Frågestund

Frågestund

Herr talman! Jag har en fråga till statsrådet Fridolin.

Svensk skola står inför stora utmaningar. Den växande lärarbristen är kanske en av de största. Inte minst inom sfi och svenska som andraspråk är bristen på lärare redan stor samtidigt som vi vet att just språket är nyckeln och måste prioriteras om vi menar allvar med integrationen.

För att möta det stora behovet har Moderaterna redan tidigare föreslagit att svenska som andraspråk bör ingå i lärarutbildningen för att stärka upp kompetensförsörjningen. Regeringen har sagt nej till det.

Moderaterna föreslår i dag att det ska bli möjligt att läsa in sfi-behörighet sommartid och att läsa svenska A som distanskurs. Men trots regeringens egna beräkningar, som säger att vi inom tre år kommer att sakna 4 800 sfi-lärare, är regeringen knäpptyst.

Statsrådet har nu varit ansvarig minister i 531 dagar, men reformerna för att klara de utmaningar vi står inför lyser med sin frånvaro.

Min fråga till statsrådet är: Är regeringen äntligen redo att agera för att stärka kompetensen?

Herr talman! Mycket har jag blivit beskylld för som minister, men knäpptyst var nog första gången.

Vi i regeringen har sett till att satsa på att höja lärares löner. 3 miljarder satsar vi på det. Vi har säkerställt att lärare får bättre möjligheter till fortbildning, och vi sitter i samtal för att förbättra lärares arbetsmiljö. Äntligen ser vi ett ökat söktryck på lärarutbildningarna. Det ska vi bygga vidare på.

Ja, det är sant att vi behöver särskilda satsningar för att garantera att fler blir behöriga i svenska som andraspråk. Just därför har regeringen, till skillnad från den föregående regeringen, tredubblat stödet för att läsa in behörighet till svenska som andraspråk inom Lärarlyftet. För första gången ser vi att dessa platser inte bara är fulla utan överfulla. Det är klart att vi då kommer att återkomma med mer politik.

Jag tycker att exempelvis det förslag som Erik Bengtzboe och Moderaterna i dag lanserar är ett sådant bra förslag.

Herr talman! Min fråga är till utrikesministern.

Det pågår ett folkmord i Syrien och Irak på kristna och andra etnoreligiösa minoriteter av Islamiska staten, som vill förinta eller fördriva syrianer, kaldéer, assyrier med flera från regionen. Det pågår mord, kidnappningar, våldtäkter och förstörelse av kulturhistoriska byggnader i syfte att utplåna dessa minoriteters existens i området.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Över 2 miljoner kristna har med våld tvingats lämna regionen. Nu krävs handling från FN:s säkerhetsråd för att hjälpa de utsatta att överleva i regionen.

På initiativ av Kristdemokraterna har Europaparlamentet nyligen erkänt övergreppen som folkmord. För bara två dagar sedan erkände även det amerikanska representanthuset övergreppen som folkmord. Under våren kommer också senaten att ta ställning i folkmordsfrågan.

Min fråga till utrikesministern är: Kommer regeringen att erkänna folkmordet på de nämnda minoriteterna i Irak och Syrien och verka för att FN:s säkerhetsråd erkänner folkmordet?

Herr talman! Vi har verkat för att säkerhetsrådet ska hänskjuta frågan till ICC, den internationella brottmålsdomstolen. Vi kan hoppas att den ska fastställa vad det är som har skett och om det är ett folkmord.

Väldigt ofta saknar vi nästan ord för att beskriva vad som pågår. De ord som kommer till oss är folkmord, brott mot mänskligheten eller fruktansvärda övergrepp. Det är viktigt att det fastställs enligt gällande konventioner och att man framför allt ställer förövarna till svars.

Herr talman! Utrikesministern vet att begreppet folkmord har stor betydelse. Definitionen och förpliktelser att agera finns i FN:s deklaration från år 1948. Ett erkännande ställer krav på internationellt agerande för att skydda de drabbade.

De drabbade folkgrupperna och över 150 000 nya svenskar vittnar om avskyvärda övergrepp som de har utsatts för av Islamiska staten. Att förneka eller förtränga sanningen kommer inte att hjälpa dessa människor, som behöver stöd och hjälp från omvärlden.

Herr talman! Vi förnekar inte och skjuter ingenting ifrån oss, utan tvärtom arbetar vi på ett politiskt spår, på ett humanitärt spår och faktiskt också på ett militärt spår. Det är otroligt viktigt att vi, oavsett vad vi kallar det, måste agera. Det är faktiskt den viktigaste hjälpen till alla de drabbade.

Jag har själv träffat till exempel en ung flicka som har varit sexslav i Syrien, så jag vet mycket väl hur lidandet ser ut. Vi kommer att fortsätta att agera och se till att vi gör allt vi kan.

Herr talman! Jag ber att få vända mig till kulturminister Alice Bah Kuhnke.

Jag vill lyfta upp frågan om fritt inträde till vissa statliga museer. I min hand har jag ett brev från styrelsen för Snilleriket, som är en förening som jobbar med industriminnen i södra Storsjöbygden.

Jag vill citera ur brevet: "Våra historiska kulturprodukter borde vara av högsta möjliga nationella kulturbevarande värde men drabbas nu av den alltmer genomträngande storstadsfixeringen, som bidrar till att utarma glesbygden. All vår verksamhet drivs ideellt och utan statliga subventioner. Vi i ."

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Det här var stressande, klockan går så snabbt.

Herr talman! Tack, Per Åsling, för frågan! Jag anar där att det finns en oro i vårt land för att de satsningar på kultur och det samhällsbygge som regeringen arbetar intensivt med inte kommer att gagna alla. Det är en befintlig oro, inte minst efter åtta år av borgerligt styre då man inte investerade i kultur över huvud taget.

Jag vill lugna brevskrivarna och Per Åsling med att det vi nu gör och den kulturpolitik som vi rullar ut över hela landet är att investera just i hela landet. Vi skapar mötesplatser, och vi har en fri-entré-reform. Visst - de flesta av de statliga museer som är myndigheter ligger i Stockholm, men de finns också i Karlskrona, Göteborg, Malmö och Linköping.

Vi kommer nu att bereda ett arbete där vi tittar på kultursamverkansmodellen, denna nyckel till hur vi får ut kultur över hela landet.

Herr talman! Tack, kulturministern, för att du försökte svara!

Vad jag skulle säga när jag blev avbruten var att Snillerikets styrelse vidare säger i brevet att de "står handfallna, nedslagna och förvånade, då det är de krafter som mest av alla borde tillskynda vårt arbete, som nu istället håller i bilan".

Varför gör regeringen på det sättet? Reformen och förändringen är riktad mot svensk landsort och landsbygd.

Herr talman! Om jag förstår riksdagsledamotens fråga rätt handlar det om fri-entré-reformen och varför vi gör den satsningen. Det är ett av de verktyg som vi använder. Under mandatperioden kommer vi att se hur det blir, och vi kan redan visa på att vi satsar på kultur över hela landet. Det är 100 miljoner kronor till Kulturskolan för att stärka kvaliteten. Det kommer att bli fler kompetensutbildade lärare. Det kommer att bli fler instrument. Det kommer att bli ett större utbud av kultur för våra barn och unga. Som jag sa nyss tittar vi över kultursamverkansmodellen. Vi kommer att pumpa ut kultur i den också.

Herr talman! Min fråga riktar sig till statsrådet Gabriel Wikström. Den lyder: Vad tänker regeringen göra åt de behov som nu senast Vårdanalys i sin analys Samordnad vård och omsorg och i januari utredningen Effektiv vård tog upp, att det måste skapas förutsättningar för personalen inom hälso- och sjukvården och omsorgen att arbeta mer samordnat?

Många skattekronor går i dag upp i rök på grund av denna bristande samordning. Det gäller insatser för barn och ungdomar, för psykiskt sjuka och inte minst för årsrika personer med sammansatta vårdbehov. Jag tror inte att utredningen Effektiv vård har gått ut på remiss. Det tycker jag brådskar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Tack, Barbro Westerholm, för frågan!

Jag håller helt med Barbro Westerholm om att det brådskar att göra förändringar på det här området. Är det någonstans det finns brister inom svensk hälso- och sjukvård är det just i samordningen mellan olika vårdnivåer och för den delen också mellan olika vårdgivare.

I utredningen Effektiv vård, som presenterades strax efter nyår, finns det många intressanta förslag som jag tror kan hjälpa till att göra vården mer samordnad och inte minst vara till gagn för patienter som lider av kroniska sjukdomar och som vi vet att största delen av vårdens resurser faktiskt går till.

Herr talman! Ja, det brådskar, och det har brådskat länge. Det är inga småpengar som går upp i rök här. Jag tror att det är Lidköping som när det gäller årsrikas sammansatta behov har visat att man kan spara 185 000 kronor om året om man arbetar samordnat.

Herr talman! Jag håller som sagt helt med Barbro Westerholm. Några av de saker som regeringen gör redan i dag är att vi satsar på en bättre kompetensförsörjning inom hälso- och sjukvården. Bland annat fördelar vi en så kallad professionsmiljard, som ska gå till insatser inom hälso- och sjukvården för att stärka kompetensförsörjningen. Vi har också en nationell samling för att tillsammans med de olika aktörer som finns inom hälso- och sjukvården se hur vi kan effektivisera och använda personalens kompetens på ett bättre sätt.

Herr talman! Mina frågor går självklart till utbildningsminister Gustav Fridolin.

I dagarna släpptes en rapport från Skolverket angående invandringens betydelse för skolresultatet. Ingen sverigedemokrat kanske förvånas över läsningen, men nu till pudelns kärna. Vi börjar från början.

En nyanländs möjlighet till skolgång börjar i kommunens och Migrationsverkets regi. Utbildningsministern känner säkert till dessa saker i överkant, men svenska folket vet kanske inte, så jag vill förtydliga lite grann.

Upp till tre månader ska en asylsökande som inte kommer in i en förberedelseklass erbjudas enklare, elementär skolgång i kommunens regi, exempelvis med fokusering på matematik, svenska, engelska och rörelseestetik. Vid kontroll visar det sig att det är en vision som i dag inte uppfylls över huvud taget.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Min fråga, herr talman, till utbildningsminister Fridolin är: Vad avser utbildningsministern att göra åt detta?

Herr talman! Under den höst som har varit - när Sverige har tagit ett stort ansvar för människor och inte minst barn som kommer direkt från krig och flyr - är det klart att kommunerna inte har stått beredda att göra lika mycket som man gör i vanliga fall. Det har tagit längre tid innan barnen har kommit in i skolan.

Men nu ser vi att de allra flesta barn som kom i höst har plats i skola, och vi ser hur skolans professioner, lärare och rektorer, verkligen har stått upp för att ge de här barnen en bra start. Vi ser den nya lagstiftning som vi har drivit igenom i riksdagen, med en kartläggning som börjar komma på plats av barnens kunskaper innan man fattar beslut om årskurs och ser till att man får rätt stöd i början. Nu händer det faktiskt mycket positiva saker, och dem tycker jag också att vi ska se.

En viktig del i detta är att alla kommuner måste vara med och ta ansvar. Om det är bara några kommuner som ska vara med och ta ansvar för barnen på flykt kommer det att vara svårt att klara skolgången på ett bra sätt. Därför beklagar jag att Sverigedemokraterna som jag tror ensamt parti säger att inte alla kommuner ska vara med och ta ansvar för dem som kommer på flykt.

Herr talman! Min andra fråga, herr talman, rör förberedelseklasserna. Tacksamt har det visat sig utbildningsministern ofta hörsammar Sverigedemokraternas skolpolitiska förslag, då det oftast kommer en kopia strax efteråt, kanske med ett lite annat namn och i lite sämre variant än Sverigedemokraternas. Senast i dag kom det ett förslag om karriärmöjligheter och satsning på rektorer i speciellt utsatta områden, enligt Sverigedemokraterna kallat Shanghaimodellen, som vi släppte redan för ungefär ett år sedan. Men då kopiering verkar vara regeringens modell välkomnar jag utbildningsministern på min presskonferens på onsdag den 23 mars kl. 10, då vi från Sverigedemokraterna avser att släppa en ny politik.

Herr talman! Jag avser inte att sjanghaja sverigedemokratisk politik. Det var inte heller det som hände i går. Men i går kom en mycket viktig satsning, nämligen att vi förstärker satsningen på skolorna i de tuffaste områdena genom att de också har möjlighet att tillsätta fler förstelärare och fler lektorer och även använda de pengarna för att satsa på ledarskapet, alltså lönekostnader för rektorer.

Vi ska säkerställa att vi har våra bästa skolor i de mest utsatta områdena. Så minskar man de klyftor som har fått vidgas i Sverige. Så bygger man samhället.

Herr talman! Jag har en fråga till utbildningsminister Gustav Fridolin.

Innan jag blev riksdagsledamot jobbade jag som lärare på Västerskolan, årskurs 7-9, i Hässleholms kommun. I förra veckan fick jag ett mejl från en av mina gamla elever som tog upp problem som hon känner i skolan. Det är stress, ångest och sömnbrist på grund av den situation som råder i skolan. Hon meddelade också att hon upplever detta även från sina lärare. Det var ett flertal elever som mejlade till mig. De sa bland annat att det kanske berodde på det nya betygssystemet. De menade att det är svårt att nå höga betyg och att det är mycket resurskrävande för lärarna. Mejlet fortsatte med andra saker. Men en av de saker som jag läste in gällde dagens arbetssituation i våra skolor. Det är något jag själv kan relatera till från min tid som lärare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Därför undrar jag nu: Hur jobbar utbildningsministern och departementet med att få en bättre arbetssituation för våra barn, unga och lärare?

Herr talman! Tack, Anna Wallentheim!

Det är precis som Anna Wallentheim beskriver det. Arbetssituationen för våra barn präglas av arbetssituationen för våra lärare. Har lärarna ingen bra arbetssituation är det svårt att skapa en bra och trygg arbetsmiljö för eleverna.

Vi sitter just nu i samtal med parterna inom det som heter Nationell samling för läraryrket för att se hur vi kan stärka arbetet för en bättre arbetsmiljö för våra lärare. Det handlar till exempel om hur man får en bra avlastning i sitt jobb som lärare, hur statens bidrag för anställda på skolorna fungerar på ett bra sätt och hur man minskar den börda som finns i form av nationella prov. Vi har redan i bred enighet minskat antalet obligatoriska prov och går mot en digitalisering.

Anna Wallentheim nämnde betygssystemet. Ja, det infördes på ett sätt som gjorde att det inte överallt kom att tolkas så som det var tänkt när det gjordes. Det har inneburit att man i många fall har uppfattat lektionerna som sönderbrutna i olika moment, där man måste prestera högt på alla moment.

Herr talman! Jag vill börja med att tacka utbildningsministern för svaret. Jag tror att en av de viktiga sakerna är att vi måste börja våga satsa på skolan, ge mer resurser, se till att skolan får lugn och ro. Vi behöver en situation där lärare har tid att vara lärare och elever får en chans att bli sedda.

Du började svara lite om betygssystemet. Jag vill ta upp det igen. Det var just det som Belle, som min före detta elev hette, tog upp och menade var problemet. Du får gärna fortsätta och säga hur du ser på betygssystemet. Har du fått andra signaler utifrån?

Herr talman! Jag får svara Belle: När det gäller betygssystemet kan det mycket väl vara rätt tänkt med de olika momenten. Men det byggde inte på att man skulle ha ett moment först, vara färdig med det och sedan ska ha nästa moment - och så blir det på något sätt aldrig någon möjlighet till progression. Hela poängen med skolan är att man ska kunna lite mer i slutet av en kurs än man kunde i början av den, att man ska lära sig längs resans gång. Då måste momenten fungera parallellt, och man måste kunna återkomma till dem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

För att säkerställa det har vi gett Skolverket ett uppdrag att se över betygsskalan och de delar som hör till betygsskalan. De kommer också att kunna återkomma med förslag för att förbättra tillämpningen ute på skolorna.

Herr talman! Jag har en fråga till utrikesministern.

Kriget i Syrien har pågått i fem år. Det finns några få strimmor av hopp eftersom vi nu ser en vapenvila eller ett uppehåll i fientligheterna, eller i stridigheterna som det egentligen heter.

I måndags kom också beskedet från den ryske presidenten Vladimir Putin att Ryssland nu ska dra sig tillbaka militärt från Syrien. Putin konstaterade att det militära arbetet i Syrien i stort var avslutat.

Jag skulle vilja veta vad utrikesministerns bedömning är. Är detta någonting som vi kan se fram emot, alltså att Ryssland verkligen kommer att dra sig ur Syrien med sina militära styrkor, och skulle detta kunna vara början till en mer konstruktiv linje från Rysslands sida i denna mycket svåra konflikt?

Herr talman! Vilken angelägen fråga! Trovärdigheten hänger på om Ryssland visar att de verkligen gör det som de har lovat att göra. Min analys är att Ryssland nog bedömer att de har uppnått sina mål i Syrien. Här har de plötsligt fått en roll på den globala scenen. De är viktiga. USA ringer till Ryssland och talar med Putin. De har geopolitiskt vunnit det som de ville ha. Militärt kan de också vara nöjda. De har sett till att Asad förblir en viktig spelare och kommer att vara med i förhandlingarna.

Vi ska inte låta oss bedras av detta. Det är viktigt att de nu vidtar förtroendeskapande åtgärder, nämligen eldupphör, och ser till att de humanitära aktörerna får tillträde till belägrade städer. Det är bara så vi kan bedöma om de menar allvar.

Herr talman! Jag håller med utrikesministern om att man noga måste följa vad Ryssland faktiskt gör i praktisk handling, eftersom vi alltför många gånger sett att det har varit stor skillnad däremellan - vi ska vara osäkra och tro det ena, och sedan sker det andra.

Men vad kan Sverige och utrikesministern göra för att ändå via EU och via FN få Ryssland att blir mer konstruktiva i en konflikt som verkligen behöver lösas för de människor som är på flykt och som är kvar i Syrien?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Det handlar om att fortsätta hålla trycket uppe, att sköta detta i multilaterala forum men även bilateralt, att se till att vi verkar framför allt via EU och att kräva att de lever upp till sina åtaganden. Dessutom hjälper vi till rent praktiskt med att se till att kvinnor också får en röst i dessa förhandlingar. Vi har sett till att finansiera kvinnors deltagande och har sett till att de också kan få sina åsikter framförda.

Vi kommer därför att fortsätta på alla dessa tre spår så länge det behövs.

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Gabriel Wikström.

Ett av den här regeringens absolut första beslut efter att man tillträtt var att lägga ned Äldreutredningen. Sedan haussade man sin egen satsning på äldreområdet men glömde märkligt nog att berätta att man i huvudsak finansierade den genom att skrota ett antal viktiga satsningar på just äldreområdet. Bland annat tog man bort Måltidslyftet. Man tog bort en kompetenssatsning på både anställda och chefer inom äldrevården, och inte minst skrotade man demensplanen och dessutom äldreboendegarantin.

Nu i veckan kom det en rapport från ett antal forskare som visar att vi inom 15 år bara i Sverige kommer att se att antalet personer med demens ökar från ca 160 000 till 250 000 personer.

Min fråga till statsrådet är: Kan ni erkänna att det var fel att lägga ned demensplanen?

Herr talman! Jag tackar Emma Henriksson för frågan. Detta är ett mycket angeläget ämne att diskutera, inte bara utifrån en äldreomsorgssynpunkt och inte bara utifrån äldres perspektiv utan naturligtvis utifrån hälso- och sjukvårdens perspektiv.

Det som vi nu framför allt gör på demensområdet - ansvaret ligger i första hand på min kollega Åsa Regnér - är att vi är aktiva såväl nationellt som internationellt och att vi har för avsikt att ta fram en ny strategi på demensområdet för att kunna hantera denna gigantiska utmaning som vi står inför. Vi tror att det är en bättre väg att gå än den tidigare satsningen.

Herr talman! Det låter tyvärr lite grann såsom jag befarade. Man skrotar viktiga satsningar, man lägger ned en utredning för att påbörja en ny utredning och man tappar fart i ett jätteviktigt arbete.

Demenssjukdom är något mycket allvarligt och skapar lidande både för den enskilda och för alla de anhöriga som blir berörda.

Jag återkommer till att det nu alltså är en forskargrupp med representanter från ett tiotal olika länder som säger att det behövs en demensplan på europeisk nivå men framför allt på nationell nivå.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Frågan är därför: Kommer ni att återuppta arbetet med en demensplan?

Herr talman! Jag tror att jag och Emma Henriksson är helt överens i denna fråga. Det är en stor utmaning som vi måste möta på olika nivåer och inte minst på den nationella. Vi kommer nu att ta fram en strategi för att på ett bättre sätt kunna hantera det enorma tryck som det annars riskerar att bli, inte minst på hälso- och sjukvården.

Herr talman! Min fråga går till Gabriel Wikström.

År 2011 lade landstingen och regionerna ned 2,45 miljarder kronor på inhyrd personal. Denna siffra har bara ökat. Förra året lade de ned 3,41 miljarder kronor på inhyrd personal - 85 procent till stafettläkare.

På BB Sophia, som var Alliansens flaggskepp här i Stockholm och som har sjunkit som Vasaskeppet, har kostnaderna varit helt astronomiska. Specialisterna har erbjudits upp till 150 000 kronor per vecka i lön och 22 950 kronor för ett jourpass. Som en jämförelse får de inom Stockholms läns landsting 9 152 kronor för ett jourpass.

Vården dräneras på pengar, och våra skattepengar försvinner på detta sätt.

Min fråga till dig, Gabriel Wikström, är: Hur ska vi komma framåt, och hur kan vi minimera kostnaden för inhyrd personal inom vården?

Herr talman! Även detta är en stor utmaning som vi står inför. Jag tror att vi har framför allt två handlingsvägar på bordet.

En är att vi måste fortsätta det arbete som regeringen har inlett med att förbättra kompetensförsörjningen inom hela hälso- och sjukvården. Det handlar om det som vi tidigare hade en debatt om, det vill säga en mer effektiv vård och en mer effektiv vårdorganisation. Det handlar också om utbildningarnas dimensionering, där regeringen gör stora satsningar på att bygga ut inte minst sjuksköterske- och barnmorskeutbildningen. Det handlar naturligtvis också om att se hur ledarskapet kan bidra till en bättre fördelning och en bättre situation på arbetsplatserna.

Men vid sidan av detta är det också viktigt att specifikt titta på de problem som Karin Rågsjö tar upp. Där ligger huvudansvaret hos arbetsmarknadens parter och kanske särskilt hos arbetsgivarna. Jag har för min del sagt att regeringen gärna hjälper till i detta arbete. Om det behöver göras olika förändringar på nationell nivå kan vi vara behjälpliga.

Herr talman! SKL har också tittat på detta. Det går lite långsamt. Tror du, Gabriel Wikström, att man kan sätta lite mer tryck på detta? Det innebär nämligen att det blir väldigt mycket svängdörrar. Läkare kommer och går, och ohälsan består, skulle man kunna säga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Det är precis som Karin Rågsjö säger, att detta är ett problem inte bara för att det driver på kostnaderna i verksamheten utan också för att det minskar kontinuiteten och inte minst samordningen inom hälso- och sjukvården.

Min bild är att man jobbar mycket hårt med detta från SKL:s sida. Man har nyligen bytt ledning för SKL, och den nya ledningen har angett detta som en prioriterad fråga. I detta arbete ställer regeringen gärna upp som en erfaren och god partner.

Herr talman! Jag ställer också min fråga till Gabriel Wikström, och den handlar om asylsökandes rätt till akuttandvård. Kostnaden för detta regleras av Migrationsverket som betalar in en schablonsumma till landstinget. Det sägs också att man ska vända sig till Folktandvården, vilket är oerhört konstigt när hälften av all tandvård bedrivs i privat regi.

De asylsökande kan vända sig till en privat tandläkare, men då får de ligga ute med pengarna och skicka fakturan till Migrationsverket. Alltså gör de inte detta. Följden har blivit enorma köer till Folktandvården.

Vi vet nu att barn och unga får sitta emellan, eftersom deras besöksintervaller förlängs, och det är de som behöver tandvård allra mest.

Nu har ministern vid flera tillfällen lovat att man ska se över frågan, men ingenting har hänt. Varför händer det ingenting i den här frågan?

Herr talman! Vi vet ju att en del landsting redan i dag använder sig av privattandläkare. Det är precis som Solveig Zander säger så att privattandläkare är en väldigt viktig aktör inom tandvårdssektorn. Det är alltså klart att de även på det här området har en naturlig roll att spela. Detta är också en punkt som finns högt upp på SKL:s dagordning i de diskussioner man för med regeringen om just hur man ska förbättra situationen för asylsökande, och då gäller det inte minst inom hälso- och sjukvården.

Det är klart att det finns detaljer som inte är helt lätta att reda ut och avvägningar att göra som inte är helt lätta. Det är det som gör att det tar tid. En annan orsak är naturligtvis att det är väldigt många frågor som har behövt lösas på en och samma gång i samband med att flyktingmottagandet var så pass stort som det var under månaderna i höstas.

Herr talman! Även Morgan Johansson har fått frågan i kammaren, och han har också lovat att ni skulle se över detta. Vi vet att vi behöver ha valfrihet inom detta område och att vi behöver korta köerna. Då behöver vi också få ett enklare regelverk för privattandläkarna när det gäller att ta emot asylsökande.

Jag frågar igen: När har regeringen möjlighet att göra något åt detta? Varför visar man inte handlingskraft i denna viktiga fråga?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Jag tycker att vi har visat mycket handlingskraft på området. Vi förutsåg tidigt att detta skulle innebära utmaningar för hälso- och sjukvården och att det skulle innebära utmaningar på bred front. Det innebär att vi har gett ett antal uppdrag till våra myndigheter för att både förbättra kunskapsläget och bättre sprida den kunskap och information som finns till landstingen. Det har vi nämligen sett är en framkomlig väg för att avhjälpa en del brister som finns. Vi ser som sagt över frågor av den typ Solveig Zander ställer.

Herr talman! I maj rev kulturministern upp filmavtalet och utlovade en proposition före årets slut. Så blev inte fallet - först i tisdags lades ett förslag på riksdagens bord. Det är en oskicklig hantering som har försatt Filmsverige i ett väldigt osäkert läge.

Man kan ha synpunkter på det tidigare filmavtalet, men en av fördelarna var att det borgade för verklig samverkan och inflytande från branschens olika parter vad gäller såväl finansiering som innehåll. Nu har kulturministern kastat denna samverkan över bord. Man talar om inflytande, men det är det inte fråga om. All makt koncentreras nu till Svenska Filminstitutet, SFI. Ett antal tyckargrupper ska inrättas i form av branschråd, men de får varken beslutsmakt eller reellt inflytande. De får tycka, men de får inte fatta beslut. Deras synpunkter kan SFI behandla som det vill, och det är dessutom SFI självt som ska utse branschråden. Den möjlighet till inflytande som tidigare fanns i form av styrelseposter skrotade man.

Min fråga är på vilket sätt det gagnar svensk film att så totalt lämna över makt till en fristående stiftelse och samtidigt strypa branschens möjlighet till samverkan och verkligt inflytande.

Herr talman, riksdagsledamöter och alla åhörare! Filmsverige, den svenska filmbranschen, har haft många och långa svåra år. Det vi nu gör när vi gör om filmpolitiken i Sverige är att ge tillbaka makt till dem som faktiskt gör film - till dem som kämpar och kanske till och med jobbar extra inom hemtjänsten eller andra yrken för att få ihop sin film. Det gäller maskörer, manusförfattare och alla de som dag ut och dag in har arbetat för sin passion men inte fått sitta och bestämma.

Jag förstår att detta är omskakande för de få aktörer som har suttit runt avtalsbordet, för de förlorar ju makt när vi ger makt till folket - till filmfolket, alltså de som faktiskt gör film. Nu inrättar vi tre branschråd för att säkerställa att det finns inflytande från dem som faktiskt gör film. SFI har däremot fått helt förändrade arbetsvillkor, och det kommer att vara en grannlaga uppgift för SFI att göra det som står i propositionen. Man måste samverka med branschen. För första gången på många, många år måste SFI samverka med branschen. De tre branschråden har initiativrätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Att erbjuda inflytande som kulturministern gör är som att erbjuda en hönsgård till en kastrerad tupp. Man talar om samverkan och om en ny filmpolitik, men detta är ju inte en ny filmpolitik - det är en delegerad filmpolitik. All makt lämnas över till en privaträttslig stiftelse i form av SFI. Det enda som är kvar är i princip samma gamla mål men med något enstaka nytt ord. När det gäller vilka som får bestämma får SFI själva bestämma vilka som ska stå för insynen, och de får även bestämma indikatorer för måluppfyllelse.

Vi har mottagit propositionen. Vi tackar för den och kommer att återkomma till hur vi ska förhålla oss till den.

(Applåder)

Herr talman! Tack, Olof Lavesson! Detta är nytt för många. Det är nytt att dela makt. Men det kan inte ha gått någon som älskar svensk film förbi att det har suttit väldigt få aktörer runt beslutandebordet och att aktörerna sakta men säkert ramlat av. Dessutom har det varit korta avtal, så förutsättningarna för att göra långsiktiga produktioner och planera har varit obefintliga.

Nu förändrar vi detta. Det är en stor förändring - det kanske är en av de största kulturpolitiska förändringarna jag gör under min mandatperiod - men den är välbehövd. Detta är gott för svensk film.

(Applåder)

Herr talman! Min fråga går till utrikesminister Margot Wallström, och den gäller yttrandefrihet och en oberoende press. En fri, oberoende press och yttrandefrihet är grundläggande fundament i en modern demokrati, och tyvärr är dessa demokratiska grundvalar hotade i många länder. På senare tid har vi sett hur Turkiet har stängt ned tidningar och hur Polens nya medielag ger regeringen ökad kontroll över statliga medier. Detta är något som torde strida mot EU:s regler om mediefrihet.

Därför är min fråga till utrikesministern hur Sverige agerar bilateralt, gentemot Turkiet och Polen, och i EU för att lyfta fram frågor om yttrande- och mediefrihet i stort och i relation till just Polen och Turkiet.

Herr talman! Tack för frågan, Olle Thorell! Regeringen har förstås uttryckt oro när vi ser att EU:s kärnvärden ifrågasätts. Alla medlemsländer har ju ett ansvar att leva upp till våra gemensamma värden - respekten för rättsstaten, för mänskliga rättigheter, för demokrati och för yttrandefriheten och det fria ordet. Vi har välkomnat att EU-kommissionen bestämde sig för att inleda en strukturerad dialog, som det kallas, med Polen och även att Venedigkommissionen inom ramen för Europarådet har yttrat sig. Vi utgår nu ifrån att Polen beaktar de rekommendationer som kommissionen har lämnat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Vi följer förstås utvecklingen både i Polen och i Turkiet mycket noga. Vi protesterar när det är nödvändigt, och vi följer också upp mycket noga vad som sker på marken. Inte minst när det gäller Turkiet handlar det om att eventuellt öppna nya kapitel där vi får chans att följa utvecklingen mycket noga. Utvecklingen har gått i fel riktning.

Herr talman! Jag tackar utrikesministern för svaret. Jag skulle vilja fråga vidare om detta och undrar då vilka metoder och påtryckningar utrikesministern tror skulle vara mest effektiva för att Polen återigen ska garantera yttrandefrihet och för att Turkiet ska arbeta i riktning mot en fri och oberoende press.

Herr talman! Vi ska verka bilateralt, och vi ska verka via EU. Vi ska verka genom alla de plattformar vi har för att se till att det också blir rättsliga konsekvenser där det är nödvändigt för att trycka på och driva utvecklingen i rätt riktning. Jag tror dessutom på samverkan med civilsamhället. Det är väldigt modiga människor som är beredda att driva dessa frågor, och det är rätt väg framåt. Jag tror också på att uppmärksamma detta, som man gör i parlament runt om i världen.

Herr talman! Turkiet är ett land med ett ytterst tveksamt förhållande till demokrati och mänskliga rättigheter. New York-baserade Kommittén för skyddande av journalister rankade 2015 Turkiet som femte värst i världen avseende fängslande av journalister. Samtidigt ser vi tydliga tecken på att regimen fortsätter med sitt förtryck mot kurderna, och man har även brutit vapenvilan med PKK. Dessutom har man satt in turkisk militär i ett främmande land för att förhindra ett kurdiskt autonomt styre i norra Syrien.

Listan kan göras mycket längre, men min fråga till utrikesministern är om det verkligen är önskvärt för regeringen att trots Turkiets ständiga övertramp knyta landet närmare EU och dessutom erbjuda regimen pengar och dess medborgare visumfrihet. 36 av 72 krav för visumfrihet är inte uppfyllda av Turkiet.

Herr talman! Jag vill tacka Markus Wiechel för frågan.

Vi behöver göra två saker samtidigt. Vi behöver hålla uppe trycket på Turkiet för att driva utvecklingen i rätt riktning så att man tar itu med det som vi har sett och det som är mycket problematiskt - inte minst hur man angripit kurderna samtidigt som det har skett en tillbakagång av mänskliga rättigheter och demokrati i Turkiet. Det gör vi framför allt genom en process som redan är fastslagen där vi diskuterar hur vi ska driva på för att öppna nya kapitel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Men vi måste också samarbeta med Turkiet för att få en lösning på flyktingproblematiken, för att få slut på människosmugglingen och för att förhoppningsvis kunna gå till en ordnad och säker migration.

Det är denna balansgång, som minsann innehåller många fallgropar och som är svår, som EU har gett sig in på för närvarande.

Herr talman! Jag kan tycka att det är beklagligt att regeringen inte ser med allvar på detta och gör sig beroende av en skurkstat som Turkiet, för det är precis det som regeringen gör.

Agerandet under de förhandlingar som nu pågår kan få som följd att den turkiska regimen på nytt leker med Europa och utsätter Europa för ytterligare påfrestningar, vilket är onödigt och mycket dumt. Det är någonting som vi kommer att drabbas väldigt hårt av.

Är det inte dags att använda sig av den undantagsregel som redan finns i Lissabonfördraget?

Herr talman! Vår utgångspunkt i förhandlingarna är ju att Turkiet när man ingår ett avtal med länderna ska respektera EU och internationell rätt.

Det är en fördel att vi kan sitta runt samma sammanträdesbord och diskutera både om våra krav och om möjligheter till lösningar.

Så här ser det ut. Det finns redan miljoner flyktingar i Turkiet, och vi har en verklighet att ta ställning till. Vi kan tycka vad vi vill. Men här måste vi faktiskt hantera en mycket besvärlig verklighet, och det försöker vi göra när det gäller Turkiet.

Herr talman! Jag har en fråga till Gustav Fridolin.

Före valet var Gustav Fridolin mycket tydlig och utställde ett väldigt tydligt vallöfte från Miljöpartiet, att Miljöpartiet aldrig skulle agera för att stoppa människor från att komma till Sverige.

Det var då. Nu sitter han i regeringen och genomför Europas kanske mest restriktiva migrationspolitik. Han har också gått ut och sagt att han anser att man i Miljöpartiet tidigare var naiv och ställde orealistiska krav.

Det här är en omsvängning som vi från Moderaterna tycker är en positiv ompositionering. Men för bara några dagar sedan kunde man se Gustav Fridolin i tv-rutan där han sa: Den nya inriktningen på politiken är skit och att han vill tillbaka till den tidigare ordningen.

Jag har en väldigt enkel fråga till Gustav Fridolin: Vad vill egentligen Miljöpartiet?

Herr talman! Jag kan svara på den frågan väldigt enkelt. Både Miljöpartiet och den här regeringen vill göra allt vi kan för att hjälpa de människor som är på flykt undan ett av de värsta krig som vi har sett och i den värsta flyktingkatastrofen sedan andra världskriget. Det är anledningen till att vår regering har varit ansvarig i ett läge där Sverige har tagit emot fler människor och gett fler människor en fristad än någonsin tidigare i vår historia. Och vi fortsätter att ge människor skydd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Migrationsverkets beräkningar visar att vi också i år kommer att ge fler människor skydd än vad vi har gjort under de flesta år tidigare i vår historia. Vi gör det därför att vi är ansvarstagande.

Men vi vet att ska vi lyckas att hjälpa fler måste hela EU vara med och ta ansvar. Om bara några få länder bär hela ansvaret klarar vi det inte. Fler länder måste göra sitt. Det arbetar vi stenhårt för i EU och i andra internationella forum där möjlighet ges.

Herr talman! Jag tror inte ens att den mest inbitna miljöpartistiska kärnväljare övertygades av det här svaret som Gustav Fridolin gav.

Nu är Miljöpartiet med och för den mest restriktiva migrationspolitiken i hela Europa. Och återigen: Moderaterna stöder den inriktningen. Men man kan inte samtidigt ge sken av att det - som man tyckte tidigare - i princip ska vara en fri och öppen invandring.

Gustav Fridolin har sagt att han vill tillbaka till det gamla. Ge tydliga besked! Ska ni fortsätta att föra den restriktiva politiken?

Herr talman! Ja, jag vet att Moderaterna vill föra den mest restriktiva politik som någonsin har förts. Ibland saknar jag den goda förhandlingspartner i migrationsfrågorna som jag hade i Fredrik Reinfeldt. Då hade vi möjlighet att lägga grunden till en god fungerade migrationspolitik. Miljöpartiet tänker fortsätta att arbeta för en god fungerande migrationspolitik.

Nu när andra länder i EU har vägrat att ta ansvar tvingas vi införa en lag som absolut inte är den värsta i EU, men den ligger på den internationella rättens miniminivå. Den lagen är tillfällig, Fredrik Schulte.

Herr talman! Min fråga går till idrottsminister Gabriel Wikström.

Samma dag som idrottsgalan gick av stapeln öppnade idrottsministern för en fristående antidopningsorganisation.

De senaste händelserna inom idrotten med bland annat avstängningen av det ryska friidrottslandslaget har återigen satt ljuset på antidopningsarbetet.

Trots det förekommer problemet alltmer inom den vanliga motionsidrotten, vilket gör att vi bör lyfta blicken utanför elitidrottens ramar. Användning av anabola steroider förekommer nu alltmer bland vanliga motionärer, och det gör dopningsfrågan mer till ett folkhälsoproblem än ett idrottsproblem.

Det är dags att man tar ett bredare grepp inom antidopningsarbetet. Jag vet att ministern tidigare har svarat att det pågår en beredning i den här frågan. Jag önskar ändå att få veta lite mer om ministerns tankar kring den här mycket viktiga frågan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Precis som Saila Quicklund påpekar är detta en fråga som är mycket bredare än att bara gälla den traditionella idrottsrörelsen.

Det är dock viktigt att se att idrottsrörelsen även i fortsättningen behöver spela en stor roll för antidopningsarbetet. Det här är ett problem som förekommer både inom motionsidrotten och inom den rena tävlingsidrotten.

För att stärka det arbete som har pågått under flera år, och som fortfarande pågår, höjde regeringen i årets budget bidragen till antidopningsarbetet inom Riksidrottsförbundet med över 20 procent.

I den strategi som vi har lämnat till riksdagen om en samlad narkotika, dopnings- och alkoholpolitik har vi pekat på att det är viktigt med en ökad samordning på det här området. Men precis som Saila Quicklund säger bereds betänkandet Antidopning Sverige fortfarande inom Regeringskansliet.

Herr talman! Jag saknar tydlighet i processgången. Men jag vill ändå poängtera att det är oerhört viktigt att Sverige kan leva upp till Europarådskonventionen mot dopning som pekar på att all organiserad idrott omfattas av antidopningskonventionen.

Det handlar om idrottens trovärdighet, men det handlar också om människors hälsa. Det är därför som jag tycker att det är så viktigt att vi nu går vidare med den här frågan om ett nationellt antidopningsinstitut.

Herr talman! Jag tror att jag och Saila Quicklund är väldigt eniga på den här punkten. Vi ser båda det stora problem som finns med dopning, inte minst inom motionsidrotten.

Jag tycker inte att jag har varit otydlig i den här debatten. Vi vidtar, som sagt, en lång rad åtgärder. Inte minst satsar vi betydligt mer pengar.

När det gäller den specifika frågan bereds den fortfarande inom Regeringskansliet.

Herr talman! Min fråga går till kultur- och demokratiministern, Alice Bah Kuhnke.

Under de senaste åren har ju många idérika entreprenörer startat en mängd olika digitala tjänster i form av böcker, musik, film och dataspel med internet som bas. Det leder till fler jobb och nya företag. Det möter också den efterfrågan och det stora intresse som finns hos konsumenterna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Dessa kreativa näringar, som de kallas, har verkligen förutsättningar att vara en hållbar tillväxtmotor för Sverige. Men den som ska leva på sin talang och sitt skapande står inför nya och ganska komplexa utmaningar. I detta sammanhang är upphovsrätten viktig. Den illegala konkurrensen i form av piratkopiering hotar denna verksamhet.

Jag förstår att kultur- och demokratiministern, precis som jag, träffar en del inom branschen. Jag vill fråga hur man ska ta vara på de kreativa näringarna så att de kan vara konkurrenskraftiga på den digitala marknaden framöver.

Herr talman! Tack, Per-Arne Håkansson, för frågan!

Upphovsrättslagstiftningen, som är den lag som vi har, är utmanad. Vi är en regering som vill att det ska löna sig att arbeta med kultur och att man ska få betalt för sitt arbete.

Detta arbete, som behöver bedrivas, har tyvärr varit präglat av konflikter mellan olika intressen. Men för första gången har vi nu hela näringskedjan samlad. Jag har inlett ett arbete och har utsett Helena Dyrssen som ansvarig för en arbetsgrupp. Hon kommer att lämna förslag på hur vi kan arbeta med att stärka befintlig upphovsrättslagstiftning med aktiviteter och konkreta förslag som kan bli till politik som ger kulturarbetare bättre möjlighet än i dag att få betalt för det de gör.

Herr talman! Jag tackar för svaret. Det är glädjande att kultur- och demokratiministern ser de kreativa näringarnas viktiga bidrag till konkurrenskraften. I tider av automatisering och robotisering tror jag att de här näringarna blir allt viktigare, och vi måste ta vara på den kraft och kreativitet som föds ur människors skapande. Det är bra att respekten för upphovsrätten lyfts fram. Därmed kan vi framöver dämpa den oro som finns hos näringen.

Herr talman! Ja, och det är inte bara en oro. Den illegala kommersiella hanteringen av till exempel film är ett stort problem. Den urholkar en stor del av den kreativitet och finansiering som filmen behöver. Det är därför vi nu har lagt fram en filmpolitik som ska skapa bättre förutsättningar. Det är flera olika näringar som behöver en upphovsrättslagstiftning som fungerar. Just därför behöver vi också arbeta med de instrument vi har vid sidan om lagstiftningen. Det kan handla om allt från informationskampanjer till kunskapssökande.

Herr talman! Jag vill ställa min fråga till utbildningsminister Gustav Fridolin.

Regeringen tog i dag ett beslut om värdlandsavtal med Nato. Propositionen kommer till riksdagen på tisdag. Värdlandsavtalet är bra för Sverige med tanke på det mer oroliga säkerhetsläget och underlättar bland annat för gemensamma övningar. Men allra bäst hade givetvis ett medlemskap i Nato varit.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Värdlandsavtalet kommer i riksdagen att behandlas av det sammansatta utrikes- och försvarsutskottet, där jag utgår från att Miljöpartiets utrikespolitiska talesperson kommer att ingå. Denne har tillsammans med flera andra miljöpartistiska riksdagsledamöter flera gånger tagit avstånd från idén om ett värdlandsavtal med Nato. Är det inte ett trovärdighetsproblem för hela regeringen när en ledande företrädare för ett regeringsparti inte står upp för den gemensamma politiken? Kan statsrådet Fridolin garantera att alla företrädare för regeringspartierna i utskottet står bakom regeringens förslag?

Herr talman! Jag ska inte använda min minut till att ifrågasätta vilket parti Moderaterna är. Uppenbarligen finns det inte möjlighet att ha olika uppfattningar i viktiga och svåra frågor som man kan vända och vrida på och föra en diskussion om. I mitt parti finns dock den möjligheten.

Jag tycker att värdlandsavtalet är bra. Regeringens linje är tydlig. Vi är för ett värdlandsavtal, men vi är mot ett Natomedlemskap. Det där är viktigt, eftersom vår grund för att kunna säga att Sverige ska fortsätta att vara ett alliansfritt land är att vi tar del av internationella samarbeten i olika former. Möjligheten till värdlandsstöd vid till exempel övningar innebär en utgångspunkt för goda internationella samarbeten. Det är det som regleras i det avtal som nu är lämnat till riksdagen.

Herr talman! Det är bra att statsrådet är för värdlandsavtalet, men statsrådet svarade inte på min fråga. Jag skulle vilja veta om det kan garanteras att regeringspartiernas alla ledamöter i det sammansatta utrikes- och försvarsutskottet kommer att stå bakom värdlandsavtalet.

Herr talman! När man behandlar en fråga i riksdagens utskott hanteras den självklart av regeringens partier utifrån den politik som regeringen för. Det kan jag garantera.

Herr talman! Jag skulle vilja rikta en fråga till kulturministern.

Kärt barn har många namn, brukar man säga. Kära reformer kan visst också ha det. Det vi började med att kalla för en kultursatsning i miljonprogramsområden fick efter hand betecknas som kultursatsning i socialt utsatta områden. I riksdagens beslut i december hette det "kulturverksamhet i vissa bostadsområden". Nu har satsningen fått ett lite mer poetiskt namn, Äga rum. Det är en stor satsning. I riksdagsbeslutet i december avsatte vi 50 miljoner kronor. Jag skulle vilja fråga kulturministern hur arbetet nu går vidare, så att Äga rum verkligen kan äga rum.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Jag tackar för frågan och möjligheten att tala om detta. Äga rum är namnet på en stor satsning med 130 miljoner över mandatperioden till kulturverksamheter och kulturaktiviteter utanför våra storstadsområden.

Det är så finurligt skrivet att medlen inte ska kunna sökas enkom av en kommun eller en offentlig aktör, utan det måste vara en civilsamhällesorganisation som ansöker om det tillsammans med det privata näringslivet och kanske en kommunal verksamhet. Det måste finnas med en civilsamhällesorganisation, och det måste komma från boende i området som vill använda pengarna.

Man ska kunna använda pengarna för att man vill repa med band i en lokal, för att man vill dreja eller kanske för att man vill utveckla en digital teknik. Det är otroligt öppet, med våra mått mätt. Det är obegränsade definitioner för vad man i förväg ska säga att man ska göra för medlen.

Herr talman! Jag tackar kulturministern så jättemycket för svaret! Nästa år blir det 50 miljoner, och nu får vi höra att det kan bli 130 miljoner under mandatperioden. Jag skulle vilja säga att det här är kulturverksamhet där den kanske behövs som allra mest för att stimulera barn och ungdomar att ta till vara sin egen skapande lust.

Herr talman! Dessa medel, de 130 miljonerna till kulturverksamheter utanför våra tätorter, ska utgå från de boende i samverkan med andra. Det här är unikt, och det tål att upprepas hela tiden för att få människor att förstå att det här innebär möjligheter. Jag förväntar mig också att de förslag som kommer in ska vara modiga och att vi försöker pröva att bryta nya marker. Det finns mycket engagemang som behöver kanaliseras.

Herr talman! Min fråga riktar sig till sjukvårdsminister Gabriel Wikström. Vi har många nya människor som kommer till vårt land med stora kunskaper inom hälso- och sjukvården. Vi har också i dag stora brister inom flera yrken och svårt att rekrytera kompetens. Inom hälso- och sjukvården har det byggts upp parallellsystem, bland annat hyrläkarsystemet, som både är samhällsekonomiskt dyrt och ger dålig kvalitet för den som söker vård.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

För att fler nyanlända ska komma i arbete kan man förbättra valideringen av människors kompetens, vilket är en utveckling av den svenska modellen, i stället för att sänka löner. Socialstyrelsens handläggningstider för bedömning av utländska vårdutbildningar, som är första ledet i en valideringsprocess för att få exempelvis svensk läkarlegitimation, har länge varit alltför långa. Jag vill därför fråga sjukvårdsministern: Vad har regeringen gjort åt detta, och vilket har resultatet så här långt blivit?

Herr talman! Det är ett viktigt område Mikael Dahlqvist tar upp. Som Mikael Dahlqvist påpekade har handläggningstiderna hos Socialstyrelsen varit alldeles för långa. Som exempel kan nämnas att handläggningstiden för en specialistläkarlegitimation var 18 månader i slutet av förra året. Detta är naturligtvis helt oacceptabelt.

Under förra året satsade därför regeringen totalt 18 miljoner kronor extra på Socialstyrelsen för detta arbete. Jag kan konstatera att de pengarna, tillsammans med en fantastisk insats från Socialstyrelsen själv när det gäller att göra om rutiner och arbetsorganisation, har lett till att väntetiden för specialistläkare gått från 18 till 8 månader, som den är nu i mars. Vi är naturligtvis inte nöjda med detta. Men prognosen är att utvecklingen kommer att fortsätta åt rätt håll, och det är en bra första insats.

Herr talman! Jag tackar Gabriel Wikström för svaret. Detta är väldigt glädjande att höra. Jag tycker att vi alltför många gånger pratar om utmaningar när det gäller flyktingkrisen. Jag tycker att vi ska prata om möjligheter. Vi har en tillgång.

Vi vet att vi har en stor brist inom många yrken i landet, speciellt inom hälso- och sjukvården. Därför är detta en viktig fråga, Gabriel, speciellt för glesbygden, primärvården och de mindre sjukhusen, där krisen är svår och bristen stor.

Herr talman! Visst kan det, som Mikael Dahlqvist är inne på, vara en väldigt stor möjlighet för hälso- och sjukvården. För att ytterligare pressa ned handläggningstiderna inte bara för specialistläkare utan för alla de legitimationsyrken som Socialstyrelsen handhar satsar regeringen ytterligare 65 miljoner kronor extra i år och 42 miljoner kronor långsiktigt per år från och med nästa år. Detta tror vi kommer att minska handläggningstiderna kraftigt.

Herr talman! Min fråga går till kulturminister Alice Bah Kuhnke.

Min kollega Per-Arne Håkansson ställde en väldigt viktig fråga angående upphovsrätten i framför allt filmbranschen. Jag skulle vilja följa upp den frågan med att ställa en fråga om den olagliga nedladdning av filmer som är ett oerhört stort problem som vi måste hitta botemedel mot.

Herr talman! Det beräknas att det nedladdas illegalt i Sverige för över 800 miljoner kronor. Jag skulle vilja ställa en fråga till kulturministern, med anledning av att hon sa att det finns svar på detta i den filmpolitiska propositionen. Vilka är de viktigaste insatserna som kulturministern föreslår för att stoppa den illegala nedladdningen?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Tack, Cecilia Magnusson, för frågan!

Det är precis som Cecilia Magnusson beskriver. Den kommersiella illegala nedladdningen är ett stort problem för den svenska filmbranschen. När regeringen nu lägger fram en ny politik för svensk film är det förstås viktigt att vi gör allt vi kan för att stärka filmens möjligheter att överleva.

Det är också därför jag har samlat hela branschen. Hela näringskedjan sitter för första gången runt samma bord. Utifrån de direktiv som kommissionen ger arbetar vi fram förslag för hur vi kan motverka den illegala nedladdningen.

Det finns en rad verktyg som man har provat i våra grannländer som vi ännu inte har provat här i Sverige. Jag vet inte varför den förra regeringen inte tog tag i detta, men nu gör vi det. Vi ska göra allt vi kan för att arbeta fram verktyg som motverkar den illegala nedladdningen.

Herr talman! Jag är tacksam för mitt andra inlägg, för jag skulle gärna vilja ha svar på vilka förslag som ligger i filmpropositionen. Finns det några förslag om förlängd strafftid för detta, att man kan spärra sajter eller de förslag som vi har lagt fram om att försämra för illegal nedladdning i detta land? Finns det några svar i den filmproposition som regeringen har?

Herr talman! Tack, Cecilia Magnusson!

Upphovsrätten och den lag vi har berör många fler områden - det hoppas jag att Cecilia Magnusson vet som kulturpolitiker - än just bara filmen. Därför är det viktigt att vi har ett rundabordssamtal som också omfattar litteraturen, konsten och hela kulturpolitiken och inte enbart filmen.

Därför ligger det inte i filmpropositionen. Vi arbetar med det vid sidan om. Vi har för första gången alla vid bordet. Vi har tillsatt en arbetsgrupp som leds av en av direktörerna på Skatteverket, Helena Dyrssen. Den 1 juli kommer jag att få förslaget.

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Gabriel Wikström.

Regeringen kommer de kommande fem åren att satsa nästan 3 miljarder för att förbättra hälso- och sjukvård riktad till kvinnor. Man har också antagit nationella riktlinjer för endometrios. Det är väldigt positivt.

Det finns en annan sjukdom, lipödem, som drabbar nästan 10 procent av kvinnorna efter puberteten. Dessa kvinnor saknar i det närmaste vård i Sverige. Okunskapen är skrämmande stor. Flertalet får vänta många år på rätt diagnos, och vissa får den aldrig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Lipödem är en kronisk genetisk störning i fettvävnaden. Lipödem är inte någon fettdepå som beror på fetma utan på sjukligt förändrade fettceller som ökar storlek endast på vissa speciella ställen.

Min fråga är: Kommer regeringen att fatta beslut om nationella riktlinjer för fler sjukdomar?

Herr talman! Tack, Marianne Pettersson, för frågan!

Det är väldigt angeläget att generellt öka kunskapen om sjukdomar som vi i dag vet att det saknas kunskap och medvetenhet om inom hälso- och sjukvården. Då är naturligtvis nationella riktlinjer och andra kunskapsstöd helt ovärderliga.

Som Marianne Pettersson påpekade gör regeringen nu en stor satsning på kvinnors hälsa. En av delarna i detta är att öka medvetenheten om att vi vet för lite inom hälso- och sjukvården om just kvinnors hälsa. Vi ska också se på vilket sätt vi kan stärka den kunskapen.

Om det sedan kommer att resultera i konkreta nationella riktlinjer inom den sjukdom som Marianne Pettersson lyfter upp eller någon annan form av kunskapsstöd är alldeles för tidigt att säga. Men vi gör en stor satsning på området.

Herr talman! Jag vill tacka för svaret. Alla insatser som görs för att öka kunskapen om dessa sjukdomar, som till stor del endast drabbar kvinnor, gynnar både den enskilde och samhället. Många kvinnor slipper då gå igenom kostsamma och verkningslösa behandlingar.

Herr talman! Som jag var inne på i mitt tidigare svar tror jag den stora utmaningen för oss och den viktigaste frågan att lösa är att öka medvetenheten inom hälso- och sjukvården om att det i dag råder ojämställd vård mellan män och kvinnor och att kvinnors problem, typiska sjukdomar och tillstånd som i första hand drabbar kvinnor inte alltid uppmärksammas. Kan vi göra det har vi kommit en bra bit på vägen.

Herr talman! Min fråga går till utbildningsministern.

Ett nationellt bekymmer är att söktrycket för yrkesprogrammen går ned. Några har skyllt på den nya gymnasieskolan. Men sanningen är att det är en internationell trend som började långt tidigare. Vi tror på mer information, bättre studie- och yrkesvägledare och att få in arbetsmarknadens parter i gymnasieskolan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Nu funderar Gymnasieutredningen på obligatorisk högskolebehörighet trots att branschen och näringslivet varnar för att nalla från de 2 500 poängen. Jag vill fråga utbildningsministern om han tror att det är det bästa sättet och ett verksamt sätt för att få upp söktrycket för yrkesprogrammen att göra högskolebehörigheten obligatorisk.

Herr talman! Vi ser ett samband mellan att man tog bort högskolebehörigheten och att söktrycket minskade. Det är inte enda förklaringen till att söktrycket minskade, men det finns ett direkt samband.

Det beror på att unga människor inte vill stänga dörrar. Om man vill jobba inom byggsektorn vill man inte ha dörren stängd för att någon gång i framtiden välja att utbilda sig till byggnadsingenjör. Om man vill jobba i vården vill man inte ha dörren stängd för att någon gång i framtiden välja att utbilda sig från undersköterska till sjuksköterska.

Om man inte är trygg med att man får en högskolebehörighet finns risken att man upplever ett yrkesprogram som någonting som stänger dörren, även om det inte alltid är så. Det har varit vår utgångspunkt.

Nu arbetar en utredning, där jag vet att Michael Svensson deltar aktivt genom Moderaterna. Vi får se vad vi kommer fram till. Den gemensamma utgångspunkten måste rimligen vara att vi ska öka söktrycket.

En sak som Michael Svensson säger som jag tror att vi kan göra mycket snabbare, och som vi gör mycket snabbare, är att se till behovet av en bättre studie- och yrkesvägledning. Där lägger vi betydande resurser på fortbildning av studie- och yrkesvägledare.

Herr talman! Jag skulle vilja ta upp just SYV:arna. Det är i dag ett lågstatusyrke i lärarkåren. Det finns olika sorters utbildning och kunskap. Det är överlag ganska dålig kunskap om arbetsmarknaden, inte minst för de program som finns på gymnasiet. Det är ett gemensamt problem för både grundskolans och gymnasieskolans SYV:are. Jag vill veta lite grann vad utbildningsministern har för tankar för att höja statusen och attraktiviteten för landets SYV:are.

Herr talman! En av de viktiga sakerna är att visa vilken oerhört avgörande roll en studie- och yrkesvägledare kan ha för att se till att lösa några av de stora problem vi har på arbetsmarknaden med missmatchning, bristande jämställdhet och en väldigt könssegregerad arbetsmarknad. Där lägger vi fortbildningsresurser. Jag vet att det är någonting som också stötts av Moderaterna, och det tror jag är bra. En annan sak som rör mitt ansvarsområde på Utbildningsdepartementet, grundskolan, är att få in studie- och yrkesvägledningen redan i utbildningen.

Herr talman! Jag vill ställa min fråga till Margot Wallström.

Varje år dör över en halv miljon flickor och kvinnor runt om i världen av graviditetsrelaterade orsaker, och nära 9 miljoner flickor och kvinnor får skador på grund av samma orsaker. I utvecklingsländerna är det den vanligaste dödsorsaken för flickor mellan 15 och 19 år.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Det finns såklart många orsaker till detta. En grundläggande orsak är givetvis fattigdom men även bristande självbestämmande över den egna kroppen som tar sig uttryck i abortförbud, barnäktenskap, sexuellt våld med mera.

Min fråga till utrikesministern är: Vad kan vi göra för att minska dessa förfärliga dödssiffror så att fler flickor och kvinnor får leva?

Herr talman! Jag tackar för frågan.

När jag för bara två veckor sedan var i Bombo i Kongo träffade jag på en klinik en flicka som själv var bara barnet men som precis hade fått en liten flicka. Vi trodde att det kanske var resultatet av en våldtäkt eller i alla fall ett övergrepp. Hon hade fått sluta skolan, och hennes möjlighet att skapa ett liv för sig själv och sin dotter var förstås liten.

En del av vår feministiska utrikespolitik är att vi i vår handlingsplan för i år ska prioritera frågan om sexuell och reproduktiv hälsa. Det är viktigt att detta är integrerat som en naturlig del i inte minst all vår biståndspolitik men också i utvecklingsprojekt.

Vi måste se till att göra detta. Det är viktigt för kvinnor och flickor och för utvecklingen runt om i världen.

Herr talman! Det gläder mig verkligen. Det är inte alltid man tänker på flickors och kvinnors rättigheter när man talar om mänskliga rättigheter. Men det är en fråga om liv eller död för flickor och kvinnor, så det är extremt viktigt.

Vi vet att kvinnor är fattigare än män om vi jämför rakt av över världen. Det slår hårt på detta område också.

Och självklart är självbestämmandet över den egna kroppen ovillkorligt.

Herr talman! Det hör i slutänden också ihop med ekonomisk egenmakt för kvinnor. På så sätt hänger dessa frågor ihop.

Vi har också framgångsrikt bedrivit en kampanj som heter Midwives for All som handlar om att skapa medvetenhet om barnmorskornas roll runt om i världen att ge kvinnor och flickor rätt assistans när de ska föda barn.

På en rad områden är vi mycket aktiva, och detta är som sagt en naturlig del av den feministiska utrikespolitiken.

Herr talman! Jag vill ställa en fråga till utrikesministern.

Efter statskuppen i juni 2009 har klimatet för människorättsaktivister, ursprungsfolksaktivister och miljöaktivister i Honduras hårdnat dramatiskt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Den 3 mars mördades Berta Cáceres i Honduras. Hon var ledare för urfolksgruppen lencafolket och organisationen Copinh. Hon var en internationellt känd miljö- och människorättsaktivist som i åratal förde en kamp för att försvara lencafolkets territorium, som hotas av gruv- och vattenkraftsprojekt.

Trots åratal av hot och trakasserier saknade Berta Cáceres polisskydd. Mordet skedde bara dagar efter hennes fredliga protester mot ett dammbygge.

Herr talman! Jag har förstås noterat detta med bestörtning, och det är mycket viktigt att det uppmärksammas, att det följs upp, att rättvisa skipas och att de ansvariga ställs till svars. Det är viktigt att omvärlden reagerar, precis som Marco Venegas gör här och som vi har sett också sker runt om i världen.

Herr talman! Min fråga är: Vad kan den svenska regeringen göra för att förbättra situationen för Honduras ursprungsfolk och säkerställa att landet lever upp till yttrandefrihet, rättsstatlighet och rättigheter för urfolk?

Jag fick i dag veta att ännu en medlem av Copinh mördades för två dagar sedan.

Herr talman! Det vi kan göra är att använda våra politiska och diplomatiska kontakter. Vi kan också via ekonomiskt stöd, utvecklingsbistånd eller biståndsverksamhet se till att åtgärda denna typ av problem. Det är så vi måste följa upp.

Herr talman! Precis som tidigare har sagts är övning, samverkan och samarbete med andra länder en del av svensk försvars, utrikes- och säkerhetspolitik. Därför har jag en fråga till utrikesminister Margot Wallström som handlar om det faktum att USA:s befälhavare för arméstyrkorna i Europa, Ben Hodges, för en tid sedan uttryckte en tanke om att man skulle kunna öva med Patriot-systemet på svensk mark.

Jag ställde en fråga till försvarsminister Hultqvist om hur regeringen ställer sig till det. I sitt svar till mig konstaterade han att någon formell begäran inte har inkommit, så det finns inget att hantera.

Herr talman! Det är lite som i Jeopardy, där Magnus Härenstam formulerade svaret och de tävlande ställde frågan - alltså lite som man frågar får man svar.

Därför är min grundläggande fråga till utrikesministern: Vilken syn har hon på tanken att man skulle kunna öva med Patriot-system i Sverige?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Jag har inget annat svar än det som Hans Wallmark redan har fått från försvarsministern.

Man får i så fall se vad det skulle innebära. Vad skulle det innebära i form av åtaganden från vår sida? Vad skulle det ge när det gäller vår försvarspolitiska utveckling och säkerhetsmässigt?

Jag kan inte svara på detta i detalj, för det är först när vi har sett vad det till fullo skulle innebära för oss som vi kan ta ställning.

Herr talman! I grunden handlar det om huruvida man är mer positivt lagd eller mer negativt lagd. För egen del tycker jag att man ska vara positivt lagd eftersom vi bygger säkerhet med andra länder genom övning, träning, samverkan och samarbete.

Det hade varit önskvärt att regeringen sände signalen att det skulle vara intressant att titta på möjligheten att tillsammans med USA öva med att stationera Patriot-system i Sverige. Nu ges tillfälle för utrikesministern att sända denna signal.

Herr talman! Om frågan är om vi är positiva eller negativa kommer vi alltid att svara att vi är positiva. Vi är positiva till att diskutera och till att granska ett sådant här förslag och se vad det skulle innebära innan vi definitivt tar ställning till det.

Men som Hans Wallmark vet är vi positiva till samarbete. Utgångspunkten för hela vår försvars- och säkerhetspolitik är att vi samarbetar brett med många olika partner. Inte minst är det transatlantiska samarbetet mycket omfattande, och vi har förstärkt det.

Därför är vi alltid öppna för att titta på nya förslag.

Herr talman! Nu ska vi prata film en liten stund, så min fråga går till kulturminister Alice Bah Kuhnke.

I tisdags överlämnade regeringen propositionen Mer film till fler till riksdagen. Inriktningen på arbetet med att ta fram den nya filmpolitiken har varit tydlig. Jag har tappat räkningen på hur många gånger jag har hört kulturministern säga att det ska bli mer pengar till svensk film och att fler ska få inflytande.

Den föreslagna visionen i propositionen lyder: "Svensk film ska ha hög kvalitet och uppvisa sådan bredd och mångfald av berättelser att den angår alla. Svensk film ska vara ett självklart och tillgängligt val för publiken i hela landet och attraktiv internationellt."

I visionen läser jag in geografisk spridning som en prioritet. Om svensk film ska ha en sådan bredd och mångfald av berättelser att den angår alla ingår det att visa bilder och miljöer som alla kan känna igen sig i. Då behöver man sprida produktionen i hela landet. Ska svensk film vara ett självklart och tillgängligt val för publiken måste den också visas i hela landet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Hur kommer den nya filmpolitiken ge bättre geografisk spridning av produktion och visning?

Herr talman! Jag tackar snabbpratande Linus Sköld.

Svensk film behöver bättre förutsättningar. En av de parter som var med i avtalet men som hoppade av var regionerna. I Sveriges regioner görs det mycket film. De är centrala aktörer, så det vi verkligen lyfter fram i propositionen och har betonat i alla våra möten med regionerna under det senaste ett och ett halvt året är vikten av att vi samverkar.

Nu ska vi sätta formerna för denna samverkan. Vi har redan haft kontinuerliga möten, och vi vet att för att regionerna ska våga gå in med ytterligare finansiering och våga satsa på att producera svensk film vill de veta vilka övriga förutsättningar de har. Tillsammans med den bottenplatta som regeringen nu lägger för svensk film, där vi tar hela ansvaret, och med de ytterligare finansiärerna SVT och TV4 kommer regionerna att ha än bättre förutsättningar och stöd i sitt viktiga arbete.

Herr talman! Tack för svaret, kulturministern! Kulturministern skrev i sin debattartikel på DN Debatt i förra veckan att filmregionerna spelar en central roll, alltså i princip samma sak som vi fick höra i svaret alldeles nyss.

Jag är intresserad mer konkret av samverkan mellan den statliga och den regionala nivån. Hur tänker kulturministern att den samverkan kan komma att se ut?

Herr talman! Först och främst ska vi samverka och tala om vilka planer vi har. Just nu har vi inte haft sådana diskussioner över huvud taget. Jag och mina medarbetare behöver sätta oss med regionerna och prata för att få veta hur deras planer ser ut. Det handlar om tre, fem- och tioåriga planer. Vi ska sitta tillsammans och diskutera det.

Vi behöver också säkerställa tillsammans, och det ligger också i regionernas intresse, att det finns biografer som fungerar på landsbygden. Därför gör vi en extra satsning på landsbygdsbiografer, både för att stärka befintliga och för att starta nya. Alla människor i vårt land ska ha tillgång till film.

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Gabriel Wikström. Det är oacceptabelt att människor runt om i Sverige upplever att det är svårt att komma i kontakt med hälso- och sjukvården. Det finns stora skillnader mellan våra landsting. Vissa landsting klarar inte kraven i den nationella vårdgarantin.

Väntetiden i vården skiljer sig som sagt åt. I januari fick 96 procent av patienterna i moderatstyrda Halland behandling i specialiserad vård inom vårdgarantins 90 dagar, till skillnad från Västernorrland där 61 procent av patienterna fick det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Vilka är dina konkreta förslag för att skapa mer sammanhållna vårdkedjor eller för att fortsätta korta väntetiderna och köerna? Det är ett arbete som Alliansen påbörjade och arbetade med. Och vad ska du göra konkret för att göra detta nu när Sverige har tappat placeringar när det gäller väntetider i Europa?

Herr talman! Jag tror att det är på sin plats att börja med att påpeka att det här har varit ett arbete från nationell nivå under lång tid. Vårdgarantin infördes under en socialdemokratisk regering.

Det som vi nu gör är att på ett annat sätt än under alliansregeringens tid vid makten försöka angripa det som är grundproblemen bakom att köerna växer inom hälso- och sjukvården. Det handlar framför allt om kompetensförsörjningen. Det är just när det råder brist på specialistsjuksköterskor, specialistläkare och andra yrkeskategorier som vi får ett minskat antal vårdplatser men också längre köer generellt. Därför måste detta problem angripas.

Jag har tidigare refererat till att vi från och med i år satsar en professionsmiljard som ska gå just till insatser för kompetensförsörjningen. Vi för samtal med aktörer inom hälso- och sjukvårdsområdet. Till detta ska naturligtvis läggas till exempel cancersatsningen som kraftigt kommer att minska väntetiderna inom cancervården.

Herr talman! Som jag sluddrade fram i slutet av min fråga har Sverige tappat i rankningen i Europa när det gäller väntetider. Om Sverige hade fokuserat på vårdköerna och väntetider i hälso- och sjukvården hade vi hamnat i internationell toppklass när det gäller detta. Det är helt orimligt att en sjuk kvinna i Kalmar får vänta nära tre gånger så lång tid på sin behandling än en lungcancersjuk man i Dalarna.

Återigen: Vad gör ni systematiskt för att korta vårdköerna?

Herr talman! Det är naturligtvis oacceptabelt att det finns vårdköer över huvud taget och att det finns de här skillnaderna över landet. Jag försökte i mitt tidigare inlägg beskriva vad vi gör konkret för att öka tillgängligheten i hälso- och sjukvården.

Jenny Petersson anför att tidigare regering jobbade med frågan, och det var framför allt i och med den så kallade kömiljarden. Men den övergavs faktiskt när Alliansen kom i opposition. Då fanns den inte med i den första budgeten över huvud taget, utan man hade en så kallad tillgänglighets- och samordningsmiljard i stället.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Jag har en fråga till statsrådet Gustav Fridolin. Jag är bekymrad över att många elever i dag inte får det stöd som de behöver för att utvecklas och klara kunskapsmålen. Det är över 14 000 elever som inte når upp till de ställda kraven så att de själva kan ta sig vidare efter grundskolan.

Det är ett stort misslyckande för alla oss som på något vis är ansvariga för grundskolan. Det är inte eleverna som misslyckas, utan det är vi, för vi har inte klarat av att ha de strukturer som behövs för det stöd som de skulle få.

I Finland är man mycket duktigare på att sätta in stöd. Man sätter in det mycket tidigare än vad vi gör. I Sverige är särskilt stöd vanligast i de högre årskurserna, till och med i årskurs 9, medan det ofta sätts in i de lägre årskurserna i Finland. Där är ansvaret för särskilt stöd någonting som är allas, och därför blir det också mycket bättre.

Vad gör regeringen för att säkerställa att alla elever faktiskt får det stöd de har behov av?

Herr talman! Tack, Gunilla Svantorp, för frågan! Det är precis så att i svensk skola i dag ger vi mest dokumenterat särskilt stöd i nionde klass. För många elever är det alldeles för sent. Små problem för eleven riskerar att växa till stora problem för både eleven och skolan när man inte får det stöd man behöver i tid.

I de bästa skolsystemen i världen har man en tonvikt på stödet tidigt, och det satsar vi på nu. Vi har sett till att stärka förskolan genom riktlinjer för barngruppernas storlek och genom att lägga pengar på att satsa på mindre barngrupper. Vi stärker de tidiga åren genom investeringar i fler anställda. 4 000 medarbetare anställs med statliga pengar i de tidiga åren för att man ska ha mer tid för eleverna. Vi inför en läsa-skriva-räkna-garanti för de tidiga åren från nästa års hösttermin, och vi investerar i att det ska finnas bättre tillgång till speciallärare och specialpedagoger både genom bättre förutsättningar att vidareutbilda sig till det och genom investeringar till huvudmännen för att de ska kunna anställa speciallärare och specialpedagoger.

Herr talman! Jag börjar med att tacka för svaret. Skolverket kom häromdagen med en rapport om invandringens betydelse för skolresultaten. Den visar att genomsnittsåldern för barn som kommer till Sverige har blivit högre, vilket minskar elevernas tid för att komma in i den svenska skolan och klara gymnasiebehörigheten.

Stora insatser behövs för att verkligen ge alla barn möjlighet att nå målen som vi har satt för den svenska skolan. Det kommer att kräva resurser, och jag vill därför avslutningsvis fråga statsrådet hur han ser på de utmaningar som redovisas.

Herr talman! Ja, det kräver investeringar i skolan, och det här hänger ihop. Det är klart att när vi ska möta många elever med skiftande utbildningsbakgrund ska vi inte också behöva jobba med läsningen och räkningen för en elev i åttonde klass som vi faktiskt har mött ända sedan sex års ålder. Då ska vi ha det på plats.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Det vi gör för nyanlända handlar om att förbättra kartläggningen så att man får en rimlig årskursplacering och har mer tid. Vi gör stora investeringar i bättre möjligheter till skola på lov och läxhjälp och även till andra möjligheter vid sidan av schemat. Den som kommer sent behöver såklart mer tid än andra.

Herr talman! Min fråga går till folkhälsoministern. Ridning har väldokumenterat goda effekter för folkhälsan, som i sig är ett allt större problem i samhället. Trots att ridsporten är en av Sveriges största idrotter är den fortfarande styvmoderligt behandlad av politiken. Ridsporten har mer än en halv miljon utövare. Flest av dem är kvinnor, till skillnad från andra, mer mansdominerade sporter.

Hästen i sig bidrar dessutom till öppna landskap och många viktiga arbetstillfällen.

Under en tidigare debatt här i kammaren har folkhälsoministern lovat att ridningen ska ingå i personalförmånen för friskvårdsavdraget. Min fråga till statsrådet är därför: När ska ridsporten inkluderas i friskvårdsavdraget?

Herr talman! Jag stämmer naturligtvis in i Åsa Coenraads lovsång till ridsporten, som har många positiva fördelar.

Under den debatt som Åsa Coenraads refererar till sa jag visserligen att detta behöver inkluderas i friskvårdsstödet, men jag sa också att vi behöver göra detta i ett större sammanhang. Friskvårdsstödet som det ser ut i dag är ett lapptäcke av olika åtgärder, och vi behöver göra en genomgripande analys. Det är naturligtvis ett stort arbete som måste till för detta, och jag kan tyvärr inte i dag ge någon exakt tidsplan. Men det är en angelägen fråga.

Herr talman! Precis som statsrådet säger är det ett lapptäcke av olika sporter, och det här är komplicerat. Desto viktigare är det att vi kommer igång med den utredning som statsrådet tidigare har lovat ska komma.

Har statsrådet för avsikt att tillsätta en sådan utredning under den här mandatperioden, vilket han tidigare har lovat?

Herr talman! Formerna för detta diskuteras inom Regeringskansliet.

Det är viktigt att påpeka att en sådan utredning inte skulle ligga primärt under mitt ansvarsområde utan under Finansdepartementet, eftersom det är en skattefråga. Men jag tycker precis som Åsa Coenraads att det är en mycket angelägen fråga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Jag har en fråga till Gustav Fridolin.

Lärare behöver få mer tid för att vara just lärare, inte vaktmästare, administratörer eller rastvakter. Och våra elever behöver mer tid med sina lärare, för att lättare kunna uppnå sina mål, inte minst i matematiken.

Moderaterna har nu, tillsammans med de båda lärarfacken, föreslagit en satsning för att få till stånd bland annat lärarassistenter. Jag vet att ministern och regeringen tittar på de frågorna. Vi är överens om centralt rättade nationella prov bland annat.

Min fråga till Gustav Fridolin är: Har du några konkreta besked att ge när det gäller lärarassistenter? Är ni positiva till det?

Herr talman! Ja, det är vi. Det är en av anledningarna till den investering som vi gör för att man ska kunna anställa fler inom de tidiga åren. Vi har säkerställt att man ska kunna hitta vad som behövs lokalt för att lärarna ska få mer tid just där. Det kan handla om lärare, om man hittar det och har möjligheter till det. Men på andra ställen kan det handla om just lärarassistenter.

Vi är positiva till lärarassistenter. Det är ett bra förslag. Det är bra att det arbetas vidare med det.

Jag är jätteglad att jag får den här frågan. När vi tog över hade nästan 10 000 medarbetare skurits bort från svensk skola under de sista åtta åren. Det är klart att fler arbetsuppgifter landar på läraren när det blir stora nedskärningar i skolan. Och då blir det svårt för läraren att hinna med sitt egentliga jobb.

Jag är jätteglad att vi nu har vänt den utvecklingen, lämnat det bakom oss, och i stället tävlar om vem som kan investera mest i skolan. Det ska vara en bra skola, som gör livet bättre för våra lärare och elever.

Herr talman! Tack för beskedet, Gustav Fridolin!

Det är såklart bra att även regeringen är positiv till lärarassistenter. Jag hoppas att det levereras så att vi snart får se lärarassistenter och andra personer som kan avlasta lärarna i våra klassrum.

Herr talman! Vi får slita lite på ministrarna i dag.

Min fråga går inte till statsrådet Wikström, vilket jag trodde, utan till utbildningsministern.

Utsatta EU-medborgare, främst romer, har det mycket svårt i Europa. EU och Sverige gör betydande insatser med stora resurser och i dialog med berörda länder. Men pressen behöver öka, främst på Rumänien och Bulgarien. När länderna gör för lite, när det finns allvarliga underlåtelser och när det handlar om strukturell diskriminering av minoritetsgrupper finns det ett behov av sanktionsmöjligheter mot länderna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Är regeringen beredd att arbeta för sådana sanktionsmöjligheter, som en sista åtgärd när och om dialogen inte räcker?

Herr talman! Jag instämmer såklart i problembeskrivningen. Vi måste säkerställa att människor har möjlighet att bygga sig ett liv i sina länder. Den antiziganism som vi ser i stora delar av Europa, och som vi absolut inte är befriade från i Sverige, har begränsat människor på ett fruktansvärt sätt och fortsätter att göra det än i dag.

EU är ett av verktygen vi har för att jobba mot det. Vi ser gärna att man stärker EU:s verktyg för att kunna jobba mot det. Det är någonting som den svenska regeringen arbetar med på olika sätt.

Vi nöjer oss dock inte med det. Vi tror inte att det räcker att bara ropa på EU. Vi går in i bilaterala avtal med både Rumänien och Bulgarien. Åsa Regnér har för regeringens räkning förhandlat fram just de avtalen så att vi själva ska kunna sitta ned med länderna för att se vad vi kan göra för att förbättra situationen för människor i deras länder. Det handlar om människor som annars tvingas hamna i en situation då de behöver tigga för sitt uppehälle.

Herr talman! Jag är intresserad av just sanktioner som en sista möjlig åtgärd, om dialogen med länderna inte räcker.

Vi är överens om att vi ska göra allt vi kan för att förbättra i länderna, genom resurser och genom att trycka på.

Jag tror också att det behövs lite ändringar i EU:s regelverk för samarbetsprojekt. Kommunerna kan stötta, kommun till kommun. Då kan det behövas ändringar i regelverken, som jag hoppas att regeringen jobbar för.

Herr talman! Kommunalt samarbete är viktigt. Det har visat sig vara viktigt i olika sammanhang och kommer säkert att vara viktigt också när det gäller det här.

Många av de avtal vi tar fram handlar just om informations- och erfarenhetsutbyte, till exempel om hur man bygger upp fungerande förskola och skola. Då måste vi ha kommuner som är aktiva i det.

Att ändra EU:s grundläggande regelverk står, som Staffan Danielsson vet, inte på dagordningen just nu. Vi står inte inför en författningsförändring. Om vi skulle göra det skulle regeringen såklart återkomma med våra besked inför konkreta förändringar i författningen.

Men det är klart att vi ska arbeta både med EU och bilateralt med länderna.