Karin Enström (M)

Motion till riksdagen 2024/25:3154 av Josefin Malmqvist m.fl. M Åtgärder för att minska skarvens påverkan i Stockholms skärgård och resten av Sverige Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att införa licensjakt på skarv och om att påverka i EU för

Inlämnad

2024-10-04

Förslag

2

Motion till riksdagen 2023/24:1585 av Josefin Malmqvist m.fl. M Åtgärder för att minska skarvens påverkan i Stockholms skärgård och resten av Sverige Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att införa licensjakt på skarv och om att påverka i EU för

Inlämnad

2023-10-04

Förslag

2

Utskottsberedning

2023/24:MJU14

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 2 avslag

Riksdagen har prövat ett förslag från Europaparlamentet som gäller en förordning om allmänna direkta val av ledamöter av Europaparlamentet. Förslaget har prövats enligt den så kallade subsidiaritetsprincipen som säger att EU bara ska lagstifta i en fråga om målen för den planerade åtgärden inte kan uppnås lika bra av medlemsländerna själva.

Riksdagen anser att flera delar av förslaget gäller frågor som medlemsländerna själva bör besluta om och att förslaget i dessa delar därför strider mot subsidiaritetsprincipen.

Grundtanken är att val till Europaparlamentet ska gå till på samma sätt som vid nationella val och att formerna för genomförandet därför måste få vara olika i de olika medlemsländerna. Exempelvis finns det inte skäl att på EU-nivå bestämma hur och när valkampanjer ska bedrivas eller vad partierna ska ta hänsyn till när de väljer ut kandidater. Detsamma gäller det föreslagna förbudet mot att bedriva opinionsundersökningar under en viss period - en sådan reglering bedömer riksdagen kan utgöra en begränsning av grundläggande fri- och rättigheter.

Mot bakgrund av bland annat detta lämnar riksdagen invändningar i ett så kallat motiverat yttrande till Europaparlamentet, ministerrådet och EU-kommissionen. Riksdagen påpekar i yttrandet också att det saknades information om att riksdagen har möjlighet att lämna ett motiverat yttrande, trots att sådan information ska lämnas samtidigt som förslaget kommer till riksdagen.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 6 minuter

Justering

2022-06-16

Bordläggning

2022-06-21

Debatt

2022-06-22

Beslut

2022-06-22

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till riktlinjer för ett modernt system för offentlig belöning. Systemet ska uppmärksamma och belöna förtjänstfulla insatser som är av stor betydelse för samhället och som går utöver det som kan förväntas av en person inom det område där hen verkar.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om de allmänna flaggdagarna. Förslagen innebär att dagen för val till Europaparlamentet bör vara allmän flaggdag och att de kungliga flaggdagarna bör vara färre än i dag.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

6, 40 minuter

Justering

2022-06-09

Bordläggning

2022-06-13

Debatt

2022-06-14

Beslut

2022-06-15

Konstitutionsutskottet, KU, har i sin årliga granskning av regeringen behandlat 35 anmälningar från riksdagsledamöterna. Anmälningarna handlar om regeringens förhållande till riksdagen, handläggningen av regeringsärenden, regeringens ansvar för förvaltningen och statsråds tjänsteutövning.

Granskningen debatterades i kammaren och sedan avslutade riksdagen ärendet.

KU:s granskning av regeringen är klar

Anföranden och repliker

41, 254 minuter

Justering

2022-06-02

Bordläggning

2022-06-13

Debatt

2022-06-14

Efter förslag från konstitutionsutskottet, KU, sa riksdagen nej till förslag i motioner om riksdagens arbetsformer. Förslagen rör frågor om bland annat riksmötets öppnande, EU-flaggan i plenisalen, riksdagens utskott, placeringen i plenisalen, riksdagsledamöternas ekonomiska villkor, utskottens och riksdagsledamöternas resor, motionsrätten, val av talmän och utskottspresidier, lagstiftningsarbete i riksdagen, antalet vice ordförande i utskotten och Riksdagsförvaltningens verksamhet.

I samband med sin behandling av motionsförslagen behandlade KU också en uppföljning och utvärdering av tillämpningen av utskottsinitiativ inom riksdagen. Antalet utskottsinitiativ som föreslagits och beslutats inom något av riksdagens utskott har ökat. Detta gäller framför allt under de två senaste riksmötena, 2019/20 och 2020/21, då ökningen har varit stor. Det konstaterar en arbetsgrupp inom konstitutionsutskottet, som på utskottets uppdrag genomfört uppföljningen och utvärderingen om utskottsinitiativ. Fler utskottsinitiativ beslutas dessutom av oeniga utskott, där beslutet om att lägga fram förslaget till riksdagen alltså inte är enhälligt. Arbetsgruppen anför bland annat att det är tydligt att bestämmelserna om utskottsinitiativ till viss del har kommit att tillämpas på ett sätt som inte var avsett. KU ställer sig bakom gruppens iakttagelser och slutsatser.

Ett utskottsinitiativ är ett förslag som enligt riksdagsordningen får väckas i ett utskott. Förslag kommer annars oftast i en proposition från regeringen eller i en motion från ledamöter. Om ett utskott beslutar om ett utskottsinitiativ behandlas det på vanligt sätt genom ett betänkande från utskottet som debatteras och beslutas i kammaren.

Behandlade dokument

73

Förslagspunkter

22

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

6, 34 minuter

Justering

2022-05-04

Bordläggning

2022-05-10

Debatt

2022-05-11

Beslut

2022-05-11

Regeringen har föreslagit en ändring i regeringsformen om föreningsfrihet. Ändringen i grundlagen innebär utökade möjligheter att genom vanlig lag begränsa föreningsfriheten för sammanslutningar som ägnar sig åt eller understöder terrorism. Riksdagen sa ja till regeringens förslag som vilande.

Lagändringen ska börja gälla 1 januari 2023. Eftersom förslaget gäller en ändring i en grundlag krävs det att riksdagen röstar lika två gånger om förslaget och det måste vara ett val mellan omröstningarna.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

6, 33 minuter

Justering

2022-03-24

Bordläggning

2022-04-05

Debatt

2022-04-06

Beslut

2022-04-06

Motion till riksdagen 2021/22:4458 av Karin Enström m.fl. M med anledning av prop. 2021/22:125 Val och beslut i kommuner och regioner Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att delegering till en automatiserad beslutsfunktion bör beslutas av kommunfullmäktige och tillkännager

Inlämnad

2022-03-16

Förslag

2

Utskottsberedning

2021/22:KU36

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 2 avslag

Riksdagen sa nej till 110 förslag i motioner om författningsfrågor från den allmänna motionstiden 2021.

Motionerna handlar bland annat om statsskicket och statschefens uppdrag, rättsstatsprincipen och mänskliga rättigheter, en minskning av antalet riksdagsledamöter, byte av partitillhörighet och ledamotsuppdraget samt förhållandet mellan regeringen och riksdagen. Andra exempel är förslag som rör en författningsdomstol, normprövning, Lagrådets granskning, formerna för grundlagsändringar, domstolarnas oberoende och en krislagstiftning.

Anledningen till att riksdagen sa nej till förslagen är bland annat att arbete redan pågår eller har utförts i flera av de frågor som motionerna tar upp. En annan anledning är att det enligt riksdagen inte finns behov av några åtgärder i dessa frågor.

Behandlade dokument

58

Förslagspunkter

49

Reservationer

41 

Anföranden och repliker

7, 38 minuter

Justering

2022-02-24

Bordläggning

2022-03-01

Debatt

2022-03-02

Beslut

2022-03-02

Regeringen har föreslagit att regeringen och statliga myndigheter ska bli skyldiga att konsultera Sametinget innan de fattar beslut i ärenden som kan få särskild betydelse för samerna. I vissa fall ska konsultation även genomföras med en sameby eller en samisk organisation.

Skyldigheten att konsultera gäller inte för domstolsliknande nämnder eller organ i myndigheter som har domstolsliknande uppgifter.

Dessa lagändringar börjar gälla den 1 mars 2022.

Regeringens förslag innebär också att kommuner och regioner blir konsultationsskyldiga, men denna lagändring börjar gälla först den 1 mars 2024.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

6

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

7, 38 minuter

Justering

2022-01-13

Bordläggning

2022-01-25

Debatt

2022-01-26

Beslut

2022-01-26

Konstitutionsutskottet (KU) har granskat delar av regeringens och ministrarnas administrativa arbete. Här följer ett urval av de delar som granskats.

Som en del i granskningen har konstitutionsutskottet gått igenom regeringsprotokoll från 2020 och noterar att det i många fall varit ett kort tidsspann mellan det att beslut om en författning tagits till dess att författningen börjat gälla. Många av dessa fall går att koppla till coronapandemin och att ett snabbt agerande krävts för att begränsa smittspridningen. Utskottet framhåller dock att det även i sådana situationer är önskvärt att upprätthålla ett visst tidsspann, särskilt i de fall det rör sig om föreskrifter som innebär att verksamheter behöver ställa om och som kräver långtgående anpassningar av enskilda.

KU har också granskat vissa förvaltningsärenden, så kallade gruvärenden som handläggs inom Näringsdepartementet. Utskottet anser bland annat att många av ärendena har omotiverat lång handläggningstid. Långa handläggningstider medför inte bara osäkerhet för de inblandade utan kan även leda till personliga och ekonomiska förluster.

Ett annat område som granskats är regeringens kollektiva beslutsfattande under coronapandemin. Pandemin gjorde att behovet av extra regeringssammanträden var ovanligt stort under 2020 och KU har noterat att fler ministrar var närvarande vid de ordinarie än vid de extra regeringssammanträdena. Regeringen fattar sina beslut kollektivt och KU framhåller att det därför är viktigt att ministrar i möjligaste utsträckning deltar även i extra regeringssammanträden. Detta även om det alltid måste vara möjligt för en regering att vid behov snabbt kunna fatta beslut, om så med ett färre antal statsråd än vanligt närvarande.

En annan granskning gäller regeringens kontroll och samordning av föreskrifter som meddelats under coronapandemin. Covid-19-lagen innebär att riksdagen delegerat rätten att meddela covidrelaterade föreskrifter till regeringen, som i sin tur i vissa delar kan delegera vidare rätten till myndigheter och kommuner. Utskottet konstaterar att regeringen har vidtagit vissa åtgärder för att få fram en samlad bild och åstadkomma samordning, exempelvis att Folkhälsomyndigheten fått i uppdrag att föra en förteckning över föreskrifter som har meddelats. Utskottet framhåller att dessa åtgärder är viktiga för att få en samlad bild av hur omfattande ingreppen är i grundläggande fri- och rättigheter.

Remissväsendets utveckling över tid har också granskats av utskottet. Genomgången visar att antalet remissinstanser har ökat över tid och utvecklingen har gått mot att myndigheterna har fått fler remisser att svara på. Utskottet anför att remisslistor inte får fastställas slentrianmässigt och att behovet av att remittera till en instans måste prövas i varje enskilt fall. Möjligheten att begränsa remisserna bör kunna användas i större utsträckning för att därmed minska risken att remissinstanserna blir överbelastade.

Konstitutionsutskottet redogör också för regeringsskiftet juni-juli 2021 men redogörelsen ger inte anledning till något uttalande av utskottet. Regeringsskiftet under november 2021 har inte tagits med i granskningen.

Anföranden och repliker

7, 47 minuter

Justering

2021-12-14

Bordläggning

2022-01-18

Debatt

2022-01-19

Riksdagen sa ja till konstitutionsutskottets förslag om hur anslagen i statens budget för år 2022 inom utgiftsområdet Rikets styrelse ska fördelas.

Totalt handlar det om cirka 17,2 miljarder kronor ur statens budget. I utgiftsområdet ingår bland annat hovet, riksdagens ledamöter och partier, Riksdagsförvaltningen, Regeringskansliet, JO, Riksrevisionen, länsstyrelserna, åtgärder för nationella minoriteter och mediestödet. Mest pengar går till Regeringskansliet, cirka 8,6 miljarder kronor. Cirka 3,5 miljarder kronor går till länsstyrelserna och cirka 1,1 miljarder till mediestödet.

KU:s förslag skiljer sig från regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022 när det gäller anslagen till Regeringskansliet, länsstyrelserna samt allmänna val och demokrati. När det gäller övriga anslag sa riksdagen ja till förslagen i regeringens budgetproposition.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 24 november 2021. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Riksdagen sa vidare ja till riksdagsstyrelsens, Riksdagens ombudsmäns (JO) och Riksrevisionens förslag om anslag för 2022.

Riksdagen lade också redogörelsen om Riksdagsförvaltningens årsredovisning för 2020 till handlingarna, det vill säga avslutade det ärendet, och sa nej till ett antal förslag i motioner om Regeringskansliet och utrikesförvaltningen.

Behandlade dokument

33

Förslagspunkter

4

Anföranden och repliker

13, 57 minuter

Justering

2021-11-25

Bordläggning

2021-11-30

Debatt

2021-12-01

Beslut

2021-12-01

Motion till riksdagen 2021/22:4331 av Karin Enström m.fl. M med anledning av prop. 2021/22:59 Ett ändamålsenligt skydd för tryck- och yttrandefriheten Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår förslaget när det gäller grundlagsskyddet för vissa söktjänster i avsnitt 7 i propositionen. Motivering I propositionen

Inlämnad

2021-11-25

Förslag

1

Utskottsberedning

2021/22:KU14

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 bifall,

Motion till riksdagen 2021/22:4319 av Karin Enström m.fl. M med anledning av prop. 2021/22:42 Föreningsfrihet och terroristorganisationer Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör lägga fram ett förslag som innebär att ett undantag från föreningsfriheten

Inlämnad

2021-11-19

Förslag

2

Utskottsberedning

2021/22:KU13

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 2 avslag

Riksdagsstyrelsen har föreslagit ändringar i ett antal regler för riksdagens arbete. En av ändringarna innebär att ledamöter som inte deltar i riksdagsarbetet kan bli skyldiga att betala tillbaka sitt arvode. En annan ändring är att en riksdagsledamot som lämnar sin partigrupp därmed även automatiskt ska lämna de uppdrag i utskott och andra riksdagsorgan som ledamoten valts till av kammaren.

Riksdagen sa ja till dessa och merparten av riksdagsstyrelsens övriga förslag. Riksdagen beslutade också om ändringar i vissa av förslagen. Merparten av regeländringarna ska börja gälla den 1 januari 2022.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

6

Anföranden och repliker

1, 13 minuter

Justering

2021-11-09

Bordläggning

2021-11-16

Debatt

2021-11-17

Beslut

2021-11-17

Motion till riksdagen 2021/22:4290 av Karin Enström m.fl. M med anledning av prop. 2021/22:52 Förstärkt skydd för väljare vid röstmottagning Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en röstmottagare alltid ska vara närvarande när någon annan person hjälper en väljare att

Inlämnad

2021-11-12

Förslag

2

Utskottsberedning

2021/22:KU6

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 1 avslag, 1 bifall,

Motion till riksdagen 2021/22:4244 av Karin Enström m.fl. M, KD med anledning av prop. 2021/22:19 En konsultationsordning i frågor som rör det samiska folket Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår proposition 2021/22:19 En konsultationsordning i frågor som rör det samiska folket. Motivering Vintern 2020 föreslog

Inlämnad

2021-10-27

Förslag

1

Utskottsberedning

2021/22:KU4

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2021/22:4056 av Karin Enström m.fl. M Utgiftsområde 1 Rikets styrelse Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2022 inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse enligt förslaget i tabell 1 i motionen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ökade resurser för bättre beredningsmöjligheter

Inlämnad

2021-10-05

Förslag

7

Utskottsberedning

2021/22:KU1

Riksdagsbeslut

(7 yrkanden): 6 avslag, 1 bifall,

Motion till riksdagen 2021/22:4042 av Ulf Kristersson m.fl. M Så får vi ordning på Sverige Hälso- och sjukvård Sammanfattning Moderaterna prioriterar att stärka patientens inflytande över sin egen vård och omsorg. Patientens bästa och den äldres perspektiv bildar utgångspunkten för våra reformförslag. Alla ska kunna

Inlämnad

2021-10-05

Förslag

32

Utskottsberedning

2021/22:SoU11 2021/22:SoU13 2021/22:SoU14 2021/22:SoU15 2021/22:SoU16 2021/22:SoU17

Riksdagsbeslut

(32 yrkanden): 30 avslag, 2 bifall,

Motion till riksdagen 2021/22:4039 av Ulf Kristersson m.fl. M Så får vi ordning på Sverige Utrikes och EU samt försvar och civil beredskap Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av fungerande organisation och strukturer i den civila beredskapen och tillkännager detta

Inlämnad

2021-10-05

Förslag

15

Utskottsberedning

2021/22:FöU1 2021/22:FöU6 2021/22:FöU7 2021/22:FöU8 2021/22:JuU23 2021/22:TU6 2021/22:UU10 2021/22:UU6

Riksdagsbeslut

(15 yrkanden): 15 avslag