Sök

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att pausa den BNP-relaterade justeringen av skatten på bland annat bensin och diesel för år 2022. Den uteblivna uppräkningen av skatten motverkar att priset på bensin och diesel höjs på grund av reduktionsplikten, det vill säga kravet på drivmedelsleverantörer att blanda i biodrivmedel i bensin och diesel för att minska växthusgasutsläppen. Biodrivmedel framställs av förnybar råvara och är för närvarande dyrare att producera än andra drivmedel.

Den pausade så kallade BNP-indexeringen innebär att skatten på drivmedel enbart justeras med hänsyn till förändringar i konsumentprisindex (KPI) och inte utvecklingen av bruttonationalprodukten (BNP). Pausen gäller bensin, diesel, flygbensin, flygfotogen och vissa oljor med hög svavelhalt. Riksdagen pausade tidigare BNP-indexeringen även för år 2021.

Lagändringen gäller från och med den 1 november 2021 till och med den 31 oktober 2022.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

23, 150 minuter

Justering

2021-09-09

Datum

2021-09-28

Bordläggning

2021-09-28

Debatt

2021-09-29

Beslut

2021-09-29

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om tillfälliga ändringar i miljöbalken. Lagändringarna ska göra det möjligt för regeringen att pröva en ansökan om förlängt tillstånd för kalkstensbrytning.

Regeringen ska i vissa undantagsfall kunna pröva en ansökan om tidsbegränsat tillstånd att bryta kalksten. En ansökan ska endast kunna prövas om verksamheten behövs för att tillgodose väsentliga allmänna intressen och om samhällets behov av kalksten inte kan tillgodoses på annat sätt.

En förutsättning för ansökan är också att det redan finns ett gällande tillstånd för brytning, men att brytningen inte kan slutföras på grund av att tillståndet är tidsbegränsat.

Den tillfälliga lagändringen ska börja gälla den 15 oktober 2021 och sluta gälla den 1 januari 2022.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

41, 124 minuter

Justering

2021-09-28

Datum

2021-09-28

Bordläggning

2021-09-28

Debatt

2021-09-29

Beslut

2021-09-29

Riksdagen sa ja till konstitutionsutskottets lagförslag om ändring i lagen om ändring i offentlighets- och sekretesslagen. Genom lagändringen åtgärdas en bristfällig utformning av en bestämmelse i ett tidigare lagstiftningsärende.

Förslagspunkter

1

Justering

2021-09-23

Datum

2021-09-24

Bordläggning

2021-09-28

Debatt

2021-09-29

Beslut

2021-09-29

Riksdagen ser behov av att göra en extern utredning av Samhall och riktade därför ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om det.

Bakgrunden är bland annat tidigare kritik mot Samhall, vars uppdrag är att skapa meningsfulla och utvecklande arbeten åt personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Kritiken har exempelvis handlat om risk för osund konkurrens, samt risk för att högre krav på arbetsförmåga gör att färre i målgruppen har chans att få anställning inom Samhall.

Tillkännagivandet om en extern utredning har sin grund i ett så kallat utskottsinitiativ från arbetsmarknadsutskottet. Ett utskottsinitiativ betyder att förslaget har väckts i utskottet och inte bygger på ett regeringsförslag eller en riksdagsmotion.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

16, 65 minuter

Justering

2021-09-23

Datum

2021-09-23

Bordläggning

2021-09-28

Debatt

2021-09-29

Beslut

2021-09-29

Regeringen har föreslagit en ny lag som ger skydd för personer som rapporterar om missförhållanden på arbetsplatser, så kallade visselblåsare. Bland annat kommer fler personer att omfattas av skyddet för visselblåsare. Det ska bli tydligare hur man går till väga för att visselblåsa och identiteten på den som slår larm om missförhållanden ska hållas hemlig. Verksamheter med minst 50 arbetstagare blir skyldiga att införa särskilda rapporteringskanaler. Det ska även gå att slå larm genom särskilda kanaler till myndigheter inom vissa områden.

Det görs också ändringar i offentlighets- och sekretesslagen som innebär att sekretess ska gälla i domstol och vid uppföljningen av rapporter om missförhållanden.

De nya reglerna börjar gälla den 17 december 2021. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslaget innebär att EU:s direktiv om skydd för personer som rapporterar om överträdelser av unionsrätten, det så kallade visselblåsardirektivet, genomförs i den svenska lagstiftningen.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

6, 29 minuter

Justering

2021-09-23

Datum

2021-09-23

Bordläggning

2021-09-28

Debatt

2021-09-29

Beslut

2021-09-29

Lagändringar ska göras för att förhindra att en assistansberättigad ska kunna få ersättning för personlig assistans som utförts inom en yrkesmässig verksamhet utan tillstånd. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Lagändringarna innebär bland annat att Försäkringskassan och kommunerna får möjlighet att neka en assistansberättigad utbetalning av ersättning för personlig assistans om verksamheten saknar tillstånd. Försäkringskassan och kommunerna ska även vara skyldiga att informera Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) om de kan anta att en enskild bedriver verksamhet för personlig assistans utan tillstånd.

Lagändringarna börjar gälla den 1 november 2021.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

18, 54 minuter

Justering

2021-09-20

Datum

2021-09-21

Bordläggning

2021-09-28

Debatt

2021-09-29

Beslut

2021-09-29

Lagen om särskilda begränsningar för att förhindra spridning av sjukdomen covid-19, den så kallade covid-19-lagen, och lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen gäller i nuläget till och med den sista september 2021.

Regeringen anser att det är viktigt att även efter september ha beredskap för att minska spridning av coronaviruset och ha möjlighet att vidta sådana åtgärder som lagarna ger rätt till. Därför har regeringen föreslagit att de båda lagarna ska fortsätta att gälla till och med sista januari 2022. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Riksdagen riktade också en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att den senast den 12 november 2021 i en skrivelse till riksdagen ska redogöra för vad som gjorts med anledning av lagarna och vad den anser om lagarnas fortsatta giltighetstid. Om socialutskottet efter detta inte anser att det finns skäl att lagarna ska fortsätta gälla avser utskottet ta initiativ och föreslå att riksdagen upphäver dem.

Riksdagen framhöll vidare vikten av att ha beredskap för att göra ytterligare insatser för att öka andelen av befolkningen som vaccinerar sig mot covid-19. Riksdagen uppmanade därför regeringen att vidta åtgärder utifrån detta.

Riksdagen har tidigare lämnat ett tillkännagivande till regeringen om att företag som drabbas på grund av de båda ovan nämnda lagarna som huvudregel ska ersättas. Riksdagen anser fortfarande att reglerna för ekonomisk ersättning är för vaga och att regeringen inte har lämnat tillräckliga skäl för att inte förtydliga rätten till ersättning. Riksdagen riktade därför ett nytt tillkännagivande till regeringen om detta.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

9

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

21, 74 minuter

Justering

2021-09-20

Datum

2021-09-20

Bordläggning

2021-09-21

Debatt

2021-09-22

Beslut

2021-09-22

Vissa regler för ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter ska anpassas till EU:s nya förordning på området. Bland annat ska Livsmedelsverket och Jordbruksverket få utvidgade möjligheter att delegera vissa offentliga kontrolluppgifter till ett kontrollorgan, exempelvis att besluta om åtgärder när en aktör som hanterar ekologiska produkter inte följer regelverket. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Syftet med den nya EU-förordningen är bland annat att garantera rättvis konkurrens för jordbrukare och andra aktörer samt att öka konsumenternas förtroende för ekologiska produkter.

De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2022.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

4, 23 minuter

Justering

2021-09-16

Datum

2021-09-20

Bordläggning

2021-09-28

Debatt

2021-09-29

Beslut

2021-09-29

Regeringen bör pröva de svenska vattenmyndigheternas åtgärdsprogram för 2021-2027 och bland annat se till att möjligheter till undantag vid klassificering av vatten utnyttjas och att platsspecifika bedömningar utförs. Det anser riksdagen som riktade fyra tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen om att den ska

• pröva vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 2021-2027 för att säkerställa en god balans mellan samhällsekonomisk kostnad och miljömässig nytta som ligger i linje med riksdagens beslut om propositionen Vattenmiljö och vattenkraft samt livsmedelsstrategins mål
• säkerställa att vattenmyndigheterna tar hänsyn till alla nyttor som ramdirektivet för vatten listar vid normsättningen samt utnyttjar alla tillgängliga undantag för att klassificera vatten som "kraftigt modifierade" och tillämpa "mindre stränga krav" i exempelvis produktiva jordbruksområden, miljöer med höga kulturvärden och i de vattenförekomster där god ekologisk status förutsätter att kraftverket avvecklas eller ger påverkan på reglerkraft
• säkerställa att de miljöanpassningar som sker inte går ut över möjligheten att öka effekten i befintlig vattenkraft
• säkerställa att platsspecifika bedömningar av alla nyttor och konsekvenser görs med beräkningsgrunder som är vedertagna och transparenta samt att detta görs i samråd med berörda aktörer.

Vattenmyndigheterna är fem länsstyrelser som är vattenmyndighet i var sitt vattendistrikt i Sverige.

Tillkännagivandena har sin grund i ett så kallat utskottsinitiativ från miljö- och jordbruksutskottet. Ett utskottsinitiativ betyder att förslaget har väckts i utskottet och inte bygger på ett regeringsförslag eller en riksdagsmotion.

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

23, 102 minuter

Justering

2021-09-16

Datum

2021-09-16

Bordläggning

2021-09-21

Debatt

2021-09-22

Beslut

2021-09-22

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i miljöbalken. Ändringarna innebär främst att riksdagen ger regeringen, eller den myndighet som regeringen utser, rätt att besluta om de regler som behövs för att genomföra två EU-direktiv om engångsplastprodukter och avfall. Ändringarna gör det exempelvis möjligt att i framtiden utöka det så kallade producentansvaret för avfall till att omfatta fler produkter.

En annan ändring gör att det blir straffbart att skräpa ned även med enstaka småskräp. En sådan ringa nedskräpningsförseelse var tidigare inte straffbar.

Lagändringarna börjar gälla den 1 november 2021, förutom ändringen för ringa nedskräpningsförseelse som börjar gälla den 1 januari 2022.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

6

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

15, 68 minuter

Justering

2021-09-16

Datum

2021-09-16

Bordläggning

2021-09-21

Debatt

2021-09-22

Beslut

2021-09-22

Konstitutionsutskottet (KU) har granskat delar av regeringens och ministrarnas administrativa arbete. Här följer ett urval av de delar som granskats.

Som en del i granskningen har konstitutionsutskottet gått igenom regeringsprotokoll från 2020 och noterar att det i många fall varit ett kort tidsspann mellan det att beslut om en författning tagits till dess att författningen börjat gälla. Många av dessa fall går att koppla till coronapandemin och att ett snabbt agerande krävts för att begränsa smittspridningen. Utskottet framhåller dock att det även i sådana situationer är önskvärt att upprätthålla ett visst tidsspann, särskilt i de fall det rör sig om föreskrifter som innebär att verksamheter behöver ställa om och som kräver långtgående anpassningar av enskilda.

KU har också granskat vissa förvaltningsärenden, så kallade gruvärenden som handläggs inom Näringsdepartementet. Utskottet anser bland annat att många av ärendena har omotiverat lång handläggningstid. Långa handläggningstider medför inte bara osäkerhet för de inblandade utan kan även leda till personliga och ekonomiska förluster.

Ett annat område som granskats är regeringens kollektiva beslutsfattande under coronapandemin. Pandemin gjorde att behovet av extra regeringssammanträden var ovanligt stort under 2020 och KU har noterat att fler ministrar var närvarande vid de ordinarie än vid de extra regeringssammanträdena. Regeringen fattar sina beslut kollektivt och KU framhåller att det därför är viktigt att ministrar i möjligaste utsträckning deltar även i extra regeringssammanträden. Detta även om det alltid måste vara möjligt för en regering att vid behov snabbt kunna fatta beslut, om så med ett färre antal statsråd än vanligt närvarande.

En annan granskning gäller regeringens kontroll och samordning av föreskrifter som meddelats under coronapandemin. Covid-19-lagen innebär att riksdagen delegerat rätten att meddela covidrelaterade föreskrifter till regeringen, som i sin tur i vissa delar kan delegera vidare rätten till myndigheter och kommuner. Utskottet konstaterar att regeringen har vidtagit vissa åtgärder för att få fram en samlad bild och åstadkomma samordning, exempelvis att Folkhälsomyndigheten fått i uppdrag att föra en förteckning över föreskrifter som har meddelats. Utskottet framhåller att dessa åtgärder är viktiga för att få en samlad bild av hur omfattande ingreppen är i grundläggande fri- och rättigheter.

Remissväsendets utveckling över tid har också granskats av utskottet. Genomgången visar att antalet remissinstanser har ökat över tid och utvecklingen har gått mot att myndigheterna har fått fler remisser att svara på. Utskottet anför att remisslistor inte får fastställas slentrianmässigt och att behovet av att remittera till en instans måste prövas i varje enskilt fall. Möjligheten att begränsa remisserna bör kunna användas i större utsträckning för att därmed minska risken att remissinstanserna blir överbelastade.

Konstitutionsutskottet redogör också för regeringsskiftet juni-juli 2021 men redogörelsen ger inte anledning till något uttalande av utskottet. Regeringsskiftet under november 2021 har inte tagits med i granskningen.

Anföranden och repliker

7, 47 minuter

Justering

2021-12-14

Datum

2021-09-16

Bordläggning

2022-01-18

Debatt

2022-01-19

Riksdagen sa ja till utgiftsramar och inkomstberäkningar i statens budget för 2022 enligt ett gemensamt förslag från M, SD och KD.

Utgifterna i statens budget för 2022 uppgår enligt utskottets förslag till 1 137 miljarder kronor. Det är cirka 1,1 miljarder konor mindre än i regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022. Inkomsterna i statens budget beräknas uppgå till 1 189 miljarder kronor 2022. Det är cirka 1,5 miljarder kronor mindre än i regeringens förslag. Statens lånebehov ökar med ungefär 0,4 miljarder kronor jämfört med regeringens beräkning i budgetpropositionen.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Det första beslutet om utgiftsramarna kommer att vara styrande när riksdagen i nästa steg beslutar om hur pengarna ska fördelas inom de 27 olika utgiftsområdena i budgeten.

Riksdagen sa ja till följande lagändringar:

• Grundavdraget höjs för personer över 65 år.
• Jobbskatteavdraget höjs för låg- och medelinkomsttagare.
• Avdragsrätten för gåvor utökas.
• Reglerna för tillfälliga anställningar och uppdrag på annan ort förenklas.
• Reklamskatten avskaffas.
• Beskattningen av personaloptioner blir förmånligare i vissa fall.
• Skattereduktionen för sjuk- och aktivitetsersättning förstärks.
• En skattereduktion för cykelförmån införs.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2022.

Riksdagen riktade vidare en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att den ska återkomma med ett förslag om att sänka skatten på bensin och diesel så att priset vid tankning sänks med 50 öre per liter från och med den 1 maj 2022.

Behandlade dokument

19

Förslagspunkter

6

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

110, 288 minuter

Justering

2021-11-22

Datum

2021-08-30

Bordläggning

2021-11-23

Debatt

2021-11-24

Beslut

2021-11-24

Regeringen bör aktivt arbeta för en breddning av EU:s lagstiftning om restriktiva åtgärder, sanktioner, mot allvarliga kränkningar av och brott mot de mänskliga rättigheterna till att även omfatta storskalig och systematisk korruption och penningtvätt. Dessutom bör regeringen utarbeta en nationell sanktionslagstiftning för mänskliga rättigheter, i likhet med den som finns inom EU. Riksdagen riktade två tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen om detta.

Tillkännagivandena kom i samband med att riksdagen behandlade den årliga skrivelsen från regeringen om verksamheten i Europeiska unionen, EU, det gångna året. I övrigt sade riksdagen nej till ett 180-tal andra motionsförslag om EU-samarbetet och lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen konstaterar att covid-19-pandemin i sig innebär en påfrestning för EU-samarbetet och att den också medför nya aspekter på de redan komplexa politiska utmaningar som EU behöver hantera. Det handlar om tilltagande klimatförändringar, säkerhetspolitiska spänningar i EU:s närområden, terrorism och gränsöverskridande organiserad brottslighet, internationell migration och ökade sociala och ekonomiska skillnader såväl inom EU som globalt.

Riksdagen står fast vid att EU är det bästa verktyget för att hantera dessa gränsöverskridande utmaningar och för att garantera fred, demokrati, säkerhet och tillväxt. Ett starkt och enigt EU är enligt riksdagen avgörande i ett osäkert omvärldsläge, och det svenska EU-medlemskapet ger Sverige en större möjlighet att vara med och utforma politiken på europeisk och global nivå. Riksdagen betonar också vikten av att garantera respekten för de grundläggande värdena om frihet, demokrati, jämställdhet och rättsstaten som EU-samarbetet bygger på.

Behandlade dokument

51

Förslagspunkter

13

Reservationer

34 

Anföranden och repliker

32, 121 minuter

Justering

2021-06-01

Datum

2021-07-02

Bordläggning

2021-06-08

Debatt

2021-06-09

Beslut

2021-06-09

Regeringen har lagt fram en rad förslag till åtgärder med anledning av coronapandemin. Ett förslag innebär att det förstärkta stödet vid korttidsarbete förlängs med tre månader, till och med september 2021. Denna lagändring börjar gälla den 29 juni 2021. Riksdagen anser att det är viktigt att ansökningar, avstämningar och utbetalningar för den nya stödperioden hanteras så effektivt som möjligt, så att företag inte behöver vänta längre än nödvändigt på stöd som de har rätt till.

Regeringen har vidare föreslagit ändringar i statens budget för år 2021:

• Ytterligare pengar satsas på att förlänga ersättningarna inom sjukförsäkringen och på sjuklönekostnader.
• Medel tillförs för att utöka omställningsstödet och omsättningsstödet till vissa typer av företag.
• Kultur, idrott och civilsamhälle får ytterligare stöd.
• Mer pengar satsas också på insatser som rör vaccinering och att hindra smittspridning.
• Regeringen får rätt att ge kreditgarantier eller besluta om en låneram för flygbolaget SAS.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Riksdagen riktade också tre uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen om att åtgärda brister i de befintliga krisstöden till företag. Regeringen bör se över

• reglerna om krisstöd till enskilda företagare som varit sjukskrivna eller föräldralediga
• reglerna om krisstöd till de företag som fått stöd från Statens kulturråd under pandemin
• flexibiliteten när det gäller jämförelsemånad i reglerna kring stöd vid korttidsarbete för verksamheter som har säsongsvariationer.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

4

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

12, 79 minuter

Justering

2021-06-22

Datum

2021-06-22

Bordläggning

2021-06-22

Debatt

2021-06-23

Beslut

2021-06-23

För att uppnå en långsiktigt hållbar migrationspolitik som är human, rättssäker och effektiv så föreslår regeringen ändringar i utlänningslagen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Ändringarna innebär bland annat att

• uppehållstillstånd för skyddsbehövande och andra som huvudregel ska vara tidsbegränsade
• permanent uppehållstillstånd tidigast ska kunna beviljas efter att personen har haft tidsbegränsat uppehållstillstånd i minst tre år, och om vissa särskilda krav är uppfyllda
• det i vissa fall ska vara möjligt att bevilja uppehållstillstånd på grund av anknytning till en person som har tidsbegränsat uppehållstillstånd
• försörjningskravet vid anhöriginvandring inte bara ska gälla den som bor i Sverige utan även omfatta den anhörige
• en vuxen person som har vistats i Sverige med uppehållstillstånd och under den tiden fått en särskild anknytning till Sverige ska kunna beviljas uppehållstillstånd om omständigheterna är särskilt ömmande.

Lagändringarna börjar gälla den 20 juli 2021.

Riksdagen riktade också tre tillkännagivanden till regeringen om att återkomma med förslag om

• kunskapskrav i svenska och samhällskunskap för permanent uppehållstillstånd
• möjlighet att vägra uppehållstillstånd vid anknytning på grund av ålder
• ett mer effektivt och sammanhållet återvändande.

Behandlade dokument

26

Förslagspunkter

35

Reservationer

51 

Anföranden och repliker

117, 341 minuter

Justering

2021-06-17

Datum

2021-06-21

Bordläggning

2021-06-21

Debatt

2021-06-22

Beslut

2021-06-22

I vårändringsbudgeten har regeringen föreslagit ändringar i 21 av de 27 utgiftsområdena i statens budget för år 2021. Regeringens förslag innehåller ytterligare åtgärder för att minska coronapandemins effekter på den svenska ekonomin.

De största utgiftsökningarna är 3,2 miljarder kronor till stöd vid korttidsarbete, 3,0 miljarder till tillfälligt stöd för hyreskostnader, 2,0 miljarder till merkostnader för covid-19-vård och uppskjuten vård, 1,7 miljarder till förstärkta resurser till testning och smittspårning, 1,0 miljarder i bidrag för att upprätthålla kollektivtrafik och 1,0 miljarder kronor till förstärkta resurser för inköp av vaccin.

Regeringen har också föreslagit en lagändring som innebär att det införs ett tillfälligt bidrag till barnfamiljer inom bostadsbidraget med anledning av coronapandemin. Reglerna om tilläggsbidraget börjar gälla den 1 juli 2021 och sluta att gälla den 31 december 2021.

Regeringens förslag i vårändringsbudgeten innebär att statens budgetsaldo och den offentliga sektorns finansiella sparande försämras med 19,5 miljarder kronor. Ungefär 16,1 miljarder av dessa medel beror på åtgärder med anledning av coronapandemin.

I en extra ändringsbudget föreslås vidare en tillfällig ytterligare sänkning av arbetsgivaravgifterna för personer som vid årets början hade fyllt 18 men inte 23 år. För ersättning som betalas ut till unga under juni, juli och augusti 2021 ska bara ålderspensionsavgiften på 10,21 procent betalas. Lagändringen börjar gälla den 19 juni 2021 och tillämpas på ersättning som ges under perioden 1 juni-31 augusti 2021.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i vårändringsbudgeten och den extra ändringsbudgeten.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

71, 288 minuter

Justering

2021-06-10

Datum

2021-06-18

Bordläggning

2021-06-15

Debatt

2021-06-16

Beslut

2021-06-16

Utredningen om en ny renskötsellag ska utöver samers rätt ta hänsyn till lokalbefolkningens och övriga svenskars tradition, intresse och behov att jaga och fiska. Det tycker riksdagen som riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om kompletterande direktiv för utredningen.

Den nyligen tillsatta utredningen ska senast den 20 maj 2025 lämna ett förslag till en ny renskötsellag. Riksdagen anser att nuvarande utredningsdirektiv är för svaga vad gäller hänsyn till lokalbefolkning, övriga svenskar, organisationer som samlar jägare, skogsbruk och turism.

Riksdagen sa samtidigt ja till regeringens förslag att Länsstyrelsen i enskilda fall ska kunna besluta om förbud mot eller villkor för utfodring av vilda djur som inte hålls i hägn. Detta för att förebygga eller minska risken för trafikolyckor med vilt eller risken för att viltet orsakar allvarliga skador på egendom. Lagändringarna börjar gälla den 1 oktober 2021.

Utöver detta riktade riksdagen ytterligare tre tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen. Uppmaningarna rör följande frågor:

• Det bör under nästa mandatperiod göras en utvärdering av konsekvenserna av de nya reglerna kring utfodring av vilda djur.
• Beslut om finansiering av jakt- och viltvårdsuppdraget bör fattas för tre år i taget istället för ett år i taget.
• Det bör göras en översyn av vilka organisationer som ska finansieras från viltvårdsfonden.

Samtliga fyra tillkännagivanden har sin grund i förslag i motioner.

Behandlade dokument

38

Förslagspunkter

21

Reservationer

25 

Anföranden och repliker

28, 123 minuter

Justering

2021-06-17

Datum

2021-06-17

Bordläggning

2021-06-18

Debatt

2021-06-21

Beslut

2021-06-22

En ny lag med kompletterande regler om straffrättsligt samarbete mellan EU och Storbritannien införs med anledning av brexit. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslaget rör överlämnande av misstänkta eller dömda personer, ömsesidig rättslig hjälp i brottmål och frysning och förverkande av egendom.

Den nya lagen och lagändringarna börjar gälla den 15 juli 2021.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2021-06-17

Datum

2021-06-17

Bordläggning

2021-06-22

Debatt

2021-06-23

Beslut

2021-06-23

Tulltjänstemän ska få utökade möjligheter att agera vid misstänkt brottslighet i samband med en tullkontroll. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

I korthet innebär lagändringarna att tulltjänstemän vid ordinarie kontroller ska få möjlighet att ingripa vid ett misstänkt brott även om det är polisen och inte Tullverket som ska utreda brottet. Det gäller exempelvis vid misstanke om stöldgods, människosmuggling eller penningtvätt. Som huvudregel ska polisen först godkänna ingripandet. Det krävs dock inte om det till exempel finns en risk att personen försvinner ut ur landet. Då ska tulltjänstemannen kunna gripa personen, hålla ett inledande förhör och omhänderta elektronisk utrustning.

De nya reglerna börjar gälla den 1 augusti 2021.

Riksdagen tycker dock inte att regeringens förslag är tillräckligt för att komma till rätta med den gränsöverskridande brottsligheten. Därför uppmanade riksdagen i tre tillkännagivanden regeringen att

• skyndsamt återkomma till riksdagen med förslag om en ny samlad lagstiftning som även ger Tullverket befogenheter att ingripa vid andra tillfällen än vid ordinarie kontroller
• ge Tullverket ett utökat uppdrag att genomföra kontroller vid utförsel av varor
• överväga att klassa utförsel av stöldgods som ett brott enligt smugglingslagen.

Tillkännagivandena bygger på förslag i motioner.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

8

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

5, 38 minuter

Justering

2021-06-17

Datum

2021-06-17

Bordläggning

2021-06-21

Debatt

2021-06-22

Beslut

2021-06-23

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ekonomisk ram för satsningar på transportinfrastruktur som järnvägar och vägar 2022-2033.

Förslaget är en överenskommelse mellan regeringspartierna, Centerpartiet och Liberalerna och omfattar totalt 799 miljarder kronor. Pengarna ska fördelas så att 165 miljarder kronor går till drift och underhåll av statliga järnvägar, 197 miljarder kronor går till drift och underhåll av statliga vägar och 437 miljarder kronor går till utveckling av transportsystemet, exempelvis utbyggnaden av nya stambanor för höghastighetståg. Vidare ska 52 miljarder kronor gå till investeringar i vissa väg- och järnvägsprojekt. Det gäller de delar som finansieras med inkomster från trängselskatt eller vägavgifter.

Riksdagen riktade också tre tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen:

• Regeringen bör snarast återkomma till riksdagen med ett finansierat förslag till en satsning på elektrifiering av transportsektorn med en fungerande laddinfrastruktur, alltså exempelvis laddstationer för eldrivna fordon, i hela Sverige. Vidare bör regeringen sätta tydliga mål för 2030 för utbyggnaden av laddinfrastruktur i anslutning till vägar, rastplatser, tankställen, hamnar, företag och bostäder samt aktivt arbeta inom ramen för EU för en harmonisering av elektrifiering av all infrastruktur.
• Finansieringen av nya isbrytare bör ske inom den ekonomiska ramen för åtgärder i den statliga transportinfrastrukturen.
• Trafikverkets anslagskredit, alltså möjligheten att använda mer pengar än planerat vid oförutsedda behov, bör höjas till 10 procent för drift, underhåll och utveckling av järnvägar och vägar.

Tillkännagivandena har sin grund i förslag i motioner.

Behandlade dokument

207

Förslagspunkter

21

Reservationer

57 

Anföranden och repliker

41, 165 minuter

Justering

2021-06-15

Datum

2021-06-16

Bordläggning

2021-06-18

Debatt

2021-06-21

Beslut

2021-06-22