2 stängs som planerat. 8 miljoner ton!

Jag undrar: Är detta försvarbart?

Fru talman! Det är alltid lite farligt att uttala sig väldigt säkert baserat på prognoser. Prognoser har visat sig vara felaktiga förut. Jag tror inte att många hade kunnat förutse den enormt kraftiga investeringsvåg som nu har gått över Sverige med så stora investeringar som har skett i förnybar elproduktion. Jag tror att många inte ens hade kunnat föreställa sig det för några år sedan.

Låt oss glädjas åt den utveckling vi nu ser när vi får en väldigt snabbt breddad energi- och elproduktion. Det är någonting som jag är övertygad om kommer att leda till en stabil elförsörjning i Sverige i framtiden.

Fru talman! Min fråga går till Per Bolund och är av allmänpolitisk karaktär. Den berör det andra ämne som Louise Meijer nämnde innan, nämligen gängkriminaliteten.

Det är väl få som har missat den intervju med statsministern som visades i helgen. Statsministern är inte här nu, och jag förväntar mig ingen recension från statsrådet. Men jag tänkte läsa upp några rader ur ett öppet brev till statsministern som är en av många reaktioner som har kommit.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Bland annat står det: Under min uppväxt i Rinkeby upplevde jag aldrig några bombdåd, inga bilbränder, inga skjutningar och inga grupp- eller överfallsvåldtäkter. Lite längre ned i samma brev står det: Sådana var inte vi - oavsett arbetslöshet eller eventuell avsaknad av fritidsaktiviteter eller intressen.

Mina frågor är: Var det regeringens åsikt som uttrycktes i den här intervjun gällande att det är segregation, utanförskap och arbetslöshet som ligger bakom den grova kriminalitet som vi har sett sprida ut sig under den senaste tiden och som har inneburit att bestialiska dåd har begåtts? Eller kan det vara något annat som ligger bakom, och kan det finnas en koppling till den ansvarslösa migrationspolitik som har förts?

Fru talman! Låt oss till att börja med slå fast att gängkriminaliteten är en enormt allvarlig företeelse i vårt samhälle och ett hot mot vårt samhälle långsiktigt sett. Det är därför som regeringen agerar så kraftfullt och tillsammans med Sveriges myndigheter lägger in en ny växel i bekämpandet av kriminaliteten.

Vi har nu en speciell satsning från polisen där man går in med full kraft. Detta matchas också av regeringen i och med att vi nu tar stora steg framåt för att ge våra rättsvårdande myndigheter de verktyg de behöver men också agerar inte bara med strängare straff och fler poliser utan också med förebyggande insatser.

Mitt svar på Paula Bielers fråga är att jag tror att det är alldeles för lätt att man försöker hitta en enda orsak till det här problemet. Jag tror att vi måste se betydligt bredare på det än så. Låt oss komma ihåg att vi hade problem med gängkriminalitet i samhället betydligt tidigare än så, till exempel med mc-gängen som också begick stora och svåra brott i samhället. Att göra det så enkelt som att säga att detta bara beror på migrationen tycker jag är ansvarslöst.

Fru talman! Nu var det inte riktigt det jag sa. Det jag sa var att det kanske finns fler orsaker än just klasskillnader och arbetslöshet, vilket ju har varit de orsaker som det främst getts uttryck för. Många av de insatser som man satsar på är också avsedda att komma till rätta med just de orsakerna. Därför tänker jag fokusera på detta. Om det är de faktorerna som man ser som orsak till problemen undrar jag: Kan man åtminstone erkänna att en ökning av Sveriges befolkning med 20 procent på några decennier, kombinerat med den politik som har förts generellt med olika bidrag som delas ut och så vidare, har påverkat hur segregationen har byggts ut och att det därför finns en koppling?

Fru talman! Jag tror inte att det råder något tvivel om att en snabbt ökande befolkning sätter press på ett samhälle och leder till utmaningar som vi behöver hantera. Men jag är också övertygad om att ett samhälle som är bredare sammansatt och där människor har olika bakgrund i slutändan också blir ett bättre samhälle.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Någonting som vi ofta glömmer bort när vi pratar migration - jag vet att Sverigedemokraterna väldigt gärna bara tittar på problem och nackdelar - är att Sverige inte skulle fungera utan de människor som har kommit hit och som går till arbetet varje dag och ser till att våra samhällsfunktioner som sjukvård och rättsväsen faktiskt upprätthålls. Utan dem skulle Sverige inte fungera.

(Applåder)

Fru talman! Jag vill med bostadsministern ta upp en frågeställning som tycks vara tidlös och dessvärre är särskilt aktuell i dag.

Situationen på bostadsmarknaden är knappast bättre nu än vad den var på 60- och 70-talen när människor flyttade dit där jobben fanns, i storstäderna, från landsbygden. Människor flyttade också hit som arbetskraftsinvandrare från Finland, Jugoslavien och andra länder.

Anta att Per Bolund träffar ett ungt par som ber om råd. Jag förmodar att det också händer i verkligheten. De vill gifta sig, men det här är 2000-talet, så det är kanske flytta ihop de tänker göra. De är inte rika. Vilket råd ger bostadsministern dem då?

Fru talman! Jag är ju bostadsminister, men jag har inga bostäder att dela ut till människor, vilket jag tror att vi alla ska vara glada för. Jag är inte heller i rådgivningsbranschen, så jag tror att jag avhåller mig från att ge råd till enskilda.

Jag vet att många människor i vårt samhälle har en väldigt svår situation. Det gäller inte bara unga, utan människor kan vid många andra tillfällen i livet uppleva ett stort problem med att få en bostad som fungerar. Detta har jag stor respekt för, och det är också därför jag jobbar intensivt och hårt med alla verktyg och redskap jag har för att hitta lösningar.

Detta är dock en situation som har skapats genom att vi under alldeles för lång tid har byggt alldeles för lite. Därmed är det också en utmaning som inte har någon snabb lösning och där svar inte kan levereras till alla som i dag drabbas av bostadsbristen. Vi behöver jobba långsiktigt för att hitta en lösning, och vi måste alla dela på ansvaret. Kommunerna har bostadsförsörjningsansvaret, men vi har från statens sida till uppgift att ge dem verktygen för att kunna förse hela befolkningen med bostäder. Där jobbar jag outtröttligt.

Fru talman! Statsrådet Bolund kunde ha löst situationen på samma sätt som Tage Erlander gjorde när Lars Orup ställde frågan till honom inför kommunvalet 1966, i den numera legendariska tv-sändningen med de tre o:na. Erlander svarade: De får väl ställa sig i bostadskön.

Med bostadsministrar från Miljöpartiet under mer än fem år har situationen snarare förvärrats, framför allt för de unga som inte är rika men vill äga sin bostad. Vad tänker Per Bolund göra för att underlätta för det unga paret? Vilka lösningar ser han, utöver att de ska ställa sig i kö för en hyresrätt?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Låt oss till att börja med hålla oss till verkligheten och hur den ser ut. Ibland cirkulerar myter om att unga inte över huvud taget skulle kunna få lån i samhället i dag. Detta är inte sant. Tittar man i Finansinspektionens bolåneundersökning ser man att andelen unga låntagare inte har sjunkit över huvud taget under den senaste mandatperioden. En lika stor andel unga tar lån i dag.

Däremot tar unga lite mindre lån och köper lite billigare bostäder. Det gör att de minskar riskerna i sin egen ekonomi, samtidigt som även skuldsättningen och riskerna i samhällsekonomin minskar.

Fru talman! Min fråga går till Eneroth. Järnvägen är det klimatsmartaste sättet att resa och frakta gods, och vi har ett klimatnödläge. Utsläppen från transporter ökar när de egentligen måste minska. Tågresandet ökar, glädjande nog, och företagen vill frakta gods med tåg.

Ändå har många av de järnvägsbanor som finns kvar i Sverige i dag - många har tyvärr redan rivits upp - aktivt lämnats åt sitt öde och underhålls inte. Trafikverket verkar inte vilja åtgärda banorna. Det finns många exempel i landet, exempelvis Lysekilsbanan, Bohusbanan och Karlsborgsbanan.

Nu är frågan: Hur tänker regeringen jobba för att de regionala och lågtrafikerade järnvägarna ska vara driftsdugliga och kunna användas för person- och godstransporter? När kommer vi att kunna ta tåget från Göteborg till Lysekil?

Fru talman! Jag delar verkligen uppfattningen att det behövs mer järnväg. Om vi ska klara klimatmålen och våra åtaganden enligt Parisavtalet behöver vi hitta fler och bättre sätt att resa klimatsmart.

Svenska folket vill åka mer tåg. Svenska företag vill skicka mer gods med tåg. Det är därför vi gör den största järnvägssatsningen i modern tid. Det är detta den nationella planen handlar om: 700 miljarder i investeringar i infrastruktur. Bland annat Vänsterpartiet var med och utformade den. Vi gjorde tydliga prioriteringar: Norrbotniabanan, Sydostlänken, Ostlänken.

Sedan gör vi också satsningar på delar av järnvägssystemet som inte är lika frekvent trafikerade, ofta av näringspolitiska skäl eller för att det kan underlätta persontrafiken. Men vi tar det i tur och ordning, och vi gör nu de största underhållssatsningarna och nyinvesteringarna någonsin.

Det är trångt på spåren, och fler vill åka tåg. Vi måste fortsätta att utveckla den svenska järnvägen, och det gör vi med de beslut vi har fattat i dag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Det är jättebra att vi satsar på järnvägen, men fortfarande står flera järnvägssträckor och förfaller. Trafikverket låter aktivt bli att underhålla, vilket gör att kostnaden för att åtgärda dessa järnvägar ökar. Detta är sträckor där många skulle kunna tänkas vilja resa - pendlarsträckor och sträckor för gods. Hur ställer du dig till de banor som aktivt ignoreras, Tomas Eneroth?

Fru talman! Behoven är självklart väldigt stora eftersom det underinvesterades i svensk järnväg under lång tid. Vi hade en regering som lät bli att investera och aktivt motsatte sig det. Vi har vänt på den utvecklingen och investerar nu i hela det svenska järnvägssystemet.

Men vi kan inte täcka alla behov samtidigt, och då har man i västra Sverige prioriterat bland annat Göteborg-Borås och Västra stambanan, på samma sätt som man i andra delar av Sverige har prioriterat viktiga stråk. Men vi gör också viktiga insatser i det mindre trafikerade järnvägsnätet, och jag hoppas att vi kan fortsätta med det.

Fru talman! Det är 238 000 unga som ofrivilligt bor hemma, enligt en undersökning som Hyresgästföreningen nyligen redovisade. Många av dessa vill köpa sin första bostad men har svårt i dagens läge, med de kreditrestriktioner som känns som en stor bromskloss för de ungdomar som vill starta sin bostadskarriär.

Till min glädje läste jag att bostadsministern har samma uppfattning som vi kristdemokrater angående behovet av att staten tar ett större ansvar när det gäller ungdomars möjlighet att ta sig in på marknaden för ägda bostäder. Vi kristdemokrater har föreslagit ett startlån som staten ombesörjer. I Dagens Nyheter den 6 oktober uttrycker bostadsministern liknande åsikter och tankar.

Min enkla fråga till bostadsministern blir således: När inför bostadsministern ett statligt förmånligt bostadslån för unga, som vi är överens om?

Fru talman! Många unga har en svår situation på bostadsmarknaden. Detta är inte något nytt, utan så har det tyvärr varit under lång tid. Men vi har ett ansvar att göra allt vi kan för att underlätta för unga att börja sitt vuxenliv.

Vi tror att det behövs många olika åtgärder, inte minst investeringsstödet, som nu leder till att det kommer ut många nya hyreslägenheter med rimliga hyror, som även unga har råd att efterfråga. Det är värt att komma ihåg att det under varje år med rödgrön regering har byggts mer än under något enda år innan med moderatledd regering.

Men vi behöver, enligt min uppfattning som bostadsminister, titta brett på fler åtgärder, till exempel hur vi kan sänka trösklarna för unga för att komma in även på marknaden för ägda bostäder. Detta förslag driver jag som miljöpartist, men det finns också möjlighet till sådana diskussioner när vi nu diskuterar de övergripande villkoren för bostadsmarknaden. Vi kommer också att ha skattesamtal som tydligt ska vara fokuserade på att få en väl fungerande bostadsmarknad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Vi kan diskutera mycket om kreditrestriktioner och vem som har gjort fel eller rätt. Men i detta fall har vi samma uppfattning, det vill säga att vi på något sätt måste se till att ungdomar har möjlighet att köpa sin första bostad. Att staten ska ta ett större ansvar verkar vi vara överens om.

Jag tycker att det är konstigt att bostadsministern värjer sig för den tanken genom att säga att han uttalar sig som miljöpartist. Denne miljöpartist är nämligen också bostadsminister och har möjlighet att driva på och få fram sådana åtgärder. När kommer detta?

Fru talman! Även om jag är bostadsminister är jag också partipolitiker och har därmed såklart möjlighet att uttala mig även för partiets räkning. Det vet jag att även tidigare bostadsministrar har gjort.

Men jag är såklart ivrig och vill genomföra fler reformer. Jag är därför glad över att vi nu har en mer aktiv bostadspolitik än vi haft på många år. Det behövs för att vi ska kunna lösa problemen. Vi har också möjlighet att samarbeta i januariavtalskonstellationen och hitta nya vägar framåt, och där kommer jag att föra in Miljöpartiets förslag.

Fru talman! Jag vill ställa en fråga till utbildningsminister Anna Ekström. För ett par månader sedan uppmärksammade jag problemet med att elever som har läs- och skrivsvårigheter, dyslexi eller dyskalkyli inte får ta med sig hjälpmedel när de skriver de nationella proven. Äntligen, vill jag som har följt denna fråga politiskt säga, kom det nyligen en dom i Örebro tingsrätt där det konstateras att en elev i årskurs 6 har utsatts för diskriminering på grund av att han inte fick ta med sig hjälpmedel in till de nationella proven, som han normalt fått göra vid den övriga, ordinarie undervisningen.

Jag vill, fru talman, fråga utbildningsministern vilka slutsatser hon drar av denna viktiga dom och hur den kan påverka regeringens arbete.

Fru talman! Tack, Roger Haddad, för frågan! Roger Haddad och jag är överens om att skolan verkligen ska stötta alla elever att utvecklas så långt som möjligt och att de elever som behöver olika former av anpassningar och särskilt stöd också ska få det. Vi är också överens om att det i vissa fall behövs anpassningar när elever skriver nationella prov.

Den svåra frågan här gäller hur anpassningarna ska se ut i de fall där det som de nationella proven ska pröva är precis sådant som anpassningarna avser. Den frågan har nu prövats av ett flertal tingsrätter. I ett av fallen har rätten gått på den linje som Roger Haddad beskriver, men det finns också andra tingsrättsdomar och beslut av myndigheter. Jag utgår från att Skolverket, som är den myndighet som är ansvarig för hur de nationella proven ska utformas, följer domarna noga och också följer den rättspraxis som håller på att utvecklas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Tack, utbildningsministern, för svaret! Specialpedagogiska skolmyndigheten har haft en uppfattning i den här viktiga frågan, och Skolverket har haft en annan. Båda dessa skolmyndigheter sorterar ju direkt under statsrådet, och jag skulle önska att vi verkligen löser den här situationen. Det är orimligt att elever som råkar ha dyslexi, läs- och skrivsvårigheter, inte är berättigade att ha med sig grundläggande hjälpmedel.

För drygt en månad sedan sträckte statsrådet ut en hand. Jag sträcker nu en hand tillbaka och frågar: När kan vi inleda samtal i denna fråga?

Fru talman! Ansvaret för att utforma de nationella proven och anvisningarna för dem ligger ju på Statens skolverk. Jag utgår från att Skolverket följer den rättspraxis som nu håller på att utvecklas.

Sedan är jag, precis som riksdagen, förhindrad att uttala mig på ett sådant sätt att jag kan påverka pågående rättsfall. Men jag följer den här frågan mycket noggrant. Precis som Roger Haddad är jag mycket angelägen om att eleverna i Sverige ska kunna visa sina färdigheter och kunskaper på ett bra sätt och också att de ska kunna få det stöd som eventuella åtgärdsprogram kan innebära.

Fru talman! Jag vill fråga utbildningsministern om skolan, som sedan Bildtregeringen genomförde friskolereformen på 90-talet har blivit en marknad som drar till sig olika typer av oseriösa aktörer. Allvarligast är kanske exemplen med en person som bedrivit skolverksamhet och samtidigt av Säkerhetspolisen bedömts vara ett hot mot Sveriges säkerhet.

Nu senast rapporterades det om elever som under skoltid utbildas att fungera skolambassadörer för att marknadsföra friskolor. Hur ser ministern på förekomsten av detta i svensk skola, och vad avser ministern att göra med anledning av det?

Fru talman! I vår skola ska det finnas ett fokus på elevernas kunskap och elevernas bildning. Det är detta som ska vara vägledande för dem som får samhällets förtroende att bedriva skola. I det aktuella fall som Linus Sköld tar upp - det senaste fallet, där elever på skoltid får lära sig att marknadsföra sin skola - tycker jag att skolhuvudmännen ska vara försiktiga. Man bör tänka sig för innan man förväntar sig att elever utför uppdrag för att tala väl för en skola som faktiskt befinner sig i en maktposition gentemot dem. Skolan har rätt att sätta betyg och har väldigt stort inflytande över hur en stor del av elevens vakna tid ter sig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Jag är väldigt orolig för en skola som utvecklas åt ett sådant håll där andra incitament än att bara sträva efter elevernas kunskap gör sig gällande. Jag utgår från att Sveriges skolhuvudmän följer den skollag vi har, som klart och tydligt säger att det är elevernas kunskap och bildning som ska stå i centrum.

Fru talman! Det dyker med jämna mellanrum upp rubriker som kan illustrera vilka problem marknadssystemet och kanske särskilt just vinstincitamenten i skolan skapar. Några exempel från de senaste åren har handlat om hur urvalet av elever går till, om storleken på vinstutdelningen och om glädjebetyg som driver betygsinflation. När januariavtalet nu stipulerar att det inte blir något vinstförbud, vilka andra åtgärder bedömer ministern som möjliga för vi ska få ett välfungerande system?

Fru talman! Det finns mycket vi kan göra tillsammans, inte minst här i Sveriges riksdag, för att säkra att skolorna får så bra förutsättningar som möjligt. Jag tänker på det som handlar om urval till utbildningar. Där har vi en utredning som nu pågår och som ser över hur skolorna ska göra urval. Själv tycker jag att kötid som urvalsinstrument är väldigt segregerande och orättvist.

Vi har också reglerna om planering och dimensionering av gymnasieutbildning och, inte minst, hur skolpengen är konstruerad, vilket också är föremål för utredning. Här finns mycket som vi kan göra tillsammans.

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Per Bolund. Vi står inför en stor klimatutmaning. FN:s klimatpanel visar tydligt på behovet att agera och att göra det nu. Nästa fredag demonstrerar ungdomar över hela planeten inför klimattoppmötet i Madrid, och samma dag är det ironiskt nog Black Friday.

Ett mycket viktigt systemskifte som behövs för att komma till rätta med klimatutmaningen är att gå från en linjär till en cirkulär ekonomi. Det tror jag att många av oss är överens om. Det handlar om att designa produkter som produceras resurseffektivt, håller längre och kan repareras, återbrukas och återvinnas - att möjliggöra för en hållbar konsumtion, helt enkelt. Då är det viktigt med produktpass.

Nu kommer jag till mina frågor: Vad anser du, Per Bolund, att produktpass ska innehålla? Vilken effekt tror du att produktpass kommer att få?

Fru talman! Tack, Amanda Palmstierna, för viktiga frågor! Det är otvetydigt så att om vi ska klara av miljömålen måste vi se till att vår konsumtion blir mer hållbar. Där är det glädjande att vi kan märka ett stort engagemang hos Sveriges konsumenter för att vara en del av lösningen. Men då måste vi som konsumenter också få tillgång till den information vi behöver för att fatta väl underbyggda beslut och minska vårt fotavtryck på planeten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Vi i Miljöpartiet och i januariavtalspartierna tror att produktpass är en viktig väg framåt. I januariavtalet har vi kommit överens om att tillsätta en utredning som ska ta fram förslag på hur ett produktpass för olika produkter som säljs kan utformas. Det ska inkludera vad produkten innehåller - komponenter, kemikalier, råmaterial och så vidare - vilket ursprung den har och hur den är framtagen. Dessutom ska det innehålla hur produkten kan återvinnas när den väl är slutanvänd, så att den kommer tillbaka i en cirkulär ekonomi eller tas om hand på ett hållbart sätt.

Fru talman! Jag är också intresserad av vilken effekt du, Per Bolund, tror att det här kommer att få på marknaden, både för producenter och för konsumenter, och om det finns andra åtgärder på det här området.

Fru talman! Regeringens palett är bred när det gäller att få en mer hållbar konsumtion, och den bygger på den strategi för hållbar konsumtion som togs fram förra mandatperioden. Där är information en del, men det är långt ifrån det enda. Det handlar också om att skapa ekonomiska förutsättningar. Det ska vara lönsamt att välja det mest hållbara. Där kommer vi att införa det vi kallar för ett hyberavdrag, som sänker kostnaden radikalt här man hyr i stället för att köpa, när man köper begagnat i stället för nytt och när man reparerar i stället för att bara slänga. Vi behöver jobba med många olika verktyg för att nå en hållbar konsumtion.

Fru talman! För precis en månad sedan uttalade sig infrastrukturminister Tomas Eneroth i en intervju i Dagens industri, där han luftade sina tankar kring en tidigareläggning av nedläggningen av Bromma. Bromma är en väldigt viktig flygplats, framför allt för oss som inte bor vid de stora orterna. Från Bromma kan man nå 17 destinationer, och det pågår just nu en modernisering.

En av dessa destinationer är Ronneby i Blekinge, vilket jag företräder. Det är den södra grannen till statsrådets eget län Kronoberg. Jag förutsätter därför att statsrådet är väl medveten om den infrastrukturella situation som vi har i sydöstra Sverige, som ju är högst problematisk. Flyget och Bromma flygplats är för oss oerhört viktiga, både för näringsliv och för försvar.

Förra gången denna fråga var uppe utlöste det en tsunami av protester över hela landet och över partigränserna. Är statsrådet medveten om vilka osäkerheter luftande av tankar som dessa har som effekt?

Fru talman! Tack, Annicka Engblom, för frågan! Jag är nog medveten om att det alltid har varit en stigmatiserad och uppmärksammad debatt inte bara om flyget i allmänhet utan särskilt om Bromma flygplats. Det är ju ett av skälen till att det varit ett flertal utredningar om framtiden för Bromma flygplats.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Det finns ett avtal som sträcker sig ända till 2038. Det är alltså en bra bit fram i tiden som Bromma i så fall skulle avsluta sin verksamhet.

Det är klart att en del i regeringens arbete med flygstrategin och inte minst i Arlandarådet har varit en diskussion om detta. Inte minst regionen i Stockholm har föreslagit att man skulle kunna avveckla Bromma flygplats och ge plats för inrikesflyget på Arlanda för att kunna skapa förutsättningar för bostadsbyggande i Stockholms närområde. På det sättet skulle man också kunna ha mer klimatsmarta resor till Arlanda flygplats.

Men det är inte nu aktuellt att fatta några beslut om Brommas framtid, utan det är bara en diskussion om hur utvecklingen kan komma att bli framöver.

Fru talman! I september i år blev vi uppvaktade av representanter från flera företag i järnvägsbranschen som jobbar som underentreprenörer åt främst Infranord, NRC och Strukton. Företagen hade fått besked om att de skulle avbryta sina jobb och gå hem, helst på dagen. De fick då inte reda på varför, men efter några veckor stod det klart att anledningen var att Trafikverket hade ett kraftigt prognostiserat underskott på ca 700 miljoner kronor för underhåll av järnväg.

Man hade på grund av bristfällig ledning och styrning gjort av med mer pengar än vad budgeten tillät. Konsekvensen av detta har nu blivit att ca 420, alltså drygt 50 procent, av alla järnvägstekniker som är anställda av underentreprenörerna har varslats.

Detta är inget annat än en skandal. Det är för mig en gåta hur svenska medier har kunnat missa detta. Det är också en gåta varför infrastrukturministern och regeringen valt att inte agera.

Vad avser statsrådet att göra för att arbetet ska kunna återupptas och varslen dras tillbaka?

Fru talman! Tack, Patrik Jönsson, för frågan! Vi har agerat. Faktum är att vi förra veckan kunde redovisa ett uppdrag till Trafikverket att ta fram en långsiktig plan för järnvägsunderhållet tillsammans med underhållsföretag och tågoperatörer. Långsiktigheten är just för att man inte ska hamna i skeden där det blir glapp i kompetensförsörjningen, där man inte utnyttjar resurserna så optimalt som möjligt.

Detta görs i skenet av att vi gör en 47-procentig ökning av järnvägsunderhållet. Det är den största någonsin. Vi måste nämligen renovera, reparera och rusta upp det svenska järnvägssystemet efter år av underinvesteringar. Vi gör det arbete som borde gjorts tidigare. Vi reparerar och renoverar. Vi ser till att järnvägssystemet kan fungera bättre. Och Trafikverket har nu i uppdrag att ta fram en långsiktig plan för underhållet så att vi inte får problem i försörjningen med de underliggande kontrakt som finns.

Man har aldrig haft så mycket resurser som nu för järnvägsunderhåll. Det torde innebära att vi fortsatt har goda insatser när det gäller järnvägsunderhållet framöver.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Jag vänder mig till utbildningsministern och återkommer till en fråga om de intellektuellt funktionsnedsattas möjligheter till studier efter särvux.

Ministern och jag har tidigare varit överens om att detta är en väldigt viktig fråga. Komvuxutredningen, som tack vare ett tillkännagivande fick ett tillägg, har nu presenterat ett förslag. Man säger att personer med intellektuell funktionsnedsättning ska ges ökade möjligheter till fortsatt utbildning efter särvux.

Då kan man undra över det som står i förslaget: att arbetsgivaren ska kunna betala utbildningen. Inte kan väl ministern mena att det ska räcka? Det behövs betydligt fler möjligheter. Det handlar om studielån och om hur man ska hantera aktivitetsstödet och liknande.

Min fråga är: Vad tänker ministern göra åt detta?

Fru talman! Tack, Solveig Zander, inte bara för frågan utan också för det stora engagemanget från Solveig Zander och Centerpartiet när det gäller detta!

Jag hamnar nu i en lite knepig situation som statsråd. Det är en utredning som Solveig Zander hänvisar till. Det är en utredning som jag har beställt och som tack vare riksdagens ingripande faktiskt har blivit, tycker jag, ännu bättre och kommit med fler förslag än vad den hade gjort med de ursprungliga direktiven. Jag är väldigt tacksam mot riksdagen för det.

Men tyvärr kan jag inte föregripa vår behandling av utredningens förslag. De ligger just nu på regeringens bord. Vi har fått många remissynpunkter på utredningen. Jag kommer nog tyvärr att vara så tråkig att jag kommer tillbaka till riksdagen och berättar om innehållet när jag har en lagrådsremiss eller en proposition. Men jag kan försäkra Solveig Zander att denna fråga ligger mig mycket varmt om hjärtat. Jag är väldigt tacksam mot Christina Örnebjär, Per Lodenius och Caroline Helmersson Olsson från Liberalerna, Centerpartiet och Socialdemokraterna, som har drivit denna fråga på ett sådant sätt att den faktiskt kan ta steg framåt.

Fru talman! Förra veckan deltog jag och statsrådet Peter Eriksson i konferensen ICPD25 i Nairobi, uppföljaren till befolknings- och utvecklingskonferensen i Kairo 1994, där 179 regeringar antog ett handlingsprogram för att stärka kvinnors och flickors rättigheter.

Mycket har skett, men vi har inte nått målen, och nu går vissa länder bakåt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Vi, ca 7 000 deltagare, enades om vad som krävs, bland annat universell tillgång till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, ett slut på könsbaserat våld och kvinnlig könsstympning och inte minst mer resurser.

Tack vare Sveriges ökade bni har mängden pengar till SRHR ökat, men med tanke på att vissa regimer motarbetar SRHR borde ett land som säger sig föra en feministisk utrikespolitik vilja göra mer. Därför har vi i Vänsterpartiet under många år krävt att de 6-7 procent av biståndsmedlen som ges till SRHR ska utökas till 10 procent. Hur ställer sig statsrådet Peter Eriksson till detta?

Fru talman! Jag tackar för frågan. Jag var också på konferensen i Nairobi. Det spännande och positiva var att det finns en stark och bred majoritet i världen i dag för att kvinnors och flickors sexuella och reproduktiva rättigheter ska fortsätta att ha en stark roll, trots att ett antal länder med bland annat USA i spetsen försöker begränsa detta.

Vi jobbar som ledande i världen, skulle jag vilja säga, med en feministisk utrikespolitik som också innefattar biståndet. Det gör att vi satsar mer än andra, inte bara de 6-7 procent som går direkt dit utan också de pengar som vi ger i stöd genom FN:s organisationer och andra multilaterala organ. Totalt sett är en mycket stor del av det svenska biståndet riktad mot jämställdhet och frågor som berör SRHR.

Fru talman! I en debattartikel skriver utbildningsministern om säkerhetshot och brott mot skollagen som kopplas till några muslimska skolor. Kristdemokraterna instämmer i att den som inte är lämplig inte ska få starta och driva skola. Det ska vara lättare att stänga skolor med stora brister. Men regeringen måste skilja agnarna från vetet. Syftet uppnås inte genom att konfessionella friskolor stängs. Skolor som göder religiös extremism kan agera under ett neutralt yttre.

Ge Skolinspektionen ökade möjligheter att göra oanmälda inspektioner, så att inte skolledningar hinner städa undan det som bryter mot skollagen. Det vore effektivare när det gäller att komma åt de skolor som gör svensk skola till en frizon för extremism och radikalisering.

Är ministern beredd att nyansera sina generaliserande utspel, som drabbar skötsamma konfessionella friskolor, när problemet egentligen är ett annat?

Fru talman! Den fråga som Gudrun Brunegård tar upp är mycket allvarlig. Vi har under en lång följd av år haft alldeles för slappa regler när det gäller vem som får driva friskolor. Gudrun Brunegård har rätt på en punkt. Det här gäller reglerna för att starta friskolor över huvud taget. Det är inte begränsat till det som ibland kallas för religiösa friskolor.

På regeringens initiativ har riksdagen skärpt kraven för dem som ska starta skolor, och det spelar också roll retroaktivt. Det är bra att detta bestämdes för ett år sedan i Sveriges riksdag. Vi har också från regeringens sida, tillsammans med Centerpartiet och Liberalerna, tillsatt en utredning som ska ge Skolinspektionen ännu tuffare verktyg för att se till att skolorna följer sina uppdrag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Gudrun Brunegård har alldeles rätt i att det finns skolor som är bra och att det finns skolor som är dåliga. Men på en punkt har Gudrun Brunegård fel. Det föreligger inga förslag som handlar om att stänga religiösa friskolor. De förslag vi arbetar med handlar om att skärpa reglerna och att se till att vi sätter stopp för nyetablering av religiösa friskolor.

(Applåder)

Fru talman! Jag har en fråga till statsrådet Per Bolund.

Investeringsstödet till hyresrätter har ju varit en stor framgång. Därför är det glädjande att vi nu får tillbaka stödet efter att M, KD och SD på ett oansvarigt sätt avskaffade det i förra årets budget.

Själv kommer jag från Uppsala. Där byggs det väldigt mycket, samtidigt som efterfrågan också är väldigt stor. Nu vet jag att många av byggherrarna är taggade på att komma igång med att bygga hyresrätter med lägre hyror.

Därför vill jag fråga statsrådet: Hur går förberedelserna för återlanseringen av investeringsstödet, och vilken effekt tror statsrådet att det kommer att få?

Fru talman! Tack, Inga-Lill Sjöblom, för frågan!

Investeringsstödet har blivit en stor framgång. Det märks inte minst när SKL utvärderar det och visar att det verkligen har en stor effekt på bostadsbyggandet. När man frågar är det sex av tio byggherrar som säger att man inte skulle ha börjat bygga på det sätt man har gjort nu. Antingen skulle man inte ha byggt alls eller så skulle man ha byggt mycket färre eller dyrare lägenheter.

Det här har alltså verkligen påverkat bostadsmarknaden, och så här långt är det 26 000 lägenheter som har kommit ut med hjälp av investeringsstödet, varav en ganska stor andel är studentbostäder.

Nu har vi redan i samband med vårbudgeten sett till att det finns pengar för dem som har sökt men inte har kunnat få pengar förut så att de kan sätta igång sina projekt. Men vi kommer också i närtid att komma ut med nya villkor för kommande som vill söka just investeringsstöd. Det kan vi göra i bred samsyn, alla fyra partier som står bakom januariavtalet. Vår förhoppning är att vi kommer att kunna göra det så att alla de som nu är ivriga att sätta igång med sina projekt kan göra det så fort som möjligt.

Fru talman! Afghanistan är det land vi skickar mest bilateralt bistånd till, och vi har sett över tid att jämställdheten ökar där.

Men nu går det åt helt fel håll. Nu kan vi läsa i Expressen att talibanerna tar ut så kallad ushr - 10 procent, alltså ett tionde - på verksamheter som sker i deras område.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Det här innebär att våra skattepengar i form av bistånd kan ha landat i fel fickor som en så kallad skatt till talibanerna.

Min fråga till biståndsministern är: Hur följer biståndsministern upp och säkerställer att svenska biståndspengar inte finansierar talibanverksamhet?

Fru talman! Tack för frågan! Jag såg artikeln i Expressen. Det fanns dock inget direkt stöd för att det svenska biståndet skulle gå till talibaner, utan det var någon som uttryckte något väldigt allmänt. Det skulle ha gällt Svenska Afghanistankommittén.

Det är ju så att Svenska Afghanistankommittén har funnits i landet i flera decennier, sedan 80-talet, och är en av de största arbetsgivarna i hela landet. Man har alltså lång erfarenhet och bedriver verksamhet också i områden där talibanerna verkar, styr och har kontroll över området.

Svenska Afghanistankommittén har själva gått ut och sagt att man betalar ingen som helst skatt till talibanerna och att det här är felaktiga uppgifter.

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Per Bolund.

I söndags kunde vi se och höra statsminister Stefan Löfven intervjuas i Agenda angående den alarmerande gängbrottsligheten. Än en gång fick vi bevis för hur handlingsförlamad regeringen framstår och att insikten om bakgrunden till skjutningar och sprängningar verkar helt obefintlig hos statsministern. Återigen upprepades mantrat "vi såg det inte komma".

Regeringens uppgift är att vara proaktiv och inte reaktiv. I dag agerar regeringen i mångt och mycket utifrån riksdagens tillkännagivanden. Dessa har ökat markant. I dag finns ca 160 obehandlade sådana. Ett exempel är slopade straffrabatter för personer mellan 18 och 21 år, en åtgärd som efterfrågas av bland annat polisen och som framfördes i ett tillkännagivande redan vid riksmötet 2016/17.

Det har nu gått tre år, och man frågar sig varför inget händer i frågan. Varför tar det alltid så lång tid att genomföra saker för den här regeringen? Vad finns det för plan för att verkställa detta och alla andra tillkännagivanden?

Fru talman! Jag håller självklart inte med om Bo Bromans synvinkel utan säger tvärtom att den här regeringen tar problemen på allra största allvar och dessutom arbetar både långsiktigt och förebyggande.

Vi har under lång tid jobbat konsekvent med att ge våra rättsvårdande myndigheter de verktyg som de behöver. Vi har en långsiktig plan att ha 10 000 fler polisanställda inom de närmaste åren. Så här långt har vi genomfört över 50 straffskärpningar just för att kunna se till att de som begår kriminella handlingar faktiskt kan sättas i fängelse, där de hör hemma.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Vi är dock långt ifrån färdiga, utan vi jobbar vidare. Just den fråga som Bo Broman lyfter fram fanns också med i regeringens program med 34 punkter för att kunna bekämpa gängkriminaliteten. Den kommer att behandlas som de andra punkterna, det vill säga att vi kommer att göra en gedigen utredning. Vi hastar inte igenom beslut som riskerar att bli dåligt genomförda, utan vi vill ha ett gediget underlag för att kunna se till att de reformer vi genomför faktiskt fungerar och kan ge effekter och de konkreta resultat som vi behöver för att kunna bekämpa gängkriminaliteten.

Fru talman! Utsläppen från transportsektorn ökar i en tid då de måste minska kraftigt. Vi befinner oss i en klimatkris. Förnybara drivmedel som etanol, biodiesel och biogas är en viktig del i den svenska strategin för att minska våra utsläpp, och de är därför skattebefriade i Sverige. Vår kollektivtrafik drivs till 90 procent med förnybara drivmedel. Tusentals privatbilister och företag har fordon som går på biodiesel, etanol eller biogas.

Nu vill EU ta bort vår skattebefrielse för biodrivmedel. Det vore helt förödande för kollektivtrafiken och alla tusentals bilister som vill göra en insats för miljön. Utsläppen skulle öka med hundratusentals ton varje år.

Jag vill därför fråga infrastrukturminister Tomas Eneroth eller annan minister och hela regeringen vilka konkreta åtgärder man kommer att vidta för att vi ska kunna fortsätta att skattebefria våra förnybara drivmedel.

Fru talman! Tack, Jens Holm, för en väldigt viktig fråga! Detta här är en skattefråga som ligger på Finansdepartementet. Jag är biträdande finansminister, så jag tar gärna den frågan.

Det är verkligen ett angeläget område. Introduktionen av biodrivmedel har varit en av många viktiga insatser för att minska klimatpåverkan från våra transporter. Vi gör det på flera sätt, dels genom inblandning där vi nu har bränslebytet där vi hela tiden successivt ökar inblandningen av biobränslen i bensin och diesel, dels genom de rena biodrivmedlen som har varit viktiga inte minst inom kollektivtrafiken men också för privatbilismen.

Från svensk sida finns en bred politisk samsyn kring att det här är ett viktigt verktyg, och vi vill fortsätta att kunna använda biodrivmedel som har rimliga skattevillkor. Det är också den linje som vi driver väldigt tydligt gentemot EU-nivån, där vi också försöker att samla även andra EU-länder som ser att det här är en förutsättning för att vi ska kunna nå både nationella klimatmål och EU:s klimatmål.

Vi kommer alltså att driva den frågan hårt och envetet framöver.

(Applåder)

Fru talman! Jag vill ställa en fråga till statsrådet Bolund som rör penningtvätt, det vill säga att få pengar som härrör från illegal handel, från skatteflykt eller från korruption att framstå som lagliga pengar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Penningtvätt är både ett brott i sig och något som begås för att dölja de brott varur pengarna kommer. Det är brott som utnyttjar människor och som undergräver välfärden och tilliten.

Senast i går kom det en nyhet om penningtvätt, och på senare tid har flera exempel på penningtvätt nystats upp. Det här är givetvis mycket allvarligt. Att bekämpa penningtvätt kräver ständiga översyner av regelverk och befogenheter, och regeringen har gjort ett flertal skärpningar de senaste åren.

Men även de kriminella utvecklar sina metoder. Min fråga handlar om huruvida statsrådet Bolund bedömer att de skärpningar som har gjorts räcker eller om vi kan förvänta oss att regeringen kommer med ytterligare insatser för att bekämpa penningtvätt.

Fru talman! Tack, Björn Wiechel, för en väldigt viktig fråga!

Självklart är det så att det finansiella systemet måste fungera när det gäller att stoppa kriminella organisationer som försöker att tvätta pengar, som sedan används för att finansiera kriminell verksamhet som gör hela vårt samhälle mer osäkert. Det gäller såklart även finansiering av terrorism, som är ett problem på internationell nivå.

Här behöver vi agera, både från bankernas sida och självklart också från oss i regering och riksdag.

Vi har också agerat. Vi har lagt fram ett tiotal olika propositioner med långtgående regeländringar, där vi bland annat har höjt bötesbeloppen kraftigt så att det nu kan handla om miljardbelopp för den bank som inte sköter sitt penningtvättsarbete.

Men vi fortsätter konsekvent. Så sent som i dag fattade vi beslut på regeringens sammanträde om att vi nu ska förbättra informationen till rättsvårdande myndigheter om de konton och värdefack där människor har sina förmögenheter för att dessa myndigheter ska veta och kunna agera när det är kriminella som försöker använda de vägarna för att tvätta pengar. Det ska inte kunna ske i Sverige.

Fru talman! Jag tänkte ställa en fråga om Sveriges säkerhet, så jag får vända mig till statsrådet Per Bolund.

I fredags kom ju underlag från Försvarsmakten och Försvarets materielverk med anledning av Försvarsberedningens rapport. Nu håller man på och diskuterar exakt vad dessa underlag betyder.

I själva verket har det under de senaste åren gjorts ett antal betydande satsningar på Sveriges försvar med hjälp av andra partier. Moderaterna har varit delaktiga i detta. Jag kan avslöja så mycket, fru talman, som att regeringssidan aldrig velat ha mer pengar än vi moderater utan alltid mindre.

Min fråga är hur regeringen ser på den fortsatta processen. Hur tänker man bedriva förhandlingar om det viktiga försvarsbeslut som måste fattas under 2020 och börja gälla senast den 1 januari 2021?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Jag tror att det är viktigt att man försöker nå bred enighet. Då gäller det att regeringen funderar igenom hur man når bred enighet i sak och hur man når bred enighet i form.

Fru talman! Det är viktigt att vi försöker nå så bred samsyn som möjligt i frågor som berör Sveriges säkerhet. Därför är jag glad över att vi haft en försvarsberedning som arbetat för och nått ganska bred politisk samsyn.

Vi har också i den budget som lagts på riksdagens bord fattat beslut om att öka resurserna till försvaret kraftigt, och det är tillskott som kommer att öka den militära förmågan avsevärt.

De partier som ingick i Försvarsberedningen kommer nu att informeras om innehållet i försvarsmyndigheternas analyser. Vi kommer sedan att påbörja arbetet med att ta fram en försvarspolitisk proposition som ska läggas på riksdagens bord senast hösten 2020. Målet med det arbetet är att nå så bred samsyn som möjligt och ha bred parlamentarisk uppslutning bakom propositionen.

Fru talman! Min fråga går till infrastrukturminister Tomas Eneroth.

Det finns en sak som jag som riksdagsledamot från Haparanda och Norrbotten och många Haparandabor och norrbottningar med mig önskar, och det är att kunna åka tåg från Haparanda - gärna över gränsen till Finland. Det är viktigt inte minst med tanke på det nordiska samarbetet, exportfrågor, besöksnäringen och så vidare.

Jag har en dröm, och den är att liksom vi gjorde för hundra år sedan kunna åka tåg över gränsen även nu. Min fråga till ministern är om han delar den visionen och den drömmen och vad han har för besked att ge om järnvägsutbyggnaden i norra Sverige.

Fru talman! Jag tror att vi har samma drömmar, det vill säga att kunna utveckla möjligheten att resa klimatsmart och ta sig till släkt och vänner eller jobb i Sverige utan att göra stora avtryck på klimatet.

Det är därför vi gör den största järnvägssatsningen i modern tid. Jag som smålänning längtar efter att kunna åka inte minst på Norrbotniabanan. Det är viktiga satsningar vi nu gör i norra Sverige, inte minst på järnvägen. Det är Norrbotniabanan, Ostkustbanan och Malmbanan.

När det gäller vidare transporter delar jag den visionen. Vi behöver utveckla trafiken längs Botniska korridoren. Ett av skälen till att vi vidgade möjligheterna att söka EU:s särskilda infrastrukturmedel även till norra Sverige var just detta. Det är något som vi genomför nu under vår regeringsperiod: utvecklade och utökade möjligheter till järnvägsinvesteringar och att ta del av EU:s medel även i norra Sverige. Det fanns inte tidigare. Jag hoppas att det kan bidra till snabbare utbyggnad av järnvägen också i norra Sverige.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Jag ska anknyta till frågan som min kollega Alexandra Anstrell ställde om biståndet till Afghanistan.

Enligt forskaren Said Reza Kazemi från den oberoende och Sidafinansierade forskningsinstitutionen Afghanistan Analysts Network betalar alla hjälporganisationer som verkar i Afghanistan skatt till talibanerna. Alla, utan undantag. Det är kravet för att de ska kunna verka i de talibankontrollerade regionerna.

Talibanrörelsen har blivit en parallell regering i Afghanistan som tar ut skatter och tull, kontrollerar utbildningssystemet och så vidare.

Därför vill jag fråga statsrådet Peter Eriksson: Hur kan regeringen kontrollera och säkerställa att svenska biståndspengar inte går till att finansiera talibanerna?

Fru talman! Som jag sa tidigare är Svenska Afghanistankommittén en stor organisation som bedriver omfattande skol- och utbildningsverksamhet i Afghanistan, också i områden där talibanerna verkar. Men i de områden som den här forskaren har undersökt finns man inte. Därför finns det ingen anledning att misstro kommittén när man säger att man inte betalar någon skatt till talibanerna. Jag kommer att tro att det är sanningen till dess att någon kommer fram till något annat.

De svepande argument som kommer fram i artikeln om detta och som Moderaterna nu vidarebefordrar handlar i stället om en kampanj för att underminera tilltron till biståndet. Det är min bestämda uppfattning.

Fru talman! Höghastighetståg är regeringens flaggskepp inom infrastrukturen denna mandatperiod. Frågan tränger dessvärre undan andra viktiga diskussioner som dem om Arlandas framtid, finansiering av nya isbrytare och tåg som inte kommer i tid därför att underhållet helt enkelt är för dåligt.

I dag publicerar Riksrevisionen sin bedömning av höghastighetståg. Riksrevisionen kommer fram till nästan exakt samma slutsatser som Moderaterna, och dess sågning av regeringens hantering är näst intill episk.

Riksrevisionen skriver att höghastighetståget från början bedömdes kosta 50 miljarder. Nu har kostnaden växt till 250 miljarder.

Redan i dag ser vi att Förbifart Stockholm och Ostlänken överstiger planerade kostnader med 13 miljarder.

Min enkla fråga till infrastrukturministern är: Vad kostar höghastighetståget med alla kostnader inräknade och med höjd tagen för framtida fördyrningar?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Jag noterar att Riksrevisionens granskning och den rapport som har kommit - jag ska läsa den ordentligt sedan - i huvudsak tar sin utgångspunkt i det arbete som bedrevs under alliansregeringen. Det var ju under den alliansledda regeringen man började arbeta med det som blev Sverigebygget, det stora löfte som man gick till val på 2014 och som vi sedan har tagit över eftersom vi delar den visionen.

Vi måste kunna fortsätta utveckla den svenska järnvägen och få nya stambanor på plats för att pendeltågen och godstågen ska komma fram. Det är fullt i det svenska järnvägssystemet. Det behövs utvecklad kapacitet. Att Moderaterna inte har kvar den visionen kan jag bara beklaga även om jag vet att många moderater ute i landet fortfarande delar den.

Kostnadsberäkningarna som Trafikverket gör ligger kring 230 miljarder. Det är ungefär samma kostnad som Sverigeförhandlingen kom fram till. Men då exkluderar vi också det bostadsbyggande på kanske 100 000 bostäder som många kommuner och regioner nu förbundit sig att genomföra.

Fru talman! Min fråga går till utbildningsminister Anna Ekström.

I min hemkommun Hultsfred har vi tagit stort ansvar för att ta emot flyktingar. Vi har ägnat tid och resurser åt att få integrationen att fungera.

Mellan 2017 och 2019 anordnade Hultsfreds kommun platsförlagd yrkesutbildning för undersköterskor, busschaufförer och industriarbetare. Samtliga utbildningar har startats efter gedigna behovsinventeringar hos lokalt näringsliv. Allt sker i samverkan mellan kommunens arbetsmarknadsenhet, Arbetsförmedlingen och arbetsgivare.

De riktade statsbidragen kräver ofta medfinansiering av kommunerna och gör det inte alltid möjligt för kommunerna att genomföra de utbildningar som behövs. Statsbidragen beviljas i efterhand, och det innebär en stor risk för kommunerna när det gäller kostnaden.

Finns det några planer på att reformera statsbidragen på ett sätt som möjliggör behovsanpassade yrkesutbildningar?

Fru talman! Tack, Nermina Mizimovic, för en väldigt viktig fråga!

När man är ute och träffar arbetsgivare i Sverige är det största problemet som ständigt förs fram bristen på utbildad arbetskraft, kompetensförsörjningsproblemen.

Yrkesutbildningarna på komvuxnivå, som tas upp i frågan, är i huvudsak en kommunal angelägenhet. Men regeringen har sett att här finns ett stort behov av att bidra med mer resurser. Vi har också inom ramen för Kunskapslyftet tillsatt mycket stora resurser för att stötta kommunerna i detta.

Vi har från regeringens sida märkt att kommunerna för att de ska kunna se till att de här utbildningarna verkligen kommer till stånd, med det ansträngda läge som råder och svårigheterna att få fram lärare, behöver ännu mer stöd. Därför har regeringen i budgetpropositionen aviserat att vi ska se över de medfinansieringskrav som finns. Vi kommer att återkomma när översynen är gjord.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Jag vill tacka Nermina Mizimovic för en väldigt viktig fråga och samtidigt be om ursäkt för att jag uttalar namnet så dåligt.

Fru talman! Att det råder bostadskris i Sverige är de flesta överens om, och det är inte en situation som bara går att bygga bort. Det befintliga beståndet måste utnyttjas bättre. I dag har vi en situation som skapar inlåsningseffekter, motverkar rörligheten och omöjliggör ett optimalt utnyttjande av bostadsbeståndet.

I en artikel i tidskriften Fokus för två veckor sedan intervjuades bostadsminister Per Bolund om varför så lite händer politiskt för att lösa bostadsbristen. Något som ministern själv tog upp i intervjun var att "renovering och ombyggnation av bostäder kan också ge fler tillgängliga bostäder".

Min fråga till Per Bolund är sålunda: Vilka initiativ tänker bostadsministern ta för att renovering och ombyggnation ska ge fler tillgängliga bostäder, och när kommer dessa initiativ att tas?

Fru talman! Jag delar inte David Josefssons bedömning att det händer lite. Det händer tvärtom väldigt mycket när det gäller bostadspolitik.

Vi har en mer aktiv bostadspolitik än vad vi haft på många år i Sverige, också med aktiva statliga insatser i form av till exempel investeringsstöd och många punkter i januariavtalet. Vi gör också vad vi kan för att se till att det befintliga beståndet kan användas effektivt. Rörligheten är också på rekordnivå, vilket är viktigt att notera. Det är inte så att rörligheten har minskat under de senaste åren.

Däremot behöver vi se till att vi också har möjligheter och resurser att rusta upp de bostäder som finns, till exempel i miljonprogramsområden. I det perspektivet var det väldigt tråkigt att man i den budget som Moderaterna och Kristdemokraterna lade på riksdagens bord och som röstades för av Sverigedemokraterna tog bort det stöd som fanns till just upprustning av miljonprogramsområden med samtidig energieffektivisering. Det var ju ett steg åt fel håll.

Vi kommer nu att utvärdera hur det går med upprustningsarbetet och kommer sedan att se vilka åtgärder som behövs för att verkligen komma igång, för det är viktigt för att få en framtida hållbar bostadsförsörjning.

Frågestunden var härmed avslutad.