Frågestund

Herr talman! Min fråga riktar sig till utbildningsminister Gustav Fridolin.

En av svensk skolas stora utmaningar är lärarbristen. Siffror visar på att det kommer att saknas mellan 65 000 och 100 000 lärare de kommande åren. Enligt en rapport från Lärarförbundet har dessutom 38 000 utbildade lärare övergett yrket de senaste åren. Vi behöver ha fler vägar in och tillbaka till läraryrket.

Utbildningsprogrammet Teach for Sweden kombinerar studier i bland annat ledarskap med praktik för blivande lärare. Vi moderater vill tillföra programmet 50 miljoner kronor för att fler akademiker ska kunna bli lärare.

Regeringen har i sin budget bara avsatt 18 miljoner kronor till kompletterande utbildningar, varav endast 7 går till Teach for Sweden.

Varför vill inte utbildningsministern satsa på att öppna fler vägar till läraryrket?

Herr talman! Jag tackar Camilla Waltersson Grönvall för frågan som tar upp något av det absolut allvarligaste vi har att jobba med.

Vi har en stor lärarbrist som har byggts upp under lång tid. Läraryrket har halkat efter, och vi har utbildat för få lärare i förhållande till hur många vi behöver.

Därför är det bra att trenden nu vänder. Läraryrket uppfattas som ett av de verkliga framtidsyrkena, allt fler söker till lärarutbildningarna och lärare stannar i yrket och väljer att vidareutbilda sig. Antalet sökande till speciallärarutbildningar har tiodubblats på ett år.

Att trenden vänder ska vi använda. Ett sätt är att bygga ut Kompletterande pedagogisk utbildning, KPU. Vi bygger ut en del. Det är ett bra förslag från Moderaterna att fokusera på att bygga ut den. Det är en del, en liten pusselbit i detta.

Inom ramen för den nationella samlingen för läraryrket som regeringen har haft med facken och parterna pekar man på att detta är något vi bör titta vidare på. Det ska vara med KPU och fler andra vägar in i läraryrket.

Herr talman! Jag tackar statsrådet för svaret.

Faktum kvarstår: Vi behöver hitta fler vägar in till läraryrket. Att antalet studenter på vissa delar av den ordinarie lärarutbildningen ökar är glädjande. Men inom de största bristämnena, inte minst matematik och naturvetenskap, ser vi att KPU är en av de mest framgångsrika vägarna att gå.

Därför vill jag ha svar på vad ministern avser att göra för att öppna fler vägar till läraryrket. Får jag be om ett svar, tack!

Herr talman! Den nationella samlingen för läraryrket landar i utredningsdirektiv som ska se över detta brett och ha ett antal fokusområden, både KPU och hur man breddar sin behörighet.

Den specifika bristen på lärare i matte och naturvetenskap är ett problem i hela västvärlden. De som har lyckats bäst är de som har öppnat vägar för akademiker och för andra lärare att bredda sin behörighet med matte och naturvetenskap. Det bör vi bygga ut i Sverige också. Men det är större möjlighet till det i dag än det var under den förra regeringen.

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Fridolin som även svarar på övergripande frågor.

Vi önskar alla medverka till ett hållbart samhälle. Att integration är den viktigaste frågan vi har är både vi inom politiken och hela svenska folket överens om.

Vi har fått många nytillkomna, och de vill bidra. Vad vidtar regeringen för konkreta åtgärder när det gäller integration?

Förra året tog vi emot 160 000 nyanlända, och under 2014-2015 var det en kvarts miljon. Hur ska alla de som är i arbetsför ålder komma i arbete?

Utanförskapsområdena är en tickande bomb. Göteborg, som jag kommer från, är en av de mest segregerade städerna. Sex av de mest utsatta områdena där kriminella gäng har tagit över finns i Göteborg.

Vad gör regeringen åt dessa svåra problem?

Herr talman! Jag tackar Roland Utbult för frågan.

Jag delar problembeskrivningen, som egentligen består av två olika problem som hänger samman. Det ena är att många människor har kommit till Sverige och snabbt vill kunna vara med och bidra i sitt nya land. Det andra är att vi under lång tid har haft växande klyftor i Sverige som lett till segregation och utanförskap. Unga växer upp i områden där det är vanligare att sakna ett jobb än att ha ett, vilket gör det svårt att känna framtidstro.

Därför satsar regeringen medvetet både på att bryta segregationen - statsministern satte fokus på det i partiledardebatten i går - och på insatser för att nyanlända snabbt ska kunna komma in i arbete.

En viktig del är möjligheten till enkla jobb. Jag är stolt över de utvidgningar av RUT-avdraget som vi gör i migrationsöverenskommelsen med bland andra Kristdemokraterna.

En annan del är att ha mer utbildningsmöjligheter för dem som behöver komplettera sin utbildning. Jag är stolt över de snabbspår vi har för att till exempel dra nytta av och använda erfarenheterna hos de lärare som kommer till Sverige.

Herr talman! Jag tackar statsrådet för svaret. Många av de personer som kommer bär på trauman eftersom de har flytt från krigshärjade områden. Det finns en omfattande psykisk ohälsa till följd av flykten över Medelhavet och så vidare. Vi kan dessa berättelser.

Vad gör man med den mentala biten? Det är gott och väl att man bygger modulbostäder, men vad har regeringen för konkreta förslag för att hjälpa människor med psykisk ohälsa?

Vi kristdemokrater har idéer, men dem får jag redovisa i ett annat sammanhang. Vad gör regeringen?

Herr talman! Jag tackar Roland Utbult för att han breddar frågan. Jobb är jätteviktigt, och det är också viktigt för den psykiska hälsan att känna att man får vara med och bidra i sitt nya land. Men det är inte det enda. Att investera i en bra utbyggd vård är också viktigt.

På mitt område i regeringen gäller det att bygga ut elevhälsan, som såklart får helt andra uppgifter när många elever har trauman. Här investerar vi pengar, för i slutändan handlar det om att prioritera resurser som gör att vi kan bygga ut vård och elevhälsa. Kommunerna har nu möjlighet att söka pengar för det.

Herr talman! Min fråga går till miljöminister Skog.

Småskalig vattenkraft har varit på tapeten under våren. Riksdagen har riktat två tillkännagivanden, bland annat ett om att särskild hänsyn ska tas

vid framarbetandet av nytt regelverk för just småskalig vattenkraft och vattenverksamhet.

Även i den energiöverenskommelse som träffades i fredags tar man upp småskalig vattenkraft och lyfter bland annat upp en fond som ska hjälpa småskaliga vattenkraftverk att vidta miljöåtgärder.

Givetvis ska alla bära sitt ansvar för att bidra till att kombinera produktion och miljö, men det måste ske med rimlighet vad gäller avvägning mellan kostnad och faktisk miljönytta.

Ett nytt regelverk och en fondlösning kommer att ta tid att arbeta fram. Många befinner sig i en tuff situation, och vissa riskerar att gå i personlig konkurs på grund av den tillståndsprocess som utarbetats.

Är ministern beredd att agera för att hjälpa de ägare av småskalig vattenkraft som hamnar i kläm i väntan på att ett nytt regelverk kommer på plats?

Herr talman! Jag tackar för en högaktuell fråga, inte minst med anledning av den energiöverenskommelse som har gjorts. Vi är stolta över att den greppar både de stora och de små frågorna, inklusive den småskaliga vattenkraften.

Den slutsats som gjordes i överenskommelsen har precis överlämnats till ansvarig myndighet som nu analyserar den för att se vilka åtgärder som ska vidtas härnäst och om det påverkar myndighetens direkta arbete. Vi måste ge myndigheten tid att analysera detta. Jag ska inte komma med förhastade slutsatser om vad man borde göra.

Herr talman! Det har sedan länge aviserats att man ska arbeta fram ett nytt regelverk när det gäller tillståndsprocesser för småskaliga vattenverksamheter, så det är inte direkt någon ny fråga.

Vi är nog många här inne som har träffat människor som är desperata därför att de inte kommer att klara det ekonomiskt om inte ett nytt regelverk inväntas.

Kommer ministern att kunna ställa sig bakom ett tillfälligt stopp för nyprövning och omprövning av verksamheter i väntan på ett nytt regelverk?

Herr talman! Energiöverenskommelsen är som sagt några dagar gammal. Ansvarig myndighet analyserar arbetet just nu. Det måste de få göra innan jag som minister föregriper vad de behöver göra när det gäller hur den nya överenskommelsen påverkar det arbete som pågår.

Jag avvaktar det besked jag kan få från myndigheten och tänker inte föregripa deras arbete.

Herr talman! Jag vill ställa min fråga till utbildningsminister Gustav Fridolin.

Vi ser att användandet av it i skolan medför stora möjligheter både som ett pedagogiskt verktyg i undervisningen och som ett administrativt verktyg för lärare och personal.

Man kan påvisa it-undervisningens positiva effekter just när det gäller skolresultat, men man kan också se att det ser väldigt olika ut när det gäller likvärdigheten i användandet. Detta beror mycket på att man kanske inte har en genomtänkt pedagogik, en it-plan eller tillräckligt god infrastruktur. Mycket bygger på att skolledarna och lärarna har den kompetens som krävs och att de har förutsättningar och intresse.

Min fråga till utbildningsministern är: Vilka tankar har man om den nationella it-strategin, specifikt med fokus på att öka och säkerställa likvärdigheten och jämlikheten mellan skolor?

Herr talman! Tack så jättemycket för frågan!

Jag tror att det var lite Gert Fylking - ni vet, "Äntligen!" - när regeringen fattade beslutet att ta fram en it-strategi för skolan. Digitaliseringen är inte helt ny utan har pågått som en stor utveckling i inte minst skolan under lång tid, men avsaknaden av en nationell strategi och den förra regeringens ovilja att ta fram en strategi gjorde att de digitala klyftorna växte.

Skolan ska inte vidga klyftor. Skolan ska överbrygga klyftor. Alla kommer att behöva digital kompetens i framtiden på arbetsmarknaden, och då ska skolan ge denna kompetens. Det ska inte vara avgörande vilken skola man går på eller vilken lärare man råkar ha.

Nu har vi ett förslag till it-strategi på bordet med fokus på just det som Roza Güclü Hedin tar upp, nämligen jämlikheten. Man säkerställer att alla skolor har ett bra it-arbete. Vi har fått in den första delen till regeringen för prövning, och den har tydliga och goda målsättningar som jag hoppas att Sveriges samtliga skolhuvudmän kan tänka sig att ställa upp på.

Herr talman! Tack för svaret!

Det finns en hel del forskning på detta område. År 2009 rapporterade OECD att det finns tydliga statistiska samband mellan it-användandet i hemmet och 15-åringars resultat i matematik. Det intressanta är att den största uppmätta effekten fanns bland elever från hem med lågutbildade föräldrar. Detta visar den kompensatoriska effekten och understryker vikten av att fortsätta att jobba vidare med dessa frågor.

Hur ser ministern på det kompensatoriska uppdraget kopplat till it och it-strategin?

Herr talman! Det är just detta som är grejen. Det ska inte vara beroende av hur man bor, var man växer upp, vilken ekonomi ens föräldrar har, vilken skola man går på eller vilken kommun man bor i när det gäller att få med sig de kompetenser och kunskaper man kommer att behöva i framtiden på arbetsmarknaden eller som aktiv i demokratin.

Att kunna uttrycka sig digitalt är en jätteviktig del av att kunna uttrycka sina åsikter och ta del av andras åsikter i dag. Därför behövs it-strategin, och den har fokus på att gå från att bara handla om vilken maskin man ska ha i skolan till hur vi ska använda tekniken.

Herr talman! Jag har en fråga till inrikesminister Anders Ygeman.

Det har framkommit att Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor har lämnat drygt en halv miljon kronor i bidrag till en organisation som har anlitat föreläsare som har uttryckt stöd för terrororganisationerna Islamiska staten i Irak och Levanten samt al-Qaida.

Regeringen har träffat en överenskommelse med de fyra allianspartierna om åtgärder mot terrorism. En del däri är att inga offentliga medel ska gå till organisationer som sprider våldsbejakande budskap. Man har skrivit i överenskommelsen att det är viktigt att bidragsgivare säkerställer att offentliga medel inte ges till organisationer som sprider våldsbejakande budskap och att organisationerna ska leva upp till grundläggande demokratiska värderingar.

Min fråga till Anders Ygeman är: Hur ska inrikesministern tillse att överenskommelsen fullföljs och att det kontrolleras att organisationerna lever upp till de krav som ställs i den?

Herr talman! Tack, Anti Avsan, för frågan!

Precis som Anti Avsan beskrev är vi helt eniga om att inga statliga pengar ska gå till organisationer som sprider våldsbejakande budskap och inte står upp för de demokratiska värderingarna.

Regeringen har tagit hand om detta på det sättet att vi har gett i uppdrag att utreda nya riktlinjer för tillståndsgivningen när det gäller både statliga och andra organisationer så att det finns en enhetlig policy. Nu lever vi med den tidigare alliansregeringens policy.

Herr talman! Jag undrar om inrikesministern kommer att vidta åtgärder för att säkerställa att överenskommelsen verkligen fullföljs. Jag vill inte prata om enskilda fall, men det har framkommit uppgifter som leder till slutsatsen att man kanske måste titta på detta.

Överenskommelsen innefattar att det finns möjlighet att kräva tillbaka stöd som har beviljats på felaktiga grunder. Är inrikesministern beredd att göra detta, och finns det förutsättningar för det?

Herr talman! Svaret på Anti Avsans första fråga är ja.

Skälet till att regeringen och allianspartierna kom överens om förändringarna var att nuvarande regler inte är till fyllest. Vid ett antal tillfällen har offentliga medel delats ut till organisationer som inte lever upp till det demokratiska grunduppdrag som riksdag och regering har slagit fast.

I båda delarna gäller det att se till att pengar inte går till sådant och att man har möjlighet att kräva tillbaka pengarna om det visar sig att organisationen inte lever upp till kraven.

Herr talman! Läkemedelsutvecklingen går väldigt snabbt; det fullständigt sprutar ut nya mediciner. Som konsument tror man kanske att det är staten som står där och är en rigorös kontrollant, men riktigt så är det inte. Det är uppenbart att staten har lämnat över ett alldeles för stort ansvar till läkemedelsindustrin.

Det är Läkemedelsverket som ska stå för granskningen av mediciner, biverkningar och så vidare. Nu har Riksrevisionen gjort en rigorös rapportering av vad som händer och hur det ser ut, och läkemedelsindustrins inflytande över statlig läkemedelskontroll är relativt stor. Det är här som staten genom sina muskler ska stå upp för folkhälsa, integritet och egenkontroll.

Jag undrar: Vem ska hålla i taktpinnen när det gäller bedömningen av medicin till oss konsumenter - är det staten eller kapitalet?

Herr talman! Självklart är det staten som ska hålla i taktpinnen när det gäller att reglera och godkänna läkemedel. Vi kan vara stolta över att vi i Sverige har en bra process för detta. Men hur bra den än är jämfört med andra länder är den såklart inte fri från misstag och skönhetsfläckar.

Det är bra att Riksrevisionen har utarbetat sin rapport. Det innebär att vi får bättre kunskap om vad vi och inte minst myndigheten behöver åtgärda för att kunna uppfylla kravet på opartiskhet och oberoende av ekonomiska särintressen.

Jag är glad över att vi har rapporten på bordet, och det är självklart staten som ska hålla i taktpinnen.

Herr talman! Vad bra!

I den genomgång som Riksrevisionen har gjort visade det sig att Läkemedelsverket har valt att prioritera ned sina egna säkerhetskontroller för att de förlitar sig på att läkemedelsbolagen garanterar dem genom sitt inflytande. Det är jättebra att du är på banan där, Gabriel Wikström.

Hur ska då regeringen stärka den statliga läkemedelskontrollen? Vi har en bra modell, men om detta fortsätter är risken att vi tappar den rakt ned i golvet. Då blir det svårt att ta tillbaka den.

Herr talman! Precis som Karin Rågsjö säger har vi en bra modell, och den ska vi inte ändra på i grunden. Däremot behöver även en god modell hela tiden finjusteras.

Den rapport som nu har kommit, tillsammans med den dialog som vi kontinuerligt för med myndigheten, hjälper oss att ställa frågor om hur myndigheten ändrar och förbereder sina rutiner och ger oss också en chans ifall det är något som regeringen behöver ändra.

Herr talman! Min fråga går till Gustav Fridolin och är av allmänpolitisk karaktär.

För inte så länge sedan rapporterade Sveriges Radio om en tidigare medarbetare på Migrationsverket som vittnade om att det fanns en oskriven lag om att nyanlända som ser ut att vara yngre än 40 år och säger sig vara minderåriga ska behandlas som minderåriga. Den intervjuade sa att det saknas verktyg och inte fanns några tydliga riktlinjer från ledningen om hur dessa ärenden skulle behandlas, alltså även att man skickar 30åringar till HVB-hem för minderåriga.

Migrationsverkets operativa chef har som kommentar sagt att medarbetarna inte har haft något annat val än att göra godtyckliga åldersbedömningar. Detta är oacceptabelt.

Min fråga till ministern är om regeringen avser att ändra detta förhållande för att säkerställa att ensamkommande barn är just ensamkommande barn.

Herr talman! Ja är det korta svaret på frågan. Barn ska inte behöva bo med vuxna på HVB-hem. Det är oerhört viktigt för barns trygghet att bo som barn med barn och få den trygghet som det innebär.

Det är också en av anledningarna till att regeringen har gett ett uppdrag till ansvarig medicinsk myndighet att se hur man ska kunna få fungerande åldersbedömningar. Problemet har ju varit att de modeller som funnits tidigare har haft mycket stora rättssäkerhetsbrister och andra brister.

Herr talman! Tack, ministern!

Migrationsverket agerar inte i de fall där det inte är uppenbart att barnen är över 18 år. I bland annat Norge och Storbritannien har man infört röntgenundersökningar, vilket per automatik har minskat antalet ensamkommande.

Kan inte Sverige, som har tagit emot ett stort antal, börja med retroaktiva åldersbedömningar?

Herr talman! Vi är en rättsstat, och i en rättsstat använder man sig inte av retroaktiv rättstillämpning - det skulle vara fullständigt främmande. Men i de fall där det inte finns någon rättstillämpning gjord ska vi kunna använda de modeller som är brukliga och fungerar.

Problemet har varit att de modeller som tidigare har använts har konstaterats ha mycket stora rättssäkerhetsbrister. Läkarkåren har protesterat utifrån sin medicinska kompetens. Det var därför vi kom överens med flera partier om just uppdrag till en myndighet om att ta fram fungerande modeller.

Herr talman! Jag har en fråga till miljöminister Karolina Skog.

I regeringens budget har anslagen till skydd och skötsel av natur ökat med nästan 1 miljard kronor per år. Då ingår 590 miljoner kronor extra till skydd av värdefull natur och 300 miljoner kronor extra till skötsel av skyddad natur. Det är en närmare 40-procentig höjning av anslagen jämfört med de borgerliga regeringarnas budgetar.

Snart är det dags för många av oss att dra iväg på sommarens vandringsturer i naturreservat och nationalparker. Jag vill fråga miljöministern hur de här pengarna har fördelats ut i landet och hur vi kommer att märka dessa satsningar.

Herr talman! Tack, Stina Bergström, för frågan!

Visst är det många med mig som nu planerar hur vi ska ge oss ut i naturen och använda vår ledighet där. De här pengarna märks verkligen runt om i Sverige. De fördelas till länsstyrelserna enligt en nyckel, så att pengarna täcker hela landet.

Resultaten är synliga. Från 2013 till 2015 fick vi 436 nya naturreservat i Sverige. Det förbättrar skyddet av biologisk mångfald och tillgängligheten för många otroligt mycket. 332 kilometer leder har fått förbättrad markering, så att de ska vara tillgängliga för många och det ska vara säkert att gå där.

Detta märks också i besöksstatistiken. År 2015 hade vi så många som 2,4 miljoner besökare i svenska nationalparker. Det är en enorm framgång.

Herr talman! Det är viktigt att vi gör naturreservaten tillgängliga och också vidtar de naturvårdsåtgärder som behövs. Men det är också viktigt att vi ser till att skydda till exempel de sista resterna av våra gammelskogar.

Jag vill fråga ministern hur just det arbetet sker ute i landet. Hur används regeringens extra pengar för skydd av värdefull natur?

Herr talman! Pengarna används för att förbättra driften av existerande naturreservat men också för att skydda mer natur. Under åren 2013 till 2015 blev 60 000 hektar mark ytterligare skyddad i Sverige bland annat genom bytesmark. Skogar hos statliga Sveaskog har bytts mot skogar med höga naturvärden. Skyddet av svensk skog har ökat betydligt.

Herr talman! Jag har en fråga till statsrådet Gabriel Wikström i dennes roll som sjukvårdsminister.

Förlossningsvården runt om i Sverige berör många människor. Ungefär 110 000 barn föds varje år i Sverige. För många är födseln en fantastisk upplevelse. Samtidigt ska vi veta att det också är förenat med en del risker.

Därför är kvaliteten på förlossningsvården oerhört viktig. Således skulle jag vilja fråga statsrådet vad vi kan förvänta oss av de extraresurser som nu är tilldelade förlossningsvården och vad regeringen utöver detta gör för att stärka förlossningsvården.

Herr talman! Precis som Mathias Tegnér säger är detta en oerhört viktig verksamhet i den svenska hälso- och sjukvården. Att få barn är förmodligen den största upplevelse man kan ha i livet. Att det är omgärdat med trygghet och ett fokus just på händelsen i sig och det nyförlösta barnet är oerhört viktigt. Den oro som många nu känner, inte minst inför sommaren, är väl värd att ta på stort allvar.

Regeringen har tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting slutit en överenskommelse som för 2015 och 2016 omfattar totalt 720 miljoner kronor. Det är pengar som ska gå till förlossningsvården, till att stärka bemanningen, till att betala ut studielön till dem som vill utbilda sig till barnmorskor.

Utöver detta har regeringen utökat antalet platser på barnmorskeutbildningen med 250 platser. Vi tror att det är viktigt för att kunna stärka förlossningsvården i hela landet.

Herr talman! Som bördig från Tyresö i Stockholms län följer jag noga utvecklingen när det gäller förlossningsvården i regionen. Barnmorskeupproret och otaliga artiklar har visat på bristerna i förlossningsvården här i Stockholms län.

Min fråga till statsrådet är - även om statsrådet inte är ytterst ansvarig för denna verksamhet - vad ni kan göra för att hjälpa den borgerliga majoriteten att få ordning på förlossningsvården i Stockholms län.

Herr talman! Vi har slutit en överenskommelse som innebär att ett antal miljoner kronor varje år kommer att gå till förlossningsvården i Stockholms läns landsting.

Med grundproblemet bakom att Stockholms läns landstings förlossningsvård sticker ut är att man har bedrivit en ideologisk experimentverkstad där man har lekt marknad med en del av hälso- och sjukvården som mer än andra ska drivas efter behov och vara fredad för nyliberala experiment.

Herr talman! Jag har en fråga till utbildningsminister Gustav Fridolin.

Mordhot är alltid mycket allvarligt. Det finns en särskild allvarlig dimension när det sker i en skola, när en elev mordhotar en annan elev. Det finns all anledning att ta det på mycket stort allvar när så sker.

Det hände nyligen i Stockholmstrakten. Då reagerade rektor och lärare tydligt, skarpt och bra och bestämde sig för att stänga av den elev som hotade en annan elev för att skydda dem som var utsatta. Avstängningen förlängdes sedan av Stockholms stad, men den upphävdes av förvaltningsrätten, vilket skapar en osäkerhet kring vilka regler som gäller.

Jag är för Liberalernas del beredd att skärpa lagstiftningen för att skapa ökad tydlighet för lärare och rektor om vad som får lov att göras för att upprätthålla ordning och reda, studiero och trygghet i skolan.

Jag frågar utbildningsministern: Är också regeringen beredd att skärpa lagstiftningen?

Herr talman! Det är såklart fruktansvärt med den utveckling som vi ser i många människonära yrken med mer hot och mer våld, vilket tyvärr också drabbar delar av Skolsverige. Att man då från huvudman och rektor kan agera hårt, tydligt och resolut är avgörande.

Därför är det bra att den svenska skollagen ger den typen av möjligheter i grundskolans fall. Det är uppenbarligen ett problem att de möjligheterna inte gäller för hela skolväsendet, som här har konstaterats.

Skollagen är skriven i brett samarbete och lades fram av min företrädare Jan Björklund från Christer Nylanders parti. Jag tror inte att han då såg den bristen i lagen, och jag tror heller inte att någon annan uppmärksammade det.

Nu är den uppmärksammad genom en dom. Jag har ingen anledning att kommentera domen. Domen är korrekt utifrån den lag som finns. Men det är tydligt att här finns en lucka. Det finns en anledning till att vi har andra regler för grundskolan.

Herr talman! Det är sant att det var en bred överenskommelse om många delar av skollagen. Men Gustav Fridolins eget parti var ofta negativt, inte minst mot de åtgärder som föreslogs om studiero och ordning och reda i skolan. Det är väldigt stora skillnader i prioritering mellan denna regering och den förra regeringen när det gäller den här typen av frågor.

Min fråga är därför: Om nu Gustav Fridolin menar att det finns ett stort problem, varför prioriterar denna regering så sällan den typ av frågor som handlar om studiero, trygghet och möjlighet att vara säker på skolan?

Herr talman! Med förlov sagt: Nu tramsar du, Christer Nylander. Vi fokuserar på att det ska finnas tillräckligt med personal i svensk skola så att man kan ta tag i ordningsproblemen. Det finns ingen viktigare åtgärd för att ta tag i ordningsproblemen än att man är tillräckligt många vuxna på skolan.

Under den förra regeringen skars nästan 10 000 medarbetare bort från svensk skola. Under våra första två år har 13 000 medarbetare återanställts. Många av dem tillhör just den typ av personalkategorier som hjälper lärarna när man får ordningsproblem.

Vi bygger upp ett stort nationellt skolutvecklingsprogram.

Herr talman! Min fråga riktar sig till utbildningsministern.

Valfrihet och mångfald innebär ökad kvalitet, ökad makt åt den enskilde och flera arbetsgivare att välja mellan för den anställde. Att förbjuda vinstdrivande företag inom utbildning skulle innebära att utbud och alternativ minskar, vilket vore en inskränkning i medborgarens valmöjlighet.

Den som drivs av ett vinstsyfte har ett incitament att utveckla kvaliteten för att locka till sig fler kunder. Jag ser klara fördelar inom till exempel skolsektorn, där de flesta skolhuvudmän driver några få skolor. Faktum är att åtta av tio enskilda huvudmän driver endast en grundskola eller en gymnasieskola.

Min fråga är om ministern kan slå fast att det inte kommer några regleringar från regeringen som innebär att man förbjuder vinster i välfärden utan att man i stället stöttar och uppmuntrar enskilda företagare.

Herr talman! Nej, det kan jag inte slå fast. Vi kommer att arbeta för att den som får ett tydligt välfärdsuppdrag inom till exempel skolan ska kunna garantera att de skattepengar som går in i verksamheterna också kommer eleverna till del. Jag tycker inte att det är rimligt när vi tillsammans betalar in skatt till en skola och sedan får läsa att de pengarna hamnat i ett skatteparadis någonstans.

Jag oroas när kortsiktig spekulation får styra pedagogisk verksamhet. Den utveckling vi sett inom skolan ger inte fog för Söders analys här. Där har vi snarare sett en utveckling där en del riktigt vinstmaximerande aktörer har drivit skolan så illa att den har försvunnit och att i stället idéburna aktörer har tagit över. Så var det med till exempel JB-skolorna i denna region som tagits över av Grillska gymnasiet, som är en del av Stadsmissionens verksamhet som idéburen aktör.

Herr talman! Det är rätt intressant att höra utbildningsministerns svar. Jag ställde samma fråga till civilministern förra veckan och fick då svaret att det inte kommer att komma några sådana regleringar. Uppenbarligen har ni en diskussion att föra inom regeringen om hur ni vill se på detta.

Jag vill nog påstå att vi har större problem inom välfärdssektorn där vi ser att många av de olika delarna går med förlust i stället för med vinst. Vi borde i stället lägga vår kraft på att se till att välfärdssektorn går neutralt i stället för med förluster och inte inrikta oss på vinsterna.

Herr talman! Det intressanta i det här fallet är: Vad är det som producerar vinst? Vi har många väldigt seriösa aktörer i friskolebranschen som förtjänar all uppmuntran och som jag tror skulle klara regeln att garantera att skattepengar som går in i verksamheten också kommer eleverna till del.

Att det funnits aktörer som skurit i kvaliteten i verksamheten och plockat ut pengar ur den har på ett mycket allvarligt sätt skadat förtroendet för valfriheten. Eftersom jag tror på valfrihet tror jag också att vi behöver tydliga regler som garanterar vad våra skattepengar används till.

Herr talman! Kemikalieinspektionen gör helt andra tolkningar av de gemensamma EU-reglerna än vad som görs i andra länder. Sverige är nu till följd av myndighetens beslut och regeringens brist på handlingskraft i frågorna det enda EU-land där ett växtskyddsmedel som behövs bland annat vid odling av lök inte längre får användas. Det riskerar att helt slå ut den svenska odlingen.

Det är dåligt för konsumenterna som nu tvingas köpa sämre produkter som importeras från länder där man använder mycket mer av samma medel. Det innebär också att det är dåligt för miljön eftersom vi därmed exporterar vår miljöpåverkan och bidrar till ökad global användning av växtskyddsmedel, vilket vi sagt att vi inte ska göra. Sist men inte minst är det också dåligt för svensk odling som riskerar att helt slås ut.

Jag vill därför fråga miljöminister Karolina Skog: På vilket sätt är regeringen och statsrådet beredda att agera för att rädda svensk odling av exempelvis lök och bönor och undvika att vi exporterar vår miljöpåverkan?

Herr talman! Tack för frågan! Vi diskuterade den senast för några dagar sedan här i kammaren. Jag slog då väldigt tydligt fast att regeringen värnar svensk livsmedelsproduktions alla delar. Men i fråga om bekämpningsmedel är det viktigt att ha rollerna klara för sig.

Det är viktigt att förstå det europeiska regelverket. Debatten baseras i stora delar på missförstånd i båda delar. Kemikalieinspektionens roll är att pröva ansökningar som kommer in till myndigheten. I det här fallet har den prövat en ansökan som inte höll måttet och därför inte blev godkänd.

Det är inte myndighetens uppgift att tillse att marknaden fungerar. Men för att hjälpa de producenter som är beroende av bekämpningsmedel har regeringen avsatt medel för ett mer framåtsyftande arbete eftersom de som använder mindre delar kan komma i kläm.

Herr talman! Dessa medel kan kanske göra viss nytta på lång sikt. Men detta är ett akut problem som har uppstått nu under innevarande odlingssäsong.

Vi har i dag lagt fram sex konkreta förslag om vad man skulle kunna göra för att lösa detta. Regeringen har hittills gett som svar att man inte kan eller vill göra någonting, och man gömmer sig bakom myndighetens beslut. Tyvärr är det svårt att tolka detta på annat sätt än att regeringen inte är beredd att göra någonting alls för att lösa problemet.

Finns det några konkreta förslag från ministern på vad man kan göra?

Herr talman! Vi ska komma ihåg att detta problem är långt ifrån nytt. Det aktuella bekämpningsmedlet har haft upprepade dispenser under många år. Problemet började uppstå under den förra regeringens regeringstid.

Att ge upprepade dispenser är inte vårt svar på tryggheten för svenska livsmedelsproducenter. Vi har avsatt ett anslag för framåtsyftande arbete för att hitta lösningar framåt. Det gjorde inte den förra regeringen.

Herr talman! Jag har en fråga till inrikesminister Anders Ygeman.

Mäns våld mot kvinnor har länge varit och är än i dag ett av de stora problem vi har i vårt samhälle. Även män kan bli utsatta för våld i nära relationer. Men våldet mot kvinnor har enligt undersökningar haft en tendens att vara grövre och kan oftare leda till behov av sjukvård eller till och med ha en dödlig utgång. Omkring 16-17 kvinnor dör varje år till följd av att män misshandlar dem. Det är oftast män som de har haft en tidigare relation med.

Min fråga till statsrådet är: Hur arbetar regeringen med att motverka mäns våld mot kvinnor?

Herr talman! Jag har en fråga till inrikesminister Anders Ygeman.

Mäns våld mot kvinnor har länge varit och är än i dag ett av de stora problem vi har i vårt samhälle. Även män kan bli utsatta för våld i nära relationer. Men våldet mot kvinnor har enligt undersökningar haft en tendens att vara grövre och kan oftare leda till behov av sjukvård eller till och med ha en dödlig utgång. Omkring 16-17 kvinnor dör varje år till följd av att män misshandlar dem. Det är oftast män som de har haft en tidigare relation med.

Min fråga till statsrådet är: Hur arbetar regeringen med att motverka mäns våld mot kvinnor?

Herr talman! Jag har en fråga till inrikesminister Anders Ygeman.

Mäns våld mot kvinnor har länge varit och är än i dag ett av de stora problem vi har i vårt samhälle. Även män kan bli utsatta för våld i nära relationer. Men våldet mot kvinnor har enligt undersökningar haft en tendens att vara grövre och kan oftare leda till behov av sjukvård eller till och med ha en dödlig utgång. Omkring 16-17 kvinnor dör varje år till följd av att män misshandlar dem. Det är oftast män som de har haft en tidigare relation med.

Min fråga till statsrådet är: Hur arbetar regeringen med att motverka mäns våld mot kvinnor?

Herr talman! Jag har en fråga till inrikesminister Anders Ygeman.

Mäns våld mot kvinnor har länge varit och är än i dag ett av de stora problem vi har i vårt samhälle. Även män kan bli utsatta för våld i nära relationer. Men våldet mot kvinnor har enligt undersökningar haft en tendens att vara grövre och kan oftare leda till behov av sjukvård eller till och med ha en dödlig utgång. Omkring 16-17 kvinnor dör varje år till följd av att män misshandlar dem. Det är oftast män som de har haft en tidigare relation med.

Min fråga till statsrådet är: Hur arbetar regeringen med att motverka mäns våld mot kvinnor?

Herr talman! Jag har en fråga till inrikesminister Anders Ygeman.

Mäns våld mot kvinnor har länge varit och är än i dag ett av de stora problem vi har i vårt samhälle. Även män kan bli utsatta för våld i nära relationer. Men våldet mot kvinnor har enligt undersökningar haft en tendens att vara grövre och kan oftare leda till behov av sjukvård eller till och med ha en dödlig utgång. Omkring 16-17 kvinnor dör varje år till följd av att män misshandlar dem. Det är oftast män som de har haft en tidigare relation med.

Min fråga till statsrådet är: Hur arbetar regeringen med att motverka mäns våld mot kvinnor?

Herr talman! Jag har en fråga till inrikesminister Anders Ygeman.

Mäns våld mot kvinnor har länge varit och är än i dag ett av de stora problem vi har i vårt samhälle. Även män kan bli utsatta för våld i nära relationer. Men våldet mot kvinnor har enligt undersökningar haft en tendens att vara grövre och kan oftare leda till behov av sjukvård eller till och med ha en dödlig utgång. Omkring 16-17 kvinnor dör varje år till följd av att män misshandlar dem. Det är oftast män som de har haft en tidigare relation med.

Min fråga till statsrådet är: Hur arbetar regeringen med att motverka mäns våld mot kvinnor?

Herr talman! Jag har en fråga till inrikesminister Anders Ygeman.

Mäns våld mot kvinnor har länge varit och är än i dag ett av de stora problem vi har i vårt samhälle. Även män kan bli utsatta för våld i nära relationer. Men våldet mot kvinnor har enligt undersökningar haft en tendens att vara grövre och kan oftare leda till behov av sjukvård eller till och med ha en dödlig utgång. Omkring 16-17 kvinnor dör varje år till följd av att män misshandlar dem. Det är oftast män som de har haft en tidigare relation med.

Min fråga till statsrådet är: Hur arbetar regeringen med att motverka mäns våld mot kvinnor?

Herr talman! Jag har en fråga till inrikesminister Anders Ygeman.

Mäns våld mot kvinnor har länge varit och är än i dag ett av de stora problem vi har i vårt samhälle. Även män kan bli utsatta för våld i nära relationer. Men våldet mot kvinnor har enligt undersökningar haft en tendens att vara grövre och kan oftare leda till behov av sjukvård eller till och med ha en dödlig utgång. Omkring 16-17 kvinnor dör varje år till följd av att män misshandlar dem. Det är oftast män som de har haft en tidigare relation med.

Min fråga till statsrådet är: Hur arbetar regeringen med att motverka mäns våld mot kvinnor?

Herr talman! Jag har en fråga till inrikesminister Anders Ygeman.

Mäns våld mot kvinnor har länge varit och är än i dag ett av de stora problem vi har i vårt samhälle. Även män kan bli utsatta för våld i nära relationer. Men våldet mot kvinnor har enligt undersökningar haft en tendens att vara grövre och kan oftare leda till behov av sjukvård eller till och med ha en dödlig utgång. Omkring 16-17 kvinnor dör varje år till följd av att män misshandlar dem. Det är oftast män som de har haft en tidigare relation med.

Min fråga till statsrådet är: Hur arbetar regeringen med att motverka mäns våld mot kvinnor?

Herr talman! Jag har en fråga till inrikesminister Anders Ygeman.

Mäns våld mot kvinnor har länge varit och är än i dag ett av de stora problem vi har i vårt samhälle. Även män kan bli utsatta för våld i nära relationer. Men våldet mot kvinnor har enligt undersökningar haft en tendens att vara grövre och kan oftare leda till behov av sjukvård eller till och med ha en dödlig utgång. Omkring 16-17 kvinnor dör varje år till följd av att män misshandlar dem. Det är oftast män som de har haft en tidigare relation med.

Min fråga till statsrådet är: Hur arbetar regeringen med att motverka mäns våld mot kvinnor?

Herr talman! Jag har en fråga till inrikesminister Anders Ygeman.

Mäns våld mot kvinnor har länge varit och är än i dag ett av de stora problem vi har i vårt samhälle. Även män kan bli utsatta för våld i nära relationer. Men våldet mot kvinnor har enligt undersökningar haft en tendens att vara grövre och kan oftare leda till behov av sjukvård eller till och med ha en dödlig utgång. Omkring 16-17 kvinnor dör varje år till följd av att män misshandlar dem. Det är oftast män som de har haft en tidigare relation med.

Min fråga till statsrådet är: Hur arbetar regeringen med att motverka mäns våld mot kvinnor?

Herr talman! Jag har en fråga till inrikesminister Anders Ygeman.

Mäns våld mot kvinnor har länge varit och är än i dag ett av de stora problem vi har i vårt samhälle. Även män kan bli utsatta för våld i nära relationer. Men våldet mot kvinnor har enligt undersökningar haft en tendens att vara grövre och kan oftare leda till behov av sjukvård eller till och med ha en dödlig utgång. Omkring 16-17 kvinnor dör varje år till följd av att män misshandlar dem. Det är oftast män som de har haft en tidigare relation med.

Min fråga till statsrådet är: Hur arbetar regeringen med att motverka mäns våld mot kvinnor?

Herr talman! Jag har en fråga till inrikesminister Anders Ygeman.

Mäns våld mot kvinnor har länge varit och är än i dag ett av de stora problem vi har i vårt samhälle. Även män kan bli utsatta för våld i nära relationer. Men våldet mot kvinnor har enligt undersökningar haft en tendens att vara grövre och kan oftare leda till behov av sjukvård eller till och med ha en dödlig utgång. Omkring 16-17 kvinnor dör varje år till följd av att män misshandlar dem. Det är oftast män som de har haft en tidigare relation med.

Min fråga till statsrådet är: Hur arbetar regeringen med att motverka mäns våld mot kvinnor?

Herr talman! Jag har en fråga till inrikesminister Anders Ygeman.

Mäns våld mot kvinnor har länge varit och är än i dag ett av de stora problem vi har i vårt samhälle. Även män kan bli utsatta för våld i nära relationer. Men våldet mot kvinnor har enligt undersökningar haft en tendens att vara grövre och kan oftare leda till behov av sjukvård eller till och med ha en dödlig utgång. Omkring 16-17 kvinnor dör varje år till följd av att män misshandlar dem. Det är oftast män som de har haft en tidigare relation med.

Min fråga till statsrådet är: Hur arbetar regeringen med att motverka mäns våld mot kvinnor?

Herr talman! Jag har en fråga till inrikesminister Anders Ygeman.

Mäns våld mot kvinnor har länge varit och är än i dag ett av de stora problem vi har i vårt samhälle. Även män kan bli utsatta för våld i nära relationer. Men våldet mot kvinnor har enligt undersökningar haft en tendens att vara grövre och kan oftare leda till behov av sjukvård eller till och med ha en dödlig utgång. Omkring 16-17 kvinnor dör varje år till följd av att män misshandlar dem. Det är oftast män som de har haft en tidigare relation med.

Min fråga till statsrådet är: Hur arbetar regeringen med att motverka mäns våld mot kvinnor?

Herr talman! Jag har en fråga till inrikesminister Anders Ygeman.

Mäns våld mot kvinnor har länge varit och är än i dag ett av de stora problem vi har i vårt samhälle. Även män kan bli utsatta för våld i nära relationer. Men våldet mot kvinnor har enligt undersökningar haft en tendens att vara grövre och kan oftare leda till behov av sjukvård eller till och med ha en dödlig utgång. Omkring 16-17 kvinnor dör varje år till följd av att män misshandlar dem. Det är oftast män som de har haft en tidigare relation med.

Min fråga till statsrådet är: Hur arbetar regeringen med att motverka mäns våld mot kvinnor?

Herr talman! Jag har en fråga till inrikesminister Anders Ygeman.

Mäns våld mot kvinnor har länge varit och är än i dag ett av de stora problem vi har i vårt samhälle. Även män kan bli utsatta för våld i nära relationer. Men våldet mot kvinnor har enligt undersökningar haft en tendens att vara grövre och kan oftare leda till behov av sjukvård eller till och med ha en dödlig utgång. Omkring 16-17 kvinnor dör varje år till följd av att män misshandlar dem. Det är oftast män som de har haft en tidigare relation med.

Min fråga till statsrådet är: Hur arbetar regeringen med att motverka mäns våld mot kvinnor?

Herr talman! Jag har en fråga till inrikesminister Anders Ygeman.

Mäns våld mot kvinnor har länge varit och är än i dag ett av de stora problem vi har i vårt samhälle. Även män kan bli utsatta för våld i nära relationer. Men våldet mot kvinnor har enligt undersökningar haft en tendens att vara grövre och kan oftare leda till behov av sjukvård eller till och med ha en dödlig utgång. Omkring 16-17 kvinnor dör varje år till följd av att män misshandlar dem. Det är oftast män som de har haft en tidigare relation med.

Min fråga till statsrådet är: Hur arbetar regeringen med att motverka mäns våld mot kvinnor?

Herr talman! Jag har en fråga till inrikesminister Anders Ygeman.

Mäns våld mot kvinnor har länge varit och är än i dag ett av de stora problem vi har i vårt samhälle. Även män kan bli utsatta för våld i nära relationer. Men våldet mot kvinnor har enligt undersökningar haft en tendens att vara grövre och kan oftare leda till behov av sjukvård eller till och med ha en dödlig utgång. Omkring 16-17 kvinnor dör varje år till följd av att män misshandlar dem. Det är oftast män som de har haft en tidigare relation med.

Min fråga till statsrådet är: Hur arbetar regeringen med att motverka mäns våld mot kvinnor?

Herr talman! Jag har en fråga till inrikesminister Anders Ygeman.

Mäns våld mot kvinnor har länge varit och är än i dag ett av de stora problem vi har i vårt samhälle. Även män kan bli utsatta för våld i nära relationer. Men våldet mot kvinnor har enligt undersökningar haft en tendens att vara grövre och kan oftare leda till behov av sjukvård eller till och med ha en dödlig utgång. Omkring 16-17 kvinnor dör varje år till följd av att män misshandlar dem. Det är oftast män som de har haft en tidigare relation med.

Min fråga till statsrådet är: Hur arbetar regeringen med att motverka mäns våld mot kvinnor?

Herr talman! Jag har en fråga till inrikesminister Anders Ygeman.

Mäns våld mot kvinnor har länge varit och är än i dag ett av de stora problem vi har i vårt samhälle. Även män kan bli utsatta för våld i nära relationer. Men våldet mot kvinnor har enligt undersökningar haft en tendens att vara grövre och kan oftare leda till behov av sjukvård eller till och med ha en dödlig utgång. Omkring 16-17 kvinnor dör varje år till följd av att män misshandlar dem. Det är oftast män som de har haft en tidigare relation med.

Min fråga till statsrådet är: Hur arbetar regeringen med att motverka mäns våld mot kvinnor?

Herr talman! Jag har en fråga till inrikesminister Anders Ygeman.

Mäns våld mot kvinnor har länge varit och är än i dag ett av de stora problem vi har i vårt samhälle. Även män kan bli utsatta för våld i nära relationer. Men våldet mot kvinnor har enligt undersökningar haft en tendens att vara grövre och kan oftare leda till behov av sjukvård eller till och med ha en dödlig utgång. Omkring 16-17 kvinnor dör varje år till följd av att män misshandlar dem. Det är oftast män som de har haft en tidigare relation med.

Min fråga till statsrådet är: Hur arbetar regeringen med att motverka mäns våld mot kvinnor?

Herr talman! Jag har en fråga till inrikesminister Anders Ygeman.

Mäns våld mot kvinnor har länge varit och är än i dag ett av de stora problem vi har i vårt samhälle. Även män kan bli utsatta för våld i nära relationer. Men våldet mot kvinnor har enligt undersökningar haft en tendens att vara grövre och kan oftare leda till behov av sjukvård eller till och med ha en dödlig utgång. Omkring 16-17 kvinnor dör varje år till följd av att män misshandlar dem. Det är oftast män som de har haft en tidigare relation med.

Min fråga till statsrådet är: Hur arbetar regeringen med att motverka mäns våld mot kvinnor?

Herr talman! Jag har en fråga till inrikesminister Anders Ygeman.

Mäns våld mot kvinnor har länge varit och är än i dag ett av de stora problem vi har i vårt samhälle. Även män kan bli utsatta för våld i nära relationer. Men våldet mot kvinnor har enligt undersökningar haft en tendens att vara grövre och kan oftare leda till behov av sjukvård eller till och med ha en dödlig utgång. Omkring 16-17 kvinnor dör varje år till följd av att män misshandlar dem. Det är oftast män som de har haft en tidigare relation med.

Min fråga till statsrådet är: Hur arbetar regeringen med att motverka mäns våld mot kvinnor?

Herr talman! Jag har en fråga till inrikesminister Anders Ygeman.

Mäns våld mot kvinnor har länge varit och är än i dag ett av de stora problem vi har i vårt samhälle. Även män kan bli utsatta för våld i nära relationer. Men våldet mot kvinnor har enligt undersökningar haft en tendens att vara grövre och kan oftare leda till behov av sjukvård eller till och med ha en dödlig utgång. Omkring 16-17 kvinnor dör varje år till följd av att män misshandlar dem. Det är oftast män som de har haft en tidigare relation med.

Min fråga till statsrådet är: Hur arbetar regeringen med att motverka mäns våld mot kvinnor?

Herr talman! Jag har en fråga till inrikesminister Anders Ygeman.

Mäns våld mot kvinnor har länge varit och är än i dag ett av de stora problem vi har i vårt samhälle. Även män kan bli utsatta för våld i nära relationer. Men våldet mot kvinnor har enligt undersökningar haft en tendens att vara grövre och kan oftare leda till behov av sjukvård eller till och med ha en dödlig utgång. Omkring 16-17 kvinnor dör varje år till följd av att män misshandlar dem. Det är oftast män som de har haft en tidigare relation med.

Min fråga till statsrådet är: Hur arbetar regeringen med att motverka mäns våld mot kvinnor?

Herr talman! Tack, Sanne Eriksson, för frågan!

Jag skulle vilja säga att detta är ett område där samhället under en lång rad år har misslyckats. Det är precis som Sanne Eriksson beskriver. Det har varit en väldigt jämn utveckling där vi inte har lyckats pressa tillbaka mäns våld mot kvinnor. Det har varit en liten nedgång nu.

Vi kommer efter sommaren att presentera en samlad handlingsplan, konkreta åtgärdsförslag och lagändringar. Jag har också bjudit in både oppositions- och majoritetsföreträdare för de olika kvinnoförbunden till Almedalen för att kunna diskutera vilka åtgärder vi ska gå vidare med för att pressa tillbaka mäns våld mot kvinnor.

Herr talman! Tack, inrikesministern, för svaret!

Vi har den senaste tiden kunnat läsa väldigt mycket om fallet med 41åriga Lotta, som misshandlades till döds av en man som hon tidigare hade haft en kortvarig relation med. Lotta vågade enligt uppgifter av rädsla för mannen inte medverka i utredningen, och därför lades fallet ned en kort tid före hennes död.

Vad kan regeringen göra för att fler kvinnor ska våga anmäla och medverka i rättegång mot de män som har misshandlat dem?

Herr talman! Tack, inrikesministern, för svaret!

Vi har den senaste tiden kunnat läsa väldigt mycket om fallet med 41åriga Lotta, som misshandlades till döds av en man som hon tidigare hade haft en kortvarig relation med. Lotta vågade enligt uppgifter av rädsla för mannen inte medverka i utredningen, och därför lades fallet ned en kort tid före hennes död.

Vad kan regeringen göra för att fler kvinnor ska våga anmäla och medverka i rättegång mot de män som har misshandlat dem?

Herr talman! Tack, inrikesministern, för svaret!

Vi har den senaste tiden kunnat läsa väldigt mycket om fallet med 41åriga Lotta, som misshandlades till döds av en man som hon tidigare hade haft en kortvarig relation med. Lotta vågade enligt uppgifter av rädsla för mannen inte medverka i utredningen, och därför lades fallet ned en kort tid före hennes död.

Vad kan regeringen göra för att fler kvinnor ska våga anmäla och medverka i rättegång mot de män som har misshandlat dem?

Herr talman! Tack, inrikesministern, för svaret!

Vi har den senaste tiden kunnat läsa väldigt mycket om fallet med 41åriga Lotta, som misshandlades till döds av en man som hon tidigare hade haft en kortvarig relation med. Lotta vågade enligt uppgifter av rädsla för mannen inte medverka i utredningen, och därför lades fallet ned en kort tid före hennes död.

Vad kan regeringen göra för att fler kvinnor ska våga anmäla och medverka i rättegång mot de män som har misshandlat dem?

Herr talman! Tack, inrikesministern, för svaret!

Vi har den senaste tiden kunnat läsa väldigt mycket om fallet med 41åriga Lotta, som misshandlades till döds av en man som hon tidigare hade haft en kortvarig relation med. Lotta vågade enligt uppgifter av rädsla för mannen inte medverka i utredningen, och därför lades fallet ned en kort tid före hennes död.

Vad kan regeringen göra för att fler kvinnor ska våga anmäla och medverka i rättegång mot de män som har misshandlat dem?

Herr talman! Tack, inrikesministern, för svaret!

Vi har den senaste tiden kunnat läsa väldigt mycket om fallet med 41åriga Lotta, som misshandlades till döds av en man som hon tidigare hade haft en kortvarig relation med. Lotta vågade enligt uppgifter av rädsla för mannen inte medverka i utredningen, och därför lades fallet ned en kort tid före hennes död.

Vad kan regeringen göra för att fler kvinnor ska våga anmäla och medverka i rättegång mot de män som har misshandlat dem?

Herr talman! Tack, inrikesministern, för svaret!

Vi har den senaste tiden kunnat läsa väldigt mycket om fallet med 41åriga Lotta, som misshandlades till döds av en man som hon tidigare hade haft en kortvarig relation med. Lotta vågade enligt uppgifter av rädsla för mannen inte medverka i utredningen, och därför lades fallet ned en kort tid före hennes död.

Vad kan regeringen göra för att fler kvinnor ska våga anmäla och medverka i rättegång mot de män som har misshandlat dem?

Herr talman! Tack, inrikesministern, för svaret!

Vi har den senaste tiden kunnat läsa väldigt mycket om fallet med 41åriga Lotta, som misshandlades till döds av en man som hon tidigare hade haft en kortvarig relation med. Lotta vågade enligt uppgifter av rädsla för mannen inte medverka i utredningen, och därför lades fallet ned en kort tid före hennes död.

Vad kan regeringen göra för att fler kvinnor ska våga anmäla och medverka i rättegång mot de män som har misshandlat dem?

Herr talman! Tack, inrikesministern, för svaret!

Vi har den senaste tiden kunnat läsa väldigt mycket om fallet med 41åriga Lotta, som misshandlades till döds av en man som hon tidigare hade haft en kortvarig relation med. Lotta vågade enligt uppgifter av rädsla för mannen inte medverka i utredningen, och därför lades fallet ned en kort tid före hennes död.

Vad kan regeringen göra för att fler kvinnor ska våga anmäla och medverka i rättegång mot de män som har misshandlat dem?

Herr talman! Tack, inrikesministern, för svaret!

Vi har den senaste tiden kunnat läsa väldigt mycket om fallet med 41åriga Lotta, som misshandlades till döds av en man som hon tidigare hade haft en kortvarig relation med. Lotta vågade enligt uppgifter av rädsla för mannen inte medverka i utredningen, och därför lades fallet ned en kort tid före hennes död.

Vad kan regeringen göra för att fler kvinnor ska våga anmäla och medverka i rättegång mot de män som har misshandlat dem?

Herr talman! Tack, inrikesministern, för svaret!

Vi har den senaste tiden kunnat läsa väldigt mycket om fallet med 41åriga Lotta, som misshandlades till döds av en man som hon tidigare hade haft en kortvarig relation med. Lotta vågade enligt uppgifter av rädsla för mannen inte medverka i utredningen, och därför lades fallet ned en kort tid före hennes död.

Vad kan regeringen göra för att fler kvinnor ska våga anmäla och medverka i rättegång mot de män som har misshandlat dem?

Herr talman! Tack, inrikesministern, för svaret!

Vi har den senaste tiden kunnat läsa väldigt mycket om fallet med 41åriga Lotta, som misshandlades till döds av en man som hon tidigare hade haft en kortvarig relation med. Lotta vågade enligt uppgifter av rädsla för mannen inte medverka i utredningen, och därför lades fallet ned en kort tid före hennes död.

Vad kan regeringen göra för att fler kvinnor ska våga anmäla och medverka i rättegång mot de män som har misshandlat dem?

Herr talman! Tack, inrikesministern, för svaret!

Vi har den senaste tiden kunnat läsa väldigt mycket om fallet med 41åriga Lotta, som misshandlades till döds av en man som hon tidigare hade haft en kortvarig relation med. Lotta vågade enligt uppgifter av rädsla för mannen inte medverka i utredningen, och därför lades fallet ned en kort tid före hennes död.

Vad kan regeringen göra för att fler kvinnor ska våga anmäla och medverka i rättegång mot de män som har misshandlat dem?

Herr talman! Tack, inrikesministern, för svaret!

Vi har den senaste tiden kunnat läsa väldigt mycket om fallet med 41åriga Lotta, som misshandlades till döds av en man som hon tidigare hade haft en kortvarig relation med. Lotta vågade enligt uppgifter av rädsla för mannen inte medverka i utredningen, och därför lades fallet ned en kort tid före hennes död.

Vad kan regeringen göra för att fler kvinnor ska våga anmäla och medverka i rättegång mot de män som har misshandlat dem?

Herr talman! Tack, inrikesministern, för svaret!

Vi har den senaste tiden kunnat läsa väldigt mycket om fallet med 41åriga Lotta, som misshandlades till döds av en man som hon tidigare hade haft en kortvarig relation med. Lotta vågade enligt uppgifter av rädsla för mannen inte medverka i utredningen, och därför lades fallet ned en kort tid före hennes död.

Vad kan regeringen göra för att fler kvinnor ska våga anmäla och medverka i rättegång mot de män som har misshandlat dem?

Herr talman! Tack, inrikesministern, för svaret!

Vi har den senaste tiden kunnat läsa väldigt mycket om fallet med 41åriga Lotta, som misshandlades till döds av en man som hon tidigare hade haft en kortvarig relation med. Lotta vågade enligt uppgifter av rädsla för mannen inte medverka i utredningen, och därför lades fallet ned en kort tid före hennes död.

Vad kan regeringen göra för att fler kvinnor ska våga anmäla och medverka i rättegång mot de män som har misshandlat dem?

Herr talman! Tack, inrikesministern, för svaret!

Vi har den senaste tiden kunnat läsa väldigt mycket om fallet med 41åriga Lotta, som misshandlades till döds av en man som hon tidigare hade haft en kortvarig relation med. Lotta vågade enligt uppgifter av rädsla för mannen inte medverka i utredningen, och därför lades fallet ned en kort tid före hennes död.

Vad kan regeringen göra för att fler kvinnor ska våga anmäla och medverka i rättegång mot de män som har misshandlat dem?

Herr talman! Tack, inrikesministern, för svaret!

Vi har den senaste tiden kunnat läsa väldigt mycket om fallet med 41åriga Lotta, som misshandlades till döds av en man som hon tidigare hade haft en kortvarig relation med. Lotta vågade enligt uppgifter av rädsla för mannen inte medverka i utredningen, och därför lades fallet ned en kort tid före hennes död.

Vad kan regeringen göra för att fler kvinnor ska våga anmäla och medverka i rättegång mot de män som har misshandlat dem?

Herr talman! Tack, inrikesministern, för svaret!

Vi har den senaste tiden kunnat läsa väldigt mycket om fallet med 41åriga Lotta, som misshandlades till döds av en man som hon tidigare hade haft en kortvarig relation med. Lotta vågade enligt uppgifter av rädsla för mannen inte medverka i utredningen, och därför lades fallet ned en kort tid före hennes död.

Vad kan regeringen göra för att fler kvinnor ska våga anmäla och medverka i rättegång mot de män som har misshandlat dem?

Herr talman! Tack, inrikesministern, för svaret!

Vi har den senaste tiden kunnat läsa väldigt mycket om fallet med 41åriga Lotta, som misshandlades till döds av en man som hon tidigare hade haft en kortvarig relation med. Lotta vågade enligt uppgifter av rädsla för mannen inte medverka i utredningen, och därför lades fallet ned en kort tid före hennes död.

Vad kan regeringen göra för att fler kvinnor ska våga anmäla och medverka i rättegång mot de män som har misshandlat dem?

Herr talman! Tack, inrikesministern, för svaret!

Vi har den senaste tiden kunnat läsa väldigt mycket om fallet med 41åriga Lotta, som misshandlades till döds av en man som hon tidigare hade haft en kortvarig relation med. Lotta vågade enligt uppgifter av rädsla för mannen inte medverka i utredningen, och därför lades fallet ned en kort tid före hennes död.

Vad kan regeringen göra för att fler kvinnor ska våga anmäla och medverka i rättegång mot de män som har misshandlat dem?

Herr talman! Tack, inrikesministern, för svaret!

Vi har den senaste tiden kunnat läsa väldigt mycket om fallet med 41åriga Lotta, som misshandlades till döds av en man som hon tidigare hade haft en kortvarig relation med. Lotta vågade enligt uppgifter av rädsla för mannen inte medverka i utredningen, och därför lades fallet ned en kort tid före hennes död.

Vad kan regeringen göra för att fler kvinnor ska våga anmäla och medverka i rättegång mot de män som har misshandlat dem?

Herr talman! Tack, inrikesministern, för svaret!

Vi har den senaste tiden kunnat läsa väldigt mycket om fallet med 41åriga Lotta, som misshandlades till döds av en man som hon tidigare hade haft en kortvarig relation med. Lotta vågade enligt uppgifter av rädsla för mannen inte medverka i utredningen, och därför lades fallet ned en kort tid före hennes död.

Vad kan regeringen göra för att fler kvinnor ska våga anmäla och medverka i rättegång mot de män som har misshandlat dem?

Herr talman! Tack, inrikesministern, för svaret!

Vi har den senaste tiden kunnat läsa väldigt mycket om fallet med 41åriga Lotta, som misshandlades till döds av en man som hon tidigare hade haft en kortvarig relation med. Lotta vågade enligt uppgifter av rädsla för mannen inte medverka i utredningen, och därför lades fallet ned en kort tid före hennes död.

Vad kan regeringen göra för att fler kvinnor ska våga anmäla och medverka i rättegång mot de män som har misshandlat dem?

Herr talman! Tack, inrikesministern, för svaret!

Vi har den senaste tiden kunnat läsa väldigt mycket om fallet med 41åriga Lotta, som misshandlades till döds av en man som hon tidigare hade haft en kortvarig relation med. Lotta vågade enligt uppgifter av rädsla för mannen inte medverka i utredningen, och därför lades fallet ned en kort tid före hennes död.

Vad kan regeringen göra för att fler kvinnor ska våga anmäla och medverka i rättegång mot de män som har misshandlat dem?

Herr talman! Tack, inrikesministern, för svaret!

Vi har den senaste tiden kunnat läsa väldigt mycket om fallet med 41åriga Lotta, som misshandlades till döds av en man som hon tidigare hade haft en kortvarig relation med. Lotta vågade enligt uppgifter av rädsla för mannen inte medverka i utredningen, och därför lades fallet ned en kort tid före hennes död.

Vad kan regeringen göra för att fler kvinnor ska våga anmäla och medverka i rättegång mot de män som har misshandlat dem?

Herr talman! Tack för frågan, Sanne!

Den enskilt viktigaste åtgärden för att stötta misshandlade kvinnor är att de ska få tillgång till målsägarbiträde. Vi ser att betydligt fler anmälningar leder till fällande domar när man får stöttning från ett målsägarbiträde.

Denna och andra åtgärder måste vi vidta för att öka tryggheten för kvinnor i Sverige.

Herr talman! Min fråga går till utbildningsminister Gustav Fridolin.

Regeringen slår sig gärna för bröstet när det gäller sysselsättningen och arbetslösheten. En granskning som DN publicerade för några dagar sedan visar att antalet kommuner där arbetslösheten för utrikes födda är högre än 30 procent har ökat från 33 kommuner 2011 till 108 kommuner i år. I 108 kommuner är arbetslösheten alltså högre än 30 procent för utrikes födda. I tolv kommuner är arbetslösheten för utrikes födda över 50 procent. Samtidigt har vi ca 150 000 asylsökande i mottagningssystemet. De syns fortfarande inte i den statistiken.

Vad avser regeringen att göra för att fler utrikes födda ska kunna gå till ett riktigt, ej kraftigt skattesubventionerat, jobb och i stället bidra till vår gemensamma välfärd?

Herr talman! Jag vill tacka för frågan.

De två viktigaste åtgärderna för att säkerställa att man som nyanländ snabbt kan få göra det man vill, nämligen vara med och bidra i sitt nya land, är dels utbildningsmöjligheter för den som behöver komplettera eller validera sin utbildning, dels att det finns fler enkla jobb för den som inte har med sig en god utbildning. Det handlar om jobb som man kan ta innan man behärskar det svenska språket. Vi gör insatser för båda de delarna.

Sysselsättningsgraden bland utrikes födda kvinnor ökar nu ganska kraftigt, och bland män ligger den stilla. Det går alltså åt rätt håll, även om det går alldeles för sakta.

Det är intressant att det pekas på kommunerna. Jag tror nämligen att en viktig del i detta är att säkerställa att vi har ett jämnare ansvarstagande för mottagande av nyanlända över hela Sverige, att alla kommuner är med och gör jobbet. Mig veterligen är just det en insats som Sverigedemokraterna är ganska ensamma om att gå emot.

Herr talman! Ett uppmärksammat problem är, precis som utbildningsministern nämner, den låga utbildningsnivån bland asylsökande.

I Sverige hade vi 2009 en läkartäthet på en läkare på 277 invånare. Bland de asylsökande som kom 2014 och 2015 skulle vi behöva 880 läkare för att kunna hålla den läkartätheten.

I etableringsuppdraget i maj 2015 ingick endast 41 personer med adekvat läkarutbildning till exempel.

Hur avser regeringen att, mot den bakgrunden, klara kompetensförsörjningen i svensk sjukvård?

Herr talman! När det gäller samtliga välfärdsarbeten - läkare men även skolpersonal, socialsekreterare och välfärden i stort - har vi stora rekryteringsproblem i Sverige. Vi har prioriterat ned de yrken som är viktigast för att vårt samhälle ska fungera, i fråga om lön och arbetsmiljö. Det är precis det den här regeringen försöker vända.

Vi vill förbättra arbetsmiljön i vården, förbättra arbetsmiljön i skolan och höja lärares löner. Och nu ser vi att det börjar få effekt på en rad områden.

Herr talman! Min fråga går till inrikesminister Anders Ygeman.

Sverige är ett av de länder som har störst problem med rekrytering till Islamiska staten. Vi har också stora problem med IS-återvändare. Det ställer krav på bättre beredskap. I samband med Brysselattentatet fanns det tyvärr enskilda svenska medborgare eller personer som vistades i Sverige som hade kopplingar till attentatet.

Vi behöver också förstärka beredskapen i fråga om flyktingmigrationsströmmarna.

Nu berättar medierna om ett annat fall som förstärker behovet av bättre kapacitet. Det handlar om en individ som kom från Bosnien och som har ansökt om asyl i Malmö. Det visar att Schengens informationssystem, den så kallade spärrlistan, uppenbarligen inte fungerar. Den här personen, som tidigare har nekats inträde, befinner sig, trots listan, i Sverige.

Vad tänker regeringen göra åt detta?

Herr talman! Jag måste vara försiktig med att uttala mig om enskilda fall. Det har inte minst konstitutionsutskottets granskning visat.

Men när det gäller Schengens informationssystem visar detta tvärtom att systemet fungerar. Personen var spärrad i Schengens informationssystem, SIS II, och blev nekad inresa i Sverige. Han valde då att söka asyl. Enligt den lagstiftning som Roger Haddad med flera har varit med och tagit fram prövas hans asylansökan. Men han hålls under den perioden inlåst. Och om det inte finns skälig grund för asyl kommer han att utvisas till det land han kom ifrån.

Herr talman! Tack, inrikesministern!

Det här är en av flera incidenter inom terroristpaketet. Jag hävdar att även om spärrlistan fungerar så fungerar inte tillämpningen i verkligheten i Sverige. Den här personen har inte bara rest in; han har också ansökt om asyl.

Jag tycker att asyl ska vara till för dem som söker skydd och inte för att vi ska vara en fristad för terrorister.

När andra länder har avvisat den här personen har han alltså rest in i Sverige. Vad tänker Ygeman göra åt det här?

Herr talman! Roger Haddad är felunderrättad. Den här personen har nekats inresa i Sverige. Då sökte han asyl. Det är en rätt som en enig riksdag och all internationell lagstiftning ger den här personen. I avvaktan på att hans asylskäl prövas hålls den här personen inlåst.

Det är ingen skillnad mot hur det har varit förut. Finns det inga asylskäl kommer han naturligtvis att utvisas.

Herr talman! Jag har en fråga till statsrådet Gabriel Wikström.

Alltför många sjukskrivna vittnar om svårigheter med att inom rimlig tid få träffa läkare, få vård och behandling och därmed kunna återgå till studier och arbete. De gigantiska vårdköerna är ett akut problem och pressar redan pressad vårdpersonal men självklart också de väntande patienterna.

Regeringen har tagit bort den så kallade kömiljarden. Det var en incitamentstyrd och framgångsrik reform som alliansregeringen införde. Den professionsmiljard som nuvarande regering har infört är medel utan någon som helst motprestation.

Vi ser massuppsägningar bland förtvivlad vårdpersonal, inte minst i Sstyrda Sörmland. De växande vårdköerna i landet sammanfaller med borttagandet av kömiljarden.

Min fråga till ministern är därför: Vilka åtgärder vidtar ministern för att bota det krisande Vårdsverige?

Herr talman! Den kömiljard som Lotta Finstorp med flera ofta omhuldar tog Alliansen bort i sin egen budget inför 2015. Det tyder väl på att man gjorde samma analys som regeringen, det vill säga att den inte längre fungerade som ett incitament för att minska köerna. Vi såg en ökning av köerna redan under kömiljardens tid.

Om man vill angripa den här problematiken måste man angripa grundorsakerna. En av dem är bland annat det som Lotta Finstorp pekar på, kompetensförsörjningen inom hälso- och sjukvården. För att komma till rätta med kompetensförsörjningen har jag, tillsammans med parterna på arbetsmarknaden och ett antal andra aktörer, bland annat universitet och högskolor, under året ägnat mig åt att tematiskt gå igenom vilka delar vi behöver förbättra - gemensamt eller var och en för sig.

Professionsmiljarden har också kommit till för att hjälpa till att lösa kompetensförsörjningen som sådan.

Herr talman! De långa sjukskrivningarna leder inte sällan till passivitet och kan dessutom försämra hälsan för patienterna i de långa vårdköerna.

I Socialförsäkringsutredningens slutbetänkande Mer trygghet och bättre försäkring föreslås en ändring i hälso- och sjukvårdslagen som förtydligar uppdraget för hälso- och sjukvården, med fokus på samverkan för att så snart som möjligt få patienter att återgå till arbete.

Vad anser ministern om detta förslag?

Herr talman! De insatser som vi nu gör på området är bra. Vi kan inte minst se ökad samverkan mellan Försäkringskassan å ena sidan och hälso-och sjukvården å andra sidan. Ur ett rent hälso- och sjukvårdsperspektiv behöver vi dock göra mer för att korta kötiderna.

Jag vill särskilt framhålla regeringens cancersatsning, som går ut på att korta väntetiderna i cancervården men också på att öka jämlikheten över landet. Det är en metodik som vi säkert kan använda på fler områden inom hälso- och sjukvården.

Herr talman! Jag har en fråga till statsrådet Gabriel Wikström.

Jag får ofta frågan: Varför jobbar du med kultur- och idrottspolitik? Svaret har alltid varit ganska enkelt. För mig är kultur och idrott något som förenar människor. Det skapar mötesplatser och lär oss att samarbeta. Det lär också folk att alla - oavsett vem jag är, var jag kommer ifrån och vilken bakgrund jag har - har samma rätt att delta i kulturens och idrottens fantastiska värld.

Idrotten har dessutom en fantastisk möjlighet att verka för en ökad integration, och detta är också något som regeringen har tagit fasta på och avsatt pengar till. Men flyktingsituationen har nu gått in i en ny fas där våra utmaningar ser annorlunda ut än i höstas.

Min fråga är därför: Hur lever idrottsrörelsen upp till våra förväntningar med de nya utmaningar som vi står inför, inte minst med tanke på det ekonomiska stöd som den får?

Herr talman! Det är precis som Anna Wallentheim säger, att svensk idrottsrörelse kan betyda väldigt mycket för integrationen. Den har också gjort det, inte minst under den svåra tid som vi delvis har bakom oss.

Regeringen har naturligtvis i samråd med idrottsrörelsen sett det här och velat bidra på så sätt att man ger ett årligt anslag om 64 miljoner kronor vid sidan av ungefär 133 miljoner i generella anslagsökningar till svensk idrott. Dessa pengar går till att bygga starkare föreningar för att de ska kunna bidra till att nyanlända ska få vettiga fritidsaktiviteter och också en första fot in i det svenska samhället.

Idrottsrörelsen har under den här perioden byggt upp en struktur runt om i hela Sverige. Den lämpar sig väl för nästa fas som man nu går in i. Det handlar om att inte bara jobba med nyanlända, utan också med människor som har fått uppehållstillstånd i Sverige och behöver komma in i det svenska samhället.

Herr talman! Jag vill börja med att tacka statsrådet för svaret. Jag är väldigt glad över att regeringen följer upp dessa frågor.

Men utöver möjligheten att verka för en bra integration har idrotten, som sagt, en oerhörd potential att lyfta viktiga frågor. Idrotten kan lära deltagare, ledare, föräldrar och åskådare att vi bor i ett land där man har rätt att vara vem man vill och älska den man vill.

Med tanke på de hemska dåden i Orlando vill jag fråga: Hur ser statsrådet på att ge idrottsrörelsen och föreningar möjlighet att jobba för och öka förståelsen för hbtq-frågorna?

Herr talman! Hbtq-frågorna har ju uppmärksammats i idrottssammanhang. Man har visat att idrotten inte alltid har varit på tårna. Detta har svensk idrottsrörelse tagit på stort allvar. Vi har sett flera vällovliga arbeten runt om i landet, inte minst till exempel hockeyn i Kiruna. Men vi kan också se att Riksidrottsförbundet nu tar ett större grepp kring frågan för att mer systematiskt och tvärs över all idrottsrörelse bidra till att den välkomnar också hbtq-personer.

Herr talman! Herr utbildningsminister! Det finns många ljusglimtar i svensk skola, men det finns också några svarta fläckar. Inte minst haltar digitaliseringen. Den leder inte till rätt resultat. Men det svarta hålet är lärarutbildningen i Sverige.

Det finns i princip inga datorer. Lärarutbildarna kan inte lära ut hur man med hjälp av datorer vässar sin metodik och didaktik i klasserna.

Jag har besökt ganska många lärarutbildningar i Sverige, och det gapar tomt i de rum där datorerna borde ha stått.

Har regeringen någon plan för detta?

Herr talman! Tack så jättemycket för frågan, Michael Svensson!

Det brukar ju inte ingå i min arbetsbeskrivning att berömma den förra regeringen, men en av de saker som landade väl under den förra regeringen var reformen av lärarutbildningen. Det finns mycket kvar att göra, inte minst när det gäller möjligheten att växla spår, att bredda sin behörighet och att kunna utgå från andra än de fasta kombinationerna.

Sedan kommer ju den utmaning som Michael Svensson pekade på här, nämligen det som handlar om att på riktigt vara förberedd för den verklighet som man möter i klassrummet. Svenska-som-andraspråk-behörighet är en del, specialpedagogik är en del och digitalisering är en del.

Nu har vi fått förslaget till it-strategi från Skolverket. Jag tänker säkerställa att det kan komma in synpunkter på det innan regeringen fattar sitt slutgiltiga beslut. Jag är ganska övertygad om att en av de synpunkterna kommer att kopplas till just lärarutbildningen.

Herr talman! Tack för svaret! Nu har vi ju en autonomi för högskolor och universitet i Sverige. Min fråga blir då snarast: Hur vill utbildningsministern angripa detta problem? Jag menar att det brådskar. Det borde kanske ha gjorts även tidigare. Men en nyckel är ju att lärarna förmår att lära ut. Här ingår också naturligtvis att det skulle behövas en kompetenshöjning för de redan befintliga lärarna.

Herr talman! Det senare finns ju med i it-strategin när det gäller förslaget om kompetensutveckling.

Problemet med lärarutbildningen är kombinationen av autonomi som vi i princip alla försvarar och en väldigt detaljerad examensbeskrivning. Den gör att man på lärosätena sällan investerar i det som inte finns med och det som man längs resan upptäcker verkligen behövs.

Nu är min kollega Helene Hellmark Knutsson tillsammans med lärosätena ute och pratar med företrädare i regionerna.

Herr talman! Jag vill ställa min fråga till statsrådet Wikström. Ungas psykiska ohälsa är en av vår tids allra största utmaningar. Omkring var femte ung person drabbas någon gång av ångest eller av andra symtom. Ytterst skapar detta ett enormt individuellt lidande, men det är också en stor utmaning för vårt samhälle.

En ung person med psykisk ohälsa har sämre chanser att klara sina studier, vilket naturligtvis också leder till sämre chanser att få jobb.

Tidig upptäckt och snabba insatser är alldeles avgörande för att man ska kunna möta upp dessa personer. Min fråga till statsrådet är därför: Vilka åtgärder har regeringen vidtagit för att förbättra situationen för unga med psykisk ohälsa?

Herr talman! Det är ju en väldigt angelägen fråga som Yasmine Larsson ställer. Vi ser hur den psykiska ohälsan ökar och kryper längre ned i åldrarna. Därför har regeringen gjort ett omtag på området psykisk ohälsa. Det innebär bland annat att vi satsar nära en halv miljard kronor per år på ungas psykiska ohälsa.

Nu behöver vi bygga upp just det som Yasmine Larsson efterfrågar, nämligen möjligheten att tidigt möta inte minst unga flickor som mår dåligt. Dessa strukturer saknas på många håll.

Därför har vi gett extra pengar till landets ungdomsmottagningar för att de bättre ska kunna jobba med den här problematiken. Vi har satsat pengar på elevhälsan för att den redan i skolan ska kunna möta barn och unga som mår dåligt. Vi har också satsat på kommunernas arbete och vården i stort.

Sammantaget innebär detta att vi kan arbeta mer preventivt och satsa mer förebyggande.

Herr talman! Tack för svaret! Arbetet med att förebygga och möta psykisk ohälsa bland unga är ju ett ansvar som vi är många som delar. Det handlar dels om insatser på nationell nivå, dels om insatser på kommunal nivå och på landstingsnivå. Också frivilligorganisationerna gör här en enormt viktig insats.

Hur arbetar regeringen för att stärka frivilligorganisationernas möjligheter att utveckla arbetet kring unga med psykisk ohälsa?

Herr talman! Frivilligorganisationerna är, som sagt, väldigt viktiga i det här arbetet. Genom en mer stabil struktur där vi har stärkt primärvården, ungdomsmottagningar och elevhälsan i skolan kan vi också bidra till att kunskapen om hur man jobbar med psykisk ohälsa sprids ut och kommer närmare inte minst frivilligorganisationer som därmed kan få både verktyg och kompetens för att jobba med unga och ungas psykiska ohälsa.

Herr talman! Jag vill inleda med att gratulera Malmö högskola till att i dag ha fått besked om att man också får benämna sig universitet. Detta är unikt. Inga sådana utnämningar har skett sedan 2010, och innan dess fanns det faktiskt en väntetid på sex år då regeringar av olika valör inte beviljade högskolor att kalla sig universitet.

Jag vet att det är flera högskolor som knackar på dörren för att få denna möjlighet. För att andra lärosäten ska veta om vad som faktiskt gäller vill jag fråga ministern: Vilka utbildnings- och forskningspolitiska skäl finns det?

Herr talman! Det är glädjande, tycker jag, att vi som regering och Helene Hellmark Knutsson som ansvarigt statsråd har kunnat meddela att ansökan från Malmö högskola ska behandlas på ett sådant sätt att vi kommer att kunna påbörja den process som krävs för att Malmö högskola ska kunna bli ett universitet.

Det påpekas tydligt att Malmö högskola skiljer sig från övriga högskolor: Den är störst, och den har fler forskningsmiljöer och examensmöjligheter än, tror jag, alla andra högskolor - i vart fall fler än flera av de mindre och nyare universiteten. Den har också en prioritet som kommer att kännas igen i den forskningsproposition som kommer.

Herr talman! Tack, utbildningsministern, för svaret! Det man ändå kan undra över är att det också kommer att innebära att nya resurser måste landa på Malmö högskola, eller det framtida Malmö universitet. Därför är det ändå väsentligt att även andra lärosäten får veta, kanske mer detaljerat än vad utbildningsministern nu sagt, på vilka grunder man har möjlighet att få en ny chans.

Herr talman! Det kommer givetvis att redovisas noggrant i den forskningsproposition som kommer. Men vi pekar nu på ett antal saker som handlar om bredden och storleken på Malmö högskola, om examensmöjligheterna där och om att man lyckas väl med en del av de prioriteringar vi här har gemensamt.

Jag tror till exempel att 70 procent av studenterna på Malmö högskola är förstagångsakademiker, som man uttrycker det. Det är en prioritering som jag tror att vi delar - att vi vill bryta den sociala snedrekryteringen till högskole- och universitetsvärlden. Här finns alltså ett antal prioriteringar som vi är tydliga med och kommer att vara tydliga med i forskningspropositionen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Mina två frågor går till Anders Ygeman. Jag hoppas hinna ställa båda frågorna. Den första gäller trafikpoliser, varav många nu står i begrepp att gå i pension. Vi har också problemet med olaglig inrikestrafik, vilket drabbar de seriösa åkarna som inte kan konkurrera på lika villkor. Det är också ett stort problem för trafiksäkerheten och därför att människor utnyttjas på slavliknande villkor.

Det regeringen redan har gjort har ju gett viss effekt: möjlighet till klampning och låsning av ekipage, höjda sanktionsavgifter och så vidare. Men det finns ändå en oro i och med att så många trafikpoliser nu går i pension. Vad tänker ministern göra åt det?

Herr talman! Jag uppfattade bara en fråga, ska sägas.

Det stämmer att vi har en åldrande trafikpoliskår. När det gäller den tunga trafiken är det därför glädjande att man nu nyanställer bilinspektörer i sex av sju polisregioner. Detta är en yrkesgrupp som är specialiserad på att utföra just den kontroll av tunga ekipage som Monica Green efterfrågar.

Vi har också nått stor framgång med klampningslagen, kraftfulla sanktionsavgifter och möjligheten att klampa fordon till dess att sanktionsavgiften är betald.

Herr talman! Ett annat problem där är ju alkoholen. Det finns numera väldigt många som lever i sina bilar, och då är det mer normalt att man faktiskt också dricker alkohol. Detta är svårare att komma åt om det inte finns möjlighet att göra kontroller längs vägarna i landet. Ett tungt fordon som väger 40 ton kan ju ställa till oerhört mycket med en full chaufför.

Herr talman! Jag uppfattar nog fortfarande ingen fråga, men jag kan ändå försöka svara på en tänkt fråga.

En väldigt viktig sak vi gör för att minska problemet med alkoholpåverkade förare på vägarna är att vi nu inför alkobommar i några av våra största hamnar. På det sättet hindrar vi dem från att över huvud taget komma ut på vägen, och jag tror att det kommer att vara en kraftfull åtgärd för att öka regelefterlevnaden på våra vägar.

Herr talman! Jag har en fråga till statsrådet Fridolin.

Häromveckan valde statsministern att beskriva en av Sveriges populäraste skolor med påståendet att man nu säljer sina elever. Min fråga till ansvarigt statsråd är om statsministerns trumpna uttalande är någonting som stöds av det ansvariga statsrådet och den övriga regeringen.

Herr talman! Jag tycker att det var bra att statsministern i partiledardebatten problematiserade det faktum att delar av svensk skola har blivit en spekulationsmarknad. Jag tror att det är farligt om spekulation ska börja påverka pedagogiska vägval, och det är risken i förlängningen, oavsett om det är riskkapitalister som driver på - detta minns jag alldeles tydligt att föregående regering, inte minst dåvarande finansminister Anders Borg, var väldigt noga med att man inte ville ha - eller om det är den kortsiktiga spekulationen på börsen som ska styra vägvalen i svensk skola. Därför tror jag att det var bra att statsministern problematiserade detta och pekade på att vår lösning framåt är att helt enkelt kräva av dem som får förtroendet att driva vårt - förlåt, Gabriel - finaste välfärdsuppdrag, nämligen att ge våra barn en god utbildning, att de lovar att de pengar som kommer från skattebetalarna kommer eleverna till del.

Herr talman! Jag noterar att statsrådet inte riktigt vill svara på min fråga. Är Löfvens uttalande om att 60 000 barn i Sverige är till salu någonting som stöds av det ansvariga statsrådet?

Beträffande spekulation kan jag säga att de miljoner väljare som röstade fram den rödgröna regeringen nog har stått för den största spekulationen.

Herr talman! Jag tror att det där var tänkt att vara roligt, men jag hängde inte riktigt med. Du får förklara sedan, Erik.

Börsen är en marknad för spekulation. Det är helt korrekt. Börsen är till för att man ska kunna få in snabbt kapital i verksamheter, satsa pengar och förränta dem snabbt, och vad jag förstod var det precis den typen av snabba klipp som gjordes vid börsintroduktionen. Jag är bara osäker på om den typen av drivkrafter ska styra de pedagogiska vägval som görs i svensk skola. Jag är orolig för effekten av det.

Herr talman! Jag vill också ställa min fråga till statsrådet Gustav Fridolin.

Svensk skola ligger efter. Det gör tyvärr också att våra elever ligger efter och inte når tillräckligt långt. Vi är många som är engagerade i detta. Men det krävs inte bara engagemang utan också konkreta förslag som fungerar. Vi i Moderaterna har prioriterat en rad sådana, framför allt ett förslag om mer undervisningstid. Med det förslaget kan varje elev få en timme mer med sin lärare varje dag.

Min tydliga ja-eller-nej-fråga till statsrådet är: Vill han att svenska elever ska få en timme mer undervisning per dag eller inte?

Herr talman! Nej, inte inom överskådlig tid. Den enkla anledningen är lärarbristen, som också var det ämne en moderat inledde frågestunden med. Jag är inte alls säker på att kvaliteten på utbildningen blir bättre av att samma lärare ska behöva undervisa mer och därigenom få mindre tid på sig att förbereda, skapa kvalitet i sin undervisning och ta det där samtalet med en elev vid sidan av.

Det är bra att vi diskuterar undervisningstid. Vi är överens om att utöka undervisningstiden i matematik. En sådan proposition ligger på riksdagens bord. Men ökad undervisningstid i sig är inte det enda botemedlet för att säkerställa att alla elever når målen. Man kanske ska fokusera mer på de elever som behöver hjälp mest, och det är därför vi bygger ut läxhjälp och sommarskola. Nu när eleverna har gått på sommarlov är det faktiskt fler elever än någonsin tidigare i Sverige som får möjlighet att läsa in behörigheten på sommaren, eftersom vi har förbättrat och utökat statsbidragen för detta.

Herr talman! Jag har en fråga till statsrådet Fridolin.

Under lång tid har regeringen lovat en livsmedelsstrategi för Sverige. Runt om i landet hoppas man mycket på denna livsmedelsstrategi. Förväntningarna är högt ställda. Det finns dock ett bekymmer: Vi har bara hört om den. Vi har ännu inte sett den. Först skulle den vara färdig under mars månad. Sedan skulle den vara färdig i början av juni.

Man kan fråga sig: Vad är bekymret? Finns det bekymmer i regeringen som gör att ni inte får ihop det sista?

Kommer livsmedelsstrategin att vara färdig innan riksdagen gör sommaruppehåll?

Herr talman! Jag älskar när regeringspolitik är efterlängtad!

Det kommer att komma fram en mycket bra livsmedelsstrategi av de processer som pågår och den djupa konsultation som sker med alla dem som är med och driver den svenska livsmedelsbranschen. Strategin kommer att svara på många av de viktiga utmaningar som finns.

Det är sant att man har väntat länge på detta. Vi var många som väntade under åtta regeringsår med Alliansen. Det var många som under de åren krävde att vi skulle få en livsmedelsstrategi och väntade månad efter månad, år efter år. Det blev åtta år utan att det kom en livsmedelsstrategi.

Att det nu har dröjt någon månad längre jämfört med den ursprungliga tidsplanen må vara hänt, om strategin när den väl kommer verkligen svarar på de utmaningar som finns. Däremot kommer jag inte att lägga fram en tidsplan här, utan den kommer ansvarigt statsråd Sven-Erik Bucht att presentera.